Vad kostar de stora rovdjuren, och vilka värden ger de?

Göran BostedtInst. för skogsekonomi, SLU, Umeå/FjällMistra

Inledning Bevarande av stora rovdjur är förknippade med

samhällsekonomiska kostnader, men också stora värden.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan

populationsmålen (1000 björnar, 1500 lodjur, 575 järvar

och 200 vargar) ses som ”projekt” - kan utvärderas enligt

kompensationskriteriet.

Detta kriterium säger att ett projekt är motiverat om

”vinnarna” vinner mer än ”förlorarna” förlorar.

Hur stora är då de samhällsekonomiska kostnader och

värden som är förknippade med populationsmålen?

Kostnaderna för populationsmålen

Datat:

Tidsseriedata på populationerna av de fyra stora rovdjuren 1971-2003.

Tidsseriedata på de ersättningar för rovdjursrivna tamdjur som betalats ut under dessa år.

Notera att kompensationssystemet för ren ändrades 1993.

Utgångspunkten är att ersättningarna motsvarar välfärdsförlusten förknippad med predation.

Kostnadsskattningarna – statistiska hänsynstaganden

Kostnadsfunktionerna är baserade på ekologisk teori om funktionell respons.

Kopplar predation, och därmed kostnad, till populationsstorleken.

Ger endast ungefärlig vägledning, flera funktionsformer prövades.

Samarbete med Pontus Grahn, tidigare vid Inst. för skogsekonomi, SLU.

Björnkostnader

Den statistiska skattningen förklarar 76,8 % av variationen i kostnaden.

Prediktionen försämras vid höga björnpopulationer.

0

1000000

2000000

3000000

4000000

5000000

0 500 1000 1500 2000 2500

Björnpop

Kro

no

r

Björnkostnad Skattad björnkostnad

Vargkostnader

Den statistiska skattningen förklarar 62,6 % av variationen i kostnaden.

Prediktionen ”hänger med” även vid höga vargpopulationer.

0

200000

400000

600000

800000

1000000

1200000

0 20 40 60 80 100

Vargpop

Kro

no

r

Vargkostnad Skattad vargkostnad

Järvkostnader

Den statistiska skattningen förklarar 82,7 % av variationen i kostnaden.

Modellen har svårt att förklara nedgången i kostnad trots höga järvpopulationer.

0

5000000

10000000

15000000

20000000

25000000

30000000

35000000

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Järvpop

Kro

no

r

Järvkostnader Skattad järvkostnad

Lokostnader

Den statistiska skattningen förklarar 91,8 % av variationen i kostnaden – högsta förklaringsgraden.

Tydligt samband mellan populationsstorlek och kostnad.

0

5000000

10000000

15000000

20000000

25000000

30000000

0 500 1000 1500 2000

Lopop

Kro

no

r

Lokostnader Skattad lokostnad

Marginalkostnad – kostnaden för ytterligare en individ

Dessa marginalkostnadsskattningar baseras på de statistiska modellerna och 2003 års rovdjurspopulationer.

Björn: 5120 kronor

Varg: 7480 kronor

Järv: 109 700 kronor (tveksam skattning, se figur ovan)

Lo: 15 120 kronor

Kostnaden för populationsmålen

Art Populations

mål

Kostnad när målet

nås (A)

Nuvarande (2003)

kostnad (B)Skillnad (A-B)

Björn 1000 1.952.000 6.174.000 -4.222.000

Varg 200 1.639.000 886.000 753.000

Järv 500 54.279.000 30.493.000 23.786.000

Lo 1500 17.559.000 18.312.000 -753.000

Summa 75.429.000 55.866.000 19.564.000

Värdering av rovdjur – begreppet betalningsvilja

Stora rovdjur är en del av den megafauna som tillhandahåller s.k. existensvärden.

Existensvärden är den värdering vi kan ha för en kollektiv nyttighet som vi inte nyttjar personligen – till skillnad mot de brukarvärden vi får när vi jagar eller plockar svamp.

Oljeutsläpp (exv. Exxon Valdezolyckan i Alaska), utrotning, osv., medför att existensvärden går förlorade.

Existensvärden kan skattas genom enkätundersökningar.

Individers värdering av att populationsmålen för rovdjuren uppnås

Data kommer från en omfattande enkätundersökning med fokus på fjällregionen. Totalt tillfrågades 11 400 personer. Stratifierad urvalsprocedur: 150 personer i varje kommun i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Dalarna, Västernorrland samt Gävleborg. Dessutom nationellt jämförelseurval på 1067 personer.

Datainsamlingen skedde under våren 2004. Svarsfrekvens: 57 % (63-71 % i fjällregionen).

Värderingsfrågan fokuserade på respondentens värdering av att rovdjurspopulationerna ökar så att målen uppnås.

Hur många har fått tamdjur dödade av rovdjur?

Fått ett djur dödat av björn, järv, lo eller varg

0

1

2

3

4

5

6

7

Län/Region

Pro

cen

t

Andel negativa till populationsmålen (anser att de skall minskas): Björn

Sverige 14Skellefteå 16Storuman 21Umeå 24Västerbotten 25Lycksele 27Malå 32Vilhelmina 35Vännäs 36Norsjö 37Robertsfors 40Sorsele 41Nordmaling 42Åsele 43Vindeln 45Bjurholm 49Dorotea 52

Andel negativa till populationsmålen: Varg

Sverige 15Skellefteå 18Umeå 19Västerbotten 22Åsele 22Lycksele 24Malå 25Dorotea 27Storuman 29Vilhelmina 30Sorsele 31Vännäs 32Vindeln 32Robertsfors 33Nordmaling 34Norsjö 36Bjurholm 42

Andel negativa till populationsmålen: Lo

Sverige 11Skellefteå 15Storuman 16Umeå 17Västerbotten 18Åsele 18Lycksele 20Sorsele 21Dorotea 22Vännäs 22Malå 22Vilhelmina 23Bjurholm 25Robertsfors 26Nordmaling 29Vindeln 31Norsjö 32

Andel negativa till populationsmålen: Järv

Sverige 11Umeå 11Skellefteå 13Lycksele 14Västerbotten 15Dorotea 18Vilhelmina 20Åsele 21Storuman 21Vännäs 22Bjurholm 26Sorsele 27Malå 28Robertsfors 30Vindeln 30Norsjö 30Nordmaling 30

Att fråga om individers värdering

Respondenten tillfrågades om sin vilja att under en 10 årsperiod betala följande belopp för att öka antalet rovdjur till populationsmålen:

Bud Helt säkert nej

Troligen nej

Osäker Troligen ja

Helt säkert ja

10 kr X

20 kr X

50 kr X

100 kr X

300 kr X

500 kr X

1500 kr X

3000 kr X

Individers värdering – en konservativ tolkning

Som mått på en enskild respondents värdering nyttjades det högsta belopp till vilket respondenten svarat ”Helt säkert ja” (20 kr i exemplet ovan).

Län/region Genomsnittlig värdering

Dalarna 82 kr/person och år

Jämtland 57 kr/person och år

Västerbotten 67 kr/person och år

Norrbotten 90 kr/person och år

Gästrikland 89 kr/person och år

Västernorrland 100 kr/person och år

Resten av Sverige 122 kr/person och år

Slutsatser Att prediktera kostnaderna för rovdjurspolitiken är svårt –

särskilt för vissa rovdjursarter.

Kostnaden för rovdjursrivna tamdjur när populationsmålen uppnåtts är ca. 66 milj. kr/år eller ca. 10 kr/person och år.

Skattningar av attityden till populationsmålen och värderingen av att öka rovdjursstammarna så att målen uppnås visar på stora regionala skillnader.

Även konservativa mått på värderingen överstiger kostnaden 5 till 10 gånger.

Rovdjurspolitiken är ett ”projekt” med en stor, diffus grupp ”vinnare” och en liten, klart definierad grupp ”förlorare”.

FjällMistrawww-fjallmistra.slu.se

Fjällmistras arbete ska resultera i ett effektivare mångbruk av naturresurser i fjällområdet. Målet är att ta fram kunskap och planeringssystem som kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i fjällen och som kan bidra till att de konflikter som finns mellan olika naturresursanvändare i fjällen blir lättare att hantera.

FjällMistra är ett av ett 20-tal stora forskningsprogram inom Mistra (Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning). Tack till alla som medverkat i vår

enkätundersökning eller på annat sätt hjälpt oss i vår forskning!