Karolinska Institutet årsredovisning 2015

A

Ett medicinskt universitet

Årsredovisning 2015

2 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

(Dnr 1-638/2015)

OMSLAGSBILDEN

Marie Carlén, forskare vid institutionen för neurovetenskap, är en av de som använder optogenetik för att undersöka komplexa strukturer i hjärnan. Metoden gör det möjligt att stänga av och på enskilda celler för att i detalj studera deras funktion. Optogenetik har på kort tid lett till mycket ny kunskap om vilka nervceller som ger upphov till olika funktioner i hjärnan.

Foto: Gustav Mårtensson.

3KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.


Ett universitet beroende av samtliga medarbetare

Varje dag går alla medarbetare till sitt arbete på Karolinska Institutet (KI) med ett gemensamt mål – att på ett avgörande sätt förbättra människors hälsa. Det är en vision som vi delar med många andra medicinska universitet i världen. En vision som gör att vi idag har ett stort nätverk och ett gott samarbete med både universitet, andra institutioner och företag i världen. Vi är tack-samma för att kunna konstatera att KI har haft en fortsatt positiv utveckling. Under 2015 har universitetets totala omsättning ökat med 5,2 procent. En ökning som till stor del beror på att univer-sitetet lyckats attrahera högre externa forskningsintäkter. KI är ett medicinskt universitet med stor internationell räckvidd och mycket stark ställning i Europa. KI bärs upp av sina medarbetare och studenter. För att förbättra arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa och välbefinnande har vi under året infört en uppförande- kod (Code of Conduct) som omfattar samtliga medarbetare. Med glädje kan jag också konstatera att andelen kvinnor bland nyanställda professorer och gästprofessorer under året blev 45 procent, att jämföra med 35 procent under föregående år.

KI bygger för framtiden Under året har många av de satsningar som vi startade under arbetet med Strategi 2018 börjat ta form. Uppförandet av forskningslaboratoriet Biomedicum pågår liksom arbetet med den angräns-ande byggnaden för komparativ medicin. Under 2015 inleddes även uppförandet av Neo på campus Huddinge, en byggnad som samlar huvudsakligen grundvetenskaplig forskning i omedelbar närhet till Karolinska Universitetssjukhuset och Kungliga Tek-niska högskolans (KTH:s) nyetablering. Genom att bygga om befintliga lokaler skapar vi även Framtidens laboratorium med beräknad byggstart sommaren 2016.

Jag är särskilt nöjd med att kunna erbjuda våra studenter en helt ny lärandemiljö på campus Huddinge. Den omfattar 1 000 kvadratmeter inbjudande miljö för studier och social samvaro.

Något som förhoppningsvis kommer att påverka studenter-na positivt är vår satsning på att stärka utbildningarnas forsk-

ningsanknytning. För att tydliggöra institutionernas ansvar för utbildningens genomförande, kvalitet och forskningsanknytning har vi inlett arbetet med en förändrad utbildningsorganisation. I den nya organisationen delegeras ansvaret för merparten av programmen till en institution. Ett nytillkommet masterprogram i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna gör att programut-budet breddats ytterligare. Programmet leder till en gemensam examen vid Stockholms universitet och KTH och genomförs med stark koppling till Science for Life Laboratory (SciLifeLab).

På forskarutbildningssidan vill jag lyfta fram att ett samarbetsavtal har tagits fram med China Scholarship Council (CSC). Avtalet innebär att CSC kommer att betala stipendier för ett antal mastersstudenter, doktorander och forskare.

Djupare samarbete med hälso- och sjukvården

Stockholms läns landsting (SLL) är vår enskilt viktigaste sam-arbetspartner. Ungefär hälften av KI:s verksamhet genomförs i nära samverkan med hälso- och sjukvården. Efter ett drygt års intensivt arbete har vi nu ett nytt regionalt avtal som reglerar samverkan mellan KI och SLL.

Genom detta avtal är parterna överens om att gemensamt främja hälso- och sjukvårdens utveckling genom ett vidgat samarbete inom translationell och klinisk forskning, utbildning, utveckling samt innovation. KI och SLL kommer därför att utarbeta en gemensam och långsiktig strategi för samverkan inom universitetssjukvården i Stockholmsregionen.

I avtalet slås fast att universitetet och universitetssjukvården ska integreras i betydligt större omfattning än vad som tidigare varit fallet. Avtalet beskriver dessutom en tydligare rollfördelning mellan universitet och vårdgivare inom universitetssjukvården.

Translationell och klinisk forskning ska ges optimala förutsätt-ningar i hälso- och sjukvården. De verksamhetsförlagda delarna av KI:s utbildningsprogram kommer i högre utsträckning än tidi-gare att äga rum i miljöer med mycket hög vårdkvalitet samt med kvalificerad och tillräcklig handledning. KI och SLL ska också gemensamt utveckla informatikområdet för att på ett effektivt sätt kunna tillgodose behovet av patientdata ur journaler, kvalitets-

Rektor har ordet


register och biobanker samt annan information för vårdens och forskningens behov. Forskningens resultat ska komma patienter till nytta genom en väl utvecklad organisation och process för kunskapstillämpning och kunskapsspridning i hälso- och sjuk- vården, och genom en effektiv innovationsprocess. I detta sammanhang är det också av yttersta vikt att gränslandet mellan forskning och vård tydliggörs.

Internationalisering – framtiden är global

KI har idag samarbeten med ett stort antal internationella universitet, såväl inom forskning som utbildning. Vi arbetar nu med en långsiktig strategi för hur, och med vilka internationella partners vi ska samverka. Vi vill förstärka de globala forsknings-samarbetena och stötta utvecklingen av universitet i utvecklings-länder. Vi vill också att våra studenter ska vara väl rustade för att möta möjligheter och utmaningar på global nivå. För att förverk-liga denna ambition har KI tillsatt en vicerektor med övergripande ansvar för arbetet med internationella frågor.

Innovation och näringslivssamverkan – ett sätt att ge tillbaka kunskap

Innovationsfrågorna intar en allt mer framträdande roll inom KI. Vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet leder arbetet med att utforma en konkret strategi för innovationspro- cessen. I fokus står flera viktiga frågor, som att skapa en ny lednings- struktur förstärkt med internationell expertis. Vi behöver också formulera tydliga och samordnade uppdrag för innovationssystemets pre-kommersiella och kommersiella stödfunktioner. Även strukturerad resultatuppföljning och fler finansieringsmodeller är prioriterade frågor. Jag ser innovation som en viktig komponent inom samtliga utbildningar samt att vi behöver nya former av partnerskap mellan universitetet och olika näringslivsaktörer. Ett innovationsråd har etablerats och i detta ingår nyckelaktörer representerande med kompetenser inom hela life science-sektorn.

Oberoende myndighet bör utreda forskningsfusk

KI har utrett ett uppmärksammat ärende om misstänkt oredlighet i forskning. Ärendet har väckt starka känslor och aktualiserat behovet av att utredningar och beslut i frågor om misstänkt oredlighet i forskning bör hänskjutas till en oberoende myndighet, i enlighet med tidigare önskemål från KI och många andra lärosäten. Svåra gränssnittsfrågor mellan forskning och sjukvård behöver också belysas ytterligare.

Tack!

Starkt stöd och stor generositet har under det gångna året visats KI genom donationer och bidrag från privatpersoner, stiftelser och andra forskningsfinansiärer, för vilket jag vill framföra ett varmt tack.

Karin Dahlman-Wright vikarierande rektor

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


Studenterna har ordet

Studenterna och doktoranderna på Karolinska Institutet (KI) representeras av kårerna Medicinska Föreningen (MF) och Odontologiska Föreningen (OF), vilka framförallt jobbar med studentinflytande, studenträtt och studentliv. KI har som mål att studentrepresentation ska förekomma på samtliga nivåer inom organisationen. Denna målsättning öppnar för stora möjligheter till påverkan för oss kåraktiva studenter men det ställer också krav på oss.

För att nå upp till de högt ställda målen KI har om att vara ett ledande universitet krävs det att studentrepresentationen fungerar väl och att kårerna kommer till tals i processen. Det är som ett samlat universitet KI kan nå de uppsatta målen. Kårerna ser fram emot ett fortsatt samarbete i en gemensam riktning.

Under året som gått har kårerna deltagit i många olika proces-ser och beslut som har haft påverkan på alla studenter vid KI.

I början av 2015 var presidialerna vid MF och OF inbjudna till en rundvandring i de planerade lärandemiljöerna vid campus Huddinge. Ett tidigare laboratorium som tillhört tandtekniker- utbildningen skulle omvandlas till föreläsningssalar, grupprum och interaktiva IT-miljöer. Ett spännande och modernt projekt som vi studenter fick tycka till om och lämna synpunkter på. Snart ett år senare väntar vi nu med spänning på invigningen!

Lite senare under våren träffade vi medarbetare från KI:s kommunikationsavdelning för att diskutera alternativa vägar att nå studenterna på. Konsensus var att alltför många e-postmed- delanden, dock i all välmening, lätt kan uppfattas som spam. Istället propagerade vi studentrepresentanter för mer fysisk när-varo av olika slag för att få igenom budskapen i dagens mediebrus.

Studenthälsan har under 2015 velat få en tydligare profil bland studenterna, något som kårerna uppmuntrat. Vi har träffats ett flertal gånger under året för att förbättra situationen för studenterna. Vetskapen om att det finns någon att vända sig till är väl-digt viktig om man behöver prata med någon i förtroende om till exempel relationer eller stress.

Dessa möten har bland annat resulterat i att Studenthälsan har mött studenter under våra introduktionsevenemang och bidragit med en hälsofrämjande, god kraft. Studenthälsan har även arrangerat föreläsningar om hälsa och livsstil under en gemensam idrottsdag. Det märktes tydligt att det finns en stor efterfrågan av denna typ av aktiviteter och planen är att utöka omfattningen av detta framöver.

I november genomfördes prorektorsval vid KI, där ett 20-tal studenter deltog. Vi slog gemensamt vakt om att lägga våra röster på den person som hade tydligast profilering och störst visioner kring utbildningsfrågor.

Ett oerhört viktigt arbete och en absolut förutsättning för fortsatt studentföreträdan från kårerna var att under september månad skicka in ansökan om kårstatus. Denna process genomförs var tredje år och görs separat för varje kår. Med liten inblick i vad som förväntades av oss tog vi oss an denna uppgift: att samman-ställa och utförligt beskriva vår verksamhet att försöka blicka in i framtiden och berätta hur kåren ser ut om tio år samt att motivera varför vi behöver mer resurser till våra studierelaterade evenemang. Detta var en för oss presidialer mycket krävande pro-cess men det var värt alla timmars jobb! Båda kårerna har fortsatt kårstatus och dessutom enades vi med universitetsledningen om ett generösare verksamhetsstöd för båda kårerna i framtiden. Det-ta betyder att vi kan arrangera ännu bättre välkomstaktiviteter för nyantagna studenter, ännu fler alternativ under våra idrottsdagar, bättre genomförda studiesociala aktiviteter och vi kan fortsätta att bevaka studiesituationen för alla studenter på KI – och det är ju vad allt handlar om.

Å Medicinska Föreningens och Odontologiska Föreningens vägnar

Jennie Sporre, ordförande Medicinska Föreningen 2015

Petter Berg, ordförande Odontologiska Föreningen 2015



Väsentliga uppgifter

2015 2014 2013 2012 2011

Utbildning och forskning

Totalt antal helårsstudenter 1 6 062 5 978 6 014 5 885 5 815varav kvinnor 72% 72% 73% 73% 73%

Kostnad per helårsstudent, tkr * 155 160 147 154 146Totalt antal helårsprestationer 1 5 534 5 613 5 589 5 307 5 351Kostnad per helårsprestation, tkr * 170 170 158 170 159Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 2 107 74 51 34 10

varav kvinnor 50% 56% 64% 57% 54%Totalt antal nyantagna doktorander 395 408 373 438 409

varav kvinnor 60% 59% 55% 57% 61%Totalt antal doktorander totalt >_ 10% aktivitet 2 069 2 071 2 090 2 111 2 045

varav kvinnor 58% 58% 59% 60% 62%Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 770 650 595 572 544

varav kvinnor 58% 59% 64% 65% 64%Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 122 281 375 380 349

varav kvinnor 61% 57% 62% 63% 62%Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) 3,10 2,56 2,41 3,03 2,56Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) 4,44 4,37 4,24 4,26 4,21Totalt antal doktorsexamina 359 340 306 359 349Totalt antal licentiatexamina 8 9 12 14 14Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** i.u. 4 858 4 752 4 334 4 149Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr *** i.u. 1 039 1 020 1 048 1 028

Personal

Totalt antal årsarbetskrafter 4 694 4 473 4 283 4 192 4 109varav kvinnor 61% 62% 63% 64% 65%

Medelantal anställda **** 5 193 4 924 4 736 4 716 4 699Totalt antal lärare totalt (årsarb.) 853 844 827 846 845

varav kvinnor 48% 47% 46% 46% 47%Totalt antal disputerade lärare (årsarb.) 776 739 717 714 707

varav kvinnor 45% 43% 42% 41% 41%Totalt antal professorer (årsarb.) 372 367 373 367 347

varav kvinnor 29% 28% 28% 27% 26%

Ekonomi

Intäkter totalt (mnkr), varav 6 475 6 156 5 796 5 646 5 340Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 1 050 1 007 991 954 926– andel anslag (%) 86% 86% 88% 87% 87%– andel externa intäkter (%) 14% 14% 12% 13% 13%Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 5 424 5 149 4 805 4 692 4 415– andel anslag (%) 35% 37% 37% 37% 37%– andel externa intäkter (%) 65% 63% 63% 63% 63%Kostnader totalt (mnkr) 6 394 6 078 5 797 5 506 5 188– andel personal 53% 52% 52% 52% 53%– andel lokaler 12% 13% 13% 12% 11%

Lokalkostnader 3 per kvm (kr) 3 415 3 438 3 386 3 118 2 916

Balansomslutning (mnkr) 6 186 5 577 5 165 5 017 4 899varav oförbrukade bidrag 3 062 2 621 2 445 2 313 2 277varav årets kapitalförändring 76 63 8 108 145varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 1 435 1 359 1 296 1 289 1 196

1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 2 Exklusive beställd utbildning. 3 Enligt resultaträkningen. * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Mått anges ej för 2015 på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Siffrorna för 2011–2014 har

justerats på grund av nämnda eftersläpning samt breddning av underlaget av tidskrifter, detta påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslag.**** Medelantal anställda motsvarar genomsnittet av antal anställda i april och oktober.

Källor: Ladok, Primula, Agresso.


InnehållÅret som gått 2015 ...........................................................................................................................................................10

Om Karolinska Institutet ................................................................................................................................................12KI:s uppdrag och styrning .............................................................................................................................................................................................12Organisation ......................................................................................................................................................................................................................12Kvalitet ................................................................................................................................................................................................................................12

Utbildning ............................................................................................................................................................................14Utbildningsutbudet .........................................................................................................................................................................................................15Studenterna .......................................................................................................................................................................................................................17Utbildningsuppdraget ....................................................................................................................................................................................................18Internationalisering .........................................................................................................................................................................................................20Kvalitet .................................................................................................................................................................................................................................22Lika villkor ...........................................................................................................................................................................................................................24Särskilda åtaganden ........................................................................................................................................................................................................24Integrationssatsningar ....................................................................................................................................................................................................25Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning .......................................................................................................................................25

Forskarutbildning ..............................................................................................................................................................26Resultat ................................................................................................................................................................................................................................27Kvalitet ................................................................................................................................................................................................................................28Internationalisering .........................................................................................................................................................................................................29Lika villkor ...........................................................................................................................................................................................................................29

Forskning ..............................................................................................................................................................................30Nya forskningsrön – några exempel .........................................................................................................................................................................31Kvalitet .................................................................................................................................................................................................................................34Forskningsfinansiering....................................................................................................................................................................................................35Strategisk infrastruktur ....................................................................................................................................................................................................37Internationalisering .........................................................................................................................................................................................................38Lika villkor ...........................................................................................................................................................................................................................39

Samverkan och innovation ...........................................................................................................................................40Samverkan med Stockholms läns landsting ...........................................................................................................................................................41Samverkan med allmänheten .....................................................................................................................................................................................43Innovationsstöd och samverkan med näringsliv ..................................................................................................................................................43Innovationssystemet .......................................................................................................................................................................................................44

En universitetsmiljö i utveckling .................................................................................................................................48En attraktiv och utvecklande arbetsplats .................................................................................................................................................................49Personalredovisning ........................................................................................................................................................................................................49Rekrytering .........................................................................................................................................................................................................................52Ledarskap och kompetensutveckling .......................................................................................................................................................................53Arbetsmiljö och anställningsvillkor ............................................................................................................................................................................53Lika villkor ...........................................................................................................................................................................................................................54Infrastruktur ......................................................................................................................................................................................................................55Hållbar utveckling ..........................................................................................................................................................................................................57Forskning och utbildning för hållbar utveckling ...................................................................................................................................................57Hållbart campus ...............................................................................................................................................................................................................57

Finansiell redovisning ......................................................................................................................................................58Finansieringskällor ...........................................................................................................................................................................................................59Resultat per verksamhetsgren......................................................................................................................................................................................61Utfall i jämförelse med prognos .................................................................................................................................................................................61Utbildning på grundnivå och avancerad nivå .......................................................................................................................................................61Forskning och utbildning på forskarnivå .................................................................................................................................................................62Kapitalförvaltning .............................................................................................................................................................................................................63Fonder .................................................................................................................................................................................................................................64KI Stiftelser ..........................................................................................................................................................................................................................65Resultat- och balansräkning .........................................................................................................................................................................................66Redovisningsprinciper ....................................................................................................................................................................................................69Noter ....................................................................................................................................................................................................................................73Intern styrning och kontroll .........................................................................................................................................................................................85Kostnader för prestationer............................................................................................................................................................................................87Tabellbilaga ........................................................................................................................................................................................................................88Konsistoriet ........................................................................................................................................................................................................................98


Året som gått 2015

Donation. Karolinska Institutet får en donation på 50 miljoner US-dollar av affärsmannen Ming Wai Lau baserad i Hongkong. Medlen gör det möjligt att starta forskningsverksamhet inom regenerativ medicin, med en nod i Stockholm och en i Hongkong under KI:s ledning. Målet är bland annat att med stamcellsteknik kunna återskapa skadad vävnad i hjärta, lever och nervsystem.

Ministerbesök. Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, besöker Karolinska Institutet och lyfter bland annat frågan om fler platser på högre utbildning för att möta den efterfrågan som finns, inte minst inom sjukvården. Även närings- och innovationsminister Mikael Damberg träffar ledningen på KI i mars. Under hösten 2016 förväntas regeringen presen-tera sin forskningspolitiska proposition.

Silvialäkare. I maj hålls examenshögtiden för den allra första kullen Silvialäkare – läkare som har genomgått en magisterutbildning i demensvård framtagen i samarbete mellan Karolinska Institutet och Silviahemmet. Drottning Silvia överräcker själv diplomen till de sex läkare som nu får bära hennes namn.

JAnUARI

FEBRUARI

MARS

APRIL

MAJ

JUnI

Statsbesök. Indiens president är på statsbesök. Under vistelsen – det första indiska statsbesöket i Sverige – besöker president Pranab Mukherjee Karolinska Institutet den 2 juni tillsammans med kung Carl Gustaf och drottning Silvia. Deltar från regeringen gör Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. I samband med en officiell vistelse i Sverige besöker i juni även Tanzanias president Jakaya Kikwete Karolinska Institutet.

Toppmöte. Anders Hamsten, rektor för Karolinska Institutet, och Melvin Samsom, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, intervjuas gemensamt i personaltidningen KI Bladet i början av året. De är överens om att den stora övergripande utmaningen är att integrera universitet och universitets-sjukhus bättre än idag, att en komplex sjukvård kräver nära samarbete med forskning, utbildning och innovation.

Examenstider. Terminsslut betyder examenstider. I juni firas såväl

nyexaminerade globala masterstudenter som grundutbildningsstudenter.

Tal och diplom från utbildningsföre-trädare och hyllningar från familj och vänner ramar in högtiderna.

Vårpromotion. Karolinska Institutets nya doktorer promoveras den 22 maj. På plats är också årets medicine hedersdoktorer Tak W Mak, professor vid universitetet i Toronto, Kanada; Bertil Hållsten, grundare av Hållstens forskningsstiftelse, Stockholm, Sverige; Barry Everitt, professor i neurologisk beteendevetenskap vid universitetet i Cambridge, England och Mariam Claeson, direktör för Maternal, newborn and Child Health vid Bill och Melinda Gates stiftelse, Seattle, USA.

Internationellt. Karolinska Institutet och Max Planck Society, Köln, Tyskland, tecknar avtal om att etablera ett nytt gemensamt forskningslaboratorium vid Karolinska Institutet med fokus på medfödda metabola sjukdomar. Samarbetsprogrammet ska ledas av en gemensam forskargrupps-ledare och till grupperingen rekryteras forskare anställda hos båda parter.

miljoner US-dollar

50

Foto

: Gus

tav

Mår

tens

son.

Foto

n: E

rik

Cro

nber

g.

Foto

: iSt

ock.

Foto

: iSt

ock.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.

Foto

: Gus

tav

Mår

tens

son.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.


JULI

AUGUSTI

SEPTEMBER

OKTOBER

nOVEMBER

DECEMBER

Nobelpris. Årets nobelpris i fysiologi eller medicin går till de tre forskarna Satoshi –Omura, William C. Campbell och Youyou Tu, för upptäckter som har räddat miljoner människor från dödliga och invalidiserande parasit-sjukdomar. En av de tre nobelpristagarna i kemi är Tomas Lindahl, som gjort några av sina avgörande upptäckter kring DnA-reparation på Karolinska Institutet under tidigt 1970-tal. Grattis Tomas!

Jubileum. I 30 år har gymnasieelever kun-nat ägna en sommar åt forskning genom Karolinska Institutets biomedicinska som-marforskarskola. Under sju sommarveckor får antagna gymnasieelever, som går andra eller tredje året på naturvetenskapliga eller tekniska program, aktivt delta i ett forsk-ningsprojekt vid någon av KI:s institutioner. I år firar sommarforskarskolan 30 år vilket firas med ett jubileumssymposium för och med tidigare studenter.

Pride. Runt 120 personer går med i Prideparaden i Stockholm under

Karolinska Institutets banderoll i början av augusti. Däribland initiativtagarna HBTQ-sektionen Queerolinska vid studentkåren Medicinska Föreningen. Från

ledningen deltar universitets- direktören, dekanerna för utbildning

respektive forskarutbildning, många studenter och flera medarbetare.

Nätverk. Det EU-finansierade nätverket EurocanPlatform,

som koordinerats från Karolinska Institutet, håller

sitt sista möte i Bryssel i november. Resultatet är nya samarbeten mellan cancer-

centra inom Europa med målet att överföra forsknings-upptäckter från labb till klinik.

Neo. Samarbete var ett av favoritorden när det första spad-

taget togs för ett nytt forsk-ningshus på campus Huddinge.

Ceremonin hölls den 22 oktober snett framför huvudentrén till

Karolinska Universitetssjukhuset. Här – på en tomtplätt som

ännu bara består av grus och armeringsjärn – ska forsknings-

huset neo byggas bredvid ett likadant forskningshus för KTH.

Redan i slutet av 2017 ska forskarna kunna flytta in i neo.

UD-besök. närmare 150 ambassadörer, general- konsuler och andra chefer inom UD besöker KI i samband med Utrikesdepartementets (UD:s) årliga chefsmöte som syftar till att inspirera och förbereda myndighetscheferna inför det kommande året. Programmet fokuserade bland annat på forskningens och utbildningens roll som internationella kontaktskapare.

Foto

: iSt

ock.

Foto

: Ulf

Sirb

orn.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Foto

: Gun

nar

Ask

.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Foto

: iSt

ock.

Foto

: iSt

ock.

Samverkan. Ett samarbete mellan svenska och vietnamesiska universitet invigs i november, med representanter från koordinerande Karolinska Institutet på plats i Ho Chi Minh City och Hanoi i Vietnam. Samarbetet kallas Training and Research Academic Collaboration (TRAC), och det är första gången som fem svenska lärosäten etablerar en gemensam infrastruktur för samverkan inom forskning och utbildning med parter i ett annat land. Målet är att utveckla ett akademiskt centrum för utbildning och forskning för att bidra till bättre hälsa globalt.

Foto

: © ®

The

nob

el F

ound

atio

n.


OM KAROLINSKA INSTITUTET

KI:s uppdrag och styrning

KI:s uppdrag har sin utgångspunkt i högskolelagen där det fram-går att universitetets uppgift är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete. Universitetet ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Före-liggande resultatredovisning utgår från regeringens uppdrag i högskolelagen och regleringsbrevet.

Den akademiska friheteten, grundfäst i lag, ger utrymme för självständigt bedriven forskning och utbildning. KI:s verksam-het har endast ett fakultetsområde; medicin, som bedrivs i en starkt decentraliserad organisation. KI:s styrmodell innebär att universitetets styrelse (konsistoriet) fattar beslut om budget på verksamhetsövergripande nivå och rektor fastställer därefter om budgetramar för verksamhetsstyrelserna som fördelar resurserna vidare i organisationen. Därutöver beslutar rektor om årliga upp-drag utifrån fastställda strategier och fokusområden.

KI har under hösten 2015 fastställt en treårig verksamhets-planering som omfattar åren 2016–2018 där processen kring den interna styrningen och kontrollen är integrerad. Processen möjliggör en konkretisering av KI:s Strategi 2018 och syftar till att tydliggöra de centrala frågor och utmaningar som kommer att få betydelse för långsiktighet, kontinuitet och förnyelse.

KI:s verksamhet ligger inom ett område där de grundläggande värderingarna spelar en särskilt viktig roll. Omvärlden har rätt att ställa långtgående krav på vårt förhållningssätt och vår verksam-het. Därför baseras KI:s strategi på en utvecklad värdegrund med fyra principer för att utgöra ett stöd i det dagliga arbetet för de anställda på universitetet. KI ska värna om forskningens frihet och vår verksamhet ska präglas av:• Mycket hög kvalitet och ett etiskt förhållningssätt.• Tilltro och stöd till alla medarbetares och studenters initiativ, kreativitet, självständighet och kompetens.• Gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre.• Ett starkt samhällsansvar och bidrag till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser genom vår utbildning och forskning.

Organisation

Forskningen och utbildningen vid KI bedrivs huvudsakligen vid 22 institutioner i Stockholms län. I anslutning till lärosätets campusområden ligger Karolinska Universitetssjukhuset som har en avgörande roll när det gäller klinisk forskning och utbildning. Samarbete sker även med andra sjukhus och kliniker i närområdet.

KI genomför tillsammans med Akademiska Hus en stor satsning på nya byggnader och moderna lokaler för att bättre möta behov inom forskning och utbildning. KI har aktivt deltagit i planeringen av Hagastaden och det nya universitetssjukhuset samtidigt som utvecklingen av KI:s eget campus i Solna genom-förts. Inte minst är det viktigt att dra fördel av de samarbets- och effektiviseringsmöjligheter som det nya universitetssjukhuset kan erbjuda. Sjukhuset är universitetets närmaste granne i Solna och planen är att förbinda det nya forskningslaboratoriet Biomedicum med sjukhusets forskningsdel. Motsvarande uppbyggnad sker också vid KI:s södra campus i Flemingsberg. Infrastrukturen ska ge bättre förutsättningar för den moderna medicinska forskning-en som i allt högre utsträckning kräver tillgång till patienter och avancerad samt dyrbar utrustning. Detta bör finnas att tillgå för många forskare och samutnyttjas för att bli kostnadseffektiv.

Kvalitet

Kvalitet framför kvantitet är ett av ledorden i KI:s Strategi 2018. Kvalitetsmålen formuleras i styr- och strategidokument. I maj 2015 beslutade rektor att tillsätta ett projekt med uppdrag att skapa ett sammanhållet kvalitetssystem för universitetet. Målsätt-ningen är att skapa förutsättningar för ständig kvalitetsutveck-ling av verksamheten utifrån tydliga målrelaterade och mätbara kriterier med utgångspunkt i Strategi 2018 och externa krav. Detta sker bland annat genom kontinuerlig kvalitetssäkring och utvärdering. En förutsättning för ett framgångsrikt kvalitetsarbete är att detta är integrerat i ordinarie verksamhet och förankrat i hela organisationen. Det blir utmaningen för 2016.

Karolinska Institutets (KI:s) vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. KI är ett modernt medicinskt universitet som står för en betydande del av den medicinska akademiska forskningen i Sverige och som har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet. Vår nära relation till hälso- och sjukvården, väl utbyggda infrastruktur och starka ekonomiska bas gör att KI kan bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet.

Om Karolinska Institutet

A

OM KAROLINSKA INSTITUTET

VISIOn

Karolinska Institutet bidrar på ett avgörande sätt till att förbättra människors hälsa.

UPPDRAG

Karolinska Institutets uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället.

Karolinska Institutet, baserat i Stockholm med omnejd,

bedriver forskning och utbildning på två campus-

områden och vid flera av länets sjukhus. Verksamheten

vid KI:s institutioner är förlagd till följande platser:

Campus Solna och Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Helårsstudenter 2 684

Forskningsintäkter (mnkr) 3 141

Helårsarbetskrafter 3 392

Campus Huddinge och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Helårsstudenter 3 073

Forskningsintäkter (mnkr) 1 079

Helårsarbetskrafter 1 214

Danderyds sjukhus

Helårsstudenter 243

Forskningsintäkter (mnkr) 38

Helårsarbetskrafter 25

Södersjukhuset

Helårsstudenter 185



Swetox, Södertälje



FINANSIERING

Strategi 20184 fokusområden:

MEDARBETARE

INFRASTRUKTUR

SAMVERKAN

REKTOR

KONSISTORIUM Internrevision

Styrelsen förFORSKARUTBILDNING

Styrelsen förUTBILDNING

Styrelsen förFORSKNING

(universitetsstyrelse)

Komparativ medicin

Universitetsbibliotek

VICEREKTORER

KI Holding AB

Institutionen för biovetenskaper och näringslära

Institutionen för cell- och molekylärbiologi

Institutionen för folkhälsovetenskap

Institutionen för fysiologi och farmakologi

Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset

Institutionen för klinisk neurovetenskap

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik

Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Institutionen för laboratoriemedicin

Institutionen för lärande, informatik, management och etik

Institutionen för medicin, Huddinge

Institutionen för medicin, Solna

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik

Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi

Institutet för miljömedicin

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Institutionen för neurovetenskap

Institutionen för odontologi

Institutionen för onkologi-patologi

Enheten för toxikologiska vetenskaper, Södertälje – Swetox

Universitetsförvaltning

Forskningsintäkter exkl. central administration, ALF-medel och lokalkostnader.

14

UTBILDNING

Karolinska Institutet har ett unikt utbildnings- utbud inom medicin och hälso- och sjukvård

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Jan Jakobsson, adjungerad professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, visar läkarstuderande Abraham Ibrahimson och Maria Rye hur man startar narkos – generell anestesi – inför en operation. Med hjälp av en venkateter kan man ge patienten läkemedel direkt in i ett blodkärl.


UTBILDNING

Utbildningsutbudet

Karolinska Institutet (KI) har ett brett utbildnings-utbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Det breda utbudet är unikt i Sverige.

Utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Efterfrågan på flertalet av KI:s utbildningar är mycket hög, vilket är nära kopplat till behovet på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier KI utbildar.

Under året har KI erbjudit ett fyrtiotal programutbildningar och drygt 60 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på program som leder till en yrkesexamen samt påbyggnads- utbildningar för de som redan har en utbildning inom hälso- och sjukvård.

Efterfrågan på de yrkeskategorier KI utbildar kommer enligt arbetsmarknadsprognoser, från bland andra Statistiska central-byrån, att vara stor, och det finns även ett stort behov av vidare-utbildning för dessa. Med detta som utgångspunkt samverkar KI med hälso- och sjukvården och andra avnämare såväl i samband med utbudsplaneringen som kring utbildningarnas innehåll.

Under året har ett nytt masterprogram i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna startat. Programmet leder till en gemensam examen med Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) inom ramen för Science for Life Laboratory (SciLifeLab).

KI:s program erbjuds huvudsakligen som campusutbildning, med undantag för vissa specialistsjuksköterskeprogram, medan fristående kurser oftare ges i distansform.

I tabellerna på nästa sida redovisas fördelningen av helårs-studenter (hst), dels mellan program och fristående kurser, dels mellan kurser på grundnivå och avancerad nivå.

60FRISTÅEnDE KURSER

Styrelsen för utbildning har under året fokuserat på att säkra utbildningens kvalitet och forskningsanknytning. Som ett led i detta arbete pågår en omfattande omorganisation där institutionerna tar över ansvaret för flertalet program. En mer transparent resursfördelningsmodell har tagits fram och implementerats och ett projekt har initierats för att se över forskningsanknytningsmedlens fördelning och uppföljning. Vidare har styrelsen arbetat strategiskt med att öka dialogen internt samt att synliggöra utbildningsfrågor.”

Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning

27PÅBYGGnADSPROGRAM

13nYBÖRJARPROGRAM

Foto

: Gus

tav

Mår

tens

son.


UTBILDNING

Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser 2012–2015

2012 2013 2014 2015

hst % hst % hst % hst %

Generell examen – nybörjare 211 4 197 3 157 3 173 3

Generell examen – påbyggnad 424 7 417 7 404 7 430 7

Yrkesexamen – nybörjare 3 976 68 4 334 72 4 498 75 4 521 75

Yrkesexamen – påbyggnad 573 10 580 10 577 10 576 10

Fristående kurser 701 12 488 8 341 6 362 6

Summa 5 885 100 6 014 100 5 978 100 6 062 100

Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå 2012–2015

2012 2013 2014 2015

hst % hst % hst % hst %

Grundnivå 3 554 60 3 701 61 3 661 61 3 761 62

Avancerad nivå 2 290 39 2 267 38 2 277 38 2 257 37

Ej klassificerad 41 1 47 1 40 1 44 1

Summa 5 885 100 6 014 100 5 978 100 6 062 100

Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2012–2015

2012 2013 2014 2015

AntagnaSök/

antagenAntagna

Sök/antagen

AntagnaSök/

antagenAntagna

Sök/antagen

nybörjarprogram 1 736 3,5 1 718 3,9 1 789 4,1 1 822 4,2

Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 843 2,4 905 2,2 915 1,9 974 1,7

Magister-/masterprogram 470 1,6 547 1,8 452 2,0 621 1,6

Totalt 3 049 2,9 3 170 3,1 3 156 3,2 3 417 3,0

Källa: Ladok.

Källa: UHR, nyA Open.

Källa: Ladok.

8,0behöriga förstahandssökande

per antagen student till

LäKARPRoGRAMMET



PSyKoLoGPRoGRAMMET



TANDHyGIENISTPRoGRAMMET

hst= helårsstudenter


UTBILDNING

Studenterna

SökandeKI har generellt ett högt söktryck till sina program. Antalet behöriga förstahandsökande fortsatte 2015 att öka, men då an-tagningstalen samtidigt höjts, sjönk antalet sökande per antagen student. Ett lägre söktryck kan särskilt noteras till magister- och masterprogrammen, efter ett par års ökning, medan söktrycket till nybörjarprogrammen ökat och är oförändrat till specialist-sjuksköterskeprogrammen.

Störst är konkurrensen bland sökande till läkarprogrammet med åtta behöriga förstahandsökande per antagen student, men även psykologprogrammet (5,6 sökande per antagen) och tandhygienistprogrammet (5,0 sökande per antagen) har ett mycket högt söktryck.

Breddad rekryteringÅr 2015 har KI svarat på Universitets- och högskolerådets (UHR:s) enkät om lärosätets arbete med breddad rekrytering. Under arbetet med enkäten visade det sig att mycket av den verksamhet som KI startade i början av 2000-talet idag är implementerad i den löpan-de verksamheten. Det gäller till exempel KI:s språkverkstad och möjligheten att skugga en student.

KI deltog under året i UHR:s hearing om breddad rekrytering där det framkom att lärosätenas arbete skulle gynnas av en tydlig definition av begreppet breddad rekrytering och fastställda mål för lärosätena. Utifrån resultatet av enkäten och hearingen kom-mer KI att utveckla sitt arbete under 2016.

KI har fortsatt att ta en aktiv del i Include, som är ett nät-verk för breddad rekrytering, bland annat genom att ingå i dess styrelse. Mycket av det erfarenhetsutbyte som behövs för att driva arbetet med breddad rekrytering vid KI fås genom samarbetet inom Include.

StudentinflytandeKI eftersträvar en studiemiljö där såväl studenter som lärare och ledning tar gemensamt ansvar för ett välfungerande studentinfly-tande. Detta är en förutsättning för att uppnå mycket hög kvalitet i verksamheten. Den huvudsakliga uppgiften för en studentkår är enligt högskolelagen att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen. Studentkårerna vid KI har möjlighet att utse representanter i samtliga organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor. För beslutförhet i dessa organ måste minst en studentrepresentant vara närvarande, förutsatt att en sådan är utsedd av studentkåren.

KI har under året beslutat om vilka studentsammanslutningar som ska få status som studentkår vid lärosätet för perioden 2016– 2018. Inför beslutet inbjöds intresserade studentsammanslutningar att komma in med ansökan. Inför ansökan efterfrågades en omfattande beskrivning av hur studentsammanslutningen ser på sin uppgift och förhållandet till KI samt det omgivande samhället. Ansökan om status som studentkår lämnades in av två student-sammanslutningar – Medicinska föreningen och Odontologiska föreningen – med varsitt verksamhetsområde. Båda beviljades status som studentkår med ansvar för studentinflytande och utbildnings- bevakning inom respektive verksamhetsområde. KI ger finansie-ringsstöd för detta liksom för student- och doktorandombudsmän.

För att främja studentinflytande anordnar KI årligen utbild-ning för studenter aktiva inom beslutande och beredande organ. Utbildningen fokuserar på lagar och förordningar samt organisa-tions- och beslutsstruktur och ges på både svenska och engelska.

År 2015 var 63 procent av studentrepresentanterna i beslutan-de organ kvinnor (konsistoriet, de interna verksamhetstyrelserna och programnämnderna). Studentpopulationen består till 72 procent av kvinnor.

Cecilia Stening och Johan Tengberg läser termin 3 på läkarprogrammet vid Karolinska Institutet och är även histologitutorer åt läkarstudenter på termin 2. Histologi är läran om biologisk vävnad, studerad i mikroskop. Genom att studera vävnader och deras utseende kan man upptäcka olika sjukdomar.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


Utbildningsuppdraget

Helårsstudenter och helårsprestationerAntalet helårsstudenter (hst) uppgick 2015 till 6 062 och antalet helårsprestationer (hpr) till 5 534 inom ramen för takbeloppet. Detta är en viss ökning av helårsstudenter men en minskning av helårsprestationer jämfört med 2014. Prestationsgraden är lägre än föregående år på ett flertal program. Detta förklaras delvis av att läsåret bestod av 41 veckor, vilket är en vecka mer än i normalfallet.

Utfallet är något under tidigare prognos, vilket framför allt beror på den lägre prestationsgraden. Resultatet för 2015 är 0,6 miljoner kronor under takbeloppet efter ersättning för helårs- prestationer från december 2014.

Respektive programs andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagrammet till vänster. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen fram-går av tabell 5 i tabellbilagan.

Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till 648,3 miljoner kronor. Tillsammans med prestationerna från december 2014 på 2,6 miljoner kronor är ersättningen 650,9 miljoner kronor för 2015. Detta innebär att 0,6 miljoner kronor av den samlade överproduktionen används och att den ut-gående överproduktionen efter årets slut är 11,4 miljoner kronor.

Särskilda uppdrag och återrapporteringarEnligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade på program som leder till läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och tandläkarexamen samt antalet nybörjare på psykologprogrammet. Uppgifterna för 2015 framgår av tabellen längst ner till vänster. För jämförelse över tid, se tabellerna 2, 5 och 6 i tabellbilagan.

Trots ökad antagning är antalet registrerade på termin 1 på läkarprogrammet något lägre än föregående år. Detta beror på att fler antagna än tidigare beviljades anstånd, men också på att fler nyantagna studenter flyttats upp till högre terminer. Antalet helårsstudenter är också något lägre än tidigare år vilket beror på periodiseringar i Ladok.

Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser genom omfördelning inom lärosätet. Med de 30 platser som KI därefter tilldelats från regeringen, har programmet 70 nybörjarplatser. År 2015 registrerades 90 studenter på termin 1 på programmet. Antalet helårsstudenter har ökat med 20 sedan föregående år.

Tandläkarprogrammet har 90 nybörjarplatser och 2015 var 95 studenter registrerade på termin 1. Antalet helårsstudenter har ökat med tio sedan föregående år.

I vårändringsbudgeten 2015 tilldelades KI nya platser på barn-morske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen enligt tabellen högst upp på nästa sida.

Antalet nybörjare och helårsstudenter har ökat på barnmor-skeprogrammet. KI gör dock bedömningen att hela planerade utbyggnaden av barnmorskeprogrammet inte går att genomföra på grund av brist på platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Bristen beror till stor del på det ökade antalet nybör-jarplatser i Stockholm de senaste åren. Bedömningen är att en utökning motsvarande cirka hälften av den aviserade är möjlig. Resterande medel för barnmorskeutbildning kommer lärosätet istället att använda för vidareutbildning i form av fristående kurser för barnmorskor.

UTBILDNING

6 %7 %

3 %

8 %

3 %

11 %

4 %7 % 5 %

13 %

6 %

27 %

Helårsstudenter 2015 (6 062)

Läkarprogrammet 27 %

Fysioterapeutprogrammet 6 %

Sjuksköterskeprogrammet 13 %

Psykologprogrammet 5 %

Tandläkarprogrammet 7 %

Arbetsterapeutprogrammet 4 %

Övriga nybörjarprogram 11 %

Biomedicinska analytikerprogrammet 3 %

Specialistsjuksköterskeprogrammen 8 %

Övriga påbyggnadsprogram 3 %

Magister och master 7 %

Fristående kurs 6 %

Källa: Ladok.

Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet 2012–2015, tkr

2012 2013 2014 2015

Takbelopp 589 150 602 939 618 428 651 483

Ersättning 598 957 633 368 649 757 650 922

Under/över takbelopp 11 207 30 429 31 329 -561

Källor: Ladok, regleringsbrevet.

Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2015

Nybörjare hst Examinerade

Läkarprogrammet 329 1 651 292

Psykologprogrammet 90 320 47

Sjuksköterskeprogrammet 345 806 237

Specialistsjuksköterske-programmen 574 447 439

Tandläkarprogrammet 95 443 94

Källa: Ladok.

hst= helårsstudenterhpr= helårsprestationer


45 %

10 %

20 %

5 %

8 %

12 %

Antagningstalen för sjuksköterskeprogrammet höjdes väsent- ligt höstterminen 2015 i syfte att öka antalet studenter som full-följer programmet. Antalet studenter på termin 1 har trots detta bara ökat med två. Målet för utbyggnaden kommer troligen att nås 2017, men det är problematiskt att antalet studenter som påbörjar sina studier inte ökar trots ökade antagningstal.

Det finns även tidigare satsningar som påverkat storleken på sjuksköterskeprogrammet. Den tillfälliga satsningen 2013–2014 möjliggjorde en utökning med 30 nybörjarplatser 2014. Detta innebar att programmet kunde erbjudas med samma antal helårsplatser trots att anslaget för sjuksköterskeprogrammet med studieort Gotland överfördes till Uppsala universitet. Tack vare det höjda takbeloppet från och med 2015 kunde antalet helårs-platser fortsatt vara detsamma.

Andelen av de antagna som faktiskt påbörjar sina studier på specialistsjuksköterskeprogrammen har fortsatt att minska vilket gör planeringen svår. År 2015 gjordes en generell höjning av antagningstalen, men detta har än så länge inte fått någon effekt på antalet nybörjare. KI bedömer dock att en utökning med 55 platser till och med 2017 kommer att kunna genomföras, men att fler åtgärder behöver vidtas för att öka antalet nybörjare.

ExaminaDet totala antalet utfärdade examina har ökat i jämförelse med 2014. Det är en generell ökning vad gäller yrkesexamina, som till stor del beror på tidigare platsökningar på flera program. Specialist- sjuksköterskeprogrammen leder numera även till magisterexamen, vilket förklarar den stora ökningen av generella examina.

UppdragsverksamhetUppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning från andra universitet och högskolor samt övriga uppdrag. Intäkterna för uppdragsverksamheten uppgick 2015 till knappt 81,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med sju procent jämfört med 2014. Se diagrammet till höger för informa-tion om intäkterna per finansiär.

UppdragsutbildningKI erbjuder ett brett utbud av uppdragsutbildningar för hälso- och sjukvården för att svara mot samhällets behov av kompetens-utveckling av vårdpersonal.

Under 2015 har specialistutbildningar för till exempel sjuk- sköterskor och tandläkare, psykoterapiutbildningar och specialist-kompetenskurser (SK-kurser) utgjort en stor del av omsättningen. Verksamheten omfattar dock närmare 150 olika utbildningsaktiviteter för en rad olika yrkeskategorier. Särskilt kan nämnas att antalet utbildningar för personal som arbetar med barn och unga ökat samt att samarbetet med Stockholms stad fortsatt att utvecklas.

Under 2015 har den första kullen läkare slutfört sin magisterutbildning i demensvård och en motsvarande utbildning för arbets- och fysioterapeuter startat för första gången.

Webbaserade utbildningar utgör fortsatt en betydande del av KI:s uppdragsutbildningar.

Minskningen av antalet helårsstudenter och helårsprestationer beror främst på färre deltagare på de längre psykoterapiutbildning- arna och att ett av specialistsjuksköterskeprogrammen inte startade under året. Omsättningen ökade trots detta, vilket framförallt be-ror på en större omfattning av internationella uppdrag och större omfattning på uppdrag från kommuner. Flera av dessa uppdrag gällde icke poänggivande kurser.

UTBILDNING

Intäkter av uppdragsverksamhet fördelat på finansiär 2015

Kommuner och landsting 45 %

Universitet och högskolor 10 %

Övriga statliga myndigheter 20 %

Stiftelser och organisationer 5 %

Svenska företag 8 %

Utländska finansiärer 12 %

Källa: Agresso.

Antal examina 2012–2015

Examen 2012 2013 2014 2015

Yrkesexamen 1 223 1 256 1 432 1 578

Generell examen 655 891 1106 1 246

Totalt antal examina 1 878 2 147 2 538 2 824

Totalt antal individer 1 668 1 758 1 964 2 105

Källa: Ladok.

Hst och hpr i uppdragsutbildning 2012–2015

2012 2013 2014 2015

Helårsstudenter 250 241 304 279

Helårsprestationer 222 188 274 249

Källa: Ladok.

Utbyggnad av antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter (jämfört med mål för utbyggnad 2017)

Nybörjare hst Nybörjare hst

Barnmorskeprogrammet 35 53 14 10

Sjuksköterskeprogrammet 22 66 2 14

Specialistsjuksköterske-programmen 55 55 -2 -8

Källa: Ladok.

Mål för utbyggnad Utfall 2015


Antal inresande studenter till Karolinska Institutet

Antal utresande studenter från Karolinska Institutet

N O R D A M E R I K A

S Y D A M E R I K AA F R I K A

E U R O P A

A S I E N

O C E A N I E N

193 73

32 20

30 23

6 8

31 32

4 1



E U R O P A

A S I E N

O C E A N I E N

193 73

32 20

30 23

6 8

31 32

4 1

InternationaliseringInternationaliseringsarbetet har bedrivits i enlighet med den handlingsplan som gäller för 2014–2017. Målen i handlings- planen är att globala hälsofrågor ska vara integrerade i den obligatoriska undervisningen, att samtliga utbildningsprogram ska ha en obligatorisk kurs på engelska och att student- och lärarmobilitet ska öka. KI ska också öka antalet tredjelands- studenter på de globala masterprogrammen.

KI:s lärardag 2015 hade internationalisering som tema, där bland annat målen om globala hälsofrågor och kurser på engelska diskuterades. En plan har utarbetats för ett antal aktiviteter på temat global hälsa som kommer att anordnas för KI:s undervi-sande personal under 2016. KI har under året utökat stödet till lärare vad gäller undervisning på engelska och undervisning i det ”internationella klassrummet”. Två halvdagsseminarier för under-visande personal har också arrangerats på dessa teman.

Antalet utresande lärare har minskat under året, från 60 till 38. En jämförelse över de senaste åren visar att lärarmobiliteten tenderar att variera. Minskningen ses framför allt inom Erasmus-programmet, medan en ökning har skett inom Linnaeus-Palme-programmet, då flera av tidigare genomförda planeringsresor lett till ett fortsatt samarbete. Antalet inresande lärare är relativt konstant. Under året har antalet anställda som deltagit i perso-nalutbyte inom Erasmusprogrammet ökat, från två till tolv.

KI har fortsatt arbetet med informationsträffar om lärar- och studentutbyten samt sociala aktiviteter för in- och utresande studenter. Antalet inresande studenter är högre än förra året och obalansen mellan in- och utresande studenter kvarstår.

Liksom tidigare år är intresset mycket högt från framför allt europeiska studenter att komma till KI.

Ett antal studenter gör delar av sina examensarbeten utom-lands vid universitet eller företag utanför utbytesprogram. Vidare deltar ett antal studenter i internationella kurser som Global hälsa och Medicinsk utveckling i Europa och EU, där en del av under-visningen är förlagd utomlands.

Studieavgifter för tredjelandstudenterInom ramen för den studieavgiftsbelagda verksamheten erbjöd KI under 2015 ett internationellt kandidatprogram och åtta inter-nationella masterprogram. Ett antal fristående kurser på engelska ingick också i utbudet. KI hade 2015 totalt 172 studieavgiftsskyl-diga studenter, varav 91 kvinnor, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Antalet helårsstudenter uppgick till 107 och antalet helårsprestationer till 98.

Under hösttermin 2015 registrerades 58 nya studieavgiftsskyldiga studenter på KI:s globala masterprogram. Av dessa studenter har 22 helt stipendium, vilket är en minskning med 57 procent jämfört med 2014. KI hade under 2015 inga studenter med stipendium från Svenska Institutet. KI kan notera att trenden från 2014 med fler egenfinansierade studieavgiftsstudenter håller i sig.

KI har liksom föregående år deltagit i magisterprogrammet Public Health in Disasters, som är ett Erasmus Mundussamarbete tillsammans med Universidad de Oviedo, Spanien och Université catholique de Louvain, Belgien. Även 2015 valde ett antal brasili-

Studentutbyten 2015In- och utresande studenter inom utbytesprogram

UTBILDNING

296

inresande studenter till Karolinska Institutet under 2015

157

utresande studenter från Karolinska Institutet under 2015




E U R O P A

A S I E N

O C E A N I E N

193 73

32 20

30 23

6 8

31 32

4 1



E U R O P A

A S I E N

O C E A N I E N

193 73

32 20

30 23

6 8

31 32

4 1

anska studenter inom stipendieprogrammet Ciência sem Fronteiras att studera vid KI.

Satsningar som görs inom den studieavgiftsbelagda verksamheten syftar till att främja lärosätets hela internationaliserings- och utbild-ningsverksamhet. Utöver mottagandetjänster och service på campus är den studieavgiftsskyldiga verksamheten med och finansierar den pedagogiska utveckling som syftar till att förbättra och utveckla undervisningen i det internationella klassrummet. Dessa satsningar har också bidragit till internationaliseringen på hemmaplan för KI.

För tredje året i rad uppvisar den studieavgiftsbelagda verksamheten ett positivt ekonomiskt resultat. Resultatet kommer att återinvesteras i verksamheten. Exempel på återinvesteringar är för-bättrad karriärservice och språkverkstad för internationella studenter.

KI använder sig i nuläget inte av separat antagning, men frågan är under utredning.

KI hade 18 tredjelandstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2015, att jämföra med 16 föregående år.1 Införandet av studieavgifter har inte varit ett skäl för KI att ingå några nya strategiska avtal med universitet utanför EU-/EES-området. KI kan konstatera att samarbetet med Migrationsverket har fungerat väl. Dock bör det poängteras att ett flertal studenter inte kunnat tacka ja till sina studieplatser på grund av försenade uppehållstillstånd. En del studenter uppger att de upplever den långa handläggningstiden vid förlängning av uppehållstillstånd som besvärande.

Antal hst och hpr i studieavgiftsbelagd verksamhet 2012–2015

2012 2013 2014 2015

Helårsstudenter 34 51 74 107

Helårsprestationer 28 50 64 98

Källa: Ladok.

Intäkter och kostnader för studieavgiftsbelagd verksamhet 2012–2015, mnkr

2012 2013 2014 2015

Intäkter 5,7 9,3 14,7 19,3

Kostnader 5,9 7,6 10,7 15,4

Totalt -0,2 1,7 4,1 3,9

Källa: Agresso.

UTBILDNING

Källa: Ladok.

1 Beräkningsmetoden har ändrats jämfört med årsredovisningen för 2014. Beräkningen i 2015 års årsredovisning utgår från antal individer istället för antal kurser.


Kvalitet

Åtgärder för att stärka kvaliteten i KI:s utbildningarUtifrån den utredning om utbildningens kvalitet och forsknings-anknytning som genomfördes 2013, har implementeringen av utredningens förslag fortsatt under 2015.

En definition av begreppet forskningsanknuten utbildning har fastställts och ska användas som vägledande princip i KI:s utbildningar.

För att tydliggöra institutionernas ansvar för utbildningens genomförande samt kvalitet och forskningsanknytning införs en förändrad utbildningsorganisation. Omorganisationen påbörjades i januari 2015 då programansvar delegerades till en institution. Under 2015 har ytterligare fyra institutioner arbetat med förberedelser för att ta över programansvar från och med 1 januari 2016.

Som en del i utvecklingen av det sammanhållna kvalitetssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå pågår arbete med att identifiera kvalitetsindikatorer. Detta arbete kommer att fortsätta under 2016.

Ett viktigt steg i att stärka kvaliteten i KI:s utbildningar är att säkra en lärarstab med hög såväl vetenskaplig som pedagogisk kompetens. Som ett led i detta arbete införs ett pedagogiskt karriärspår i KI:s rekryteringsstrategi. År 2015 inventerades kompetensen hos kursansvariga lärare på läkarprogrammet. Liknande inventeringar kommer att göras på övriga program.

Användning av kvalitetsbaserad resurstilldelning År 2015 erhöll KI 11,7 miljoner kronor i kvalitetsbaserad resurstilldelning. Dessa medel har i huvudsak använts för kvalitets- höjande åtgärder inom de utbildningsprogram som fått omdömet ”mycket hög kvalitet” i Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) utvärderingar. Programmen har framförallt använt medlen för pedagogisk utveckling och utveckling av den internationella verksamheten. Resterande medel har använts till övergripande satsningar på kvalitetsutveckling, till exempel implementering av KI:s handlingsplan för kvalitetsutvärdering samt utveckling av ett sammanhållet kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Alla medel har inte förbrukats under 2015 eftersom vissa satsningar är långsiktiga. Återstående aktiviteter kommer att genomföras enligt plan under perioden 2016–2018.

Resultat av Högskoleverkets och UKÄ:s utvärderingar År 2015 har fem examina som tidigare fått omdömet ”bristande kvalitet” fått godkänt av UKÄ, och utbildningarna bedöms därmed hålla hög kvalitet.

Kompetensutveckling för lärareUnder 2015 genomförde KI 14 kurser i högskolepedagogik samt ett antal kortare fortbildningskurser för lärare. Totalt hade dessa kurser drygt 400 deltagare. Utöver detta anordnades en fristående

UTBILDNING


UTBILDNING

kurs för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning som hade ca 150 deltagare. KI arrangerade även en lärardag på temat internationalisering av utbildning. Lärardagen engagerade cirka 200 deltagare.

Pedagogisk ledarskapsutbildningFramtidens utbildningsledare, den ledarskapsutbildning som KI startade under 2014, avslutades 2015. Den övergripande mål-sättningen med utbildningen var att säkra den framtida försörj-ningen av vetenskapligt meriterade och pedagogiskt drivande ledare inom utbildningsverksamheten vid KI. I utvärderingen av utbildningen framkom att de som deltagit i kursen genomgående varit mycket nöjda med såväl upplägg som innehåll. Planer finns att starta en ny utbildningsomgång under 2016.

Internetbaserad kursverksamhetKI samarbetar sedan 2013 med den internationella utbildnings-koncernen edX gällande Massive Open Online Courses (MOOCs). Syftet med KI:s MOOC-verksamhet är bland annat att utveckla och marknadsföra KI:s utbildningar globalt för att kunna attrahera de bästa studenterna. KI har sedan starten utvecklat sex kurser. Under 2015 utvecklades tre kurser, varav två genomfördes. Den tredje kommer att ges under 2016. Under året har också förberedelser gjorts för att alla MOOC-kurser ska kunna genomföras som självstudiekurser.

Studenterna David Martinsson, Linn Zetterström och Mitchell Isakka läser masterprogrammet i bioentreprenörskap vid Karolinska Institutet. Med en examen kommer de att ha en solid grund för att arbeta med utveckling och förvaltning av projekt och företag inom livsvetenskaper.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

14 kurserinom högskolepedagogik genomfördes

med sammanlagt 350 deltagare

Under 2015 utvecklade KI tre MOOC-kurser i samarbete med utbildningskoncernen edX

200 deltagare på Lärardagen

Internationalisering var temat för KI:s lärardag 2015

Foto

: iSt

ock.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


Lika villkor

KönsfördelningMajoriteten av studenter på grundnivå och på avancerad nivå är kvinnor, andelen män bland nybörjarstudenterna har över tid varit cirka 23 procent. Vissa utbildningsprogram har inga eller bara ett fåtal män och endast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördelning. Trenden med en större andel män på mas-terprogrammen som noterats de senaste åren förefaller ha brutits.

I de rekryteringsinsatser som genomförs pågår ett aktivt arbete för att både kvinnor och män ska representera KI:s utbildningar, det gäller såväl på KI:s webb, som i sociala medier, på mässor och vid skolbesök. Det är dock KI:s uppfattning att det är svårt att påverka könsbundna yrkesval.

Lika villkor i utbildningenFör att stärka lika villkorsperspektivet i KI:s utbildningar anordnar KI föreläsningar, workshops och seminarier för handledare och lärare. Trakasserier, diskriminering, lika villkor för patienter samt ojämlik hälsa är ämnen som tas upp i dessa utbildningar. Under året hölls två lärarseminarier på temat ”undervisa tillgängligt”. Syftet är att ge lärare redskap för att med en mer medveten peda-gogik kunna möta studenter med olika funktionsnedsättningar.

KI erbjuder både studenter och anställda möjlighet att genom-gå en webbaserad utbildning om diskriminering och trakasserier. Webbutbildningen finns både på svenska och engelska. Vidare informeras nya studenter om diskrimineringslagen.

KI deltog 2015 i Stockholm Pride tillsammans med Medicinska föreningen och dess studentförening Queerolinska. Under året gav KI:s råd för lika villkor ekonomiskt stöd till Heteroveckan, en studentdriven festivalvecka med ett normkritiskt perspektiv. Under året invigdes vidare den normkritiska boksamlingen på universitetsbiblioteket. Syftet med samlingen är att komplettera bibliotekets övriga litteratur och särskilt lyfta fram normbrytande och normkritiska perspektiv inom bland annat vård, medicin, pedagogik och psykologi.

Särskilda åtaganden

TandvårdscentralKI ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen tillgodoser utbildningens behov av verksamhetsintegrerad klinisk färdighetsträning.

Verksamheten omfattar såväl allmäntandvård för vuxna,

UTBILDNING

Män Kvinnor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Nybörjarprogram totalt

Tandläkar-

Tandhygienist-

Sjuksköterske-

Röntgensjuksköterske-

Psykolog-

Optiker-

Läkar-

Logoped-

Fysioterapeut-

Biomedicinsk analytiker-

Biomedicin-

Audionom-

Arbetsterapeut-

Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2015

Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2015

Män Kvinnor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Påbyggnadsprogram totalt

Master-

Magister-

Progr. i odont. profylaktik

Spec. sjuksköterske-

Psykoterapeut-

Barnmorske-

Källa: Ladok.

Läkarprogrammet har jämnast könsfördelning

55% kvinnor

45% män 77%

av nybörjarstudenterna är kvinnor

Män Kvinnor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Nybörjarprogram totalt

Tandläkar-

Tandhygienist-

Sjuksköterske-

Röntgensjuksköterske-

Psykolog-

Optiker-

Läkar-

Logoped-

Fysioterapeut-

Biomedicinsk analytiker-

Biomedicin-

Audionom-

Arbetsterapeut-


som barn- och ungdomstandvård och tandreglering. Därutöver bedrivs specialiserad tandvård, forskning och specialistutbild-ning vid specialistkliniker som även inkluderar vårdavtal med Stockholms läns landsting (SLL). Till tandvårdscentralen är stöd-funktioner kopplade, till exempel sterilcentral, dentalverkstad, patientkassa och receptioner.

Under 2015 omfattade utbildningsklinikernas vårdrelaterade verksamhet cirka 25 500 patientbesök vilket inkluderar såväl barn- som vuxentandvård. Anslagsposten för tandvårdscentralen upp-gick till 99,7 miljoner kronor och kostnaderna till 110,6 miljoner kronor.

Integrationssatsningar

Kompletterande utbildning för personer med läkarexamen, tandläkarexamen och sjuksköterske-examen från land utanför EU/EESKI har under 2015 tillsammans med Göteborgs universitet och Linköpings universitet anordnat kompletterande utbildning för läkare, tandläkare och sjuksköterskor med avslutad utbildning från land utanför EU/EES. KI har ett nationellt samordnings-uppdrag och under året har intensiva diskussioner förts kring en utökning av såväl antalet platser inom befintliga utbildningar, som möjligheten att ge kompletterande utbildning för andra yrkesgrupper. KI har också fått förfrågningar från Arbetsförmed-lingen om att ge preparandkurser och från Socialstyrelsen om att ge kunskaps- och färdighetsprov samt kurs i svenska författningar för samtliga legitimationsyrken.

Den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor ges från och med höstterminen 2015 som program i stället för kurs, en förändring som bedöms underlätta kvalitetssäkringen av utbildningen. Programmet bedrivs på heltid och omfattar 60 hp. Hösten 2015 påbörjade 26 studenter utbildningen och ett studie-avbrott har rapporterats. Utbildningen följs löpande upp genom kurs- och programvärderingar samt genom analyser av avbrutna studier och studieresultat.

Den kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års heltidsstudier, det vill säga 60 hp. Under året har en översyn av utbildningen inletts med syfte att höja kvaliteten. Vidare har ett arbete för att förändra och tydliggöra delar av antagningsförfarandet inletts. Diskussioner har också inletts om möjligheten att individ- anpassa utbildningen. Hösten 2015 påbörjade 21 studenter utbildningen. Inga studieavbrott har rapporterats. Utbildningens innehåll utvärderas löpande såväl under studietiden som vid programslut.

Den kompletterande utbildningen för tandläkare, som också omfattar ett års heltidsstudier, har under året inte genomgått några förändringar. Arbete med att revidera utbildningsplanen mot ett utbildningsinnehåll som går att anpassa efter respektive students individuella behov har emellertid inletts. Utbildningen följs upp på samma sätt som ordinarie tandläkarprogram, det vill säga genom löpande kursvärderingar och ett programråd. Hösten 2015 påbör-jade 15 studenter utbildningen. Inga studieavbrott har rapporterats.

Samtliga tre utbildningar utvecklas i samverkan med övriga lärosäten som ger dem.

Antal sökande, registrerade och examinerade studenter samt antalet helårsstudenter inom den kompletterande utbildningen redovisas i tabell 9 i tabellbilagan.

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskningKI har erhållit 1,7 miljoner kronor för att utveckla klinisk utbild-ning och forskning. Medlen användes även 2015 för utveckling av den kliniska utbildningen eftersom behovet av platser inom verksamhetsförlagd utbildning fortsatt är stort. Arbetet för att åstadkomma fler placeringar inom verksamhetsförlagd utbildning sker i samverkan med SLL och de enskilda högskolorna i Stock-holm. Löpande arbete pågår också för att de verksamhetsförlagda platserna ska hålla en hög kvalitet. Under 2015 har KI samverkat med Kommunerna i Stockholms län (KSL), om verksamhetsför-lagd utbildning. Gemensamma möten har hållits för att diskutera hur antalet studenter i verksamheten kan öka och hur goda läran-demiljöer i den kommunalt finansierade sektorn skapas.

Under året har KI ingått i en gruppering där KI, Äldreförvalt-ningen i Stockholms stad och de enskilda högskolorna samverkar kring utbildningsfrågor. Ett arbete har inletts med att fördela de verksamhetsförlagda utbildningsplatser staden har att erbjuda och en diskussion har påbörjats kring kompetensutveckling av stadens handledande personal.

För att ytterligare säkerställa de kliniska handledarnas peda-gogiska kompetens har såväl högskolepedagogiska kurser som workshops och andra utbildningsaktiviteter genomförts. Vidare har tidigare utvecklade verktyg för att skapa struktur och kvalitet inom den kliniska utbildningen implementerats, driftsatts och utvärderats.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Läkare Sjuksköterskor Tandläkare

Antagning

Validering

Planering

VFU*

Undervisning

Övrigt inkl. indirektakostnader och lokaler

Antagning

Validering

Planering

Verksamhetsförlagd utbildning

Undervisning

Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

Användning av medel för kompletterande utbildning

Källa: Agresso, institutionernas uppskattningar.

UTBILDNING

26

FORSKARUTBILDNING

Karolinska Institutets doktorander formar framtidens forskningslandskap

Foto

: Ste

fan

Zim

mer

man

.

Karolinska Institutets promotionshögtider arrangeras för att under högtidliga former fira den vetenskapliga bedrift och det hårda arbete som det innebär att ställa samman och försvara en doktorsavhandling. Under promotionsakten i Stockholms stadshus får de nya doktorerna ta emot insignier; hatt - symbolen för den akademiska friheten och diplom - det skrivna beviset på värdigheten.


FORSKARUTBILDNING

Utbildning på forskarnivå är en viktig del av Karolinska Institutets (KI:s) verksamhet och doktoranderna har en betydelsefull roll i den forskning som utförs.

Ansvaret för forskarutbildningen är delegerat till institutionerna. Det är framför allt de enskilda handledarna som ser till att de närmare 400 doktorander som tar sin examen varje år utvecklats till kompetenta och självständiga forskare. För att detta ska vara möjligt bistår universitetet med ett ramverk bestående bland annat av handledarutbildning, studierektorer på institutionerna, forskarskolor, fakultetsmedel att söka för doktorandfinansiering samt regler och riktlinjer.

Resultat

Årets resultat visar inga större förändringar vad gäller antal doktorander, även om det går att skönja en svag trend mot allt färre nyantagna doktorander. Detta är en väntad utveckling på grund av ökade doktorandkostnader, bland annat till följd av att utbildningsbidrag har begränsats från två år till ett år. Under 2016 tas möjligheten till utbildningsbidrag bort helt vilket ytterligare kommer att öka kostnaden för doktorandförsörjning. Minskningen av antal doktorander på utbildningsbidrag, från 17 procent höstterminen 2014 till 9 procent höstterminen 2015, motsvaras av en ökning av antal doktorander med doktorand- anställning, från 45 procent till 52 procent. Den ökade kostnaden

har alltså inte inneburit att en högre andel doktorander vid KI har rekryterats bland de med externa stipendier eller de med anställning utanför universitetet, utan institutionerna har i de flesta fall kunnat erbjuda anställning istället. Vid årsskiftet 2015–2016 fanns 2 069 aktiva doktorander registrerade vid KI. Av dessa rapporterade 935 att de under höstterminen bedrivit studier på deltid (10–99 procent av heltid).

Andelen nyantagna doktorander med behörighetsgrundande utbildning från annat land än Sverige låg under 2015 på 37 pro-cent. De länder som är vanligast förekommande är dels Kina (fyra procent av alla nyantagna) och dels västeuropeiska länder som Italien, Nederländerna, Danmark och Tyskland. Det är viktigt att notera att land för behörighetsgivande utbildning inte är samma sak som nationalitet eller medborgarskap.

Utbildning på forskarnivå: nyantagna, registrerade, examina 2012–2015

Examen 2012 2013 2014 2015

nyantagna forskarstuderande 438 373 408 395

Forskarstuderande (aktiva>_ 10%) 2 111 2 090 2 071 2 069

Licentiatexamen 14 12 9 8

Doktorsexamen 359 306 340 359

- varav tidigare licentiatexamen 3 10 6 7

Källa: Ladok.

Foto

: Ste

fan

Zim

mer

man

.

Ett stort fokus för styrelsen för forskarutbildning under 2015 har varit en ökad internationalisering. Styrelsens strävan är att fler av våra doktorander ska tillbringa en del av sin utbildning utanför Sverige. Vi vill också öka vår internationella samverkan inom forskarutbildning, både med viktiga utländska universitet och inom ramen för olika Marie Skłodowska Curie-program.”

Anders Gustafsson, dekan för forskarutbildning

2 069AKTIVA DoKToRANDER

359ANTAL DoKToRSEXAMEN

94 %KAN REKoMMENDERA KI

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


Kvalitet

Utbildning på forskarnivå innebär att avhandlingar av hög vetenskaplig kvalitet produceras men också att KI utexaminerar anställningsbara, kompetenta och självständiga forskare. För att uppnå detta krävs, förutom framstående forskning, en miljö präglad av gott ledarskap med fokus på doktorandens lärande och utveckling.

Forskarutbildningsprogram – nätverk för doktoranderForskarutbildningsprogrammen är tematiska nätverk för dokto-rander med uppdrag att samordna utbudet av kurser och andra lärandeaktiviteter inom det aktuella forskningsområdet. Pro-grammens övergripande syfte är att bidra till en bra lärandemiljö utöver vad som erbjuds av institutionerna och forskargrupperna.

Under året har utbudet av forskarutbildningsprogram setts över och en kravspecifikation tagits fram där ansvarsområden och ekonomiska ramar tydliggjorts. Inför 2016 har vissa program inkluderats i eller gått samman med andra program och ett nytt forskarutbildningsprogram inom kardiovaskulär forskning har tillkommit.

Doktorandernas måluppfyllnadAtt arbeta med målformulering och måluppfyllnad för doktoran-der är en kvalitetsåtgärd. Utifrån konkreta lärandemål läggs en individuell utbildning upp för varje doktorand och på så sätt möj-liggörs att doktorandens lärande sätts i fokus. Framsteg, progress och måluppfyllnad kan sedan följas under hela utbildningen. Det blir lättare att bedöma hur långt doktoranden har kommit och åtgärder kan vid behov sättas in i ett tidigt skede.

Under 2015 har en förstudie påbörjats avseende ett elektro-niskt system för uppföljning av de individuella studieplanerna. Ett sådant system ger en överblick av samtliga doktorander och därmed kan doktorandernas utbildning följas upp på ett mer kvalitetssäkert sätt.

UppföljningFör åttonde året i rad inbjöds samtliga doktorander att i samband med disputation delta i en anonym enkätundersökning, en så kallad ”exit poll”, rörande den genomgångna utbildningen. Svarsfrekven-sen har under de senaste åren legat stadigt på drygt 80 procent.

Ur enkäten kan nämnas att 94 procent av de som svarat under 2014 kan tänka sig att rekommendera KI till blivande doktoran-der (antal svar på svarsalternativen ”agree” och ”somewhat agree” kombinerat). Detta är en positiv utveckling då svaren tidigare år varit 91 procent (2013), 86 procent (2012) och 89 procent (2011).

Under hösten 2015 genomfördes dessutom ytterligare en enkätstudie om doktorandernas lärande och miljö. Denna enkät kommer samtidigt att besvaras av doktorander vid flera andra universitet i Europa vilket kommer att möjliggöra intressanta jämförelser med omvärlden. Resultatet kommer att presenteras under 2016.

FORSKARUTBILDNING

Azadeh Karami, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, forskar om Alzheimers sjukdom i labbet på novum, campus Huddinge.Fo

to: E

rik

Cro

nber

g.

Män Kvinnor Totalt

Antal

0

100

200

300

400

20152012 2013 2014

Aktiva doktorander 2012–2015

Antal doktorsexamina 2012–2015

Antal

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

Män Kvinnor Totalt

20152012 2013 2014

Definition: Doktorander som under höstterminen angett minst 10 procents aktivitet.Källa: Ladok.

Källa: Ladok.


Nettostudietid Det finns en svag trend mot en allt längre genomsnittlig nettostudietid, det vill säga den tid som läggs på forskar-studier mellan antagning och disputation. Enligt hög- skoleförordningen ska en utbildning på forskarnivå mot-svara fyra års studier. För deltidsdoktorander finns ett visst tolkningsutrymme för hur tid rapporteras och därför kan förändringen i statistiken vara ett utslag av ändrat beteende vid aktivitetsrapporteringen.

0

1

2

3

4

Nettostudietid, doktorander

År

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

5

Kostnader för utbildning på forskarnivåÅrlig genomsnittskostnad för en doktorand med anställning/ utbildningsbidrag har beräknats till 1 398 tkr. Ökningen från föregående år uppgår till 8,8 procent och hänförs till ökade lönekostnader samt den gradvisa övergången från utbildnings-bidrag till doktorandtjänst för studiefinansiering.

Kostnad per prestation för doktorander, tkr

2011 2012 2013 2014 2015

Handledarkostnad

Lön 151 153 158 158 166

Drift 46 50 49 54 56

Lokaler 25 28 31 32 31

Avskrivningar 8 9 8 10 11

Delsumma 230 240 246 254 264

Doktorandkostnad

Lön/utbildningsbidrag 341 327 323 350 418

Drift 237 256 251 277 288

Lokaler 130 143 159 162 160

Avskrivningar 42 46 42 53 56

Delsumma 750 772 775 842 922

Indirekta kostnader på lön och drift 181 178 177 189 212

Total kostnad 1 161 1 190 1 198 1 285 1 398

Källa: Agresso och Primula.

FORSKARUTBILDNING

Nettostudietid 2008–2015

Källa: Ladok.

Internationalisering

I KI:s Strategi 2018 anges bland annat att ett begränsat antal djupare samarbeten ska vidareutvecklas inom utbildning på forskarnivå samt att doktoranderna ska ges möjlighet att genom- föra internationella utbyten. Projekt inom samarbetet med Stellenbosch University i Sydafrika och Makerere University i Uganda har tilldelats extra medel för studiefinansiering inom utbildning på forskarnivå. Under året har också 40 doktorander erhållit resebidrag från KI på upp till 25 000 kr för att göra en del av sin forskarutbildning utomlands.

China Scholarship Council, CSC (Kina)Under året har ett samarbetsavtal med CSC arbetats fram. Avtalet innebär att CSC kommer att betala stipendier för upp till fem masterstudenter, 30 doktorander, 20 postdoktorer och fem visiting researchers till KI. KI:s forskargrupper har visat stort intresse för denna satsning.

SingaporeUnder året förnyades samarbetsavtalen om gemensamma dok-torandprogram med både National University of Singapore och Nanyang Technological University.

national Institutes of Health, nIH (USA) KI har sedan 2001 ett etablerat doktorandsamarbete med NIH inom området neurovetenskap. Detta är det största internationella institutionaliserade samarbetet för utbildning på fors-karnivå vid KI. Doktoranderna inom programmet tillbringar omväxlande tid vid laboratorier på KI och vid NIH. Handled-ning sker från båda institutionerna. Under 2014 enades KI och NIH om att utveckla samarbetet och under 2015 påbörjades förhandlingar om ett nytt avtal.

Lika villkor

I handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya huvud-handledare, finns ett halvdagspass om lika villkor där frågor om jämställdhet, diskriminering och trakasserier behandlas. Hand- ledarutbildningen ges flera gånger per år och deltagarna hand-leder eller planerar att handleda forskarstuderande. Ett kom-plement till utbildningen är också KI:s webbutbildning för lika villkor tillgänglig för alla studenter och anställda.

Sedan 2010 ingår ett avsnitt om lika villkor i introduktions- dagen som är obligatorisk för nyantagna forskarutbildnings- studenter. KI finansierar också doktorandombudsmannen som bistår forskarstudenter och kan föra deras talan. I exit poll ställs också frågor om trakasserier och diskriminering.

30

FORSKNING

Vid Karolinska Institutet skapas forskningsgenombrott som förbättrar människors hälsa

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Annika Kinch, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, forskar om livets slutskede hos patienter med implanterbar defibrillator (ICD). Patienter som redan drabbats av eller har en framtida risk att drabbas av livshotande rytmrubbningar kan få en ICD inopererad. ICD bevakar hjärtrytmen och kan vid behov behandla livshotande rytmrubbningar med snabb pacemaker-stimulering eller med en elektrisk chock för att återställa normal rytm.


FORSKNING

Karolinska Institutet (KI) har under året fortsatt arbetet med att stärka de grundförutsättningar som fordras för att ta ytterligare steg mot den absoluta internationella forskningsfronten. Detta innebär satsningar på infrastruktur både inom universitet och i samarbete med hälso- och sjukvården. nya karriärvägar har skapats, förutsättningar för strate-giska rekryteringar har förbättrats liksom ökad fokusering på att konkurrensutsätta medel för forsk-ning. Samverkan med näringslivet har förstärkts.

Nya forskningsrön – några exempel

KI:s forskning omfattar allt från grundläggande molekylär- biologiska studier till kliniska kartläggningar och patientnära forskning. Flera av 2015 års vetenskapliga arbeten har handlat om sjukdomar som drabbar många människor, exempelvis cancer och hjärt-kärlsjukdom. Här följer några exempel.

Patientstudier pekar på överlevnadsfaktorerAndelen patienter som får livräddande hjärt-lungräddning har ökat kraftigt med hjälp av frivilliga så kallade SMS-livräddare

(The New England Journal of Medicine, NEJM, juni). Att ge hjärt-lungräddning i väntan på ambulansen fördubblar chansen till överlevnad i samband med ett hjärtstopp (NEJM, juni).

För patienter med mekanisk klaffprotes var överlevnaden bättre jämfört med för patienter med biologisk klaffprotes. Fynden kan få stor betydelse eftersom användningen av biologiska klaffproteser har ökat i alla åldersgrupper de senaste åren (European Heart Journal, november). En annan studie identifierade inkomst som en påverkande faktor: ju högre inkomst en patient har, desto bättre var överlevnaden efter hjärtkirurgi, på både kort och lång sikt (Journal of the American College of Cardiology, JACC, oktober).

Forskare kunde också konstatera att lagrat blod inte försämrar överlevnaden för hjärtopererade, blod som var lagrat mellan 14 och 42 dagar var lika säkert som färskt blod (The Journal of the American Medical Association, JAMA, oktober).

Så påverkar andra sjukdomar hjärt-kärlhälsanDet har visats att bra blodsockerkontroll minskar risken för problem efter bypass-operation av patienter med diabetes typ 1 (JACC, juli). Den sedan tidigare kända ökade risken för negativa verkningar efter bypass-operation på diabetespatienter visade sig framför allt gäller patienter med diabetes typ 1 (JACC, april).

Reumatoid artrit kopplades till mer allvarliga symptom och sämre utfall vid akuta hjärtproblem (European Heart Journal, september).

Andelen patienter som får livräddande hjärt-lungräddning har ökat kraftigt med hjälp av frivilliga så kallade SMS-livräddare.

Bra blodsockerkontroll minskar risken för problem efter bypass-operation av patienter med diabetes typ 1.

Foto

: Sci

ence

Pho

to.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Riskfaktorer vid bröstcancer som diagnosticeras mellan två mammografi- undersökningar rapporterades i en studie.

Foto

: Sci

ence

Pho

to.

En allt viktigare uppgift för KI är samverkan med det omgivande samhället. I Stockholmsregionen utvecklar KI sin samverkan med Stockholms läns landsting (SLL) liksom med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet. Även på den internationella nivån sker ett utökat samarbete med organisationer och ledande universitet. KI verkar aktivt för en ökad samverkan också med delar av den regionala och globala läkemedelsindustrin. Bred samverkan och interaktioner med det omgivande samhället är en förutsättning för KI:s fortsatta utveckling.”

Hans-Gustaf Ljunggren, dekan för forskning

Foto

: iSt

ock.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


FORSKNING

Fynd ger effektivare och bättre sjukvårdForskare visade att man med ett enda blodprov och ett EKG kan utesluta risken för hjärtinfarkt hos patienter som söker akut med bröstsmärtor. Forskarna tror att detta fynd kan få stor betydelse för de 15 till 20 miljoner patienter i USA och Europa som söker akutvård för bröstsmärtor varje år (JACC, april).

Forskning kunde även visa att svensk sjukvård minskat antalet blödningskomplikationer och räddat liv genom ett snabbt införande av en ny blodförtunnande behandling vid hjärtinfarkt (JAMA, februari).

Hjärtmuskelceller kan nybildasMänniskans hjärtmuskelceller kan nybildas, men nybildningen sker i huvudsak under de första tio åren i livet. Resultaten ger stöd för att det finns potential att stimulera återbildning av förlorad hjärtvävnad (Cell, juni).

Riskfaktorer kring bröstcancer har kartlagtsMånga kvinnor som får hormonterapi för att minska risken för återfall i bröstcancer fullföljer inte den rekommenderade fleråriga behandlingen. Olika faktorer som ökar risken för att behandling-en inte följs har identifierats (Journal of Clinical Oncology, juni). Karakteristik och riskfaktorer vid bröstcancer som diagnosticeras mellan två mammografiundersökningar rapporterades också (Journal of Clinical Oncology, februari) och i en tredje studie visades kopplingen mellan vissa riskfaktorer för bröstcancer och sjukdomsprognos (Journal of Clinical Oncology, november).

Mer precisa riskbedömningar kan göras vid cancerBorttagande av äggledare minskar påtagligt risken för äggstocks- cancer (Journal of National Cancer Institute, januari). Graviditet ökar inte risken för återfall i cancerformen Hodgkins lymfom hos kvinnor som friskförklarats (Journal of Clinical Oncology, december). Forskning visade också att analysen av en biopsi från gastroskopi, en inspektion av magsäcken, matstrupen eller tolvfingertarmen, kan förutsäga risk för att utveckla magcancer (BMJ, juli).

Farlig prostatacancer kan upptäckas bättreEtt nytt test för prostatacancer, det så kallade STHLM3-testet, presenterades och är enligt forskarna bättre på att upptäcka farlig cancer jämfört med dagens diagnostik med PSA-prov (Lancet Oncology, november). En studie kunde också förklara varför kastrering tillsammans med strålning ökar chansen till överlev-nad för patienter med prostatacancer, jämfört med om de enbart får strålbehandling (Science Translational Medicine, november).

nya rön kring cancerbehandlingarVid operation av matstrupscancer är det vanligt att kirurgen tar bort ett stort antal lymfkörtlar, i syfte att förhindra spridning av cancern och öka patientens överlevnadschans. Men enligt en ny studie påverkade detta inte prognosen (Journal of National Cancer Institute, mars). Forskare föreslog också för första gången att celler i tumörens blodkärl bidrar till en miljö som skyddar cancer-cellerna från tumördödande immunceller. Resultaten kan bidra till utvecklingen av bättre immunbaserade cancerbehandlingar på sikt (Journal of National Cancer Institute, augusti).

Därför kan vi stanna när vi gårEn grupp av ”stoppceller” i hjärnstammen hos möss som är nödvändiga för djurens förmåga att stanna när de går identifie-rades (Cell, november). En ny regleringsmekanism för så kallad autofagi och så småningom celldöd hos dopaminproducerande nervceller vid Parkinsons sjukdom har beskrivits (Nature Neuro-science, april).

Hälsosam livsstil och hjärnträning kan förebygga minnesstörningarMinnesstörningar hos äldre personer visade sig kunna förebyggas av ett interventionsprogram inriktat på riskfaktorer för demens. Under de två år som studien pågick var risken att drabbas av försvagad minnes- och tankefunktion 31 procent högre hos kontrollgruppen än hos den grupp som fått aktiv rådgivning i form av kostråd och deltagande i rörelse- och minnesträning samt stöd med att kontrollera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar (Lancet, mars).

nya metoder förenklar kartläggning av cellerEn detaljerad karta av celltyperna i hjärnbarken och vilka gener som är aktiva i de olika cellerna presenterades (Science, februari). En ny metod lades också fram som gör det möjligt att identifiera nya och tidigare okända celltyper i hjärnan – och även ge en uppfattning om deras funktion kopplat till specifika beteenden (Nature Biotech, december).

Små strukturer men stora framstegEtt enklare sätt att göra nanostrukturer av DNA som tål de låga saltkoncentrationer som finns i kroppen presenterades. Det möjliggör nya biologiska tillämpningar av DNA-nanoteknologi (Nature, juli). En annan studie visade att benmärgsceller även kan bilda fettväv. På sikt är förhoppningen att upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder för patienter med metabola sjukdomar, där just fettceller spelar en stor roll (Cell Metabolism, juli).

ny metod kan förebygga självmordSjälvmordsbeteende kan förebyggas hos unga med en metod där skolelever får lära sig upptäcka psykisk ohälsa hos sig själva och hos sina vänner, samtidigt som de får träning i att förstå, tolka och hantera svåra känslor (Lancet, januari).

En ny studie kunde också avfärda farhågan att rökavvänjnings-läkemedlet vareniklin skulle öka risken för bland annat själv-mordsförsök, psykoser, aggression och trafikolyckor (BMJ, juni).

Ålder hos föräldrarna påverkar risk för autismFöräldrarnas sammantagna ålder och stora åldersskillnader mellan föräldrarna kan kopplas till ökad risk för autism hos barn. Ju större åldersskillnaden är, desto större är risken att barnet får autism (Molecular Psychiatry, juni).

Skydd mot malaria fick förklaringForskare klarlade mekanismerna bakom det skydd blodgrupp 0 ger vid svår malaria. (Nature Medicine, mars).


FORSKNING

Risker vid graviditet kartlagdaNy forskning visade att mammans viktökning mellan graviditeter kan öka risken för dödföddhet och spädbarnsdöd för det andra barnet (Lancet, december). Fetmaoperation påverkade riskerna för komplikationer vid en kommande graviditet och förlossning både positivt och negativt. Resultaten pekar på att mödravården bör betrakta dessa graviditeter som riskgraviditeter (NEJM, februari). Barn till kvinnor som under sin graviditet vaccinerats mot H1N1-influensa visade sig inte löpa ökad risk för låg födelse-vikt, tillväxthämning eller att födas för tidigt (BMJ, november).

Viss form av manlig infertilitet förklaradesManlig infertilitet kunde kopplas till autoimmun inflammation i prostata (Science Translational Medicine, juni).

Avgörande studier kring aborthantering presenteradesResultat presenterades som kan leda till nya internationella re-kommendationer vid behandling av medicinsk abort och missfall. Den ena av studierna visar att det går att byta ut den efterkontroll som i dag rekommenderas vid medicinsk abort mot ett graviditets- test som kvinnan gör själv i hemmet. Den andra visar att barn-morskor på ett säkert och effektivt sätt kan hantera misslyckade aborter och missfall på landsbygden i Uganda (Lancet, mars).

Riskgener identifierades i stora kartläggningarForskare vid KI har medverkat i en rad studier som syftat till att kartlägga gener och hur de hänger ihop med sjukdom, bland annat har man varit med och identifierat riskgener för bröst- cancer, atopiskt eksem, multipel skleros och farlig hudcancer samt medverkat i studier om kopplingen mellan gener och över-vikt (flera studier i Nature och Nature Genetics, 2015).

Gen för tolerans mot miljögift funnen i människanFör första gången visas att människor anpassat sig genetiskt till en förorenad miljö. Forskare har hittat genen som ger en förändrad ämnesomsättning som skydd mot arsenik hos vissa grupper av ursprungsbefolkningar i Anderna, norra Argentina, där befolk-ningen sannolikt exponerats för höga halter av arsenik i dricks-vattnet i tusentals år (Molecular Biology & Evolution, mars).

Miljön viktigare än arv för immunförsvaretMänniskors immunförsvar varierar mer som konsekvens av miljöinflytande än av arv. Fynden pekar även på att miljöns inflytande på immunförsvaret blir allt större under livets gång (Cell, januari).

Därför fungerar högintensiv träningEn cellulär mekanism bakom de förvånansvärt goda effekterna av kortvarig, högintensiv intervallträning har identifierats (PNAS, från National Academy of Sciences, november).

Forskning som möjliggör nya biologiska tillämp-ningar av DnA-nanoteknologi presenterades.

Forskning visar att miljöns inflytande på immun-försvaret blir allt större under livets gång.

Minnesstörningar hos äldre personer visadesig kunna förebyggas av ett interventionsprogram inriktat på riskfaktorer för demens.

Foto

: iSt

ock.

Foto

: Sci

ence

Pho

to.

Foto

: iSt

ock.

Graviditet ökar inte risken för återfall i cancerformen Hodgkins lymfom hos kvinnor som friskförklarats.

Foto

: Sci

ence

Pho

to.


FORSKNING

Kvalitet

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometriKI och många andra universitet använder bibliometri för att följa forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artik-lar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data2 ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt volymmått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i figuren ovan till vänster representerar publikationer med någon adress som kan anknytas till KI.3

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

Other

Letter

Editorial material

Meeting abstract

Review

Article

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

7 000

Antal publikationer 2005–2014

Fältnormerad citeringsgrad 2005–2014

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

Citeringsgrad

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

KI

2013 2014

Världsgenomsnitt

Utveckling forskningsmedel 2006–2015

20142006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015

Statliga

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

Mnkr

3 500

Externa

Källa: Web of Science.

Källa: Web of Science.

Källa: Agresso.

2 Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by THOMSOn REUTERS®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSOn REUTERS® 2016. All rights reserved.3 Huvudsakliga adressträngar som ingår i analysen är: Karolinska, Huddinge Hospital/Sjukhus, Danderyd Hospital/Sjukhus, Sodersjukhuset/Soder hospital, St Goran Hospital/Sjukhus, St Erik Hospital/Sjukhus, Astrid Lindgren Hospital/Sjukhus.

Andrea Strandberg, forskningsassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, med utrustning som används för att mäta ögon- rörelser vid Marianne Bernadotte Centrum på S:t Eriks Ögonsjukhus.Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


FORSKNING

Siffrorna grundas på publikationsår och ofraktionerad beräkning. Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte uppgifter för år 2015. Delposterna antal ”articles” och ”reviews” har ökat med 47 procent sedan 2005, varav hälften av ökningen har skett sedan 2010. För samtliga redovisade delposter är ökningen sammantaget sedan 2005 cirka 52 procent.

Fältnormerad citeringsgradDen fältnormerade citeringsgraden speglar en artikels citerings-grad jämfört med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelciteringen i världen för liknande artiklar. I mittendiagrammet på motstående sida visas medelvärdet av den fältnormerade citeringsgraden för alla ”articles” och ”reviews” från KI per år. Förändringarna från tidigare år är relativt små vilket innebär att KI bibehåller en nivå som överstiger världsgenomsnittet. Publikationer från 2015 kan inte utgöra underlag för stabila och tillförlitliga resultat och har exkluderats från redovisningen.

Arbetet med det sammanhållna kvalitetssystemet påbörjades 2015 i enlighet med Strategi 2018. Inom ramen för detta pågår arbete med att definiera och utveckla kvalitetsindikatorer och kvalitetshöjande processer. Detta arbete kommer att vidareut-vecklas under 2016.

RekryteringsstrategiKI:s rekryteringsstrategi omfattar bland annat samordning och behovsinventering, finansiering av gruppen professorer, strategiska rekryteringar och rekryteringsverktyg samt karriärstruktur för juniora forskare, bland annat ”tenure track”. Resurser har avsatts för att stödja institutioner i rekrytering av särskilt meriterade och internationellt ledande forskare samt för så kallad motrekrytering. Medel finns också för rekrytering av juniora forskare (Karriärtrappan). En viktig del av en forskares utveckling är att genomföra en postdoktorperiod i högkvalitativ internationell miljö. Detta utgör en av flera meritgrunder vid tillsättning av anställning inom Karriärtrappan.

Uppdrag som forskargruppledareSärskilda kriterier har utarbetats för akademiskt uppdrag på forskar- gruppnivå i syfte att lyfta fram det akademiska ledarskapet på forskar- gruppnivå. Forskargruppen utgör basen för forskningen och är en viktig del av institutionen. Vid kvalitetsutvärdering utgör forskargruppen en lämplig utvärderingsenhet. Uppdraget som forskargrupp- ledare ska också ge möjlighet till utveckling, ökad självständighet och meritering för fortsatt karriär och andra ledningsuppdrag.

ForskningsfinansieringDen tidigare fleråriga ökningen av statsanslagen har planat ut. De externa medlen fortsätter att öka. I förhållande till år 2014 är ökningen 8,6 procent. Medel från forskningsråden har ökat med 14,8 procent medan medlen från svenska företag har ökat med 27,3 procent. Andelen extern finansiering i förhållande till de statliga anslagen har ökat något, till 65 procent.

Intäkter forskning totalt 2012–2015, mnkr (exklusive kapitalförvaltning)

2012 2013 2014 2015Förändring

2014–2015 (%)

Finansiär

Statliga forskningsråd 729 800 844 969 14,8

Övriga statliga 349 344 288 307 6,6

Kommuner och landsting 475 396 376 400 6,4

Svenska stiftelser och organisationer 692 779 904 974 7,7

Utländska stiftelser och organisationer 343 351 409 405 -1,0

Svenska företag 168 182 198 252 27,3

Utländska företag 73 85 94 89 -5,3

Utdelning från KI fonder 56 68 70 76 8,6

Finansiella intäkter 50 35 18 6 -66,7

Summa externa medel 2 935 3 040 3 202 3 478 8,6

Statsanslag 1 732 1 763 1 920 1 897 -1,2

Totalt 4 669 4 802 5 121 5 375 5,0

Andel extern finansiering (%) 63 63 63 65

Källa: Agresso.


Europeiska unionen KI är alltjämt den största mottagaren av EU-anslag inom området hälsa bland svenska aktörer och en av de största mottagarna i Europa inom detta område. Det totala antalet EU-finansierade projekt på KI under 2015 var 214. Intäkterna av dessa uppgick till 232 miljoner kronor. I tolv av projekten är KI koordinator. KI del-tar även i projekt inom programmen för livsmedel, informations- och kommunikationsteknik, nanovetenskap, säkerhet och miljö. KI deltar i 14 av totalt 57 pågående Innovative Medicine Initiative- projekt (IMI), varav i ett som koordinator. KI påbörjade också två nya projekt inom EU:s Health Programme under 2015. Den första utlysningen av medel inom European Institute of Innova-tion & Technology (EIT) Health skedde 2015. Det skandinaviska huvudkontoret, vilket utgör ett av sex europeiska ”Co-Location Centres har lokaliserats till Stockholm vid KI Science Park. Mer om EIT redovisas även i kapitlet Samverkan och innovation.

KI behåller sin nationella topposition med avseende på mängden forskningskonstellationer inom området hälsa i så kallade ”top-down” projekt, där forskningsämnen är bestämda av EU. KI har däremot fallit från första placering till fjärde i listan över svenska mottagare av EU-anslag. Detta beror bland annat på att anslagen i Horizon 2020 varit mer inriktade på tillämpad forskning.

Europeiskt stöd till individuella forskareEuropeiska anslag till enskilda forskare kommer huvudsakligen ifrån European Research Council (ERC) och Research Executive Agency (REA). Under 2015 startade fyra nya projekt med stöd från ERC. Vid utgången av 2015 fanns 29 aktiva ERC-projekt vid KI. ERC ger stöd till individuella forskare för idéer med potential att revolutionera respektive forskningsfält.

Universitetet har fått ta emot två Consolidator Grants, anslag som är ämnade för excellenta forskare på väg att befästa sin forskningsposition. Därtill utdelades ett anslag med syfte att föra ERC-projektets idéer vidare, ett Proof of Concept Grant. KI har nio löpande ERC Advanced Grants, fjorton Starting Grants, fem Consolidator Grants och ett Proof of Concept Grant.

Marie Skłodowska Curie-programmet inrymmer både indivi-duella och nätverksbaserade stödformer med det gemensamma syftet att stärka Europas intellektuella kapital och konkurrens-kraft. Under 2015 uppgick de individuella Marie Skłodowska Curie-anslagen till 18. KI hade 21 stycken nätverksbaserade anslag, varav sex nytillkomna. KI är för första gången koordinator för ett sådant nätverksprojekt.

0

50

100

150

200

250

300

StipEU

2015201420132012201120102009200820072006

Mnkr

Intäkter Stipendier

Antal EU-projekt 2011–2015*

2011 2012 2013 2014 2015

Totalt antal projekt 222 234 229 202 214

varav koordinator** 31 21 19 15 12

Intäkter från EU (inklusive stipendier) 2006–2015

* Antal pågående projekt inom FP6, FP7, H2020 och Folkhälsoprogrammet. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. ** I siffran som avser KI som koordinator räknas inte projekt med stöd från Europeiska forskningsrådet, European Research Council (ERC).

Källa: EU database KI.

FORSKNING

214

På grund av nya redovisningsprinciper från och med 2011, anges stipendier separat i diagrammet ovan för åren 2011–2015. Källa: Agresso.

232miljoner kronor uppgick intäkterna till för EU-finansierade projekt på KI under 2015

Antal EU-finansierade projekt på KI under 2015:


Strategisk infrastruktur

Modern forskning behöver i större utsträckning arbeta med sam-lade avancerade forskningsinfrastrukturer som kan bistå forskare med högkvalitativ service. KI och övriga svenska lärosäten har under 2015 genomfört en behovsorientering för att identifiera komplicerade metoder och dyr instrumentering som med fördel kan lokaliseras till ett eller flera lärosäten där det finns hög veten-skaplig kapacitet för att upprätthålla en bra service för hela landet. KI ansvarar eller medverkar i flera viktiga infrastrukturer.

Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox), en infrastruktur för forskning och utbildning inom de toxikolo-giskt relaterade vetenskaperna, har vidareutvecklats under 2015. Swetox är ett samarbete mellan elva universitet med en stor forsknings- och testfacilitet i Gärtuna i Södertälje. SciLifeLab har fortsatt sin nationella utveckling och inkluderar nu verksamheter även vid andra lärosäten utöver de fyra värdinstitutionerna, varav KI är en part. SciLifeLab ger forskare från hela Sverige tillgång till moderna instrument för teknikkrävande och storskaliga forsk-ningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab har en plattform för läkemedelsutveckling som delar vissa tekniker med den nationella verksamheten inom området kemisk biologi, Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS), där KI är värd.

SWEDSTRUCT arbetar för en sammanhållen infrastruk-tur inom området strukturbiologi och har även vissa synergier med SciLifeLab. Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för

Biobankning och Analys av Biologiska Prover (BBMRI.se) syftar till att skapa en nationell standard för insamling av biobankspro-ver samt kostnadseffektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av prover. KI verkar även gemensamt med SLL för flera regionala faciliteter för samverkan inom biobanking. Mer om infrastruktur och företagsparker redovisas i kapitlet Samverkan och innovation samt avsnittet Infrastruktur.

International neuroinformatics Coordinating Facility (InCF)INCF inrättades av OECD i augusti 2005, med syftet att utveckla området neuroinformatik (datadelning och datorbaserad model-lering) för att möjliggöra en utveckling av olika typer av standar-der och annan infrastruktur. Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som har stor betydelse för utvecklingen av kunskap om nervsystemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska och neurologiska området.

Under 2015 tillkom Malaysia som det senaste av totalt 18 medlemsländer i Europa, Nordamerika, Australien och Asien, och finansieras genom medlemsavgifter relaterade till ländernas investeringar i forskning och utveckling. INCF samarbetar även inom ramen för olika EU-projekt, bland annat The Human Brain Project, där expertis inom området neuroinformatik är viktig, och i TBI-projektet (Traumatic Brain Injury Project) inom den kliniskt neurovetenskapliga domänen.

FORSKNING

Claudio Brozzoli, forskarassistent på Aging Research Center (ARC) vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.Foto

: Eri

k C

ronb

erg.


FORSKNING

Internationalisering

KI:s internationaliseringsarbete syftar till att förbättra kvalitet och mångfald inom forskning, utbildning och administration och därmed stärka både det egna universitetets och samverkanspart-ners konkurrenskraft. Begreppet internationalisering omfattar både internationella relationer och mobilitet samt alla aktiviteter som tillför verksamheten en internationell dimension. Kartan bredvid är en översikt över de internationella sampublikationer KI haft med en eller flera forskare från respektive land eller territorium under åren 2013–2015.

TRAC (Vietnam)Training and Research Academic Collaboration (TRAC) är ett treårigt samarbetsprojekt mellan fem svenska lärosäten: KI (koordinator), Uppsala universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Lärosätena har gemensamt erhållit fem miljoner kronor från Stiftelsen för internationaliserng av högre utbildning och forskning (STINT) för att etablera en gemensam plattform/gemensam infrastruktur för forsknings- och utbildningssamverkan mellan Vietnam och Sverige. Projektet bygger vidare på de kontakter som skapats under de många år svenska lärosäten varit verksamma i Vietnam.

Mayo Clinic (USA) I september ägde det 21:a nätverksmötet inom plattformssam- arbetet mellan KI och Mayo Clinic rum. Runt 140 gäster från USA deltog i den hittills största gemensamma konferensen med fokus på forskning, utbildning, administration och innovation. Medarrangör för årets evenemang var Karolinska Universitetssjuk-huset. Under året utdelades medel för projektbidrag (39 ansök-ningar varav tio beviljades), stödverksamhet (administrations- anslag; tre ansökningar varav två beviljades) och resebidrag (20 ansökningar varav nio beviljades).

The Rockefeller University (USA) KI samarbetar med The Rockefeller University via postdok- utbyten, korttidsutbyten för teknisk och akademisk personal samt genom föreläsningsserien Nicholson Lectures. Föreläsningarna hålls omväxlande vid respektive lärosäte.

national University of Singapore och nanyang Technological University (Singapore)KI har sedan många år ett samarbete inom forskning, utbildning och forskarutbildning med Singapore. Som ett led i att vidare- utveckla KI:s relation med Singapore och för att initiera ett djupare samarbete inom områdena immunologi och infektion genom-fördes i slutet av året ett vetenskapligt symposium med National University of Singapore med medverkan från Nanyang Techno- logical University.

Seoul national University (Sydkorea)KI förnyade under året avsiktsförklaringen om samarbete med Seoul National University. Forskningssamarbeten finns inom flera områden, bland annat inom cancer och biomedicinsk teknik.

The University of Edinburgh (Storbritannien)KI och University of Edinburgh har under året identifierat varan-dra som strategiska samarbetspartners. Ett samförståndsavtal om att utveckla samarbetet inom flera olika forskningsområden, där KI och the University of Edinburgh kompletterar varandra, har signerats.

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

KROATIEN

SERBIEN

MONTENEGROKOSOVO

ALBANIEN

CYPERN

LIBANON

GEORGIEN

ARMENIEN AZERBAJDZJAN

ISRAELPALESTINA

SYRIEN

GREKLAND

BULGARIEN

MAKEDONIEN

LUXEMBURG

BELGIEN

SLOVENIEN

JAPAN

NORDKOREA

SYDKOREA

KANADA

USA

USA

MEXIKO

PERU

ARGENTINA

CHILE

MALINIGER

TCHAD

SYDAFRIKA

DEMOKRATISKAREPUBLIKEN

KONGO

REPUBLIKENKONGO

GABON

NIGERIA

ALGERIET LIBYEN

IRAK

SAUDI-ARABIEN

IRAN

PAKISTAN

INDIEN

FILIPPINERNA

KAZAKSTANMONGOLIET

EGYPTEN

SUDAN

BOLIVIA

GUATEMALA

BELIZE

CUBA

COLOMBIA

VENEZUELA

ECUADOR

PARAGUAY

URUGUAY

JAMAICAMAURETANIEN

SYDSUDAN

KAMERUN

ERITREA YEMEN

SOMALIAETIOPIEN

KENYA

ZIMBABWE

ZAMBIA

ANGOLA

NAMIBIA

BOTSWANA

TANZANIA

MOÇAMBIQUE

MADAGASKAR

UGANDA

MAROCKO

SPANIEN

FRANKRIKE

PORTUGAL

IRLAND

STORBRITANNIEN

ISLAND

SVERIGE FINLAND

TYSKLAND POLENVITRYSSLAND

LITAUEN

UKRAINA

TURKIET

JORDANIEN

KUWAIT

BAHRAIN QATAR

FÖRENADEARABEMIRATEN

BANGLADESH

AFGHANISTAN

TADZJIKISTAN

KIRGIZISTANUZBEKISTAN

TURKMENISTAN

BURMA

LAOS

THAILAND

KAMBODJA

VIETNAM

BRUNEIMALAYSIA

SINGAPORE

ÖSTTIMOR

PAPUANYA GUINEA

TAIWAN

BHUTANNEPAL

OMAN

MOLDAVIENRUMÄNIEN

LETTLAND

ESTLAND

TUNISIENMALTA

HONDURAS

NICARAGUA

GUINEA

SCHWEIZ

ITALIEN

ÖSTERRIKE

TJECKIENSLOVAKIEN

UNGERN

MONACO

RWANDA

BURUNDI

MALAWI

SWAZILAND

ELFENBENS-KUSTEN

BURKINAFASO

GHANA

TOGO

CENTRALAFRIKANSKAREPUBLIKEN

BENIN

SENEGAL

GRÖNLAND(Danmark)

RYSSLAND

KINA

AUSTRALIEN

BRASILIEN INDONESIEN

SVALBARD(NORGE)

NYA ZEELAND

NORGE

DANMARK

NEDER-LÄNDERNA

SRI LANKALIBERIA

LESOTHO

1–10

11–50

51-200

201-1000

1000+

0

INTERNATIONELL SAMPUBLICERING ÅR 2013–2015Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.

Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2016. All rights reserved.

Internationell sampublicering år 2013–2015Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.

Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSOn REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSOn REUTERS ® 2016. All rights reserved.

3341

vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Istitutets forskare i samverkan med forskare i USA


FORSKNING

Hongkong (Kina)I februari tillkännagavs att KI erhållit en donation på 50 miljoner US-dollar från den Hongkong-baserade affärsmannen Ming Wai Lau. Ming Wai Lau Center för Regenerativ Medicin kommer att bestå av två noder, en i Stockholm och en i Hongkong, där forska-re från Hongkong, Kina och övriga delar av världen ges möjlighet att arbeta tillsammans i en fristående forskningsmiljö som leds av KI. Under året har arbete pågått för att realisera projektet så att centret under 2016 kan börja ta form vid Hong Kong Science and Technology Park och forskningsmedel till ett antal forskare verksamma vid KI utlysas.

Max Planck Society (Tyskland)Under året tecknade KI avtal med Max Planck Society i Tyskland om att etablera ett gemensamt laboratorium vid KI inom området medfödda metabola sjukdomar: Max Planck Institute for Biology of Ageing – Karolinska Institutet Laboratory. Genom samarbetet fördjupas redan pågående forskning kring medfödda metabola sjukdomar.

Makerere University (Uganda)Under året har ett nytt avtal signerats som reglerar möjligheten till dubbel examen. Tillsammans med College of Health Sciences arrangerades även ett öppet seminarium och en alumnträff. Fyra projektansökningar från KI godkändes under 2015 av Sida inom ramen för utlysningen Research and Training Partnership Programme 2015–2020.

Muhimbili University of Health and Allied Sciences, MUHAS (Tanzania)Under 2015 har sex projektansökningar med medel från Sida godkänts för samarbete med MUHAS 2015–2020, varav fem koordineras från KI. Ett av projekten gäller kapacitetshöjning inom forskarutbildning och forskning vid MUHAS.

Lika villkor

En utbildning för forskargruppsledare har genomförts för första gången under 2015. I den utbildningen ingår ett halvdagssemina-rium om lika villkor och en målgruppsanpassad webbutbildning. Se även kapitlet En universitetsmiljö i utveckling.

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

KROATIEN

SERBIEN

MONTENEGROKOSOVO

ALBANIEN

CYPERN

LIBANON

GEORGIEN

ARMENIEN AZERBAJDZJAN

ISRAELPALESTINA

SYRIEN

GREKLAND

BULGARIEN

MAKEDONIEN

LUXEMBURG

BELGIEN

SLOVENIEN

JAPAN

NORDKOREA

SYDKOREA

KANADA

USA

USA

MEXIKO

PERU

ARGENTINA

CHILE

MALINIGER

TCHAD

SYDAFRIKA

DEMOKRATISKAREPUBLIKEN

KONGO

REPUBLIKENKONGO

GABON

NIGERIA

ALGERIET LIBYEN

IRAK

SAUDI-ARABIEN

IRAN

PAKISTAN

INDIEN

FILIPPINERNA

KAZAKSTANMONGOLIET

EGYPTEN

SUDAN

BOLIVIA

GUATEMALA

BELIZE

CUBA

COLOMBIA

VENEZUELA

ECUADOR

PARAGUAY

URUGUAY

JAMAICAMAURETANIEN

SYDSUDAN

KAMERUN

ERITREA YEMEN

SOMALIAETIOPIEN

KENYA

ZIMBABWE

ZAMBIA

ANGOLA

NAMIBIA

BOTSWANA

TANZANIA

MOÇAMBIQUE

MADAGASKAR

UGANDA

MAROCKO

SPANIEN

FRANKRIKE

PORTUGAL

IRLAND

STORBRITANNIEN

ISLAND

SVERIGE FINLAND

TYSKLAND POLENVITRYSSLAND

LITAUEN

UKRAINA

TURKIET

JORDANIEN

KUWAIT

BAHRAIN QATAR

FÖRENADEARABEMIRATEN

BANGLADESH

AFGHANISTAN

TADZJIKISTAN

KIRGIZISTANUZBEKISTAN

TURKMENISTAN

BURMA

LAOS

THAILAND

KAMBODJA

VIETNAM

BRUNEIMALAYSIA

SINGAPORE

ÖSTTIMOR

PAPUANYA GUINEA

TAIWAN

BHUTANNEPAL

OMAN

MOLDAVIENRUMÄNIEN

LETTLAND

ESTLAND

TUNISIENMALTA

HONDURAS

NICARAGUA

GUINEA

SCHWEIZ

ITALIEN

ÖSTERRIKE

TJECKIENSLOVAKIEN

UNGERN

MONACO

RWANDA

BURUNDI

MALAWI

SWAZILAND

ELFENBENS-KUSTEN

BURKINAFASO

GHANA

TOGO

CENTRALAFRIKANSKAREPUBLIKEN

BENIN

SENEGAL

GRÖNLAND(Danmark)

RYSSLAND

KINA

AUSTRALIEN

BRASILIEN INDONESIEN

SVALBARD(NORGE)

NYA ZEELAND

NORGE

DANMARK

NEDER-LÄNDERNA

SRI LANKALIBERIA

LESOTHO

1–10

11–50

51-200

201-1000

1000+

0

INTERNATIONELL SAMPUBLICERING ÅR 2013–2015Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.

Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2016. All rights reserved.

149

vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i

samverkan med forskare i Sydafrika

834

vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i

samverkan med forskare i Australien

40

SAMVERKAN OCH INNOVATION

Karolinska Institutet har en betydelsefull roll i det omgivande samhället

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

De traditionsenliga nobelföreläsningarna med årets nobelpristagare i fysiologi eller medicin lockar storpublik till Aula Medica på campus Solna. Föreläsningarna äger rum under nobelveckan och är mycket uppskattade av såväl Karolinska Institutets medarbetare och studenter som besökare från allmänheten.



Karolinska Institutet (KI) har ett omfattande samar-bete med lärosäten, sjukhus, myndigheter, företag och organisationer över hela världen. Denna sam-verkan är en förutsättning för att vara ett fram-gångsrikt universitet. Merparten av KI:s forskning bedrivs i samverkan med någon extern part, över hälften tillsammans med en internationell part.

Den enskilt största samarbetspartnern till KI, Stockholms läns landsting (SLL) möjliggör den så viktiga kliniska forskningen och utbildningen. Över hälften av KI:s verksamhet bedrivs i den kli-niska miljön, i första hand på sjukhus men även inom primärvård och äldrevård.

Områdena kring campus Solna och Huddinge utvecklas kontinuerligt som starka noder för livsvetenskaperna. KI är sam-lokaliserat med bland andra Karolinska Universitetssjukhuset, KI Science Park, SciLifeLab, Folkhälsomyndigheten och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Stockholms universitet, Södertörns högskola, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Handelshögskolan är de närmast lokali-serade akademierna i Stockholm som KI samverkar med. Under 2015 implementerades, en med KTH gemensam, utbildning och examen på forskarnivå inom medicinsk teknologi.

Elva universitet står bakom satsningen på den nationella, akademiska centrumbildningen Swetox i Södertälje, med forsk-ning, utbildning och bred samverkan inom toxikologi. Swetox blev 2015 den första akademiska forskningsmiljön i Sverige med GLP-status för toxikologiska studier, analytisk och klinisk kemi (The OECD Principles of Good Laboratory Practice). I regionen finns också nära samarbeten med bland andra Uppsala universi-tet, flera företag och stiftelserna Flemingsberg Science och Veten-skapsstaden. De två senare stöds av KI med verksamhetsbidrag om en respektive en halv miljon kronor årligen.

I samarbete med Max Planck Gesellschaft i Tyskland och dess Institute for Biology of Ageing har ett Max Planck-laboratorium etablerats vid KI med verksamhet inom området sällsynta med-födda metabola sjukdomar.

Samverkan med Stockholms läns landsting

SLL är KI:s enskilt viktigaste samarbetspartner; en betydande del av KI:s forskning och utbildning förutsätter tillgång till hälso- och sjukvården. Omfattande omstruktureringar av hälso- och sjuk-vården i Stockholmsregionen kräver en intensifierad samverkan mellan KI och landstinget och den sker på olika organisatoriska nivåer. Inom ramen för samverkansorganisationen KI-SLL med-verkar KI i planering och driftssättning av nya Karolinska Univer-sitetssjukhuset liksom i utformningen av den nya verksamhets-hetsmodellen vid universitetssjukhuset. Därutöver medverkar KI fortsatt i det gemensamma KI-SLL-projektet Program 4D och i etableringen av ett akademiskt specialistcentrum. Ytterligare ett viktigt fokusområde är informationsförsörjningen. KI finns representerat i RSIT (regional samverkan IT) inom landstinget och har bjudits in att ingå i arbetsgrupper som rör landstingets satsning på Program 3R, framtidens vårdinformationsmiljö.

Över hälften av forskningen bedrivs

tillsammans med internationell part

Innovationer

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

MAX PLANCK INSTITUTE FOR BIOLOGY OF AGEING – KAROLINSKA INSTITUTET LABORATORY



nytt regionalt ALF-avtalI november 2015 undertecknade KI och landstinget ett nytt regionalt ALF-avtal som gäller från och med 1 januari 2016. Det ersätter bland annat det tidsbestämda regionala ALF-avtal mellan KI och landstinget som undertecknades i april 2015. Med det nya avtalet är parterna överens om att gemensamt främja hälso- och sjukvår-dens utveckling genom ett fördjupat och vidgat samarbete inom translationell och klinisk forskning, utbildning, utveckling och innovation. En gemensam, långsiktig strategi kommer att utarbetas för samverkan inom universitetssjukvården i Stockholmsregionen och en förnyad samverkansorganisation etableras under 2016.

Samverkan för fördelning av FoUU-resurser Samverkan för fördelning av ALF-medel och de FoUU-resurser som landstinget för in i samarbetet för gemensam prioritering organiseras inom samverkansorganisationen KI-SLL.

KI-SLL utlyser årligen medel för olika aktiviteter, bland annat projektmedel för kliniskt inriktade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt och medel för kliniska anställningar på olika nivåer såsom klinisk postdoktor och klinisk forskare. Utöver resurser till verksamhet på upplåtna enheter, fördelas medel även till exempelvis kliniska forskarskolor och core-faciliteter, det vill säga serviceenheter som erbjuder tjänster som inte enkelt kan implementeras och/eller utföras av enskilda forskargrupper.

Huvuddelen av resurserna för utbildning används för de verk-

samhetsförlagda delarna inom läkarprogrammet och logopedprogrammet. Medel avsätts även för bland annat adjungerade kliniska adjunkter, pedagogiskt inriktade forsknings- och ut-vecklingsprojekt och till KUA-, KUM- och KTC-verksamheterna (klinisk utbildningsavdelning, klinisk utbildningsmottagning och kliniskt träningscentrum).

På infrastrukturens område har KI-SLL fortsatt att stödja Stockholms medicinska biobank och Kvalitetsregistercentrum Stockholm.

Finansiell summering I enlighet med regleringsbrevet har KI lämnat uppgift till Utbild-ningsdepartementet om fördelningen av 2015 års ALF-ersättning enligt följande: • personalkostnader 52,3 % • lokaler 20,2 % • övriga kostnader 27,6 %

De samlade intäkterna för KI-/SLL-samarbetet uppgick till: • ALF-medel 588,4 mnkr• SLL-medel 430,7 mnkr• externa medel 205,4 mnkr • sammanlagt 1 224,5 mnkr Mer om klinisk forskning och utbildning finns att läsa i respektive verksamhetskapitel.

Förberedelserna pågår in i det sista inför 2015 års nobelföreläsningar med nobelpristagarna i fysiologi eller medicin William C. Campbell, Satoshi –Omura och Youyou Tu.Fo

to: E

rik

Cro

nber

g.



Samverkan med allmänhetenKI arbetar målmedvetet med att, till det omgivande samhället, sprida den kunskap som skapas vid lärosätet. Massmedierna är en viktig kanal för spridning av framförallt forskningsresultat till universitetets externa målgrupper och en bredare allmänhet. KI omnämndes i cirka 16 000 svenska press- och webbklipp eller etermedieinslag under 2015. Motsvarande siffra för utländska nyhetsmedier var år 2015 högre jämfört med året innan och den totala bevakningen i dessa översteg för första gången den svenska bevakningen (källa: Retriever). Publiciteten gällde oftast nya forskningsrön.

KI är aktivt på sociala medier och finns sedan 2015 även på Instagram. Det centrala kontot lånas ut till medarbetare och studenter som publicerar aktuella bilder från verksamheten.

KI:s populärvetenskapliga magasin, Medicinsk Vetenskap, distribueras till press, politiker, finansiärer, sjukhus och skolor samt till betalande prenumeranter och lösnummerköpare. Tid-ningen ökade under förra året sin tryckta upplaga till 25 500 exemplar och finns även på flera digitala magasinsajter och en årlig samlingsutgåva på engelska distribueras till bland annat utländska journalister och ambassader.

Många av KI:s forskare och lärare är engagerade i offentlig debatt, som författare till debattartiklar och böcker, som föreläsare samt genom deltagande i mässor och konferenser. Under året har också både forskare och studenter vid KI startat podcasts som delvis riktar sig till allmänheten. Forskare från KI har under 2015 bland annat deltagit vid aktivitetsdagen ForskarFredag i Stockholm samt vid Almedalsveckan i Visby och på Vetenskaps-festivalen i Göteborg då föreläsningarna även filmades och senare sändes på Utbildningsradion.

KI har sedan 2001 ett nära samarbete med flera gymnasie-skolor framförallt i Stockholms kransområden. Syftet är att öka skolelevers intresse för naturvetenskap, uppmuntra till högre studier och att bredda rekryteringsbasen. Fokus är riktat mot naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Innovationsstöd och samverkan med näringslivEn betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete med både svenska och utländska företag. Det ger kunskapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2015 finansierades forskning vid KI med 341 miljoner kronor från företag (289 miljoner kronor året före), varav 89 miljoner kronor från företag baserade utomlands.

Hela utvecklingsarbetet för samverkan och innovation utgår från den så kallade kunskapstriangeln – forskning, utbildning och företagsutveckling med entreprenören i centrum. Under 2015 har arbetet fortsatt med den strategiska planen för innovation och samverkan med näringslivet. Syftet är att samordna och i ännu högre grad integrera och tydliggöra de olika innovationsaktörerna och deras roller och ansvar, både inom KI och hos externa samverkans- parter. Gemensamma samarbetsformer och mål utarbetas för att optimera resultat och effekter i form av nytta för kunder och det omgivande samhället. För att möjliggöra detta krävs både kraft-full styrning, monitorering och uppföljning, bland annat genom följande insatser:• Ett innovationsråd, Advisory Council, har inrättats med representanter från KI, SLL, Länsstyrelsen i Stockholms län, privata företag och investerare. • Ny styrning med tydligare rollfördelning och integrering av KI:s olika innovationsaktörer planeras. • Nya samverkansformer med industri har analyserats och tillämpas stegvis.

Vid KI finns KI Science Park och flera viktiga centrum för sam-verkan. SciLifeLab som är en nationell resurs inom molekylär biovetenskap drivs gemensamt av KI, KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Finansiering sker med statliga anslag, medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och AstraZeneca. Ett nytt centrum, ICMC, för translationell forskning i samarbete med AstraZeneca, invigdes under 2015. Centrets övergripande mål är att identifiera och validera nya målmolekyler inom kardiovas-

341 mnkr

i finansiering från företag under 2015

Rektor Anders Hamsten och Peter Kurtzhals, forsknings- direktör vid novo nordisk A/S, undertecknade 2015 ett samarbetsavtal om forskning inom diabetes.Fo

to: G

usta

v M

årte

nsso

n.


kulära och metabola sjukdomar. I februari 2015 undertecknade KI och det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk A/S ett samarbetsavtal om forskning inom området diabetes. Forsknings- programmet sträcker sig över fem år och förläggs i huvudsak till KI samt, under perioder, även till Novo Nordisk i Danmark.

Ytterligare exempel på långsiktiga företagssamarbeten som etablerats under 2015 är Johnson & Johnson Innovation, som avser att stärka innovationskraften vid KI och omsätta den i produkt- och företagsutveckling samt implementering i hälso- och sjukvården.

Samtidigt inledde KI också ett samarbete med läkemedelsföre-taget Janssen (inom Johnson & Johnson). I detta projekt analy-seras uppföljning av sjukdom och behandling, med hjälp av data från hälso- och sjukvården, och hur detta relaterar till effekter i kliniska prövningar.

Ett betydelsefullt projekt som utgår från kunskapstriangeln är EIT Health som är en ”Knowledge and Innovation Community” (KIC) för hälsosamt liv och aktivt åldrande. European Institute for Innovation and Technology (EIT), inrättade 2014 denna KIC. EIT Health är en av EU:s största satsningar på innovation och utbildning inom hälsoområdet och finansieras med upp till 700 miljoner Euro fram till 2020.

KI medverkar i EIT Health för att tillsammans med framstående svenska och europeiska institutioner och företag gemensamt ta sig an de utmaningar den förändrade demografin medför. Under 2015 har de legala och finansiella strukturerna för EIT Health etablerats. Det skandinaviska huvudkontoret, vilket utgör ett av sex europeiska Co-Location Centres har lokaliserats till Stock-holm vid KI Science Park. Den första utlysningen av medel inom EIT Health skedde 2015. KI beviljades medel för ansökningar som ska leda ett antal utbildningsprojekt med fokus på Inno-vation Fellowships, EIT Health Starter Labs och Massive Open Online Courses (MOOCs) and Digital Engagement. Vidare ska två innovationsprojekt, inom området ”Ageing with a Healthy

Brain”, koordineras från KI. För mer information om forsknings-samarbeten, se kapitlet Forskning samt tabellbilagan – tabell 10, Intäkter 2015: största enskilda finansiärer.

InnovationssystemetFöretag, forskare eller studenter som önskar samverka med näringslivet och andra organisationer utanför akademin eller utveckla kommersialiserbara och andra innovativa idéer, erbjuds konkreta stödinsatser av KI:s innovationsaktörer. Målsättningen är att stimulera till nyttiggörande av vetenskapsbaserad kunskap inom medicin och hälsa, till exempel i form av nya produkter eller tjänster. Innovationssystemet stärker den translationella förmågan och bidrar till en mer professionell interaktion mellan akademisk forskning och utbildning och det omgivande sam- hället med industriellt företagande och nyttiggörande i fokus.

Idérådgivning och näringslivssamverkan KI har sedan 2010 ett innovationskontor som på uppdrag av regeringen i enlighet med propositionerna 2008/09:50 och 2012/13:30 bedriver en verksamhet som fokuserar på att stödja nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap inom medicin och hälsa. Innovationskontoret ger samlad och integrerad service riktad mot forskare, studenter och företag.

Under 2015 har 97 idérådgivningsärenden hanterats vid innovationskontoret av vilka sju ärenden rörde idérådgivning i tidig fas till studenter. Av dessa rådgivningsärenden har 30 följts upp med olika typer av fördjupade insatser varav 22 har gått vidare till utvidgade patentutredningar. Sex rådgivningsärenden har vidarebefordrats till KI Innovations för VFT-medel (verifiering för tillväxt) från Vinnova. Företagssamverkan med redan etablerad forskning på KI har under året omfattat totalt


Karolinska Institutet Karolinska InstitutetHolding AB

Akademi Inkubator

Innovationskontoret Karolinska InstitutetInnovations AB

Stöd för näringslivssamverkan, regional samverkan, information och vägledning för forskare i innovationsfrågor

Forskning och utbildning inom innovation och entreprenörskap

Inkubator, stöd vid kommersialisering och bolagisering, licensiering, mogna bolag säljs till marknadsaktörer

Mjuk och hård infrastruktur, mötesplats för kunskapsöver-föring och erfarenhetsutbyte, specifika stödfunktioner för life science-företag

Karolinska InstitutetScience Park AB

Unit for Bioentrepreneurship

Innovationssystemets uppgifter

• Inspirera till nya innovativa idéer

• Stödja idéutveckling mot nyttiggörande

• Identifiera affärsmöjligheter med innovativ potential

• Säkerställa ”proof-of-concept” och finansiering i tidig fas

• Främja kommersialisering med kundnytta

• Etablera samarbeten med industri och investerare

KI:s integrerade innovationssystem med tydliga roller inom universitetet för innovationsutbildning, forskning, rådgivning i tidig fas och stöd för näringslivssamverkan. Inom holdingbolaget erbjuds bland annat stöd för kommersialisering av idéer, liksom infrastruktur för företag.


17 ärenden med både stora och små företag varav fem ärenden har lett till konkreta samarbeten och/eller avtal inkluderande tre strategiska partnerskap med större företag.

Innovationskontoret medverkar i flera regionala och nationella projekt som syftar till att utveckla förutsättningarna för nyttig- görande av idéer och kunskap, bland annat flera Vinnova- finansierade projekt: • SciLife Innovation: KI samarbetar med Uppsala universitet i syfte att underlätta samarbete mellan små företag och SciLifeLab. Projektet har framgångsrikt initierat och stöttat sju samarbetsprojekt mellan forskare och företag med planer på att ge konceptet nationell spridning.• Drug Discovery & Development Collaboration, D3RCN: KI har tillsammans med Uppsala universitet och Lunds universitet genomfört den första omgången av en nationell forskarskola med ett tydligt inslag av innovation och entreprenörskap.• SWElife: KI medverkar aktivt i Vinnova-programmet som är en nationell, strategisk satsning på tillväxt i små företag. En modell för projektstöd med utnyttjande av existerande expertnätverk har utarbetats för utlysningar med fokus på folksjukdomar.• Verifiering för samverkan: Idérådgivning tillsammans med Uppsala innovation avslutades under året.

Med stöd av regionala strukturfondsmedel har Innovations- kontoret samverkat med SLL för att ytterligare stärka möjlig- heterna för tillväxt i små företag i regionen. KI samarbetar med Södertörns högskola under rubriken CoLab Flemingsberg – en mångvetenskaplig mötesplats för studenter där idéer och innovationer utvecklas genom samverkan mellan akademi, näringsliv och det omgivande samhället.

Innovationskontorets verksamhet finansierades under 2015 med särskilda statliga medel 7,7 miljoner kronor och med över-skott från tidigare år 1,4 miljoner kronor. Medlen har i huvudsak använts till allmän drift 7,4 miljoner kronor och till specifika innovationsstödjande insatser 1,7 miljoner kronor.

KI:s inkubator för kommersiella projekt KI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projekt- ledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB. Här utvärderas forskningsbaserade idéer och uppfinningar, främst från forskare vid KI. KI Innovations AB ansvarar för att fördela medel från Vinnova till lovande projekt för utvärdering av kommersiell potential. KI Innovations AB har under 2015 granskat, bedömt och följt upp 66 idéer och uppfinningar. Av de 66 inkomna idéerna har 31 stycken gått vidare till verifiering med hjälp av externa experter finansierade av Verifiering för Tillväxt (Vinnova), förstudiemedel (ALMI) eller nyttiggörande-medel (Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF). Under året har fyra nya bolag/projekt tagits in i KI Innovations inkubatorverk-samhet. Av de projekt eller bolag som har genomgått verifiering vid KI Innovations har tio stycken framgångsrikt säkrat extern finansiering (investering eller annan form av stöd) under året. Ett projekt där KI Innovations har haft ett signifikant ägande har under året gjort en framgångsrik exit i form av försäljning av rättigheterna till en patentskyddad teknologiplattform. Vid årsskiftet var 55 kommersiella projekt aktiva vid KI Innovations. Över 1 500 idéer och uppfinningar har utvärderats sedan bolaget


66idéer och uppfinningar har

KI Innovations AB granskat, bedömt och följt upp under 2015

Kliniker och forskare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, tilldelades ett av Stockholms stads innovationsstipendium 2015.

Foto

: Ann

a Ru

t Fri

dhol

m.

12EU-projekt har Karolinska Institutet

koordinerat under 2015


bildades 1996. På uppdrag av KI har KI Innovations dessutom utfört uppdrag kopplade till de strategiska samarbetena med EIT Health, Stockholm Brain Institute och Johnson & Johnson Inno-vation samt de strategiska forskningsområdena inom neuroveten-skap, cancer och diabetes.

KI Science ParkScience Park erbjuder lokaler i en affärsutvecklande miljö på campus Solna och Huddinge. KI Science Park har 86 företag (varav nio börsnoterade), med 672 personer anställda, sprungna ur KI:s forskning, sjukvården samt mer mogna företag som valt att lokalisera sig i KI:s närmiljö. Parken fungerar som en tillväxt- och mötesarena för bolagen och dess intressenter. För att stödja företagens utveckling erbjuder KI Science Park bland annat ett life science-inriktat mentorprogram, seminarier, workshops och affärsutvecklingsstöd.

Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskapEnheten för bioentreprenörskap (UBE), är en akademisk enhet vid KI som bedriver forskning om innovation och entreprenörskap, kunskapsspridning och utbildning, bland annat genom ett två-årigt internationellt masterprogam som ges vid KI. Under 2015 har närmare 300 studenter vid KI fått utbildning i entreprenör-skap och innovation. En betydande del av forskningen och utbild-ningen sker i samverkan med företag och organisationer – under 2015 genom totalt 56 olika samverkansprojekt. Interdisciplinära studier möjliggörs inom Stockholm School of Entrepreneurship, ett akademiskt samarbete mellan KI, Handelshögskolan, KTH, Konstfack och Stockholms universitet. Under 2015 genomfördes en ettårig satsning för att initiera implementering av entreprenör-skap i KI:s forskarutbildning.

Forskningen inom innovation och entreprenörskap vid KI syftar till kunskapshöjning och utveckling av innovationssystem och innovationsprocesser inom Life-science-området. Exempel på pågående forskningsprojekt är KIIP (Karolinska Institutet Intellectual Property) – ett projekt som innefattar kartläggning av KI:s patent-och uppfinnarlandskap, spin-off bolag, utveckling av patentdatabas och open innovation mellan företag och akademi. Nytt för 2015 är CLEOS® (CLinical Expert Operating System), i samverkan med Robert Bosch Stiftung, Stuttgart – en plattform för datoriserad hantering av patienters sjukdomshistoria (anamnes) och som utgör ett värdefullt verktyg såväl för forsk-ning som för vidare innovationsutveckling.

KI Holding ABKarolinska Institutet Holding AB (KIHAB) äger, försäljer och förvaltar aktier och andelar i flera projekt- och tjänstebolag. Deras syfte är att kommersiellt exploatera projekt eller kunskaper fram-tagna eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid KI så att kunnande och forskningsresultat kommer till tillämpning.

KIHAB har sex helägda dotterbolag: KI Innovations AB, KI Science Park AB, KI Housing AB, KI University Press AB, det nyligen aktiverade KI Information AB samt vilande KI Support AB. KIHAB är röstmässigt (25,6 procent) största ägare och kapi-talmässigt (6,8 procent) tredje största ägare i det fristående invest-mentbolaget Karolinska Development AB (Nasdaq Stockholm: KDEV, KD). Dess portfölj bestod per den 31 december 2015 av tolv bolag. I december 2015 tecknade KIHAB och KD ett nytt icke-exklusivt deal flow-avtal. Genom det nya avtalet får KD möj-lighet att ytterligare öka sitt fokus på att bygga en mer balanserad investeringsportfölj genom att investeringsmöjligheter identifieras från andra akademiska institutioner i Norden.

Flera uppgifter om KI Holding AB finns i not 16.


Karolinska Institutet Science Park, Solna. Husbyggnaderna Alfa, Beta och Gamma - populärt kallade ”äggen” på grund av sin ovala form.

Foto

: Fel

ix G

erla

ch.


Utvalda nyckeltal för samverkan och innovation 2011 2012 2013 2014 2015

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) – därav från utländska företag (mnkr)

2 792 250

79

2 935 241

73

3 040 268

85

3 260 289

97

3 478 341

89

B. Uppdragsforskning (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr)

422 129

395 124

291 131

252 113

248 105

C. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) – därav från företag (mnkr)

69 17

63 14

56 8

70 11

74 8

D. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) 235 250 241 304 279

E. Antal adjungerade professorer (headcount) – varav finansierade av SLL

71 51

75 56

84 64

85 67

91 71

F. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer (årsarbetskrafter) 446 455 479 500 511

G. Antal EU-projekt (FP6, FP7, H2020 och Folkhälsoprogrammet) – därav som koordinator

222 31

234 21

229 19

202 15

214 12

H. Antal behandlade idérådgivningsärenden vid KI Innovations AB och Innovationskontoret sammanräknat 157 178 123 139 150

I. Antal aktiva projekt vid årets slut vid KI Innovations AB 13 11 30 50 55

J. Antal företag inom KI Science Park 65 63 70 82 86

K. Antal anställda i företag inom KI Science Park 580 420 575 651 672

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%)

84 83 85 84

M. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%)

62 63 63 63

Källor: A–C: Ekonomisystemet Agresso, D: Studentdatabasen Ladok E: KI Rekryteringsenheten, F: Studentdatabasen Ladok, G: Grants Office, H–K: Uppgifter från respektive verksamhet, L, M: Web of Science/KI Universitetsbibliotek.

noter: A: Uppgiften för 2013 korrigerad efter feltryck i 2013 års upplaga. C: Exklusive beställd utbildning från andra lärosäten. E: Avser antal som vid något tillfälle under 2014 varit adjungerad. Tidigare årsredovisningar användes brytdatum 1/10. Samtliga år är omräknade enligt helt kalenderår. F: Beräkningsmetod enligt LW10. G: Avser pågående projekt. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. Från och med 2013 finns ej något aktivt FP6. Siffran som avser KI som koordinator inkluderar inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet (ERC). Första projekten inom Horizon 2020 bokförs 2015. H: Avser nettoantal, efter avräkning av ärenden som hanterats vid både innovationskontoret och KI Innovations AB. Till dessa räknas projektförslag som har tagit mer än en timme i anspråk för bedömning, rådgivning och eventuell uppföljning. Inkluderade är bland annat projekt med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt och ALMIs förstudiemedel. Detta har påverkat antalet aktiva projekt (I) vilket gör att uppgifter till och med 2012 inte är direkt jämförbara med senare uppgifter. K: Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät. L, M. Data för 2015 var vid tidpunkt för denna redovisning inte fullständig. Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by THOMSOn REUTERS®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSOn REUTERS® 2016. All rights reserved.


84 %av vetenskapliga artiklar publicerades

tillsammans med part utanför KI

672anställda i företag inom

KI Science Park

91adjungerade professorer

48

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Karolinska Institutet bygger en universitetsmiljö för framtiden

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Steinar Stokke (VD, Sveanor), Kerstin Tham (prorektor vid KI) och Daniel Dronjak (kommunstyrelsens ordförande Huddinge) vid det första spadtaget för det nya forskningshuset neo på campus Huddinge. neo beräknas vara klart för inflytt i slutet av 2017.



En universitetsmiljö i utvecklingGoda karriär- och utvecklingsmöjligheter, bra arbetsmiljö samt ett engagerande och utvecklan-de ledarskap har under året varit nyckelbegrepp i Karolinska Institutets (KI:s) arbete för att främja en attraktiv och utvecklande arbetsplats. Alla dessa fak-torer utgör grundläggande förutsättningar för att KI ska kunna utvecklas och förstärka sin position som ett av världens ledande medicinska universitet.

En attraktiv och utvecklande arbetsplats

KI har under 2015 fortsatt arbetet med att möta de utmaningar inom HR-området som beskrivs i Strategi 2018, bland annat utveckling av ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö, lika villkor och rekrytering. När det gäller den samlade kompetensen vid universitetet kommer det att behövas både spets och bredd med en tydlig fokusering på kvalitet. Strategiska rekryteringar av de skickligaste medarbetarna i internationell konkurrens är viktiga för att KI ska kunna stärka sin konkurrenskraft som ett interna-tionellt framgångsrikt universitet. Lika viktigt är att tillhandahålla optimala förutsättningar för att medarbetare på både senior och junior nivå trivs och utvecklas i sitt arbete. Det gäller inte bara att kunna erbjuda goda karriär- och utvecklingsmöjligheter och bra anställningsvillkor, utan även en god arbetsmiljö samt ett engagerande och utvecklande ledarskap. Medarbetarna ska känna stolthet, motivation och engagemang i sitt arbete och förhopp-ningsvis rekommendera KI som arbetsplats.

Utifrån de målsättningar som Strategi 2018 slår fast inom området Medarbetare har ett flertal åtgärder planerats, påbörjats eller genomförts under 2015.

Personalredovisning

I oktober 2015 hade KI 5 233 personer anställda vilket motsvarar 4 694 årsarbetskrafter*. Det är en ökning med 5 procent jämfört med 2014. 60 procent av de anställda (3 163 personer) var kvinnor. Samt- liga personalkategorier har ökat med undantag för prekliniska univer sitetslektorer (-11 procent) och universitetsadjunkter (-1 procent).

Under året har KI beslutat att avskaffa utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorandutbildning från juli 2016, men redan under 2015 har det skett en successiv övergång och dokto-randanställning som finansieringsform har ökat med 18 procent.Personalredovisningen omfattar endast medarbetare med formell anställning och inte personer som är anknutna till KI. I KI:s verk-samhet deltar förutom medarbetare med formell anställning även ett stort antal personer som är anknutna till KI.

5 233AnSTÄLLDA

3 163ÄR KVInnOR

Foto

n: E

rik

Cro

nber

g.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

* Med årsarbetskrafter avses här antal anställd personal omräknat till heltidsarbetande. En person som varit anställd på halvtid ingår med 0,5 årsarbetskrafter.



Personalomsättningen är i stort oförändrad i jämförelse med 2014, det vill säga 11 procent för tillsvidareanställd personal och 20 pro-cent totalt för både tillsvidareanställd och tidsbegränsad personal inklusive doktorander.

nyanställda professorer och universitetslektorerUnder året har KI anställt 16 nya professorer, varav nio kvinnor, på utlysta anställningar i internationell konkurrens. Två så kallade rådsforskare, varav en kvinna, har anställts som professorer efter behörighetsprövning. KI har även rekryterat fem internationellt ledande och framgångsrika professorer, varav en kvinna, efter kallelseförfarande.

Universitetet har rekryterat 16 nya gästprofessorer under året, varav sju kvinnor, och 21 personer har nyanställts, alternativt fått förnyad anställning som adjungerad professor, varav sex kvinnor. I oktober 2015 motsvarade de adjungerade professorernas sam-manlagda anställningsgrad vid KI knappt 21 årsarbetskrafter.

Tretton personer, varav åtta kvinnor, har anställts som univer-sitetslektorer under året och 14 personer har nyanställts alterna-tivt fått förnyad anställning som adjungerad universitetslektor, varav tre kvinnor. I oktober 2015 motsvarade samtliga anställda adjungerade universitetslektorer ungefär nio årsarbetskrafter.

Könsfördelning personalKönsfördelningen har blivit något jämnare men fortfarande är cirka två tredjedelar kvinnor. Liksom föregående år ligger köns-fördelningen inom intervallet 40–60 procent för universitetslek-torer, forskare, forskarassistenter, postdoktorer och doktorander. Bland professorerna har andelen kvinnor ökat en procentenhet

jämfört med 2014, det vill säga 29 procent av professorer är kvin-nor. Bland teknisk/administrativa befattningar finns fortfarande en stor majoritet kvinnor men könsfördelningen har blivit något jämnare, från 72 procent kvinnor 2014 till 70 procent kvinnor 2015.

Disputerade lärareAntalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka från 88 procent år 2014 till 91 procent år 2015. I personalredovisningen för disputerade lärare ingår professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter. Icke disputerade lärare finns enbart i gruppen universitetsadjunkter.

SjukfrånvaroKI har en låg rapporterad sjukfrånvaro jämfört med andra myn-digheter, men statistiken ska tolkas med försiktighet då forskande och undervisande personal inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som övrig personal, och därmed inte heller rappor-terar sjukfrånvaro fullt ut. Den sammanlagda sjukfrånvaron för 2015 var i stort sett på samma nivå som föregående år.

Andelen långtidssjukskrivna hade ökat med ett par procent-enheter sedan föregående år. Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av minst 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron hos kvinnor respektive män anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräk-nas på motsvarande sätt. Sjukfrånvaron hos kvinnor är högre än sjukfrånvaron hos män på KI.

Årsarbetskrafter, olika personalkategorier 2012–2015

2012 2013 2014 2015

Förändring totalt

2014–2015 (%)

AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%)

Professor preklin 214 29 221 28 221 28 230 29 4

Professor klin 153 24 151 27 146 27 143 28 -2

Universitetslektor preklin 122 62 109 64 110 62 110 63 0

Universitetslektor klin 37 41 41 47 48 51 45 46 -5

Universitetsadjunkt 159 75 155 73 159 75 157 75 -1

Forskare 364 45 345 47 360 46 379 48 5

Forskarassistent 161 51 149 53 161 52 170 53 5

Postdoktor med anställning 429 60 493 56 526 56 539 57 2

Doktorand med anställning 572 64 595 64 650 59 770 58 18

Tekn o adm personal 1 981 75 2 023 74 2 093 72 2 153 70 3

Totalt 4 192 64 4 283 63 4 473 62 4 694 61 5

Med årsarbetskrafter avses här antal anställd personal omräknat till heltidsarbetande. I beräkningen ingår alla anställda som inte var helt tjänstlediga under mätmånaden oavsett omfattning och längd på anställningen. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt adjungerade lärare. Uppgifterna avser oktober 2015. Källa: Primula.



Nyanställda professorer och universitetslektorer 2012–2015

2012 2013 2014 2015

AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%) AntalAndel kv

(%)

Professorer

Professor* 24 33 23 26 19 36 23 48

Gästprofessor 3 0 3 0 8 25 16 44

Adjungerad professor 9 44 13 38 13 46 10 30

Totalt 36 33 39 28 40 37 49 43

Universitetslektorer

Universitetslektor* 19 47 12 100 17 64 13 62

Adjungerad universitetslektor 5 40 5 60 6 0 5 20

Totalt 24 46 17 88 23 47 18 50

Sjukfrånvaro 2012–2015, %

2012 2013 2014 2015

Totalt 1,8 1,8 2,0 2,1

Andel långtidssjuka 32,1 35,1 40,5 42,7

Kvinnor 2,4 2,5 2,7 2,7

Män 0,8 0,8 0,8 1,0

Anställda –29 år 1,2 1,1 0,9 1,1

Anställda 30–49 år 1,6 1,8 1,9 1,9

Anställda 50 år– 2,3 2,2 2,5 2,8

*Befordrade professorer ingår åren 2012–2013.**Befordrade universitetslektorer ingår åren 2012–2013.Källa: Access, KI-intern ärendedatabas för rekrytering.

Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2012–2015, årsarbetskrafter

År (%) Antal disputerade Andel av samtliga (%)

2012 714 84

2013 717 87

2014 739 88

2015 776 91

Könsfördelning olika personalkategorier, årsarbetskrafter

0 200 400 600 800600 400 200800

Professor = 372

Universitetslektor = 155

Universitetsadjunkt = 157

Forskare = 379

Postdoktor med anställning = 539

Doktorand med anställning = 770

Administrativ personal = 1048

Teknisk personal = 1105

Kvinnor (totalt 2 857) Män (totalt 1 837)

Forskarassistent = 170

Källa: Primula.

Källa: Primula.

Källa: Primula.


Rekrytering

Rekryteringsstrategigruppen Universitetsledningen har i Strategi 2018 fokuserat på höjd kvalitet i alla delar av verksamheten. För att möjliggöra detta har ledningen valt ut ett fåtal strategiområden och föreslagit övergri-pande insatser. Strategiområdet för medarbetare omfattar insatser relaterade till rekrytering och karriär för forskande och undervi-sande personal. KI tillsatte i mars 2015 en styrelsegemensam ar-betsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till rekryteringsstra-tegi för KI före sista december 2015. Då uppdraget är komplext och berör olika nivåer och instanser kommer arbetsgruppen att behöva mer tid.

Rekryteringsstrategigruppen har under 2015 träffats tio gånger för att diskutera hur olika delar av rekrytering och karriärer vid KI kan utvecklas. Gruppen har också framställt flera konkreta förslag som stämts av med verksamhetsstyrelserna, prefekter, ledning och rekryteringsutskottet. Vid konsistoriemötet den 30 november 2015 fattades beslut om att införa den nya lärar- kategorin biträdande universitetlektor som ett led i att börja verkställa rekryteringstrategigruppens förslag.

Strategiska rekryteringarFör andra året i rad utlyste KI anställningar för att rekrytera fram-stående juniora forskare inom medicinsk vetenskap. Utlysningen är en strategisk satsning på juniora forskare med särskilt utmärkta vetenskapliga meriter och framtida potential. Det är en bred sats-ning som inriktar sig på både grundvetenskaplig forskning och kliniskt inriktad forskning.

Satsningen omfattar tre nivåer i den akademiska karriären; forskarassistent, förlängning av tidigare anställning som fors-karassistent och forskare. Styrelsen för forskning finansierar de tilldelade sökandes lön under fyra, två respektive fem år. Totalt samlade årets utlysning över 500 sökande. Efter en rigorös urvals-process inkluderande intern panelbedömning, extern sakkun-niggranskning och slutligen intervjuer tillsattes sju anställningar som forskarassistent, sju forskarassistentförlängningar och sex forskaranställningar.

KI startar forskningsverksamhet i HongkongI samband med att KI startar forskningsverksamhet i Hongkong har arbete påbörjats under 2015 med att bland annat utreda förutsättningarna för att agera arbetsgivare i Hongkong. Det har

KI:s rekryteringsstrategi omfattar bland annat samordning och behovsinventering, strategiska rekryteringar och rekryteringsverktyg samt karriärstruktur för juniora forskare.


Foto

: Gus

tav

Mår

tens

son.


exempelvis inneburit att studera Hongkongs arbetsrätt och att kartlägga anställningsvillkor och -förmåner som tillämpas för forskare, i synnerhet vid universiteten. Den nu aktuella etable-ringen i Hongkong är tänkt att kunna tjäna som modellskapande för framtida liknande initiativ.

International Staff ServiceIntensifierad internationell rekrytering har ställt ökade krav på in-formation och support vid internationell flytt. Verksamheten för mottagandet av internationell personal har under 2015 förstärkts och omfattar nu även en tilläggstjänst för forskarassistenter, forskare, universitetslektorer och professorer. Tjänsten innebär att de möter en centralt placerad medarbetare som i samråd med aktuell institution tar hand om frågor i samband med flytten. Det kan till exempel handla om bostad, skola, sjukvård, bank, skatter, pension etcetera. Antalet anställda med utlandsstationering har ökat till 82 personer jämfört med 73 personer 2014. För att underlätta för institutio-nerna har KI under 2015 centraliserat frågor kring anställnings-avtal i samband med utlandsstationering (URA-avtal).

International Staff Services har under året även arrangerat ett flertal informationsmöten för institutionspersonal, doktorander och forskare om aktuella inresande- och utresandefrågor.

Ledarskap och kompetensutvecklingMedarbetarsamtal och lönesättningKI har under 2015 infört en ny process för att följa upp och säker-ställa verksamhetens kvalitet och resultat på individnivå genom nya riktlinjer för medarbetarsamtal och lönesättning. Syftet är att förtydliga hur en strukturerad dialog om resultat och lönesätt-ning kan bidra till att säkerställa ett gott resultat i förhållande till verksamhetens mål.

Under 2015 har 122 chefer deltagit i en halvdagsutbildning inom området. I utbildningen ingick teori samt praktisk övning av genomförande av samtal med skådespelare.

Kompetensförsörjning och ledarskapsutvecklingUnder året har KI i en noggrann behovsanalys genom samtal med alla institutioner formulerat ett övergripande koncept för kompetensförsörjning och ledarutveckling (Talent Management @KI) samt definierat en processkedja som länkar från attraktiv arbetsgivare till introduktion, utveckling, exit och alumni. I detta ingår att utbilda och utveckla medarbetare och ledare/chefer till att skapa en effektiv process för karriärväxling och avveckling.

KI har vidare genomfört både individuella utvecklingsinsatser för chefer och ledare samt gett stöd till organisationen genom skräddarsydda utvecklingsinsatser för specifika professionella funktioner och arbetsteam.

Nytt för året är medverkande i mentorprogram genom Stock-holms högskolors nätverk. Inom basutbudet för chefsutbildningar har en ny utbildning för forskargruppsledare startat. Kurstillfällen på engelska har ökat under 2015. Vidare har ett arbete med att införa ett ledarutvecklingsprogram för högre chefer påbörjats.

Arbetsmiljö och anställningsvillkor

Code of ConductI KI:s riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa formuleras bland annat ett mål att arbetsklimatet ska kännetecknas av trivsel och gemenskap, öppen kommunikation med en tillåtande attityd och förhållningssätt, respekt och hänsyn samt samverkan, delaktig-het och inflytande. För att stärka och tydliggöra detta infördes våren 2015 en uppförandekod (Code of Conduct) som omfattar alla medarbetare, det vill säga även stipendiater och anknutna. Uppförandekoden har implementerats under året och utgjort en grund för många diskussioner kring etik, moral och bemötande i arbetet.

nya utbildningarUtöver de 15 grundläggande arbetsmiljöutbildningar som regel-bundet genomförs för chefer, skyddsombud och andra som han-terar arbetsmiljöfrågor i sin verksamhet har KI det gångna året skapat och genomfört fördjupade utbildningar. Fyra utbildningar med fokus på riskbedömningar i det systematiska arbetsmiljöar-betet och en utbildning kring skyddsombudens roll vid ny- och ombyggnationer har genomförts. I september 2015 startade en ny ledarskapsutbildning för forskargruppsledare där laboratorie- säkerhet finns med som ett delmoment.

OmställningsavtalParterna har under året tecknat ett nytt avtal för lokala omställ-ningsmedel som gäller till 31 december 2018. Syftet med avtalet är att stärka det lokala omställningsarbetet. Utgångspunkterna i avtalet är verksamheten och dess behov av förändringar av kompetens, ny organisationsform, förändrat antal anställda eller behov av olika anställningsformer.

BisysslorUnder 2015 har KI ändrat rutinerna för de anställdas redovis-ning av bisysslor. Redovisningen sker numera elektroniskt via inloggning i det personaladministrativa systemet. Tidigare har insamlingen gjorts via pappersblanketter. Fördelarna med den elektroniska hanteringen är flera. Bland annat ger det möjlighet att fortlöpande följa vilka bisysslor en anställd har. Det blir också lättare att ha kontroll över vilka anställda som har respektive inte har redovisat bisysslor. För den anställde blir det enklare att redo-visa, oberoende var den befinner sig. Den förändrade hantering-en gör det också möjligt att minska antalet handlingar som ska diarieföras och arkiveras.

PensionshanteringFrån och med 1 januari 2015 är KI ansluten till Statens tjänste-pensionsverks (SPV:s) tilläggstjänst Enklare pensionshantering. Det innebär att KI:s anställda kan vända sig direkt till SPV vid frågor om de statliga tjänstepensions- eller grupplivsförmånerna. SPV garanterar svar inom tre minuter och det finns även en själv-betjäning dygnet runt på SPV:s hemsida under Dina pensionssidor.


Foto

: Gus

tav

Mår

tens

son.


ny träningslokal och mötesplats för anställda och studenterDen 7 oktober 2015 invigdes KI:s träningsanläggning för anställ-da och studenter vid campus Huddinge. Anläggningen är unik med sin design där stora ytor och plats för rörelse och social samvaro prioriterats. Tanken är att ytorna främst ska inspirera till funktionalitet, rörelseglädje, lärande och applikation i vardagen, men även fungera vid undervisning. Vidare har instruktörer och gruppledare, främst från KI, rekryterats med uppdrag att skapa en trygg och välkomnande atmosfär för alla besökare.

Interventioner och friskvård för studenterI enlighet med det programförslag som antogs förra året, har KI utökat resurserna för att kunna erbjuda även studenter tillgång till lokaler, events och träningsklasser. Inom friskvårdens regi har ett antal nya träningsklasser startats och nya lokaler, enligt ovan, öppnats.

Interventioner kopplade till resultaten från medarbetarenkäten har också genomförts under året. Bland annat har universitetet erbjudit engelskspråkiga kurser kring stöd vid sömn- och stress-relaterade problem.

Lika villkor

KI:s arbete kring lika villkor utgår från alla medarbetares och studenters lika rättigheter och möjligheter – oavsett kön, köns- identitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Konsistoriet, KI:s styrelse, och rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat arbete i enlighet med diskrimineringslagen. Rådet för lika villkor, som är direkt underställt rektor, arbetar strategiskt på en övergripande nivå och stödjer arbetet på lokal nivå (institutioner och utbildnings-program med mera). Arbetet utgår ifrån KI:s handlingsplan för lika villkor 2013–2015 som omfattar samtliga anställda samt sökande och studenter på samtliga nivåer.

Rekryteringsmål för professorerAndelen kvinnor bland nyanställda professorer och gästpro- fessorer under året var 45, att jämföra med 35 procent under föregående år. För hela rekryteringsmålsperioden 2012–2015 uppgår andelen kvinnor bland nyanställda professorer och gästprofessorer till 36 procent.

I KI:s regleringsbrev för budgetåret 2012 har Utbildnings-departementet fastställt ett rekryteringsmål för universitet som innebär att minst 47 procent av de professorer som anställs under perioden 2012–2015 ska vara kvinnor. I rekryteringsmålet inklu-deras inte adjungerade professorer. I en strävan mot målet upprät-tades en handlingsplan under 2013, som bland annat omfattade ekonomiskt stöd till de institutioner som anställer en kvinna som professor eller gästprofessor, kvalitetsäkring av rekryteringspro-cessen, särskilda KID-medel (delfinansiering för doktorandan-ställning) till kvinnor som handledare samt kompetenshöjande insatser. Som en del av den senare satsningen har rekryterande personal samt akademiska representanter med rekryteringsupp-drag under året erbjudits utbildning i jämställd rekrytering.

Ekonomiskt stöd har sedan 2014 tilldelats de institutioner som

anställer en kvinna som professor eller gästprofessor. Stödet om-fattar medel till åtta institutioner för anställning av kvinna som gästprofessor och medel till tretton institutioner för anställning av kvinna som professor. Satsningen har varit framgångsrik och Styrelsen för forskning har därför beslutat att låta satsningen fortlöpa till och med halvårsskiftet 2016.

Utbildningar och seminarierLika villkor har ingått i utbildningar, seminarier och andra kom-petenshöjande insatser för såväl studenter och doktorander som chefer och övriga medarbetare. Bland de återkommande arrange-mangen med utbildningspass inom lika villkor finns utbildningen inom det formella chefs- och ledarskapet och utbildningarna för forskargruppsledare och handledare. För institutionernas HR-personal och KI:s ombud för lika villkor arrangerades vidare ett seminarium om diskrimineringsgrunden religion och annan trosuppfattning med ett 40-tal deltagare.

Medel för förebyggande arbete inom lika villkorFör att stimulera förebyggande arbete och goda idéer inom lika villkor på institutioner och utbildningsprogram utlyser Rådet för lika villkor ekonomiska medel för längre projekt och enstaka arrangemang med fokus på en eller flera av diskriminerings- grunderna enligt lagen. Under 2015 har medel tilldelats universitetsbiblioteket i Huddinge och Solna för en ny boksamling som komplettering till bibliotekets övriga litteratur. Syftet med samlingen är att särskilt lyfta fram normbrytande och normkritiska perspektiv inom bland annat vård, medicin, pedagogik och psykologi, att synliggöra perspektiv som ofta blir tystade, exkluderade eller stereotypt representerade och att skapa förut-sättningar för ett nyfiket och kritiskt granskande av egna tanke- och handlingsmönster.


I början av augusti 2015 gick studenter och medarbetare från Karolinska Institutet med i Prideparaden i Stockholm.

Foto

: Gun

nar

Ask

.


InfrastrukturI likhet med föregående år har 2015 präglats av planering och projektering av de stora satsning-arna på lokalsidan inom ramen för Strategi 2018. Den största enskilda satsningen är uppförandet av Biomedicum och den därmed sammanhängande byggnaden för Komparativ medicin (KM-B) på campus Solna. Båda byggnaderna har under året tagit språnget upp till full byggnadshöjd, även om mycket arbete återstår fram till färdigställande och inflyttning 2018. Sammantaget handlar det om cirka 55 000 kvadratmeter lokalarea med plats för drygt 1 600 medarbetare.

Fastighetsägaren Akademiska Hus investerar cirka 3,2 miljarder kronor och Karolinska Institutet (KI) har tecknat hyresavtal på 25 år. Kostnadsutvecklingen är under kontroll och prognosen är en hyreskostnad som ligger endast några procent över vad som redovisades i budget i juni 2012. Fem institutioner på campus Solna flyttar in i Biomedicum och merparten av de byggnader som dessa idag nyttjar kommer att lämnas av KI och hyras ut till andra verksamheter av Akademiska Hus.

Parallellt med uppförandet av KM-B utreds ett annex för kompletterande behov i nuvarande MTC-byggnaden, som frigörs då institutionen flyttar till Biomedicum.

I Wargentinhuset pågår under åren 2015–2016 en etappvis an-passning av lokaler för KI Biobank. Under året har även en utred-ning av om- och tillbyggnad av Wargentinhuset inletts i syfte att skapa samlade lokaler för elektronmikroskopi i nära anslutning till Biomedicum.

Under hösten 2015 träffades en överenskommelse med Akademiska Hus om förlängt hyresavtal för Berzeliuslaboratoriet, inkluderande en om- och tillbyggnad för en ny och större skrivsal, färdigställd i början av 2018. I förlängningen möjliggör detta planering av förbättrade friskvårdslokaler på campus Solna, då examensskrivningarna lämnar den nuvarande idrottshallen.

Lokalarea och lokalkostnader 2011–2015

År (%) Lokalarea

(kvm) Lokalkostnad

(mnkr) Andel av

total kostnad

2011 200 859 586 11

2012 213 881 667 12

2013 218 870 741 13

2014 220 628 763 13

2015 220 759 754 12

I lokalkostnad ingår hyror, el, media och lokalvård med mera.Källa: KI:s fastighetssystem och Agresso.


Projektet Framtidens lärandemiljöer bygger på pedagogisk forskning och har som mål att lärandemiljöerna på Karolinska Institutets campus ska ge de bästa förutsättningarna för utbildning av högsta kvalitet.

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Foto

: Gun

nar

Ask

.


Även i Huddinge planeras för förbättrade och utökade forsk-ningslokaler. Det handlar dels om den nya forskningsbyggnaden Neo, dels om projektet Framtidens laboratorium.

I juni 2015 tecknades hyresavtal för drygt 15 000 kvadratmeter i Neo (80 procent av byggnaden) och bygget påbörjades med sikte på färdigställande i slutet av 2017. Byggnaden får en gemensam entréhall med KTH:s parallellbyggnad som står klar sommaren 2016. Det grundläggande syftet med Neo är att samla verksamhe-ter i moderna medicinska forskningslokaler i omedelbar närhet till Karolinska Universitetssjukhuset för att underlätta transla-tionell forskning som i relativ närtid kan omsättas i vård och behandlingsmetoder. Förutom forskningslokaler planeras inom Neo också lokaler för undervisning, konferenser och tentamina.

Parallellt med Neo planeras projektet Framtidens laboratorium, som omfattar genomgripande ombyggnad av flera våningsplan i befintliga lokaler på Alfred Nobels Allé 8 med cirka 10 000 kvadratmeter. Målet är att skapa moderna lokaler för forskning och utbildning som ska leda till ökad interaktion och samverkan mellan institutioner och klinik. Mot slutet av 2015 färdigställdes systemhandlingar som underlag för kalkyl och genomförande beslut i början av 2016. Beräknad byggstart är sommaren 2016. Inflyttning är planerad att ske etappvis under 2017 och 2018.

Samtliga KI:s institutioner på campus Huddinge samt universitetsbiblioteket är involverade i projektet.

Under året har Akademiska Hus påbörjat uppförande av ett parkeringshus i anslutning till campus Solna som kommer att stå färdigt under 2016.

I samverkan med Akademiska Hus bevakar fastighetsavdel-ningen placering och utformning av uppgången från den nya

tunnelbanelinjen med angöring vid Solnavägen mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Tunnelbanetrafiken beräknas komma igång framåt 2022. Avsikten är att i anslutning till detta åstadkomma en strategisk byggrätt för en kontorsbyggnad.

Arbetet med detaljplan för bostäder i norra delen av campus Solna har fördröjts ytterligare på grund av upprepade överklag- anden. Ärendet har passerat Länsstyrelsen i Stockholms län, men är nu överklagat till Mark- och miljödomstolen. Det är inte längre möjligt med inflyttning under 2016, utan inflyttning kan ske tidigast i slutet av 2017. Avsikten är att KI ska blockförhyra de 400 planerade lägenheterna och förmedla till gästforskare och studenter via KI Housing.

Arbetet med att ta fram en lokalförsörjningsplan avslutades inte som planerat under 2015. Den kommer istället att fastställas under våren 2016. Planen kommer att redovisa utvecklingen av lokalareor och kostnader i och med genomförandet av de stora, strategiska lokalprojekten samt en plan för vilka byggnader som kan lämnas.

Under året färdigställdes ett nytt friskvårdscenter på campus Huddinge. Hösten 2015 står 1 100 kvm till förfogande för studen-ter och personal för olika former av styrke- och motionsträning.

Förnyelsen av KI:s lärandemiljöer – såväl lärosalar och grupprum som mera informella miljöer – har fortsatt under 2015, främst i Huddinge, där lärandemiljökonceptet har tagits till en ny nivå i mycket kreativa och av studenterna uppskattade miljöer.

Generellt har inga stora förändringar av omfattningen av KI:s nyttjade lokaler skett under året. Den totala förhyrda arean ligger på nära 221 000 kvadratmeter efter en ökning med drygt 100 kvadratmeter från 2014.


Mycket arbete återstår innan Biomedicum, Karolinska Institutets nya forskningslaboratorium på campus Solna, är klart för inflytt under 2018.

Foto

: Ste

fan

Zim

mer

man

.



Hållbar utvecklingKarolinska Institutets (KI:s) vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. En god folkhälsa är både en förutsättning och ett mål för en hållbar samhällsutveckling. KI bidrar också till en hållbar utveckling genom att ta ett miljöansvar och ett socialt ansvar i den dagliga verksamheten. En stor del av universitetets hållbarhetsarbete sker inom ramen för KI:s ledningssystem för miljö och hållbar utveckling som byggs upp för att möta kraven i den internationella standarden ISO 14001.

Forskning och utbildning för hållbar utvecklingEnligt Strategi 2018 ska KI:s verksamhet präglas av ett starkt sam-hällsansvar och bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser genom utbildning och forskning.

KI har under 2015 genomfört insatser för att öka kunskap och medvetenhet om hållbar utveckling för allmänheten, studenter, forskare och lärare. Resultatet från en webbenkät om hållbar ut veckling, som besvarats av KI:s kursansvariga för kurser på forskarnivå, har sammanställts i en rapport som visar på goda exempel och andra ämnesområden där den hållbara utvecklings- aspekten kan förtydligas ytterligare inom forskarutbildningen. Under året har en interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, erbjudits studenter på avancerad nivå, och antalet studenter på denna kurs har fördubblats i jämförelse med föregående år. Hållbarhetsfrågorna har även tydliggjorts på universitetets webbportal för miljö och hållbar utveckling.

En identifiering och kartläggning av forskning med särskild miljö- och/eller hållbarhetsrelevans vid KI har utförts under 2015. Resultatet från denna kartläggning ska synliggöras på KI:s webbplats 2016.

Hållbart campus

Enligt Strategi 2018 ska universitetets verksamhet präglas av omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. Under 2015 har KI genomfört flera projekt och åtgärder för att främja miljö och hållbar utveckling. Nedan följer ett urval av dessa.

KI har en målsättning att minska klimatpåverkan från tjänsteresor. Som ett bidrag till detta körs pendelbussen mellan Solna och Huddinge sedan 1 september 2015 enbart på förnybart bränsle efter överenskommelse mellan KI och Karolinska Uni-versitetssjukhuset. En elbil har köpts in för cateringverksamheten på campus Solna. Elbilen har ett symbolvärde då den är ett litet steg på vägen mot en fossiloberoende fordonsflotta och bidrar till minskad klimatpåverkan, minskat buller och minskade utsläpp av partiklar på campus.

För att minska behovet av tjänsteresor finns olika lösningar för virtuella möten som utvecklas/kompletteras efter hand, dels för att följa utvecklingen och dels för att täcka olika behov. Utbildning inom området kan erhållas från Universitetsförvaltningen vid behov.

Virtualiseringsprojektet inom den centrala IT-avdelningen är i stort sett klart. I nästa steg strävar KI efter att erbjuda institu-tioner möjligheten att ersätta sina fysiska servrar med virtuella i IT-avdelningens system. Därmed höjer universitetet både säker- heten för IT-miljön på institutionerna, minskar elkostnaderna och reducerar gammal utrustning. Även projektet Standard- arbetsplats är genomfört centralt på universitetsförvaltningen och kommer framöver erbjudas institutionerna. Projektet innebär att ett urval ”gröna” standarddatorer som konfigureras så miljö- effektivt som möjligt finns att köpa.

KI har under 2015 arbetat med att se över möjligheterna att effektivisera universitetets ångförsörjningsnät. Målsättningen är att planering och genomförande av detta projekt ska ske under 2016.

Ytterligare viktiga bidrag är institutionernas miljöaktiviteter, exempelvis att utveckla, planera och bedriva det laborativa arbetet så att användningen av farliga ämnen minskas.

Rollen som miljö- och hållbarhetsombud har formaliserats under året och finns nu med i bilaga till rektors besluts- och delegationsordning för KI. Miljö- och hållbarhetsombud utses numera på institutionerna genom delegering från prefekt och en utbildning för ombuden har genomförts under 2015.

För att förbättra kemikaliehanteringen med avseende på miljö, arbetsmiljö och säkerhet har även kemikalieombud utsetts på institutionerna genom delegering från prefekt. Utbildning, aktiviteter och möten har initierats. På liknande sätt har kemika-lieinventerare för varje forskargrupp utsetts. Under året har även en KI-anpassad utbildning för föreståndare för brandfarlig vara tagits fram och erbjudits.

Under 2015 har kemikaliedatabasen KLARA:s streckkods-system implementerats på KI och utbildning har genomförts. Streckkodssystemet kan användas för kemikalieinventering och kemikaliehantering och har införts för att öka säkerheten och minska mängden farliga kemikalier i verksamheten.

Foto

: Ste

fan

Zim

mer

man

.

Under året har miljö- och hållbarhetsombud, kemikalieombud och kemikalieinventerare utsetts på institutionerna

Foto

: iSt

ock.

58

FINANSIELL REDOVISNING

Karolinska Institutets ekonomi skapar förutsättningar för framstående forskning och utbildning

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.

Biträdande prefekt Margarita Diez, administrativ chef Karin Wallin Blomberg och prefekt Jan Hillert samtalar om ekonomiska frågor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, campus Solna.


Karolinska Institutet (KI) har en fortsatt stark ekonomi och omsättningen, mätt i intäkter, ökade år 2015 med 318 miljoner kronor eller 5,2 procent jämfört med 2014. Den största intäktsökningen ser vi inom kategorin externa bidrag, med 269,4 miljoner kronor jämfört med 2014. Forsknings-verksamheten är fortsatt dominerande och uppgår till cirka 84 procent av den totala omsättningen. Årets positiva kapitalförändring är totalt 75,9 miljoner kronor (62,7 mnkr), varav lärosätets verk-samhet står för 80,4 miljoner kronor (78,3 mnkr) och KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB för -4,5 miljoner kronor (-15,7 mnkr).

Finansieringskällor

Finansieringen av KI:s verksamhet under 2015 är indelat i finansiärskategorier enligt diagrammet till höger. Vi ser en minskning i kategorin statsanslag från 45 till 43 procent, medan statliga rådsmedel och övriga statliga finansiärer ökade med motsvarande procentandel. Övriga finansiärers andel är oför- ändrad mellan åren.

De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i tabellbilagan, tabell 10. Den sammanlagda statliga finansieringen av KI:s verksamhet uppgår till 64 procent vilket är på samma nivå som 2014.

I detta kapitel är källan ekonomisystemet Agresso, om inget annat anges. Förra årets siffror presenteras inom parentes.


Intäkter år 2015, totalt 6 475 mnkr (6 156 mnkr)

Statsanslag 43 % (45 %)

Statliga forskningsråd 15 % (14 %)

Övriga statliga 6 % (5 %)

Kommuner och landsting 7 % (7 %)

Svenska stiftelser och organisationer 16 % (16 %)

Utländska stiftelser och organisationer 7 % (7 %)

Svenska företag 4 % (4 %)

Utländska företag 1 % (1 %)

Finansiella intäkter 1 % (1 %)

43 %

7 %

16 %

7 %

15 %

6 %

4 % 1 %1 %

KI:s omsättning 2015

6,5miljarder kronor

Foto

: Eri

k C

ronb

erg.



Resultaträkning per verksamhetsgren 2015, mnkr

TotaltUtbildning på grundnivå

och avancerad nivåForskning och utbildning

på forskarnivå

Intäkter

Anslag 2 803,1 906,4 1 896,7

Avgifter och andra ersättningar 717,7 123,9 593,8

Bidrag 2 882,3 19,8 2 862,5

Finansiella intäkter 71,4 0,0 71,4

Summa intäkter 6 474,5 1 050,1 5 424,4

Kostnader

Personal 3 359,4 551,2 2 808,2

Lokaler 753,9 90,8 663,1

Övriga driftkostnader 2 017,2 373,6 1 643,6

Finansiella kostnader 19,5 0,2 19,3

Avskrivningar 244,1 14,0 230,1

Summa kostnader 6 394,1 1 029,8 5 364,4

Årets kapitalförändring (exkl. dotterföretag och uppbörd) 80,4 20,4 60,0

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag -4,5

Resultat från uppbördsverksamhet 0,0

Årets kapitalförändring (inkl. dotterföretag och uppbörd) 75,9

Balanserad (IB) 1 358,8 146,1 1 164,3

Totalt (UB) 1 434,8 166,4 1 224,3

Resultaträkning 2015 utfall mot prognos, mnkr

Utfall Prognos Differens %

Intäkter

Statsanslag 2 803 2 795

Avgifter och andra ersättningar 718 720

Bidrag 2 882 2 815

Finansiella 71 30

Summa intäkter 6 475 6 360 1,80

Kostnader

Personal 3 359 3 250

Lokaler 754 765

Drift 2 017 2 050

Finansiella 20 16

Avskrivningar 244 245

Summa kostnader 6 394 6 326 1,08

Verksamhetsutfall 80 34


Resultat per verksamhetsgrenÅrets positiva kapitalförändring på 80,4 miljoner kronor (78,3 mnkr) relateras till verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 20,4 miljoner kronor (-22,8 mnkr) samt forskning och utbildning på forskarnivå med 60 miljoner kronor (101,1 mnkr).

Utbildningens positiva kapitalförändring kopplas främst till den anslagsfinansierade delen av verksamheten. Vid delåret erhöll KI ett utökat takbelopp, cirka 9 miljoner kronor, till utökat antal studieplatser. En tröghet i dimensioneringen av utbildningsplatser i programmen gör att de utökade medlen inte hunnit användas fullt ut och en del reserveras därför till kommande år. Detta gäller även de tilldelade kvalitetsbaserade statsanslagen om cirka 12 miljoner kronor, där 3 miljoner kronor reserveras för sats-ningar nästa år. Överskott i den studieavgiftsfinansierade delen återinvesteras för utveckling av verksamheten kommande år.

Det positiva resultatet inom forskningen uppstår framför allt inom anslagsfinansierad verksamhet och en del förklaras av att de strategiska forskningsområdena, vars satsningar löper över en längre tidsperiod. Den största förklaringen till överskottet inom anslagsfinansierad verksamhet är att KI tar höjd för kommande infrastruktursatsningar och för att finansiera dessa har årets anslag till viss del ej förbrukats under innevarande år. Statsanslag som inte använts för finansiering under året resultatförs som årets kapitalförändring.

Forskningsverksamheten inkluderar även kapitalförvalt- ningens resultat på 44,9 miljoner kronor (22,4 mnkr). Ökningen beror till en del på uppskrivning av värdet på de finansiella anläggningstillgångarna från bokfört värde till marknadsvärde (ny redovisningsprincip 2015) och på reavinster vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar.

Utfall i jämförelse med prognos

Utfall jämfört med prognos hade en avvikelse på 1,8 procent för intäkter och 1,08 procent för kostnader.

IntäkterSkillnaden mellan utfall och prognos för posten statsanslag, beror på att transfereringsbeloppen till andra lärosäten skattades för högt vid delåret, vilket påverkar anslagen positivt. Största diffe-rensen återfinns inom intäktsslaget bidrag, med plus 67 miljoner kronor eller 2,4 procent jämfört med prognosen. Bidragsintäk-terna är svåra att uppskatta, då det är ovisst vid prognostillfället hur mycket av de externa bidragsmedlen som slutligen kommer att användas för att finansiera verksamheten. Externa medel blir intäkt först då de förbrukas till skillnad mot erhållna statsanslag som intäktsförs i sin helhet oavsett förbrukning. De finansiella intäkterna är avsevärt högre än prognosen, vilket främst beror på en uppskrivning av värdet på de finansiella anläggningstillgång-arna med cirka 31 miljoner kronor. Det togs ingen höjd för denna uppskrivning i delårsprognosen.

KostnaderPersonalkostnader är något högre än prognostiserat, beroende på ökande verksamhet under hösten. KI:s lokalbestånd uppgick vid

slutet av året till 220 759 kvm (220 628 kvadratmeter), lokalkost-naderna är lägre än prognos och föregående år vilket förklaras av lägre kostnader för el och media. De finansiella kostnaderna ökade mer än förväntat beroende på högre kostnader för valuta-kursförluster samt negativ ränta på behållningen på räntekontot i Riksgälden.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivåIntäkterKI nådde inte det så kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer under 2015. KI kan ändå tillgodoräkna sig hela takbeloppet genom att tillföra medel för decemberprestationer från 2014 samt avräkna tidigare års över-produktion med cirka 0,6 miljoner kronor, se not 1.


Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr

2012 2013 2014 2015

Intäkter

Anslag 833,1 874,8 870,6 906,4

Avgifter och andra ersättningar 100,6 97,3 118,0 123,9

Bidrag 19,8 18,9 18,5 19,8

Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa intäkter 953,6 991,0 1 007,1 1 050,1

Kostnader

Personal 507,7 483,4 559,9 551,2

Lokaler 109,2 100,4 121,9 90,8

Övriga driftskostnader 335,7 350,3 340,1 373,6

Finansiella kostnader 0,1 0,1 0,1 0,2

Avskrivningar 12,2 15,7 7,8 14,0

Summa kostnader 965,0 949,9 1 029,9 1 029,8

Transfereringar

Medel från staten 7,6 7,6 4,5 4,5

Medel från myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,1

Medel från övriga 0,0 0,1 0,4 0,0

Lämnade bidrag -7,6 -7,7 -4,9 -4,6

Kapitalförändring

Årets -11,4 41,1 -22,8 20,4

Balanserad (IB) 139,1 127,8 168,9 146,1

Totalt (UB) 127,8 168,9 146,1 166,4


KI:s regleringsbrev reviderades vid delåret 2015 och KI fick då cirka 9 miljoner kronor i utökat takbelopp.

Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 0,79 procent (2,06 procent). Se vidare i anslagsredovisning och not 1.

Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan och innovation.

Intäkter under posten avgifter och andra ersättningar har ökat jämfört med 2014 vilket kan hänföras till en ökning av studieav-gifter och uppdragsutbildning. Se vidare tabell i not 2.

Intäkter av bidrag består till största delen av bidragsmedel från andra statliga myndigheter transfererade till KI för verksamhet inom utbildningsområdet i enlighet med respektive myndighets regleringsbrev.

KostnaderÅrets kostnader för utbildning är på samma nivå som 2014. Utbildningsverksamheten står för cirka 16 procent av KI:s totala kostnader.

Personalkostnaderna minskade något jämfört med förra året. 2014 års siffror innehåller en omfördelning av personalkostnader från forskning till utbildning, vilket påverkade utbildningsverk-samheten negativt 2014. Kostnadsminskningen för lokaler, jäm-fört med 2014, härleds också till en korrigering som gjordes 2014 på 22 miljoner kronor mellan forskning och utbildning, vilket påverkade lokalkostnaderna negativt. Detta gör att jämförelserna mellan åren inte är helt rättvisande.

Finansiella kostnader består av posten dröjsmålsräntor och kostnadsränta på behållning i Riksgälden.

Skillnaden i avskrivningar mellan 2014 och 2015 beror på en korrigering med -7 miljoner kronor som gjordes 2014. Bortsett från korrigeringen är avskrivningarna i nivå med föregående års avskrivningar.

Kostnadsökningen för utbildningslokaler beror främst på en korrigering av tidigare års felaktigt debiterade kostnader med cir-ka 22 miljoner kronor. Forskningsverksamheten har korrigerats med motsvarande minskning.

Forskning och utbildning på forskarnivåIntäkterÅrets forskningsintäkter är 5 424,4 miljoner kronor (5 148,9 mnkr). Statsanslagen minskade med 22,8 miljoner kronor eller 1,2 procent jämfört med 2014, vilket är i enlighet med regleringsbrevet. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 0,79 procent (2,06 procent).

Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan och innovation.

Avgifter och andra ersättningar minskade med 7,3 miljoner kronor jämfört med förra året vilket främst förklaras av minskad uppdragsforskning finansierad av statliga finansiärer. Se tabell i not 2.

Den största ökningen av intäkter återfinns inom posten intäkter av bidrag som ökade med 268 miljoner kronor eller 10,3 procent. Större andel externa medel har finansierat forskningen

under 2015 jämfört med tidigare år. Vetenskapsrådet står för en intäktsökning med 112 miljoner kronor jämfört med 2014. Inom kategorin organisationer och stiftelser återfinns den största ök-ningen hos Wallenbergstiftelserna. I kategorin företag har Astra-Zeneca stått för en stor ökning under 2015. Se vidare i tabell 10.

De finansiella intäkterna ökade 2015 med 37,6 miljoner kronor jämfört med 2014. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot i Riksgälden år 2015 är -0,25 procent (0,47 procent). Ränteintäkterna från Riksgälden är cirka 1,5 miljoner kronor, och härleds till negativa räntekostnader för myndighetens avistalån. Övriga finansiella intäkter består av uppskrivning av värdet på finansiella anläggningstillgångar inom kapitalförvaltningen med cirka 31 miljoner kronor samt reavinst vid försäljning av värde-papper inom kapitalförvaltningen med cirka 32 miljoner kronor.

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl. kapitalförvaltning), mnkr

2012 2013 2014 2015

Intäkter

Anslag 1 732,4 1 762,8 1 919,5 1 896,7

Avgifter och andra ersättningar 670,1 612,2 601,1 593,8

Bidrag 2 234,6 2 379,1 2 594,5 2 862,5

Finansiella intäkter 54,9 50,7 33,8 71,4

Summa intäkter 4 692,0 4 804,8 5 148,9 5 424,4

Kostnader

Personal 2 363,5 2 507,0 2 568,5 2 808,2

Lokaler 557,7 640,8 640,7 663,1

Övriga driftskostnader 1 433,2 1 494,2 1 604,5 1 643,6

Finansiella kostnader 8,9 9,5 11,7 19,3

Avskrivningar 177,8 195,6 222,3 230,1

Summa kostnader 4 541,1 4 847,1 5 047,8 5 364,4

Transfereringar

Medel från staten 12,2 13,4 12,5 13,2

Medel från myndigheter 34,7 42,2 40,5 68,8

Medel från övriga 84,7 86,9 90,9 136,1

Lämnade bidrag -131,6 -142,5 -143,9 -218,1

Kapitalförändring

Årets 150,9 -42,3 101,1 60,0

Balanserad (IB) 954,5 1 105,4 1 063,2 1 164,3

Totalt (UB) 1 105,4 1 063,2 1 164,3 1 224,3



KostnaderÅrets totala kostnader ökade med 316 miljoner kronor eller 6,3 procent i jämförelse med 2014.

Posten personalkostnader ökade totalt med cirka 239,7 mil-joner kronor eller 9,3 procent jämfört med förra året. Under året har en lönerevision genomförts med ett utfall på 4,67 procent och antalet anställda har ökat under året vilket förklarar de ökade per-sonalkostnaderna. 2014 års siffror innehåller en omfördelning av personalkostnader från forskning till utbildning vilket påverkar jämförelsen mellan åren.

KI:s totala lokalkostnader sjönk något jämfört med 2014. Förklaringen till detta är att KI under året börjat tillämpa för-bättringsutgift på annans fastighet vilket fått en positiv effekt på lokalkostnaderna då vissa kostnader hanteras som avskrivningar istället för hyrestillägg. Under 2014 gjordes en korrigering av lokalkostnader mellan forskning och utbildning på 22 miljoner kronor vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Rensat för korri-geringen så ligger kostnaderna i nivå med föregående år.

Ökade driftskostnader, 2,4 procent, är en konsekvens av utökad verksamhet och ökningen återfinns främst inom kostnadskate- goring köp av tjänster.

De finansiella kostnaderna består främst av räntekostnader, 8,9 miljoner kronor (2,6 mnkr) för behållning på räntekontot i Riksgälden, och valutakursförluster som uppgår till 8,9 miljoner kronor (7,9 mnkr). Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekon-tot år 2015 är -0,25 procent (0,47 procent). Valutakursförluster härleds främst till valutasäkring med 3,6 miljoner kronor (4,3 mnkr) och 5,3 miljoner kronor (3,6 mnkr) beror på starkare valutakurs för framförallt US dollar och euro, kopplat till leverantörsfakturor.

Avskrivningar ökade mellan åren vilket främst beror på ökade investeringar.

nettoförskott från externa finansiärer och likvida medelOförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansiärerna betalar ersättning i förskott. Upplupna bidrags- och uppdragsin-täkter avser upparbetade kostnader för pågående externfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/ kontrakt finns som styrker detta.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av förskott från bidrags- och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand, samt likvida medel. Den stora ökningen av oförbrukade bidragsintäkter är hänförbar till Ming Wai Lau-donationen (MWLC) på 422,7 miljoner kronor som är donerade medel för etablering av verksamhet i Hongkong och Stockholm.

Lån i RiksgäldenVarje år tas lån upp i Riksgälden för de anläggningstillgångar som är finansierade av statsanslag. Detta sker två gånger per år, i juni respektive december, på investeringar gjorda till och med maj respektive november månad. Vid lånetillfället görs samtidigt amortering som motsvarar årets avskrivningar och utrangeringar. Under 2015 har nya investeringar gjorts motsvarande 148,5 miljo-ner kronor och avskrivningarna har uppgått till 148,5 miljoner kronor. Total låneskuld i Riksgälden är 612,1 miljoner kronor. KI:s låneram uppgår till 650 miljoner kronor. Årsgenomsnittet för 2015 års räntesats var -0,25 procent (0,47 procent). Se vidare not 12–15 och not 29.

MyndighetskapitalDet ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapital-förändring uppgår till 1 434,8 miljoner kronor (1 358,8 mnkr) uppdelat på dotterbolag 44,1 miljoner kronor (48,6 mnkr), kapitalförvaltning 98,9 miljoner kronor (53,9 mnkr) och ordinarie verksamheter 1 291,8 miljoner kronor (1 256,3 mnkr). Se vidare not 11 och 26.

Kapitalförvaltning

Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i:

1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning.

2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning.

För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisning-ar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Redovisning från KI:s stiftelser visas summariskt för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form.

Nettoförskott och likvida medel, mnkr

2012 2013 2014 2015

Oförbrukade bidragsintäkter 2 313 2 445 2 621 3 062

Förutbetalda uppdragsintäkter 294 260 260 282

Upplupna bidragsintäkter -208 -256 -244 -332

Upplupna uppdragsintäkter -8 -10 -4 -7

Nettoförskott 2 391 2 439 2 633 3 005

Likvida medel, bank och Riksgäldskontoret 3 388 3 290 3 709 3 794



Utdelning från KI:s fonder, mnkr

2012 2013 2014 2015

Forskningsbidrag 35,1 61,4 69,5 75

Resebidrag 0,6 0,6 0,6 0,6

Grundutbildning 0,1 0,4 0,1 0,7

Övrigt 20 5,3 0 0

Summa 55,8 67,7 70,2 76,3

Jämförelseindex för fondmedel 2015

Svenska räntebärande OMRX Bond 30 %

Aktier MS CI World net Div (SEK) 40 %

Alternativa investeringar OMRX T-Bill + 3 % 30 %

Avkastning i procent jämfört med referensindex

2012 2013 2014 2015

KI:s fonder 6,4 9,8 15,4 5,2

Referensindex 6,9 12,6 15 4,8

Avkastning anges netto, det vill säga inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.


AvkastningFondportföljen exklusive MWLC avkastade sammantaget 5,2 procent under 2015. Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev 0,4 procentenheter. Det positiva resul-tatet härleds till svenska och utländska aktier samt alternativa investeringar. Räntebärande värdepapper har under 2015 haft en negativ avkastning på -0,7 procent.

Placeringarna för MWLC-portföljen har påbörjats under december månad vilket medför att någon årsavkastning inte kan anges.

Utdelning från KI:s fonderUnder år 2015 har 76,3 miljoner kronor delats ut till verksamhet inom KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell.

Medel från donatorer

503mnkr

Utdelning från KI:s fonder

76mnkr

FonderMarknadsvärdet på fondportföljen, redovisad inom KI:s kapital-förvaltning, uppgick vid årets slut till totalt 640,9 miljoner kronor (247,1 mnkr). Den stora ökningen är hänförbar till Ming Wai Lau center (MWLC). Donationen för MWLC har placerats i en egen portfölj med enbart räntebärande papper. Marknadssvärdet för MWLC-portföljen uppgick vid årets slut till 424 miljoner kronor. Nedan kommenteras fondportföljen exklusive MWLC.

Under 2015 har nettoutflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) varit -23,9 miljoner kronor (-48,4 mnkr) och värdeför-ändringen totalt 13,1 miljoner kronor (27,4 mnkr). Innehavet i fondportföljen fördelas enligt nedan.

28,5 %

3,7 %

31 %

29,6 %

7,2 %

Fördelning av fondportfölj

Räntebärande värdepapper 28,5 %

Kassa 3,7 %

Globala aktie-indexfonder 31 %

Svenska aktiefonder 7,2 %

Alternativa investeringar 29,6 %


Syfte Donator Belopp

Forskning inom regenerativ medicin inkl. etablering av Ming Wai Lau Center for Regenerative Medicine Ming Wai Lau 422 732 000

The Endre A. Balazs Professorship in Innnovation and Entrepreneurship Dr Endre A. Balazs och Dr Janet L. Denlinger 17 183 700

Medicinsk forskning och utbildning på forskarnivå Stiftelsen Gustaf och Tyra Svenssons minne 15 148 000

Professur i klinisk behandling MEDA AB 7 000 000

Kognitiv neurovetenskap med fokus på den friska hjärnans åldrande Stichting af Jochnick Foundation 5 000 000

Stöd till unga forskarassistenter Hållstens Forskningsstiftelse 4 000 000

Vetenskaplig forskning, i första hand kring cancersjukdomar Sune och Charlotta Hays stiftelse 3 952 800

Stöd till unga forskarassistenter/post docs William K. Bowes Jr. Foundation 3 293 000

Forskning inom haematologi Dr Åke Olssons stiftelse 2 500 000

Forskning inom gastoenterologi och hepatologi Ruth och Richard Julins Stiftelse 2 264 000

Forskningsbidrag till Igor Adameyko Hållstens Forskningsstiftelse 2 000 000

Investor's Professorship in Innovative Care Investor AB 2 000 000

Forskningsbidrag till Sten Eirik Jacobsen Tobias Stiftelsen 2 000 000

Specialistkompetens knuten till Amorisdatabasen – IMM Gunnar och Ingmar Jungners Stiftelse för Laboratoriemedicin 2 000 000


Externa medel till kapitalförvaltningenUnder 2015 har KI erhållit 502,6 miljoner kronor (70,3 mnkr) i inbetalda medel från externa donatorer. I nedan tabell redovisas enskilda donationer uppgående till 2,0 miljoner kronor eller mer.

KI Stiftelser

Utanför myndighetens redovisning finns 178 (192) anknutna stif-telser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under 2015 har tre (0) nya stiftelser bildats. Förmögenheten i dessa upp-går till 20,4 miljoner kronor. Sjutton stiftelser har avslutats efter beslut från antingen Kammarkollegiet eller KI:s styrelse för forsk-ning att hela kapitalet får ianspråktas i syfte att uppfylla stiftelsens ändamål. Nya donationer som placerats i befintliga stiftelser har erhållits med 4,1 miljoner kronor (2,9 mnkr). Förmögenheten, 1 683 miljoner kronor, har i jämförelse med 2014 ökat med 77 miljoner kronor, eller 4 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 19 procent (19 procent), utländska aktier 42 procent (46 procent), hedgefonder 19 procent (19 procent), räntebärande värdepapper 18 procent (16 procent) samt likvida medel 2 procent (0 procent). Under året har 28,8 miljoner kronor (33 mnkr) delats ut till KI från stiftelserna, varav 2,9 miljoner kronor (4,6 mnkr) utgjordes av ianspråktaget bundet kapital. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvalt-ning, har KI erhållit ersättning med 1,4 miljoner kronor (1,0 mnkr) för administrationskostnader.

Stiftelser, mnkr

2012 2013 2014 2015

Förmögenhet 1 235 1 398 1 605 1 683

Beviljade bidrag 35,8 29,6 32,7 28,8

Anknutna stiftelser

178


Resultaträkning (tkr)

Utfall Utfall

2015-01-01 2014-01-01

2015-12-31 2014-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag (not 1) 2 803 083 2 790 123

Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) 717 751 719 165

Intäkter av bidrag (not 3) 2 882 354 2 612 920

Finansiella intäkter (not 4) 71 358 33 817

Summa intäkter 6 474 547 6 156 024

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal (not 5) -3 359 431 -3 128 457

Kostnader för lokaler (not 6) -753 922 -762 632

Övriga driftkostnader (not 7) -2 017 193 -1 944 673

Finansiella kostnader (not 8) -19 459 -11 819

Avskrivningar och nedskrivningar (not 12-14) -244 163 -230 119

Summa kostnader -6 394 167 -6 077 700

Verksamhetsutfall 80 379 78 324

Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag -4 472 -15 683

Uppbördsverksamhet (not 9)Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 2 279 2 306

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -2 277 -2 267

Saldo 2 39

Transfereringar (not 10)

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 17 675 17 005

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 68 869 40 496

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 136 119 91 391

Lämnade bidrag -222 664 -148 892

Saldo 0 0

ÅRETS KAPITALFÖRäNDRING (not 11) 75 909 62 680



TILLGÅNGAR 2015-12-31 2014-12-31

Immateriella anläggningstillgångar (not 12)

Balanserade utgifter för utveckling 4 346 6 002

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 6 634 4 187

Summa immateriella anläggningstillgångar 10 980 10 190

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 13) 31 557 26 061

Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 14) 783 715 824 764

Pågående nyanläggningar (not 15) 110 140 81 590

Summa materiella anläggningstillgångar 925 412 932 415

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i hel- och delägda företag (not 16) 44 127 48 599

Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 17) 640 932 199 421

Summa finansiella anläggningstillgångar 685 060 248 021

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar (not 18) 154 146 145 491

Fordringar hos andra myndigheter (not 19) 109 701 113 022

Övriga kortfristiga fordringar (not 20) 1 364 376

Summa kortfristiga fordringar 265 211 258 890

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader (not 21) 164 070 167 742

Upplupna bidragsintäkter (not 22) 332 012 244 378

Övriga upplupna intäkter (not 23) 9 973 7 396

Summa periodavgränsningsposter 506 055 419 516

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket (not 24) -399 -405

Summa avräkning med statsverket -399 -405

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 25) 3 617 853 3 599 344

Kassa och bank 176 151 109 263

Summa kassa och bank 3 794 004 3 708 607

SUMMA TILLGÅNGAR 6 186 323 5 577 234

Balansräkning (tkr)



Balansräkning (tkr)


KAPITAL oCH SKULDER 2015-12-31 2014-12-31

Myndighetskapital (not 11+26)

Statskapital 5 238 5 238

Resultatandelar i hel- och delägda företag 43 599 59 282

Balanserad kapitalförändring 1 310 010 1 231 647

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 75 909 62 680

Summa myndighetskapital 1 434 757 1 358 847

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 27) 3 562 5 088

Övriga avsättningar (not 28) 33 214 30 757

Summa avsättningar 36 776 35 845

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret (not 29) 612 091 612 138

Kortfristiga skulder till andra myndigheter (not 30) 139 429 136 363

Leverantörsskulder 262 277 292 660

Övriga kortfristiga skulder 205 664 127 695

Summa skulder 1 219 462 1 168 857

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader (not 31) 139 102 123 564

Oförbrukade bidrag (not 32) 3 062 310 2 620 924

Övriga förutbetalda intäkter (not 33) 293 916 269 198

Summa periodavgränsningsposter 3 495 328 3 013 685

SUMMA KAPITAL oCH SKULDER 6 186 323 5 577 234

Ansvarsförbindelser

Övriga ansvarsförbindelser (not 34) 84 062 58 595

Summa ansvarsförbindelser (not 34) 84 062 58 595



Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bok-föringsmässiga grunder. Periodavgränsningsbeloppet är 50 tkr. Gränsbelopp för direktavskrivning är satt till 20 tkr.

Värdering av fordringar och skulderFordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2016-01-05) eller om ford-rings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprät-tas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Fordring-ar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valutaBehållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balans-dagens kurs.

DonationerKarolinska Institutet medges rätt att förvalta donationsmedel i aktier och andra värdepapper enligt 12 § donationsförordningen (1998:140). Lärosätet får även uppdra åt någon annan att placera dessa medel i enlighet med 12 § andra stycket. Universitetet ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till mark-nadsindex. En donations anskaffningsvärde värderas till mark-nadsvärdet vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses förvärvstidpunkten föreligga vid utskiftet av dödsboet.

Värdering av immateriella anläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar avsedda att öka KI:s administrativa servicepotential. Den ekono-miska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 20 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Anläggningar skrivs av linjärt med maximalt fem år från och med anskaffningsmånaden.

Värdering av materiella anläggningstillgångarTillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstill- gångar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till 30 tkr kostnadsförs direkt då den beräknade ekonomiska livslängden understiger tre år.

Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaffnings-värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekono-miska livslängden. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre år, fem år eller tio år.

Finansiella anläggningstillgångarobligationer: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens bokförs som realisationsvinst eller som realisationsförlust i resultat- räkningen.

Aktier/andelar: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen bokförs som realisationsvinst eller realisationsförlust i resultaträkningen.

Nedskrivning och uppskrivning: Av 5 kap. 13 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) framgår att finansiella instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värdestegringar ska värderas till verkligt värde (marknadsvärde) från och med 2015. De nya bestämmelserna om finansiella instrument hanteras enligt bestämmelserna om byte av redovisningsprinciper i ESV:s föreskrifter till 2 kap. 7 § FÅB. Tidigare värderades dessa innehav till det lägre av anskaffnings- värdet och marknadsvärdet. Principbytet innebär att om port- följens sammanlagda marknadsvärde överstiger bokfört värde görs en uppskrivning. Uppskrivning redovisas som ökning av finansiella intäkter i resultaträkning samt ökning av finansiella tillgångar i balansräkning. En nedskrivning redovisas som finansiell kostnad i resultaträkning samt minskning av finansiella tillgångar i balansräkning. Återföring av nedskrivning, hanteras enligt samma princip som uppskrivning, dvs. redovisas som ökning av finansiella intäkter i resultaträkning samt ökning av finansiella tillgångar i balansräkning.

Externfinansierad verksamhet: Vid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/uppdrag respektive övriga för- utbetalda intäkter. Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring. För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring.

KI Holding AB I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i hel- och delägda företag, myndighetskapital samt resultatandelar i hel- och delägda företag. Förbättringsutgifter på annans fastighet Under perioden 2011–2014 har KI inte tillämpat principen förbättringsutgift på annans fastighet vilket har ändrats 2015. Förbättringsutgift i annans fastighet hanteras som direkt kostnad


när beloppet uppgår till max 500 tkr. Investeringar som uppgår till högre belopp hanteras som hyrestillägg eller som förbättrings-utgift på annans fastighet.

Undantag från vissa bestämmelser för universitet och högskolor enligt regleringsbrevet Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

Universitet och högskolor medges undantag från 7 § anslags-förordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande.

Universitet och högskolor medges undantag från bestäm-melsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska istället lämna uppgifter enligt regleringsbrevets bilaga 6, Väsentliga uppgifter.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmel-sen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen.

Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1 § första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statlig givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet.

Universitet och högskolor medges undantag från 25 a § andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det acku-mulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska myndighe-ten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras.

Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksam-het som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räken-skapsår, ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

Upplysningar Enligt ESV:s handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt. Detta för bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framförallt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade en-ligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallell-förbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer.

Under året har Karolinska Institutet utvecklat noterna vilket medför att vissa jämförelsetal har fått en annan disposition.




Redovisning mot anslag

Ingående överf.-

belopp

Årets tilldelning

enligt regl.brev

om-disponerat

belopp Indragning

Totalt disponibelt

belopp Utgifter

Utgående överf.-

belopp

16.2:15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ram)

16.2:15 1 Takbelopp 0 651 483 0 0 651 483 -651 483 0

16.2:16 Forskning och forskarutbildning (ram)

16.2:16 2 Basresurs 0 1 457 867 0 0 1 457 867 -1 457 867 0

16.2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor (ram)

16.2:65 17 Tandvårdscentral 0 99 683 0 0 99 683 -99 683 016.2:65 18 Prov efter läkares allmäntjänstgöring 0 4 622 0 0 4 622 -4 622 016.2:65 39 Kvalitetsbaserad resursfördelning 0 11 494 235 0 11 729 -11 729 0

16:2:65 95 Kvalitetsförstärkning 0 0 309 0 309 -309 0

Summa 0 115 799 544 0 116 343 -116 343 0

16.2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ram)

16.2:66 6 Karolinska Institutet 597 476 -9 122 0 588 354 -588 354 016.2:66 9 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning & forskning 0 6 171 0 0 6 171 -6 171 0

Summa 0 603 647 -9 122 0 594 525 -594 525 0

ToTAL 0 2 828 796 -8 578 0 2 820 218 -2 820 218 0

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr)

Ersättning enligt regleringsbrev (tkr)

Utgifter (tkr)

Utgående belopp (tkr)

Cancer 20 260 17 542 2 718Diabetes 28 942 22 262 6 680Epidemiologi 10 337 12 340 -2 003neurovetenskap 28 942 33 807 -4 865Stamceller och regenerativ medicin 31 010 28 551 2 459Vårdforskning 20 674 13 354 7 320

Summa 140 165 127 856 12 309

Underskottet i epidemiologi och vårdforskning balanseras av tidigare års överskott.

Villkor för anslag 2:16 ap. 2


Ersättning enligt regleringsbrev (tkr) Utfall (tkr)

Uppsala universitet 874 874

Lunds universitet 1 081 1 081

Göteborgs universitet 938 938

Umeå universitet 899 899

Linköpings universitet 723 723

Karolinska Institutet 1 656 1 656

Summa 6 171 6 171

Villkor för anslag 2:66 ap. 9

Inkomsttitel Inkomster (tkr)2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildning 2 277

Summa 2 277

Redovisning mot inkomsttitel

Tandvårdscentral

Över-/underskott

tom 2013

Över-/underskott

2014 Intäkter 2015

Kostnader

2015

Över-/underskott

2015

Ack. över-/underskott

utgående 2015

Patientavgifter (tkr) -144 39 2 279 2 277 2 -103

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras


En korrigering har gjorts på ingående över-/underskott på grund av felräkning i årsredovisningen 2012.


Noter (Alla belopp i tabeller anges i tkr)

NOTER

Not 1. Intäkter av anslag

2015-12-31 2014-12-31

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 767 826 748 001

Forskning och forskarutbildning 1 445 247 1 447 564

Ersättning för klinisk utbildning och forskning 590 010 594 557

2 803 083 2 790 123

Redovisning av antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr).Utfall avseende perioden 2015-01-01–2015-12-31. Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte.

Utbildningsområde Utfall hst Utfall hprhst

Ersättn. (tkr)hpr

Ersättn. (tkr)Utfall

total ersättning

Humaniora 21 18 621 358 978

Samhällsvetenskap 481 435 14 015 8 609 22 624

naturvetenskap 482 425 24 955 18 570 43 525

Teknik 125 115 6 479 5 001 11 480

Vård 1 879 1 723 103 394 82 127 185 521

Odontologi 430 395 19 585 20 953 40 538

Medicin 2 643 2 422 162 501 181 154 343 656

Summa 6 062 5 534 331 550 316 772 648 322

Takbelopp (tkr) 651 483Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 0

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 3 161

Tabell 1a

Tabell 2a

Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr)

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)Årets takbelopp 651 483+ Ev. ingående anslagssparandeSumma (A) 651 483

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivåErsättning för HPR från december föregående budgetår 2 600Utfall total ersättning enligt tabell 1 648 322+ Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion 11 972Summa (B) 662 894Summa (A-B) 1 -11 411

Tabell. AnslagssparandeTotalt utgående anslagssparande (A-B)

- Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 2 0

Utgående anslagssparande 0

Tabell. ÖverproduktionTotalt utgående överproduktion 11 411

- Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2

Utgående överproduktion 11 411

1Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

2 Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.


Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter och ersättningar enligt regleringsbrev 2015-12-31 2014-12-31

Intäkter av uppdragsforskning 201 230 214 636

Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, utomstatliga 123 303 124 081

Ersättningar SLL enligt ALF/FoUU avtal 111 174 129 805

Intäkter av uppdragsutbildning 66 671 63 422

Ersättningar utomstatliga löneavtal som ej omfattas av ALF 36 910 24 682

Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, statliga 35 925 33 189

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 19 307 14 381

Beställd utbildning 7 949 7 060

Summa intäkter av avgifter enl. regleringsbrev 602 469 611 255

NOTER

Minskningen av posten avgifter och andra ersättningar beror främst på ett avslut av et större samverkansavtal med Stockholms läns landsting samt minskad uppdragsforskning vilket kan hänföras till statliga finansiärer. Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 108 846 tkr (93 126 tkr) vilket utgör 27,9 procent (24,6 procent) av verksamhetens omsättning 390 718 tkr (378 232 tkr). Överskottet planneras att återinvesteras i verksamheten.

Verksamhet

Över-/underskott

t.o.m. år 2013

Över-/underskott

år 2014Intäkter år 2015

Kostnader år 2015

Över-/underskott

år 2014

Ack. över-/underskott

utgående år 2015

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå

Beställd utbildning 1 993 -2 475 7 949 10 311 -2 361 -2 843

Yrkeshögskolan, KY m.m. 0 0 0 0 0 0

Uppdragsutbildning 16 187 5 244 73 568 78 072 -4 504 16 927Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 1 -396 4 060 19 337 15 426 3 911 7 575Summering 17 785 6 828 100 854 103 809 -2 955 21 658

Forskning eller utbildning på forskarnivå

Uppdragsforskning 70 513 -1 190 248 473 230 610 17 863 87 185Summering 70 513 -1 190 248 473 230 610 17 863 87 185

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet 0 0 0 0 0 0

Upplåtande av bostadslägenhet 2 0 0 0 0 0 0

- utbytesprogram och gästforskare 0 0 0 0 0 0

Upplåtande av bostadslägenhet 2 0 0 0 0 0 0

- regeringsbeslut (U2010/4277/UH) 0 0 0 0 0 0

Optikercentralen -514 -21 990 453 536 2

Övrigt enligt bilaga 4 3 0 0 40 402 40 402 0 0

Summering -514 -21 41 391 40 855 536 2

Intäkter av avgifter enl. §4 avgiftsförordningen

Uthyrning av lokaler 100 778 94 838

Rådgivning och annan liknande service 10 427 9 804

Konferenser 3 210 1 602

Tidskrifter o andra publikationer 850 1 626

Informations- och kursmaterial 17 40

Summa intäkter enl. §4 avgiftsförordningen 115 282 107 910

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar 717 751 719 165


Denna redovisning skiljer sig från den i första tabellen, där redovisningen är en specifikation av beloppet upptaget i resultaträkningen och denna redovisning visar det totala utfallet i verksamheten enligt bilaga 4 i regleringsbrevet för universitet och högskolor. ¹ KI har under 2010 inkluderat en kostnad på 1 479 tkr avseende utbildning av studieavgfitsskyldiga studenter. Vid upprättande av årets tabell har beslut tagits att exklu- dera denna kostnad då det var kostnader för införande av studieavgifter i KIs verksamhet inför år 2011. Dessa kostnader har även redovisats inom annan verksamhet. ² Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB, ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 7 961 tkr under 2015 (7 352 tkr). Under 2014 hyrde KI ut några bostäder till gästforskare för 212 tkr men under 2015 och fortsättningsvis bedrivs även denna verksamhet av Karolinska Institutet Housing AB. I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansieradverksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 379 (311) bostäder vid utgången av året, varav 132 (64) forskarlägenheter och 247 (247) studentrum. Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till cirka 750 (667) internationella studenter och gästforskare under 2015 och behandlat 1 300 ansökningar om bostad. Beläggningsgraden var cirka 90 procent. Delar av inhyrt lägenhetsbestånd, som idag är på korttidskontrakt eller där fastig-hetsägarna har andra planer med fastigheterna, kommer att behöva ersättas med nya bostäder under 2016–2017. Varje ny/ersatt bostad innebär minst en fördubbling av hyreskostnaden vilket innebär att kostnaden för denna verksamhet kommer att öka. Dessutom förväntas behovet av lägenheter/rum öka i takt med ökat internatio-nellt utbyte och samarbete.³ KI har under 2015 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 40 402 tkr (35 140 tkr). någon separat kostnadsredovisning av denna verksamhet finns inte men utgångs- punkten är full kostnadstäckning, varför kostnaden anges i nivå med intäkten. KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokal- bestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.

Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet – tjänsteexport 2015-12-31 2014-12-31

Intäkter av uppdragsforskning 74 577 72 876

Intäkter av uppdragsutbildning 9 458 8 161

Studieavgifter från studenter utanför EU 7 776 6 783

Övriga tjänster §4 avgiftsförordningen 3 284 950

Summa 95 095 88 770

År 2014 rapporterades endast tjänsteexport avseende intäkter enligt paragraf 4 avgiftsförordningen samt studieavgifter från studenter utanför EU till ett belopp av 7 733 tkr, år 2015 är jämförbart belopp 11 060 tkr. För 2015 rapporteras den totala tjänste-exporten i den avgiftsbelagda verksamheten. Som tjänsteexport definieras universitets försäljning av tjänster till utländska motparter. SUHF:s rekommendation vid beräkningen av tjänsteexport används.

NOTER

Not 3. Intäkter av bidrag (per finansiärskategori)

2015-12-31 2014-12-31

Statliga myndigheter inkl. statliga affärsverk 1 169 691 1 014 840

Övriga organisationer och ideela föreningar 995 751 948 583

Övriga länder och internationella organisationer 175 746 183 879

EU 233 361 240 398

Privata företag 190 431 131 027

Kommuner och landsting 117 374 94 194

2 882 354 2 612 920

Not 4. Finansiella intäkter

2015-12-31 2014-12-31

Ränta hos Riksgäldskontoret 1 1 545 15 313

Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 31 867 12 560

Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter 2 31 199 0

Valutakursvinster 3 038 1 511

Övriga finansiella intäkter 3 708 4 433

71 358 33 817

¹ Minskning av ränteintäkter hos Riksgäldskontoret beror på den för närvarande gällande negativa räntenivån och innehållsmässigt har posten förändrats, dvs. saldot utgörs av ränteintäkter på lån till anläggningstillgångar. ² Av 5 kap. 13 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) framgår att finansiella instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värdestegringar ska värderas till verkligt värde (marknadsvärde) från och med 2015. De nya bestämmelserna om finansiella instrument hanteras enligt bestämmelserna om byte av redovisningsprinciper i ESV:s föreskrifter till 2 kap. 7 § FÅB. Enligt de nya föreskrifterna har positiv värdeförändringen för aktier och obligationer bokats upp med 31 miljoner kronor. Eftersom justering av jämförelsetalen i årsredovisningen medför stora kostnader, så har inte jämförelsetalen justerats.


Not 5. Kostnader för personal

2015-12-31 2014-12-31

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 2 182 462 2 014 264

Arvoden till styrelse, kommitéer eller ej anställd personal 290 262

Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 1 057 716 968 805

Utbildningsbidrag 26 590 58 324

Övriga personalkostnader 92 373 86 802

3 359 431 3 128 457

Personalkostnaderna har ökat med 231 mnkr eller 7,4 procent under 2015, i jämförelse med föregående år. I oktober 2015 hade KI 5 193 personer anställda, vilket motsvarar 4 694 helårsarbetskrafter, en ökning med 221 helårsarbetskrafter eller 4,9 procent jämfört med samma period 2014.

Not 6. Kostnader för lokaler

KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 220 759 kvm (220 628 kvm). Lokalkostnaderna har totalt minskat med cirka 9 mnkr (-1,1 procent), jämfört med föregående år. De lägre lokalkostnaderna grundar sig i lägre driftkostnader avseende el och värme samt införandet av förbättringsutgift på annans fastighet. Se vidare under kapitlet En universitetsmiljö i utveckling.

Not 7. Övriga driftkostnader

2015-12-31 2014-12-31

Köpta tjänster 605 366 571 763

Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) 588 354 592 913

Inköp av varor laboratorieverksamhet 320 543 296 791

Övriga driftskostnader 178 016 163 132

Övriga varor och tjänster 169 841 178 884

Resor, konferenser, information, representation 155 071 141 189

2 017 193 1 944 673

Not 8. Finansiella kostnader

2015-12-31 2014-12-31

Ränta hos Riksgäldskontoret 8 973 2 583

Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader 638 0

Valutakursförluster 8 923 7 906

Dröjsmålsräntor 347 602

Övriga finansiella kostnader 579 728

19 459 11 819

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret består av räntekostnader som KI, i nuvarande räntesituation, får erlägga för sin behållning på räntekontot. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2014 är -0,25 procent (0,47 procent). Valutakursförluster härleds främst till valutasäkring med 3,6 miljoner kronor (4,3 miljoner kronor) och 5,3 miljoner kronor (3,6 miljoner kronor) beror på starkare valutakurs för framförallt US-dollar och euro, kopplat till leverantörsfakturor.

NOTER

2015-12-31 2014-12-31

Hyror exkl el och värme 649 287 643 728

Driftkostnader (el, värme, gas, vatten) 60 115 65 605

Renhållning, reparationer och övriga lokalkostnader 44 519 53 298

753 922 762 632


Not 9. UppbördsverksamhetSaldot avser nettoförändring av befarade kundförluster för uteblivna patientavgifter på Odontologiska Institutionen.

Not 10. Transfereringar

2015-12-31 2014-12-31

Erhållna medel från statsbudgeten 17 675 17 005

Erhållna medel från myndigheter för finansiering av bidrag 68 869 40 496

Erhållna medel från statliga bolag 0 0

Erhållna medel från EU-institutioner 15 012 8 135

Erhållna medel från internationella organisationer 19 115 7 464

Erhållna medel från kommuner och landsting 5 869 5 866

Erhållna medel från privata företag 7 140 6 551

Erhållna medel från stiftelser 48 262 30 714

Erhållna medel från fonder 37 332 29 420

Erhållna medel från föreningar/förbund 2 864 2 528

Erhållna medel från donatorer, privatpersoner 459 517

Erhållna medel från övriga 67 197

222 664 148 892

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag (per finansiär)

NOTER

2015-12-31 2014-12-31

Lämnade bidrag till statliga myndigheter -109 781 -63 838

Lämnade bidrag till landsting för konsumtion -8 052 -4 386

Lämnade bidrag till EU-länder för konsumtion -9 467 -3 937

Lämnade bidrag till övriga länder och interna organisationer för konsumtion -10 229 -6 389

Lämnade bidrag till övriga organisationer för konsumtion -14 064 -6 775

Lämnade bidrag till enskilda personer för konsumtion -71 071 -63 566

-222 664 -148 892

Lämnade bidrag

2015-12-31 2014-12-31

Europeiska Unionen 0 0

European Research Council (ERC) 0 0

0 0

Varav lämnade bidrag finansierade med anslag som finansieras från EU-budgeten


VerksamhetBalanserad

kapitalförändring (A)Årets

kapitalförändring (B) Summa (A+B)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 125 081 27 230 152 310

Uppdragsverksamhet 20 949 -6 865 14 084Summa 146 029 20 365 166 394

Forskning/utbildning på forskarnivåUtbildning på forskarnivå och forskning 1 094 763 42 152 1 136 915

Uppdragsforskning 69 323 17 863 87 185Summa 1 164 085 60 015 1 224 100

Övrig verksamhetResultat från andelar i hel- och delägda företag 48 599 -4 472 44 127

Konst, ej verksamhetsknuten 238 0 238

Uppbördsverksamhet -105 2 -103

Summa 48 733 -4 470 44 263Total summa 1 358 847 75 909 1 434 757

Not 11. KapitalförändringKapitalförändring per område, tkr

Årets kapitalförändring per verksamhet, tkr

Verksamhet 2015-12-31 2014-12-31

Anslagsfinansierad verksamhet 100 025 71 299

Avgiftsfinansierad verksamhet 10 998 1 578

Bidragsfinansierad verksamhet -30 643 5 448

Resultat från andelar i hel- och delägda företag -4 472 -15 683

Uppbördsverksamhet 2 39

Summa årets kapitalförändring 75 909 62 680

Not 12. Immateriella anläggningstillgångar Tillämpade avskrivningstider: 5 år

2015-12-31 2014-12-31

IB Anskaffningsvärde 34 239 30 456

Årets anskaffningar 4 556 3 782

Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter -116 0

UB Anskaffningsvärde 38 679 34 239

IB Ackumulerad avskrivningar -24 049 -21 729

Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter 116 0

Årets avskrivningar -3 766 -2 319

UB Ackumulerad avskrivningar -27 699 -24 049

Bokfört värde 10 980 10 190

NOTER


Not 13. Förbättringsutgifter på annans fastighetTillämpade avskrivningstider: 10 år

2015-12-31 2014-12-31


Årets anskaffningar 13 686 0

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier 0 -252

UB Anskaffningsvärde 98 459 84 773

IB Ackumulerade avskrivningar -58 712 -50 698

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier 0 126


UB Ackumulerad avskrivningar -66 902 -58 712


Försålda/utrangerade anläggningar

Reavinst 0 0

Reaförlust 0 -126

Not 14. Maskiner, inventarier, installationer med meraTillämpade avskrivningstider: 3 år, 5 år, 10 år

2015-12-31 2014-12-31

IB Anskaffningsvärde 2 663 178 2 513 636


Överföring från pågående anläggning 31 906 23 998

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier -50 312 -65 703

UB Anskaffningsvärde 2 807 070 2 665 492

IB Ackumulerade avskrivningar -1 840 727 -1 685 763

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier 49 580 64 695


UB Ackumulerad avskrivningar -2 023 355 -1 840 727


Försålda/utrangerade anläggningar

Reavinst 0 0

Reaförlust -446 -1 008

Not 15. Pågående nyanläggningar

2015-12-31 2014-12-31



Överföring till anläggningskonto -31 906 -23 998

Ackumulerat anskaffningsvärde 110 140 81 590

Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s campusområden. Dessa projekt pågår under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.

NOTER


Not 16. Andelar i hel- och delägda företag

Karolinska Institutet Holding AB (100 %) 2015-12-31 2014-12-31

nominellt värde 3 000 à 100 kr 300 300


Aktierna i KI Holding värderas 4,5 mnkr lägre än vid föregående bokslut. Enligt fastställd resultat- och balansräkning för 2015 redovisar KI Holding en koncernomsättning på 73,3 mnkr, vilket är 6,3 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Koncernens rörelseresultat är negativt, -4,9 mnkr, vilket dock är 10,5 mnkr bättre än föregående år. I årets resultat ingår en nedskrivning på 13,2 mnkr avseende aktieinnehavet i Karolinska Development AB. Om effekterna från Karolinska Development exkluderas redovisar koncernen ett positivt rörelseresultat på 8,3 mnkr men en resultatförsämring på 1,2 mnkr. Ersättningen till KI Holding från Karolinska Institutet med 15,0 mnkr för att främja den verksamhet som KI Holding och dess dotterbolag bedriver för att nyttiggöra och kommersialisera forskningsresultat och därtill hörande verksamheter är oförändrad jämfört med föregående år. För ytterligare beskrivning av KI Holding se kapitlet Samverkan och innovation.

Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen

Aktier och andelar 2015-12-31 2014-12-31


Marknadsvärde 167 597 199 212

obligationer, inomstatliga

Bokfört värde 50 426 0

Marknadsvärde 50 426 0

obligationer, utomstatliga m m


Marknadsvärde 422 909 48 796

Summa 640 932 199 421

Fondportföljen avkastade (exklusive MWLC) sammantaget 5,2 procent under 2015, Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev plus 0,4 procentenheter. Det positiva resultatet härleds till svenska och utländska aktier samt alternativa investeringar. Räntebärande värdepapper har under 2015 haft en negativ avkastning på -0,7 procent.

Not 18. Kundfordringar

2015-12-31 2014-12-31

Kundfordringar, utomstatliga 153 103 145 236

Osäkra kundfordringar 1 043 255

154 146 145 491

Not 19. Fordringar hos andra myndigheter

2015-12-31 2014-12-31

Statliga kundfordringar 17 670 21 842

Momsfordran 91 944 90 960

Skattekonto 88 220

109 701 113 022

NOTER


Not 21. Förutbetalda kostnader

2015-12-31 2014-12-31

Förutbetalda hyror 145 274 145 952

Övriga förutbetalda kostnader 18 796 21 790

164 070 167 742

Not 22. Upplupna bidragsintäkter

2015-12-31 2014-12-31

Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet 41 806 32 362

Upplupna bidragsintäkter, ej statliga 290 205 212 016

332 012 244 378

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 23. Övriga upplupna intäkter

2015-12-31 2014-12-31

Upplupna uppdragsintäkter 7 057 3 898

Övriga upplupna intäkter 2 916 3 498

9 973 7 396

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 20. Övriga kortfristiga fordringar

2015-12-31 2014-12-31

Handkassa 0 4

Reseförskott 83 98

Förskott lön 250 51

Vidarefakturering till Danderyds sjukhus 1 113

Felaktigt utbetalad faktura 992 0

Övriga fordringar 39 110

1 364 376

NOTER


Not 26. Myndighetskapital

Stats-kapital

Resultat-andelar i hel- och delägda företag

Balanserad kapital-

förändring, anslags-

finansierad verksamhet

Balanserad kapital-

förändring, avgifts-


Balanserad kapital-

förändring, bidrags-


Balanserad kapital-

förändring, övrig verk-

samhet 1

Kapital-förändring

enligt resultat-

räkningen

Summa myndig-

hets-kapital

Ingående balans 2015 5 238 59 282 756 225 88 694 386 872 -144 62 680 1 358 847Föregående års kapitalförändring

-15 683 71 299 1 578 5 448 39 -62 680 0

Förändring eget kapital dotterföretag 0 0Från Statens konstråd 0Årets kapitalförändring 75 909 75 909Summa årets förändring 0 -15 683 71 299 1 578 5 448 39 13 229 75 909Utgående balans 2015 5 238 43 599 827 524 90 271 392 319 -105 75 909 1 434 757

¹ Övrig verksamhet avser uppbörd.

Kapitalförändring per verksamhetsgren specificeras i not 11.

NOTER

Not 24. Avräkning med statsverket

2015-12-31 2014-12-31

Uppbörd

Ingående balans -23 289 -21 022

Redovisat mot inkomsttitel (-) -2 277 -2 267

Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) 0 0

Skuld avseende Uppbörd -25 566 -23 289

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans 0 -19 356

Redovisat mot anslag (+) 2 808 489 2 799 380

Kvalitetsbaserad resursfördelning 11 729 7 747

Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) -2 820 218 -2 787 771

Återbetalning av anslagsmedel 0 0

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde 0 0

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

Ingående balans 22 884 20 601

Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) 2 283 2 283

Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) 0 0

Fordran på statens centralkonto i Riksbanken 25 167 22 884

Saldo -399 -405

Not 25. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

2015-12-31 2014-12-31

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 3 617 853 3 599 344

Varav kortsiktigt likviditetsbehov 0 0

3 617 853 3 599 344


Not 27. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2015-12-31 2014-12-31

Ingående avsättning 5 088 10 299

Årets förändring av pensionsavsättningar -523 -3 682

Årets pensionsutbetalningar -1 002 -1 529

Utgående avsättning 3 562 5 088

Not 28. Övriga avsättningar

2015-12-31 2014-12-31

Avveckling av strålkälla 2 900 3 000

Kompetensväxlings- och utvecklingsåtgärder 30 314 27 757

Utgående avsättning 33 214 30 757

Not 29. Lån i Riksgäldskontoret

2015-12-31 2014-12-31

Ingående balans 612 138 541 210

nyupptagna lån 148 468 205 250

Årets amortering -148 514 -134 323

Skuld till Riksgäldskontoret 612 091 612 138

Beviljad låneram i Riksgäldskontoret 650 000 650 000

Not 30. Kortfristiga skulder till andra myndigheter

2015-12-31 2014-12-31

Skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda 58 917 53 883

Leverantörsskulder till andra myndigheter 56 381 60 458

Skuld mervärdesskatt 21 716 18 114

Avtalsförsäkring 2 416 3 908

139 429 136 363

NOTER

Not 31. Upplupna kostnader

2015-12-31 2014-12-31

Upplupna löner 11 220 12 433

Semesterlöneskuld 96 590 86 901

Övriga upplupna kostnader 31 292 24 229

139 102 123 564


Förbrukningstakt oförbrukade statliga bidrag

2015-12-31 2014-12-31

Årets bidrag, annan statlig myndighet 1 211 231 1 255 154

Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet 1 078 699 1 044 000

Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet 41 806 32 362

Förbrukningstakt 1,17 1,24

Förbrukat inom antal månader 10,27 9,67

Förbrukning tkr 0-3 månader 315 017 323 826

Förbrukning tkr 3-12 månader 763 682 720 173

Förbrukning tkr 1-3 år 0 0

Förbrukning tkr >3 år 0 0

I det totala beloppet för oförbrukade bidrag år 2015 ingår framtida avskrivningar uppbundet belopp 202 597 tkr (276 096 tkr). Detta motsvarar en andel av 6,62 procent (10,53 procent). noten har tagits fram i enlighet med HfR redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär.

Not 33. Övriga förutbetalda intäkter

2015-12-31 2014-12-31

Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet 33 887 40 681

Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga 247 842 218 816

Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet 283 176

Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga 11 904 9 525

293 916 269 198

Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott. I det totala beloppet för övriga förutbetalda intäkter år 2015 ingår framtida framtida avskrivningar uppbundet belopp på 7 331 tkr (4 978 tkr.). Detta motsvarar en andel av 2,49 procent (1,85 procent).

Not 34. Ansvarsförbindelser

2015-12-31 2014-12-31

Verksamhetsanpassningar lokaler 76 066 50 812

Villkorad gratifikation till anställd 7 996 7 783

84 062 58 595

Not 32. oförbrukade bidrag

2015-12-31 2014-12-31

Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet 1 078 699 1 044 000

Oförbrukade bidrag, ej statliga 1 412 947 1 417 048

Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen 570 664 159 876

3 062 310 2 620 924

Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott.

NOTER


Intern styrning och kontrollKarolinska Institutet (KI) bedriver ett systematiskt arbete med intern styrning och kontroll på alla ni-våer i verksamheten för att på så sätt eftersträva att universitetet fullgör sina uppgifter, uppnår fastställ-da målsättningar och samtidigt säkrar att arbetet bedrivs med beaktande av regeringens verksam-hetskrav på myndigheten.

KI omfattas av internrevisionsförordningen (2006:1228) och har därmed en skyldighet att upprätthålla en kvalitetssäkrad process för intern styrning och kontroll. Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll innebär att KI måste upprätta en riskanalys, genomföra kontrollåtgärder och systematiskt följa upp samt dokumentera detta arbete.

Universitetets process för intern styrning och kontroll är utfor-mad enligt regler och riktlinjer som är fastställda av konsistoret år 2009 där mer detaljerade anvisningar löpande beslutas av rektor.

Konsistoriet beslutade i april 2014 om KI:s Strategi 2018 som innehåller insatser inom fyra huvudområden. Under året har strategins intentioner integrerats i processen för verksamhets-planering, uppföljning samt intern styrning och kontroll som omfattar åren 2016–2018.

RiskanalysUtgångspunkten för riskanalysarbetet är KI:s uppdrag i enlighet med högskolelag och -förordning, regleringsbrev, samt KI:s Strategi 2018. Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats.

En mer genomgripande analys ska genomföras vid institu-tioner och verksamhetsstyrelser vart tredje år vilket har infallit under 2015. Konsistoriet har den 12 oktober 2015, utifrån ett aggregerat underlag, fastställt tolv verksamhetsövergripande risker. Dessa områden har till övervägande del anknytning till universitetets kärnverksamhet i kombination med osäkra om- världsfaktorer. De tre högst värderade riskområdena har berö-ringspunkter med Stockholms läns landsting där KI måste finna effektiva samverkansformer för möjligheter till klinisk forskning och utbildning samt en sammanhållen informatikstruktur.

KontrollåtgärderUtifrån den bedömning som konsistoriet gjort om vilka priorite-rade risker som måste hanteras, beslutas årligen om nödvändiga kontrollåtgärder så att uppgifter och mål kan uppfyllas.

Mot bakgrund av den förenklade riskanalys som genomfördes för 2015 beslutade konsistoret om kontrollåtgärder och ansvariga riskägare för de olika områdena. Väsentliga resultat i framtagna handlingsplaner har därefter redovisats för konsistoriet vid två tillfällen under året. En sammanvägd bedömning om effekterna av kontrollåtgärderna är att risknivån har minskat inom några områden men flera risker på verksamhetsövergripande nivå är kontinuerligt återkommande och kräver långsiktiga lösningar. En central del av kontrollstrukturen upprättas därutöver genom

universitetets process för verksamhetsplanering på samtliga organisatoriska nivåer men även inom ramen för löpande manu-ella eller automatiska kontroller inom olika områden.

UppföljningKonsistoriet är ytterst ansvarig för att processen för intern styr-ning och kontroll följs upp och utvärderas för att kunna försäkra sig om att riskanalys och därmed tillhörande kontrollåtgärder är tillräckliga. Uppföljningen ligger också till grund för slutsatserna som kan dras inför bedömningen av den interna styrningen och kontrollen i årsredovisningen.

En del i uppföljningen av KI:s process för intern styrning och kontroll utgörs av internrevisionens löpande granskningar där identifierade risker utgör ett viktigt underlag. Utvärdering och granskning av universitetets verksamhet sker även av externa parter, exempelvis av Universitetskanslersämbetet och Riksrevi-sionen. Sammantaget ger detta universitetet löpande förslag och rekommendationer till ytterligare förbättringar.

Kvalitet i verksamheten är ett viktigt mått för måluppfyllelse och indirekt mått på den interna styrningen och kontrollen. I maj månad 2015 beslutades om att tillsätta ett projekt med upp-drag att skapa ett sammanhållet kvalitetssystem för universitetet. Målsättningen är att detta ska bidra till en kontinuerlig kvalitets-utvärdering, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av verksam-heten utifrån Strategi 2018 och externa krav.

DokumentationKonsistoriet beslutar årligen vilken dokumentation som ska utgöra grunden för bedömningen av den interna styrningen och kontrollen i samband med undertecknandet i årsredovisningen. Dokumentationen har sin utgångspunkt i genomfört arbete med de i processen obligatoriska momenten för intern styrning och kontroll. Konsistoriets bedömning grundar sig även på rektors årliga sammanställning med förslag till beslut samt rapportering från Riksrevisionen och internrevisionen.

Sammanfattande bedömning och redovisning av åtgärderI samband med konsistoriets sammanvägda bedömning av den interna styrningen och kontrollen vid KI konstateras att det kan föreligga brister. Det är ett aktuellt ärende vid KI kring forskaren Paolo Macchiarini, som föranleder detta konstaterande. Konsistoriet har tillsatt en extern utredning för att utreda fallet.

INTERN STYRNING OCH KONTROLL



Kostnader för prestationer

I likhet med tidigare år redovisar Karolinska Institutet, KI, följande prestationsmått:

• kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)• kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)• kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation• kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag

Definitioner Helårsstudenter och helårsstudenter är de prestationer som utförts under året och definieras enligt regleringsbrevet. Kostnaderna avser årets redovisade inom verksamhetsområdet anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I kostnaderna ingår också bidrags- och avgiftsfinansierade kostnader som hör samman med den verksamheten. Däremot ingår inte uppdragsutbildning och beställd utbildning.

Det bör observeras att helårsstudenter och helårsprestationer var och en ställs i relationen till kostnaderna. Det går således inte att relatera kostnaderna per helårsstudent och helårsprestation till de prislappar som används i statens resursfördelning till lärosätena. Det ska i sammanhanget noteras att i kostnaderna ingår också de kliniska delarna av läkar- och logopedutbildningen (motsvarande ALF-anslaget) samt tandläkarutbildningen (tandvårdscentralen). Måtten kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation bedöms som relativt säkra eftersom de ingående delarna avser aktuellt år och är vedertagna.

I kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation ingår alla kostnader som hör samman med forskning och utbildning på forskarnivå, även uppdragsforskning. Någon urskiljning av själva kursdelarna i forskarutbildningen görs inte eftersom de inte kan utläsas av redovisningen.

I begreppet vetenskaplig publikation har KI valt att hämta dokumenttyperna artiklar och översiktsartiklar från sin biblio- metridatabas som baserar sig på data från Thomson Reuters citeringsdatabaser (Web of Science).

KI har valt att under väsentliga uppgifter redovisa antalet publikationer, ofraktionerade (det vill säga utan hänsyn till hur stor del av en publikation som faller på det aktuella lärosätets författare). För publikationer redovisar KI inte någon uppgift för det senaste året eftersom det finns en eftersläpning i inrapporte-ringen.

Måttet kostnad per refereegranskad artikel ska ses med försik-tighet eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan årets kostnader med samma års publicerade artiklar. Forskningsarbetet bakom en artikel kan ha pågått i många år. Mot bakgrund av vad som angetts ovan ska måttet ses som ett närmevärde. Slutligen ska framhållas att dessa prestationsmått inte säger något om kvalite-ten i verksamheten.

Kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag Kostnaden för studieförsörjningen för doktorander med anställ- ning och utbildningsbidrag är ett vägt genomsnitt. Dessa kostnader kan fås direkt ur ekonomi- och personalredovisningssystemen.

Härtill kommer följande kostnader: • handledning• driftkostnader • lokaler • utrustning (avskrivningskostnader)• indirekta kostnader.

Handledarinsatserna beräknas till cirka 20 procent av en helårs- arbetskraft utifrån en enkät. Därmed kan den genomsnittliga lönekostnaden för en handledare beräknas.

Drift- och lokalkostnader samt avskrivningar proportioneras utifrån antalet anställda helårsarbetskrafter inklusive doktorander med utbildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Det görs på samma sätt för doktoran-den som för handledaren.

Den totala kostnaden för en doktorand inklusive handledar- kostnaden kan därmed beräknas efter pålägg för indirekta kost-nader.

Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför den ska ses som ungefärlig. Under kapitlet Utbildning på forskarnivå redovisas en tabell över kostnaden med kommentarer.

KOSTNADER FÖR PRESTATIONER


TABELLBILAGA

per antagen

% kvinnor

per antagen

% kvinnor

per antagen

% kvinnor

per antagen

% kvinnor

NybörjarprogramArbetsterapeutprogrammet 1,3 87 1,5 88 1,6 83 1,7 87

Audionomprogrammet 1,9 73 2,6 77 3,1 80 3,1 68

Biomedicinprogrammet 0,6 62 0,6 61 0,9 67 1,2 60

Biomedicinska analytikerprogrammet 1,0 78 1,3 79 1,3 83 1,4 73

Fysioterapeutprogrammet 3,2 68 3,5 65 4,0 63 4,2 63

Logopedprogrammet 3,8 94 4,5 91 2,5 90 3,1 87

Läkarprogrammet 6,8 57 6,8 58 7,8 58 8,0 59

Optikerprogrammet 1,8 83 2,0 76 1,8 83 1,8 85

Psykologprogrammet 3,9 73 6,0 72 6,1 68 5,6 75

Röntgensjuksköterskeprogrammet 1,4 77 2,3 72 2,2 80 1,9 73

Sjuksköterskeprogrammet 3,0 88 3,2 88 3,1 86 3,2 84

Tandhygienistprogrammet 4,7 92 5,4 93 4,1 90 5,0 93

Tandläkarprogrammet 4,2 70 4,6 69 4,4 70 4,5 68

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 5,3 100 5,0 100 3,6 100 2,8 100

Psykoterapeutprogrammet 2,0 81 1,4 83 1,6 81 1,3 88

Specialistsjuksköterskeprogrammen 2,2 86 2,0 87 1,7 86 2,0 86

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 1,3 100 1,0 93 1,2 95 1,1 100

Magister – Arbete och hälsa - 1,4 95 - 1,5 87

Magister – Diagnostisk cytologi 1,7 80

Magister – Global hälsa 2,6 79 3,8 68 5,0 78 3,5 78

Magister/master – Klinisk med. vetenskap 2,4 88 2,3 81 1,7 82 1,2 84

Magister – Klinisk optometri 1,3 89 1,4 91 1,5 86 1,3 86

Magister/master – Med. pedagogik - 1,0 59 - 1,1 64

Master – Bioentreprenörskap 0,9 57 1,1 63 1,2 49 1,3 58

Master – Biomedicin 2,4 63 2,7 60 2,3 62 2,0 67

Master – Folkhälsovetenskap 1,4 68 1,4 73 1,9 63 1,4 65

Master – Hälsoinformatik 0,8 48 1,2 61 1,5 40 1,4 57

Master – Toxikologi 0,9 55 - 1,1 64 1,0 62

Total 2,9 75 3,1 75 3,2 72 3,0 73

Tabell 1

Behöriga förstahandssökande per antagen student (urval 2) samt andel kvinnor (%)

2012 2013 2014 2015

Antagningen till magisterprogrammet i hälsoinsatser vid katastrofer och masterprogrammet i molekylära tekniker administreras av annat lärosäte och uppgifter för dessa program anges därför inte.


TABELLBILAGA

antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor

NybörjarprogramArbetsterapeutprogrammet 94 86 92 89 95 86 97 87

Audionomprogrammet 24 71 25 68 18 89 21 67

Biomedicinprogrammet 75 64 77 68 79 70 73 71

Biomedicinska analytikerprogrammet 95 78 101 81 82 83 77 71

Fysioterapeutprogrammet 151 74 149 63 151 58 145 62

Logopedprogrammet 32 84 33 82 47 87 37 89

Läkarprogrammet 325 48 320 49 334 49 329 55

Optikerprogrammet 62 85 59 75 58 83 56 86

Psykologprogrammet 84 65 85 59 78 71 90 64

Röntgensjuksköterskprogrammet 50 74 57 70 46 80 56 70

Sjuksköterskeprogrammet 367 86 354 86 343 86 345 83

Tandhygienistprogrammet 49 96 45 98 49 88 47 91

Tandläkarprogrammet 97 70 96 65 94 63 95 63

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 63 100 67 100 66 100 80 100

Psykoterapeutprogrammet 16 75 16 88 15 80 19 95

Specialistsjuksköterskeprogrammen 633 89 647 89 576 87 574 89

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 23 100 23 87 14 100 26 100

Magister – Arbete och hälsa - 90 96 - 81 90

Magister – Diagnostisk cytologi 15 80 - - - -

Magister – Global hälsa 32 75 31 71 31 65 35 77

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer - 15 53 7 86 12 58

Magister/master – Klinisk med. vetenskap 80 85 83 82 85 80 78 86

Magister – Klinisk optometri 26 88 20 90 27 85 25 92

Magister/master – Med. pedagogik - 37 62 - 37 62

Master – Bioentreprenörskap 33 61 25 60 32 59 38 66

Master – Biomedicin 38 61 39 72 38 61 37 78

Master – Folkhälsovetenskap 49 82 43 81 63 57 59 80

Master – Hälsoinformatik 36 36 34 50 34 38 28 68

Master – Molekylära tekniker - - - 6 50

Master – Toxikologi 21 52 - 30 57 27 67

Total 2 570 77 2 663 77 2 492 75 2 630 77

Tabell 2

Antal nybörjare (registrerade på termin 1) samt andel kvinnor (%)

2012 2013 2014 2015


2012 2013 2014

2015 2012

2013 2014 2015 2012 2013 2014 2015

NybörjarprogramArbetsterapeutprogrammet 67 58 58 40 27 32 29 44 6 11 13 16

Audionomprogrammet 33 44 56 33 42 28 28 38 25 28 17 29

Biomedicinprogrammet 87 87 89 93 8 10 9 6 5 3 3 1

Biomedicinska analytikerprogrammet 80 74 70 64 14 21 24 29 6 5 6 8

Fysioterapeutprogrammet 78 72 61 65 17 24 34 30 5 3 5 6

Logopedprogrammet 72 45 55 57 19 39 38 32 9 15 6 11

Läkarprogrammet 74 65 68 63 21 29 25 29 5 6 7 8

Optikerprogrammet 76 71 79 77 23 24 19 18 2 5 2 5

Psykologprogrammet 64 61 55 51 31 33 35 36 5 6 10 13

Röntgensjuksköterskprogrammet 70 61 50 45 22 32 28 32 8 7 22 23

Sjuksköterskeprogrammet 61 55 55 51 23 31 28 29 16 14 17 20

Tandhygienistprogrammet 67 58 55 64 27 42 37 23 6 0 8 13

Tandläkarprogrammet 80 75 78 78 18 22 19 18 2 3 3 4

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 0 0 0 1 60 63 68 74 40 37 32 25

Psykoterapeutprogrammet 0 0 0 0 6 13 13 11 94 88 87 90

Specialistsjuksköterskeprogrammen 3 1 2 1 44 41 49 45 54 57 49 54

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 74 70 64 58 22 26 29 39 4 4 7 4

Magister – Arbete och hälsa - 6 - 6 - 46 - 40 - 49 - 54

Magister – Diagnostisk cytologi 13 - - - 33 - - - 53 - - -

Magister – Global hälsa 28 29 3 17 63 58 87 63 9 13 10 20

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer - 20 14 0 - 67 86 100 - 13 0 0

Magister/master – Klinisk med. vetenskap 6 5 2 4 45 27 31 42 49 69 67 54

Magister – Klinisk optometri 31 40 41 20 27 55 41 44 42 5 19 36

Magister/master – Med. pedagogik - 0 - 0 - 49 - 49 - 51 - 51

Master – Bioentreprenörskap 73 60 66 55 27 32 34 45 0 8 0 0

Master – Biomedicin 76 82 87 81 24 18 13 19 0 0 0 0

Master – Folkhälsovetenskap 51 35 29 39 49 58 62 54 0 7 10 7

Master – Hälsoinformatik 25 15 24 21 50 71 38 64 25 15 38 14

Master – Molekylära tekniker - - - 50 - - - 50 - - - 0

Master – Toxikologi 76 - 33 44 19 - 67 44 5 - 0 11

Total 48 40 43 39 30 35 35 37 22 25 22 25

Tabell 3

Åldersfördelning bland nybörjare, registrerade på termin 1 (%)

–24 år

TABELLBILAGA

25–34 år 35– år


TABELLBILAGA

totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor

NybörjarprogramArbetsterapeutprogrammet 205 88 213 89 224 88 231 88




Folkhälsovetenskapsprogrammet 65 88 38 92 14 90 0 -


Logopedprogrammet 94 93 111 90 108 90 116 88

Läkarprogrammet 1 516 54 1 591 54 1 667 53 1 651 53


Programmet i medicinsk informatik 1 50 0 - 0 - 0 -

Podiatriprogrammet 0 - 0 - 0 - - -


Röntgensjuksköterskeprogrammet 105 77 114 78 112 80 110 76

Sjuksköterskeprogrammet 601 85 788 85 792 87 806 88



Tandteknikerprogrammet 35 75 19 79 5 89 - -

Påbyggnadsprogram


Psykoterapeutprogrammet 22 81 21 82 20 82 17 82

Specialistsjuksköterskeprogrammen 457 88 458 91 456 89 447 89

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 20 100 20 94 15 88 16 100

Magister – Arbete och hälsa 29 95 34 95 31 97 36 95

Magister – Diagnostisk cytologi 14 75 7 80 0 - - -

Magister – Global hälsa 26 81 25 77 24 75 22 77

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer - - - - 2 81 3 100

Magister/master – Klinisk med. vetenskap 69 83 71 83 74 82 71 83

Magister – Klinisk optometri 23 94 23 89 22 87 27 88

Magister/master – Med. pedagogik 14 82 16 76 15 74 15 73

Master – Bioentreprenörskap 24 58 35 64 41 63 46 61

Master – Biomedicin 71 61 68 61 69 65 70 66

Master – Folkhälsovetenskap 79 81 68 84 65 85 75 78

Master – Hälsoinformatik 33 46 29 39 27 49 22 56

Master – Molekylära tekniker - - - - - 2 60

Master – Toxikologi 23 52 19 49 19 53 26 66

Fristående kurser 701 81 488 80 341 78 362 78

Total 5 885 73 6 014 73 5 978 72 6 062 72

Tabell 4

Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%)

2012 2013 2014 2015


Hst Hpr

% Prest-

grad Hst Hpr

% Prest-

grad Hst Hpr

% Prest-

grad Hst Hpr

% Prest-

grad

NybörjarprogramArbetsterapeutprogrammet 205 193 94 213 204 96 224 217 97 231 216 94

Audionomprogrammet 48 46 96 48 45 93 55 55 100 58 54 94

Biomedicinprogrammet 145 128 89 158 136 86 157 141 90 172 142 82

Biomedicinska analytikerprogr 196 166 84 205 185 90 205 186 90 204 184 90

Folkhälsovetenskapsprogrammet 65 69 105 38 45 119 14 17 122 0 2 -

Fysioterapeutprogrammet 340 315 93 357 360 101 370 355 96 365 338 93

Logopedprogrammet 94 90 96 111 105 95 108 101 93 116 109 94

Läkarprogrammet 1 516 1 402 93 1 591 1 500 94 1 667 1 660 100 1 651 1 583 96

Optikerprogrammet 103 102 98 110 101 92 127 114 89 130 121 93

Programmet i medicinsk informatik 1 2 - 0 2 - 0 1 - 0 2 -

Podiatriprogrammet 0 1 - 0 0 - 0 0 - - - -

Psykologprogrammet 251 223 89 285 270 95 300 276 92 320 290 91

Röntgensjuksköterskeprogrammet 105 100 95 114 106 93 112 114 102 109 91 83

Sjuksköterskeprogrammet 601 521 87 788 713 90 792 745 94 806 733 91

Tandhygienistprogrammet 86 78 91 82 72 88 85 70 82 89 75 84

Tandläkarprogrammet 396 364 92 412 363 88 433 396 91 443 416 94

Tandteknikerprogrammet 35 41 117 19 20 109 5 7 139 - - -

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 95 84 89 101 96 96 101 94 93 111 102 92

Psykoterapeutprogrammet 22 18 83 21 20 95 20 18 88 17 16 93

Specialistsjuksköterskeprogrammen 457 428 94 458 409 89 456 423 93 447 409 91

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 20 14 69 20 25 125 15 13 88 16 9 54

Magister – Arbete och hälsa 29 31 108 34 22 64 31 36 117 36 28 79

Magister – Diagnostisk cytologi 14 14 103 7 8 109 0 0 - - - -

Magister – Global hälsa 26 22 85 25 27 106 24 22 - 22 19 87

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer - - - - - - 2 2 94 3 3 104

Magister/master – Klin. med. vetenskap 69 67 97 71 72 102 74 69 93 71 65 91

Magister – Klinisk optometri 23 24 101 23 24 104 22 21 96 27 28 104

Magister/master – Med. pedagogik 14 11 83 16 12 75 15 14 97 15 14 94

Master – Bioentreprenörskap 24 18 76 35 30 86 41 41 100 46 39 84

Master – Biomedicin 71 70 98 68 66 97 69 65 95 70 67 96

Master – Folkhälsovetenskap 79 82 104 68 69 102 65 60 92 75 70 94

Master – Hälsoinformatik 33 28 85 29 28 96 27 29 106 22 22 98

Master – Molekylära tekniker - - - - - - - - - 2 1 43

Master – Toxikologi 23 19 83 19 23 120 19 20 107 26 20 79

Fristående kurser 701 535 76 488 429 88 341 233 68 362 268 74

Total 5 885 5 307 90 6 014 5 589 93 5 978 5 613 94 6 062 5 534 91

Tabell 5

Helårsstudenter och helårsprestationer

2012 2013 2014 2015

TABELLBILAGA


antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor

yrkesexamenArbetsterapeutexamen 60 88 52 96 66 83 71 89

Audionomexamen 18 83 10 80 15 67 17 71

Barnmorskeexamen 56 96 56 98 65 100 64 100

Biomedicinsk analytikerexamen 52 85 57 84 53 89 65 85

Fysioterapeut-/sjukgymnastexamen 107 64 108 69 108 68 101 77

Logopedexamen 4 100 30 90 30 100 21 95

Läkarexamen 272 54 219 59 240 56 292 56

Optikerexamen 29 97 31 90 26 88 38 87

Psykologexamen 18 72 32 75 36 67 47 72

Psykoterapeutexamen 14 79 21 81 12 83 13 77

Röntgensjuksköterskeexamen 39 74 23 74 38 84 33 88

Sjuksköterskeexamen 14 86 113 90 226 81 237 89

Specialistsjuksköterskeexamen 419 89 378 90 397 91 439 90

Tandhygienistexamen 38 97 39 92 33 94 46 100

Tandläkarexamen 70 77 70 63 76 70 94 61

Tandteknikerexamen 13 69 17 59 11 91 -

Summa yrkesexamen 1 223 78 1 256 80 1 432 80 1 578 80

Generell examenHögskoleexamen 1 100 0 1 100 3 67

Kandidatexamen 351 83 464 86 488 82 422 85

MagisterexamenArbete och hälsa 0 15 100 19 95 43 95

Biomed laboratorievetenskap 1 100 3 100 1 0 3 67

Global hälsa 26 77 27 70 30 70 30 70

Klinisk medicinsk vetenskap 39 90 43 81 70 84 68 81

Medicinsk pedagogik 0 4 50 2 100 13 77

Optometri 20 95 20 90 21 90 23 83

Radiografi 4 75 7 71 4 50 5 100

Övriga huvudämnen/ -områden 69 77 177 89 283 90 484 88

MasterexamenBioentreprenörskap 14 57 3 67 19 58 18 78

Biomedicin 38 66 30 57 34 50 33 73

Folkhälsovetenskap 35 77 51 78 43 86 41 76

Hälsoinformatik 9 56 14 36 19 42 18 56

Klinisk medicinsk vetenskap 9 89 7 86 11 91 11 82

Logopedi 0 1 100 3 100 3 100

Medicinsk pedagogik 0 3 100 4 100 5 100

Odontologi 8 38 4 100 21 52 7 100

Psykologi 7 57 11 82 11 91 10 60

Toxikologi 17 53 3 33 21 57 2 0

Magisterexamen m ämnesbredd 7 71 4 100 1 100 4 100

Summa generell examen 655 79 891 84 1 106 82 1 246 85

Totalt antal utfärdade examina 1 878 78 2 147 82 2 538 81 2 824 82,2

Antal individer 1 668 1 758 1 964 2 105

Tabell 6

Examina

2012 2013 2014 2015

TABELLBILAGA


TABELLBILAGA

Utres Inres Utres Inres Utres Inres Utres Inres

Studentutbyte

Antal, totalt 139 305 169 269 151 280 157 296

Fördelning/områdeEuropa 65 225 74 194 77 195 73 193

nordamerika 31 21 41 22 32 25 32 31

Övriga länder 43 59 54 53 42 60 52 72

Fördelning/programArbetsterapeutprogrammet 5 24 7 16 5 17 17 27





Folkhälsovetenskapsprogrammen 5 13 9 12 2 13 0 6


Masterprogrammet i hälsoinformatik 0 2 0 0 0 0 0 0Logopedprogrammet 0 2 2 1 1 0 2 1

Läkarprogrammet 58 126 91 122 84 106 71 117



Röntgensjuksköterskeprogrammet 4 4 3 2 2 3 5 1Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen 8 29 11 18 3 24 11 20



Tandteknikerprogrammet 1 0 0 0 0 0 - -

Tabell 7

Internationella kontakter

2012 2013 2014 2015

Tabell 8

Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program

Ny-börjare Hst

yrkesexamen

Ny-börjare Hst

yrkesexamen

Ny-börjare Hst

yrkesexamen

Ny-börjare Hst

yrkesexamen

Läkarprogrammet 325 1 516 272 320 1 591 219 334 1 667 240 329 1 651 292Psykologprogrammet 84 251 18 85 285 32 78 300 36 90 320 47Sjuksköterskeprogrammet 367 601 14 354 788 113 343 792 226 345 806 237Specialistsjuksköterskeprogr. 633 457 419 647 458 378 576 456 397 574 447 439Tandläkarprogrammet 97 396 70 96 412 70 94 433 76 95 443 94

2012 2013 2014 2015


TABELLBILAGA

Tabell 9

Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land

Antagningstermin Ht 2012 Ht 2013 Ht 2014 Ht 2015

Behöriga sökande 72 82 116 125

Antal registrerade 20 18 18 21

Examinerade inom ordinarie tid 7 10 13 -

Examinerade totalt t.o.m. ht 2015 11 12 14 -

Antal hst under aktuellt läsår 19 16 19 9

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med examen från tredje land







Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land







Antalet registrerade och hst baseras på de uppgifter som rapporterats till Utbildningsdepartementet. Uppgifterna inkluderar avgiftsskyldiga studenter.


TABELLBILAGA

Tabell 10

Intäkter 2015, största enskilda finansiärer (mnkr)

Statliga forskningsråd Landsting och kommunerVetenskapsrådet 819,9 Stockholms läns landsting 418,4

Forte 117,9 Västra Götalands läns landsting 5,1

Formas 31,7 Botkyrka kommun 3,4

Statliga myndigheter FöretagKungliga Tekniska högskolan 137,2 AstraZeneca 137,6

Vinnova 45,2 AFA Försäkring 32,0

Socialstyrelsen 32,6 novo nordisk 12,4

Kammarkollegiet 25,9 KI Science Park 11,9

Stockholms universitet 17,9 Meda 10,0

Försvarsmakten 11,7 Pfizer 7,5

Försäkringskassan 9,7 Merck & Co (MSD) 6,6

Folkhälsomyndigheten 9,5 Biogen Idec 5,6

Svenska institutet 9,5 Johnson & Johnson 5,5

SIDA 7,7 CBD Solutions 5,4

Stiftelser och organisationer Utländska organisationerWallenbergstiftelserna 194,5 Europeiska Unionen 233,5

Cancerfonden 164,2 CHDI Foundation 19,6

Stiftelsen för Strategisk Forskning 97,0 national Institutes of Health 15,4

Hjärt-Lungfonden 71,6 novo nordisk Fonden 13,8

Barncancerfonden 70,2 OECD 11,9

Familjen Erling-Perssons Stiftelse 57,1 Stichting af Jochnick Foundation 9,9

Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser 52,4 University of north Carolina 7,7

KI-stiftelser 38,3 Kingdom of Saudi Arabia 7,3

Hjärnfonden 20,2 Århus Universitetshospital 5,6

Stiftelsen Gustaf och Tyra Svenssons minne 16,3 Scripps Research Institute 5,3


TABELLBILAGA

Tabell 11

Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2015

Namn Lön/arvode (kr)Lars Leijonborg, ordförande 66 430

Annika Andersson, vice ordförande -

Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor 1 196 942

Dan Andersson 28 344

Elias Arnér 839 975Petter Berg 29 158

Anders Blanck 28 344

Susana Borrás 28 344

Eskil Franck 28 344

Arash Hellysaz 357 311

Anna Karlsson 675 264

Lena von Koch 810 900

Matilda Liljedahl, fr.o.m. 2016-01-01 -

Torbjörn Rosdahl 28 344

Charlotte Strömberg 28 430

Avgående ledamöterElin Ekeroth, t.o.m. 2015-12-31 32 036

Anders Hamsten, t.o.m. 2016-02-18 1 604 796


KONSISTORIET

Lars Leijonborg, ordfOrdförande i SwednanoTech AB, ordförande i Lars Leijonborg AB, ledamot i MittMedia AB och ledamot i SSC, Svenska Rymd AB.

Karin Dahlman-WrightVikarierande rektor. Inga externa uppdrag.

Annika Andersson, vice ordfOrdförande i Pantor Engineering AB, ledamot i Karolinska Institutet Holding AB, ledamot i Invisio Communications AB (publ), ledamot i G5 Entertainment AB (publ), ledamot i AR Advisory AB och ledamot i Moira AB.

Dan AnderssonLedamot. Ledamot i Cancerfondens finansnämnd.

Eskil FranckLedamot. Ledamot i Insynsrådet för Statens historiska museer och ledamot i Daniel Franck Förvaltning AB.

Anders BlanckLedamot. Ledamot i Karolinska Institutet Holding AB, ledamot i Institutet mot mutor (IMM), ledamot i Swecare AB och ledamot i Stiftelsen Swecare.

Konsistoriet 2016

Lars Leijonborg

Karin Dahlman-Wright

Annika Andersson

Dan Andersson

Anders Blanck

Eskil Franck


KONSISTORIET

Per BengtssonHuvudföredragande.

Charlotte StrömbergLedamot. Ordförande i Castellum AB (publ), ledamot i Aktiemarknadsnämn-den, ledamot i Ratos AB (publ), ledamot i Intrum Justitia AB (publ), ledamot i Skanska AB (publ), ledamot i Rezidor Hotel Group AB (publ) och ledamot i Bonnier Holding AB.

Elias ArnérLedamot. Ledamot i PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, ordförande i Evidensrådet, ledamot i IMCO Corpo-ration Ltd, redaktör för Biochimica et Biophysica Acta – General Subjects (Elsevier), redaktör för Journal of Biological Chemistry, sakkunnig på Cancerfonden och sakkunnig på Vetenskapsrådet.

Lena von KochLedamot. Inga externa uppdrag.

Petter BergLedamot. Inga externa uppdrag.

Susana BorrásLedamot. Ledamot i Center for Ledelse, sakkunnig European Commission, sakkunnig Universitat Pompeu Fabra och granskare i Portuguese Science and Technology Foundation.

Torbjörn Rosdahl Ledamot. Finanslandstingsråd, Stockholms läns landsting.

Per Bengtsson

Torbjörn Rosdahl

Susana BorrásElias Arnér

Lena von KochCharlotte Strömberg

Petter BergFo

ton:

Eri

k C

ronb

erg.


KONSISTORIET

Matilda LiljedahlLedamot. Inga externa uppdrag.

Arash HellysazLedamot. Ordförande i Isabell Yalda Hellysaz AB och suppleant i Hope Group AB.

Gunnar Stenberg Facklig representant, SEKO.

Anna KarlssonLedamot. Vetenskaplig sekreterare, Cancerfonden.

Erika FranzénFacklig representant, SACO.

Anne EdgrenFacklig representant, OFR.

Gunnar Stenberg

Anne Edgren

Erika Franzén

Matilda Liljedahl

Arash Hellysaz

Avgående ledamöter

Kerstin ThamAdjungerad ledamot t.o.m. 2015-10-31. Ledamot i Karolinska Universitetssjukhuset, ledamot i Stiftelsen Flemingsberg Science och ledamot i Karolinska Institutet University Press.

Elin EkerothLedamot t.o.m. 2015-12-31. Inga externa uppdrag.

Anders HamstenRektor och ledamot t.o.m. 2016-02-18. Ledamot i Karolinska Institutet Holding AB, ledamot i Doktor Åke Olssons Stiftelse för forsk-ning inom heamatologi, ledamot i StockholmSchool of Entrepreneurship, ledamot i Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse och ledamot i Forum för Välfärd.

Anna Karlsson

Foto

n: E

rik

Cro

nber

g.


KONSISTORIET

Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2015.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Vi bedömer att brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten kan föreligga på följande punkt1:

• Ett nu aktuellt ärende vid Karolinska Institutet (KI) tyder på att det kan finnas brister i den interna styrningen och kontrollen vid KI. Konsistoriet har tillsatt en extern utredning för att utreda fallet.

Stockholm den 19 februari 2016

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen

Lars Leijonborg, ordförande Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor

Annika Andersson, vice ordförande Dan Andersson

Elias Arnér Petter Berg

Anders Blanck Susana Borrás

Eskil Franck Arash Hellysaz

Anna Karlsson Lena von Koch

Matilda Liljedahl Torbjörn Rosdahl Charlotte Strömberg

1 Se vidare kapitel Intern styrning och kontroll gällande åtgärder som har vidtagits eller planeras med anledning av redovisade brister.

Foto

n: E

rik

Cro

nber

g.


A

KAROLINSKA INSTITUTETS ÅRSREDOVISNING 2015Form: Sofia Lindberg | Tryck: E-print 2016 | ISBn: 978-91-85681-78-5

104

Karolinska Institutets årsredovisning 2015

Sammanställning och underlag:Universitetsförvaltningen, Karolinska Institutet

Utgivare:KommunikationsavdelningenKarolinska Institutet171 77 Stockholm

ki.se

Documents

Karolinska Institutet årsredovisning 2015