Åke Stenqvist...2003 Svensk standard SS-EN 858 EN858 EN 858-1 EN 858-2 Definitioner Kvalitets-kontroll Konstruktion Märkning Testning Nominella storlekar Klass – indelning Avsikten

Åke Stenqvist

2003

Svensk standard SS-EN 858

EN858

EN 858-1 EN 858-2

DefinitionerKvalitets-

kontrollTestningMärkningKonstruktion

Nominella

storlekar

Klass –

indelning

Dimen-

sionering

Drift och

underhållInstallation

Avsikten med det europeiska normarbetet är att garantera full

rörelsefrihet för varuhandeln inom EU.

Förutsättningar för detta är normens harmonisering (lika gällande för

alla länder inom EU).

Detta kungjordes i officiellt meddelande inom EU 2005-06-08

Tillverkare av avskiljaranläggningar skall sedan 2006-09-01 följa

normen EN 858 del 1 om anläggningen är avsedd för försäljning till

EU-land och då försedd med CE-godkännande.

2:9

Komponenter i

avskiljarsystemet

Tecken Restinnehåll olja vid test

Slamfång S -

Avskiljare klass II II 100 mg/l

Avskiljare klass I I 5 mg/l

Provtagningsbrunn P -

Vad säger SS EN 858 om drift och underhåll

Vid installation av provtagningsbrunn i mark gäller kompletterad DIN 4034-1

Provtagningsbrunnen resp. avskiljaren måste vara öppen upptill för att kunna

se genomflödet visuellt. Öppningen utformning måste vara så utformad att

det går att ta prov ur fristråle. Genom att ha den föreslagna nedsänkningen i

provtagningsbrunnen, utesluts provtagning ur eventuellt stillastående,

uppblandat avloppsvatten

Provtagningsanordning, med enligt bild 1 avbildad nedsänkning enligt DIN

4034-1, uppfyller nämnda krav och tjänar också luftnings och

inspektionsschakt för rörinstallationen. Betäckningar för provtagningsbrunnen

måste motsvara kraven i DIN SS-EN 124 och i motsats till resterande delar

av avskiljaranläggningen är luftningsöppning tillgodosedd

Provtagningsstället måste vara åtkomligt och så utfört att det endast kan ta

emot avloppsvatten som kommer från avskiljarinstallationen

För att säkerställa vederbörlig provtagning och för att det skall vara möjligt

att göra en täthetsprovning av avskiljaranläggningen skall minimimåtten

enligt bild 1 följas. Mellan in- och utlopp skall göras en försänkning på

minsta 160 mm.

Om inte detta är möjligt måste försänkningen vara minst 30 mm.

Krav 160 mm

Anmärkning 3

Det finns många möjligheter att göra fel vid

provtagningen. Provet och därmed analysresultatet

blir felaktigt.

Som regel är felet vid provtagning större än

analysfelet. På grund av detta skall provtagning

endast utföras av personer som är ackrediterade.

2:13

Månatliga kontroller utförs av sakkunnig :

Mätning av skikttjocklek av avskiljd olja

Mätning av slamlagrets tjocklek i slamfånget

Kontroll av den automatiska avstängningsventilen och egen kontroll

av larmanordning

Synkontroll av vattenståndet före och efter koalesatorn, när

avskiljaren arbetar, för att upptäcka igensättning av koalesatorduken.

Specialkonstruktioner skall kontrolleras mot tillverkarens drifts- och

underhållsanvisningar

Upptäckta fel skall omgående åtgärdas, stora avlagringar skall tas

bort

Driftsjournalen skall föras.

SEXMÅNADERS kontroll som utförs av fackkunnig:

Kontroll av eventuell koalesator mot igensättningar, om vattenståndet

före och efter koalesatorn uppvisar tydlig höjdskillnad, och för skador.

Rengör eller byt ut koalesatorn enligt tillverkarens anvisningar om det är

nödvändigt

Tömning och rengöring av avskiljaren om så erfordras (t.ex. vid mycket

slam)

Rengöring av utloppsrännan i provtagningsbrunnen, om så erfordras

Beroende på faktiskt flöde av slam och olja, kan serviceintervallerna

förlängas till högst 12 månader på användarens eget ansvar, om

avskiljaranläggningen uteslutande används:

För avskiljning av olja i förorenat dagvatten

Vidtagna säkerhetsåtgärder vid platser och ytor som kan komma i

kontakt med olja

En servicerapport skall omfatta bedömda, föreskrivna och genomförda

arbeten

Förlängning av tömnings- och rengöringsintervallen för

avskiljaranläggningen från gällande 6 månader upp till 5 år

Om det finns:

Bevis på anläggningens driftsskick

Anläggningens täthet

Anläggningens dimensionering

Daglig driftsjournal för underhåll och service

Att daglig driftsjournal förs

Definition – Sakkunnig

Som sakkunnig anses utövarens personal eller tredje person, som på grund av

sin utbildning, sin kännedom och praktiska arbete skaffat sig erfarenhet så att

han kan genomföra bedömningar och provningar inom aktuellt sakområde.

Definition – Fackkunnig

Fackkunnig person skall vara neutral, expert eller från annan institution, som

bevisligen har fackkunskap om drift, service och inspektion av

avskiljareanläggningar och som även har utrustning för att prova

avskiljareanläggningar.

Dokumentationsbevis för genomgången utbildning.

Det är inte alla som kallar sig fackkunniga som också är fackkunniga i önskad

kvalitetsnivå

Den väsentliga tyngdpunkten hos den fackkunnige måste vara den

personliga kompetensen inom det speciella området avskiljarteknik

Personlig lämplighet (oberoende, suverän)

Insatt i och med bevisad kompetens inom fackområdet

avskiljarteknik

Har materiell utrustning

Ständigt uppdaterad kompetens

Frivilligt delaktig i ett kontrollsystem bestående av egen- och

externkontroll

19

Allmänt om egenkontroll

Det är verksamhetsutövarens ansvar att ha en fungerande

egenkontroll och syftet är att ge verksamhetsutövaren kontroll över

verksamheten samt kunskap om dess risker och miljöpåverkan.

Genom att bedriva tillsynen så att den stärker verksamhetsutövarens

egenkontroll kommer verksamhetsutövarens kunskap att öka och

kontrollen över verksamheten att bli bättre.

Generellt är det viktigt att ta reda på om verksamhetsutövaren har

kontroll över vilka risker för miljön och vilken miljöpåverkan som

verksamheten medför och vad som görs för att begränsa dem.

NATURVÅRDSVERKET

FAKTA: O l j e av sk i l j a r e

Vad säger SS EN 858 om 5-års besiktning?

Kapitel 6

Med intervaller på maximalt 5 år skall avskiljarsystemet tömmas och en allmän

kontroll som täcker in följande objekt skall utföras:

- Systemets täthet

- Hållfasthetsmässigt skick

- Inre beläggningar om sådana finns

- Skick på inbyggda delar

- Skick på elektriska enheter och installationer

- Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet, t. ex. flottörer

- Dokumentation av rengöring och underhåll skall finnas och visas för

myndigheterna på begäran och skall innehålla anteckningar om särskilda

händelser (t. ex. reparationer, olyckor).

Besiktning enligt DIN 1999-100

Tysk följdnorm till EN-858

Restnormen DIN 1999-100

Tillämpningskrav på avskiljaranläggningar i enlighet med DIN EN 858-1 och 858-2

Genom normerna DIN EN 858-1 och 858-2, avskiljaranläggningar för ”lätta vätskor”,

kunde inte alla krav i medlemsländerna inom CEN göras enhetliga.

De normer, som inte hade angetts i europanormen, är på grund av byggnads- och

vattenrättsliga bestämmelser fortfarande gällande.

De för Tyskland erforderliga kraven är upptagna i restnormen DIN 1999-100.

Så därför skall DIN EN 858-1, DIN EN 858-2 och DIN 1999-100 användas tillsammans

för att säkerställa hittills gällande säkerhetsnivå.

1:5

Vid 5-års besiktning måste minst följande punkter provas, kontrolleras

och protokollföras

Uppgifter om:

Ort

Användare (företag eller privatperson)

Anläggningens komponenter (utrustning)

Vem som är uppdragsgivare

Vem som är kontrollant

Ansvarig myndighet

Kontroll av:

- Säkerhet mot läckage av olja från avskiljaranläggningen resp. ur

inspektionshalsen.

- Förhöjning, oljan får inte nå betäckningen

- Flottörventil.

- Alarmutrustning.

- Kontrolldimensionering

- Täthetsprovning

Generell översyn av anläggningens skick och täthet

-Systemets täthet

Provning i normalfall

Provning för såväl nyanläggning som alla andra anläggningar som motsvarar förutsättningar

för specialprovning.

A

1. Provning av anläggningskomponenterna vid vattenstånd 100 mm över tilloppsrör.

2. Vattenförlusten > 0,5 l/h provtid för ovannämnda område.

3. Anläggningen anses otät.

B

1. Provning av anläggningskomponenterna vid vattenstånd 100 mm över tilloppsrör.

2.Vattenförlusten < 0,5 l/h provtid i ovannämnda provområde.

3.Uppdämning av anläggningskomponenterna till 20 mm under betäckningens underkant

4. Vattenförlusten < 0,5 l/h provtid vid uppdämning enligt pkt.3

5. Anläggningen anses vara tät.

Om täthetskraven innehållits under en erforderlig stabiliseringstid,

gäller detta som en godkänd täthetsprovning om erforderlig

mätnoggrannhet hållits.

Vid överskridande av tillåten vattenmängd, måste otäta områden

lokaliseras och sektionsvis täthetsprovning göras.

Beträffande föreskrivna säkerhetsåtgärder, hänvisas till godtagna

olycksfallsförebyggande föreskrifter och säkerhetsregler. Innan

arbetet får påbörjas skall alla risker, ex.vis farliga ämnen, elektriska

installationer eller explosiv atmosfär utredas och nödvändiga

åtgärder för arbetssäkerhet och hälsorisk genomföras.

Särskilda villkor

I enstaka fall vid befintliga anläggningar, om lokala myndigheter så

medger, kan kraven på täthet anses vara uppfyllda om kraven enligt

restnormen, 15.3.1. avseende behållaren uppfylls, och därutöver

bevisligen säkerställs att:

Inget vatten kan tränga in i oprövat område av avskiljaren

Inget bakvatten kan framträda i avskiljare

Vätskenivån i avskiljareanläggningen inte kan stiga över

behållardelen, om flottörventilen stänger

Täthetsprovningen skall utföras av den fackkunnige. Den

fackkunniges bevis på erforderlig kvalifikation skall kontrolleras av

uppdragsgivaren.

Genomförande och resultat av täthetsprovningen skall avfattas som

en rapport och dokumenteras.

-Systemets täthet

-Hållfasthetsmässigt skick

-Systemets täthet


-Inre beläggningar om sådana finns

-Systemets täthet



-Skick på inbyggda delar

-Systemets täthet




-Skick på elektriska enheter och installationer

-Systemets täthet





- Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet, t.ex.

flottörer

-Systemets täthet





- Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet, t. ex.

flottörer

Dokumentation av rengöring och underhåll skall finnas och visas för

myndigheterna på begäran och skall innehålla anteckningar om

särskilda händelser (t. ex. reparationer, olyckor).

Kompletta och tillräckliga anteckningar i driftsjournalen

Bekräftelse (kvitto) på föreskriven tömning av avskiljaranläggningen

Kompletta och gällande erforderliga tillstånd och handlingar,

(godkännandehandlingar, avloppsritning, drifts- och

underhållsinstruktion osv.)

Faktiskt avloppsflöde (källa, mängd, innehåll (substans), tillsatta

tvätt- och rengöringsmedel, fullgörande av ställda krav vid

utslagsställena för att undvika stabila emulsioner

Beräkning av normstorlek, lämplighet och kapacitetsbedömning av

avskiljaranläggningen i förhållande till avloppsflödet

I samband med 5-års-kontrollen skall provningsprotokoll upprättas,

med upplysning om anläggningens status och eventuella brister.

Eventuella brister skall avhjälpas i samråd med berörda

myndigheter.

Provningsrapporten måste minst innehålla följande:

Brukaren av den provade avskiljaranläggningen

Provdatum

Kontrollantens namn

Anläggningsdata, minst:

Anläggningens plats

Anläggningens beståndsdelar

Tillverkare

Typbeteckning

Provmärkning

Allmänna byggnadstekniska tillstånd

Resultat av den visuella bedömningen av avskiljaranläggningen

Beskrivande översikt av anläggningens konstruktion och funktion

Typ av täthetsprovning

Komplett täthetsprovning

Provning av enstaka komponenter

Normal provning, se 15.6.2.1.

Speciell provning, se 15.6.2.2.

De genom mätning av omfattande vattenytorna liksom den därav resulterande

provtiden och den största tillsatta vattenmängden

Tiden mellan provningens början och slut och den inledande

stabiliseringstiden (om erforderligt)

Provningsrapporten måste lämnas till brukaren. Han måste bevara den,

tillsammans med de övriga anteckningar över egenkontrollen, åtminstone till

nästa kontroll och på begäran överlämna den till lokal myndighet

2003

Dimensionering

Dimensioneringsformel

NS = (Qr + Fx x Qs) x Fd

Fd = densitetsfaktor

Qs = summa normflöden från anslutna

tappställen

Densitetsfaktor Fd för lätta oljor:

Klass I-avskiljare

Fd 1 = 0,90 - 0,95 g/cm3

Klass II-avskiljare

Fd 1 = 0,90 - 0,95 g/cm3

39

Densitet g/cm3

Kombination

Upp till 0,85

Densitetsfaktor fd

0,85-0,90

Densitetsfaktor fd

0,90-0,95

Densitetsfaktor fd

S-II-P 1 2 3

S-I-P 1* 1,5* 2*

S-II-I-P 1** 1** 1**

*För gravmetrisk klass I avskiljare och fd för klass II avskiljare

**För klass I och klass II avskiljare

• Vilka utsläpp till vatten har anläggningen?

• Är oljeavskiljaren kopplad till spill- eller dagvattenledning?

•Vilken reningsutrustning för utsläpp till vatten finns på

anläggningen?

•Vad händer om det sker ett stort utsläpp, finns rutiner?

• Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits?

Tillsyn

41

Finns avloppsritningar?

Känner verksamhetsutövaren till under vilka brunnslock oljeavskiljaren ligger?

Om det är flera brunnslock för oljeavskiljaren: Känner verksamhetsutövaren till:

- var på oljeavskiljaren de olika brunnslocken sitter?

- var prov tas på utgående vatten?

Är brunnarna märkta?

Hur sköts oljeavskiljaren? Finns skötselrutiner?

När skedde senaste rengöring av inre delar? Filter?

Kan dokumentation på senaste tömningen uppvisas?

Finns tömningsavtal?

När skedde senaste besiktning av avskiljaren

Hur vet verksamhetsutövaren att oljeavskiljaren fungerar?

Finns möjlighet att ta representativa prover på utgående vatten från oljeavskiljaren?

Hur kontrolleras larmanordning?

Förebyggande åtgärder

42

2003

43

Kemikalier och metaller

1. Vilka kemikalier är lämpliga för oljeavskiljare?

2003

45

Kemikalier och metaller

1. Vilka kemikalier är lämpliga för oljeavskiljare?

2. Hur tar man reda på om kemikalien är lämplig?

46

Tillverkare av rengöringsmedel skall tillhandahålla

en försäkran som anger att produkten inte

innehåller organiskt förenade

halogensammansättningar eller BTX-aromater.

Endast rengöringsmedel som bildar temporärt

stabila emulsioner med lätta vätskor och sedan

bryts ned efter rengöringsprocessen skall

användas.

En bruksanvisning skall också följa med,

tillsammans med en beskrivning av effekterna vid

blandning med

andra rengöringsmedel, speciellt med avseende

på separeringsprocessen.

2003

47

Standarden EN-858

1. När började den gälla och vilken juridisk status har den?

2. Hur tillämpbar är denna på äldre oljeavskiljare?

2003

48

Standarden EN-858

1. När började den gälla och vilken juridisk status har den?

2. Hur tillämpbar är denna på äldre oljeavskiljare?

3. Kan man använda tillämpbara delar av EN-858 på äldre OA?

2003

49

Kontroll och underhåll

1. Hur kontrolleras slam- och oljenivå på ett bra sätt?

2003

50



2. Hur kontrolleras larm?

2003

51




3. Generellt hur ofta ska VU göra kontroller?

52

Månatliga kontroller utförs av sakkunnig :

Mätning av skikttjocklek av avskiljd olja

Mätning av slamlagrets tjocklek i slamfånget

Kontroll av den automatiska avstängningsventilen och egen kontroll

av larmanordning

Synkontroll av vattenståndet före och efter koalesatorn, när

avskiljaren arbetar, för att upptäcka igensättning av koalesatorduken.

Specialkonstruktioner skall kontrolleras mot tillverkarens drifts- och

underhållsanvisningar

Upptäckta fel skall omgående åtgärdas, stora avlagringar skall tas

bort

Driftsjournalen skall föras.

2003

53




3. Generellt hur ofta ska VU göra kontroller?

4. Hur ofta behövs tömning av slam- och oljeavskiljare?

54

Tömning vid behov:

Olja, när 80 % av lagringsvolymen

är nådd och/eller

Slam, när 50% av lagringsvolymen

är nådd

2003

55




3. Generellt hur ofta ska VU göra kontr0ller?

4. Hur ofta behövs tömning av slam- och oljeavskiljare?

5. Vad kostar det att tömma en oljeavskiljare?

6. Varför ska OA fyllas på med vatten efter tömning?

7. 5-års besiktningen. Vem får utföra den?

8. Vilka frågor bör vi som jobbar med tillsyn ställa? Vad är intressant att veta?

Hur ser en driftjournal ut?

Frågeställning

• Finns ritningar på byggnad och avloppsnät.

• Är det ett nybygge eller ombyggnad.

• Vilken typ av lokal kommer vattnet från.

• Är det enbart ett garage eller förekommer tvättning.

• Vilken typ av tvätt förekommer. ( Personbilar, lastbilar, entreprenadmaskiner etc. )

• Vilken frekvens har man på tvättningen.

• Skall man ha manuell eller automattvätt.

• Hur många tappställen finns.

• Finns provtagning på vattnet.

• Vilka utsläpp till vatten har anläggningen?

• Är oljeavskiljaren kopplad till spill- eller dagvattenledning?

•Vilken reningsutrustning för utsläpp till vatten finns på anläggningen?

• Förekommer skäroljor och/eller avfettningsmedel i verksamheten?

• Vad händer om det sker ett stort utsläpp, finns rutiner?

• Vilka förebyggande åtgärder har vidtagits?

Frågeställning

57

Finns avloppsritningar?

Känner verksamhetsutövaren till under vilka brunnslock oljeavskiljaren ligger?

Om det är flera brunnslock för oljeavskiljaren: Känner verksamhetsutövaren till:

- var på oljeavskiljaren de olika brunnslocken sitter?

- var prov tas på utgående vatten?

Är brunnarna märkta?

Hur sköts oljeavskiljaren? Finns skötselrutiner?

När skedde senaste rengöring av inre delar? Filter?

Kan dokumentation på senaste tömningen uppvisas?

Finns tömningsavtal?

När skedde senaste besiktning av avskiljaren

Hur vet verksamhetsutövaren att oljeavskiljaren fungerar?

Finns möjlighet att ta representativa prover på utgående vatten från oljeavskiljaren?

Hur kontrolleras larmanordning?

Förebyggande åtgärder

58

Normförslag EDIN 1999-101

” Avskiljaranläggningar för lätta vätskor innehållande biodiesel ”

samt tillståndsregler

Fastställande av ytterligare krav för avskiljaranläggningar innehållande

biodiesel, såsom fettsyremetylester

Normförslaget gäller endast i kombination med EN 858-1,

EN 858-2 och DIN 1999-100

ACO Nordic:s hemsida

www.aco-nordic.se

Utrustning som behövs för besiktning:

• För säkerhets- och olycksfallsrisk:

• Avspärrningsskydd

• Gasvarningsutrustning

• Ventilationsfläkt för att evakuera gaser ur avskiljaren

• Trebensställning

• Säkerhetssele

• Arbetsskor och skyddskläder

• Syrafasta handskar

• Stege

• Uppblåsbara rörproppar

• Ex-skyddad ficklampa

• Gnistfria verktyg

• Ballonger för att proppa ledning

Godkända besiktningsmän för 5-års besiktning av oljeavskiljarsystem

Företag Person Övrigt

ACO Nordic David Andersson Certifierad 2009 av LGA Academie

ControTech Mats Jönsson Gått utbildning 2010 anordnad av ACO

Drivmedelsteknik Lennart Hellring Gått utbildning 2010 anordnad av ACO

Eko Tec AB Håkan Hedby Gått utbildning 2010 anordnad av ACO

Ragn-Sells Manfred Lavicka Gått utbildning 2010 anordnad av ACO

Ragn-Sells Peter Gommel Gått utbildning 2010 anordnad av ACO

Documents

Åke Stenqvist...2003 Svensk standard SS-EN 858 EN858 EN 858-1 EN 858-2 Definitioner Kvalitets-kontroll Konstruktion Märkning Testning Nominella storlekar Klass – indelning Avsikten