Kongresshandlingar 2015

Verksamhetsberättelse 2014 Socialdemokraterna Värmland2

DAGORDNING Vid Värmlands Socialdemokratiska partidistrikts

110:e kongress, Karlstad Universitet

den 11 april 2015.

Arbetsordning

1. Kongressens öppnande

2. Kongressens offentlighet

3. Gästerna har ordet

4. Fastställande av dag- och arbets-ordning

5. Fastställande av ombudsfullmak-ter

6. Val av kongressfunktionärer a) Två ordförande b) Två sekreterare c) Två justerare d) Åtta rösträknare e) Redaktionsutskott f) Kongressutskott

7. Styrelsens berättelse

8. Kyrkopolitiska utskottets berät-telse

9. Fackliga utskottets berättelse

10. Ekonomisk berättelse

11. Revisorernas berättelse

12. Beslut om ansvarsfrihet

13. Riksdagsgruppens berättelse

14. Landstingsgruppens berättelse

15. Region Värmlands berättelse

16. Stiftsfullmäktigegruppens berät-telse

17. Värmlands Folkblad

18. Frykenstrand

19. Sidoorganisationernas berättelse

20. Distriktsstyrelsens förslag a) Avgift för 2016 b) Nomineringstider 2016-års västsvenska representantskap c) Verksamhetsinriktning 2015

21. Beslut om arvode till styrelse och revisorer

22. Val av distriktsordförande för en tid av två år

23. Val av en ordinarie ledamot i verkställande utskottet tillika i distriktsstyrelsen för en tid av två år

24. Val av studieledare samt ersättare i verkställande utskottet tillika ordinarie ledamöter i distrikts-styrelsen

a) En studieledare tillika ordina rie ledamot i verkställande ut skottet, för en tid av två år

b) Två övrig ersättare för en tid av två år

25. Val av ordinarie ledamöter och er-sättare i distriktsstyrelsen

a) Två övriga ledamöter, för en tid av två år

b) Sju ersättare, för en tid av ett år

26 Val av revisorer a) Tre ordinarie revisorer, för en

tid av ett år b) Tre revisorssuppleanter, för en

tid av ett år

27 Val av valberedning a) Fem ordinarie ledamöter var

av en sammankallande b) Tre ersättare

28. Behandling av inkomna motioner

29. Tid och plats för protokolljuste-ring

30. Kongressens uttalande

31. Kongressens avslutning

Lördagen den 11 april 201509.00 Kongressbyrån öppnas Avprickning Fika och smörgås09.30 Kongressens inledning Formella blocket: Punkt 1-2 samt 4-1911.00 Ajournering för seminarier 12.00 Lunch 13.00 Seminarierna fortsätter 14.00 Förhandlingarna återupptas Diskussionsblocket inleds14.30 Fika finns i lobbyn15.00 BeslutsblocketBeslut på punkt 27Diskussion och beslut på punkterna 20a, 20b och 20c, 21-26 samt 28-3016.00 Avslutning16.30 Hemfärd

Diskussionsordning1. Ordet begärs skriftligt hos presidiet. Alla förslag

ska lämnas in skriftligen.

2. Yttrande och förslagsrätt tillkommer varje om-bud, distriktsstyrelsens ledamöter, adjun gerade ledamöter, en föredragande revisor, partistyrel-sens representant, riks dagsledamöterna, Region Värmland- och landstingsgruppens representant, represen tant för Värmlands Folkblad samt om-budsmän vid partidi striktet. Dessutom har val-beredningens ledamöter yttrande och förslagsrätt under dagordningens punkt 6, 21-26.

3. Rösträtt tillkommer endast ombuden. Rösträtt får inte överlåtas sedan ombuds förteck ningen är fast-ställd.

4. Talartid för distriktsstyrelsens föredragande och motionär, undertecknare av motionen, föreslår begrän sad till fem minuter, övriga talare samt re-pliker tre minuter. På förslag från presidiet eller ombud kan kongressen besluta att yt terligare be-gränsa talartiden.

FörslagsreglerAtt alla diskussionsinlägg och yrkanden avseende mo-

tioner och utlåtanden respektive verksamhetsin-riktningen sker i det som ovan är benämnt diskus-sionblocket.

Att presidiets justering av inkomna förslag samt even-tuella propositionsordningar sker motion för mo-tion samt i verksamhetsinriktningen sker i det som ovan är benämnt beslutsblocket.

Att Behandlingsordningen i övrigt sker traditionsen-ligt.

Kongressens offentlighetDistriktsstyrelsen föreslår att kongressens förhandlingar är offentliga.

Verksamhetsberättelse 2014 Socialdemokraterna Värmland 3

Verksamhetsberättelse 2014Styrelsen för Värmlands socialdemokratiska partidistrikt får härmed avge

följande verksamhetsberättelse för 2014.

Distriktsstyrelsen Vald till

Ordinarieledamöter i verkställande utskottetOrdförande Ulric Andersson, Munkfors 2015

Vice ordförandeÅsa Johansson, Hagfors 2015

StudieorganisatörDaniel Schützer, Årjäng 2015

Övriga ledamöterJonas Gunnarsson, Skoghall 2016Linda Larsson, Karlstad 2016

Ersättare i verkställande utskottetFacklig ledareLars Mejern Larsson, Karlstad 2016

Internationell ledareLars-Ove Jansson, Gunnarskog 2016

Övriga ersättarePer Gruvberger, Filipstad 2015Eva-Lena Gustavsson, Torsby 2015Mikael Dahlqvist, Hagfors 2016

Ordinarie ledamöter i distriktsstyrelsenAngelica Rage, Forshaga 2015Ulrika Nilsson, Grums 2015Monica Gundahl, Karlstad 2016Ann-Katrine Järåsen, Torsby 2016Ann Björkqvist Mlakar, Säffle 2016

Ersättare i distriktsstyrelsen 2015

Pia Falk, Munkfors Tobias Eriksson, SunneLena Kandergård, ArvikaAnders Johansson, KilRickard Nilsson, KarlstadHans Jildesten, StorforsJennie Eriksson, Forshaga

Revisorer 2015

OrdinarieBarbro Thunér, KarlstadRoland Krantz, KarlstadHans Lindén, Säffle

Suppleanter:Anette Storm, SäffleBertil Hagelin, ForshagaTommy Ternemar, Kristinehamn Adjungerade till styrelsenInga-Lill Röhr, KvinnodistriktetIsabell Lindalen, SSU-distriktetCamilla Andersson, LO-distriktetTomas Riste, regionrådBerit Högman, riksdagenGunilla Sventorp, riksdagenAnn-Kristine Johansson, riksdagenChristina Wahrolin, Landstingsråd

Socialdemokraternas förtroenderåd 2010-2014OrdinarieUlric Andersson, MunkforsLena Melesjö-Windahl, KarlstadTomas Riste, SkoghallGunilla Svantorp, ÅrjängLars Mejern Larsson, Karlstad

SuppleanterAngelica Rage, ForshagaHector Vallejos, MunkforsEva-Lena Gustavsson, TorsbyMikael Dahlqvist, HagforsInga-Lill Röhr, Kristinehamn

Valberedningen 2011-2015 Kongressvalda ledamöter och ersättare i valberedningen

Ordinarie:Birgitta Gauffin, ordförande, KarlstadPia Embretsen, ArvikaGöran Eriksson, Hagfors (från 2013-10-16)Sandra Ståhl, Karlstad (avsade sig uppdraget den 2014-11-14) VAKANT

Ersättare:Lars Jonsson, SunnePhilip Botström, SSUBjörn-Olov Hallberg, Munkfors (från 2013-10-16)

Ledamöter valda av distriktsstyrelsenInga-Lill Röhr, S-kvinnorThomas Rehn, IF Metall VAKANTVAKANT


Distriktskongress 2014 Distriktet höll sin 109:e kongress den 5-6 april 2014.

Partistyrelsens gäst var Lena Micko

Vidare behandlade ett regionalt handlingspro-gram – Framtidskontrakt för Värmland, in-komna motioner som var 16 till antalet samt antog uttalanden.

Kongressen behandlade även verksamhetsbe-rättelser och årsredovisning.

Distriktsexpeditionen Anställda på partidistriktet under 2014 har va-rit:Martin Andersson, 1:e ombudsmanAnsvarar för: • Politisk samordning• Partiorganisationen• Styrelse och verkställande utskott • Valrörelser• Verksamhetsutveckling

• 26-mannadelegationen• Personal och ekonomi

Christoffer Sonesson, valkretsombudsman Ansvarar för: • Stöd till Riksdagsledamöterna• Fackliga frågor• Studier• Nätaktivism

Monica Johansson, assistent Ansvarar för: • Partidistriktets administration• Distriktskongresser • Hemsidan • Protokoll vid verkställande utskottets och distriktsstyrelsens sammanträden.

Gert Björnvall, assistent Ansvarar för: • Medlemssystemet• Mitt S• Talarförmedling och arbetsplatsbesök• 1 maj

Josefina Skerk, valombudsman (1 april – 31 oktober)Ansvarar för: • Programansvarig för regionala kandidater • Eventansvarig • Kampanj

A-lotteriet Under 2014 har vi sålt 450 glädjelotter och 400 femmanlotter. Detta är sammantaget för 13000 kronor. För varje såld lott tjänar arbetarekom-munen hälften. Detta innebär att Värmlands arbetarekommuner i år tjänat 6500 kronor.

Partidistriktets personal under valåret

ORGANISATION


Distriktskongress 2014 Distriktet höll sin 109:e kongress den 5-6 april 2014.

Partistyrelsens gäst var Lena Micko

Vidare behandlade ett regionalt handlingspro-gram – Framtidskontrakt för Värmland, in-komna motioner som var 16 till antalet samt antog uttalanden.

Kongressen behandlade även verksamhetsbe-rättelser och årsredovisning.

Distriktsexpeditionen Anställda på partidistriktet under 2014 har va-rit:Martin Andersson, 1:e ombudsmanAnsvarar för: • Politisk samordning• Partiorganisationen• Styrelse och verkställande utskott • Valrörelser• Verksamhetsutveckling

• 26-mannadelegationen• Personal och ekonomi

Christoffer Sonesson, valkretsombudsman Ansvarar för: • Stöd till Riksdagsledamöterna• Fackliga frågor• Studier• Nätaktivism

Monica Johansson, assistent Ansvarar för: • Partidistriktets administration• Distriktskongresser • Hemsidan • Protokoll vid verkställande utskottets och distriktsstyrelsens sammanträden.

Gert Björnvall, assistent Ansvarar för: • Medlemssystemet• Mitt S• Talarförmedling och arbetsplatsbesök• 1 maj

Josefina Skerk, valombudsman (1 april – 31 oktober)Ansvarar för: • Programansvarig för regionala kandidater • Eventansvarig • Kampanj

A-lotteriet Under 2014 har vi sålt 450 glädjelotter och 400 femmanlotter. Detta är sammantaget för 13000 kronor. För varje såld lott tjänar arbetarekom-munen hälften. Detta innebär att Värmlands arbetarekommuner i år tjänat 6500 kronor.

Partidistriktets personal under valåret

ORGANISATION


Motion nr 1.Avgifter för resor till besök i vården.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens förslag att avslå motionen samt att an-slå tilläggs-attsats 1 och att avslå tilläggs-attsats 2.

Motion nr 2.Förlossningsvård och amning.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens reviderade förslag att anse motionen besvarad.

Motion nr 3.Motion angående parkeringsplats vid Centralsjukhuset i Karlstad.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens förslag att anse motionen besvarad.

Motion nr 4.Motion angående utökat åldersspann i tandvården.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens förslag att bifalla motionen.

Motion nr 5.Fossilfria bränslen.


Motion nr 6.Fossilfritt bränsle i kommunala fordon.


Motion nr 7.Höj Folkbildningsbudgeten.


Motion nr 8.Motion om förbättring av apoteksverk-samhet.


Motion nr 9 och 10.Motion om infrastruktursatsning

Motion om teknik för alla.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens förslag att bifalla båda att-satserna om statens roll i finansiering av utbyggnad av bredband samt att anse båda att-satserna om statens roll i utbyggnaden av bredband.

Motion nr 11.Motion angående ett jämställt Värmland.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens reviderade förslag att bifalla motionen.

Motion nr 12.Motion om karenstid i arbetslöshetsför-säkringen.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens förslag att avslå motionen.

Motion nr 13.Skatten på koldioxidutsläpp.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens förslag att avslå motionen.

Motion nr 14.Studentrabatt på Värmlandstrafik.

Beslutades efter votering bifall till mo-tionen i enlighet med Esteri Nilsson och Amanda Greens förslag.

Motion nr 15.Tandvård är sjukvård.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens förslag att bifalla att-sats 1, att anse att-sats 2,4 och 5 besvarade samt att avslå att-sats 3.

Motion nr 16.Obligatorisk dopningskontroll vid vålds-brott.

Beslutades i enlighet med distriktsstyrel-sens förslag att överlämna motionen till riksdagsgruppen för lämplig åtgärd samt därmed anse motionen besvarad.

Motionsredovisning2014 års kongress


Arbetarekommun 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Arvika 606 599 575 548 508 466 371 369

Eda 151 166 159 161 147 142 132 124

Filipstad 278 286 278 264 248 228 216 222

Grums 159 167 168 159 162 162 165 198

Hagfors 350 357 331 315 299 295 255 220

Karlstad 756 829 792 808 790 835 801 835

Kil 114 132 133 133 132 120 128 130

Kristinehamn 266 264 265 273 264 237 228 270

Munkfors 171 194 191 196 176 173 170 185

Skoghall 164 169 170 173 169 170 170 170

Storfors 131 130 124 130 133 132 145 152

Sunne 175 190 174 172 164 170 165 163

Säffle 167 175 171 153 142 132 127 131

Torsby- Nordvärmland 294 308 284 261 244 234 240 226

Ullerud- Forshaga 226 250 260 244 237 230 268 280

Arjäng 115 128 144 156 151 144 138 154

Totalt 4123 4344 4219 4146 3968 3896 3721 3831

Medlemsantalet

Arvika . . . . . . . . . . . . . . . 37

Eda . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Filipstad . . . . . . . . . . . . . . 26

Grums . . . . . . . . . . . . . . . 43

Hagfors . . . . . . . . . . . . . . 13

Karlstad . . . . . . . . . . . . . . 124

Kil . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Kristinehamns . . . . . . . . . . 58

Munkfors . . . . . . . . . . . . . 23

Skoghall . . . . . . . . . . . . . . 17

Storfors . . . . . . . . . . . . . . 19

Sunne . . . . . . . . . . . . . . . 19

Säffle . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Torsby-Nordvärmland . . . . . . 22

Ullerud-Forshaga . . . . . . . . . 34

Årjängs . . . . . . . . . . . . . . 38

Totalt Värmland . . . . . . . . . 505

Socialdemokraterna i Värmland redovisar för 2014 en ökning av antalet medlemmar.

Att ett parti har en medlemsomsättning är både sunt och naturligt. Det är inte för många som lämnar partiet. Ett glädjebesked är att vi

värvade fler helt nya medlemmar under 2014 jämfört med 2013. Vi bryter trenden och ökar medlemsantalet för första gången sedan 2008.

Totalt antal medlemmar per 2014-12-31:

Antal nya medlemmar under 2014 fördelade efter Arbetarekommun:

Verksamhet och arrangemangS-träffS-träffarna har genomförts ungefär en gång per månad och är en bilateral sammanslutning, som träffas i direkt anslutning till de samman-komster som Region Värmland har med länets samtliga kommunstyrelseordförande. Fokus på s-träffarna är att informellt bereda samverkan, utveckla den regionala politiken utan att hän-syn till vilken politisk nivå som har ansvar för själva beslutet. Vidare att identifiera gemen-samma frågor och att samordna för att ge dessa ökad profilering.

Regionsamarbetet - (S) i VästsverigeVärmlands partidistrikt ingår i samarbetet i partiregion med Socialdemokraterna i Västsve-rige. Under 2014 har i dess styrelse från Värm-land ingått:

Ulric Andersson

Åsa Johansson

Tomas Riste

I dess beredningsutskott har Martin Andersson ingått..

Valåret 2014Under våren och hösten genomfördes i Värm-land omfattande valrörelser i länets samtliga kommuner. Målsättningen var att i EU-valet erhålla 32% av rösterna och ett valdeltagande om 40%. I riksdagsvalkretsen erhålla 42 % av rösterna och ett valdeltagande om 82,%. I landstingsvalet fanns målsättningen att erhål-la 43 % av rösterna och ett valdeltagande om 80%.

Verksamhet och arrangemangPartikongressDen 37:e ordinarie partikongressen i Göteborg har visat att Socialdemokraterna är det parti som tar ansvar för framtiden och vågar agera i svåra frågor. Den Värmländska delegationen har genom hårt jobb fått gehör i flera frågor och i många av de beslut som kongressen fattade.

Här följer några av de viktiga besluten som värmlandsombuden varit pådrivande i:• Delegationen arbetade för att 90-dagarsga-

rantin skulle antas på kongressen. Garantin innebär att unga från första dagen ska få stöd från Arbetsförmedlingen och att inom


Arbetarekommun 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Arvika 606 599 575 548 508 466 371 369

Eda 151 166 159 161 147 142 132 124

Filipstad 278 286 278 264 248 228 216 222

Grums 159 167 168 159 162 162 165 198

Hagfors 350 357 331 315 299 295 255 220

Karlstad 756 829 792 808 790 835 801 835

Kil 114 132 133 133 132 120 128 130

Kristinehamn 266 264 265 273 264 237 228 270

Munkfors 171 194 191 196 176 173 170 185

Skoghall 164 169 170 173 169 170 170 170

Storfors 131 130 124 130 133 132 145 152

Sunne 175 190 174 172 164 170 165 163

Säffle 167 175 171 153 142 132 127 131

Torsby- Nordvärmland 294 308 284 261 244 234 240 226

Ullerud- Forshaga 226 250 260 244 237 230 268 280

Arjäng 115 128 144 156 151 144 138 154

Totalt 4123 4344 4219 4146 3968 3896 3721 3831

Medlemsantalet

Arvika . . . . . . . . . . . . . . . 37

Eda . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Filipstad . . . . . . . . . . . . . . 26

Grums . . . . . . . . . . . . . . . 43

Hagfors . . . . . . . . . . . . . . 13

Karlstad . . . . . . . . . . . . . . 124

Kil . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Kristinehamns . . . . . . . . . . 58

Munkfors . . . . . . . . . . . . . 23

Skoghall . . . . . . . . . . . . . . 17

Storfors . . . . . . . . . . . . . . 19

Sunne . . . . . . . . . . . . . . . 19

Säffle . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Torsby-Nordvärmland . . . . . . 22

Ullerud-Forshaga . . . . . . . . . 34

Årjängs . . . . . . . . . . . . . . 38

Totalt Värmland . . . . . . . . . 505

Socialdemokraterna i Värmland redovisar för 2014 en ökning av antalet medlemmar.

Att ett parti har en medlemsomsättning är både sunt och naturligt. Det är inte för många som lämnar partiet. Ett glädjebesked är att vi

värvade fler helt nya medlemmar under 2014 jämfört med 2013. Vi bryter trenden och ökar medlemsantalet för första gången sedan 2008.

Totalt antal medlemmar per 2014-12-31:

Antal nya medlemmar under 2014 fördelade efter Arbetarekommun:

Verksamhet och arrangemangS-träffS-träffarna har genomförts ungefär en gång per månad och är en bilateral sammanslutning, som träffas i direkt anslutning till de samman-komster som Region Värmland har med länets samtliga kommunstyrelseordförande. Fokus på s-träffarna är att informellt bereda samverkan, utveckla den regionala politiken utan att hän-syn till vilken politisk nivå som har ansvar för själva beslutet. Vidare att identifiera gemen-samma frågor och att samordna för att ge dessa ökad profilering.

Regionsamarbetet - (S) i VästsverigeVärmlands partidistrikt ingår i samarbetet i partiregion med Socialdemokraterna i Västsve-rige. Under 2014 har i dess styrelse från Värm-land ingått:

Ulric Andersson

Åsa Johansson

Tomas Riste

I dess beredningsutskott har Martin Andersson ingått..

Valåret 2014Under våren och hösten genomfördes i Värm-land omfattande valrörelser i länets samtliga kommuner. Målsättningen var att i EU-valet erhålla 32% av rösterna och ett valdeltagande om 40%. I riksdagsvalkretsen erhålla 42 % av rösterna och ett valdeltagande om 82,%. I landstingsvalet fanns målsättningen att erhål-la 43 % av rösterna och ett valdeltagande om 80%.

Verksamhet och arrangemangPartikongressDen 37:e ordinarie partikongressen i Göteborg har visat att Socialdemokraterna är det parti som tar ansvar för framtiden och vågar agera i svåra frågor. Den Värmländska delegationen har genom hårt jobb fått gehör i flera frågor och i många av de beslut som kongressen fattade.

Här följer några av de viktiga besluten som värmlandsombuden varit pådrivande i:• Delegationen arbetade för att 90-dagarsga-

rantin skulle antas på kongressen. Garantin innebär att unga från första dagen ska få stöd från Arbetsförmedlingen och att inom


Politiska utgångspunkter Sverige är ett bra land. Men någonting håller på att gå sönder. Arbetslösheten har bitit sig fast. Skolresultaten faller. De anställda i vården behöver ta hand om allt fler gamla och sjuka. Människor far illa av vinstjakten i välfärden.

Moderaterna lovade lägre arbetslöshet och minskat utanförskap. Ambitionen var inte fel. Men verkligheten visar att deras svar på varje samhällsproblem – att sänka skatten och priva-tisera – inte fungerar. Nu ser de inte längre vad som händer i vårt land.

Vi socialdemokrater vill istället se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där vi ställer krav på varandra och hjälps åt. Där konkurrenskraft och anständighet går hand i hand. Sverige ska vara unikt.

Vi ska bo i ett land där kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Där unga som idag saknar arbete får en jobbigare morgon, men ett rikare liv. Därför finns ett mål som är viktigare än alla andra: Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020.

Det kräver mer samarbete och investeringar i framtiden så att svenska företag kan växa och anställa. Så kan vi bäst ta oss an de stora fram-tidsutmaningarna, som att minska klimatför-ändringen och säkra tillväxten i den globala konkurrensen. Med fler jobb får vi också råd med en välfärd att vara stolta över.

Sverige och Värmland behöver en ny riktning. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är vikti-gast. Sedan skolan och välfärden. Skolan och en fungerande vård går före fler skattesänkningar.

Regionala kandidater Under EU-valet prioriterades vår kandidat Paula Thunberg Bertolone och i de allmänna valen riksdagskandidaterna Lars Mejern Lars-son, Berit Högman, Jonas Gunnarsson, Gunilla Svantorp och Mikael Dahlqvist. Deras valrö-relse kom att handla om en starkt utåtriktad samtalskampanj.

Kandidat till landstingsråd var Ulric Anders-son och Monica Gundahl som i likhet med riks-dagskandidaterna hade en utåtriktad samtals-kampanj som präglades av dörrknackning och arbetsplatsbesök. Tomas Riste var kandidat till regionråd och deltog i valrörelsens inten-siva kampanj.

Organisationen För att det skulle bli en lyckad valrörelse krävdes det en organisation som stod för trycket. Andan som skulle genomsyra organisationen var att man skulle upp-leva främst tre saker: Tid, dialog och tydlighet. Detta skulle genomsyra hela organisationen, dvs. s-föreningar, Arbe-tarekommuner, kandidater och fackför-eningsrörelsen.

Partidistriktet antog det nationella be-

tinget om 48 000 samtal med värmlänning-arna. På valdagen kunde vi konstatera att vi pratat med ännu fler. Mer än 49 000 värmlän-ningar har möt partiföreträdare under valåret och diskuterat framtidens politik för Värmland och Sverige.

Valrörelsens aktiviteter Kampanjen var en samtalskampanj – det är det politiska samtalet som var målet och genom det ökade chanserna att vinna valet. Samtalet kom-pletteras och förstärkes med annonser, reklam och särskild nätkampanj och nätaktiviteter. Valrörelsen hade till syfte att aktivera organi-sationen och få fler engagerade och inblandade i arbetet.

Metoderna som användes under valrörelsen hade till syfte att använda rätt metod till rätt målgrupp. Vi vet att målgrupperna reagerar olika beroende på vilken typ av information man erhåller. Metoderna som vi begränsade oss till var bland annat dörrknackning, telemarke-ting och arbetsplatsbesök.

Partiet har även varit inbjuden på en rad eve-nemang. Inbjudningarna kunde komma från näringslivet, företag, organisationen och inom arbetarerörelse. Evenemangen handlade bland annat om arbetsplatsbesök, debatter och dis-kussionsforum.

Under valrörelsen så ökade aktiviteten på de sk sociala medierna. Detta hade ett mobiliserande syfte bland våra sympatisörer. Dessa är drivande människor som brinner för ett mer solidariskt samhälle. De måste ges verktygen för att kunna kampanja på nätet.

Minska trösklarna för det politiska engage-manget var grundläggande. Man har stött på väldigt många människor som säger att de är socialdemokraterna. De vill vara med och kam-panja men deras nuvarande livssituation kanske inte tillåter det traditionella kampanjarbetet som att knacka dörr eller stå på stan med ett kaffebord. Därför är det nätbaserade helt klart ett bra alternativ för att kunna påverka på sina egna villkor.

Aktiviteterna på nätet är en arena för att visa vad man tycker. Våra medlemmar har vänner eller följare som idag inte är medlemmar hos socialdemokratin eller kanske inte heller röstar

på oss. Genom denna arena kan våra sympati-sörer vara med och tala om eller påverka andra varför de tycker att man skall lägga sin röst på socialdemokraterna. Vi var ett stöd till detta engagemang.

Sammanfattning Under det senaste året har organisationen satts på prov. Vi har ställt om organisationen från den ordinarie verksamheten till en valorganisa-tion. Det förhållandevis smärtfria processen har att tacka valledarutbildningen. Detta har lett till att organisationen var redo och visste vad det skulle innebära med en valrörelse.

Uppdelningen av arbetsbördan får ses som po-sitiv. Klara och tydliga riktlinjer om vad som gällde. Arbetsuppgifterna var uppdelade mel-lan ombudsmännen, arbetarekommunernas valledare och förtroendet för varandras kompe-tens var en stark faktor till en lyckad valrörelse. Detta gäller allt från produktion av material, krishantering och kampanjorganisationen m.m.

En stor framgångsfaktor under valrörelsen var kandidaternas flexibilitet. Man hade tålamod att vänta in i det sista med olika arrangemang. Det är förhoppningsvis ett symptom på för-troende för distriktsexpeditionen och arbetar-ekommunerna. När det uppkom problem fanns en tillit och förståelse för situationen och man anammade den nya infallsvinkeln helhjärtat.

En organisation kan alltid utvecklas och bör ha viljan att lära av sina misstag och framförallt vara självkritisk. Därför finns det en rad olika saker som man kan göra bättre till nästkom-mande valrörelser.

Valresultat I Värmland så ökade Socialdemokraterna i EU-valet och slutade på 31,76%. I riksdagsva-let ökade partiet med 0,42 % och slutade på 39,09%, även valdeltagandet ökade med 1,9 % och hamnade på 86,02 %. När det kommer till Landstingsvalet så kan man konstatera att vi har gjort ett förhållandevis bra val. Valdelta-gandet ökade med 2,32 % och vi landade till-slut på 40,16 %.

Nedan följer en tabell över resultatet kommun för kommun i Värmland:


Kurser och konferenserNedanstående kurser och konferenser har ge-nomförts under året.

25/1 Stiftsfullmäktige

31/1-1/2 Valledarutbildning

10/2 Seniornätverk

23/2 Medlemsutbildning

14/3-15/3 Fackligpolitiskt forum



19/6 Ransätersdagarna




RepresentationPartidistriktet har varit representerat vid föl-jande möten och konferenser:

5/3 Brottsofferjouren. Eva-Lena Gustavsson

15/4 Arvika Folkets Hus och parker Lars-Ove Jansson

14/10 Föreningen Folkets Hus och parker, ägarmöte

Expeditionens uppdrag

20/11 LO-distriktets höstmöte Ulrika Nilsson

1/12 ABF halvårsmöte Rickard Nilsson och Ulrika Nilsson

13/12 Fonus höstmöte Expeditionen uppdrag

Studier och konferensverksamhetFackligpolitiskt forumSocialdemokraterna i Värmlands distriktskon-gress gav fackliga utskottet i uppdrag att ge-nomföra ett forum. Detta för att öka den fack-ligpolitiska samverkan och öka dialogen mellan organisationsleden.

Valledarutbildning Målet med utbildningen har varit att deltagar-na ska uppnå en trygghet i sin roll som valle-dare i den egna arbetarekommunen. Deltagarna ska vara väl beredda att ta rollen som ansvariga för att skapa och hålla i en väl fungerande or-ganisation både inför och under valrörelsens genomförande.

MedlemsutbildningarPartidistriktet har vid fyra tillfällen genomfört medlemsutbildningar. Utbildning har varit för dem som velat träffa medlemmar från hela Värmland och veta mer om Socialdemokrater-na, vår ideologi, historia och den aktuella poli-tiken. Under året har över 100 personer delta-git på våra medlemsutbildningar.

1 maj 2014 Inget ung utan jobb!Första maj 2014 var en viktig hållpunkt i det förändringsarbete som under våren genomför-des. Huvudparoll: Ingen ung utan jobb! - syf-tade till att tydliggöra kärnan i socialdemokra-tins idé om fler i arbete. Rätt till arbete skapar trygghet som banar väg för framtidstro och ekonomisk utveckling.

På samma sätt skapar en politik för fler jobb och en stark ekonomi förutsättningar för ett starkt välfärdssamhälle där fler människor kan påbörja resan till framgång. Det är när vi tappar det ena benet i detta resonemang vi tappar i slagstyrka, därför måste vi klara av bägge delarna. Så kan vi återfå väljarnas förtroende.

Följande talare medverkade vid 2014 års arrangemangArvika Paula Thunberg BertoloneEda Paula Thunberg BertoloneFilipstad Ulric Andersson Grums Gunilla SvantorpHagfors Monica Gundahl Karlstad Margot WallströmKil Ulric Andersson Kristinehamn Martin AnderssonMunkfors Mats Sandström Skoghall Mikael Dahlqvist

Storfors Martin AnderssonSunne Eva-Lena Gustavsson Säffle Jonas Gunnarsson Torsby-Nordvärmland Ann-Katrine Järåsen Ullerud-Forshaga Christina Wahrolin Årjäng Gunilla Svantorp

Internationellt arbete Partidistriktets internationella projekt tillsam-mans med BSDP Hramada i Belarus (Vitryss-land) har löpt på som tidigare år. Två projekt-resor till Ukraina och Polen har genomförts där vi efter bästa förmåga ordnat utbildningar som har efterfrågats.

Anastacia Golijewskaja från BSDP var gäst på vår distriktskongress i april och i valspurten i september hade vi besök av en delegation från Brestregionen i Belarus. Besökarna var mycket nöjda med vad de fick se och lära av vårt sätt att bedriva valrörelse och hur själva valet gick till.

Samarbetet med Arbeiderpartiet i Hedmark fortsätter också och ett antal från AP Hedmark var också på plats under slutspurten i höstens val. Mycket uppskattat från båda sidor och ett samarbete som är värt att odla framöver..

PES Föreningen arbetar med att följa den politiska utvecklingen i Europa, öka intresset för europa-

frågor i Värmland och att för partidistriktets och fackliga organisationers räkning rapportera viktiga händelser. Vi har nu ett hundratal med-lemmar i Värmland och ett stort kontaktnät inom europeisk socialdemokrati.

Vi ger ut ett nyhetsbrev, som kommer ca 8 gånger per år och vi har haft lika många möten. Olle Ludvigsson från parlamentet besökte oss i januari. Vi var representerade som observatörer med Lars-Gösta Elofsson, Gert Björnvall och Eric Clifford på PES valkongress i Rom, där Sten Fransson också var en av partistyrelsens ombud. Där togs beslut om ett gemensamt val-program för Europa och om Martin Schulz som gemensam kandidat till ordförande i kommis-sionen.

Vi ordnade bokbord och seminarium om EU vid distriktskongressen i april och har sedan deltagit aktivt i valrörelsen i maj inför valet till Europaparlamentet.

I december ordnade vi en resa för nitton perso-ner till Bryssel. Reseledare var Rikard Nilsson och i övrigt del-tog aktivister, SSU:are och fackligt aktiva. Vi besökte parlamentet, kommissionen, LO-TCO- kontoret, PES och ett naturhistoriskt museum.


Kurser och konferenserNedanstående kurser och konferenser har ge-nomförts under året.

25/1 Stiftsfullmäktige


10/2 Seniornätverk


14/3-15/3 Fackligpolitiskt forum



19/6 Ransätersdagarna




RepresentationPartidistriktet har varit representerat vid föl-jande möten och konferenser:

5/3 Brottsofferjouren. Eva-Lena Gustavsson

15/4 Arvika Folkets Hus och parker Lars-Ove Jansson

14/10 Föreningen Folkets Hus och parker, ägarmöte

Expeditionens uppdrag

20/11 LO-distriktets höstmöte Ulrika Nilsson

1/12 ABF halvårsmöte Rickard Nilsson och Ulrika Nilsson

13/12 Fonus höstmöte Expeditionen uppdrag

Studier och konferensverksamhetFackligpolitiskt forumSocialdemokraterna i Värmlands distriktskon-gress gav fackliga utskottet i uppdrag att ge-nomföra ett forum. Detta för att öka den fack-ligpolitiska samverkan och öka dialogen mellan organisationsleden.

Valledarutbildning Målet med utbildningen har varit att deltagar-na ska uppnå en trygghet i sin roll som valle-dare i den egna arbetarekommunen. Deltagarna ska vara väl beredda att ta rollen som ansvariga för att skapa och hålla i en väl fungerande or-ganisation både inför och under valrörelsens genomförande.

MedlemsutbildningarPartidistriktet har vid fyra tillfällen genomfört medlemsutbildningar. Utbildning har varit för dem som velat träffa medlemmar från hela Värmland och veta mer om Socialdemokrater-na, vår ideologi, historia och den aktuella poli-tiken. Under året har över 100 personer delta-git på våra medlemsutbildningar.

1 maj 2014 Inget ung utan jobb!Första maj 2014 var en viktig hållpunkt i det förändringsarbete som under våren genomför-des. Huvudparoll: Ingen ung utan jobb! - syf-tade till att tydliggöra kärnan i socialdemokra-tins idé om fler i arbete. Rätt till arbete skapar trygghet som banar väg för framtidstro och ekonomisk utveckling.

På samma sätt skapar en politik för fler jobb och en stark ekonomi förutsättningar för ett starkt välfärdssamhälle där fler människor kan påbörja resan till framgång. Det är när vi tappar det ena benet i detta resonemang vi tappar i slagstyrka, därför måste vi klara av bägge delarna. Så kan vi återfå väljarnas förtroende.

Följande talare medverkade vid 2014 års arrangemangArvika Paula Thunberg BertoloneEda Paula Thunberg BertoloneFilipstad Ulric Andersson Grums Gunilla SvantorpHagfors Monica Gundahl Karlstad Margot WallströmKil Ulric Andersson Kristinehamn Martin AnderssonMunkfors Mats Sandström Skoghall Mikael Dahlqvist

Storfors Martin AnderssonSunne Eva-Lena Gustavsson Säffle Jonas Gunnarsson Torsby-Nordvärmland Ann-Katrine Järåsen Ullerud-Forshaga Christina Wahrolin Årjäng Gunilla Svantorp

Internationellt arbete Partidistriktets internationella projekt tillsam-mans med BSDP Hramada i Belarus (Vitryss-land) har löpt på som tidigare år. Två projekt-resor till Ukraina och Polen har genomförts där vi efter bästa förmåga ordnat utbildningar som har efterfrågats.

Anastacia Golijewskaja från BSDP var gäst på vår distriktskongress i april och i valspurten i september hade vi besök av en delegation från Brestregionen i Belarus. Besökarna var mycket nöjda med vad de fick se och lära av vårt sätt att bedriva valrörelse och hur själva valet gick till.

Samarbetet med Arbeiderpartiet i Hedmark fortsätter också och ett antal från AP Hedmark var också på plats under slutspurten i höstens val. Mycket uppskattat från båda sidor och ett samarbete som är värt att odla framöver..

PES Föreningen arbetar med att följa den politiska utvecklingen i Europa, öka intresset för europa-

frågor i Värmland och att för partidistriktets och fackliga organisationers räkning rapportera viktiga händelser. Vi har nu ett hundratal med-lemmar i Värmland och ett stort kontaktnät inom europeisk socialdemokrati.

Vi ger ut ett nyhetsbrev, som kommer ca 8 gånger per år och vi har haft lika många möten. Olle Ludvigsson från parlamentet besökte oss i januari. Vi var representerade som observatörer med Lars-Gösta Elofsson, Gert Björnvall och Eric Clifford på PES valkongress i Rom, där Sten Fransson också var en av partistyrelsens ombud. Där togs beslut om ett gemensamt val-program för Europa och om Martin Schulz som gemensam kandidat till ordförande i kommis-sionen.

Vi ordnade bokbord och seminarium om EU vid distriktskongressen i april och har sedan deltagit aktivt i valrörelsen i maj inför valet till Europaparlamentet.

I december ordnade vi en resa för nitton perso-ner till Bryssel. Reseledare var Rikard Nilsson och i övrigt del-tog aktivister, SSU:are och fackligt aktiva. Vi besökte parlamentet, kommissionen, LO-TCO- kontoret, PES och ett naturhistoriskt museum.


Kyrkopolitiska utskottets berättelseUnder året tillsatte distriktsstyrelsen ett kyrko-politiskt utskott. Utskottet består av Jan Boh-lin Hagfors, Lennart Halvarsson Karlstad, Lina Larhult Karlstad. Denna grupp kompletterades under hösten med Evert Magnusson Mellerud och Inga-Lill Röhr Kristinehamn från stiftfull-mäktigegruppen. Dessutom ska en represen-tant tillkomma från partidistrikten i Örebro respektive Norra Älvsborg.

Största arbetet har varit att bygga upp ett kon-taktnätverk bland pastoraten. Detta arbete på-går. Under hösten 2015 planeras en gemensam träff med S-representanter från stiftets alla pas-torat och stiftfullmäktigegruppen. Detta arbete startades under förvintern.

Vi planerar långsiktigt arbeta för ett ökat val-deltagande och ett starkare S-stöd till kyrko-

mötet, stiftet och alla pastoraten vid kyrkovalet 2017.

Jan Bohlin, sammankallandeKyrkopolitiska utskottet .

Fackliga utskottet 2014 Under 2014 har det fackligpolitiska arbe-tet främst riktat in sig på valrörelsen och vårt gemensamma mål om en ny reger-ing. Arbetet påbörjades med ett välbesökt Fackligpolitiskt forum – valspecial. Bland annat behandlades Värmlandsstrategin, vår regionala politik för Värmland, Sam-talskampanjen samt ett nationellt fokus på LO:s valkampanj och Socialdemokraterna Framtidskontrakt. Ett uppskattat arrang-emang med deltagande från både fackligt och politiskt håll.

Vid ett flertal tillfällen har utskottet också sammankallat möten med samtliga facklig-politiska ordförande samt ombudsmän för att gå igenom utvecklingen i Värmland och vilka gemensamma utmaningar som finns i branscher och inom olika förbund. Tillsam-mans har gruppen också planerat delar av valrörelsen och varit delaktiga i kampanjer för en ny regering och ett rött Värmland.

Under 2013 inledde det fackliga utskottet ett samarbete med ämnet Arbetsvetenskap på Karlstads universitet. Det arbetet har

fortsatt, bland annat genom att fackför-bund har deltagit vid Arbetsvetenskaps uppsatsmingel. Där har fackliga kommit med idéer och förslag till studenter kring viktiga ämnen som rör arbetsmiljö och ar-betsliv. Arbetsvetenskap har även besökt riksdagen och träffat representanter för Socialdemokraterna ibland annat arbets-marknadsfrågor.

Ulric Andersson och Monica Gundahl representerar partiet i Landstinget i Värmland


VÄRMLANDS SOCIALDEMOKRATISKA PARTIDISTRIKTS EKONOMISKA STÄLLNINGRESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER 2014

Verksamhetens intäkter 2014 2013Årsbidrag Not 1 3 170 482 3 273 974Tillfälliga bidrag Not 2 1 092 753 1 063 433Personalbidrag 985 000 700 000Medlemsavgifter 131 454 139 627Övriga intäkter 1 034 859 154 398Summa intäkter 6 414 548 5 331 432 Verksamhetens kostnader Verksamhetskostnader Not 3 -3 398 233 -1 401 953Expeditions och adm kostnader -1 074 333 -878 067Personalkostnader Not 4 -3 011 819 -2 627 441Summa kostnader -7 484 385 -4 907 461 Dispositioner av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 0 -60 000Nedskrivning av kortfristiga fordringar Återföring av nedskrivning av långfr placeringar Summa 0 -60 000 Rörelseresultat -1 069 837 363 971 Finansiella intäkter Finansiella intäkter 72 905 78 488Finansiella kostnader Summa 72 905 78 488 Bokslutsdisposition Förändring av fond/reserver Not 5 1 000 000 -425 000Summa 1 000 000 -425 000 Årets resultat 3 068 17 459

BALANSRÄKNING Utgående balans Utgående balans 31 december 2014 31 december 2013Tillgångar Anläggningstillgångar Maskiner inventarier Not 6 0 120 001Finansiella anläggningstillgångar Not 7 709 854 671 065Summa anlägningstillgångar 709 854 791 066 Omsättningstillgångar Kundfordringar 191 560 145 611Övriga kortfristiga fordringar 170 270 76 361Förutbet kostnader/upplupna intäkter 6 727 123 487Kassa bank Not 8 2 657 720 1 821 085Summa omsättningstillgångar 3 026 277 2 166 544 Summa tillgångar 3 736 131 2 957 610 Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserad vinst 1 742 157 1 724 698Årets resultat 3 068 17 459Summa eget kapital 1 745 225 1 742 157 Obeskattade reserver Not 9 606 819 606 819 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 201 569 176 053Personalskatter och avgifter 83 868 81 174Övriga kortfristiga skulder 33 276 29 458Summa kortfristiga skulder 318 713 286 685 Upplupna kostnader/förutb int 1 065 374 321 949 Summa skulder 1 384 087 608 634 Summa eget kapital och skulder 3 736 131 2 957 610


VÄRMLANDS SOCIALDEMOKRATISKA PARTIDISTRIKTS EKONOMISKA STÄLLNINGRESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER 2014

Verksamhetens intäkter 2014 2013Årsbidrag Not 1 3 170 482 3 273 974Tillfälliga bidrag Not 2 1 092 753 1 063 433Personalbidrag 985 000 700 000Medlemsavgifter 131 454 139 627Övriga intäkter 1 034 859 154 398Summa intäkter 6 414 548 5 331 432 Verksamhetens kostnader Verksamhetskostnader Not 3 -3 398 233 -1 401 953Expeditions och adm kostnader -1 074 333 -878 067Personalkostnader Not 4 -3 011 819 -2 627 441Summa kostnader -7 484 385 -4 907 461 Dispositioner av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 0 -60 000Nedskrivning av kortfristiga fordringar Återföring av nedskrivning av långfr placeringar Summa 0 -60 000 Rörelseresultat -1 069 837 363 971 Finansiella intäkter Finansiella intäkter 72 905 78 488Finansiella kostnader Summa 72 905 78 488 Bokslutsdisposition Förändring av fond/reserver Not 5 1 000 000 -425 000Summa 1 000 000 -425 000 Årets resultat 3 068 17 459

BALANSRÄKNING Utgående balans Utgående balans 31 december 2014 31 december 2013Tillgångar Anläggningstillgångar Maskiner inventarier Not 6 0 120 001Finansiella anläggningstillgångar Not 7 709 854 671 065Summa anlägningstillgångar 709 854 791 066 Omsättningstillgångar Kundfordringar 191 560 145 611Övriga kortfristiga fordringar 170 270 76 361Förutbet kostnader/upplupna intäkter 6 727 123 487Kassa bank Not 8 2 657 720 1 821 085Summa omsättningstillgångar 3 026 277 2 166 544 Summa tillgångar 3 736 131 2 957 610 Eget kapital och skulder Eget kapital Balanserad vinst 1 742 157 1 724 698Årets resultat 3 068 17 459Summa eget kapital 1 745 225 1 742 157 Obeskattade reserver Not 9 606 819 606 819 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 201 569 176 053Personalskatter och avgifter 83 868 81 174Övriga kortfristiga skulder 33 276 29 458Summa kortfristiga skulder 318 713 286 685 Upplupna kostnader/förutb int 1 065 374 321 949 Summa skulder 1 384 087 608 634 Summa eget kapital och skulder 3 736 131 2 957 610


Not 1Årsbidrag Partistöd 3 170 482

Not 2Tillfälliga bidrag Anslag PS 700 504 Fackliga bidrag 36 000 Projektbidrag 173 411 Övriga bidrag 182 838

Not 3Verksamhetskostnader Kurs och konferens 968 150 Reskostnader 128 456 Inköp o verksamhetskostnader 158 079 Opinionsbildning/Annonsering mm 2 143 548

Not 4Personalkostnader Löner och ersättningar 2 104 136 Pensionskostnader 228 754 Sociala avgifter 743 987 Övriga personalkostnader 37 436 Redovisningsföreningen 116 616 Avgår lönebidrag -219 110

Not 5Förändring av fonder/reserver Återfört från valfonden 1 000 000

Not 6Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 1

Not 7Finansiella anläggningstillgångar OK - Fonus 38 415 Värdepapper 2 1100 aktier i Värmlands Folkblad AB till ett bokfört värde av 1 *2450 aktier i Frykenstrand AB till ett bokfört värde av 1 Nordea fond 671 437 anskaffningsvärde 823,321

Not 8Kassa bank Kassa bank 2 604 240 OPC konto 30251714586 53 480

Not 9 Obeskattade reserver Reservation utbildning 223 329 Reservation Fastigheten Stubben 15 208 490 Reservation Partikongress 50 000 Reservation L-tingsgruppen 2013-2014 125 000

Resultaträkning 2014 2013

Intäkter Bidrag från partidistriktet 0,00 550 000,00Övriga intäkter 0,00 2 931,00Ränta 0,00 41,00Kansliavgift 125 211,00 129 311,00Summa intäkter 125 211,00 682 283,00 Kostnader Bankavgifter -1 110,00 -1 110,00Valanslag -1 000 000,00 Summa kostnader -1 001 110,00 -1 110,00

Redovisat resultat -875 899,00 681 173,00

Noter

VALFONDEN

Balansräkning Ugående balans Ugående balans 31 december 2014 31 december 2013

Omsättningstillgångar Kassa 30,00 30,00Bank 822 900,00 2 203 639,00 Kundfordringar 17 640,00 13 760,00 Övriga fordringar 500 000,00 0,00 Summa tillgångar 1 340 570,00 2 217 429,00

Eget kapital/skulder Eget kapital Balanserad vinst/förlust 2 216 469,00 1 535 296,00 Redovisat resultat -875 899,00 681 173,00 1 340 570,00 2 216 469,00

Skulder Övriga kortfristiga skulder 0,00 960,00 Summa eget kapital/skulder 1 340 570,00 2 217 429,00


Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Detta innebär att revisionen har planerats och genomförts i syfte att er-hålla rimlig grund för att bedöma huruvida årsredovisningen är rättvisande. Granskningen har sålunda avsett ett urval av väsentliga transaktioner och styrelsebeslut. Vi har använt oss av underlag som framställts av bokföringsbyrån i en ut-sträckning som är förenligt med god revisionssed.

Genomförd revision har gett rimlig grund för nedanstående uttalande.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god ekonomisk redovisning..

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande varför vi tillstyrker:

Att resultat och balansräkning fastställes

Att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar

Revisionsberättelse 2014Värmlands Socialdemokratiska Partidistrikt

Barbro Thunér Roland Krantz Bertil Hagelin

SlutordVi i Värmland har mycket att vara stolta över. Vi bedrev offensiva valrörelser och samtalade med nära 50 000 värmlänningar, vi har fortsatt fem riksdagsledamöter och vi styr numera i 13 av 16 kommuner samt Region Värmland.

Tyvärr tappade vi länets största stad Karl-stad, och vi styr inte heller i landstinget trots att vi fick ca 1700 fler röster än den minoritet som nu styr med stöd av Sveri-gedemokraterna.

Till glädjeämnena ser vi att tillströmningen av nya medlemmar är fler än på många år.

Allt detta gör att vi kan gå in i 2015 med vind i seglen och huvudet högt.

Vi har ett år framför oss som är fyllt av beslut, utbildningar, samtal med värmlän-ningar och medlemsvärvning. Vi skall även delta på partikongressen i Västerås i slutet av maj - där skall vi forma framtidens jobb-politik och folkrörelse.

Jag har haft förmånen att vara ordförande i ett framtidsinriktat partidistrikt som vågar testa nytt, utmana sig självt och lyssna på många olika åsikter. Vi har högt i tak och vi strävar alltid efter att ta tillvara på männis-

kors olika förmågor och kunskaper.

De kommande åren skall vi konsekvent arbeta med vårt Fratidskontrakt för Värm-land. Jag ser fram emot vår resa och arbetet med att tillsammans fortsätta utveckla vårt parti till ett ännu mer öppet och handlings-kraftigt parti.

Ulric Andersson Distriktsordförande


Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Detta innebär att revisionen har planerats och genomförts i syfte att er-hålla rimlig grund för att bedöma huruvida årsredovisningen är rättvisande. Granskningen har sålunda avsett ett urval av väsentliga transaktioner och styrelsebeslut. Vi har använt oss av underlag som framställts av bokföringsbyrån i en ut-sträckning som är förenligt med god revisionssed.

Genomförd revision har gett rimlig grund för nedanstående uttalande.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god ekonomisk redovisning..

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande varför vi tillstyrker:

Att resultat och balansräkning fastställes

Att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar

Revisionsberättelse 2014Värmlands Socialdemokratiska Partidistrikt

Barbro Thunér Roland Krantz Bertil Hagelin

SlutordVi i Värmland har mycket att vara stolta över. Vi bedrev offensiva valrörelser och samtalade med nära 50 000 värmlänningar, vi har fortsatt fem riksdagsledamöter och vi styr numera i 13 av 16 kommuner samt Region Värmland.

Tyvärr tappade vi länets största stad Karl-stad, och vi styr inte heller i landstinget trots att vi fick ca 1700 fler röster än den minoritet som nu styr med stöd av Sveri-gedemokraterna.

Till glädjeämnena ser vi att tillströmningen av nya medlemmar är fler än på många år.

Allt detta gör att vi kan gå in i 2015 med vind i seglen och huvudet högt.

Vi har ett år framför oss som är fyllt av beslut, utbildningar, samtal med värmlän-ningar och medlemsvärvning. Vi skall även delta på partikongressen i Västerås i slutet av maj - där skall vi forma framtidens jobb-politik och folkrörelse.

Jag har haft förmånen att vara ordförande i ett framtidsinriktat partidistrikt som vågar testa nytt, utmana sig självt och lyssna på många olika åsikter. Vi har högt i tak och vi strävar alltid efter att ta tillvara på männis-

kors olika förmågor och kunskaper.

De kommande åren skall vi konsekvent arbeta med vårt Fratidskontrakt för Värm-land. Jag ser fram emot vår resa och arbetet med att tillsammans fortsätta utveckla vårt parti till ett ännu mer öppet och handlings-kraftigt parti.

Ulric Andersson Distriktsordförande


Riksdagsgruppens berättelse 2014Året 2014 har andats val. Tillsammans har inte mindre än 4 val genomförts, från EU-valet under våren till riksdags- kommun och lands-tingsval under hösten. Alla val med ett tydligt fokus på jobben, skolan och välfärden.

Under våren riktade vi fokus på vår näringslivs-politik genom att besöka och ”skugga” många småföretagare i Värmland. En viktig aktivitet som genomfördes runt om i hela landet och som lett till en bättre och effektivare näringspolitik riktad mot små och medelstora företag. Där-efter tog EU-valet fart på allvar och samtliga riksdagsledamöter fanns med i valkampanjen för att få vår lokala kandidat Paula Thunberg Bertolone invald i Europaparlamentet. Tyvärr räckte inte rösterna för Paula, men positivt var att Socialdemokraterna ökade sin andel i Värm-land.

Efter sommaren följde ett viktigt riksdagsval. Med många genomförda aktiviteter, arbets-platsbesök och hårt arbete i valrörelsen känns det betryggande att Värmland fortfarande kommer att representeras av fem riksdagsleda-möter. Efter valet klev Mikael Dahlqvist in i riksdagsarbetet, samtidigt som Ann-Kristine Johansson lämnade riksdagen efter många för-tjänstfulla år som värmländsk riksdagsledamot. Extra glädjande utöver riksdagsplatserna var att Värmland äntligen fick en minister då Margot

Wallström utnämndes till ny utrikesminister.

Men viktigast av allt är att Sverige röstade bort en högerregering! Samtliga allianspartier backade och både Moderaterna och Folkpartiet förlorade mandat i Värmland. Det negativa är att valet resulterade i en stor ökning för Sveri-gedemokraterna. Ett valresultat som ställt till stor oreda i Sveriges riksdag.

2014 har varit ett turbulent år på många sätt, från en ny S-ledd regering till ett parlamenta-riskt läge som varit allt annat än lätthanterligt. Med en nedröstad regeringsbudget och hotande omval har det politiska klimatet i riksdagen va-rit oroligt. En situation som nu verkar ha löst sig med en överenskommelse tillsammans med allianspartierna. Regeringens budget kommer nu i framtiden att gå igenom och det känns be-tryggande att Sverigedemokraternas oansvariga agerande inte längre kommer ha någon inver-kan i budgetbeslutet.

Efter valet har vi alla riksdagsledamöter fått nya förtroendeuppdrag i riksdagen. Värmlands riksdagsledamöter finns nu mer representerade i följande utskott och uppdrag i riksdagen:

Lars Mejern Larsson fortsätter som ledamot i Trafikutskottet, Berit Högman kvarstår som vice gruppledare för S i riksdagen, samt som ledamot i riksdagsstyrelsen. Jonas Gunnars-

son blir ny delegationsledare för Europarådets svenska delegation samt ny ledamot i Konsti-tutionsutskottet. Gunilla Svantorp fortsätter som ledamot i Utbildningsutskottet och Mika-el Dahlqvist blir ny ledamot i Socialutskottet.

Genom utskotten och motioner tillsammans med skriftliga frågor och interpellationer har flera Värmländska frågor kommit upp på riks-dagens dagordning. Med framför allt fokus på de prioriterade områden som Distriktskongres-sen 2014 beslutade om.

Motionerna under året har exempelvis behand-lat frågor om gränsproblematiken för de som pendlar, arbetar eller bor i Norge, vikten av re-gionalpolitik och tillväxt, ett värdigt asylmot-tagande, en bättre utbildningspolitik och till sist en motion om ett förebyggande arbete för krisberedskap och naturkatastrofer.

Vi har fortsatt vår ambition om att synas i värm-ländsk media och skriva krönikor i VF. Samti-digt är det viktigt att vi får komma ut och ha politiska diskussioner i föreningar och arbetare-kommuner. Regeringsarbetet har börjat, vilket ställer krav på nytänkande och handlingskraft-het. Det måste vi även visa för värmlänningarna samtidigt som vårt arbete i riksdagen pågår för ett bättre Sverige och Värmland. För alla. l!

Landstingsgruppens berättelse 2014Valåret 2014 skulle bli vårt sista år i opposi-tion. Det var året då vi skulle få återta mak-ten, eftersom alla väljare självklart nu hade sett skillnaden mellan en tydlig socialdemokratisk styrning och den 6-partiröra som haft makten de senaste 4 åren. Partiet hade utsett Ulric An-dersson och Monica Gundahl till våra lands-tingsrådskandidater och vi hade tagit fram ett Hälso- och sjukvårdspolitiskt program med grundligt förankrade programpunkter. Vi gick in i valrörelsen med stort självförtroende!

Landstingspolitiken har bl a handlat om ambu-lanshelikopter, mellanvårdsplatser och vårdval för fysioterapeuter, där vi haft många kritiska frågor och försökt få majoriteten att besinna sig och skynda långsamt. Vi har argumenterat för och lagt förslag om kökortning och metodför-bättringar inom barn- och ungdomspsykiatrin, förbättringar i vården av de äldre och mest sjuka, personalens arbetsvillkor, förbättrad te-lefontillgänglighet på vårdcentralerna, kortare köer till cancervården och vårdkontrakt - ökat inflytande till patienterna.

Vår förda politik under året tillsammans med vårt program för framtiden borde utgjort en stark grund för en säker valvinst. Valrörelsen upplevdes som positiv och vi kände en stark

medvind. Vi gjorde ett särskilt utspel om be-hovet av en värmländsk barnkommission, som skulle få uppdraget att arbeta med barn och ungdomars hälsa. Motståndarna hade varit mer eller mindre osynliga och verkligheten i form av köer till vård borde tala till vår fördel. Vis-serligen hade vi även i den här valrörelsen svå-righeter med att få ut de mer landstingsspeci-fika budskapen och många valarbetare vittnade om det faktum att väljarna inte vet vilka som styr landstinget.

En kombination av oväntat stor framgång för det främlingsfientliga partiet och ett minst sagt orättvist mandatfördelningssystem gjorde att vår förväntade framgång uteblev. Vi fick inte vare sig egen majoritet eller majoritet tillsam-mans med andra partier och hamnade därmed återigen i opposition.

Valresultatet innebar att vi tappade två man-dat trots att vi fick 850 fler röster. Tillsammans med vänstern fick vi fler röster än de den sty-rande majoriteten, men de fick fler mandat. De sex f d majoritetspartierna tappade tre mandat, men kunde med passivt stöd av Sverigede-mokraterna rösta fram sig själva till ordföran-deuppdragen och även rösta igenom sitt eget budgetförslag. Nu har vi därför en situation i

landstinget där det saknas majoritetsbildning i både landstingsstyrelsen och i fullmäktige.

Under året har vi haft 13 protokollförda sam-manträden, varav 5 i samband med ordinarie landstingsfullmäktigemöten.

Våra uppfattningar i olika landstingspolitiska frågor och andra ställningstaganden har vi re-dovisat i en mängd reservationer och proto-kollsanteckningar. Därutöver har vi producerat ett antal insändare, debattartiklar och press-meddelanden. Vi har motionerat om förbätt-ring av patienternas delaktighet och om utökat åldersspann för avgiftsfri tandvård.

Under den mandatperiod som nu startar har vi anledning att fundera över vårt förhållningssätt gentemot den styrande majoriteten, men också hur vi ska hantera vår egen minoritetsroll, när det finns ett vågmästarparti. Målet måste vara att värmlänningarna i ännu högre grad ska för-stå skillnaden mellan vår politik och den som förs av den styrande minoriteten. Ett lika vik-tigt mål måste vara att få bort Sverigedemo-kraterna från landstingspolitiken. Näst gång vinner vi valet därför att det blivit helt tydligt för väljarna att vi har den bästa hälso- och sjuk-vårdspolitiken!!


Region Värmlands berättelse 2014Region Värmlands uppdrag är att bidra till en god regional utveckling och en tillväxt som är ekonomiskt-, socialt-, och miljömässigt hållbar. Målet är att Värmland ska vara konkurrenskraf-tigt och attraktivt – en plats där människor vill bo och där företag vill verka och utvecklas.

Valåret 2014 är första året i arbetet med Värm-landsstrategin som arbetsredskap för framti-den. Med 33 prioriterade mål så startar redan nu det viktiga arbetet med att följa upp resul-taten av det arbete som sker på många platser runt om i länet. I samband med Värmlandsstra-tegin antogs dessutom en varumärkesplattform för Värmland. Under rubriken – ”Värmland ett skönare liv” startade arbetet med hur vi vill att Värmland ska uppfattas och hur vi vill kommu-nicera våra styrkor med omvärlden.

Under året togs beslut att revidera vårt trafik-försörjningsprogram och att hantera kollektiv-trafikens kostnader för åren 2017 och framåt. Beslut om avgifterna för 2015-16 togs under hösten 2014. I valrörelsen lovade vi dessutom att behålla servicelinjerna under nästa mandat-period men att man samtidigt skall pröva nya modeller.

På infrastrukturområdet har arbetet med ”Tåg i tid” kommit igång. Tåg i tid är en nationell satsning på ca 700 mkr för att öka kapaciteten på Värmlandsbanan och Karlstad C. Dessutom har arbetet med att bygga om E18 väster om Karlstad startat. Ett vägavsnitt som dessvärre är väldigt olycksdrabbat med två väldigt svåra olyckor under hösten. I länsplanen slutförs nu de objekten som ligger längs Rv 61. Kultursamverkansmodellen där vi nu har det regionala prioriteringsansvaret för de statliga medlen har via en reviderad kulturplan utveck-lats. Regionens kulturstödjande arbete är dock så mycket mer än de medel som finns via sam-verkansmodellen. I valrörelsen lovade vi mer resurser till nyskapande kulturverksamhet i första hand riktat till unga utövare.

Även om arbetsmarknads- och utbildningspo-litiken bara tangerar vårt uppdrag så blir dessa frågor allt viktigare i ett regionalt tillväxtupp-drag. Nationellt för vi gemensamt från de regi-onala aktörerna ett samtal om hur dessa frågor skall hanteras i framtiden. 2014 var tänkt som första året i den nya sam-manhållningspolitiken. Med en ny regional- och socialfond samt Interreg Sverige-Norge

programmets ca 2,5 miljarder kronor för vår programregion så har förseningen av införan-det varit besvärande. Vi har förlorat ett år och många organisationer har fått reorganiserat sin verksamhet. Regionen har skrivit programmet till interreg Sverige-Norge och aktivt deltagit i arbetet med att forma de övriga programmen.

Bland viktiga projekt som genomförts kan nämnas ”Främja kvinnors företagande” samt att vår personal framställde broschyren ”Schyst” som handlar om jämlik kommunikation. En broschyr som blivit mycket uppskattad i hela Sverige. Den renderade i att vi genomförde ett väldigt välbesökt seminarium i Stockholm och att vi fått beställningar från flera stora myndig-heter.

regiongruppen/Tomas Riste.

Verksamhetsberättelse 2014 för S-gruppen i stiftsfullmäktige i Karlstads stift

Karlstads stift omfattar Värmland och Dalsland samt angränsande delar av Örebro län. Stifts-fullmäktiges S-grupp består därför av ledamö-ter från de tre partidistrikt som ligger inom stiftet.

Socialdemokraterna har 31 mandat av totalt 81.

Stiftsfullmäktige sammanträdde 10 juni och 25 november. Gruppmöten hölls i samband med fullmäktige.

Årsmöte hölls den 10 juni. Till gruppstyrelse valdes: Evert Magnusson, ordf. Lina Larhult v.ordf. Mats Johansson Flygg, sekreterare. Öv-riga Carina Bönström och Inga-Lill Röhr.

Valberedning: Nils Jansson, sammankallande samt Inga Engström.

Gruppens ledamöter har deltagit i olika utskott och beredningar. Ingår även i ett antal repre-sentationer i vänstift med mera.

På olika nivåer i stiftet, pastorat, kyrkoråd och församlingar har partiets utsedda gjort ett mycket värdefullt arbete.

”Världens Fest” som vid månadsskiftet maj/juni, firades i Karlstads stift, här deltog många av gruppen/partiets medlemmar.

Vid varje sammanträde med stiftsstyrelsen, hålls gruppmöte. Även vid andra tillfällen un-der året har ledamöterna kontakt och stämmer av arbetet, främst vad gäller stiftsstyrelsen.

Gruppens ledamöter/ersättare, revisorer, egen-domsnämndens ledamöter/ersättare samt dom-kapitlets ledamöter samlades i Grums den 25 januari. Mats välkomnade oss till Solbergskyr-kan. Under en dryg halvdag diskuterades aktu-ella frågor.

Ett grupparbete sammanställdes och finns med i gruppens tankar kring ev. motioner eller att föra fram i arbetet.

Många av gruppens medlemmar jobbade också aktivt i det allmänna valet, hösten 2014.

S-gruppens representation i stiftets styrande or-gan har varit följande:

Stiftsfullmäktige: Mats Johansson Flygg, för-ste vice ordförande.

Stiftsstyrelsen: Birgitta Halvarsson, andre vice ordförande, Mats Johansson Flygg, Evert Mag-nusson, Lina Larhult, ersättare: Nils-Gunnar Andersson, Inga-Lill Röhr, Anna-Karin Stråle-Börjesson samt Johan Bonander.

Stiftsstyrelsens AU: Birgitta Halvarsson med Mats Johansson Flygg som ersättare.

Egendomsnämnden: Lasse Risberg, vice ord-förande, Gunnar Thörnqvist, Mariana Möll-berg-Kleven. ersättare: Torbjörn Holmström, Carina Bönström.

(En ersättarplats till MPSK.)

Domkapitlet: Ulla-Britt Svensson med Sune Frisk som ersättare.

Revisorsgruppen: Nils Jansson, ordförande, Inga Engström, ersättare: Hans Lass, Östen Högman.

Gruppstyrelsen tackar för visat förtroende och ställer sina platser till förfogande.

Mellerud, Karlstad i januari 2015.

Evert Magnusson, Lina Larhult, Mats Johansson-Flygg, Carina Bönström

och Inga-Lill Rhör.


Region Värmlands berättelse 2014Region Värmlands uppdrag är att bidra till en god regional utveckling och en tillväxt som är ekonomiskt-, socialt-, och miljömässigt hållbar. Målet är att Värmland ska vara konkurrenskraf-tigt och attraktivt – en plats där människor vill bo och där företag vill verka och utvecklas.

Valåret 2014 är första året i arbetet med Värm-landsstrategin som arbetsredskap för framti-den. Med 33 prioriterade mål så startar redan nu det viktiga arbetet med att följa upp resul-taten av det arbete som sker på många platser runt om i länet. I samband med Värmlandsstra-tegin antogs dessutom en varumärkesplattform för Värmland. Under rubriken – ”Värmland ett skönare liv” startade arbetet med hur vi vill att Värmland ska uppfattas och hur vi vill kommu-nicera våra styrkor med omvärlden.

Under året togs beslut att revidera vårt trafik-försörjningsprogram och att hantera kollektiv-trafikens kostnader för åren 2017 och framåt. Beslut om avgifterna för 2015-16 togs under hösten 2014. I valrörelsen lovade vi dessutom att behålla servicelinjerna under nästa mandat-period men att man samtidigt skall pröva nya modeller.

På infrastrukturområdet har arbetet med ”Tåg i tid” kommit igång. Tåg i tid är en nationell satsning på ca 700 mkr för att öka kapaciteten på Värmlandsbanan och Karlstad C. Dessutom har arbetet med att bygga om E18 väster om Karlstad startat. Ett vägavsnitt som dessvärre är väldigt olycksdrabbat med två väldigt svåra olyckor under hösten. I länsplanen slutförs nu de objekten som ligger längs Rv 61. Kultursamverkansmodellen där vi nu har det regionala prioriteringsansvaret för de statliga medlen har via en reviderad kulturplan utveck-lats. Regionens kulturstödjande arbete är dock så mycket mer än de medel som finns via sam-verkansmodellen. I valrörelsen lovade vi mer resurser till nyskapande kulturverksamhet i första hand riktat till unga utövare.

Även om arbetsmarknads- och utbildningspo-litiken bara tangerar vårt uppdrag så blir dessa frågor allt viktigare i ett regionalt tillväxtupp-drag. Nationellt för vi gemensamt från de regi-onala aktörerna ett samtal om hur dessa frågor skall hanteras i framtiden. 2014 var tänkt som första året i den nya sam-manhållningspolitiken. Med en ny regional- och socialfond samt Interreg Sverige-Norge

programmets ca 2,5 miljarder kronor för vår programregion så har förseningen av införan-det varit besvärande. Vi har förlorat ett år och många organisationer har fått reorganiserat sin verksamhet. Regionen har skrivit programmet till interreg Sverige-Norge och aktivt deltagit i arbetet med att forma de övriga programmen.

Bland viktiga projekt som genomförts kan nämnas ”Främja kvinnors företagande” samt att vår personal framställde broschyren ”Schyst” som handlar om jämlik kommunikation. En broschyr som blivit mycket uppskattad i hela Sverige. Den renderade i att vi genomförde ett väldigt välbesökt seminarium i Stockholm och att vi fått beställningar från flera stora myndig-heter.

regiongruppen/Tomas Riste.

Verksamhetsberättelse 2014 för S-gruppen i stiftsfullmäktige i Karlstads stift

Karlstads stift omfattar Värmland och Dalsland samt angränsande delar av Örebro län. Stifts-fullmäktiges S-grupp består därför av ledamö-ter från de tre partidistrikt som ligger inom stiftet.

Socialdemokraterna har 31 mandat av totalt 81.

Stiftsfullmäktige sammanträdde 10 juni och 25 november. Gruppmöten hölls i samband med fullmäktige.

Årsmöte hölls den 10 juni. Till gruppstyrelse valdes: Evert Magnusson, ordf. Lina Larhult v.ordf. Mats Johansson Flygg, sekreterare. Öv-riga Carina Bönström och Inga-Lill Röhr.

Valberedning: Nils Jansson, sammankallande samt Inga Engström.

Gruppens ledamöter har deltagit i olika utskott och beredningar. Ingår även i ett antal repre-sentationer i vänstift med mera.

På olika nivåer i stiftet, pastorat, kyrkoråd och församlingar har partiets utsedda gjort ett mycket värdefullt arbete.

”Världens Fest” som vid månadsskiftet maj/juni, firades i Karlstads stift, här deltog många av gruppen/partiets medlemmar.

Vid varje sammanträde med stiftsstyrelsen, hålls gruppmöte. Även vid andra tillfällen un-der året har ledamöterna kontakt och stämmer av arbetet, främst vad gäller stiftsstyrelsen.

Gruppens ledamöter/ersättare, revisorer, egen-domsnämndens ledamöter/ersättare samt dom-kapitlets ledamöter samlades i Grums den 25 januari. Mats välkomnade oss till Solbergskyr-kan. Under en dryg halvdag diskuterades aktu-ella frågor.

Ett grupparbete sammanställdes och finns med i gruppens tankar kring ev. motioner eller att föra fram i arbetet.

Många av gruppens medlemmar jobbade också aktivt i det allmänna valet, hösten 2014.

S-gruppens representation i stiftets styrande or-gan har varit följande:

Stiftsfullmäktige: Mats Johansson Flygg, för-ste vice ordförande.

Stiftsstyrelsen: Birgitta Halvarsson, andre vice ordförande, Mats Johansson Flygg, Evert Mag-nusson, Lina Larhult, ersättare: Nils-Gunnar Andersson, Inga-Lill Röhr, Anna-Karin Stråle-Börjesson samt Johan Bonander.

Stiftsstyrelsens AU: Birgitta Halvarsson med Mats Johansson Flygg som ersättare.

Egendomsnämnden: Lasse Risberg, vice ord-förande, Gunnar Thörnqvist, Mariana Möll-berg-Kleven. ersättare: Torbjörn Holmström, Carina Bönström.

(En ersättarplats till MPSK.)

Domkapitlet: Ulla-Britt Svensson med Sune Frisk som ersättare.

Revisorsgruppen: Nils Jansson, ordförande, Inga Engström, ersättare: Hans Lass, Östen Högman.

Gruppstyrelsen tackar för visat förtroende och ställer sina platser till förfogande.

Mellerud, Karlstad i januari 2015.

Evert Magnusson, Lina Larhult, Mats Johansson-Flygg, Carina Bönström

och Inga-Lill Rhör.


Sidoorganisationernas berättelser

S-kvinnorVerksamhetsåret 2014 lägger vi nu bakom oss. Återigen ett år fyllt av många spän-nande händelser. Supervalåret 2014, med val till Europaparlamentsvalet den 25 maj, som efterföljs av en lång valrörelse som den 14 september avslutas med val till Riksdag, Landsting och Kommun.

Årsmötet, det 99:e, hölls på Alsters herrgård i Karlstads kommun den 12 april, där ord-förande Christina Wahrolin hälsade oss alla varmt välkomna. Vi fick lyssna till Yvonne Karlén från Förbundsstyrelsen, som var årsmötets huvudtalare. Övriga gästtalare var Gunilla Svantorp, ordförande för ABF Värmland, som också representerade parti-distriktet i Värmland. Förutom hälsningar från ABF Värmland och Partidistriktet i Värmland handlade Gunillas framförande och tal om Framtidskontraktet. AK ordförande i Karlstad Richard Nils-son framförde hälsingar till S-kvinnor från Karlstads AK. Underhållning av Shaza Nahra med sång och gitarrspel. Årsmötet innehöll en del valärenden, bl.a. omval på ordförande Inga-Lill Röhr som ordförande för två år. Omval av ledamöterna Lena An-dersson, Karlstad, Bisera Bucuk, Kristine-hamn och nyval Lillvor Eriksson, Filipstad samtliga två år. Val av fyra ersättare 1 år, Carina Bönström, Arvika, Monica, Berg-kvist Andersson, Karlstad, Lena Olsson och Birgitta Eklund, Charlottenberg. Reviso-rerna Birgitta Gauffin och Gunilla Svantorp omvaldes. Revisorsersättare Agnes Milne och Lisa Karlson omvaldes. Alma Norsells fondens ledamöter Kajsa Adolfsson, Kris-tinehamn, Majbritt Eriksson, Arvika och Ingela Agneblad, Karlstad fick fortsatt för-troende. Till valberedning på 1år valdes Märit Karlsson, Arvika, sammankallande, Christina Dellwik, Kristinehamn och Anet-te Ivarsson, Karlstad. Nästa gång det är årsmöte, 2015 är det 100

år sen S-kvinnor Värmland bildades. En mångårig kamp för ett rättvisare Sverige.

Inga-Lill Röhrs inledningstal handlade om att en jämställd värld är möjlig. Om ett jäm-ställt arbetsliv, kunskap genom hela livet, jämställd och jämlik vård och omsorg. Års-mötet antog två uttalande kring ” Välfär-dens pengar ska gå till verksamheten” och ”Sverige och Värmland behöver större jäm-likhet och jämställdhet i hälsa”Årsmötet antog sex mål för 2014.

De sex målen är att: • Synliggöra kvinnor i olika situationer

och skeenden i livet i syfte att förbättra kvinnors möjlighet att på jämställda villkor, delta i samhällslivet och i poli-tiken.

• Öka medlemsantalet samt vårda nuva-rande medlemmar.

• Återta makten vid nästa val.• Internationellt arbete i klubbar och di-

strikt.• Mäns våld mot kvinnor. Nolltolerans

mot våld mot kvinnor är ett prioriterat område för s-kvinnor i Värmland.

• Kvinnors hälsa.

Under våren 2014 var ordförande Inga-Lill Röhr på besök hos olika kvinnoklubbar i länet, och informerade om cirkelmaterialet ”Dödsorsak kvinna”.

Den 26 februari var ordförande Inga-Lill Röhr gäst på Arvika s-kvinnors årsmöte.

Aktiviteter: S-kvinnor Värmland har under året deltagit den 14 februari på Alla Hjär-tans dag, 8 mars på internationella kvin-nodagen, 12-15 juni på Nordiskt forum i Malmö, 20 oktober på Barnkonventionens dag, 24 oktober på FN-dagen och den 25 november på internationell dag mot mäns våld mot kvinnor.S-kvinnor firade 1 maj 2014 kring årets tema som var ”Ingen ung utan jobb” För-tidsröstningen inför EU-parlamentsvalet började den 7 maj. S-kvinnor var delaktiga i ett antal aktiviteter, bland annat med två debattartiklar. ”Det är dags för ett makt-skifte i Europa för jämställdheten och jäm-

likheten, för allas lika rättigheter” och ”Eu-ropa har allt att vinna på mer jämställdhet”.Den 25 maj var det val till Europarlamen-tet.Den 19 juli var det socialdemokraternas dag i Ransäter, S-kvinnor var ansvariga för seminariet ” En jämställd värld är möjlig”. Inbjuden från Riksdagen var jämställd-hetsansvarig Ann-Christin Ahlberg

I höstens valrörelse var Inga-Lill Röhr in-bjuden till Lesjöfors s-kvinnor för att prata om valet till Landstinget.

Den 6 maj och den 19 augusti var det makt-mingel för s-kvinnor från hela landet.Den 17-18 oktober var det utbildning för nya medlemmar i Stockholm.

Inga-Lill Röhr deltog den 15 februari, 19 augusti och 15 november i kvinnoförbun-dets ordförande träffar.

27 september var det en ordförandeträff för länet tillsammans med S-kvinnors di-striktsstyrelse, där temat var ”Kvinnors hälsa”. Ett antal Workshops på temat kvin-nors hälsa genomfördes. Gunilla Larsson var inbjuden gäst. Verksamhetsplan för 2014-2015 beslutades.100-års jubiléet den 24 oktober, 2015 diskuterades.

Internationellt ansvarig i styrelsen Birgitta Eklund deltog i Palmecentrets utbildning den 11 oktober

Övriga rapporter: På ABF:s årsmöte den 5 april på Universi-tetet deltog Inga-Lill Röhr På Partidistriktets årskonferens den 5-6 april var Lena Andersson, s-kvinnors re-presentant.Vid Fonus Distriktsstämma den 9 april var s-kvinnor representerat av Lena Olsson.

Inga-Lill Röhr har en plats som adjungerad i Partidistriktets styrelse.Ett samarbete har påbörjats med Dalarna och Gävleborgs kvinnodistrikt.


SSU Värmland Verksamhetsåret 2014 har varit ett intensivt år för SSU Värmland. Hela SSU förvandlades om till en valapparat och inte en minut av kampan-jande gick förlorat. Moderpartiet har haft en stadig och ständig ökning i Värmland, i såväl val till EU-parlamentet som i val till kommun, landsting och riksdag. Vi tvekar inte en sekund med att stolt säga att SSU-distriktet har haft en betydande och bärande roll för framgång-en. När vi tittar i backspegeln tillåter vi oss konstatera att distriktet idag står ännu starkare än för ett år sedan. Vi har förutom valvinster även dubblerat våra SSU-kommuner. Vi kan konstatera att 2014 var ett riktigt segerår för SSU Värmland..

SamlaUnder året som gått har SSU Värmland lagt i högsta växeln när det kommer till att besöka gymnasieskolor. Vi har deltagit i arrangerade skoldebatter men också haft kontinuerliga skolbesök under hela året. Valrörelserna har naturligt satt höga krav på att distriktet ska finnas tillgängligt för länets unga. Förutom att samtala på skolor har vi bl.a. sökt upp ungdo-mar i nattvalstuga, knackat dörr på campus och arrangerat andra utåtriktade kampanjer. Även om valen tagit mycket fokus av verksamheten har vi ändå lyckats behålla egenvärdet i att

samla många ungdomar på lång sikt. För det är på lång sikt vi stärker organisationens möjlig-het att bilda opinion och påverka närsamhället. Vi inser att vår återväxt är direkt avgörande för en stark arbetarrörelse i Värmland även i fram-tiden.

SkolaEfter att vi samlat oss är skola A och O. Un-der 2014 har mycket fokus naturligt lagts på att bedriva kampanj och valrörelsearbete. Trots att vi lagt krut och energi på två valrörelser har vi ändå lyckats behålla vår utbildningskultur under året. Distriktet bjöd bland annat in alla förtroendevalda till en ledarskapsutbildning under våren. Vi har även hållit i sedvanliga grundkurser och fortsatt vårt studiesamarbete tillsammans med distrikten i Västra Götalands-regionen. Vi har också deltagit i SSU förbun-dets arrangerade utbildningar som började med nyårskurser och fortsatte med styrelseutbild-ningar, studieupptakt och inte minst SSU:s stora valläger där distriktet deltog med 25 per-soner.

PåverkaSSSU Värmland har utan tvekan varit det ungdomsförbundet som både synts och hörts mest i länet. Vi har deltagit i alla arrangerade

skoldebatter där ungdomsförbunden bjudits in. I skolvalresultat har det visat att SSU tas på allvar och att det är vi som kommunicerar den politiken som unga i Värmland vill ha. Vi har bemannat valstugan under helgnätterna och mött första och andragångsväljarnas åsik-ter och inspel i den politiska debatten. Under EU-valrörelsen anordnade vi en webb-sänd debatt mellan SSU och MUF på stora torget där Gabriel Wikström deltog. Skolvalet är ett sätt att mäta var vår målgrupp identifierar sig på den politiska kartan. SSU Värmland vann överlägset i nästan samtliga kommuner. Störst framgång hade vi i Filipstad och Storfors där vi fick 72,73 respektive 41.13% av ungdomarnas röster i riksdagsvalet. SSU Värmland är också stolta över att ha levererat unga politiker till diverse kommunuppdrag, inte minst att vår distriktsordförande numera är den yngsta kom-munstyrelse-ledamoten i hela landet. Med två valrörelser i bagaget tillsammans med nyttiga lärdomar och nya erfarenheter summe-rar vi supervalåret 2014 och ser med tillförsikt på framtiden och stundande verksamhetsår. Tillsammans med moderpartiet ska vi forma morgondagens politik och framtidens lösning-ar. Tillsammans står vi starka

Med vänlig hälsningDistriktsstyrelsen, Värmlands SSU-distrikt

Inga-Lill Röhr har under året deltagit i ett antal olika sammankomster, som har hand-lat om jämställdhet, kvinnofrid och barn-frid.

Ordförande Inga-Lill Röhr har under året varit på besök i flera kvinnoklubbar i länet, bl.a. Lindfors, Arvika, och Lesjöfors kvin-noklubbar. Inga-Lill har också varit i Säffle och Hagfors och träffat ett antal tjejer/kvin-

nor som är intresserade av att starta upp nya kvinnoklubbar på respektive ort.En första kontakt har tagits med kvinnor i Sunne, Storfors Torsby och Munkfors om ett första besök för att starta kvinnoklub-bar.

Klubbarnas medlemmar har under året skrivit insändare, debattartiklar, motioner och varit flitigt synliga i massmedia.

S-kvinnor Värmland tackar Partidistriktet, kvinnoklubbarna i länet, arbetarekommu-nerna i länet, riksdagsledamöter, Socialde-mokrater för tro och solidaritet, SSU, ABF och Redovisningsföreningen för ett gott samarbete under det gångna året

Inga-Lill RöhrOrdförande

S-kvinnor i Värmland


SSU Värmland Verksamhetsåret 2014 har varit ett intensivt år för SSU Värmland. Hela SSU förvandlades om till en valapparat och inte en minut av kampan-jande gick förlorat. Moderpartiet har haft en stadig och ständig ökning i Värmland, i såväl val till EU-parlamentet som i val till kommun, landsting och riksdag. Vi tvekar inte en sekund med att stolt säga att SSU-distriktet har haft en betydande och bärande roll för framgång-en. När vi tittar i backspegeln tillåter vi oss konstatera att distriktet idag står ännu starkare än för ett år sedan. Vi har förutom valvinster även dubblerat våra SSU-kommuner. Vi kan konstatera att 2014 var ett riktigt segerår för SSU Värmland..

SamlaUnder året som gått har SSU Värmland lagt i högsta växeln när det kommer till att besöka gymnasieskolor. Vi har deltagit i arrangerade skoldebatter men också haft kontinuerliga skolbesök under hela året. Valrörelserna har naturligt satt höga krav på att distriktet ska finnas tillgängligt för länets unga. Förutom att samtala på skolor har vi bl.a. sökt upp ungdo-mar i nattvalstuga, knackat dörr på campus och arrangerat andra utåtriktade kampanjer. Även om valen tagit mycket fokus av verksamheten har vi ändå lyckats behålla egenvärdet i att

samla många ungdomar på lång sikt. För det är på lång sikt vi stärker organisationens möjlig-het att bilda opinion och påverka närsamhället. Vi inser att vår återväxt är direkt avgörande för en stark arbetarrörelse i Värmland även i fram-tiden.

SkolaEfter att vi samlat oss är skola A och O. Un-der 2014 har mycket fokus naturligt lagts på att bedriva kampanj och valrörelsearbete. Trots att vi lagt krut och energi på två valrörelser har vi ändå lyckats behålla vår utbildningskultur under året. Distriktet bjöd bland annat in alla förtroendevalda till en ledarskapsutbildning under våren. Vi har även hållit i sedvanliga grundkurser och fortsatt vårt studiesamarbete tillsammans med distrikten i Västra Götalands-regionen. Vi har också deltagit i SSU förbun-dets arrangerade utbildningar som började med nyårskurser och fortsatte med styrelseutbild-ningar, studieupptakt och inte minst SSU:s stora valläger där distriktet deltog med 25 per-soner.

PåverkaSSSU Värmland har utan tvekan varit det ungdomsförbundet som både synts och hörts mest i länet. Vi har deltagit i alla arrangerade

skoldebatter där ungdomsförbunden bjudits in. I skolvalresultat har det visat att SSU tas på allvar och att det är vi som kommunicerar den politiken som unga i Värmland vill ha. Vi har bemannat valstugan under helgnätterna och mött första och andragångsväljarnas åsik-ter och inspel i den politiska debatten. Under EU-valrörelsen anordnade vi en webb-sänd debatt mellan SSU och MUF på stora torget där Gabriel Wikström deltog. Skolvalet är ett sätt att mäta var vår målgrupp identifierar sig på den politiska kartan. SSU Värmland vann överlägset i nästan samtliga kommuner. Störst framgång hade vi i Filipstad och Storfors där vi fick 72,73 respektive 41.13% av ungdomarnas röster i riksdagsvalet. SSU Värmland är också stolta över att ha levererat unga politiker till diverse kommunuppdrag, inte minst att vår distriktsordförande numera är den yngsta kom-munstyrelse-ledamoten i hela landet. Med två valrörelser i bagaget tillsammans med nyttiga lärdomar och nya erfarenheter summe-rar vi supervalåret 2014 och ser med tillförsikt på framtiden och stundande verksamhetsår. Tillsammans med moderpartiet ska vi forma morgondagens politik och framtidens lösning-ar. Tillsammans står vi starka

Med vänlig hälsningDistriktsstyrelsen, Värmlands SSU-distrikt

Inga-Lill Röhr har under året deltagit i ett antal olika sammankomster, som har hand-lat om jämställdhet, kvinnofrid och barn-frid.

Ordförande Inga-Lill Röhr har under året varit på besök i flera kvinnoklubbar i länet, bl.a. Lindfors, Arvika, och Lesjöfors kvin-noklubbar. Inga-Lill har också varit i Säffle och Hagfors och träffat ett antal tjejer/kvin-

nor som är intresserade av att starta upp nya kvinnoklubbar på respektive ort.En första kontakt har tagits med kvinnor i Sunne, Storfors Torsby och Munkfors om ett första besök för att starta kvinnoklub-bar.

Klubbarnas medlemmar har under året skrivit insändare, debattartiklar, motioner och varit flitigt synliga i massmedia.

S-kvinnor Värmland tackar Partidistriktet, kvinnoklubbarna i länet, arbetarekommu-nerna i länet, riksdagsledamöter, Socialde-mokrater för tro och solidaritet, SSU, ABF och Redovisningsföreningen för ett gott samarbete under det gångna året

Inga-Lill RöhrOrdförande

S-kvinnor i Värmland


Socialdemokrater

för tro och solidaritet

i VärmlandSocialdemokrater för Tro&SolidarietetDistriktets årskonferens hölls i Bibelberät-telsernas hus i Skattkärr. Årskonferensen inleddes med en föreläsning av Arno Saar-nak, om bilder av Judas i konsten som följ-des av föreställningen Sista måltiden – Ju-das, framförd av Västanå teater.

Till ordförande omvaldes Eva-Lena Gus-tavsson, Torsby och till ledamöter Johan Bonander, Östmark, Ingrid Emanuelson, Karlstad och nyvald Daniel Schützer från Årjäng.

Kvarstående i styrelsen ytterligare ett år: Nils-Gunnar Andersson, Arvika, Nils Jans-son, Karlstad och Eva Nordvall.

Till ersättare omvaldes Regina Andersson, Karlstad och. Jonas Gunnarsson, Ham-marö. Till ny ersättare valdes Lennart Halv-arsson, Karlstad. Ytterligare en rad val av uppdrag gjordes.

Verksamheten har under året präglats starkt av EU- valet 25 maj och de allmänna valen 14 september. Valarbetet genomför-des framförallt genom de lokala grupperna och de distriktsanslutna medlemmarna i sina respektive Arbetarekommuner.

Under vintern startade studier på temat ”Samhälle religion och rasism” ett folkbild-ningsarbete i samarbete med förbundet och ABF. Studiesatsningen syftar till att skapa en öppnare, rakare och mindre fördomsfull dialog i ett Sverige i förändring. Satsningen genomfördes i Torsby och i Karlstad där varje samling startade med en föreläsning via ABF Play och därefter diskussion i god studiecirkel anda.

Värmlands distrikt har varit represente-rade i förbundsstyrelsen genom Eva-Lena Gustavsson som ordinarie ledamot och er-sättare i verkställande utskottet. Distriktet besår av grupper i Arvika, Karlstad och Säffle. Därutöver finns distriktsanslutna medlemmar samlade i en grupp. Flera medlemmar är starkt engagerade i kyrkopolitiska uppdrag på olika nivåer, i landstinget, kommunala nämnder och sty-relser, i riksdagen och i Polisstyrelsen, som nämndemän och inte minst i Värmlands partidistrikts eget arbete.

Särskilda händelser un-der verksamhetsåret:15 mars Tre år efter Fukushima, Manifesta-tion på Soltorget, Karlstad, med bl a Jonas Gunnarsson som talare

16 april Årskonferens i Berättelsernas hus i Skattkärr

7-8 juni Förbundsårsmöte på Kista folkhög-skola med följande ombud: Daniel Schüt-zer, Årjäng, Ingrid Emanuelson och Nils Jansson, Karlstad.

19 juli Socialdemokraternas dag på Ransä-tersdagarna vid Erlandergården. Utställ-ningsmonter med information om förbun-detVi bjöd på snittar och dryck med närodlade, ekologiska och rättvisemärkta produkter.

28 augusti ”Varför talar vi så lite om fre-den?” torgmöte på fm vid valstugorna i Karlstad med Thage G Pettersson

28 augusti kl 18.00 ” Mitt långa liv i den politiska hetluften, om möten och händelser under livsresan” Thage G Pettersson, Sjö-gården på Kroppskärrs koloniträdgårdar

20-26 oktober Green Planet Week, Torsby Globala Klimatfilmfestival, med emeritus ärkebiskop Anders Wejryd, Johan Bonan-der och E-L Gustavsson m fl föreläsare och filmer.

30 november kl 18.00 Adventssamling i Väs-terstrandskyrkan i Karlstad, med Gunilla Svantorp som talade om Förenta Nationer-na.

Socialdemokrater för tro & solidaritet är progressiva troende. Vi vårdar solidarite-ten och slåss mot orättvisorna. Vi glöder för fred, frihet och rättvisa. Vi vill bygga en hållbar värld där alla behövs, alla får plats och ingen diskrimineras!

Eva-Lena GustavssonOrdförande för Socialdemokrater för tro & solidaritet i Värmland

Värmlands FolkbladVärmlands Folkblad AB är moderbolag i en koncern som består av dotterbolagen VF Tryck AB, Värmlands-Folkblad Drift AB, VF Huset KB, Värmlands Affärer AB och Karlstadtidningen drift AB.

Värmlands Folkblad AB redovisar Resultat efter finansnetto för koncernen 2014 blev 2 191 tkr enligt årsredovisningen, med hän-syn tagen till nya redovisningsregler, vilket

är mer än 5 mkr bättre än budget och 3 mkr bättre än prognosen.

Värmlands Folkblads upplaga fortsätter att minska, detta påverkar nu även räckvid-den, det vill säga antalet som läser tidning-en. I stort sett all prenumererad morgon-press minskar i upplaga.

Martin Andersson

Hotel Fryken-strand ABHotel Frykenstrand AB redovisar för 2014

följande:

Årets resultat blev en vinst på 375 000 kr.

Bolaget har en fortsatt jämn och god soli-ditet.

Sommarbokningar och kulturturismen har trots en viss nedgång, fortsatt betydelse för såväl omsättning som resultat.

Konferensmarknaden är konjunkturkäns-lig, dessutom går det att ana beteende-förändringar när det gäller viljan att vara iväg från hemmet.

Det löpande underhållet fortskrider enligt plan, fastigheten är i gott skick.

Martin Andersson


Unga Örnar VärmlandVerksamhet som genomförts under året

på distriktsnivå är:

Vi hade en kickoff med två ledare från Sölje Camping för att lägga upp planer in-för sommaren, men även tacka för gångna sommarns arbete med mat och bowling.

Har haft fem pysseldagar på Sölje Camping då vi grillade korv och gjorde pinnbröd, målade stentavlor gjorde tårtor och bjöd Campingens säsongers på, hade femkamp samt spelade minigolf.

Vi har haft fyra styrelsemöten under året, då vi har haft ett litet tapp på styrelsemed-lemmar på grund av flytt och studier så är vi en liten men naggande god styrelse. Tack vare detta har vi inte haft så många möten.

Under året har en ny avdelning startats upp, den heter Föräldragruppen. Vi har även skickat in en ansökan om att starta ännu en avdelning för de medlem-mar som inte tillhör Föräldragruppen eller Unga Örnars vänner, den kommer att heta Aktivitetsgruppen.

Verksamhet som genomförts under året

på avdelningsnivå är:

AvdelningarnaArvika – har innebandy en kväll i veckan Föräldragruppen – Vi hoppades få med deras verksamhetsberättelse men tyvärr, hann vi inte de.

Aktivitetsgruppen – Försökte anordna en skidresa till Sunne, men den blev inställd på grund av snöbrist.

Även en badresa till Sundstabadet blev inställd, vi lyckades inte få ihop logistiken till en rimlig kostnad.

Vi hade två medlemmar som var med i som-marens läger, den ene som lägerledare och den andre som deltagare. De var båda mycket nöjda med sin lägervisstelse som var deras första. Vi hoppas ju naturligtvis att detta ger ringar på vattnet.

EvenemangVi har anordnat fyra stycken loppmarknader i Säffle, alla har varit fullbokade så det är ett lyckat arrangemang, och ett bra sätt att visa att vi finns.

MedlemmarFöräldragruppen har fått några nya medlemmar under året, och flertalet av dessa är unga.

Glädjande nog ser vi att våra avdelningar har en god verksamhet, med ekonomisk stöttning från distriktsstyrelsen.

Vår ambition är att under kommande år verka för tre större aktiviteter genom aktivitetsgrup-pen.

Tack till alla våra vänner inom arbetarrörelsen, vi tackar speciellt SAP för deras årliga anslag till Unga Örnar Värmland.

StyrelsenUnga Örnar Värmland

GmAnette Storm

Ordförande

Glädjeyra under valvakan


Unga Örnar VärmlandVerksamhet som genomförts under året

på distriktsnivå är:

Vi hade en kickoff med två ledare från Sölje Camping för att lägga upp planer in-för sommaren, men även tacka för gångna sommarns arbete med mat och bowling.

Har haft fem pysseldagar på Sölje Camping då vi grillade korv och gjorde pinnbröd, målade stentavlor gjorde tårtor och bjöd Campingens säsongers på, hade femkamp samt spelade minigolf.

Vi har haft fyra styrelsemöten under året, då vi har haft ett litet tapp på styrelsemed-lemmar på grund av flytt och studier så är vi en liten men naggande god styrelse. Tack vare detta har vi inte haft så många möten.

Under året har en ny avdelning startats upp, den heter Föräldragruppen. Vi har även skickat in en ansökan om att starta ännu en avdelning för de medlem-mar som inte tillhör Föräldragruppen eller Unga Örnars vänner, den kommer att heta Aktivitetsgruppen.

Verksamhet som genomförts under året

på avdelningsnivå är:

AvdelningarnaArvika – har innebandy en kväll i veckan Föräldragruppen – Vi hoppades få med deras verksamhetsberättelse men tyvärr, hann vi inte de.

Aktivitetsgruppen – Försökte anordna en skidresa till Sunne, men den blev inställd på grund av snöbrist.

Även en badresa till Sundstabadet blev inställd, vi lyckades inte få ihop logistiken till en rimlig kostnad.

Vi hade två medlemmar som var med i som-marens läger, den ene som lägerledare och den andre som deltagare. De var båda mycket nöjda med sin lägervisstelse som var deras första. Vi hoppas ju naturligtvis att detta ger ringar på vattnet.

EvenemangVi har anordnat fyra stycken loppmarknader i Säffle, alla har varit fullbokade så det är ett lyckat arrangemang, och ett bra sätt att visa att vi finns.

MedlemmarFöräldragruppen har fått några nya medlemmar under året, och flertalet av dessa är unga.

Glädjande nog ser vi att våra avdelningar har en god verksamhet, med ekonomisk stöttning från distriktsstyrelsen.

Vår ambition är att under kommande år verka för tre större aktiviteter genom aktivitetsgrup-pen.

Tack till alla våra vänner inom arbetarrörelsen, vi tackar speciellt SAP för deras årliga anslag till Unga Örnar Värmland.

StyrelsenUnga Örnar Värmland

GmAnette Storm

Ordförande

Glädjeyra under valvakan


Motion och DS-utlåtanden 2015❏ Motion 1: Finansiering av kvinnojour-er och brottsofferjourerMotionär: Inga-Lill Röhr

I propositionen 2009/10:55 för det civila sam-hället, som har bifallits av Riksdagen betonas vikten av att det civila samhället har goda långsiktiga och stabila förutsättningar för sin existens och verksamhet. Inom ramen för ett system för redovisning och uppföljning utifrån olika sakområden är det främst de många och skiftande systemen för bidrag till det civila samhällets organisationer som det är angeläget att förhålla sig till. Bidragssystemen bör präg-las av stabilitet för att det ska vara möjligt för ideella organisationer att planera, bedriva och kunna utveckla sin verksamhet på ett lång-siktigt sätt. Många av våra kvinnojourer och brottsofferjourer är beroende utav projektbi-drag från olika myndigheter och stiftelser. Stö-det från kommunerna när det gäller insatser till våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn varierar.

Detta är ett skäl till att göra följande yrkande.Att Att ändra nuvarande lagstiftning kring

ideella organisationer till att utforma en allmän lagstiftning för ideella or-ganisationer som kvinnojourer och brottsofferjourer.l

Att Att ett tydligare krav kan ställas på kommunerna om finansieringen till en kvinnojour och brottsofferjour

Att Att utreda om det finansiella ansvaret kan finnas under en huvudman.

Arbetarekommunens utlåtande Medlemsmötet i Kristinehamns Arbetarekom-mun den 10 december beslutade att yrka avslag på attsats 1 och i övrigt anta motionen som sin egen.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 1: Finansiering av kvinnojour-er och brottsofferjourerFöredragande: Mikael Dahlqvist

Alla människor har rätt att känna sig trygga i vardagen. Trygghet mot brott innebär att inte behöva känna rädsla för att utsättas för över-grepp, att samhället reagerar snabbt och tydligt när brott inträffar och ger stöd och upprättelse

till brottsoffer. Samhället måste skapa förut-sättningar för att minska de fysiska, psykiska och ekonomiska skador som uppkommer av brott. Ett brottsoffer ska veta att hon får stöd från alla led – rättsväsende, sjukvård, social-tjänst, brottsofferjourer, kvinnojourer, tjejjour-er och liknande.

Enligt Nationellt Centrum för Kvinnofrid har mer än var tionde kvinna i Sverige blivit ut-satt för våld i en nära relation. Och mer än var tionde kvinna har blivit tvingad till oönskade sexuella kontakter. Enligt Brottsförebyggande rådet våldtas över 36 000 kvinnor i Sverige var-je år, det är 100 kvinnor om dagen. Förra året mördades 26 kvinnor i Sverige av en man i en nära relation.

Kvinnor som har utsatts för våld i en nära re-lation drabbas ofta av sjukskrivningar, ham-nar lätt utanför arbetsmarknaden och kämpar hårt för att försörja sig. De har stort behov av vård, fungerande socialförsäkringssystem och skyddsnät. Det krävs en kraftfull och tydlig po-litik för att förebygga och förhindra våld och hjälpa våldsutsatta. Insatser behöver sättas in på flera politikområden för att ge effekt.

2006 initierade den dåvarande Socialdemokra-tiska regeringen en utredning som ledde till en skärpning av Socialtjänstlagen. Där förtyd-ligades den kommunala socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn. När Fredrik Reinfeldt blev statsminister samma år lovade han att särskilt säkra ekonomisk trygghet för våldsutsatta kvinnor. Så blev det inte. Flera rap-porter har visat att den förra regeringens för-sämringar i socialförsäkringssystemet drabbat våldsutsatta kvinnor extra hårt. Kvinnojour-erna rapporterar att de riskerar att behöva neka kvinnor och barn hjälp. Att kommunerna tar sitt ansvar för att ge dem rätt stöd är nödvän-digt.

Vår nya socialdemokratiskt ledda regering är en feministisk regering. Den avsatte 207 mil-joner för kvinnojourerna 2015 vilket är en ök-ning med 100 miljoner. Deras verksamhet är avgörande och livsviktig och deras finansiering måste säkras. Eftersom regeringens förslag förlorade i riksdagen gäller alliansens budget och det innebär tyvärr 70 miljoner mindre till kvinnojourerna 2015 än vad som hade varit fal-let om det socialdemokratiska förslaget vunnit majoritet. Den socialdemokratiska regeringen måste därför återkomma i kommande budgetar med nya satsningar på detta område.

Förutom kvinnojourerna har också Brottsof-ferjourerna en viktig roll i stödet för kvinnor som utsätts för våld av en närstående. Det är kommunerna som har ansvar för att det finns stöd till brottsoffer men många kommuner har i praktiken överlåtit det konkreta brottsoffer-stödet på den ideella organisationen Brottsof-ferjouren. De lokala brottsofferjourerna, som stöttar både människor som utsatts för brott och deras anhöriga samt personer som bevittnat brott och behöver stöd för att våga vittna, fi-nansieras främst med bidrag från kommunerna. Det ekonomiska stödet varierar kraftigt mellan kommunerna men räcker i bästa fall till lokal-hyra och till att avlöna en person på hel- el-ler deltid som kan samordna och administrera brottsofferstödet som utförs på ideell basis av oavlönade volontärer.

De lokala brottsofferjourernas har också ett viktigt ekonomiskt stöd från sin riksorgani-sation som har stor betydelse. De får i sin tur pengar ur Brottsofferfonden som administreras av Brottsoffermyndigheten. Regeringen har för att förbättra villkoren därför föreslagit att av-giften till Brottsofferfonden ska höjas.Kommunernas socialtjänst har ett huvudansvar för våldsutsatta och brottsoffer. Detta ansvar kan och ska inte överlåtas till frivilligkrafter. Det skulle inte heller vara praktiskt möjligt ef-tersom förutsättningarna för att ha lokal verk-samhet skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika kommuner. Ansvaret för kommunerna innebär krav på insatser på flera olika områden. I detta arbete spelar kvinnojourer och brottsof-ferjourer en betydelsefull och ovärderlig roll på många orter.

Det är dock viktigt att kvinnojourer och brottsofferjourer behåller sitt oberoende sam-tidigt som de ges stabilt och bra stöd för sin verksamhet. Vi delar motionens ambition att stärka kvinnojourernas och brottsofferjourernas möjligheter att verka genom ökade anslag och större långsiktighet. Regeringen har en offen-siv politik för att öka resurserna och prioritera dessa frågor. Mot denna bakgrund tror vi inte att ändrad lagstiftning är rätt väg att gå i nu-läget. Det kan riskera att öka oklarheten om vem som har ansvaret för insatserna och minska oberoendet. Vi delar helt motionens betoning av långsiktighet, stabilitet och ökade resurser. Frågan behöver följas noga under kommande år för att säkra att utvecklingen i kommunerna går i rätt riktning så att alla människor i våra kommuner kan känna trygghet.


Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att motionen avslås

❏ Motion 2: Kvinnors pensioner Motionär: Inga-Lill Röhr

Dagens kvinnliga pensionärer har en rejält lägre pension än männen. De får klara sig på 63 procent av vad männen får i pension varje månad, eller 6,772 kronor mindre varje månad.Siffror som visar på skillnaderna och för fram-tiden när många kvinnor väljer att jobba deltid när man har småbarn.I genomsnitt får en 65 årig kvinnlig pensionär 11, 721 kronor i månaden, där ingår allmän pension, eventuell tjänstepension och privat sparande. För män är samma siffra 18,493 kro-nor i månaden.Här ser man att lika lön för lika arbete är ett måste..

Yrkar Att Att verka för en jämställd lönesättning

som är lika för kvinnor och män för lika arbete.

Att Att nuvarande pensionssystem ses över.

Att Att kvinnor och män delar på pensions-poängen så länge barnen är under 18 år.

Arbetarekommunens utlåtande Medlemsmötet i Kristinehamns Arbetarekom-mun den 10 december beslutade att anta mo-tionen som sin egen.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 2: Kvinnors pensionerFöredragande: Mikael Dahlqvist

Vi lever ett allt längre och friskare liv. Medel-livslängden i Sverige är en av världens högsta. Mer än 1,5 miljoner svenskar är över 65 år. Men det är ingen homogen grupp. Många pensionä-rer lever ett gott liv och förverkligar många av sina drömmar. Andra lever med mycket knappa resurser. Ett arbetsliv som under de senaste åren blivit allt mer ojämlikt innebär att vi i större utsträckning får vinnare och förlorare bland pensionärerna. Visstidsanställningar, sjukskriv-ningar och arbetslöshet får direkt effekt på den framtida pensionen. Att kvinnor ofta har en lägre pensionspoäng beror på att de haft en lägre lön och kortare arbetstid än män. Vi soci-aldemokrater har stor förståelse för att kvinnor är oroliga för sina pensioner.

Pensioneringen kommer efter ett långt arbets-liv där man under åren har satt av delar av sitt löneutrymme till pension. Självklart har man då rätt att kräva att man får ut tillräckligt med pension för att kunna leva ett drägligt liv. En av förutsättningarna för att kunna leva ett gott liv är att man inte behöver oroa sig för sin eko-nomi.

Pensionssystemet bygger på livsinkomstprin-cipen, vilket innebär att alla inkomster utgör underlag för den framtida pensionen. Ju högre inkomst och längre deltagande i arbetslivet, desto högre bli pensionen. Distriktsstyrelsen menar att livsinkomsten även i fortsättningen ska ligga till grund för pensionen. För att inte föräldraskap, arbetslöshet och sjukdom i allt för hög utsträckning ska påverka den ekonomiska tryggheten när man blir pensionär, är även inkomster som till exempel föräldrapenning, a-kassa och sjukpenning pensionsgrundande. Med undantag för garantipensionen innehåller pensionssystemet inte några omfördelande in-slag. Omfördelningen sker i stället till exempel genom skattesystemet och socialförsäkringarna. Den framtida pensionen betalas genom att var och en av oss avstår lön som istället betalas in som en avgift till pensionssystemet.

Den som inte haft tillräckliga pensionsgrun-dande inkomster får garantipension. Garanti-pensionen ersätter det tidigare grundskyddet, folkpensionen, pensionstillskottet och det sär-skilda grundavdraget. Det faktum att kvinnor generellt har lägre löner än män påverkar pen-sionen. En övervägande del av gruppen med ga-rantipension är kvinnor. För att komma till rät-ta med skillnaderna på kort och lång sikt måste jämställdheten öka både i hemmet och i arbets-livet. Kvinnor drabbas också särskilt hårt när sjukförsäkringen inte längre fungerar och re-habiliteringen tillbaka till arbete är bristfällig. Eftersom ensamhushåll anses ha högre omkost-nader per person än makar och sammanboende har ensamstående något högre garantipension.

För att pensionssystemet ska ge även framtida generationer av pensionärer ekonomisk trygg-het måste det vara ekonomiskt hållbart. Därför anpassas pensionerna till tillväxt och löneut-veckling. De inkomstgrundade pensionerna, inkomstpension och tilläggspension, följer inkomstutvecklingen i Sverige genom att ett inkomstindex används vid den årliga pensions-omräkningen.

En av principerna i pensionssystemet är att den inkomstgrundade ålderspensionen skall vara en fristående försäkringsgren som finansieras i sin helhet med en specialdestinerad och fast pensionsavgift och som inte har koppling till statsbudgeten. Det är en viktig princip efter-som pensionerna på det sättet blir oberoende av problem i statens finanser.

En av de viktigaste utgångspunkterna när pen-sionssystemet arbetades fram var att det skulle ge människor en rimlig pension. På senare tid har flera rapporter pekat på risken att pensio-nerna inte kommer att bli tillräckligt höga. Medellivslängden ökar med drygt ett år per decennium, vilket är positivt men mer än vad som prognostiserats. Den demografiska utveck-lingen innebär att de som förvärvsarbetar måste försörja allt fler. Svag närings- och arbetsmark-nadspolitik, försämrad arbetslöshetsförsäkring, om fattande utförsäkringar från sjukförsäkring-en och en förändrad finansmarknad är andra faktorer som kommer att leda till förändringar och försämringar av pensionerna om inga po-litiska initiativ tas. Konsekvenserna av de för-ändrade faktorerna behöver analyseras.

Mot den bakgrunden har socialdemokraterna krävt att ett antal utredningar ska tillsättas inom ramen för den pensionsgrupp som består av partier som står bakom pensionsuppgörel-sen. Flertalet av dessa utredningar pågår nu. Nuvarande pensionsöverenskommelse ses över kontinuerligt av pensionsgruppen.

Det enda sättet att säkra framtidens pensioner är att skapa fler jobb och bekämpa arbetslöshe-ten. Socialdemokraternas mål - att Sverige öka antalet personer som arbetar och antalet arbe-tade timmar i ekonomin så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU - är därför viktigt för pensionerna.

Precis som motionären skriver är pensionärer-nas villkor i alla högsta grad en jämställdhets-fråga. Vi har en feministisk regering och i re-geringsförklaringen fick jämställdhet ett stort utrymme. Ett stort antal pensionärer lever un-der knappa förhållanden. Majoriteten av dem är kvinnor. Därför har samarbetsregeringen åtgär-der som på både kort och lång sikt ska förbättra deras ekonomiska situation. Kvinnliga pen-sionärer har 6 000 kronor mindre i månaden i genomsnittlig pension, visar Pensionärernas riksorganisation med statistik från SCB i fjol.Dessa skillnader är resultatet när ett ojämlikt förvärvsliv summeras. Det är kostnaden för att kvinnorna tar ett större ansvar för barn och familj, har lägre löner och i mycket större ut-sträckning arbetar ofrivillig deltid

För att öka jämlikheten mellan män och kvin-nor vill vi att kvinnor har rätt att jobba hel-tid och att stapla visstidsanställningar tas bort. Att på arbetsplatserna genomförs arbetsvärde-ring och lönekartläggningar systematisk. Vi vill också införa en tredje pappamånad för att främja kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Och att kommunerna erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Men detta är åtgärder som kommer ge resultat på sikt men dagens situa-tion kräver också att snabba åtgärder sätts in för


Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att motionen avslås

❏ Motion 2: Kvinnors pensioner Motionär: Inga-Lill Röhr

Dagens kvinnliga pensionärer har en rejält lägre pension än männen. De får klara sig på 63 procent av vad männen får i pension varje månad, eller 6,772 kronor mindre varje månad.Siffror som visar på skillnaderna och för fram-tiden när många kvinnor väljer att jobba deltid när man har småbarn.I genomsnitt får en 65 årig kvinnlig pensionär 11, 721 kronor i månaden, där ingår allmän pension, eventuell tjänstepension och privat sparande. För män är samma siffra 18,493 kro-nor i månaden.Här ser man att lika lön för lika arbete är ett måste..

Yrkar Att Att verka för en jämställd lönesättning

som är lika för kvinnor och män för lika arbete.

Att Att nuvarande pensionssystem ses över.

Att Att kvinnor och män delar på pensions-poängen så länge barnen är under 18 år.


Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 2: Kvinnors pensionerFöredragande: Mikael Dahlqvist

Vi lever ett allt längre och friskare liv. Medel-livslängden i Sverige är en av världens högsta. Mer än 1,5 miljoner svenskar är över 65 år. Men det är ingen homogen grupp. Många pensionä-rer lever ett gott liv och förverkligar många av sina drömmar. Andra lever med mycket knappa resurser. Ett arbetsliv som under de senaste åren blivit allt mer ojämlikt innebär att vi i större utsträckning får vinnare och förlorare bland pensionärerna. Visstidsanställningar, sjukskriv-ningar och arbetslöshet får direkt effekt på den framtida pensionen. Att kvinnor ofta har en lägre pensionspoäng beror på att de haft en lägre lön och kortare arbetstid än män. Vi soci-aldemokrater har stor förståelse för att kvinnor är oroliga för sina pensioner.

Pensioneringen kommer efter ett långt arbets-liv där man under åren har satt av delar av sitt löneutrymme till pension. Självklart har man då rätt att kräva att man får ut tillräckligt med pension för att kunna leva ett drägligt liv. En av förutsättningarna för att kunna leva ett gott liv är att man inte behöver oroa sig för sin eko-nomi.

Pensionssystemet bygger på livsinkomstprin-cipen, vilket innebär att alla inkomster utgör underlag för den framtida pensionen. Ju högre inkomst och längre deltagande i arbetslivet, desto högre bli pensionen. Distriktsstyrelsen menar att livsinkomsten även i fortsättningen ska ligga till grund för pensionen. För att inte föräldraskap, arbetslöshet och sjukdom i allt för hög utsträckning ska påverka den ekonomiska tryggheten när man blir pensionär, är även inkomster som till exempel föräldrapenning, a-kassa och sjukpenning pensionsgrundande. Med undantag för garantipensionen innehåller pensionssystemet inte några omfördelande in-slag. Omfördelningen sker i stället till exempel genom skattesystemet och socialförsäkringarna. Den framtida pensionen betalas genom att var och en av oss avstår lön som istället betalas in som en avgift till pensionssystemet.

Den som inte haft tillräckliga pensionsgrun-dande inkomster får garantipension. Garanti-pensionen ersätter det tidigare grundskyddet, folkpensionen, pensionstillskottet och det sär-skilda grundavdraget. Det faktum att kvinnor generellt har lägre löner än män påverkar pen-sionen. En övervägande del av gruppen med ga-rantipension är kvinnor. För att komma till rät-ta med skillnaderna på kort och lång sikt måste jämställdheten öka både i hemmet och i arbets-livet. Kvinnor drabbas också särskilt hårt när sjukförsäkringen inte längre fungerar och re-habiliteringen tillbaka till arbete är bristfällig. Eftersom ensamhushåll anses ha högre omkost-nader per person än makar och sammanboende har ensamstående något högre garantipension.

För att pensionssystemet ska ge även framtida generationer av pensionärer ekonomisk trygg-het måste det vara ekonomiskt hållbart. Därför anpassas pensionerna till tillväxt och löneut-veckling. De inkomstgrundade pensionerna, inkomstpension och tilläggspension, följer inkomstutvecklingen i Sverige genom att ett inkomstindex används vid den årliga pensions-omräkningen.

En av principerna i pensionssystemet är att den inkomstgrundade ålderspensionen skall vara en fristående försäkringsgren som finansieras i sin helhet med en specialdestinerad och fast pensionsavgift och som inte har koppling till statsbudgeten. Det är en viktig princip efter-som pensionerna på det sättet blir oberoende av problem i statens finanser.

En av de viktigaste utgångspunkterna när pen-sionssystemet arbetades fram var att det skulle ge människor en rimlig pension. På senare tid har flera rapporter pekat på risken att pensio-nerna inte kommer att bli tillräckligt höga. Medellivslängden ökar med drygt ett år per decennium, vilket är positivt men mer än vad som prognostiserats. Den demografiska utveck-lingen innebär att de som förvärvsarbetar måste försörja allt fler. Svag närings- och arbetsmark-nadspolitik, försämrad arbetslöshetsförsäkring, om fattande utförsäkringar från sjukförsäkring-en och en förändrad finansmarknad är andra faktorer som kommer att leda till förändringar och försämringar av pensionerna om inga po-litiska initiativ tas. Konsekvenserna av de för-ändrade faktorerna behöver analyseras.

Mot den bakgrunden har socialdemokraterna krävt att ett antal utredningar ska tillsättas inom ramen för den pensionsgrupp som består av partier som står bakom pensionsuppgörel-sen. Flertalet av dessa utredningar pågår nu. Nuvarande pensionsöverenskommelse ses över kontinuerligt av pensionsgruppen.

Det enda sättet att säkra framtidens pensioner är att skapa fler jobb och bekämpa arbetslöshe-ten. Socialdemokraternas mål - att Sverige öka antalet personer som arbetar och antalet arbe-tade timmar i ekonomin så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU - är därför viktigt för pensionerna.

Precis som motionären skriver är pensionärer-nas villkor i alla högsta grad en jämställdhets-fråga. Vi har en feministisk regering och i re-geringsförklaringen fick jämställdhet ett stort utrymme. Ett stort antal pensionärer lever un-der knappa förhållanden. Majoriteten av dem är kvinnor. Därför har samarbetsregeringen åtgär-der som på både kort och lång sikt ska förbättra deras ekonomiska situation. Kvinnliga pen-sionärer har 6 000 kronor mindre i månaden i genomsnittlig pension, visar Pensionärernas riksorganisation med statistik från SCB i fjol.Dessa skillnader är resultatet när ett ojämlikt förvärvsliv summeras. Det är kostnaden för att kvinnorna tar ett större ansvar för barn och familj, har lägre löner och i mycket större ut-sträckning arbetar ofrivillig deltid

För att öka jämlikheten mellan män och kvin-nor vill vi att kvinnor har rätt att jobba hel-tid och att stapla visstidsanställningar tas bort. Att på arbetsplatserna genomförs arbetsvärde-ring och lönekartläggningar systematisk. Vi vill också införa en tredje pappamånad för att främja kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Och att kommunerna erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Men detta är åtgärder som kommer ge resultat på sikt men dagens situa-tion kräver också att snabba åtgärder sätts in för


de pensionärer som i dag har det svårast eko-nomiskt. Därför kommer bostadstillägget hö-jas för pensionärer och att pensionärer betalar samma skatt som löntagare - skatteklyftan ska bort (i det första steget tar vi bort pensionärs-skatten för de lägsta pensionerna där kvinnor är överrepresenterade). Dessutom satsar vi på äld-revården för att ge trygghet åt våra gamla och deras anhöriga. Ingen ska i slutet av arbetslivet behöva känna oro inför åldrandet.

Tyvärr verkar de borgerliga partierna inte se allvaret i detta. I det budgetförslag som opposi-tionen lade fram i riksdagen lyser satsningarna på pensionärer med sin frånvaro. Det skiljer över fyra miljarder kronor mellan samarbetsre-geringens och de borgerliga partiernas budget-förslag för pensionärerna. Genom att höstbud-geten röstas ned av alliansen och SD gäller nu en borglig budget i alla fall tills vårbudgeten läggs fram för beslut. I kommande satsningar kommer välfärden prioriteras före skattesänk-ningar. Att bli gammal i Sverige ska förknippas med glädje och trygghet.

Viktigt att kvinnor har egen försörjning och därmed få en pension som går att leva på – det måste vara utgångspunkten. För att förändra detta och öka jämställdheten är det viktigt att kvinnors sysselsättning ökar. Vi vill inte göra kvinnor mer beroende av sin makes försörjning för sin framtida pension. Vi Socialdemokrater är dock alltid beredda att se över förslag för att förbättra pensionssystemet och göra det mer rättvist och jämlikt.

Om du är föräldraledig, eller går ner i arbetstid för att du har barn, påverkar det hur mycket du tjänar in till din pension. Pensionsrätt för barnaår är ett sätt att kompensera föräldrar eko-nomiskt för det. Den förälder som tjänar minst får pensionsrätt. Grundkrav är att du har vård-naden om barnet. Man måste arbetet minst fem år i Sverige med en inkomst som är minst 2 inkomstbasbelopp före det år du fyller 70 år.

För att pensionssystemet ska ge tillräckligt höga pensioner behöver det vara stabilt, såväl ekonomiskt som politiskt. En bred, blocköver-skridande överenskommelse om pensionerna är därför viktig. Socialdemokraterna är beredda att ta ansvar för dagens pensioner bland annat genom att minska arbetslösheten, och för mor-gondagens pensioner, genom att medverka till nödvändiga förändringar i pensionssystemet.

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att anse att-sats 1 besvaradAtt anse att-sats 2 besvaradAtt avslå att-sats 3

❏ Motion 3: Introduktion av nya med-lemmarMotionär: Jerry Andergrahn

För några år sedan var vår försteombudsman Martin Andersson runt och presenterade siffror rörande hur nya medlemmar upplevde sin för-sta tid i partiet. Svaren hämtades från en web-baserad enkät där nya medlemmar fick beskriva sin första tid i SAP. Den mest skrämmande siffran som kom fram ur dessa tusentals enkät-svar var att endast 3,9 % uppgav att de fått en personlig kontakt med partiet under sitt första medlemsår.I Kristinehamn har vi försökt ta tag i detta. Vi har en arbetsgrupp som ska ta hand om nya medlemmar och slussa in dem i organisationen. Vi är inte färdiga på långa vägar, men det fung-erar ändå så bra att det känns meningsfullt att dela med oss av hur vi arbetar och lägga fram vissa delar av detta som förslag.Det vi gör handlar i korta drag om att ringa upp nya medlemmar och välkomna dem till partiet. Att i samband med detta bjuda in dem till enklare träffar, där de får presentera sig och gärna berätta varför de valt att gå med i par-tiet. Vi har haft studiecirklar där nya medlem-mar fått en introduktion till socialdemokratin genom diskussioner och partiets eget material.Där står vi idag. Som sagt, vi är inte klara, men det känns väldigt bra att vara på väg.Det är givetvis inte bara för att få bra statis-tik som vi gör detta. Vi tror att ett personligt bemötande är viktigt för den nye medlemmen och att den nye medlemmens engagemang och drivkraft kan vara väl så viktigt för partiet. Vi får inte glömma att det finns en anledning till att personen valt att aktivt bli medlem i soci-aldemokraterna. Det borde vara vår skyldighet att ta det engagemanget på allvar och hjälpa till att omsätta det i handling. Genom den person-liga kontakten ges en möjlighet att identifiera vilken eller vilka frågor medlemmen brinner för..

Jag yrkar därför:Att Socialdemokraterna i Värmland ska ha

som mål att mer än 90 % av alla nya medlemmar ska få en personlig kontakt med sitt parti.

Att Distriktets arbetarekommuner rekom-menderas att tillsätta en medlemsansva-rig och/eller arbetsgrupp med fokus på nya medlemmar


Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 3: Introduktion av nya med-lemmarFöredragande: Martin Andersson

Motionären behandlar i sin motion frågan om introduktionen av nya medlemmar. Distrikts-styrelsen håller med motionären om att mot-tagandet av nya medlemmar måste förbättras. Ett gott mottagande lägger grunden för att fler känner delaktighet i vårt parti och i förläng-ningen har möjlighet att påverka politikens innehåll.

Distriktsstyrelsen anser att alla medlemmar skall få en personlig kontakt när en medlems-förfrågan inkommer. Detta är ett arbete där alla organisationsdelar måste vara delaktiga. Allt från partidistriktet till de, enligt stadga, valda medlemsansvariga i arbetarekommunerna.

Partidistriktet har därför valt att lyfta frå-gan tillsammans med arbetarekommunerna. Vi skall gemensamt komma fram till gemen-samma metoder och förhållningssätt hur vi väl-komnar medlemmar.

Under partidistriktets planerade funktions-utbildning skall arbetarekommunernas med-lemsansvariga gemensamt komma fram hur medlemsmottagningen skall förbättras..

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att anse motionen besvarad.

❏ Motion 4: Psykisk ohälsa Motionär: Eva Svensson / Lena Kandergård

Psykisk ohälsa ökar i samhället och det är oro-väckande att det går allt längre ner i åldrarna. Psykiska sjukdomar och stressrelaterad ohälsa är det som ökar mest som orsak till långtids-sjukskrivningar.Samhällets ökade krav i skola och arbetsliv gör att många känner sig otillräckliga vilket ökar den psykiska belastningen. Kravet på att alltid vara tillgänglig via telefon eller annan elektro-nisk utrustning för att hänga med på sociala medier, svara på sms, mail mm spär ytterligare på stressen hos många.

Otryggheten i alla visstidsanställningar som staplas på varandra, osäkerheten på arbetsmark-naden och oron inför att eventuellt bli arbetslös


med den låga ersättning vid arbetslöshet som nu kvarstår är ytterligare faktorer som spär på den psykiska stressen som kan leda till ohälsa alternativt stressrelaterade sjukdomar.

Tidiga insatser för att upptäcka och på så sätt kunna förebygga ohälsa är det mest effektiva sättet att minska andelen som mår psykiskt då-ligt. Förebyggande insatser leder också enligt forskningen till kortare sjukskrivningsperioder i de fall man inte lyckas, genom det förebyg-gande arbetet, helt undvika sjukskrivning. De köer som idag finns inom t.ex. barn- och ung-domspsykiatrin i Värmland är i ett längre per-spektiv helt förkastliga.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi di-striktskongressen besluta:Att Socialdemokraterna i Värmland verkar

för en utökning av skolhälsovården för att tidigt upptäcka, förebygga och kun-na hjälpa

Att verka för att resurserna ökas inom både landstinget och kommunerna för snabb hjälp via rätt instans, förkorta vänteti-derna för både barn, unga och vuxna till psykiatrisk vård.

Arbetarekommunens utlåtande Arvika arbetarekommun beslutade vid rep-skapsmöte den 16 december 2014 att bifalla motionen.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 4: Psykisk ohälsa Föredragande: Ulric Andersson

Motionären pekar på att psykisk ohälsa ökar i samhället och att det är oroväckande att det går allt längre ner i åldrarna. Att tidiga insatser är det mest effektiva sättet att minska andelen som mår psykiskt dåligt är ett rimligt antagan-de. Det innebär att flera olika delar av samhäl-let berörs, men det är framförallt kommunernas och landstingets verksamheter som vi kan på-verka med politiska beslut. I flera värmländ-ska kommuner görs offensiva satsningar med förstärkta resurser som ska motverka psykisk ohälsa och inom landstinget pågår flera projekt med samma syfte.

Det finns också ett särskilt samverkansprojekt benämnt ”Nya Perspektiv” som vi startade när vi hade makten i landstinget. Uppenbarligen räcker inte dessa satsningar och vi instämmer i motionärens beskrivning av dagens situation. Utifrån denna nulägesbild har vi socialdemo-krater inlämnat en motion till regionfullmäk-tige där avsikten är att starta en barnkommis-sion som ska arbeta för förbättrade livsvillkor, utveckling och hälsa för barnen i Värmland. I

landstinget har vi lagt budgetförslag med sär-skilda satsningar på psykiatrin och även andra förbättringsförslag som tyvärr avslagits.

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att Bifalla motionen

❏ Motion 5: Gratis kollektivtrafik för personer under 25 årMotionär: Esteri Nilsson / Benjamin Bäck-ström / Jessica Gaidos

Idag använder vi i Sverige våra resurser som om vi skulle ha tillgång till tre och en halv planet. Människans påverkan på miljön mäts i ekolo-giska fotavtryck (globalhektar per person och år). Genomsnittssvensken har ett ekologiskt fotavtryck på 5,9 h per år men våra resurser räcker bara till att genomsnittsindividen an-vänder 1,8 ha per år. Riksdagen har beslutat att sätta upp 16 miljömål till 2020. Bara två av dessa kommer att uppnås. En stor anled-ning till detta är våra dagliga utsläpp av fossila bränslen.

Kollektivtrafiken används alldeles för lite jäm-fört med hur mycket den enskilda människan använder sin bil. Detta tror vi beror på att kollektivtrafik ska löna sig eftersom det är så mycket bättre för miljön. Detta är extra viktigt för unga och studerande eftersom de ofta inte har egna inkomster och Därför inte kan transportera sig på ett mer ef-fektivt och miljövänligt sätt då de inte har egen bil.

Det kan tyckas radikalt med gratis busstra-fik men faktum är att det redan finns i många svenska städer. I Kiruna ökade resandet med 130% - från 167 000 personer 2011 (startåret) till 387 000 personer 2013. I Avesta minskade koldioxidutsläppen med 40 ton per år efter att de infört avgiftsfri kollektivtrafik.

Det största hindret för gratis kollektivtrafik är kostnaden men de tidigare exemplen visar att den blir mindre än beräknad. I Kiruna var den beräknade kostnaden 5 miljoner kronor varje år medan den riktiga siffran hamnade på 3,3 mil-joner kronor.

Det här visar att människor vill åka kollektivt men inte har möjlighet utan avgiftsfri kollek-tivtrafik och därför anser vi att det är värt för Värmland att satsa på!

Vi i SSU Arvika, SSU Hagfors och SSU Säffle yrkar därför för följande:Att Att socialdemokraterna i Värmland ska

verka för gratis kollektivtrafik för perso-ner under 25 år..

Arbetarekommunens utlåtande Arvika arbetarekommun beslutade på rep-skapsmöte den 16 december 2014 att motio-nen besvaras genom en utredning genomförs om för- och nackdelar.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 5: Gratis kollektivtrafik för personer under 25 år Föredragande: Jonas Gunnarsson

Kollektivtrafik är precis som motionärerna på-pekar ett viktigt verktyg i omställningen till ett mera hållbart samhälle. Motiveringen till förslaget är att människor i högre grad skulle ställa bilen om det var så att kollektivresandet var gratis. De hänvisar också till att unga ofta har låga eller obefintliga egna inkomster. Ett länskort för ett år kostar enligt Värmlandstra-fiks hemsida den 4:e februari 2015 10900 kro-nor för ungdom upp till 25 år och 5450 kronor för skolungdom upp till 20 år. Socialdemokra-terna i Värmland har varit ledande i utbygg-naden av kollektivtrafiken, insikten har varit stor om att ökade möjligheter till resande ger människor större frihet att kunna ta jobb- eller utbildningserbjudanden samtidigt som sam-hället i stort kan göra stora miljövinster. Kol-lektivtrafik kostar dock stora summor pengar och den utökade trafiken i länet har under de senaste åren inneburit stora ansträngningar på vår gemensamma ekonomi. Bara under åren 2008 – 2013 ökade stödet till den länsgemen-samma trafiken med 121 000 000 kronor. Bil-jettintäkterna stod 2013 endast för 39 % av finansieringen av buss- och tågtrafiken. Det har under lång tid rått enighet om att målet är att komma upp till en intäktsfinaniseringsgrad om minst 50 %, detta för att säkra möjligheterna till att upprätthålla en välutbyggd trafik med stabil finansiering. Transporter och resande är inte gratis oavsett om vi väljer bilen, tåget eller bussen, dock är det som tidigare påpekats så att det finns en samhällsnytta i att människor ska kunna ta sig dit de behöver och om de väljer att göra det kollektivt också en stor miljönytta. Det är det som har varit och fortsatt är beve-kelsegrunden till att överhuvudtaget lägga ge-mensamma resurser på kollektiva transporter. Att gå motionärerna till viljes vore dock olyck-ligt då biljettintäkterna skulle minska och där-med urholka de resurser som står till förfogande till kollektivtrafik i länet. I en jämförelse med


med den låga ersättning vid arbetslöshet som nu kvarstår är ytterligare faktorer som spär på den psykiska stressen som kan leda till ohälsa alternativt stressrelaterade sjukdomar.

Tidiga insatser för att upptäcka och på så sätt kunna förebygga ohälsa är det mest effektiva sättet att minska andelen som mår psykiskt då-ligt. Förebyggande insatser leder också enligt forskningen till kortare sjukskrivningsperioder i de fall man inte lyckas, genom det förebyg-gande arbetet, helt undvika sjukskrivning. De köer som idag finns inom t.ex. barn- och ung-domspsykiatrin i Värmland är i ett längre per-spektiv helt förkastliga.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi di-striktskongressen besluta:Att Socialdemokraterna i Värmland verkar

för en utökning av skolhälsovården för att tidigt upptäcka, förebygga och kun-na hjälpa

Att verka för att resurserna ökas inom både landstinget och kommunerna för snabb hjälp via rätt instans, förkorta vänteti-derna för både barn, unga och vuxna till psykiatrisk vård.

Arbetarekommunens utlåtande Arvika arbetarekommun beslutade vid rep-skapsmöte den 16 december 2014 att bifalla motionen.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 4: Psykisk ohälsa Föredragande: Ulric Andersson

Motionären pekar på att psykisk ohälsa ökar i samhället och att det är oroväckande att det går allt längre ner i åldrarna. Att tidiga insatser är det mest effektiva sättet att minska andelen som mår psykiskt dåligt är ett rimligt antagan-de. Det innebär att flera olika delar av samhäl-let berörs, men det är framförallt kommunernas och landstingets verksamheter som vi kan på-verka med politiska beslut. I flera värmländ-ska kommuner görs offensiva satsningar med förstärkta resurser som ska motverka psykisk ohälsa och inom landstinget pågår flera projekt med samma syfte.

Det finns också ett särskilt samverkansprojekt benämnt ”Nya Perspektiv” som vi startade när vi hade makten i landstinget. Uppenbarligen räcker inte dessa satsningar och vi instämmer i motionärens beskrivning av dagens situation. Utifrån denna nulägesbild har vi socialdemo-krater inlämnat en motion till regionfullmäk-tige där avsikten är att starta en barnkommis-sion som ska arbeta för förbättrade livsvillkor, utveckling och hälsa för barnen i Värmland. I

landstinget har vi lagt budgetförslag med sär-skilda satsningar på psykiatrin och även andra förbättringsförslag som tyvärr avslagits.

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att Bifalla motionen

❏ Motion 5: Gratis kollektivtrafik för personer under 25 årMotionär: Esteri Nilsson / Benjamin Bäck-ström / Jessica Gaidos

Idag använder vi i Sverige våra resurser som om vi skulle ha tillgång till tre och en halv planet. Människans påverkan på miljön mäts i ekolo-giska fotavtryck (globalhektar per person och år). Genomsnittssvensken har ett ekologiskt fotavtryck på 5,9 h per år men våra resurser räcker bara till att genomsnittsindividen an-vänder 1,8 ha per år. Riksdagen har beslutat att sätta upp 16 miljömål till 2020. Bara två av dessa kommer att uppnås. En stor anled-ning till detta är våra dagliga utsläpp av fossila bränslen.

Kollektivtrafiken används alldeles för lite jäm-fört med hur mycket den enskilda människan använder sin bil. Detta tror vi beror på att kollektivtrafik ska löna sig eftersom det är så mycket bättre för miljön. Detta är extra viktigt för unga och studerande eftersom de ofta inte har egna inkomster och Därför inte kan transportera sig på ett mer ef-fektivt och miljövänligt sätt då de inte har egen bil.

Det kan tyckas radikalt med gratis busstra-fik men faktum är att det redan finns i många svenska städer. I Kiruna ökade resandet med 130% - från 167 000 personer 2011 (startåret) till 387 000 personer 2013. I Avesta minskade koldioxidutsläppen med 40 ton per år efter att de infört avgiftsfri kollektivtrafik.

Det största hindret för gratis kollektivtrafik är kostnaden men de tidigare exemplen visar att den blir mindre än beräknad. I Kiruna var den beräknade kostnaden 5 miljoner kronor varje år medan den riktiga siffran hamnade på 3,3 mil-joner kronor.

Det här visar att människor vill åka kollektivt men inte har möjlighet utan avgiftsfri kollek-tivtrafik och därför anser vi att det är värt för Värmland att satsa på!

Vi i SSU Arvika, SSU Hagfors och SSU Säffle yrkar därför för följande:Att Att socialdemokraterna i Värmland ska

verka för gratis kollektivtrafik för perso-ner under 25 år..

Arbetarekommunens utlåtande Arvika arbetarekommun beslutade på rep-skapsmöte den 16 december 2014 att motio-nen besvaras genom en utredning genomförs om för- och nackdelar.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 5: Gratis kollektivtrafik för personer under 25 år Föredragande: Jonas Gunnarsson

Kollektivtrafik är precis som motionärerna på-pekar ett viktigt verktyg i omställningen till ett mera hållbart samhälle. Motiveringen till förslaget är att människor i högre grad skulle ställa bilen om det var så att kollektivresandet var gratis. De hänvisar också till att unga ofta har låga eller obefintliga egna inkomster. Ett länskort för ett år kostar enligt Värmlandstra-fiks hemsida den 4:e februari 2015 10900 kro-nor för ungdom upp till 25 år och 5450 kronor för skolungdom upp till 20 år. Socialdemokra-terna i Värmland har varit ledande i utbygg-naden av kollektivtrafiken, insikten har varit stor om att ökade möjligheter till resande ger människor större frihet att kunna ta jobb- eller utbildningserbjudanden samtidigt som sam-hället i stort kan göra stora miljövinster. Kol-lektivtrafik kostar dock stora summor pengar och den utökade trafiken i länet har under de senaste åren inneburit stora ansträngningar på vår gemensamma ekonomi. Bara under åren 2008 – 2013 ökade stödet till den länsgemen-samma trafiken med 121 000 000 kronor. Bil-jettintäkterna stod 2013 endast för 39 % av finansieringen av buss- och tågtrafiken. Det har under lång tid rått enighet om att målet är att komma upp till en intäktsfinaniseringsgrad om minst 50 %, detta för att säkra möjligheterna till att upprätthålla en välutbyggd trafik med stabil finansiering. Transporter och resande är inte gratis oavsett om vi väljer bilen, tåget eller bussen, dock är det som tidigare påpekats så att det finns en samhällsnytta i att människor ska kunna ta sig dit de behöver och om de väljer att göra det kollektivt också en stor miljönytta. Det är det som har varit och fortsatt är beve-kelsegrunden till att överhuvudtaget lägga ge-mensamma resurser på kollektiva transporter. Att gå motionärerna till viljes vore dock olyck-ligt då biljettintäkterna skulle minska och där-med urholka de resurser som står till förfogande till kollektivtrafik i länet. I en jämförelse med


privata transporter med taxi eller egen bil är re-dan idag kollektivtrafiken ett bättre val för den egna plånboken. Distriktsstyrelsen anser också att det är viktigt att vi klarar av att lägga de ge-mensamma resurserna där de verkligen behövs och att det därför är viktigt att värna idén om att biljettintäkterna ska stå för hälften av kost-naderna att bedriva trafiken..

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att avslå motionen

❏ Motion 6: Samtyckeslag Motionär: Esteri Nilsson / Jenny Boqvist

Synen på offer och förövare i våldtäktssituatio-ner är idag skev. Många gånger misstros offret efter att hen (i 96% av fallen hon) haft mod att anmäla. Ofta anklagas hon för att genom en viss klädsel eller ett visst beteende uppmunt-rat förövaren till våldtäkt. Detta är en oerhört kvinnoföraktande och bisarr syn på sex. Att en kvinna skulle vilja bli våldtagen är inte ett ar-gument. Det är misogynt. Exempel på fall där förövarna gått fria är från Umeå hösten 2012 då en 16-årig flicka blev våldtagen av tre 18-åri-ga killar, bland annat med en flaska. Trots att flickan visade motstånd genom att hålla ihop benen och det bevisligen skedde ser inte tings-rätten det som att hon inte ville. De motiverar och säger ”att det inte med nödvändighet av de tilltalade måste ha uppfattats som ett uttryck för bristande samtycke från hennes sida, utan möjligen som ett tecken på blygsel eller inle-dande tvekan”.

En enkät från Brottsförebyggande rådet visar att det sker 36 000 sexövergrepp varje år. Bara var sjätte anmäls och av de 6 000 anmälning-arna leder endast 200 till fällande domar. Inte ens en ynka procent av övergreppen resulterar i att gärningsmannen straffas.

Sveriges nuvarande lag räcker inte för att sexö-vergrepp ska dömas rättvist och en samtyck-eslag saknas. Detta anser vi är fruktansvärt då det borde ses som grundläggande att alla parter vid samlag är med på det som sker. Det finns ett motstånd mot samtyckeslag liksom det gjorde för agalagen innan den infördes på 70-talet. Man ansåg att samhället inte borde lägga sig i hur barnen uppfostras i hemmet. Denna idé ses idag som avvikande och icke främjande ur ett barnperspektiv. På samma sätt hoppas vi att normer och strukturer kring sex ska förändras när samtyckeslag införs.

Vi i SSU Arvika yrkar därför:Att Värmlands riksdagsledamöter från

Socialdemokraterna ska verka för en samtyckeslag i deras riksdagsarbete.

Arbetarekommunens utlåtande Arvika arbetarekommun beslutade vid repre-sentantskapsmötet att bifalla motionen

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 6: Samtyckeslag Föredragande: Jonas Gunnarsson

exualbrott, i synnerhet våldtäkt, är grova och vidriga brott. Precis som motionärerna påpe-kar är våldtäkt också ett brott som i huvudsak drabbar kvinnor, det är helt enkelt ett brott som tydligt visar på den ojämställdhet som råder i vårt samhälle. Kritiken mot sexual-brottslagstiftningen har styckevis varit stor då en väldigt liten del av anmälningarna om våld-täkt har lett till åtal och dom. En samtyckeslag har föreslagits många gånger genom åren men alltid avvisats med bland annat argumentet att det finns risk att bevisbördan överförs på offret. Mot bakgrund av uppmärksammade frikän-nande domar 2014 har dock frågan hamnat i en annan dager och debatten om en samtyckesreg-lering åter kommit igång. Socialdemokraterna har varit med och bidragit till att en översyn sexualbrottslagen har påbörjats. 2014 tillsattes en sexualbrottskommitté vars uppdrag bland annat är att överväga en samtyckesreglering.

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att anse motionen besvarad

❏ Motion 7: Granska den s.k. två-årsre-geln Motionär: Inga-Lill Röhr

Varje år söker tusentals nyanlända kvinnor hjälp efter att ha utsatts för våld av sina svenska män. Regeln låser in kvinnor och barn i våld-samma relationer konstaterar regeringens utre-dare Eva Eriksson.

I Utlänningslagens 5kap 16 § står skrivet att ”enstaka bagatellartade övergrepp skall inte i sig kunna medföra att sökanden beviljas fort-satt uppehållstillstånd i Sverige”. Detta inne-bär att kvinnor som kommit till Sverige för att

ingå äktenskap med en man inte kan ta sig ur relationen och få ett uppehållstillstånd i landet även om hon blir utsatt för psykiska och fysiska övergrepp. Det är inte värdigt Sverige år 2010 att acceptera någon form av våld mot kvinnor genom att förringa betydelsen av övergrepp för en viss grupp av kvinnor som ”bagatellartade”. Det är också en högst tolkningsbar fråga vad som i paragrafen menas med denna benämning.Att bo i Sverige men inte ha uppehållstillstånd ska inte behöva föra med sig att ha ett sämre skydd mot våldshandlingar än de som är svens-ka medborgare.

Jag yrkar:Att att paragrafen ska tas bort och att kvin-

nor som kommit till Sverige på ovan-stående grunder ska omfattas av samma lagar mot våldshandlingar som svenska medborgare

Arbetarekommunens utlåtande Medlemsmötet i Kristinehamns Arbetarekom-mun den 10 december beslutade att anta mo-tionen som sin egen..

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 7: Granska den s.k. två-årsre-geln Föredragande: Jonas Gunnarsson

Såväl media som flera kvinnoorganisationer har vittnat om hur många kvinnor som kommit till Sverige i tron om att möta kärlek och ett bättre liv istället har blivit utsatta för våld, hot och för-tryck. Eftersom de beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning så medför detta att de befinner sig i en särskilt svår situation. I ett demokratiskt samhälle i en global värld är det en självklar rättighet att inleda relationer och bosätta sig med vem och var man vill. Lagstift-ning och praxis ska, vilket fallet är idag, utgå från att människor har ärliga avsikter och inte är ute efter att skada varandra. Men det är sam-tidigt nödvändigt att inse att det finns undan-tag, något som påvisats när män i Sverige sam-vetslöst har utnyttjat det maktöverläge de har i förhållanden med utländska kvinnor som är nya i landet och som saknar resurser att hävda sina rättigheter. Lagar och regler behöver ta hänsyn till dessa fall, vilket sällan sker idag. Kriteri-erna för att bevilja uppehållstillstånd behöver förändras. Bedömningen måste dels bygga på generell kunskap om hur människor påverkas av att utsättas för våld i nära relationer, dels ta hänsyn till vilka möjligheter kvinnan har att agera när hon utsatts för våld och när det gäl-ler att skaffa sig annan anknytning till Sverige. Det har visat sig att tvåårsregeln kan förvärra det våld kvinnorna utsätts för, genom att män-


nen hotar med det. Detta är ett skäl för att hitta andra bättre fungerande metoder för att kon-trollera att anknytningsrelationen är seriös och att en relation ingåtts av fri vilja och att ingen av parterna utsätts för övergrepp. Socialdemo-kraterna i riksdagen driver frågan om översyn och anpassning av tvåårsregeln. I reservation 20 i riksdagens betänkande 2013/14:SfU6 Migra-tion och asylpolitik blir vårt ställningstagande tydligt, där står att läsa:

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Forskning visar att migrerade kvinnor med tidsbegränsade uppe-hållstillstånd har sämre tillgång till rättsliga lösningar för att bekämpa det våld som män utövar mot dem än andra våldsutsatta kvinnor. Reglerna för tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning måste därför ses över för att situationen för dessa kvinnor och deras barn ska kunna bli bättre. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna..


❏ Motion 8: Behovet av att skydda den personliga integriteten vid trakasserierMotionär: Gustav Nilsson

Om man ser tillbaka historiskt var det under 1600 till 1700-talet vanligt med att bränna häxor på bål framför allt i den anglosaxiska de-len av världen. De människor som kategorise-rades som häxa var ofta en person med någon form av läkande kunskaper men det fanns även andra skäl som avundsjuka, hor anklagelser/förhäxning av annan person. Det man kan sam-manfatta det med var att dessa personer som anklagades för häxeri upplevdes som ett hot för en eller flera personer.

Idag bedrivs ingen häxjakt i vår civiliserade värld, i alla fall inte officiellt. Därför bränns heller inga människor idag på bål men många människor lever i vår värld och i Sverige idag under konstant hot av någon annan person. Hotet består inte alltid av att människor ska dödas för sina åsikter eller sina egenskaper, inte heller misshandlas. Det handlar om att det finns människor som på samma urvals grund som häxjakten användes och drevs på under 1600-1700talet vill göra någon annans män-niskas liv till ett rent helvete för att den män-

niska har någonting eller någon som man miss-unnar dem att ha.

Dagens raffinerade metoder för att bedriva den-na jakt idag är att förtala en annan människa, mobbning kallas detta på en arbetsplats och hur det benämns utanför en fysisk arbetsplats är svårt att sätta ord på. Metoderna som kan används i detta syfte är att sno någons inlogg-ning till olika forum och lägga ut saker genom att utge sig för att vara den person man vill trakassera, telefontrakasserier, identitetsstöld, man ljuger om vad personen har sagt eller gjort för att framställa sig själv i lite bättre dager, försöker överta denna persons egna nätverk av människor eller ta kontroll över dem, och om man inte lyckas med det gör man allt man kan för att detta personliga nätverk av människor ska upphöra att existera för gott.

Vill här poängtera att det här inte handlar om en person som bara slänger ur sig något elakt på affären om någon annan utan om systematiska handlingar som sker vecka efter vecka och må-nad efter månad, sker från år till år och där det aldrig tar slut. Där det faktiskt finns människor som gör vad som helst för att utsätta en annan person för obehagliga överraskningar på det privata planet(Vilket kan verifieras av Försäk-ringsbolagens handläggare som samtalar med personer som inte kan lägga sina försäkringar på sina faktiska bostadsadresser av särskilda skäl).

Vän av ordning tänker nu det här är ju olag-ligt det är bara att gå till polisen, i de bästa av världar är det självklart att man ska gå till polisen och göra det. Dock är det svårt att be-visa något som sker genom enstaka indicier, där endast den som är drabbad kan koppla ihop vad som pågår och då efter att detta har pågått över längre tid, då man har kunnat sätta in händel-ser i ett sammanhang och fått ett perspektiv på hur det förhåller sig. De här personerna skyltar inte öppet med det systematiska sättet av att förtrycka eller förstöra andras människors liv, de bara gör det.

Det behov som människor har som blir utsatta för det här är att kunna skydda sitt privatliv utan att behöva skaffa skyddade identitet eller gå under jorden(alltså inte ha en fast bostads-adress). Idag lägger privata företag ut männis-kors adresser på internet där datauppgifterna kommer från vårt svenska Skatteverk, uppgifter som alla har rätt att ta del av gratis bara man be-gär ut uppgifter som registrerad privat person eller som företag från skatteverket eller att man loggar in sig på skatteverkets hemsida. Enligt de här privata företagen 2014 läggs människors adresser ut på internet med hänvisning till att adresser är en offentlig handling och där man som privat person inte längre har rätt att begära

att uppgifternas ska plockas bort ifrån de här företagens hemsidor. För tre års(2011) sedan hade privatpersoner både rätten och möjlig-het att begära av de här företagen att de skulle plocka bort adresser om det fanns särskilda skäl för detta. Nu hänvisar företagen strikt till att detta inte är deras ansvar utan att ansvaret lig-ger på Skatteverket självt och att enda möjlig-heten för att undvika att ha sin adress ute på internet är att få igenom en ansökan hos Skat-teverket om skyddad identitet. Här är exempel på hur det ser ut på internetsaj-ternas svar på förfrågan om bortplockande av adresser.”Databasen hos Merinfo skyddas av yttrandefri-hetsgrundlagen (1991:1469) vilket betyder att databasen har ett grundlagsskydd. En effekt av grundlagsskyddets tillämplighet är att Person-uppgiftslagen (1998:204) inte gäller. Tjänster-na på Merinfo omfattas av Personuppgiftslagen (1998:204) till den del de inte har grundlags-skydd.” (hämtad på merinfo.se, 20140827)Eller det kan se ut på det här viset. ”Tack för ditt mail. Uppgifterna som presenteras på Ratsit är of-fentliga uppgifter som bland annat hämtas från Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket och SCB. Med offentliga uppgif-ter menas att vem som helst kan höra av sig till respektive myndighet och få ut samma in-formation där. Alla personer över 16 år som är mantalsskrivna i Sverige finns med. Skyddad adress eller identitet är det enda sättet att dölja sin adress och övriga personuppgifter hos myn-digheterna och det kan man få genom Skatte-myndigheten eller Polismyndigheten om det t.ex. finns en hotbild. När ett beslut om skyd-dad adress eller identitet tagits döljer vi även uppgifterna på Ratsit. Vi varken lägger till el-ler tar bort uppgifter om personer eller företag vid önskemål om detta, vi presenterar det som är offentligt och finns tillgängligt.Vi publicerar förutom offentlig information även telefonnummer, karta och streetview som kommer från privata aktörer så som Telia, Tele-nor och Google.Publiceringen sker med stöd av YGL och Ratsit har utgivningsbevis från Radio och TV verket. Mer om YGL finner du här: http://www.ratsit.se/Content/Legal.aspx” Med vänlig hälsning Christin Andersson, Rat-sit Kundservice, Ratsit AB, Ålegårdsgatan 1, 431 50 Mölndal(Svar från Ratsit, 20140618) Det är dock endast företag som säljer sin in-formation vidare till kunder som vägrar ta bort informationen men hänvisning till Offentlig-hetsprincipen och lagstadgat skydd.

Några funderingar är hur man kan hänvisa till offentlig handling, där detta begrepp och lag finns till för att alla medborgare ska kunna ta del av fattade beslut i Riksdag, Landstingen


nen hotar med det. Detta är ett skäl för att hitta andra bättre fungerande metoder för att kon-trollera att anknytningsrelationen är seriös och att en relation ingåtts av fri vilja och att ingen av parterna utsätts för övergrepp. Socialdemo-kraterna i riksdagen driver frågan om översyn och anpassning av tvåårsregeln. I reservation 20 i riksdagens betänkande 2013/14:SfU6 Migra-tion och asylpolitik blir vårt ställningstagande tydligt, där står att läsa:

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Forskning visar att migrerade kvinnor med tidsbegränsade uppe-hållstillstånd har sämre tillgång till rättsliga lösningar för att bekämpa det våld som män utövar mot dem än andra våldsutsatta kvinnor. Reglerna för tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning måste därför ses över för att situationen för dessa kvinnor och deras barn ska kunna bli bättre. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna..


❏ Motion 8: Behovet av att skydda den personliga integriteten vid trakasserierMotionär: Gustav Nilsson

Om man ser tillbaka historiskt var det under 1600 till 1700-talet vanligt med att bränna häxor på bål framför allt i den anglosaxiska de-len av världen. De människor som kategorise-rades som häxa var ofta en person med någon form av läkande kunskaper men det fanns även andra skäl som avundsjuka, hor anklagelser/förhäxning av annan person. Det man kan sam-manfatta det med var att dessa personer som anklagades för häxeri upplevdes som ett hot för en eller flera personer.

Idag bedrivs ingen häxjakt i vår civiliserade värld, i alla fall inte officiellt. Därför bränns heller inga människor idag på bål men många människor lever i vår värld och i Sverige idag under konstant hot av någon annan person. Hotet består inte alltid av att människor ska dödas för sina åsikter eller sina egenskaper, inte heller misshandlas. Det handlar om att det finns människor som på samma urvals grund som häxjakten användes och drevs på under 1600-1700talet vill göra någon annans män-niskas liv till ett rent helvete för att den män-

niska har någonting eller någon som man miss-unnar dem att ha.

Dagens raffinerade metoder för att bedriva den-na jakt idag är att förtala en annan människa, mobbning kallas detta på en arbetsplats och hur det benämns utanför en fysisk arbetsplats är svårt att sätta ord på. Metoderna som kan används i detta syfte är att sno någons inlogg-ning till olika forum och lägga ut saker genom att utge sig för att vara den person man vill trakassera, telefontrakasserier, identitetsstöld, man ljuger om vad personen har sagt eller gjort för att framställa sig själv i lite bättre dager, försöker överta denna persons egna nätverk av människor eller ta kontroll över dem, och om man inte lyckas med det gör man allt man kan för att detta personliga nätverk av människor ska upphöra att existera för gott.

Vill här poängtera att det här inte handlar om en person som bara slänger ur sig något elakt på affären om någon annan utan om systematiska handlingar som sker vecka efter vecka och må-nad efter månad, sker från år till år och där det aldrig tar slut. Där det faktiskt finns människor som gör vad som helst för att utsätta en annan person för obehagliga överraskningar på det privata planet(Vilket kan verifieras av Försäk-ringsbolagens handläggare som samtalar med personer som inte kan lägga sina försäkringar på sina faktiska bostadsadresser av särskilda skäl).

Vän av ordning tänker nu det här är ju olag-ligt det är bara att gå till polisen, i de bästa av världar är det självklart att man ska gå till polisen och göra det. Dock är det svårt att be-visa något som sker genom enstaka indicier, där endast den som är drabbad kan koppla ihop vad som pågår och då efter att detta har pågått över längre tid, då man har kunnat sätta in händel-ser i ett sammanhang och fått ett perspektiv på hur det förhåller sig. De här personerna skyltar inte öppet med det systematiska sättet av att förtrycka eller förstöra andras människors liv, de bara gör det.

Det behov som människor har som blir utsatta för det här är att kunna skydda sitt privatliv utan att behöva skaffa skyddade identitet eller gå under jorden(alltså inte ha en fast bostads-adress). Idag lägger privata företag ut männis-kors adresser på internet där datauppgifterna kommer från vårt svenska Skatteverk, uppgifter som alla har rätt att ta del av gratis bara man be-gär ut uppgifter som registrerad privat person eller som företag från skatteverket eller att man loggar in sig på skatteverkets hemsida. Enligt de här privata företagen 2014 läggs människors adresser ut på internet med hänvisning till att adresser är en offentlig handling och där man som privat person inte längre har rätt att begära

att uppgifternas ska plockas bort ifrån de här företagens hemsidor. För tre års(2011) sedan hade privatpersoner både rätten och möjlig-het att begära av de här företagen att de skulle plocka bort adresser om det fanns särskilda skäl för detta. Nu hänvisar företagen strikt till att detta inte är deras ansvar utan att ansvaret lig-ger på Skatteverket självt och att enda möjlig-heten för att undvika att ha sin adress ute på internet är att få igenom en ansökan hos Skat-teverket om skyddad identitet. Här är exempel på hur det ser ut på internetsaj-ternas svar på förfrågan om bortplockande av adresser.”Databasen hos Merinfo skyddas av yttrandefri-hetsgrundlagen (1991:1469) vilket betyder att databasen har ett grundlagsskydd. En effekt av grundlagsskyddets tillämplighet är att Person-uppgiftslagen (1998:204) inte gäller. Tjänster-na på Merinfo omfattas av Personuppgiftslagen (1998:204) till den del de inte har grundlags-skydd.” (hämtad på merinfo.se, 20140827)Eller det kan se ut på det här viset. ”Tack för ditt mail. Uppgifterna som presenteras på Ratsit är of-fentliga uppgifter som bland annat hämtas från Skattemyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Bolagsverket och SCB. Med offentliga uppgif-ter menas att vem som helst kan höra av sig till respektive myndighet och få ut samma in-formation där. Alla personer över 16 år som är mantalsskrivna i Sverige finns med. Skyddad adress eller identitet är det enda sättet att dölja sin adress och övriga personuppgifter hos myn-digheterna och det kan man få genom Skatte-myndigheten eller Polismyndigheten om det t.ex. finns en hotbild. När ett beslut om skyd-dad adress eller identitet tagits döljer vi även uppgifterna på Ratsit. Vi varken lägger till el-ler tar bort uppgifter om personer eller företag vid önskemål om detta, vi presenterar det som är offentligt och finns tillgängligt.Vi publicerar förutom offentlig information även telefonnummer, karta och streetview som kommer från privata aktörer så som Telia, Tele-nor och Google.Publiceringen sker med stöd av YGL och Ratsit har utgivningsbevis från Radio och TV verket. Mer om YGL finner du här: http://www.ratsit.se/Content/Legal.aspx” Med vänlig hälsning Christin Andersson, Rat-sit Kundservice, Ratsit AB, Ålegårdsgatan 1, 431 50 Mölndal(Svar från Ratsit, 20140618) Det är dock endast företag som säljer sin in-formation vidare till kunder som vägrar ta bort informationen men hänvisning till Offentlig-hetsprincipen och lagstadgat skydd.

Några funderingar är hur man kan hänvisa till offentlig handling, där detta begrepp och lag finns till för att alla medborgare ska kunna ta del av fattade beslut i Riksdag, Landstingen


och Kommunerna i all offentlig verksamhet för att de ska kunna granska vilka beslut som tas och för att bevaka att det inte pågår någon kor-ruption inom offentliga verksamheter och att dess makthavare inte utnyttjar sin särställning genom sin position av fattade beslut. Hur kan man låta yttrandefrihetslagen gå före person-uppgiftslagen? På vilket sätt hör det till ytt-rande friheten att uppge personers hemadresser och telefonnummer? Yttrandefrihet handlar ju om att varje människa ska få säga sin åsikt utan att kunna straffas för det. Meddelarskydd och källskydd handlar om att kunna signalera fel-aktigheter utan att någon ska få tillåtas efter-forska efter källan.

Ytterligare saker man kan undra över vad hän-der med de personer som ansökt om skyddad identitet men inte får det, innebär det då att de tvingas att gå under jorden för att skydda sig själv och sin familj från fortsatta trakasserier. Om människor inte längre har en fast adress vad händer då med skatteverkets uppdrag att beskatta personer utifrån deras lokalisation i Sverige, samt deras uppdrag att hålla befolk-ningsstatisk i Sverige. Vilket uppdrag är vik-tigast för Skatteverket är det deras uppdrag att kontrollera att alla betalar skatt, befolknings-statisken eller är det viktigaste uppdraget de har att förse privata företag med folks adress-uppgifter.Vilka konsekvenser får det för framtiden att människor inte längre kan lita till samhällets beskydd utan åter bara kanonmat, fast inte i krig utan i privatföretagens massiva försälj-ningsmaskin. Där det är viktigare att offra pri-vatpersoner än att begränsa hanteringen av per-sonuppgifter, enligt den gällande PUL-Person Uppgifts Lagen som finns i Sverige. Där Ra-dio- och Tv-verket ger utgivningstillstånd som tillåter att dessa företag undantas från denna lagstiftning till förmån för andra lagar, är det verkligen korrekt att det får ske och har man verkligen sett över konsekvenserna för vad det-ta innebär på längre sikt för det svenska sam-hället? Det finns överlag i det svenska samhället en naiv syn på konsekvenserna av att ha person-liga uppgifter utlagda på internet. Alla perso-ner som letar efter personliga uppgifter gör inte detta enbart för att de är goda människor utan det kan finnas helt andra syften med researcher-na som görs.

Varför är det viktigt för några personer att inte ha sin folkbokförings adress och andra dataupp-gifter ute på internet. Det röjer allt om ditt pri-vatliv, vem du bor ihop med och vilket hemte-lefonnummer du har. Om det nu är just de här uppgifterna som man inte vill att någon obe-hörig inte ska få tag på. Om rätten att plocka bort de här uppgifterna från internet fanns kan man leva ett hyfsat normalt liv utan att riskera

att trakasseras dygnet runt. Detta till trots kan man aldrig vara säker utan att man vet att faran alltid lurar runt hörnet och att man måste vara aktsam med vad för information som sägs och ges ut till andra.

Det finns några saker till som innebär problem för de människorna som drabbas av det här, de lär knappast överklaga någon form av beslut då man mailar ett dokument eller skriver in till en offentlig myndighet, blir dokumentet offentlig handling. Vilket gör att personerna kommer att röja det enda som behöver skyddas, att adressen och andra uppgifter är synlig även för de perso-ner man haft uppgifterna dolda för under lång tid. Det sista den drabbade personen vill i detta läge är att påkalla uppmärksamhet till den egna personen omkring just denna fråga.Kontakter togs med Datainspektionen under 2014 om deras uppdrag har förändrats på något sätt under dessa tre år. Eftersom det nu tre år senare inte är möjligt att begära att få adress-uppgifter bortplockade från internetsajter. Da-tainspektionen vill dock inte svara på om deras direktiv ändrats på något sätt. Enligt svaret från datainspektionen, 20140623:

”Svar från Datainspektionen Hej! Som du är medveten om är personuppgif-ter som adresser offentliga uppgifter. Du näm-ner inte vilka sidor som publicerar dina person-uppgifter. Datainspektionen rekommenderar att du kontaktar dessa webbplatser och ber om att få bli borttagen. Notera dock att vissa webbplatser har ett s.k. utgivningsbevis och då finns ingen skyldighet för företaget att ta bort ens personuppgifter. För sidor med utgivnings-bevis gäller inte heller personuppgiftslagen så Datainspektionen har inte möjlighet att agera mot dessa företag som publicerar dina person-uppgifter. Läs mer om webbplatser med utgiv-ningsbevis här: http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/fragor-och-svar-om-webbplatser-med-utgivningsbe-vis/ För att inte synas på dessa webbplatser kan man ansöka om skyddad identitet om de förut-sättningar Skatteverket sätter upp är uppfyllda. Jag rekommenderar därför att du kontaktar Skatteverket.Vänliga hälsningar, Frida Öhlén, Jurist, Data-inspektionen

I dagsläget finns det endast tre ”möjligheter” eller ”rättigheter” för den som drabbas och har behov av att inte ha sina personuppgifter ute på internet, att söka skyddad identitet på Skatteverket(vilket är svårt att få), att flytta till en felaktig adress eller att gå under jorden. Ska det verkligen behöva se ut så här för människor som lever och bor i Sverige?I Sverige är samhället beroende av att männ-iskor känner en tillit till samhällssystemet och dess funktion annars uppstår något annat än det

demokratiska samhälle som vi socialdemokra-ter värnar om och vill ha. För de människor som vill vara offentliga men bara i Skatteverkets register men ingen annan-stans, skulle det underlätta om det fanns en tjänst där man via SPAR-Skatteverkets adress-register kunde be om att kunna spärra sin adress för vidare utlämning av adressen till företag och internet sajter.

Därför yrkar motionären på att distriktsstyrel-sen verkar för:Att PUL-lagen inte kan undantas i någon

annan lag eller beslutAtt Skatteverket inte skall förmedla adresser

till internetsajter som säljer uppgifter vidare och som har ett ekonomiskt in-tresse av att lägga ut uppgifter på inter-net.

Att SPAR Skatteverkets Adressregister inför en möjlighet att kunna spärra sin adress och att skatteverket därmed inte får för-medla uppgifterna någon annanstans än strikt internt(statligt), för personer med särskilda behov av detta.

Att alla som söker efter personuppgifter ska vara registrerade som idag via Skattever-kets hemsida.

Att alla sökningar som görs på privatperso-ner i Skatteverkets register ska informa-tion utgå till sagda personer.

Arbetarekommunens utlåtande Sunne Arbetarkommunsstyrelse antog motio-nen den 7 januari 2015. Medlemsmötet antog motionen som Sunne Ar-betarkommuns egen motion 7 januari 2015..

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 8: Behovet av att skydda den personliga integriteten vid trakasserier Föredragande: Berit Högman

Motionären behandlar i sin motion frågan om hur den personliga integriteten kan skyddas i förhållande till offentliga myndigheters regis-ter. Först och främst vill DS framhålla vikten av att vi står upp för våra grundlagar om yttrande och tryckfrihet och offentlighetsprincipen.

Det är i grunden detta som gör att Sverige i ett internationellt perspektiv är ett icke kor-rupt land, med hög grad av möjlighet att syna och granska myndigheter och de demokratiska institutionerna genom att myndigheters upp-gifter skall vara offentlig handling.


Dessutom är det så att myndigheters uppgifter också stödjer en stor del av näringsverksamhe-ten i vårt land. Bilregistret är ett stöd för för-säkringsbolag, bilfirmor etc etc

Sverige är ett land där vi har bra koll på både människor och myndigheter.Yttrandefriheten är den starkaste byggstenen i en öppen demokrati.Vår lagstiftning tar sin utgångspunkt i denna övertygelse. Hit hör ex tryckfrihetsförordning-en och yttrandefrihetsgrundlagen. Människor skall ha rätt att uttrycka sin mening inom de ramar vi satt upp.

Undantagen är få men finns. Hets mot folk-grupp är en sådan sak. Bakåt i tiden när alla media hade en ansvarig utgivare var detta inte ett problem då lagstift-ningen hängde med tekniken och formerna för vår yttrandefrihet.Så är det inte längre. På nätet finns en rad möj-ligheter att verka utan att etiken i handlingen kan prövas.

I takt med att vår närvaro på nätet har ökat har också lagstiftningen setts över, men det finns hela tiden frågor som behöver beaktas och sy-nas, inte minst med respekt för den personliga integriteten.

2014 tillsattes en parlamentarisk utredning som heter Integritetskommittén. I den sitter bland andra tre Socialdemokrater. Av direkti-ven framgår att kommittén skall överväga be-hovet av att ge en befintlig myndighet eller ett särskilt inrättat integritetsskyddsråd ett brett och samlat uppdrag att följa utvecklingen på området. Kommittén skall inom ramen för sitt arbete följa upp effekterna i lagstiftningsarbe-tet av förstärkningen av grundlagsskyddet för den personliga integriteten som genomfördes 2011.

Föredragande har i dialog med utredningens S-ledamöter säkerställt att det motionären tar upp också är frågor som behandlas av utred-ningen


❏ Motion 9: Barnens bästa från förloss-ning till en hälsosam upp-växt, där starten börjar i Värmlands landstingMotionär: Helena Anshammar

Idag lever den lilla familjen ofta skild från öv-rig familjen på ett helt annat sätt idag än tidi-gare generationer har gjort, vilket gör att stö-det från nära det gäller barnet och amning är relativt begränsat. Att då lämna sjukhuset efter 6 timmar, då har man ju knappt fattat att man blivit förälder i alla fall vid första barnet. Även om man hamnar på eftervårdsavdelningen kan det vara högt tempo och svårt att finna lugnet för att kunna få till amningen.

För sex år sen fanns ett barnmorsketeam knutet till patient hotellet, där kunde nyblivna föräld-rar och barn vila ut efter förlossning i lugn och ro efter normal forlossning. Om familjen idag väljer att stanna kvar på patient hotellet inne-bär det vid behov av extra hjälp och råd måste den lilla familjen ta sig till avdelning 12 med det nyfödda barnet och därmed passera sjuk-huskorridor fulla med människor som kan bära på eventuella virussjukdomar i omgivningen.

Enligt barnkonventionen artikel 3 Barnets bäs-ta ska alltid komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Enligt barnkonventionen artikel 6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Vid 48 timmar efter nedkomst tas alla slutliga prover som ska tas på den ny-födda bebisen för att kontrollera att allt är bra. Nu är det ju ett fåtal fall där komplikationer uppstår men komplikationer kan tillstötta snabbt och kan medföra livsfara för det lilla barnet, där tiden innan bebisen får barnläkar-hjälp är av stor betydelse för hurvida det skadas för livet eller i värsta fall kan dö.

Vad kostar det samhället med barn som får ska-dor för livet för att behandlingen inte sätts in nog snabbt i spädbarnsåren och vad innebär det för barnets framtida liv?Där kompetensen om spädbarns behov och vad som kan vara livshotande indikationer på åkommor finns endast hos ett fåtal personal i nära anknytning till förlossningen och dess eftervårdande avdelningar. Där telefonrådgiv-ningen kan ge indirekt felaktiga råd eftersom man avsaknar denna kompetens. Samtidigt som kunskapen om att telefonrådgivningen också belastar specialistläkares kompetens genom att ringa upp och be om råd för att diagnosticera patienter dygnet runt. Därför tycker vi att det är viktigt att föräldrar rekommenderas att stan-na kvar på pateinthotellet tills alla provsvar har kommit efter barnets efter 48 timmar kontrol-ler.

Med detta perspektiv framför ögonen tycker vi även att det är viktigt att nyblivna föräldrarna kan erbjudas specialist kompetens på patient-hotellet och i lugnt mak få bekanta sig med sitt/sina barn med trygghet. Det är ingen lång promenad för en barnläkare att gå mellan den egna avdelningen till patienthotellet i de fåtal fall där det finns spädbarn med särskild behov efter samråd med barnmorska. Där tillgången till barnmorske besök om man behöver råd eller hjälp med sitt nyfödda barn på patienthotellet borde vara en självklarhet. De mest vanliga pro-blemen som uppstår löser barnmorskerna ge-nom sin kompetens och yrkes skiclighet själva.

Vidare är det är viktigt att den icke födande blivande föräldren bereds en lika självklar plats vid nedkomsten som den födande. Vilket inne-bär att det bör vara en självklarhet att båda för-äldrarna ska få plats i rummet på avdelningen vid eftervård av födande förälder eller spädbarn. För barnets bästa är det av största vikt att båda föräldrar knyter an till sitt nyfödda barn, där är det självklart att den andre föräldern ska er-bjudas sängplats och att familjen kan få vara tillsammans. Enligt studier finns det belaggt att partnerns närvaro och attityder har stor be-tydelse för att amningen ska komma igång och fungera bra. Därför är det viktigt att den andre föräldern känner sig lika välkommen och del-aktig som den födande föräldern..

Därför yrkar motionären på att distriktsstyrel-sen verkar för:Att Landstinget i Värmland ska rekommen-

dera alla föräldrar att stanna kvar i 48 timmar på patienthotellet tills alla kon-troller är gjorda på den nyfödde, men att man fortfarande kan åka hem efter 6 timmar om man så önskar.

Att ett barnmorsketeam/bemanning/ring-klocka finns tillgängligt vid behov för nyblivna föräldrar på patienthotellet att detta tillskapas för att minska smitt-spridning, öka säkerheten och kvaliten för de nyfödda. Samt att det ger en lug-nare start på föräldraskapet och en ökad trygghet för föräldrarna.

Att den andre föräldern (icke födande) har en självklar plats och därför alltid ska er-bjudas och beredas plats på rummet om familjen har behov av eftervård på en av-delning under normala omständigheter.

Arbetarekommunens utlåtande Sunne Arbetarkommunsstyrelse antog motio-nen den 7 januari 2015. Medlemsmötet antog motionen som Sunne Ar-betarkommuns egen motion 7 januari 2015.


Dessutom är det så att myndigheters uppgifter också stödjer en stor del av näringsverksamhe-ten i vårt land. Bilregistret är ett stöd för för-säkringsbolag, bilfirmor etc etc

Sverige är ett land där vi har bra koll på både människor och myndigheter.Yttrandefriheten är den starkaste byggstenen i en öppen demokrati.Vår lagstiftning tar sin utgångspunkt i denna övertygelse. Hit hör ex tryckfrihetsförordning-en och yttrandefrihetsgrundlagen. Människor skall ha rätt att uttrycka sin mening inom de ramar vi satt upp.

Undantagen är få men finns. Hets mot folk-grupp är en sådan sak. Bakåt i tiden när alla media hade en ansvarig utgivare var detta inte ett problem då lagstift-ningen hängde med tekniken och formerna för vår yttrandefrihet.Så är det inte längre. På nätet finns en rad möj-ligheter att verka utan att etiken i handlingen kan prövas.

I takt med att vår närvaro på nätet har ökat har också lagstiftningen setts över, men det finns hela tiden frågor som behöver beaktas och sy-nas, inte minst med respekt för den personliga integriteten.

2014 tillsattes en parlamentarisk utredning som heter Integritetskommittén. I den sitter bland andra tre Socialdemokrater. Av direkti-ven framgår att kommittén skall överväga be-hovet av att ge en befintlig myndighet eller ett särskilt inrättat integritetsskyddsråd ett brett och samlat uppdrag att följa utvecklingen på området. Kommittén skall inom ramen för sitt arbete följa upp effekterna i lagstiftningsarbe-tet av förstärkningen av grundlagsskyddet för den personliga integriteten som genomfördes 2011.

Föredragande har i dialog med utredningens S-ledamöter säkerställt att det motionären tar upp också är frågor som behandlas av utred-ningen


❏ Motion 9: Barnens bästa från förloss-ning till en hälsosam upp-växt, där starten börjar i Värmlands landstingMotionär: Helena Anshammar

Idag lever den lilla familjen ofta skild från öv-rig familjen på ett helt annat sätt idag än tidi-gare generationer har gjort, vilket gör att stö-det från nära det gäller barnet och amning är relativt begränsat. Att då lämna sjukhuset efter 6 timmar, då har man ju knappt fattat att man blivit förälder i alla fall vid första barnet. Även om man hamnar på eftervårdsavdelningen kan det vara högt tempo och svårt att finna lugnet för att kunna få till amningen.

För sex år sen fanns ett barnmorsketeam knutet till patient hotellet, där kunde nyblivna föräld-rar och barn vila ut efter förlossning i lugn och ro efter normal forlossning. Om familjen idag väljer att stanna kvar på patient hotellet inne-bär det vid behov av extra hjälp och råd måste den lilla familjen ta sig till avdelning 12 med det nyfödda barnet och därmed passera sjuk-huskorridor fulla med människor som kan bära på eventuella virussjukdomar i omgivningen.

Enligt barnkonventionen artikel 3 Barnets bäs-ta ska alltid komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Enligt barnkonventionen artikel 6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Vid 48 timmar efter nedkomst tas alla slutliga prover som ska tas på den ny-födda bebisen för att kontrollera att allt är bra. Nu är det ju ett fåtal fall där komplikationer uppstår men komplikationer kan tillstötta snabbt och kan medföra livsfara för det lilla barnet, där tiden innan bebisen får barnläkar-hjälp är av stor betydelse för hurvida det skadas för livet eller i värsta fall kan dö.

Vad kostar det samhället med barn som får ska-dor för livet för att behandlingen inte sätts in nog snabbt i spädbarnsåren och vad innebär det för barnets framtida liv?Där kompetensen om spädbarns behov och vad som kan vara livshotande indikationer på åkommor finns endast hos ett fåtal personal i nära anknytning till förlossningen och dess eftervårdande avdelningar. Där telefonrådgiv-ningen kan ge indirekt felaktiga råd eftersom man avsaknar denna kompetens. Samtidigt som kunskapen om att telefonrådgivningen också belastar specialistläkares kompetens genom att ringa upp och be om råd för att diagnosticera patienter dygnet runt. Därför tycker vi att det är viktigt att föräldrar rekommenderas att stan-na kvar på pateinthotellet tills alla provsvar har kommit efter barnets efter 48 timmar kontrol-ler.

Med detta perspektiv framför ögonen tycker vi även att det är viktigt att nyblivna föräldrarna kan erbjudas specialist kompetens på patient-hotellet och i lugnt mak få bekanta sig med sitt/sina barn med trygghet. Det är ingen lång promenad för en barnläkare att gå mellan den egna avdelningen till patienthotellet i de fåtal fall där det finns spädbarn med särskild behov efter samråd med barnmorska. Där tillgången till barnmorske besök om man behöver råd eller hjälp med sitt nyfödda barn på patienthotellet borde vara en självklarhet. De mest vanliga pro-blemen som uppstår löser barnmorskerna ge-nom sin kompetens och yrkes skiclighet själva.

Vidare är det är viktigt att den icke födande blivande föräldren bereds en lika självklar plats vid nedkomsten som den födande. Vilket inne-bär att det bör vara en självklarhet att båda för-äldrarna ska få plats i rummet på avdelningen vid eftervård av födande förälder eller spädbarn. För barnets bästa är det av största vikt att båda föräldrar knyter an till sitt nyfödda barn, där är det självklart att den andre föräldern ska er-bjudas sängplats och att familjen kan få vara tillsammans. Enligt studier finns det belaggt att partnerns närvaro och attityder har stor be-tydelse för att amningen ska komma igång och fungera bra. Därför är det viktigt att den andre föräldern känner sig lika välkommen och del-aktig som den födande föräldern..

Därför yrkar motionären på att distriktsstyrel-sen verkar för:Att Landstinget i Värmland ska rekommen-

dera alla föräldrar att stanna kvar i 48 timmar på patienthotellet tills alla kon-troller är gjorda på den nyfödde, men att man fortfarande kan åka hem efter 6 timmar om man så önskar.

Att ett barnmorsketeam/bemanning/ring-klocka finns tillgängligt vid behov för nyblivna föräldrar på patienthotellet att detta tillskapas för att minska smitt-spridning, öka säkerheten och kvaliten för de nyfödda. Samt att det ger en lug-nare start på föräldraskapet och en ökad trygghet för föräldrarna.

Att den andre föräldern (icke födande) har en självklar plats och därför alltid ska er-bjudas och beredas plats på rummet om familjen har behov av eftervård på en av-delning under normala omständigheter.



Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 9Barnens bästa från förloss-ning till en hälsosam upp-växt, där starten börjar i Värmlands landstingFöredragande: Monica Gundahl

Motionären vill förbättra förlossningsvården genom att Landstinget i Värmland ska rekom-mendera alla föräldrar att stanna kvar i 48 tim-mar på patienthotellet och att ett barnmor-sketeam ska finnas tillgängligt för nyblivna föräldrar. Motionären vill också att den andre föräldern (icke födande) ska erbjudas plats på rummet om familjen har behov av eftervård. Förslaget har tydligt patientfokus, ett barnper-spektiv och dessutom även en folkhälsoinrikt-ning, eftersom starten i livet är viktig för bar-nets fortsatta hälsa.

Landstinget i Värmland arbetar utifrån olika vårdprogram och rutiner. Programmen utgår från aktuell forskning och globala riktlinjer från bl a WHO och Unicef som innebär att mödrar har ett stort egenansvar för omvårdnad av bar-net, för tidpunkt för hemgång samt för sin egen hälsa. Med tydliga vårdprogram som utformats utifrån vedertagen praxis och det kunnande som finns på området, borde det inte finnas något skäl för politiken att besluta om andra riktlinjer eller principer för hur erbjudandet till patienterna ska se ut. Den rutinbeskrivning som reglerar de frågor som motionären tar upp är uppdaterad 2014-12-08 och heter ” Hem-gång efter förlossning”. Här kan bl a utläsas att ” Efter en normal förlossning stannar mor och barn på förlossningsavdelningen i minst sex timmar. Därefter bedöms, enligt vissa kriterier, kvinnans hälsotillstånd av barnmorska och bar-nets hälsotillstånd av barnläkare. Om allt är bra skrivs båda ut från förlossningen. Den nyblivna familjen kan då välja att lämna sjukhuset el-ler stanna på patienthotellet. Familjen vistas där på samma sätt som övriga gäster, barn-morskebemanning finns ej. Uppföljning efter förlossningen sker vid eftervårdsmottagningen (EVM), CSK, både för de som åkt hem och för de som vistas på patienthotellet.”

Vår bedömning är att gällande vårdprogram och rutiner för förlossningsvård borde ge ett tillräckligt stöd för en välfungerande verksam-het. Detta innebär inte att motionärens att-satser kan anses uppfyllda men vi ser ingen an-ledning att med politiska beslut styra praktiska detaljer inom vården. Däremot ser vi ett behov av att fortsatta arbeta med en förbättrad förloss-ningsvård och den tredje att-satsen innehåller en princip där vi vet att det finns brister i hur den uppfylls av Landstinget i Värmland.

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att anse att-sats 1 besvaradAtt anse att-sats 2 besvaradAtt bifalla att-sats 3

❏ Motion 10: Sjukreseersättning vid mammografiundersökning och framtida allmän pap-pografiundersökning Motionär: Helena Anshammar

Sjukreseersättning är viktigt för att möjliggöra för alla i vårt län för att ha samma ekonomiska möjligheter till att delta på allmänna hälsokon-troller i förbyggande syfte som mammografiun-dersökning. Jag vill dra några ex. för mig som bor i Sunne och tar bilen till Karlstad rör det sig om 15 kr/mil som Landstingets sjukreseersättning ger idag, för mig som har 12 mil tur och retur blir det 180 kr, enligt reglementet är egenavgiften man ska betala idag 180 kr tur och retur. Jag får alltså 0 kr i reseersättning. Däremot när jag har lagt 2200 kr i egenavgift för mina resor har jag rätt till att få mina 180 kr i milersättning om jag inte har något annat alternativ. När jag gör mitt 14 besök har jag rätt till sjukreseer-sättning.Om jag skulle bo i Likenäs och ha 16 mil enkel väg till Karlstad, rör det sig om 480 kr i mi-lersättning minus 180 kr i egenavgift tur och retur, vilket ger en sjukreseersättning på 300 kr per gång. På buss och tåg är egenavgiften inn-an sjukreseersättning 50 kr. Om jag som bor i Sunne åker tåg eller buss kostar min biljett 214 kr minus 50 kr ger en sjukreseersättning på 164 kr tur och retur. För alla dem som har tillgång och kan åka med servicelinjerna i Länet kostar en resa tur och re-tur 50 kr för alla som kan åka med denna servi-cetrafik måste detta vara det absolut billigaste alternativ. Med dessa exempel uppräknande känns det som att de som verkligen behöver den här sjukreseersättningen är ett fåtal och att människor som behöver det här kanske har ett större behov än vad de flesta av oss andra har.Från en undersökning 2006 gjord i Finland uppskattades kostnaden per cancerbehandlad patient till 30.000 euro alltså (8,89 kr = 1 euro) 266.700 kr om man då jämför detta mot den eventuella extra kostnaden för att utöka sjukreseersättningen. Rimligt antagande borde ju vara att ju snabbare cancern upptäcks desto mindre behandling krävs för att kunna bli frisk

förklarad och desto mindre lidande för de per-soner som drabbas av att få ett cancer besked.Det känns som att den lilla ersättning vart tredje år i form av sjukreseersättning i jäm-förelse mot den kostnad det fördyras med om cancern inte upptäcks i tid, bara för att någon inte skulle anse sig ha råd att göra undersök-ningen på grund av resekostnadens storlek inte är motiverad.Vi ska dock komma ihåg att helt jämbördigt blir det aldrig då personer måste stå för hela kostnaden först och sedan efter inskickande av kvitto eller påskrivet läkarbesökskvitto på ut-lägg kan återfå överskjutande delen av beloppet för sjukreseersättning i efterhand. Vilket gör att för personer som bor långt ifrån Central-sjukhuset har en betydande högre kostnad för sina sjukresor.Ifrån Sunne arbetarkommun har vi tidigare yr-kat på att pappografi skulle bli en del i de häl-soundersökningar som erbjuds män på samma sätt mammografi erbjuds till kvinnorna idag. Därför anser vi att vi redan nu ska ta ett inrikt-ningsbeslut för framtiden, det vill säga att så fort pappografi blir en del av en allmän hälso-undersökning skall den vara likvärdig mammo-grafi i avseendet vad gäller sjukreseersättning..

Därför yrkar motionären på att distriktsstyrel-sen verkar för:Att sjukreseersättning ska gälla för mammo-

grafi undersökning i Värmland.Att sjukreseersättning kommer att gälla för

pappografiundersökning när den blir en allmän undersökning och kan erbjudas till män i Värmlands Landsting.


Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 10: Sjukreseersättning vid mammografiundersökning och framtida allmän pap-pografiundersökning Föredragande: Mats Sandström

Motionären föreslår att sjukreseersättning ska för resor till mammografiscreening och till ev. framtida ”pappografiundersökning”. Det finns idag ingen subvention av de resor som krävs för t ex resor i hälsokontrollerande syfte, resor till egenträning, utbildningar, profylaxkurser, föräldra- och andra utbildningar mm. Motio-närens argument om att sjukreseersättningen


är en låg kostnad i jämförelse mot den kostnad som uppstår när t ex cancer inte upptäcks i tid är förstås helt relevant. Det som är svårigheten är att det finns många olika behov hos befolk-ningen där sjukvårdens resurser borde förstär-kas. Landstingets kostnad för sjukresor idag uppgår till mer än 60 Mkr. Dessutom kostar kollektivtrafiken 185 Mkr. för landstinget. Den fråga vi socialdemokrater bör ställa oss är om ökade subventioner av resor ger en bättre folk-hälsoeffekt än om samma pengar används till direkta eller förebyggande insatser i hälso- och sjukvården?

Det är givet att landstinget måste vara med och bekosta kollektivtrafik och att sjukresor måste subventioneras, men när det gäller en-staka, sällan behövda resor till hälsokontroller, är det inte lika givet. Här krävs en mer proble-matiserande avvägning. När besparingskraven ständigt drabbar sjukvårdens verksamheter, ser vi inte detta som en just nu prioriterad kost-nadsökning.


❏ Motion 11: Nordiska skatteavtalet – dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länder-naMotionär: Helena Anshammar

Många norrmän har på sin ålders höst vid pen-sion köpt ett hus i Sverige för att bosätta sig här då det är billigare att leva här än i Norge. De norrmän som har valt att flytta hit är i de flesta fall de som har mindre pensioner att leva på och därför drabbas de också desto hårdare då det visar sig att de inte fått korrekt information vid sina förfrågningar vid kontakter med skat-teverket både på norska och svenska sidan. Då de velat informera sig från skatteverket innan flytt och vid registrering av sitt fasta boende i Sverige.

2008 skrevs det under en avtalsbilaga till den ursprungliga lagen som handlade om att inne-vånare ska beskattas både i det land inkomsten betalas ut ifrån och där de har sin fasta bostads-adress om detta sker i olika länder. Lagens syft-ning är att man ska slippa betala dubbelskatt.

Vilket innebär att om man erlägger skatt på sin pension i Norge men sedan bor i Sverige, ska svenska skatteverket avräkna den norska redan betalda skatten från den svenska skattebelopps-summan av vad man ska betala för inkomst-skatt i Sverige. Denna avtalsbilaga skrevs under i april 2008 och började gälla 1 januari 2009.

Det märkliga är att de invandrande broderfol-ken till Sverige fick inga skattekrav på denna lagändring från skatteverket förens under år 2012 och fram till 2014. Detta har skapat att utan att de invandrade personerna informerats från skatteverket i Sverige om denna lagändring växte en skuld på personerna hos skatteverket. Detta trots att skatteverket själva inte visste om denna förändring. Enligt en mailfråga ställd till skatteverkets servicejour den 2012-07-27 får en norskfrågeställare svaret att ”Bor man i Sve-rige före 4/4 2012 och har erhållit pension före 4/4 2012 så beskattas man endast i Norge men man har full sjukvård här.” Detta visar att in-formationen som skatteverket lämnade ut inte var korrekt, när frågan ställdes hade tillägget i Nordiska skatteavtalet funnits i 3,5 år med ökat skattekrav på invandrade broderfolk.

Det paradoxala är att i de flesta fall är det dess-utom de invandrade själva som har uppmärk-sammat skatteverket om de tillägg som gjorts till lagen då de hört av andra drabbade lands-män som hamnat på ekonomiskt obestånd med skatteverket, där de tvingats till personlig kon-kurs och där deras hem sålts på exekutive auk-tion utan att bli fria från hela den ekonomiska skulden till skatteverket. Där min källinforma-tör fick sitt första brev om slutligt skattekrav först den 15 januari 2014. Detta efter att famil-jen själva kontaktat skatteverket med ett brev som familjen daterat den 2013-03-21.

De drabbade familjerna har farit mycket illa hälsomässigt, då många drabbats av sjukdomar när höga skattekrav kommit i postlådorna. De här människorna har varit yrkesamma och be-talt sina räkningar hela livet. Hur ska man kun-na betala räkningar man inte får? Hur ska man kunna veta att man är skyldig att betala skatt när skatteverket som ska ta in skatten inte vet?

Det finns en regel som säger att man kan inte fatta negativa beslut bakåt i tiden för en person. Om den tillämpades här när det gäller skatteav-tal skulle inte personer kunna bli skyldiga till att betala den extra skattedelen förens dem har informerats av skatteverket att en ändring skett i skattelagen. Var tog samhällsinformationen vägen som ofta påannonserades i svenska tv-kanaler?

Den 30 oktober 2012 skrev Nordiska rådet ett brev till den svenska regeringen och bad dem att överväga att flytta fram ikraftträdandet av

de nya skattereglerna till den 1 januari 2013, då de skattade att över 600 personer felinforme-rats av svenska skatteverket.

Därför yrkar motionären på att distriktsstyrel-sen verkar för:Att införa det som Nordiska rådet ber den

svenska regeringen om att gör att flytta fram ikraftträdandet av den nya bilagan till Nordiska skatteavtalet till den 1 jan 2013.

Att förenkla och förtydliga skatteregler som blir ett gränshinder för arbetspendlare och andra berörda av skatteregler.

Att i samband vid införande/förändringar av skatteregler alltid skall upprättas/upp-dateras en lätt läst och förkortad version av vad den nya skattelagen innebär för allmänheten.

Att skatteverket ser över hur man introduce-rar nya skatteregler i löpande verksam-het.

Att vid nyskrivning och omskrivning av skatteavtal alltid ser över hur avtalen formuleras till sitt textinnehåll, att det tydligt framgår vad som gäller och vad som är nytt avtalet.


Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 11: Nordiska skatteavtalet – dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länder-na Föredragande: Lars Mejern Larsson

Motionären tar upp en fråga som engagerat många människor och som också vi socialde-mokratiska ledamöter på Värmlandsbänken genom åren försökt hitta en lösning på, näm-ligen att norska pensionärer enligt deras egna uppgifter fått bristfälliga uppgifter angående skatter från svenska myndigheter vid flytt till landet. Många mår också självklart dåligt när den personliga ekonomin krackelerar på grund av stora skulder.

Under Nordiska rådets session i Stockholm i oktober 2014 svarade minister Kristina Persson på en fråga från den norska parlamentarikern Knut Storberget om hur den nya regeringen tänker hantera denna fråga och hon lovade att ta initiativ för att gå igenom fakta i ärendet och återkomma på Nordiska rådets temasession vå-ren 2015.


är en låg kostnad i jämförelse mot den kostnad som uppstår när t ex cancer inte upptäcks i tid är förstås helt relevant. Det som är svårigheten är att det finns många olika behov hos befolk-ningen där sjukvårdens resurser borde förstär-kas. Landstingets kostnad för sjukresor idag uppgår till mer än 60 Mkr. Dessutom kostar kollektivtrafiken 185 Mkr. för landstinget. Den fråga vi socialdemokrater bör ställa oss är om ökade subventioner av resor ger en bättre folk-hälsoeffekt än om samma pengar används till direkta eller förebyggande insatser i hälso- och sjukvården?

Det är givet att landstinget måste vara med och bekosta kollektivtrafik och att sjukresor måste subventioneras, men när det gäller en-staka, sällan behövda resor till hälsokontroller, är det inte lika givet. Här krävs en mer proble-matiserande avvägning. När besparingskraven ständigt drabbar sjukvårdens verksamheter, ser vi inte detta som en just nu prioriterad kost-nadsökning.


❏ Motion 11: Nordiska skatteavtalet – dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länder-naMotionär: Helena Anshammar

Många norrmän har på sin ålders höst vid pen-sion köpt ett hus i Sverige för att bosätta sig här då det är billigare att leva här än i Norge. De norrmän som har valt att flytta hit är i de flesta fall de som har mindre pensioner att leva på och därför drabbas de också desto hårdare då det visar sig att de inte fått korrekt information vid sina förfrågningar vid kontakter med skat-teverket både på norska och svenska sidan. Då de velat informera sig från skatteverket innan flytt och vid registrering av sitt fasta boende i Sverige.

2008 skrevs det under en avtalsbilaga till den ursprungliga lagen som handlade om att inne-vånare ska beskattas både i det land inkomsten betalas ut ifrån och där de har sin fasta bostads-adress om detta sker i olika länder. Lagens syft-ning är att man ska slippa betala dubbelskatt.

Vilket innebär att om man erlägger skatt på sin pension i Norge men sedan bor i Sverige, ska svenska skatteverket avräkna den norska redan betalda skatten från den svenska skattebelopps-summan av vad man ska betala för inkomst-skatt i Sverige. Denna avtalsbilaga skrevs under i april 2008 och började gälla 1 januari 2009.

Det märkliga är att de invandrande broderfol-ken till Sverige fick inga skattekrav på denna lagändring från skatteverket förens under år 2012 och fram till 2014. Detta har skapat att utan att de invandrade personerna informerats från skatteverket i Sverige om denna lagändring växte en skuld på personerna hos skatteverket. Detta trots att skatteverket själva inte visste om denna förändring. Enligt en mailfråga ställd till skatteverkets servicejour den 2012-07-27 får en norskfrågeställare svaret att ”Bor man i Sve-rige före 4/4 2012 och har erhållit pension före 4/4 2012 så beskattas man endast i Norge men man har full sjukvård här.” Detta visar att in-formationen som skatteverket lämnade ut inte var korrekt, när frågan ställdes hade tillägget i Nordiska skatteavtalet funnits i 3,5 år med ökat skattekrav på invandrade broderfolk.

Det paradoxala är att i de flesta fall är det dess-utom de invandrade själva som har uppmärk-sammat skatteverket om de tillägg som gjorts till lagen då de hört av andra drabbade lands-män som hamnat på ekonomiskt obestånd med skatteverket, där de tvingats till personlig kon-kurs och där deras hem sålts på exekutive auk-tion utan att bli fria från hela den ekonomiska skulden till skatteverket. Där min källinforma-tör fick sitt första brev om slutligt skattekrav först den 15 januari 2014. Detta efter att famil-jen själva kontaktat skatteverket med ett brev som familjen daterat den 2013-03-21.

De drabbade familjerna har farit mycket illa hälsomässigt, då många drabbats av sjukdomar när höga skattekrav kommit i postlådorna. De här människorna har varit yrkesamma och be-talt sina räkningar hela livet. Hur ska man kun-na betala räkningar man inte får? Hur ska man kunna veta att man är skyldig att betala skatt när skatteverket som ska ta in skatten inte vet?

Det finns en regel som säger att man kan inte fatta negativa beslut bakåt i tiden för en person. Om den tillämpades här när det gäller skatteav-tal skulle inte personer kunna bli skyldiga till att betala den extra skattedelen förens dem har informerats av skatteverket att en ändring skett i skattelagen. Var tog samhällsinformationen vägen som ofta påannonserades i svenska tv-kanaler?

Den 30 oktober 2012 skrev Nordiska rådet ett brev till den svenska regeringen och bad dem att överväga att flytta fram ikraftträdandet av

de nya skattereglerna till den 1 januari 2013, då de skattade att över 600 personer felinforme-rats av svenska skatteverket.

Därför yrkar motionären på att distriktsstyrel-sen verkar för:Att införa det som Nordiska rådet ber den

svenska regeringen om att gör att flytta fram ikraftträdandet av den nya bilagan till Nordiska skatteavtalet till den 1 jan 2013.

Att förenkla och förtydliga skatteregler som blir ett gränshinder för arbetspendlare och andra berörda av skatteregler.

Att i samband vid införande/förändringar av skatteregler alltid skall upprättas/upp-dateras en lätt läst och förkortad version av vad den nya skattelagen innebär för allmänheten.

Att skatteverket ser över hur man introduce-rar nya skatteregler i löpande verksam-het.

Att vid nyskrivning och omskrivning av skatteavtal alltid ser över hur avtalen formuleras till sitt textinnehåll, att det tydligt framgår vad som gäller och vad som är nytt avtalet.


Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 11: Nordiska skatteavtalet – dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länder-na Föredragande: Lars Mejern Larsson

Motionären tar upp en fråga som engagerat många människor och som också vi socialde-mokratiska ledamöter på Värmlandsbänken genom åren försökt hitta en lösning på, näm-ligen att norska pensionärer enligt deras egna uppgifter fått bristfälliga uppgifter angående skatter från svenska myndigheter vid flytt till landet. Många mår också självklart dåligt när den personliga ekonomin krackelerar på grund av stora skulder.

Under Nordiska rådets session i Stockholm i oktober 2014 svarade minister Kristina Persson på en fråga från den norska parlamentarikern Knut Storberget om hur den nya regeringen tänker hantera denna fråga och hon lovade att ta initiativ för att gå igenom fakta i ärendet och återkomma på Nordiska rådets temasession vå-ren 2015.


Frågan har också väckts i riksdagen där finans-minister Magdalena Andersson som svar på en skriftlig fråga konstaterar att svensk grundlag inte tillåter att regeringen agerar i enskilda fall.

Med anledning av att yrkandet i att-sats 1 handlar om redan passerat år samt att det pågår arbete på olika politiska nivåer för att se över och förhoppningsvis lösa frågan. .

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att avslå att-sats 1Att bifalla att-sats 2Att anse att-sats 3 besvaradAtt anse att-sats 4 besvaradAtt anse att-sats 5 besvarad

❏ Motion 12: Forskning inom skolans områdeMotionär: Johan Olsson

Det blir allt viktigare att elever klara godkänt om de ska få jobb senare i livet. Det är ett känt faktum att godkänt när man går ut grundsko-lan är en avgörande faktor för att det ska gå bra senare i livet.

Det som behöver utvecklas mer är vad läraren faktiskt gör i klassrummet, vilken metod är bäst för det enskilda barnet? Vet vi idag vilka metoder som är bäst?

Det pågår en forskning om vilka metoder som fungerar men det finns mycket kvar att göra. För de elever som har svårast att nå målen är det viktigast att vi har bra metoder i skolan för lärandet.

Det vore bra om vi Socialdemokrater i Värm-land kunde genomföra projekt där vi startar ett projekt som jobbar med forskning på området didaktik.

Samarbete mellan Region Värmland och kom-munerna är helt klart önskvärt där flera skolor och lärare kan vara delaktiga i att utveckla sko-lans metoder till att bli det allra bästa.

Därför föreslår jag distriktskongressen beslutaAtt genomföra en satsning på forskning

inom skolans område där kommuner-na erbjuds ett samarbete med Region Värmland för att alla elever ska nå så långt som möjligt i sina studier..

Arbetarekommunens utlåtande Säffle arbetarekommun bifaller motionen och antar den som sin egen.

Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 12: Forskning inom skolans områdeFöredragande: Åsa Johansson

Precis som motionären säger så är den vikti-gaste faktorn för att få ett bra liv att man lyckas genomföra grundskolan och numer också klarar en gymnasieutbildning. För att bredda läran-det också till de elever som har svåras att nå målen är utvecklingen av nya metoder viktigt.

Region Värmland har under de senaste åren ge-nomfört en gemensam satsning med Karlstads Universitet inom ett antal områden som har särskild betydelse för Värmlands utveckling. Det har inneburit en satsning på 50 mkr och att nio professorer nyrekryterats till universi-tetet.

En av dessa satsningar har gjorts inom skolans område med fokus på bedömning om lärande, d.v.s. hur följer man upp en elevs utveckling med särskilt fokus på den löpande uppföljning-en (formativ bedömning). Forskningen bedrivs med RUC (Regionalt Utvecklings Center där samtliga Värmlandskommuner är med), Värm-lands skolchefer, skolförvaltningen i Karlstad samt ett antal involverade skolor.

Forskningen anses vara viktig för att framför allt göra det möjligt för lärarna att följa upp sina elever och löpande ge dem verktyg och feedback för att utvecklas. Region Värmland är också med och finansierar en webbsida som heter Pedagog Värmland där man samlar goda exempel och forskning under området, för att sprida det som görs så att alla berörda på ett lätt sätt ska kunna ta del av det. Detta i samverkan mellan länets alla kommu-ner med Karlstad som huvudansvarig.

Med anledning av ovanstående:


❏ Motion 13: Motion från Våxnäs S-för-eningMotionär: Marianne Wreifors / Johnny Bo-ström / David Johansson

PFörnyelse av metoder och strategier i valarbe-tet inriktat på olika målgrupper och med fokus på integration/motverkan av främlingsfientlig-het.

BakgrundUnder valrörelsen och valet 2014 har det på ett mycket påtagligt sätt visat sig att vi inom soci-aldemokratin inte nått ut till olika målgrupper och fått förståelse för våra idéer kring integra-tion, solidaritet och en human flyktingpolitik. Andra krafter har vunnit mark och fått gehör för ett annat synsätt. Dessa krafter får inte växa sig starkare!

De metoder och strategier som vi använt oss av har uppenbarligen inte visat sig vara till-räckligt effektiva och fått det genomslag som vi önskade.Det är av stor vikt att vi nu finner metoder och strategier som på ett bra sätt kan nå människor så att vi kan visa på fördelarna med vårt synsätt på integration och flyktingpolitik.

De främlingsfientliga krafterna och attityderna måste bemötas på olika sätt och vi socialdemo-krater har ett stort ansvar för detta!.

Våxnäs socialdemokratiska förening föreslår di-striktskongressen beslutaAtt ett arbete snarast startar för att förnya

partiets metoder och strategier gent-emot olika målgrupper i samhället med fokus på integration och motverkan av främlingsfientlighet..

Att edistriktsstyrelsen har med dessa tankar och konkreta planer vid utformandet av kommande handlingsprogram och ar-betsplaner..

Styrelsens yttrande om motio-nen Motionärerna tar upp en viktig fråga. Styrelsen för Karlstad AK ser på samma sätt som mo-tionärerna att det behövs en tydlighet och en målvetenhet i arbetet mot ett öppnare och soli-dariskt samhälle


Karlstads representantskap be-slutade Att bifalla motionen och därmed anta den

som sin egen och skicka den till di-striktskongressen 2015

❏ Motion 14: Vi socialdemokrater tar kampen mot ökande politi-kerförakMotionär: Kulturföreningen

Det starkaste utfallet av valet 2014 är att Sveri-gedemokraterna fick så många röster. Självklart är flyktingfrågan en stark drivkraft för SD och säkert avgörande för ett antal av de som valt partiet.

Vi socialdemokrater måste tydligare argumen-tera och diskutera flyktingpolitiken. Syftet ska vara att öka kunskapen om flyktingfrågan i världen, öka förståelsen för de svenska insat-serna samt påvisa vilka åtgärder vi anser krävs för att integrationen ska kunna fungera på ett hållbart sätt.

Men allt fler bedömare menar, att det inte en-bart är flyktingfrågan, utan att det även är ett allmänt politikerförakt, som lett till att stora väljarskaror från alla partier gått till SD.

De ”etablerade” partierna fastnar ofta i ett för-svar av rådande ordning och befintliga institu-tioner som välfärden bygger på.

Allt fler väljare upplever att ingen från de eta-blerade partierna ser eller hör dem. Detta drabbar särskilt oss socialdemokrater! Vi har alltid stått på de svagas sida i en samhälls-förändring, som ska leda till minskade klyftor och ökad jämlikhet. Upplevelsen att utvecklingen har gått åt fel håll de senaste åtta åren drabbar oss, trots att det är den borgerliga alliansen som haft en po-litik som lett till ökade klyftor i samhället.

En orsak till detta är, att vår organisation inte är den bästa i de områden där utflyttning och hög arbetslöshet finns.

”Jag känner ingen politiker som bryr sig”, är ett vanligt yttrande. Att inte bli synliggjord och lyssnad på har två konsekvenser. Dels drabbas tilliten till det demokratiska system vi har, dels formar vi socialdemokrater ingen tydlig politik som berör de grupper som känner sig utanför.

Det är en klassisk socialdemokratisk hållning att studera verkligheten och forma politiken utifrån den. Lika klassiskt är, att när vi ser att människor har problem, då organiserar vi oss så, att vi aktiverar de drabbade och ser till att dessa beskriva den verklighet som finns i grup-per långt från sammanträdesrummen.

Förslaget ärAtt distriktskongressen ger distriktsstyrel-

sen i uppdrag att tillsammans med ar-betarekommunerna organisera och på lämpligt sätt stödja socialdemokrater i de områden där SD haft störst framgång

Kulturföreningen Styrelsens yttrande om motio-nen Motionärerna tar upp en viktig fråga. Styrel-sen för Karlstad AK ser på samma sätt som motionärerna att det behövs en tydlighet och en målvetenhet i arbetet mot ett öppnare och solidariskt samhälle..

Karlstads representantskap beslutadeAtt bifalla motionen och därmed anta den


❏ Motion 15: Vi socialdemokrater tar kampen mot ökande politi-kerförakt Motionär: Philip Jonsson





Allt fler väljare upplever att ingen från de eta-

blerade partierna ser eller hör dem. Detta drabbar särskilt oss socialdemokrater! Vi har alltid stått på de svagas sida i en samhälls-förändring, som ska leda till minskade klyftor och ökad jämlikhet. Upplevelsen att utvecklingen har gått åt fel håll de senaste åtta åren drabbar oss, trots att det är den borgerliga alliansen som haft en po-litik som lett till ökade klyftor i samhället.



Det är en klassisk socialdemokratisk hållning att studera verkligheten och forma politiken utifrån den. Lika klassiskt är, att när vi ser att människor har problem, då organiserar vi oss så, att vi aktiverar de drabbade och ser till att dessa beskriva den verklighet som finns i grup-per långt från sammanträdesrummen..


sen i uppdrag att tillsammans med ar-betarekommunerna organisera och på lämpligt sätt stödja socialdemokrater i de områden där SD haft störst framgång.

Arbetarekommunens utlåtande Motionären tar upp många viktiga frågor kring tandvården i vårt land. Vi socialdemokrater i Karlstad anser att vi måste verka för att även tandvården skall ses som del av kroppen och ingå i hälso- och sjukvården på lika villkor..

Karlstad arbetarekommuns representantskap beslutadeAtt anta motionen som arbetarekommunens

egen och skicka den till distriktskon-gressen för behandling


Karlstads representantskap be-slutade Att bifalla motionen och därmed anta den


❏ Motion 14: Vi socialdemokrater tar kampen mot ökande politi-kerförakMotionär: Kulturföreningen





Allt fler väljare upplever att ingen från de eta-blerade partierna ser eller hör dem. Detta drabbar särskilt oss socialdemokrater! Vi har alltid stått på de svagas sida i en samhälls-förändring, som ska leda till minskade klyftor och ökad jämlikhet. Upplevelsen att utvecklingen har gått åt fel håll de senaste åtta åren drabbar oss, trots att det är den borgerliga alliansen som haft en po-litik som lett till ökade klyftor i samhället.



Det är en klassisk socialdemokratisk hållning att studera verkligheten och forma politiken utifrån den. Lika klassiskt är, att när vi ser att människor har problem, då organiserar vi oss så, att vi aktiverar de drabbade och ser till att dessa beskriva den verklighet som finns i grup-per långt från sammanträdesrummen.


sen i uppdrag att tillsammans med ar-betarekommunerna organisera och på lämpligt sätt stödja socialdemokrater i de områden där SD haft störst framgång

Kulturföreningen Styrelsens yttrande om motio-nen Motionärerna tar upp en viktig fråga. Styrel-sen för Karlstad AK ser på samma sätt som motionärerna att det behövs en tydlighet och en målvetenhet i arbetet mot ett öppnare och solidariskt samhälle..

Karlstads representantskap beslutadeAtt bifalla motionen och därmed anta den


❏ Motion 15: Vi socialdemokrater tar kampen mot ökande politi-kerförakt Motionär: Philip Jonsson





Allt fler väljare upplever att ingen från de eta-

blerade partierna ser eller hör dem. Detta drabbar särskilt oss socialdemokrater! Vi har alltid stått på de svagas sida i en samhälls-förändring, som ska leda till minskade klyftor och ökad jämlikhet. Upplevelsen att utvecklingen har gått åt fel håll de senaste åtta åren drabbar oss, trots att det är den borgerliga alliansen som haft en po-litik som lett till ökade klyftor i samhället.



Det är en klassisk socialdemokratisk hållning att studera verkligheten och forma politiken utifrån den. Lika klassiskt är, att när vi ser att människor har problem, då organiserar vi oss så, att vi aktiverar de drabbade och ser till att dessa beskriva den verklighet som finns i grup-per långt från sammanträdesrummen..


sen i uppdrag att tillsammans med ar-betarekommunerna organisera och på lämpligt sätt stödja socialdemokrater i de områden där SD haft störst framgång.

Arbetarekommunens utlåtande Motionären tar upp många viktiga frågor kring tandvården i vårt land. Vi socialdemokrater i Karlstad anser att vi måste verka för att även tandvården skall ses som del av kroppen och ingå i hälso- och sjukvården på lika villkor..

Karlstad arbetarekommuns representantskap beslutadeAtt anta motionen som arbetarekommunens

egen och skicka den till distriktskon-gressen för behandling


Distriktsstyrelsens utlåtande över motion 13, 14 och 15: Motion från Våxnäs S-för-ening / Vi socialdemokra-ter tar kampen mot ökan-de politikerförakt / Vi socialdemokrater tar kampen mot ökande politi-kerförakt Föredragande: Martin Andersson

Tre motioner lyfter den mycket angelägna frå-gan om hur vi på ett bättre och tydligare sätt tar upp kampen för alla människors lika värde och minskade klyftor; hur vi bättre och tydli-gare tar upp kampen mot främlingsfientlighet, rasism och politikerförakt.

Det påstås ofta att vi inte tillåts diskutera inte-grationsfrågor i Sverige. Inget är mer felaktigt. Våra socialdemokratiska valarbetare kan vittna om att dessa diskussioner var många och långa i valrörelsen. Däremot har vi socialdemokrater trots detta inte lyckats få ökat stöd för våra idé-er och vår bild av verkligheten. Den borgerliga regeringens politik har lett till kraftigt ökade klyftor mellan människor och många känner sig svikna. När dessa människor ser rasistiska partier och idéer om att ställa människor mot varandra som ett bättre alternativ än den socialdemokra-tiska tanken om ett jämlikt samhälle trots all tid vi lagt på att diskutera integrationsfrågorna så måste vi ifrågasätta våra metoder. Hur ska vi nå ut och få stöd för tankarna om ett mångkul-turellt och samtidigt jämlikt samhälle? Detta är en av de avgörande framtidsfrågorna för vårt parti.:

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att bifalla motion 13Att bifalla motion 14Att bifalla motion 15

Regionråd Tomas Riste Vår kandidat i EU-valet – Paula Thunberg Bertolone


20C. Styrelsens förslag

Inledning Verksamhetsinriktningen för 2015 är den för-sta denna mandatperiod och ska succesivt om-sätta de olika besluten som återfinns i vår hand-lingsplan som distriktskongressen 2014 antog. Framtidskontrakt för Värmland är en utmärkt källa för motioner och andra konkreta sätt att presentera förslag på hur målen kan omsättas till realpolitik.

Den viktigaste uppgiften 2015 är att i högre omfattning använda handlingsplanen som väg-ledning, för att offensivt genomföra dess för-

slag. Det finns all anledning att också fundera över om partiets verksamhet kan innehålla mer av konkreta, praktiska sätt att förändra samhäl-let.

Jobben En aktiv arbetsmarknadspolitik är avgörande för vår framtid. Fler jobb i både befintliga och i nya branscher lägger grunden för ett bättre samhälle.

Distriktskongressen ger distrikts-styrelsen i uppdrag att under verksamhetsåret fokusera på att: • Bilda nätverk som avspeglar länets arbetar-

ekommuner• Genomföra nätverksträffar • Förankra Framtidkontrakt för Värmland i

olika forum och beslutsorgan• Följa upp arbetet i distriktsstyrelsen samt

återkoppla till nästkommande års di-striktskongress

Skolan Utbildning och forskning är de viktigaste de-larna i att stärka värmländsk konkurrenskraft. Tillsammans med en aktiv närings- och arbets-marknadspolitik kan Värmland rustas inför framtiden.

Distriktskongressen ger distrikts-styrelsen i uppdrag att under verksamhetsåret fokusera på att:• Bilda nätverk som avspeglar länets arbetar-




Verksamhetsinriktning Vår planeringsprocess innebär att vi arbetar med: • Framtidskontrakt för Värmland som är vår handlingsplan, fastställdes av distriktskongressen 2014 och utgör politisk plan för hela denna mandatperiod. Den anger färdrikt ning och vilja samt klargör motiv och samhällskritik.• Verksamhetsinriktning som enligt stadgarna antas varje år vid distriktskongressen och ambitionen är att peka ut vilka prioriterade områden vi ska jobba med under året som följer. Detta är distriktets strategiska verksamhetsplan. Den beskriver särskilt de områden som är nya, ska förändras eller utvecklas. Det är ingen genomlysning av verksamheten.• Verksamhetsplan. Distriktsstyrelsen fastställer varje år en verksamhetsplan. Den styrs av handlingsplanen, verksamhetsinriktningen samt av budget och är distriktets tak- tiska verksamhetsplan.• De parlamentariska (S) grupperna omsätter den politiska inriktningen och uppsatta mål i realpolitiska förslag.

20. Styrelsens förslagDistriktsstyrelsens förslag: 20AAvgift för 2016Partidistriktets avgift för 2015 uppgår enligt beslut på 2014-års kongress till 70 kronor.

Medlemsavgiften består i dagsläget av fyra de-lar förenings -, arbetarekommun -, partidistrikt - och partistyrelseavgift. Varje organisationsled beslutar om sin del av medlemsavgiften.

Partikongressen 2013 fattade beslut om att inleda arbetet med en enhetlig avgift för hela partiorganisationen. Utfallet av den utredning-en kommer ombuden på partikongressen i Väs-

terås den 29-30 maj att ta ställning till. .

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att: Medlemsavgiften ska vara oförändrad på

70 kronor under förutsättning att 2015 års partikongress inte fattar beslut om förändrad medlemsavgift.

Att: Om partikongressen fattar beslut om förändrad medlemsavgift ska partidi-striktet följa den centrala fördelningen av medlemsavgiften.

Distriktsstyrelsens förslag: 20BNomineringstider 2016-års västsvenska representantskap Nomineringar till styrelse, revisorer samt re-presentantskapet för Socialdemokraterna i Västsverige skall vara partidistriktet tillhands senast den 1 februari 2016.

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att Fastställa nomineringstiden i enlighet

med ovanstående förslag


20C. Styrelsens förslag

Inledning Verksamhetsinriktningen för 2015 är den för-sta denna mandatperiod och ska succesivt om-sätta de olika besluten som återfinns i vår hand-lingsplan som distriktskongressen 2014 antog. Framtidskontrakt för Värmland är en utmärkt källa för motioner och andra konkreta sätt att presentera förslag på hur målen kan omsättas till realpolitik.

Den viktigaste uppgiften 2015 är att i högre omfattning använda handlingsplanen som väg-ledning, för att offensivt genomföra dess för-

slag. Det finns all anledning att också fundera över om partiets verksamhet kan innehålla mer av konkreta, praktiska sätt att förändra samhäl-let.

Jobben En aktiv arbetsmarknadspolitik är avgörande för vår framtid. Fler jobb i både befintliga och i nya branscher lägger grunden för ett bättre samhälle.

Distriktskongressen ger distrikts-styrelsen i uppdrag att under verksamhetsåret fokusera på att: • Bilda nätverk som avspeglar länets arbetar-




Skolan Utbildning och forskning är de viktigaste de-larna i att stärka värmländsk konkurrenskraft. Tillsammans med en aktiv närings- och arbets-marknadspolitik kan Värmland rustas inför framtiden.





Verksamhetsinriktning Vår planeringsprocess innebär att vi arbetar med: • Framtidskontrakt för Värmland som är vår handlingsplan, fastställdes av distriktskongressen 2014 och utgör politisk plan för hela denna mandatperiod. Den anger färdrikt ning och vilja samt klargör motiv och samhällskritik.• Verksamhetsinriktning som enligt stadgarna antas varje år vid distriktskongressen och ambitionen är att peka ut vilka prioriterade områden vi ska jobba med under året som följer. Detta är distriktets strategiska verksamhetsplan. Den beskriver särskilt de områden som är nya, ska förändras eller utvecklas. Det är ingen genomlysning av verksamheten.• Verksamhetsplan. Distriktsstyrelsen fastställer varje år en verksamhetsplan. Den styrs av handlingsplanen, verksamhetsinriktningen samt av budget och är distriktets tak- tiska verksamhetsplan.• De parlamentariska (S) grupperna omsätter den politiska inriktningen och uppsatta mål i realpolitiska förslag.

20. Styrelsens förslagDistriktsstyrelsens förslag: 20AAvgift för 2016Partidistriktets avgift för 2015 uppgår enligt beslut på 2014-års kongress till 70 kronor.

Medlemsavgiften består i dagsläget av fyra de-lar förenings -, arbetarekommun -, partidistrikt - och partistyrelseavgift. Varje organisationsled beslutar om sin del av medlemsavgiften.

Partikongressen 2013 fattade beslut om att inleda arbetet med en enhetlig avgift för hela partiorganisationen. Utfallet av den utredning-en kommer ombuden på partikongressen i Väs-

terås den 29-30 maj att ta ställning till. .

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att: Medlemsavgiften ska vara oförändrad på

70 kronor under förutsättning att 2015 års partikongress inte fattar beslut om förändrad medlemsavgift.

Att: Om partikongressen fattar beslut om förändrad medlemsavgift ska partidi-striktet följa den centrala fördelningen av medlemsavgiften.

Distriktsstyrelsens förslag: 20BNomineringstider 2016-års västsvenska representantskap Nomineringar till styrelse, revisorer samt re-presentantskapet för Socialdemokraterna i Västsverige skall vara partidistriktet tillhands senast den 1 februari 2016.

Distriktsstyrelsen föreslår kon-gressen besluta:Att Fastställa nomineringstiden i enlighet

med ovanstående förslag


VälfärdenVi står upp för den generella välfärden. För ett flexibelt arbetsliv med fria individer krävs en fungerande välfärd som backar upp i olika ske-enden av livet.



olika forum och beslutsorgan • Följa upp arbetet i distriktsstyrelsen samt


Miljö Valet står inte mellan klimatomställning eller ekonomisk tillväxt. De är inte varandras mot-satser. Den ena är den andras förutsättning. Så antar vi den gröna utmaningen.



olika forum och beslutsorgan • Följa upp arbetet i distriktsstyrelsen samt


Organisationsut-veckling Insikten om att det socialdemokratiska partiet är vårt verktyg för att förändra världen är en viktig utgångspunkt. Vi lånar organisationen och vi skall verka i vetskapen om att det kom-mer någon efter oss. Vårt gemensamma ansvar är att skapa en stabil struktur och öppna upp möjligheter för kommande generationer att skapa framtidsinriktad politik och förändring.

MedlemsutvecklingSocialdemokraterna har en hög medelålder. Det innebär att vi har en god organisationsgrad i dessa åldersgrupper och ett svagt nätverk bland unga och medelålders. Detta kan vi ändra på, om vi vill.

Rekrytering• Socialdemokratins bekymmer är inte, att

för många medlemmar aktivt lämnar par-tiet. Huvudbekymret är att allt för få får chansen och frågan om att bli medlemmar.

Mottagande• Ett aktivt, positivt och metodiskt med-

lemsmottagande är förutsättningen för att vi ska kunna behålla de nya, alltmer lätt-flyktiga medlemmar vi organiserar.

• Att vilja vara aktiv är steg två i organisa-tionsarbetet. Det kräver engagemang och tillit till nya möten. Det kräver att i ökad utsträckning delar ansvar i lagom doser och därmed bekräftar ett nyvunnet enga-gemang. Den traditionella mötesverksam-heten behöver kompletteras med andra ak-tiviteter för att fler ska känna delaktighet och engagemang

Studier och ledarutvecklingPartistudier handlar inte längre bara om att lära sig nya saker. Vi har ett utbildningssystem som innebär att många nya medlemmar bär med sig kunskaper om hur samhället är uppbyggt eller fungerar.

Studier måste i ökad omfattning förmedla för-ståelse och insikter på ett processorienterat sätt. I den verksamhetsplan som distriktsstyrelsen kommer att anta för att omsätta dessa delar i verksamhetsinriktningen, ska följande uppdrag realiseras innan nästa distriktskongress.

Distriktskongressen ger distrikts-styrelsen i uppdrag att i verksam-hetsinriktningen fokusera på att:• Grundläggande medlemsutbildning på

distriktsnivå och verka för att utbildning även sker lokalt

• Utveckla och genomför funktionsutbild-nignen så att fler får verktyg att arbeta med i sina uppdrag

• Utveckla samarbetet med partidistrikten i den västsvenska samverkan


Valberedningens förslag21. Beslut om arvode till styrelse och revi-

sorer Valberedningen föreslår kongressen

besluta att Arvode inte utgår till styrelsen samt

revisorer


Valberedningen föreslår kongressen att välja

Ulric Andersson, Munkfors

23. Val av en ordinarie ledamot i verkstäl-lande utskottet tillika i distriktsstyrel-sen för en tid av två år


Åsa Johansson, Hagfors

24. Val av studieledare samt ersättare i verkställande utskottet tillika ordina-rie ledamöter i distriktsstyrelsen

a) En studieledare tillika ordinarie le-damot i verkställande utskottet, för en tid av två år


Daniel Schützer, Årjäng

b) Två övriga ersättare för en tid av två år Valberedningen föreslår kongressen

att välja Per Gruvberger, Filipstad Eva-Lena Gustavsson, Torsby

25. Val av ordinarie ledamöter och ersät-tare i distriktsstyrelsen



Ulrika Nilsson, Grums Per Lawén, Forshaga

b) Sju ersättare, för en tid av ett år Valberedningen föreslår kongressen

att välja 1. Lena Kandergård, Arvika 2. Tobias Eriksson, Sunne 3. Gunilla Sundqvist, Munkfors 4. Hans Jildesten, Storfors 5. Marina Isaksson, Filipstad 6. Benny Pedersen, Forshaga 7. Lina Larhult, Karlstad

26. Val av revisorer

a) Tre ordinarie revisorer, för en tid av ett år


Barbro Thunér, Karlstad Bertil Hagelin, Forshaga Hans Lindén, Säffle

b) Tre revisorssuppleanter, för en tid av ett år


Anette Storm, Säffle Lars Jonsson, Sunne Tommy Ternemar, Kristinehamn

27. Val av valberedning a) kongressutskottet lämnar förslag b) kongressutskottet lämnar förslag

Övrigt nominerade till distriktsstyrel-sen:

Johannes Fransson, Kristinehamn

Övrigt nominerade till verkställande utskottet

Marina Isaksson, Filipstad

Övrigt nominerade till ordförande Jonas Gunnarsson, Hammarö

Nominerade till partidistriktets valbe-redning

Pia Embretsen, Arvika Anders Johansson, Kil Rita Gunnarsson, Kil Göran Nilsson, Hagfors Åsa Hååkman-Felth, Filipstad Inga-Lill Röhr, Kristinehamn Sofie Setherberg, Säffle Maria Norell, Forshaga Annlouis Brodén, Torsby Björn-Olov Hallberg, Storfors Inge Carlsson, Grums Hans Forsell, Arvika Anita Svensson Nilsson, Karlstad Christian Norlin, Karlstad


Valberedningens förslag21. Beslut om arvode till styrelse och revi-

sorer Valberedningen föreslår kongressen

besluta att Arvode inte utgår till styrelsen samt

revisorer



Ulric Andersson, Munkfors

23. Val av en ordinarie ledamot i verkstäl-lande utskottet tillika i distriktsstyrel-sen för en tid av två år


Åsa Johansson, Hagfors

24. Val av studieledare samt ersättare i verkställande utskottet tillika ordina-rie ledamöter i distriktsstyrelsen

a) En studieledare tillika ordinarie le-damot i verkställande utskottet, för en tid av två år


Daniel Schützer, Årjäng

b) Två övriga ersättare för en tid av två år Valberedningen föreslår kongressen

att välja Per Gruvberger, Filipstad Eva-Lena Gustavsson, Torsby

25. Val av ordinarie ledamöter och ersät-tare i distriktsstyrelsen



Ulrika Nilsson, Grums Per Lawén, Forshaga

b) Sju ersättare, för en tid av ett år Valberedningen föreslår kongressen

att välja 1. Lena Kandergård, Arvika 2. Tobias Eriksson, Sunne 3. Gunilla Sundqvist, Munkfors 4. Hans Jildesten, Storfors 5. Marina Isaksson, Filipstad 6. Benny Pedersen, Forshaga 7. Lina Larhult, Karlstad

26. Val av revisorer

a) Tre ordinarie revisorer, för en tid av ett år


Barbro Thunér, Karlstad Bertil Hagelin, Forshaga Hans Lindén, Säffle

b) Tre revisorssuppleanter, för en tid av ett år


Anette Storm, Säffle Lars Jonsson, Sunne Tommy Ternemar, Kristinehamn

27. Val av valberedning a) kongressutskottet lämnar förslag b) kongressutskottet lämnar förslag

Övrigt nominerade till distriktsstyrel-sen:

Johannes Fransson, Kristinehamn

Övrigt nominerade till verkställande utskottet

Marina Isaksson, Filipstad

Övrigt nominerade till ordförande Jonas Gunnarsson, Hammarö

Nominerade till partidistriktets valbe-redning

Pia Embretsen, Arvika Anders Johansson, Kil Rita Gunnarsson, Kil Göran Nilsson, Hagfors Åsa Hååkman-Felth, Filipstad Inga-Lill Röhr, Kristinehamn Sofie Setherberg, Säffle Maria Norell, Forshaga Annlouis Brodén, Torsby Björn-Olov Hallberg, Storfors Inge Carlsson, Grums Hans Forsell, Arvika Anita Svensson Nilsson, Karlstad Christian Norlin, Karlstad


Verksamhetsberättelse 2014 Socialdemokraterna Värmland36 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 SOCIALDEMOKRATERNA VÄRMLAND

Bli medlem

Namn ........................................................................................................................................

Adress .......................................................................................................................................

Postadress ............................................................................................................................

Telefon .....................................................................................................................................

Mobil .........................................................................................................................................

E-post ........................................................................................................................................

Personnummer .............................................................................................................

Värvad av: ............................................................................................................................

Socialdemokraterna i VärmlandSvarspostKundnummer: 650033500658 00 Karlstad

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 SOCIALDEMOKRATERNA VÄRMLAND

Bli medlem

Namn ........................................................................................................................................

Adress .......................................................................................................................................

Postadress ............................................................................................................................

Telefon .....................................................................................................................................

Mobil .........................................................................................................................................

E-post ........................................................................................................................................

Personnummer .............................................................................................................

Värvad av: ............................................................................................................................

Socialdemokraterna i VärmlandSvarspostKundnummer: 650033500658 00 Karlstad

Documents

Kongresshandlingar 2015