1

KREATIVA EUROPA I FOKUS #2020

BUFF MALMÖ FILMFESTIVAL | LITTFEST | A RADAR STYLED NOVEL | KREATÖRSLÅNET | EAVE PRODUCERS WORKSHOP | FÖRFATTARINTERVJU SARA BERGMARK ELFGREN

Kreativa Europa

2

Vi befinner oss nu i slutet av programperioden för Kreativa Europa 2014–2020. Nästa år lanseras det nya sjuåriga programmet för 2021–2027 med en budget på 2,4 miljarder euro. Budgeten för programperioden 2014–2020 har varit 1,46 miljarder euro.

Europaparlamentet, Europeiska kommis-sionen och Europeiska rådet (organet för EU:s stats- och regeringschefer) har efter långa förhandlingar äntligen kommit överens om EU:s långtidsbudget. Budgeten för Kreativa Europa 2021–2027 beslutades till 2,4 miljarder euro, vilket är en rejäl ökning. Parallellt har slutförhandlingarna om den rättsliga grunden och innehållet för det nya programmet pågått och parterna har nu även enats om en förordning. Handläggar-organisationen EACEA, som operativt ge-nomför EU:s alla utlysningar för Kreativa Europa, utformar nu riktlinjer för de olika stöden som ska ingå i programmet tillsammans med Europeiska kommissionens generaldirektorat för kultur och utbildning samt general-direktoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik. Följ våra kanaler för löpande information om programmets mål, innehåll och stödformer. Vi gläds åt nyheten att vi nu har en förstärkt budget och en förordning för KreativaEuropa 2021–2027, som i tider av kris kan hjälpa och stärka den kulturella och kreativa sektorn i Europa. I början av nästa år kommer vi på Kreativa Europa Desk Sverige att bjuda in till ett digitalt lanseringsevent för det nya programmet och webbinarier om de specifika utlysningarna. Hoppas vi ses!

Med förhoppning om ett gott Kreativa Europa-år 2021 Elin Rosenström, Ulrika Nisell, Therese Jonasson, Melissa Jonsson, Dominic Chennaya Cecilgård

Ny programperiod närmar sig

3

Kvalitetsfilm för barn på sjukhusBarnfilmfestivalen JEF i Belgien och den kroatiska organisatio-nen Kids meet Art har tillsammans med BUFF skapat online-plattformen Film for Kids at Hospitals. Plattformen vänder sig till barn mellan 3 och 12 år och har ett väl utvalt utbud av kvalitetsfilm från olika europeiska länder med extra material för att engagera barn på sjukhus till att delta med sina egna berättelser och kreativitet. Projektet har beviljats stöd inom stödet till marknadsföring online två gånger.

STÖD TILL NÄTVERK AV FESTIVALERProjekttitel: NoJSe 2020–2021Projektledare: Fonden de Kobenhavnske Filmfestivaler (Buster Film Festival) (DK)Partnerorganisationer: Kristiansand International Children’s Film Festival (NO), Oulu International Children’s and Youth Film Festival (FI) och BUFF (SE)EUstöd: 96 000 euro

STÖD TILL SAMMANLÄNKANDE AV KULTURELLT OCH AUDIOVISUELLT INNEHÅLL VIA DIGITAL TEKNIKProjekttitel: Real HeroesProjektledare: De vlaamse radio en televisieomroeporganisatie nv (BE)Partnerorganisationer: We Make VR BV (NL), Djeca susrecu umjetnost (HR), Udruzenje za digitalizaciju i informatizaciju kulturne bastine digi.ba (BiH), JEF (BE), BUFF (SE)EUstöd: 240 213 euro

STÖD TILL MARKNADSFÖRING ONLINEProjekttitel: Film for kids at hospitalsProjektledare: JEF, (BE)Partnerorganisationer: Djeca susrecu umjetnost (HR), BUFF (SE)EUstöd: 2017: 36 200 euro och 2019: 42 798 euro

BUFF Malmö Filmfestival har under det senaste året fått stöd som partners för inte mindre än tre projekt inom tre olika stödformer. Gemensamt för dem alla är att det handlar om främjande av europeisk film för ung publik.  För första gången har stöd till nätverk av festivaler delats ut och av de fyra beviljade stöden var det nordiska nätverket NoJSe med fyra barnfilmfestivaler mottagare av 96 000 euro. Festivalerna som ingår är BUSTER Film Festival i Danmark, norska Kristiansand International Children’s Film Festival, Oulu International Children’s and Youth Film Festival i Finland samt BUFF. Festivalerna har haft ett gott samarbete i flera år med att ta fram kortfilmspaket med filmhandledningar samt arrangemang av branschseminarier för att lyfta den nordiska filmen. Med stödet de nu får kan de göra en ökad satsning på nordisk film, speciellt kortfilm och arbeta med plattformen Skolan i Norden som lärare i de nordiska länderna kan använ-da i undervisningen.

Real HeroesKreativa Europa lanserade under 2019 ett tvärsektoriellt stöd till sammanlänkande av kulturellt och audiovisuellt innehåll via digital teknik. Ett av projekten som beviljades stöd var utvecklingen av plattformen Real Heroes, ett samarbete mel-lan fem organisationer i Belgien, Nederländerna, Kroatien, Bosnien Hercegovina och BUFF i Sverige. Real Heroes är en interaktiv berättelse där unga användare bjuds in i huvudet på en verklig hjälte. Pilotberättelsen fokuserar på Leonardo da Vinci, som en autentisk tänkare, konstnär och forskare. Nu är prototypen klar och BUFF ser fram emot att snart få använda den, inte bara under festivalen, utan även i samarbete med skolor och museer.

BUFF Malmö FilmfestivalBUFF Malmö Filmfestival.

PROJ EK T I F O K U S

4

Littfest – Umeås internationella litteraturfestival – är Sveriges största litteraturfestival och medlem i den europeiska plattformen Versopolis, som får stöd av Kreativa Europa. Den årliga festivalen var tvungen att ställas in våren 2020 på grund av coronapandemin. Vi kontaktade Erik Jonsson, en av projektledarna för festivalen och ställde några frågor om nutiden, om stödet från internationella kollegor och hur de ser på framtiden.

Littfest har funnits sedan 2006 och drivs sedan 2010 som en ideell förening. Varje år, i vecka 11, bjuder vi mellan 100 och 200 författare, artister, journalister med flera från upp mot 20 olika länder till Umeå för att medverka i 50–100 programpunkter, utspridda över tre dagar. Eftersom många programpunkter är helt fria att besöka med eller utan biljett så vet vi inte exakt antal men enligt de beräkningar som görs så brukar vi ligga på närmare 20 000 (ej unika) programpunktsbesök. De senaste åren har alla biljetter, runt 5000, sålt slut långt innan festivalen startar. Littfest handlar inte bara om skönlitteratur, utan vi arrang-erar programpunkter kring facklitteratur, journalistik, medie-frågor, samhällsengagemang – alltid med litteraturen och läsandet i fokus.

”Det är svårt men vi försöker bryta med, eller åtminstone vidareutveckla, det traditionella litteratursamtalet”Littfest vill vara en oberoende kraft inom litteratursverige, och vi strävar efter att i högsta möjliga grad koordinera alla pro-

grampunkter själva. Författare som kommer till Umeå för att medverka på Littfest kommer inte presentera något de redan en gång gjort. Även om fokus ligger på scensamtal arrangerar vi exempelvis även poesikvällar i barmiljö och festivalbetonade arrangemang med lika delar musik som litteratur.

”Vi hamnade mitt i stormens öga” Coronapandemin slog riktigt hårt mot festivalen. Några timmar innan vi skulle bygga festivalområdet kom Folkhälso-myndighetens rekommendationer om att begränsa evene-mang till 500 personer. Med 40 författare från hela världen på plats i Umeå, och med resor som ej var avbokningsbara och med låsta gruppbokningar på hotell fanns vare sig möjlighet att genomföra eller skjuta fram festivalen. Vi fick ställa in, och samtidigt bära kostnaderna för en nära fullstor festival. Därtill var vi såklart skyldiga att återbetala biljettköpare. Detta kändes fruktansvärt tungt, men vi har med tiden kommit att se det som en erfarenhet. Därtill har vi fått ta emot så mycket kärlek och hjälp från alla håll och kanter, att vi inte ser något annat val än att bjuda tillbaka med en fruktansvärt bra festival 2021. Konkret kan vi säga att bara en liten skara biljettköpare yrkade på återbetalning. Många fakturor har gått att förhandla ner, somliga förlag har klivit in och tagit kostnader för sina författare och andra medverkande har helt avstått från arvoden till förmån för bättre behövande författare. Det har varit en administrativ berg-och-dalbana men i slutändan har vi räddat kvar festivalen utan att behöva ansöka om krispengar utifrån.

”Littfest vill vara en oberoende kraft inom litteratursverige”

Littfest. Foto: Henke Olofsson.

5

”Versopolis har hjälpt oss bygga ett fantastiskt kontaktnät mot Europa” Varje år finns möjlighet att besöka, och lära av andra festivaler. Jobbet som festivalkoordinator erbjuder inte särskilt många kollegiala träffar och vidareutbildningstillfällen men här finns sådana. I samma andetag ska det sägas att projektet tar kopiöst mycket tid. Det kräver mycket arbete i form av rapportering, och ger inget överskott i form av projektlön eller dylikt, vilket ibland gör att en ifrågasätter värdet av det hela. Ett projekt som Verso-polis kräver verkligen att en uppskattar de faktiska effekterna.

”Som arrangörer av en festival tror vi på de faktiska mötena. En särskild magi uppstår kring ett scenrum”Den digitala omställningen är tveklöst en bra sak som kommit ur krisen, men det är inte ohämmat positivt. Som arrangörer av en festival tror vi på de faktiska mötena. En särskild magi uppstår kring ett scenrum, och en annan stämning sprider sig på ett sorligt festivalgolv än framför en skärm. Risken med denna nya kärlek till digitala lösningar är att sådana upplevelser och känslor, som egentligen inte kan ersättas, prompt ska göras det: att beslutsfattare ser en möjlighet att begränsa bidrag och anslag till resor och scenkonst med motiveringen att sådant hädanefter kan ske över nätet. Det kan låta surt och konservativt, men låt oss slippa 400 nya TedTalks om den digitala omställningen, nya appar, mötesverktyg och alla dess möjligheter. Vi sysslar med samtal och möten, och en drivkraft i detta är att komma fram till pudelns kärna, den rena känslan. Vi sysslar också med festival, och där är ambitionen att besökare ska uppgå i ett stadie av fest, glädje och frihet – på ett helt annat sätt än vad en kanske lyckas förmå sig göra framför tv:n i vardagsrummet. ”Littfest 2021”2021 anordnas Littfest i ett nytt, annorlunda format. Arrangö-rerna utlovar färre men mer genomarbetade programpunkter och ”nya, kreativa sätt” att uppleva litteratur. Datum är satt till 18–20 mars.

Den svenska föreningen Littfest har sedan 2014 fått stöd som partner i plattformen Versopolis (tidigare E-merging creativity) som har fokus på litteratur och översättning. Plattformen består av europeiska litteraturfestivaler och förlag. Syftet är bland annat att europeisk poesi, där även nyetablerade poeter ingår, ska finna nya läsare även utanför hemlandet. De utvalda poeterna och författar-na får ökad uppmärksamhet genom deltagande på litteraturfes-tivaler och översättningar av deras verk. Versopolis har beviljats stöd genom Kreativa Europa året ut och fram till Kreativa Europas nya programperiod 2021–2027.

PROJ EK T I F O K U S

”Vi känner stor revanschlusta och ett oerhört starkt stöd i ryggen – inte minst från den breda allmänheten” Det hade kunnat vara annorlunda, vi hade kunnat vara helt nedslagna, men vad gäller 2021 är det dock väldigt svårt att säga någonting. Vi inväntar besked om i princip allt. Kommer myndigheternas rekommendationer se annorlunda ut in-för mars 2021? Går det över huvud taget att resa in och ut ur landet? När kan vi med gott samvete börja sälja biljetter till ett större evenemang? Vi har börjat laborera med olika scenarier. En mindre festival, en utspridd festival, ett helt annat upplägg med mer lokala akter och så vidare. Vanligen har vi ett stort rutigt schema att fylla den här tiden på året, med potentiella gäster och programpunkter. Nu finns inget sådant blankt ark att stjälpa ner idéer i. Själva formen för festivalen är oviss, och det gör det svårt att arbeta. Klart är att vi på något vis kommer vilja återbruka programpunkter från detta år, som aldrig blev av. Författarna finns kvar, och frågeställningarna. Särskilt rele-vanta är programpunkterna på temat Omställning. ”Internationella kollegor har gett möjligheten att resonera kring framtiden” Inom Versopolis och andra samarbetsprojekt finns ett dussin partners vars festivaler är tänkta att äga rum under hösten. Vi följer dessa evenemang nära inpå och tar del av deras projekt-ledares resonemang och arbetsmetoder, och vi delar med oss av egna erfarenheter. Det är ett stöd i att göra egna värdering-ar inför våren. Vi är med i Versopolis sedan 2015. Då var vi ett dussin festivaler i nätverket, idag är vi 23–24 stycken. Att vi kom med berodde på att de, likt många andra, sökte upp oss och frågade om medver-kan efter 2014 då Umeå var europeisk kulturhuvudstad. Vi sa ja då vi trodde på projektet och såg luckan det kunde fylla i vår festival. Samarbetsfestivalerna är också ambitiösa och namnkunniga.

”Versopolis har resulterat i minst 50 översättningar av svenska poeter till diverse språk som de annars inte översatts till” I korthet handlar projektet om att bygga en gemensam platt-form för ung, ny poesi i Europa, bortom språkbarriärer. Varje år bidrar vi och alla andra partners med översatt poesi till en gemensam portal. På den laddas det upp personliga poetpro-filer på engelska och originalspråk. Till dags dato har vi bidragit med ungefär 20 nordiska poeter till portalen. Detta betyder att projektet bekostar presentationer i form av essäer och översättningar till engelska. Nästa steg är att alla medverkande festivaler får välja fyra poeter från portalen att bjuda in till sin egen festival. När poeterna bjuds in bekostar projektet deras resor, hotell och arvoden. Därtill bekostas översättningar till, i vårt fall, svenska. Poesin översätts alltså igen, från original-språk, för att tryckas i häften à 1 000 exemplar. Dessa häften är trespråkiga och bekostas av projektet för att delas ut gratis till festivalpubliken. När poeterna kommer till Umeå gör de minst två läsningar, och dessa är alltid oerhört välbesökta. Versopolis har resulterat i åtminstone 50 översättningar av svenska poeter till diverse språk som de annars inte översatts till. Många av dessa poeter har också kommit ut med poesisam-lingar på etablerade förlag i andra länder, till följd av Versopolis. Samma sak kan för övrigt sägas om poeterna vi bjudit till Umeå. Dessa besök har resulterat i 5–6 diktsamlingar på seriösa förlag i Sverige. Projektet har med andra ord gjort exakt vad syftar till, att öka unga poeters mobilitet i Europa, sänka trösklarna för översättning från deras originalspråk samt bidra till ett ökat intresse för ny dikt.

Erik Jonsson. Foto: Micke Berglund.

6

A Radar Styled Novel är projektledare till det europeiska samarbetsprojektet The Sphere, som beviljats stöd från Kreativa Europa.

Hej A Radar Styled Novel! Berätta om er, vilka är ni?A Radar Styled Novel är ett anagram för våra efternamn: Salo-ranta & de Vylder. Saloranta & de Vylder inleddes som ett ramverk för sam-arbetet mellan oss: Olle Saloranta Strandberg och Sara de Vylder. Vi möttes och arbetade som en regissör-och-produ-cent-duo 2014 men vi startade vårt gemensamma bolag för bara ett par år sedan.  Vi drivs av att utveckla alternativa modeller för kreativa processer och scenkonstproduktion för att på så sätt hitta nya format och sammanhang för vår konst. Vi är också in-tresserade av samarbetsprojekt och samproduktioner lokalt, nationellt och internationellt. Vår erfarenhet av cirkus har tydligt visat oss värdet av gemensamt risktagande och det tar vi med oss även i de projekt som kan beskrivas mer som dans, konst eller teater. Det skapar ett lyssnande, inkännande, empati och genuint engagemang. När vi inte är i produktion får vi ofta uppdrag där vi delar med oss av våra metoder för arbete i distribuerade team, självledarskap, projektsamarbeten och projektplanering. Det är tydligt att organisationer och aktörer från hela kultur-sektorn behöver ny kunskap om allt från styrdokument och

mötesformer till hanteringen av digitala verktyg. Arbetet med The Sphere är verkligen nästa nivå inom det här områ-det. Sara har över 20 års erfarenhet som producent och är otroligt bra på att skapa relationer och driva igenom till synes omöjliga projektidéer. Hon är även mycket skicklig inom områdena publik/medverkandeinkludering och “ha kul på jobbet”. Hon kan mycket inom en väldig massa områden och hon var bland annat projektledare för konstruerandet av den första varmluftsballongen som skapades i Sverige på decen-nier, när vi skapade föreställningen Under.  Olle har erfarenhet som regissör, koreograf, projektleda-re och administratör. Han har en bakgrund som cirkusartist och på senare tid har han utforskat cirkus i luftrummet - på plattformar i molnen – och mötet mellan cirkus, teknologi, ekonomi och organisation. Hans senaste turnerande före-ställningar för Cirkus Cirkör (Undertrilogin) har spelat över 600 föreställningar i 60 städer på 3 kontinenter.  Vi går in och ut ur varandras roller och har ett delat konst-närligt ledarskap. 

Berätta om ert europeiska samarbetsprojekt, The Sphere!Vi är så otroligt glada och stolta över att vi är projektägare för 1 av 20 storskaliga Kreativa Europa-projekt. Det känns overkligt och fantastiskt att vi som en relativt nyetablerad

A Radar Styled NovelA Radar Styled Novel. Foto: Mats Bäcker.

7

att sträcka sig över många kreativa, utbildnings- och ekono-miska sektorer samt skapa arbetsmöjligheter och möjligheter till mer hållbarhet för konstnärerna och sektorn. Sfären har potentialen att bli ett viktigt transdisciplinärt nav för att skapa forskning i gränslandet mellan konst, ny styrningspraxis och medieteknik.  Tack vare att The Sphere nu blir av kommer vi även att kunna genomföra utökningen av vårt team och välkomna Erik Bordeleau, Amy Fee, Laura Lotti, Cem Dagdelen, Joel Mason och Rafael Pereira, som redan har gjort så mycket för möjlig-görandet av det här projektet. 

Vi vill också passa på att slänga en mängd tack för allt hittills till Sophie Travers som vi förhoppningsvis kommer att få fort-sätta samarbeta mer med inom ramen för The Sphere.

Vad blir nästa steg?Inledningsvis behöver vi gemensamt fördjupa oss i projektets syfte och principer. Det är viktigt att anpassa arbetet till den nya verkligheten som uppstår under den rådande corona-pandemin. Vi behöver se över våra önskade utfall, spåna tillsammans, organisera och strukturera alla delprojekt och bestämma nästa aktivitet som rör projektet framåt. Nu gäller det att genomföra ett fantastiskt projekt som kommer att inkludera massor av cirkusartister, konstnärer, forskare och så vidare. Vi vill att The Sphere ska generera en stor mängd gläd-je och kvalitet. I fokus sätter vi gemensamt risktagande, tillit, empati, lyssnande och engagemang. 

 THE SPHEREProjektledare: A Radar Styled Novel (SE)Partnerorganisationer: Berlin Circus Festival (DE), Lithuanian Dance Information Centre (LT), Teatro da Didascália (PT), Stephen Bachelder (SE), Handelshögskolan (SE), Maison des Jonglages (FR), Cordata F.O.R. (IT) Partnerorganisationer i tredje land: High Acres Farm (US), Nor-dens Hus på Färöarna (FO), La Serre - Arts Vivant (CA)EUstöd: Projektet beviljades 2020 stöd för europeiska samar-betsprojekt om totalt 1 053 470 euro.

PROJ EK T I F O K U S

svensk cirkusaktör har lyckats passera det nålsögat. Samtidigt känns det så välförtjänt då vi har skapat den här ansökan utan några konsulter, genom flitigt samarbete och gediget rela-tionsbyggande med våra partners. Det går inte att undvika att nämna den fantastiska lättnaden det innebär att vi faktiskt får genomföra The Sphere nu.  Vi har alltid jobbat internationellt eftersom en stor del av cirkusfältet består av aktörer som jobbar över hela världen. Det har fallit sig naturligt att The Sphere är ett internationellt konstnärligt projekt då arbetet ska ske med projektparterna och ytterligare samarbetsparter. The Sphere är ett 3-årigt projekt med fokus på nya affärsmo-deller och digitalisering för cirkus- och scenkonstsektorn. Som en ny transnationell produktions- och affärsmodell som drivs av Distributed Ledger Technologies (Blockchain) kommer The Sphere att göra det möjligt för varje deltagare att delta i ut-formningen av nya organisatoriska, estetiska och ekonomiska former.  Projektet föddes ur en frustration över hur kreativitet och andra resurser begränsas av tröga infrastrukturer. The Sphe-re är ett öppet web 3.0 nätverk där allas bidrag till en viss kre-ativ process registreras. Detta möjliggör en radikal förändring av hur vi skapar scenkonst, hanterar ersättning och immateriell egendom. Samtidigt stärker The Sphere arrangörer, publiken som intressenter samt stimulerar konstnärliga samarbeten och nytänkande.

Projektmål?Sätta upp grunden för en ny innovativ affärsmodell för cirkus-ekosystemet (och vidare till andra scenkonstområden) som samlar ekosystemets olika aktörer, främjar samarbete och uppmuntrar gränsöverskridande lärande, delande, deltagan-de, experimenterande och undersökande. Utveckla Rättighetshantering och IP-strategier – Utvinna kunskap från erfarenheterna från befintliga blockchain-pro-jekt och främja konstnärlig innovation och delning.

Erbjuda en digital transnationell P2P-plattform på europeisk skala och tillhandahålla kompetensutveckling och utbildning för ändamålet. The Sphere består av 8 partners och 3 ”third country partners” från 9 länder. De är universitet, festivaler, scener och kulturorganisationer; cirkusartister, dansare, filosofer, akademiker, systemutvecklare, hackers, med flera. Tillsam-mans har vi den kombinerade expertisen och kapaciteten att skapa ett projekt som kommer att ha bestående effekter på det europeiska kulturlandskapet. The Sphere kommer på sikt

Foto: Lene Vollhardt.

Foto: Lene Vollhardt.

8

”Kreatörslånet har bidragit till att hjälpa kreatörer att komma framåt snabbare”

Marginalen Bank erbjuder sedan oktober 2019 lånemöjligheter för kulturella och kreativa företag genom Kreativa Europa. Vi bad Gabriel Karlberg, affärsutvecklare på banken att berätta mer om Kreatörslånet.

Marginalen Bank är en entreprenörsledd svensk bank med cirka 300 000 privat- och företagskunder och cirka 300 anställda. Vi har våra rötter från 1979 och firar i år 10 år som bank. Vi har själva gjort tillväxtresan och brinner särskilt för entreprenörskap och småföretagande. Som en bank med ett hjärta för det kreativa skapandet, ville vi dra vårt strå till stacken för att hjälpa kreatörer att växa sina företag. Vi sitter dessutom själva i blåmärkta lokaler signerade Sigurd Lewerentz där vi har egna visningar för arkitekturintresserade från hela världen och vi är sedan årsskiftet även huvudsponsor till den kommande Lewerentzutställningen på ArkDes. Kreatörslånet är en del av vår långsiktiga satsning på att hjäl-pa småföretag att få tillgång till finansiering. Garantin inom Kre-ativa Europa för kulturella och kreativa näringar (KKN) är vårt fjärde program från EU. Studier från bland annat Tillväxtverket visar att företagare inom KKN ser bristen på finansiering som ett betydande hinder för tillväxt och internationalisering. Detta är bakgrunden till att EU, genom Europeiska Investeringsfon-den, inrättat lånegarantin inom Kreativa Europa och Sverige blev tack vare vår satsning land nummer tio som implemente-rade denna.

Vad bör ett företag tänka på innan en beslutar sig för att söka lån? Som företagare ska man alltid se över vilka olika finansierings-alternativ som finns och som passar det egna bolaget. I vissa fall kanske crowdfunding, ägarkapital eller andra typer av lån passar bättre. Dessutom bör entreprenören analysera hur stort kapitalbe-hovet är framåt så att bolaget inte tar in för lite och inte heller för mycket. Vi som bank gör alltid en kreditbedömning där vi bland annat ser på företagets så kallade återbetalningsförmåga. Om denna inte finns får banken inte ens låna ut och ju mer banken förstår om verksamheten desto enklare är den att analysera och komma med ett beslut.

Några generella tips:• Kom väl förberedd, då är det enklare för banken att ta ett

beslut. • Banken vill förstå syftet med lånet, vad ska pengarna använ-

das till? Är det till exempelvis till en expansion, beskriv hur den är tänkt att gå till.

• Ha koll på verksamheten. Förbered alla papper, exempelvis räkenskaperna.

• Sköt din privatekonomi. Har du en betalningsanmärkning skickar det negativa signaler till banken.

Finns det verksamhetsområden som du tror skulle ha nytta av lånemöjligheten men som i dag inte söker?Vi har fått låntagare från flera olika branscher som exempelvis film, tv, musik, litteratur och konst så det är förstås en bland-ning av bolag. Vi ser också att det är fler och fler kreatörer som får upp ögonen för att Kreatörslånet nu finns att söka. Men än så länge är det emellertid få inom till exempel bild- och scenkonst som ansökt. I de branscher där vi nått ut bre-dare, som exempelvis inom musikbranschen, har gensvaret varit väldigt positivt. Kanske beror det också på att bolagen haft lite andra behov av finansiering. Det som alla sökande har gemensamt är att företagen drivs av drivna kreatörer och oftast är lite mindre, men som är på väg någonstans och där Kreatörslånet bidragit till att hjälpa dem att komma framåt snabbare. Kreatörslånet är fortfarande väldigt nytt och också lite ovant för många eftersom lånefinansiering historiskt sett inte varit ett alternativ för kreatörer, så vi har ett fortsatt arbete med att nå ut och sprida information om vad Kreatörs-lånet är och dess styrkor. Har ni märkt av fler ansökningar om lån med anledning av coronapandemin? Ja, särskilt i mars och början av april såg vi en mycket stor ökning av antalet ansökningar för våra olika företagslån. Vi hade i samband med detta också många anståndsförfråg-ningar från våra egna kunder för amorteringsfrihet, vilket också bidrog till att vi hade väldigt mycket att göra. Många branscher inom KKN har ju det väldigt tufft och kämpar för sin överlevnad. Precis som i många andra branscher valde en majoritet av kreatörer att inte söka ytterligare lånefinansiering utan istället hitta andra sätt för att övervintra. Förhoppningsvis blir det en omstart redan nu i höst där vi kan bidra till att hjälpa KKN-företagen att satsa vidare och växa.

Gabriel Karlberg. Foto: Juliana Wiklund.

Lånegaranti för kulturella och kreativa näringar

9

Har du några favoritförfattare och bra lästips?Två författare som jag tycker mycket om är Sara Stridsberg och Stig Dagerman. Så självklart finns de med i utgivningen hos oss. Jag har också upptäckt science fiction-författaren Ursula K Le Guin och japanske nobelpristagaren Kashuo Ishi-guro genom att läsa deras noveller som vi har gett ut. Det är ju också lite tanken med vårt koncept: en bra ingång till nya författarskap!

Kreatörslånet är till för kommersiella verksamheter inom de kultu-rella och kreativa näringarna (KKN). Marginalen Bank har som för-sta svenska aktör ingått ett avtal om en CCS-garanti (CCS betyder cultural and creative sectors) med Europeiska investeringsfonden (EIF), för finansiering av företag inom de kulturella och kreativa näringarna i Sverige. Utifrån garantin har Marginalen Bank tagit fram Kreatörslånet, ett riktat lån till svenska små och medelstora företag med kommersiell verksamhet inom kulturella och kreativa näringar, såsom exempelvis arkitektur, design, hantverk, film, tv, dataspel, musik, litteratur och konst.

Lena Hammargren, förlagschef och VD, Frida Ströberg, förlagschef. Foto: Novellix.

”Man slipper ligga vaken om nätterna och oroa sig för tryckfakturor”

Ett företag som fått lån av Marginalen Bank är Novellix. Under en intervju gjord av banken berättar Lena Hammargren, VD och ägare till Novellix mer om vad lånemöjligheten inneburit för dem.

Vad gör Novellix och hur länge har ni funnits?Vi ger ut noveller, styckvis som singlar i små böcker – samma storlek som ett vykort. Vi släpper dem fyra i taget, oftast på ett tema såsom svenska klassiker, noveller skrivna av nobel-pristagare, berättelser om kärlek och så vidare. De läggs i fina presentaskar och säljs både i bokhandel och designbutiker, presentshopar och liknande. Den första kvartetten kom 2011 och sedan dess har det hunnit bli över 200 utgivna böcker.

Hur kom det sig att du valde Kreatörslånet och vad har det inneburit för ditt företagande?Jag tror, eller jag vet, att nästan alla förlag har svårt med likviditeten eftersom kostnaderna måste tas långt innan själva intäkterna från produkten kommer. För vår del är vi dessutom väldigt baktunga, med närmare 45 procent av intäkter under sista kvartalet. När jag fick höra talas om Kreatörslånet kändes det som att det passade perfekt för oss. Det innebär att vi kan fokusera på rätt saker i vår fortsatta tillväxt.  Vad är viktigast när en entreprenör behöver finansiering?Att någon tror på en och kan förstå ens förhållanden. Som sagt, många förlag har rätt svårt med likviditeten, med en verksam-het som innebär stora investeringar i tryck och lager, samtidigt som bokhandeln behöver långa betaltider. Det innebär att pengarna kommer långt senare och då känns det väldigt fint med en aktör som kan stötta, så man slipper ligga vaken om nätterna och oroa sig för tryckfakturor.

K R E ATÖ R SL Å NE T

Flera nya mobilitetsstöd riktade till konstnärer och kreatörer inom arkitektur, kulturarv, musik och skönlitterär översättning öppnar mellan december 2020 och februari 2021.

Pandemin tvingar oss att tänka nytt angående internationellt utbyte. Det nya normaltillståndet av stängda gränser, karantän-restriktioner och spridning av smitta förändrar och försvårar möjligheten till mobilitet. För att underlätta och riskminimera för konstnärer och arrangörer som vill samverka internationellt öppnar nu mobilitetsprogrammet i-Portunus inom Kreativa Europa flera nya utlysningar.

Nytt mobilitetstöd har öppnat

Syftet med utlysningarna är att sammanföra konstnärer och kulturskapare för att stärka internationella samarbeten. Projekten kan genomföras fysiskt, digitalt, eller i en hybrid mobilitetsform. Utbytet ska sträcka sig över 7 till 60 dagar och vara genomfört mellan 1 juni och 30 november 2021. Individer och grupper upp till 5 personer kan söka stöden. Utlysningarna finansieras genom Kreativa Europa och genom-förs i samarbete mellan kommissionen, Goethe-Institutet, Insti-tut français och Izolyatsia. Läs mer på kulturradet.se/kreativa-europa eller i-portunus.eu.

10

made hem 33 procent av marknadsandelen, både i hemlandet och utomlands, med förvärvet av 20th Century Fox, flertalet tv-kanaler samt Hulu. Podcast är även ett nyckelord med en stor ökning via bland annat Spotify och Apple Music. Omkring 500 TVserier visades i USA och Europa under 2019, vilket har inneburit en stor ökning av dramaproduktioner och en omallokering från film till tv. Den europeiska audiovisuella marknaden har stått kvar på samma nivå som tidigare, förut-om när det gäller SVOD som växt även där. Under året skedde även en stor konsolidering av marknaden, både i USA och i Europa, med många uppköpta och sammanslagna bolag. Rapporten finns att ladda ner på EAO:s webbplats obs.coe.int

European Audiovisual Observatory (EAO) har för femte året i rad utkommit med publikationen Key Trends – en rapport över de mest betydelsefulla trenderna som påverkar den audiovisuella marknaden.

För 2019 är det framför allt sex olika trender som visat sig tyd-liga de senaste åren. Den första trenden är ökningen av SVOD som under 2019 översteg 100 miljoner abonnemang. En oer-hört stor ökning sedan 2010 då endast några få tusen hushåll abonnerade på en handfull pionjärtjänster innan Netflix, som lanserades i Europa 2012. En ökning som bara spås öka under och efter pandemin. År 2019 blev också en toppnotering för Disney då de kam-

Trendrapport för den audiovisuella sektorn

Europeiska kommissionen vill lansera ett nytt europeiskt Bauhaus. En rörelse grundad på hållbarhet, inkludering och estetiska värden som bidrar till att skapa ett grönt, hållbart Europa. Ett interdisciplinärt initiativ där stadsutveckling och arkitektur står i fokus.

Den 14 oktober gjorde Europeiska kommissionens ordföran-de Ursula von der Leyen en deklaration för pressen gällande lanseringen av ett nytt europeiskt Bauhaus. Tanken är att initiativet ska utgöra en drivande roll i konkretiseringen av den europeiska strategiagendan Green New Deal på ett innovativt och människocentrerat sätt. Syftet är att stödja en rörelse som grundas på hållbarhet, in-kludering och estetiska värden. Men också att bidra till att ska-pa ett grönt, hållbart Europa för medborgarna och utgöra en plats för reflektion och experimenterande.

Ett nytt europeiskt Bauhaus

N OT I SER

Vi gratulerar TriArt Film som har mottagit 180 000 euro för stöd till onlinemarknadsföring för sin streamingtjänst TriArtPlay. Stödet har som mål att stötta marknadsföring och distribution av audiovisuella verk på plattformar utöver biografen samt stötta uppkomsten av nya affärs och distributionsmodeller.

TriArt Film är ett svenskt distributionsbolag som arbetar med film, både på bio och via sin VoD-kanal TriArt Play. De ger dessutom ut filmtidningen Point of View och har nyligen startat förlaget POV Books vars böcker går att köpa via TriArtPlay. TriArt Film har tidigare mottagit medel från Kreativa Eu-ropa MEDIA i form av stöd för distribution av icke-nationella europeiska filmer som visas på bio i Sverige. Med start i höst

TriArt Film får stöd

är de nu också mottagare av Kreativa Europas onlinestöd, där de var en av endast tretton VoD-kanaler som beviljades stöd i den senaste omgången. Pengarna ska användas till mark-nadsföring av streamingtjänsten TriArtPlay. För att få hjälp att effektivisera tjänsten, lära sig mer om publikbeteenden har TriArt Film bland annat anlitat den danska byrån Gruvi som partner i projektet. TriArtPlay blir nu en hybridtjänst som erbjuder både en TVoD- och en SVoD-lösning där merparten av katalogfilmerna blir tillgängliga i ett månadspaket. Hybridversionen i kombi-nation med en stark europeisk katalog och ett större filmiskt perspektiv genom en filmtidning och bokutgivning knutna till tjänsten var en viktig orsak till att urvalsexperterna valde att satsa på kanalen.

11

WO R K SH O P

Inom delprogrammet MEDIA finns möjlighet för audiovisuella aktörer att ansöka om att delta i olika kurser för kompetensutveckling. EAVE är en av de kurser som får stöd inom programmet.

Fredrik Lange: Berätta lite om dig själv och din bakgrund i filmbranschenJag har ett förflutet inom teatern med en utbildning i regi och dramaturgi ifrån konstakademin I Prag under 1990-talet, därefter utbildad på programmet för filmproduktion i Troll-hättan och på Filmhögskolan i internationell samproduktion och filmregi. Jag har arbetat med Vilda Bomben Film AB sedan 2004, och varit VD sedan 2008. Jag arbetar både som produ-cent och som kreativ producent, där jag oftast även är en av manusförfattarna.  

Vad fick dig att söka till EAVE?För mig är EAVE den mest ambitiösa och högkvalitativa workshopen för att utveckla producenter och projekt i Europa.

Kan du berätta lite om kursens upplägg och innehåll? Workshopen består av tre mötestillfällen på tre olika platser i Europa i ungefär tio dagar per tillfälle. Utbildningen består av gruppmöten och personlig coachning som tar upp ett stort antal aspekter av projektutveckling med inriktning på manus-utveckling, produktion och marknadsföring samt företagsut-veckling.

Fredrik Lange – deltagare i årets EAVE Producers Workshop

Hur har pågående pandemi påverkat utbildningen?På grund av pandemin har Workshop 2 flyttats fram till i okto-ber istället för som planerat i juni. I stället har vi haft en online modul som var mycket bra.

Vad tycker du är det mest givande med utbildningen? Mötena med andra kreatörer och de personliga relationer med både deltagare och ledning som utvecklas under året, kort sagt ett radikalt fördjupat kontaktnät med kreativa och kompetenta personer.

Skulle du rekommendera den till andra producenter?Otvivelaktigt. Det är en mycket genomtänkt workshop med högt ställda krav samt kvalificerade frågeställningar som är till stor nytta för den som vill arbeta med att producera film i alla former.

I vilket skede av sin karriär tror du att man behöver vara för att dra nytta av utbildningen?När en redan har en verksamhet som en eftersträvar att vidareutveckla, både kreativt och bolagsmässigt.

Har du några tips till andra producenter som funderar på att söka till EAVE?Söktrycket är högt, så det är viktigt att vara väl förberedd. Söker en med projekt är det viktigt att det sticker ut på något sätt. Att kunna sätta av tiden det tar både med ansökan och med workshopen.

Fredrik Lange, Vilda Bomben Film.

12

När vi på Kreativa Europa Desk Sverige hösten 2019 anordnade ett adaptionsseminarium i Filmhuset var det många som ville höra mer från framför allt en av gästerna, Sara Bergmark Elfgren. Dominic Chennaya Cecilgård tog därför möjligheten i dessa tider av karantän och lyckades få till en Teamsintervju med den mångfacetterade författaren som minst sagt har en och annan sträng på sin lyra.

Förutom att skriva Augustnominerade böcker så har Sara de senaste åren: skrivit manus till VR-spel, skapat den Prix Euro-pa-nominerade dramapoddserien P3 Serie: De Dödas Röster, dramatiserat Selma Lagerlöf på Dramaten och släppt barnbo-ken Knäckarbanketten som hon nu också skriver manus på till radiojulkalendern 2020. Då har vi nämnt en del av det Sara gör.

Påverkar läget i världen din arbetsvardag och har du behövt förändra något på grund av det?Jag har haft en enorm tur när det kommer till tajming rent yr-kesmässigt. Om vi bortser från det fruktansvärda som händer, så hade det varit en katastrof om det här hände förra året – från mitt yrkesperspektiv. Då hade jag nio släpp ungefär. Det var både i Sverige och Norge så jag reste ganska mycket och dessutom hade jag två teaterpremiärer. En vän till mig hade inte lika stor tur, hon skulle precis ha premiär för sin pjäs i Finland när allt det här hände men de bestämde sig för att ställa in sam-ma dag som premiären var tänkt, det måste vara så deppigt. Det här året har jag visserligen ett stort projekt på gång, men det är ett radioprojekt så det påverkas inte lika mycket. Det har varit lite mer osäkert för mig också men jag har helt enkelt haft tur att jag inte har ett släpp-år nu. Men jag är väldigt ledsen för mina kollegors skull så jag lägger mycket tid på att stödköpa kultur och tipsa andra om hur de kan göra det.

Men du jobbar vanligtvis mycket hemifrån?Ja, jag gillar att jobba hemifrån. Det är också det som gör den här situationen så märklig för mig. Jag har precis haft en stor deadline så mitt beteende har egentligen varit precis som vanligt. Jag drar mig undan, träffar inte folk, är inne i den här bubblan och lämnar inte hemmet mer än att jag försöker gå ut och röra på mig ibland. Så det har varit kusligt likt en slags normalitet i delar av mitt arbetsliv. Men så fort man tittar upp inser man, just det, det här pågår utanför.

Jag vill passa på att säga grattis till 40 år! Du har ju redan hunnit med en hel del. Mer än de flesta gör under en hel livstid. Du har skrivit och släppt böcker, serieböcker, skrivit en radioserie, skrivit manus till dataspel, pjäser och skrivit filmmanus till filmen som gjordes på din egen bok. Jag har säkert glömt massa saker men, hur gör du?Jag tar så gärna emot alla grattis jag kan med tanke på att jag fått skjuta upp allt firande. Men som svar, jag har ju alltid velat skriva ända sedan jag var liten. Vissa kommer ju på det senare i livet men för mig har det varit en livslång dröm. Jag började med att jobba som manusförfattare och jag skrev även prosa som fick positiva nej, eller uppmuntrande refuseringar. Det höll jag på med i ungefär tio år innan jag debuterade med Cirkeln.

Foto: Unsplash.

Då slog vi ju igenom, både Mats Strandberg och jag, även om han hade släppt böcker innan så sa han att det var som en an-dra debut eftersom allt blev så stort. Jag älskar ju mitt jobb också och det tror jag krävs för att man ska få göra alla de här sakerna. Sen måste man ju självklart få chansen att göra det och där tror jag att genombrottet med Cirkeln har hjälpt mig mycket. Jag lärde känna många duktiga kreatörer i samband med det, alltifrån tecknare till regissörer. Så plötsligt kunde jag göra allt det här och då ville jag göra det. Jag känner mig ju oerhört privilegierad att jag kan och får göra alla de här sakerna också. I vissa fall har det varit så att andra hör av sig till mig och frågar om jag vill göra något. Till exempel med Bortbytingen och De Dödas Röster som jag gjor-de för P3 Serie, då var det Dramaten och Sveriges Radio som hörde av sig. Men, jag har inget bra recept på så här gör du, för jag har haft så mycket tur. Det är klart att det ligger hårt arbete bakom och jag är stolt över det jag gjort. Men samtidigt är det många andra böcker som kommer ut som inte får någon uppmärk-samhet alls, så jag försöker vara ödmjuk över det faktum att jag också haft mycket flax och tajming.

Vad är det svåraste eller mest utmanande du skrivit för?Det är svårt att säga, alla projekt har sina utmaningar men det är alltid svårast när man ska göra något som man aldrig gjort förut. För då har man inte riktigt koll på processen, förutom sin egna kreativa process. När jag skulle skriva Bortbytingen och Oscar Liljas försvin-nande till exempel, som jag skrev till Dramaten och Malmö Stadsteater, så var det väldigt jobbigt i början. Jag var tvungen att leva med att det var mycket som jag inte hade koll på och att mycket av det jag skriver är så dåligt. Men man får försöka hitta fram och förstå vad den typen av text som ska framföras på scen behöver och hur den fungerar. För den fungerar på ett annat sätt jämfört med filmmanus eller prosatext. Men jag jobbade nära regissörerna och dramaturgerna, det sa jag tidigt att jag ville göra så att de kontinuerligt kunde komma med feedback på texterna och mitt arbete. Det var ganska jobbigt ibland, eftersom jag kände att jag inte riktigt hade koll på allt jag gjorde. Vad menar de när de sä-ger så? Det är ju ett annat språk i teatern, olika termer som man inte förstår när man kommer utifrån, om scener och annat. Så mycket handlar om att förstå teaterspråket och vad de letar efter som regissörer. Men jag är jättestolt över pjäserna och jobbade som ett as. Jag skrev om texterna så många gånger och jag tänkte inte sluta skriva om förrän jag märkte att de blev entusiastiska över texten.

Om vi fortsätter på det spåret, pjäsen Bortbytingen, som spelats på Lilla Dramaten. Den bygger på Selma Lagerlöfs novell med samma namn och även om ramberättelsen i mångt och mycket är densamma, så har du gjort många egna val. Hur kom det sig att det blev pjäs och hur tänkte du när du skulle skriva den?Det var ganska sjukt, jag fick tre förfrågningar inom loppet av två veckor om att skriva pjäser. En var jag tvungen att tacka nej

Intervju: Sara Bergmark Elfgren

13

IN T ERVJ U

till på grund av att jag inte riktigt kom på någon bra ingång. Men det var Dramaten som hörde av sig för att regissören hade pratat med en producent och dramaturg om att göra Bortbytingen och då hade mitt namn kommit upp. Jag läste om novellen och sen träffade jag regissören. När jag läste den kände jag att den var så stark och det fanns så mycket känslor och så många lager i den. Men jag kände mig inte bekväm med att göra den precis som den var skriven. Jag bestämde mig för att det måste vara en saga. Inga mobiltelefo-ner, distans eller ironi. De är troll, sen kan trollen stå för saker men jag kommer skriva det som att de är troll. Jag har en idé om att fantastik inte får skrivas som en alle-gori men det kan läsas som en allegori. Många skönlitterära författare som försöker skriva science-fiction eller fantasy bestämmer sig för att ”i min bok symboliserar drakar det här”. Men man måste våga tro på draken när man ska skriva om draken, annars blir det bara platt. Då märker man direkt att för-fattaren har skrivit boken som att draken symboliserar något. Samma sak gäller här, man måste våga tro på troll om man ska skriva om troll. Det skulle vara en familjeföreställning men det fanns inget barnperspektiv i berättelsen. Bilden av Bortbytingen är också väldigt förlegad, han beskrivs som svartmuskig med svart hår och ful, brun hud och sen är människobarnet ett blont och vackert litet gossebarn. Så jag kände att de beskrivningarna kan vi lämna i början av 1900-talet där de hör hemma. Jag hittade ganska tidigt mina nycklar till hur jag ville berätta och då blev jag mycket säkrare och lugnare i arbetet, för jag hade min ingång. Jag försöker alltid tänka så, att hitta det

som känns viktigt i historien, om man ska adaptera eller skriva någonting. Vad är det som ger mig idéer och vad går jag igång på? Så försöker jag bygga kring det. Sen får man bara acceptera att det kommer vara mycket osäkerhet längs vägen. Jag läste också om massor av Selma Lagerlöfs romaner för att marinera mig i hennes språk och värld, så att det jag skrev inte skar sig mot henne.

Vi går från Selma Lagerlöf till VRspel, du skrev manus till dataspelet Ghost Giant som släpptes 2019. Hur kom det sig att det samarbetet blev av och hur var det att skriva för ett VRspel? Det var en jätterolig process och det var så slumpmässigt att jag hamnade i det projektet. En person som följer både mig och Zoink på Twitter pingade ihop oss och skrev ”kan inte ni göra spel på Cirkeln?”. Då svarade jag att det inte var aktuellt men att jag gärna skulle skriva för spel. Då hörde Zoinks PR-ma-nager av sig till mig och frågade om jag var intresserad. Då tog jag tåget ner och pratade med Klaus som berättade om Ghost Giant och jag blev sjukt intresserad och bad dem höra av sig om det blev aktuellt och det blev det. En stor del av varför jag ville göra det var att det var en så pass bra idé. Det var en stor som skulle hjälpa en liten. Det har gjorts förut men jag tyckte att det passade bra för VR. Jag kände också att det fanns en stor möjlighet att berätta något emotionellt och att här bryter vi ny mark, hur ofta får man göra det? Som jag förstår har det nästan inte alls gjorts några VR-spel som har ett så starkt narrativ som Ghost Giant. Det var jättespännande att få vara med om.

Sara Bergmark Elfgren och Dominic Chennaya Cecilgård i samtal på Teams.

14

IN T ERVJ U

När du var med i vårt adaptionsseminarium så pratade du bland annat om att du för många år sedan jobbat som manusredaktör på Arnfilmerna, och att det var som att göra lumpen i marinkåren, du fick panikångest och bettskena. Det låter inte kul. Så enligt dig själv var det skönt att komma bort från filmbranschen och få koncentrera sig på att skriva böcker. En av böckerna du skrivit tillsammans med Mats Strandberg är ju Cirkeln, som sen blev film. Vem skrev manuset till filmen, jo du, tillsammans med regissören Levan Akin. Hur var det att skriva filmmanuset på din egen bok? Jag kan tänka mig att den egna författaren har ett mer sentimentalt förhållningssätt till boken än om en manusförfattare ska skriva om den? Eller kanske är det tvärtom?Jag var inte riktigt tillbaka i filmbranschen för vi fick komma in och göra det här på våra villkor. Det blev snabbt klart med stöd så det var en ganska ovanlig process. Jag ville inte gå in och jobba som jag gjort tidigare. Vi gjorde ett försök med Färjan efter Cirkeln som det inte blev någonting med, det var tråkigt. Men det blev också en påminnelse om att jag inte vill vara i filmbranschen på det sättet. Det var en väldigt utmanande bok att adaptera, 500 sidor lång och många huvudpersoner. Men vi försökte fokusera på det vi tyckte var viktigt. Att det är flera huvudpersoner och flera perspektiv på berättelsen, för det är hela poängen med boken. Vi insåg att det var en stor utmaning att göra en film som berättar på det sättet. Så i början var det mycket jobb med det, att bryta ner alla karaktärer. Vad de behöver, strävar efter och vad de får i slutändan. Då uppstod också en del naturliga effektiviseringar i storyn när vi började titta på den så. Mycket från boken hade blivit svårt att överföra till film och det är ju lite av långfilmens välsignelse och förbannelse – att man måste vara så ekonomisk – så det ger en både möjligheter och begränsningar att jobba utifrån. Jag tillhör nog den mer osentimentala sorten som du kanske märker. Som jag sa på seminariet så är boken som en tårta. För att adaptera den så måste man välja en tårtbit och förhopp-ningsvis får man med alla lager som finns i tårtan, men det blir en begränsad bit av det hela. Sen ska den biten föras över till tallriken utan att det blir mos av det förhoppningsvis. När det kommer till manus så har jag alltid sagt att det är som en jordmån som någonting ska växa ur. När jag skriver ett manus så tänker jag inte att filmen kommer bli exakt så här, utan det händer ju saker längs vägen och det är bra att det gör det. Man hittar platser och annat som inspirerar och förändrar. Egentligen vet man inte hur filmen blir förrän man klipper den.

Varför ska man adaptera verk tycker du? Kan man alltid göra det?Ja det tycker jag, så länge man gör arbetet som krävs. Det gör tyvärr inte alla idag och då är det ingen idé. Allt är olika svårt bara men höjer man ribban så måste man också hoppa högre. Tar man på sig något väldigt utmanande måste man lägga ner motsvarande arbete. Det kanske låter givet men jag tycker jag ser många som inte gör det idag. Folk kan ta sig an extremt svåra verk och inte göra sin läxa. Det beror också väldigt mycket på, ju äldre jag blir desto mer vet jag vad jag gillar och vilket enormt arbete som krävs

när man tar sig an ett projekt. På något sätt måste man alltid försöka behålla någon sorts dumhet, att man är lite naiv och korkad, för annars kommer man aldrig våga göra någonting. Att skriva är som att springa ett långdis-tanslopp där man inte vet hur lång sträckan är från början. Det måste man glömma bort när man står där i startgroparna så att man bara känner hur härligt det ska bli att få komma ut och springa igen. Med den förutsättningen så känner jag att det är väldigt viktigt att det finns någon som brinner för projektet. Som en mentor sa till mig: man måste äga projektet och ha en vision för det. Helst ska ju alla involverade känna så, men att minst en person gör det. Det är ganska många saker som blir gjorda bara för att produktionsbolagen ska kunna rulla vidare och det tycker jag är deppigt.

Men om man ska adaptera så måste man alltid verkligen göra jobbet och hitta nycklarna för hur man skriver berättel-sen. Vilka är de centrala greppen man ska använda sig av? Man kan inte ha alla svaren i början så klart, men man måste ha vissa nycklar som man kan utgå ifrån. Vad är det viktiga? Vad gör vi av berättelsen? Det måste man försöka svara på så snart som möjligt så man har något att hålla sig till.

Vad har du för tips till aspirerande skribenter?Att hitta sitt gäng som man vill jobba med. Om man vill lyckas inom film- och tv-branschen så är det definitivt så. Men det gäller generellt också, att hitta folk som man trivs att jobba med. Personer som stöttar varandra genom med- och mot-gångar, det är jätteviktigt tror jag. Det är många som känner sig väldigt ensamma som skriver, tycker jag mig se. Det här gäller även regissörer och personer som jobbar kreativt över huvud taget, våga släppa in andra kreatörer och personer, utan att alltid tänka på att ni måste konkurrera. Var generösa mot varandra. Ett annat tips i och med situationen vi befinner oss i nu med enorm osäkerhet: var inte rädd för att bredda dig, prova olika saker och uttryck. Sen måste man låta saker och ting ta tid, det tar tid att bli bra på något. Det måste man också ta hänsyn till. Jag möter många unga personer som ber om skrivtips, då brukar jag säga att det finns ett fåtal författare som debuterar när de är tonåringar och det finns också några som gör det i tjugoårsål-dern, men inte många. De flesta debuterar runt 30 för det tar tid att bli bra på att skriva. Det tar tid att lära känna sitt eget hantverk, och det är ju det som mycket av skrivandet handlar om, att förstå sin egen process. Man måste i någon mån för-stå sig själv och få fram den där rösten och veta vad man går igång på. Man får ge sig själv tid och inse att det är jobbigt att försöka skriva något. Det tycker jag också, blir det tillräckligt bra? Kom-mer någon vilja läsa det här? Kommer jag ha flytet som krävs för att bli utgiven? Det är en plågsam process. Men att inte känna sig dålig och komma ihåg att varje roman man läser har redigerats så många gånger av så många duktiga personer. Så: var snäll mot dig själv, hitta kompisar, var generös, läs och titta mycket på film, gå på teater – konsumera kultur helt enkelt. Dels för sin egen skull men också för andra kreatörers, stötta kulturen om du vill vara en del av den!

15

År 2020 har på många sätt varit ett år med stora utmaningar och effekterna av pandemin har påverkat de kulturella och kreativa sektorerna i Europa mycket hårt.

Education, Audiovisual and Culture Executive Agency (EACEA) har varit så flexibla som möjligt när det gäller revidering av innevarande projekt som tidigare fått stöd genom Kreativa Europa. Med anledning av Covid-19 genomförde Europeiska kom-missionen två särskilda utlysningar under året, specifikt riktade till musiksektorn och scenkonstsektorn i Europa. Syftet med utlysningarna var att stödja aktörer inom dessa sektorer för att klara av utmaningarna som pandemin innebär på bäst möjliga sätt och att planera inför framtiden. Inom Erasmus+ genomfördes även en ny stor satsning för att stärka aktörer i pandemin. Två utlysningar riktade till kulturor-ganisationer öppnades inom programmet. Europeiska kommissionen startade även den nya digitala plattformen Creatives Unite för europeiska aktörer verksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna. Webbplatsen är ett gemensamt forum för dialog och erfarenhetsutbyte om hur aktörer kan ställa om i krisen, och en möjlighet för Europeiska

kommissionen att informera om aktuella EU-utlysningar riktade till de kulturella och kreativa sektorerna med anledning av effekterna av Covid-19.

“The Coronavirus is having a devastating economic impact on the cultural and creative sectors. This online platform will provide a forum for cultural and creative sectors to share ideas and initiatives and co-create solutions thanks to their creativity in response to the crisis. A platform by the sector, for the sector.”

Mariya Gabriel, kommissionär för innovation, forskning, kultur, utbildning och unga.

Europeiska kommissionen har även föreslagit att de kulturella och kreativa sektorerna bör vara en del av kommissionens politikområdesövergripande Recovery Plan for Europe. Det är medlemsstaterna själva som beslutar hur medlen i Corona-virus Response Fund ska fördelas nationellt. Inom ramen för The Coronavirus Response Investment Initiative fördelar medlemsstaterna stöd till olika politikområden inom ramen för sammanhållningspolitiken och EU:s regionalfond.

Kreativa Europa, EU och Covid19

Europeiska kommissionen har publicerat den årliga uppföljningen av vad Kreativa Europaprogrammet åstadkommit 2019. Rapporten belyser även de grundläggande delarna i det kommande Kreativa Europaprogrammet för perioden 20212027.

Rapporten visar att stöd från Kreativa Europa bidrar till att skapa samarbeten, relationer och nätverk inom de kultu-rella och kreativa sektorerna i Europa och att personer i Europa genom programmet får tillgång till en ökad bredd av kulturuttryck från olika europeiska länder. Inom delprogrammet Kultur (scenkonst, musik, bildkonst, konsthantverk, design, litteratur, tidskrifter, mode och kultur-arv) fick mer än 3 000 europeiska kulturorganisationer stöd för att samarbeta med andra kulturorganisationer i Europa i mer än 500 olika projekt. Finansieringen har resulterat i olika typer av kultursamarbeten och samproduktioner, och att tillgänglighe-ten till europeisk kultur ökat för personer i Europa. Rapporten visar också att stödet även har bidragit till nya innovationer inom det digitala området och till ökad social inkludering i Europa. Inom delprogrammet MEDIA (film, tv och dataspel) stöddes bland annat utveckling och distribution av europeisk film och tv. Totalt 21 filmer som fått stöd av Kreativa Europa tilldelades 40 filmpriser vid de mest betydelsefulla filmfestivalerna i värl-den under 2019. 2019 genomfördes även pilotsatsningar inför den komman-de programperioden inom områdena cirkulation av audiovi-suellt innehåll, musiksektorn, mobilitet för konstnärer och

kulturarbetare, internationella kulturrelationer, hållbarhet och jämställdhet. Inom Kreativa Europas sektorsövergripande programom-råde har den finansiella lånegarantin, som hanteras av Europe-iska investeringsfonden med hjälp av banker och låneinstitut i medlemsstaterna, gett lån till totalt 1 547 små och medelstora företag inom de kulturella och kreativa näringarna värda 1,08 biljoner euro.

Källa: Creative Europe Monitoring Report 2019

Resultatrapport: Kreativa Europa 2019

N OT I SER

16

Nytt program

Nästa år lanseras det nya sjuåriga programmet för

2021–2027. Vi kommer löpande att informera om innehållet och kommande utlysningar via våra

nyhetsbrev, webbinarier och andra kanaler. Så följ oss där

och håll koll på våra kalendarier!

Behöver du råd?

Vill du veta vilka möj-ligheter du har till stöd, få

veta vad Kreativa Europa kan erbjuda dig, eller få hjälp i ansökningsarbetet? Boka

gärna ett möte med oss!

Om Kreativa Europa

Kreativa Europa är Europeiska kommis-sionens program för stöd till de kulturella och

kreativa sektorerna. Programmet pågår 2014–2020 och ger europeiska aktörer inom tv, film, dataspel,

konst och kultur möjligheter att samarbeta internatio-nellt och nå ut till en internationell publik.

Kreativa Europa är uppdelat i de två delprogrammen Kultur och MEDIA samt ett sektorsövergripande programom-råde. Kreativa Europa Desk Sverige informerar om pro-

grammet och ger stöd och rådgivning vid ansökan. Kulturrådet och Svenska Filminstitutet delar på uppdraget – Kulturrådet ansvarar för delpro-

grammet Kultur och Filminstitutet för delprogrammet MEDIA.

Kreativa Europa Desk Kultur Therese Jonasson, 08 519 264 24, therese.jonasson@kulturradet.se

Elin Rosenström, 08 519 264 15, elin.rosenstrom@kulturradet.seMatilda Ekström, föräldraledig

Postadress: Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm

Kreativa Europa Desk MEDIA Melissa Jonsson, 08 665 11 52, melissa.jonsson@filminstitutet.se

Ulrika Nisell, 08 665 12 05, ulrika.nisell@filminstitutet.se Dominic Chennaya Cecilgård, föräldraledig

Postadress: Svenska Filminstitutet, Box 27126, 102 52 Stockholm

Följ våra löpande nyheter Prenumerera på nyhetsbrev via våra webbplatser

www.kreativaeuropa.eu

Följ oss på Facebook www.facebook.com/deskkultur | www.facebook.com/kreativaeuropa

Följ oss på Twitter

@DeskKultur | @MEDIA_Desk

Bild omslag: A Radar Styled Novel. Foto: Mats Bäcker.