Kristen Fostran

tidning för hem, skola, församling och samhälle nummer 1 mars 2015 131:a årgången

Bön och arbete

– vem är din nästa? Betraktelserna om Fastan och Påsken kretsar kring händelserna i Jerusalem som Bibeln berättar om.

K risten Fostran, RKF, har, som alla vet, engagerat sig starkt för en änd-ring av Skollagen och har till och med varit remissinstans. Vi har ju också deltagit i den namninsamling, som utmynnade i Adventsuppropet 2012 med 81 000 namnunderskrifter, och som resulterade i en anmälan till EU-domstolen. Den förre utbildningsmi-nistern lovade då, att en ändring av skollagen skulle komma till stånd.

I skrivande stund har ingen lagänd-ring antagits av riksdagen, men ett ändringsförslag, en promemoria av den 2 september 2014, har lagts fram, och en ny remissrunda fullbordades den 2 december 2014.

Vad står det i promemorian? Jo, den förra regeringen föreslår, att den para-graf i Skollagen, som föreskriver att utbildningen i skolor och förskolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell, får följande tillägg:

”Trots första stycket får det i annan utbildning än undervisning före-komma enstaka konfessionella inslag som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Deltagandet i sådana delar av utbildningen som innehåller kon-fessionella inslag ska vara frivilligt.”

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 2015, alltså i tid till vårterminens avslutningar.

Vidare kan man läsa: ”I de fall en präst eller motsvarande

medverkar vid högtiden, bör denne

tillåtas att utföra handlingar som måste betraktas som konfessionella.

Däremot bör det inte få förekomma att barn eller elever känner sig tving-ade att delta aktivt i inslag av konfess-ionell prägel. De bör till exempel inte uppmanas eller förutsättas aktivt delta i bön. Trosbekännelse bör inte heller förekomma.”

Den nya regleringen ska vara relig-ionsneutral, och alltså kunna gälla även för samlingar i moskéer eller synago-gor.

Det har inkommit både positiva och negativa remissvar. Skolverket och Skolinspektionen ogillar förslaget, inte för att de är emot samlingar i kyrkan utan för att förslaget, enligt deras me-ning, inte kommer att skapa större klarhet. S, V och Mp i Sveriges kom-muner och landsting tror att det kom-mer att bli svårt att ”hantera balansen mellan att utbildningen ska vara icke-konfessionell och att det samtidigt får förekomma vissa konfessionella inslag i den”. Trots reservationerna är svaret i övrigt positivt.

Lärarförbundet, som mest organise-rar de lärare som har hand om 6-12-åringar, skriver, att man från början avrått från att låta konfessionella inslag förekomma ens i friskolornas samling-ar i kyrkan. När nu denna möjlighet ändå givits, anser förbundet att det är rimligt att samma regler gäller för den offentliga skolan. ”Förslaget till regel-ändring kan kanske bidra till att tona ner diskussionen om var skolavslut-ningar och liknande får äga rum”, skri-

ver förbundet i sin remiss. Lärarnas Riksförbund, som mest

organiserar lärare för 10-16-åringar samt gymnasielärare, stöder förslaget och resonerar så här: ”Psalmer och vissa andra sånger vilar givetvis på en religiös grund, men de har genom år-hundradena för de allra flesta övergått till att bli kulturmarkörer för högtider i stället för att enbart ses som tecken på uttryck för trostillhörighet”.

Två andra tunga remissinstanser är odelat positiva till förslaget: Barnom-budsmannen och Sveriges skolledar-förbund. De anser att det är bra att skollagen ändras, så att det blir möjligt också för kommunala skolor att ha med vissa konfessionella inslag vid samlingar i kyrkor och andra religiösa lokaler.

Efter decemberöverenskommelsen mellan de båda politiska blocken känns hoppet starkare att den föreslagna änd-ringen av Skollagen kommer till stånd. Detta ser vi i RKF naturligtvis som po-sitivt. Man kan inte komma ifrån att Europakonventionen är solklar: Staten skall respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överens-stämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.

Hoppet starkare om ändring av skollagen

Kristen Fostran mars 2015

● LEDAREN Sportlovet är slut och påsken närmar sig. När detta skrivs pågår Skid-VM för fullt i Falun. Visst är det imponerande att se hur en del idrottsutövare trots smärtan kan pressa sig till det yttersta med sikte på målet för att i bästa fall få smaka segerns sötma. De vet vad som väntar där framme och det är värt allt tungt under träning och lopp. Himmelskt, på något vis!

Stefan Karlsson, redaktör

” Ledarredaktion: Alf Lennquist, Lena Johnsén, Stefan Karlsson

2

Kristen Fostran är en tidning utgiven av Riksförbundet Kristen Fostran, ett ekumeniskt evangeliskt-kristet lärar- och föräldraförbund som funnits i 131 år.

Förbundet vill understryka betydelsen av trygga, kärleks-fulla och harmoniska miljöer, byggda på en kristen värde-grund, i hem, skola, församling och samhälle.

Hemsida: www.kristenfostran.org Redaktör: Stefan Karlsson, Munkedal, 0524-71642, redaktionen@kristenfostran.org Ansvarig utgivare: Lena Johnsén, Jörlanda RKF Exp: Sven-Olof Olsson, Gullbergsvägen 42, 511 59 Kinna Tel och fax: 0320-134 49, expeditionen@kristenfostran.org Kristen Fostran: Utkommer med 5 nr/år Prenumerationspris: Helår 175:- Medlemsavgift RKF (inkl. tidning): Vuxen/familj 225:-, studerande 125 :- Annonser: Kontakta Redaktionen Inbetalningar: Plusgiro 28 47 15 – 0, Bankgiro 343 – 0865 ISSN: 0345-6560 Tryckeri: Trydells, Laholm Foto på framsidan: Hanna Petersson

● RKF-INFORMATION

● INNEHÅLL ● MARGINALEN

Mr Obs

Ledaren (2)

Marginalen (3)

Betraktelser fastan och påsk (4-6)

Om Nordiska Lutherhjälpen (6)

Undervisning påskalammet (7)

Hannas vardag (8-9)

Vårlästips (10-11)

Rekommenderade barnböcker (12)

Rapport från Eunike (13)

Barnsidor (14-15)

S å var julen över för denna gång och ett nytt år har börjat. Vi har julhandlat för 65 miljarder kronor, en ofattbar siffra som kan tolkas på olika sätt.

Har vi gott om pengar eller använder vi pengar som vi inte har? Mycket tyder på det senare när alla sms-låntagare hamnar hos kronofogden.

Ett besök i en leksaksaffär före jul tyder på att många söker med ljus och lykta efter att hitta julklappar.

Inte därför att barnen behöver denna mängd leksaker utan för att ska så vara.

* * * Men vi blir ju äldre och då minskar behoven. Dock är något på gång där också.

En forskargrupp i USA har fått en miljon dollar i en tävling att knäcka åldrandets kod och ”bota åldrandet”. I en första etapp fram till 2018 ska livslängden hos däggdjur förlängas med 50 procent.

Det finns ett mycket stort intresse för denna forskning. Vem vill inte leva längre, frågar sig gerontologen Aubrey de Grey som skrivit en bok i ämnet. Han hör till dem som tror att det är möjligt för människor att leva i tusen år eller mer. Det är en fråga om när och inte om, säger han. Men han säger samtidigt att han inte tror att människor kommer att bli odödliga.

Det handlar alltså om det biologiska livet, inte om andliga dimensioner.

* * * Vid varje nobelfest tänker jag på att det är ett enormt slöseri med mänsklig visdom att en människa ska göra så stora fram-steg och få fint pris men sen dö.

Givetvis borde dessa skarpa hjärnor få fortsätta leva några hundra år för att komma vidare istället för att vi ska under de-cennier lära upp nya.

Dr Juon Yun säger sig vara supermotiverad att flytta fram döden dramatiskt. Varje vecka dör en miljon människor i värl-den och jag vill inte vänta, säger han.

* * * Man kan fundera över hur det mänskliga livet skulle se ut om vi kunde bli 500 år.

När upphör barndomen och när börjar ålderdomen? När ska vi få pension?

Och hur skulle en så dramatisk ökning av befolkningen i värl-den påverka religionen.

Idag finns 2,2 miljarder anhängare till kristendomen jämfört med 1,6 miljarder som bekänner sig till islam. I Mellanöstern sägs pågå en frigörelse från tro på samma sätt som i Sverige efter Andra världskriget.

Men det är svårt för många att leva i tomhet, 12 procent av svenska folket deltar minst en gång i kvartalet i gudstjänst i Sverige.

En annan fråga som söker svar är varför muslimska försam-lingar lyckas så bra. Antalet moskébesökare har ökat från 40 till flera hundra på kort tid i Fisksätra.

Det finns en halv miljon invandrare i Sverige från muslimska länder. För dem är moskén självklar medan kyrkor inte är det för kristna.

Vilken roll spelar barndom och uppfostran i denna process?

3

● BETRAKTELSE

”När ni fastar […] Men det skall

komma en tid då brudgummen

tas ifrån dem, och då kommer

de att fasta.”

(Matteusevangeliet 6:16;

9:15b)

Jesus förutsätter att hans efterföljare kommer att fasta efter himmelsfärden i väntan på hans återkomst i härlighet. I Bergspredikan ansluter sig Jesus till profeternas budskap; fastan får inte bli en yttre demonstration (jfr Jes. 58:6-7). Fastan sker inför vår himmelske Fader och den är en övning i att först söka Guds rike och hans rättfärdighet. Fas-tan handlar om att i det fördolda lära sig att älska och tjäna Gud för hans egen skull, utan att söka uppmärksam-het genom fromhet eller framgång.

Fasta i Påskens ljus

Kyrkans fasta sker i ljuset av Påsken och Jesu uppståndelse. Jesus Kristus har redan friköpt oss och vunnit seger åt oss. Den nya skapelsen har genom Kristi uppståndelse redan brutit in och tagit sin början. Och vi – uppståndel-sens folk – får nåden att börja leva det nya livet i Kristus. I förväntan och längtan efter den nya skapelsens full-komning får vi arbeta för Guds rike här och nu. Fasta är därför både bön och arbete; Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske på jorden så som i himlen.

Förfasta och fastlag

Kyrkoåret innehåller en lång förbere-delsetid inför firandet av Påskens hög-tid. Söndagen Septuagesima med äm-net Nåd och tjänst inleder förfastan

och vi tar då sikte på Påskens firande. På Sexagesima firar vi att Jesus – det levande Ordet som Bibeln vittnar om – kommer till oss. Mellan förfastan och den fyrtio dagar långa påskfastan in-träffar fastlagen – tre dagars festlig upptakt före fastans inledning på Askonsdagen. Redan på Fastlagssönda-gen annonseras den kommande fasteti-den då vi hör Jesus tala om sitt förestå-ende lidande och sin offerdöd, och vi sjunger Se, vi går upp till Jerusalem. Vi inbjuds att följa med Jesus, förbli hos honom, lyssna till honom i Guds ord, tala med honom i bönen och ta emot honom i Herrens heliga måltid.

Påskfastan

Söndagarna i fastan är inte fastedagar – även i fastetiden firar vi Herrens dag och den uppståndne Herren kastar

4

Se, vi går upp till Jerusalem

David Olsson

komminister i Rydaholms församling

Påskens ljus över fastans och trons kamp. Och Kyrkans folk lever med i händelseförloppet. När Jesus sattes på prov – som evangeliet på Första sönda-gen i Fastan berättar om – känner vi igen oss och våra prövningar. Vi ser hur Jesus var prövad ’på alla sätt och varit som vi men utan synd’ (Hebr. 4:15), för att vi skulle få kraft att övervinna pröv-ningar på samma sätt som Jesus: genom att hålla oss till Guds ord och löften. Det är för vår tro som Jesus kämpar på Andra söndagen i Fastan. Det är vår kamp mot ondskan som Kristus utkäm-par den tredje fastesöndagen. Och mitt uppe i kampen, mitt i fastan, står Jesus där på Midfastosöndagen med Livets bröd, och räcker det åt trötta och hung-rande.

Passionstiden – fastans två

avslutande veckor

Femte söndagen i Fastan – Passionssön-dagen – inleder de två sista veckorna i Fastan vilka fokuserar på Jesu lidande. Palmsöndagen inleder den Stilla eller Heliga veckan. Vi hälsar Jesus – han som har kommit, nu kommer och åter ska komma – välkommen till oss: Hosi-anna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn.

På Skärtorsdagen firar vi nattvardens instiftelse då Jesus anger innebörden i sin kommande offerdöd. Långfredagen är fastetidens klimax då Människosonen upphöjs ’för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv.’ (Joh. 3:15)

När vi fastar ... låt oss öva oss i att leva i Faderns kärleksfulla närvaro. Låt oss lära oss att göra allt för honom och en-bart för hans skull.

Låt oss få ordning på våra priorite-ringar i livet.

Fotnot: Under 2015 utgår firandet av Sexage-sima och Femte söndagen i Fastan, Passions-söndagen, med anledning av firandet av Kyn-

delsmässodagen och Jungfru Marie Bebådelse-dag på dessa söndagar. Man kan med fördel

använda dessa bortfallna, men betydelsefulla söndagars läsningar och ämnen i den följande

veckans gudstjänster, samlingar och enskilda andaktsliv.

P åsken har något ge-mensamt med att koka fond. Tanken kan kanske verka fjärran, det är mycket annan mat vi förknippar med påsk, men knappast fond. Men den som har kokat egen fond någon gång vet att för att det ska bli fond så behöver alla fondens smaker finnas med i grytan som sedan kokar. Avkoket reducerar man se-dan så att det som är kvar är ett koncentrat av alla de där smakerna. I det har faktiskt påsken något gemensamt med fondkokandet. För påskens dagar är liksom fon-den ett verkligt koncentrat – av det som är Kristi person och liv, men också av det som är ett kristet liv. Allt finns där.

Kristi mänskliga natur är påtaglig när han på långfre-dagen torteras, plågas och pinas, när krafterna till att själv bära korset ut till Gol-gata tryter, när hans far ter sig så långt borta mitt i Jesu svåraste lidande att han ut-brister i sitt ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”.

Men hans gudomliga natur är också påtaglig i påskens skeende. Han, som ensam själv är liv, övervinner ju i sin kärlek döden och vinner tillbaka livet i påskens hän-delser. Han som ensam kan besegra döden, Satan och alla onda makter, gör just det den natten. Undrens under sker.

Redan några dagar tidigare hade han för första gången i världshistorien givit sina

lärjungar det brutna brödet och den välsignade kalken – Kristi kropp och blod. I det möts himmel och jord, och i det visar han att han är him-melens och jordens Herre – likaväl som Herre över både tid och evighet. För just det som nästa dag skall brytas ner för att sedan på tredje dagen återuppstå – det ger han till sina lärjungar redan där i den övre salen liksom han ger det till oss varje gång vi firar Herrens måltid i våra kyrkor.

Hur central måltiden är understryks också i avslut-ningen av Annandagens vandring till Emmaus, en vandring som också rymmer Jesu undervisning. Egentlig-en finns för övrigt hela vår högmässa med i den vand-ringen.

De samlas – Jesus möter lärjungarna där på vägen och förbarmar sig över dem. Sedan går han med dem och under vandringen umgås de kring ordet – han förklarar det för dem och hjälper dem att förstå det som de varit med om i ljuset av ordet. Och när de når byn och hu-set de var på väg till läser han tackbönen och bryter brödet med dem – och då öppnas deras ögon så att de ser vem han verkligen är. Sedan, uppfyllda av mötet med den uppståndne Mäs-taren och måltiden tillsam-mans med honom, förmår de inte stanna kvar utan måste genast gå och berätta om honom, såsom sända ut i världen.

Mitt i detta kraftfulla kon-centrat av Kristi liv – hans

Påsk – ett verkligt koncentrat

5

gudomlighet och mänsklighet, hans offervilja, lidande, utgivande, uppstån-delse, förkunnande, brödbrytande och medvandrande – finns också ditt och mitt kristna liv. Därför att våra liv är kallade till att vara i hans efterföljd. Genom våra liv får vi likt lärjungarna på vägen till Emmaus vandra med Je-sus – i kyrkans liv och i vårt enskilda andaktsliv, men också i alla vardags-sysslor, besvär och glädjeämnen. Vi får ge oss själva som en kärleksgåva till Kristus och för Kristus. Och genom livet med honom får vi tro, liv, styrka och kraft längs vägen – inte minst ge-nom Ordet – Bibelordet och Ordet in-karnerat i det brutna brödet och den välsignade kalken.

Han bär oss oavsett hur livet ter sig. I glada påskdagsstunder får vi glädja oss

tillsammans med honom och i svåra långfredagsstunder får vi vila och kraft i vissheten om att han av erfarenhet vet vad allt lidande är och är med oss ge-nom vårt lidande – ett lidande som aldrig är utom hans kontroll. Och trygga i hans död kan vi en gång också möta vår egen död.

För liksom Kristus uppstod den där påsknatten så väntar också en gång uppståndelsen för den som hör honom till. Vi vet att uppståndelsens dag en gång ska komma – påskens skeende bekräftar det för oss. Men vi påminns också om det varje år när det som till synes var dött i vinterns dvala åter väcks till liv i vårens spirande grönska. Ja, vi påminns om det varje dag vi lever – för såsom vi varje kväll går till sängs och nästa morgon på nytt vaknar upp,

så leder också döden med Kristus till en uppståndelse med honom.

Vår Emmausvandring är därför inte bara en vandring med Jesus här i livet. Det är också en vandring till vårt him-melska Emmaus, vårt himmelska hem. För Jesus vill gå med oss hem till sin far. Till den fullbordade himmelens fest som det brutna brödet och den välsignade kalken ger en försmak av redan här och nu – i skärtorsdagens skeende, i annandagens skeende och varje gång vi firar mässa.

Allt detta kan fonden påminna oss om – när vi kokar eller använder den.

Marcus Stille

komminister i Hjärtums och Västerlanda församlingar

Lilla Edets pastorat

N är Lutherhjälpen grundades 1947 ägnade man sig åt utvecklingsarbete och katastrofinsatser. Fokus låg till en början på efterkrigsti-dens Europa, men utökades sedan till andra världsdelar. Verksamheten grundades i evangeliet, men utgjordes av bistånd och inte mission. År 2008 slogs Lutherhjälpen samman med det år 1874 grundade Svenska kyrkans mission. En del menar att rötterna och visionen uti-från evangeliet de sista åren blev vagare och många kyr-kokristna fick allt mer delat förtroende för arbetet. Flera tyckte att blev oöverblick-bart, och det som man kunde överblicka kände

man inte alltid igen från det man växt upp med. Därför tog bland andra Carl-Henrik Karlsson, Annette Westöö och Fredrik Sidenvall ini-tiativet att 2011 grunda Nor-diska Lutherhjälpen i syfte att utgöra en biståndskanal för kyrkokristna som vill fortsätta ge utifrån kallelsen i evangeliet och i trohet till detsamma. Även om det länge funnits enskilda alter-nativa biståndsprojekt, me-nade grundarna att det sak-nades en samlande organisa-tion man kunde känna ge-nuin tilltro till. Det gamla namnet användes för att återknyta till nämnda rötter, historiskt och innehålls-mässigt.

Nordiska Lutherhjälpen menar sig ha en klar grund.

Föreningen är tydlig med att man tror att hela Bibeln är Guds Ord till alla männi-skor. Att Gud genom evan-geliet kallar oss av nåd, till tjänst för våra medmänni-skor.

Till skillnad från till exem-pel Svenska kyrkans inter-nationella arbete och stiftel-ser som bedriver hjälpverk-samhet, är Nordiska Luther-hjälpen en demokratisk för-ening där var och en kan bli medlem med rösträtt. Det bygger på ett gräsrotsenga-gemang utan arvoden och löner.

Nordiska Lutherhjälpen har medvetet valt att inte bedriva egna projekt i olika länder, utan fokuserar på att vara en samlande kanal – likt exempelvis Radiohjäl-

pen – för att förmedla pengar till de som arbetar lokalt på plats.

Det som särskiljer Nor-diska Lutherhjälpen är bland annat att man endast stöder projekt som bygger på en biblisk etik. För att tydliggöra detta, och som ett led i att stärka givarnas för-troende tar man nu fram ett policydokument för att få klara riktlinjer. Nordiska Lutherhjälpen är idag den enda samfundsoberoende lutherska organisation som ger katastrofhjälp. Nordiska Lutherhjälpen poängterar att man vill vara sparsamma och varsamma så att inte gåvor dräneras i onödiga administrationsavgifter.

Behovet av organisationen har blivit ifrågasatt. Varför

Biståndskanal för kyrkokristna

● MISSION OCH BISTÅND 6

kan man inte stödja de olika projekten direkt istället för att det skall gå genom Nor-diska Lutherhjälpen?

Här har man svarat att det givetvis går bra, men att det inte är alla som har möjlig-het att ha god kännedom om olika projekt och alla vill inte ge en slant hit och en slant dit. Dessutom har inte

alla möjligheten att göra utlandsbetalningar för till exempel katastrofhjälp. Det skall vara enkelt att ge, me-nar man. Och det är en glädje att få ge tillsammans.

Hittills har organisationen förmedlat 134 000 kronor i bistånd. Den stödjer för närvarande projekten Ge det vidare och Bukobahjälpen i

Tanzania, Drottning Silvias mödrahem i Brasilien, samt Missourisynodens katastrof-hjälp.

I år gör organisationen sin största satsning hittills. In-för fastan har man tryckt upp närmare 2000 lila ku-vert som skickats ut till gi-vare och som bilaga i en kristen tidning. Tanken är

att de lila kuverten kan an-vändas under fastan för kyrkfolk att lägga gåvor i – ett led i arbetet för att med ena handen förmedla vårt dagliga bröd och med den andra handen förmedla li-vets bröd – Jesus själv.

”Vårt påskalamm Kristus har

blivit slaktat.” Så skrev Paulus

till de kristna i Korint (1 Kor.

5:7), och de förstod vad han me-

nade. När de blivit undervisade

om Jesus hade de sett hur han

hade uppfyllt det som var sagt i

Skrifterna om påskalammet.

Historien hade judarna i församling-en berättat för dem. Det hade börjat i Egypten när israeliterna var slavar. Gud hade uppenbarat sig för Moses och lovat befria israeliterna. Men eftersom Farao vägrat att släppa folket hade Herren sänt den ena plågan efter den andra över Egypten. Den sista plå-gan var den värsta. På natten hade en dödsängel gått genom landet och slagit allt förstfött. Men Gud hade i förväg gett sitt folk en särskild befallning. Varje hushåll skulle ta ut ett lamm. De skulle slakta lammet och stryka dess blod på dörrposten. Där ängeln såg blodet skulle han gå förbi. På detta sätt blev israeliterna räddade. När de hade ätit lammet bröt de upp och drog ut ur Egypten (2 Mos. 12).

Sedan skulle de fira påskens högtid varje år. På tionde dagen i månaden Nisan skulle varje hushåll ta ut ett fel-fritt lamm. På eftermiddagen den fjor-tonde dagen skulle de slakta lammet och steka det upphängt på ett spett av trä. När Salomo hade byggt templet blev det bestämt att lammen skulle slaktas där. Judarna i Korint kunde berätta hur de hade rest upp till Jerusa-lem till påsken. De hade planerat resan så att de var framme i god tid. Fyra

dagar i förväg hade de valt ut ett felfritt årsgammalt lamm av hankön, och på den fjortonde dagen hade de gått med det till templet.

Allt detta hade Jesus uppfyllt. Det hade börjat vid Jordan. När han blivit döpt av Johannes hade det kommit en röst från himlen som sade: ”Du är min son, den Älskade. I dig har jag min glädje.” Sedan hade Johannes pekat på honom och sagt: ”Se Guds Lamm!” (Joh. 1:36) Jesus var Guds Lamm. Det var med honom som med påskalammet. Såsom lammet skulle vara utan fel så var det med Jesus. Han var ren och rättfärdig.

Fyra dagar i förväg skulle påskalam-met tas ut och hållas berett. Fyra dagar före påsken red Jesus in i Jerusalem. Sedan ledarna låtit gripa honom och dömt honom till döden förde de ho-nom till landshövdingen. Det skedde på den dag då man skulle äta påska-lammet. (Joh. 18:28) Då blev Jesus dömd och upphängd på ett kors. På den dagen dog han, på eftermiddagen vid den tid då lammen slaktades på tempelplatsen.

Sedan skedde något egendomligt. Folkets ledare ville inte att kropparna skulle hänga kvar över högtiden. Landshövdingen beslöt att korsfästel-sen skulle avslutas och soldaterna fick order att krossa benen på de korsfästa. Men när de såg att Jesus redan var död krossade de inte hans ben (Joh. 19:33 ff). Därmed uppfylldes det som var bestämt om påskalammet. I vanliga fall när israeliterna åt lamm brukade de knäcka dess ben för att komma åt mär-

gen. Men så fick de inte göra med påskalammet. Detta skulle de äta med hast, med skor på fötterna och stav i handen. Moses hade sagt: ”Ni får inte krossa något ben på det.” (2 Mos. 12:46) Nu uppfylldes också denna be-stämmelse på Jesus.

Det var tack vare lammet som folket blev räddat undan den dom som drab-bade Egypten. Men också över oss hänger en dom. Vi är syndare, värda att dömas. Men Gud vill rädda oss un-dan domen. Därför har han gett oss sin Son och utsett honom till att rädda oss. Jesus har burit vår dom. Han har låtit sig offras som ett lamm (Jes. 53:7). Han är vårt påskalamm. Var och en som tror på honom blir frälst.

Hämtat ur boken Guds rike är här, Församlingsförlaget 2013,

med författarens medgivande

Påskalammet

Gustav Börjesson

präst

7 ● UNDERVISNING

Red.

En liten tös slumrar i

mitt knä. Runt huvudet

har hon en smutsig sjal,

detta för att skydda sitt

skadade öra. Som liten

blev hon slagen så hårt

att hon nu är i akut be-

hov av en omfattande

operation.

Det skär i mitt hjärta att ta del av alla hemska livsöden som finns runtomkring mig. Lilltjejen bär upplevelser i bagaget som är så förskräck-liga att jag aldrig kommer

förstå henne helt. Här där jag just nu befinner mig, i Etiopien, finns många lik-nande historier.

På flyget satt jag bredvid en äldre dam som berättade om sitt liv. Gång på gång torkade hon tårarna som rann till följd av det hon delade med sig av. Hon var för övrigt svensk, och tack-samheten slog mig över att jag ofta får ta del av allt det tunga som finns under den glada fasaden de flesta bär.

Jag tror att alla bär på mer eller mindre svåra minnen och funderingar. Allt från trasiga relationer till besvi-kelser från barndomen till låg självkänsla och kanske en trög gudsrelation. Per-sonligen har jag för det mesta förnekat det, intalat mig själv att allt beror på inställning. Många gånger gör det nog också det, men inte alltid.

Ju äldre jag blir desto mer samlas på listan med erfa-

renheter och slutsatser. Den senaste tiden har jag funde-rat mycket över sår jag själv bär på, och insett att de ald-rig kommer läkas om jag inte erkänner dem, det är först då de kan bearbetas och förlåtas. Till skillnad från tjejen i knät har jag inga fysiska sår, men som för alla andra finns mycket trasighet inom mig.

Nu är det nytt år igen, jag tycker alltid det är lite skrämmande eftersom man

”Din nästa, det

är tjejen med

öronproblemen,

alkisen på

bänken i parken,

den stöddiga

vd:n, politikern

som du innerst

inne vill skicka

till månen och

flyktingen som

sover ute under

spöregnet.”

● HANNAS VARDAG 8

Lyft blicken och se de människor Gud sänder

aldrig vet vad det kommer innehålla, var befinner jag mig nästa nyår? En sak är säker, och det är min öns-kan om att både du och jag under året ska få närma oss Jesus ännu mer och låta Honom hela allt som behö-ver helas. I ljuset av Honom kan vi förlåta, få klarhet och bli mer och mer de männi-skor Han skapat oss till att vara.

Idag vill jag också skicka med en vädjan till dig som

nu sitter med näsan i årets första RKF-nummer. Det är att du ska lyfta blicken och se de människor Gud sänder i din väg. Som kristna har vi ett ansvar att sprida Guds kärlek. Det kristna livet måste få handla om mer än att gå till kyrkan på sönda-garna! Ser du kvinnan bakom pappmuggen utanför Ica? Köper du något till henne? Pratar du med henne? Och vad är ditt mo-tiv, att döva ditt samvete

eller är det faktiskt för att Jesus hade brytt sig om henne? Det är lätt att vara bekväm, att vara kristen innanför kyrkans väggar, men vi behövs överallt!

Hela samhället skriker efter goda förebilder, och framförallt efter Jesus. Då måste vi följa den Gud vi tror på och ta hans befall-ningar på allvar. Älska din nästa som dig själv. Din nästa, det är tjejen med öronproblemen, alkisen på

bänken i parken, den stöd-diga vd:n, politikern som du innerst inne vill skicka till månen och flyktingen som sover ute under spöregnet. Låt oss hjälpas åt att se dem alla med Jesu ögon!

Med en önskan om ett välsignat 2015!

Hanna Petersson

9

Lyft blicken och se de människor Gud sänder

Handbok i abort-frågan Antalet aborter är högt i vårt land, enligt uppgift av Annette Westöö (se nedan) fyra i timmen, Abortfrågan borde be-handlas och diskuteras mer mångsidigt och nyanserat. En utmärkt handbok är Till de oföddas försvar. Argument och motargument i abortdebatten av den amerikanske pas-torn Randy Alcorn, i översättning av Annette Westöö (Timoteus Förlag). I sitt förord till den svenska utgåvan re-dogör översättaren för några viktiga skillnader mellan USA och Sverige. Hon betonar dock att frågorna i abortdebatten är desamma. Alcorn har avlagt examina i teologi och bibliska studier vid Multnomah University och blivit hedersdoktor vid Western Seminary i Portland, Oregon. Han har undervi-sat vid båda dessa lärosäten och gett ut mer än 40 böcker. Efter att ha verkat som ”vanlig” pastor i 14 år startade Al-corn 1990 Eternal Perspective Ministries (EPM), en ideell rörelse för undervisning i Guds ords principer till tjänst för kyrkor runtom i världen att nå ut med evangeliet.

Efter författarens förord till den omarbetade upplagan följer sju skäl till att denna bok behövs. Boken består av sex huvuddelar som presenterar och bemöter argument rörande: 1) liv, mänsklighet och personlighet, 2) rättighet och rätt-visa, 3) sociala frågor, 4) hälsa & säkerhet, 5) de svåra fallen, 6) abortmotståndares karaktär. Härtill kommer en slutdis-kussion. Sammanlagt rör det sig om 39 argument som blir utförligt bemötta i väldisponerade och välgrundade svar. Bland vanliga argument kan nämnas: “Det är osäkert när det mänskliga livet börjar”; “Fostret är bara en del av kvinnans kropp”; “Rätten till abort är grundläggande för kvinnans frigörelse”.

Till slut framför författaren vädjanden till 13 kategorier av människor som på olika sätt konfronteras med abortpro-blematiken, vartill han fogar en vädjan som anknyter till William Wilberforces kamp mot slaveriet. Värda att obser-vera och studera är de 11 bilagorna, bland vilka kan nämnas: Aborter i Bibeln och kyrkohistorien; Bibelavsnitt som berör frågor om livet; 50 sätt att hjälpa ofödda barn och deras mödrar; Predikan på Livets söndag (Mats Selander); Boktips och kontaktadresser. Diagram och teckningar åskådliggör olika aspekter av bokens innehåll.

Randy Alcorn är mer radikal och konsekvent än många som annars delar hans principiella syn på aborter. Enligt Annette Westöös förord bygger Alcorns argumentation inte på någon religiös källa utan på allmänmänskliga premisser. Boken ger rik kunskap och väcker till eftertanke. Den funge-rar mer som en uppslagsbok än som en bok som man sträck-läser. Den utförliga innehållsförteckningen ger god vägled-ning.

Bibeln i tro och liv

Arbetet med Bibelns översättning till svenska fortsätter, hit-tills främst vad gäller Nya testamentet.

Här ska uppmärksammas Svenska Folkbibelns nyöversätt-ning av Nya testamentet och Psaltaren, reviderad från Svenska Folkbibeln -98 och grundtexten. Tidigare har speci-alutgåvan av Psaltaren 2010 presenterats. Vissa förändringar har genomförts i den föreliggande utgåvan. “Frukta Gud” har t.ex. ibland ersatts med “vörda Gud”, och ordföljden har då och då ändrats.

I nyöversättningen av Nya Testamentet har många verser stramats upp till att närmare följa grundtextens ordalydelse, och man har slipat till den svenska språkdräkten med mo-dernare ordval, stavning av namn och vissa andra ord (t.ex. Priskilla och verbformerna “be” och “ska”), grammatik och språkflöde. Notapparaten har gjorts fylligare vad gäller rea-lianotiser, biografiska notiser, profetior och bibelsamman-hang. Generellt har Folkbibeln översatts från de äldsta och bästa tillgängliga handskrifterna i samråd med modern text-forskning. I den nya utgåvans avslutande del finns bl.a. av-snitt med följande inslag: råd till bibelläsaren, Bibelns till-komst och inspiration, en bibelläsningsplan, Guds namn, titlar och egenskaper, Jesu namn, titlar och liv, Jesus i Gamla testamentet, Jesu liknelser och underverk, Andens namn, titlar och verk, den troendes namn och titlar, frälsningen.

Översättningen visar att man lyckats väl i sin föresats att åstadkomma en ledigare ordföljd och bättre rytm och flyt i språket. Den är, tillsammans med de avslutande avsnitten, en utmärkt hjälp för den intresserade läsaren att få ut mer av sitt bibelstudium, till ökad insikt i den kristna tron och till vägledning för trons liv och växt.

Anm. Folkbibeln fortsätter att i Nya testamentet översätta grek. hades, ”dödsriket“, med ”helvetet”, medan man i ny-övers. av Psaltaren, liksom i tidigare övers. av Gamla testa-mentet, återgett motsvarande hebr. she´ol med ”dödsriket”.

● VÅRLÄSTIPS 10

(Jfr Bibel 2000 som har översatt hades, liksom she´ol, med ”dödsriket” men Gehenna med ”helvetet”.) Ordet ”helvete” är hämtat från den fornnordiska asatron och hör inte hemma i ett bibliskt sammanhang.

Ett förlag som satsar mycket på kristet barn- och ung-domsarbete och därtill hörande hjälpmedel för ledare är Argument Förlag i Varberg. Den intresserade hänvisas till förlagets hemsida och utförliga terminskatalog. Här koncen-trerar vi oss på Konfabibeln, som innehåller hela Bibel 2000, alltså även Tillägg till Gamla testamentet, de s.k. apokryfer-na. Dess pärm finns i följande färger: blå, grön, lila och rosa. Denna annorlunda bibelutgåva är genomgående försedd med för ungdomar avpassade presentationer av bibliska personer (med färgillustrationer), framhävande av centrala bibelställen och bibelcitat till viktiga ord och begrepp. Bibel-utgåvan avslutas med en färglagd bilaga med rubriken “Du och Gud”, 13 kapitel om olika aspekter av tron, med anknyt-ning till aktuella personer och händelser och de ungas egen tanke- och erfarenhetsvärld, 96 sidor som mynnar ut i tips kring flera olika ämnen. För bilagan svarar förlags-chefen Kristina Reftel, som gett ut ett 40-tal titlar, flera till-sammans med maken Johan Reftel.

Kristina Reftel har även utformat Handledning till

Konfabibeln, en inspirationsbok för dem som arbetar med konfirmander och unga ledare, med samma disposition som den ovannämnda bibelbilagan och med bl.a. övningar, sam-talsfrågor och andaktstips. Boken utgör bara hälften av handledningen; den andra halvan finns på http://www.konfabibeln.se i form av bl.a. pdf-filer, filmklipp och förslag på dramer och danser. Förutom bibelhänvisningar innehåller handledningen tips på filmklipp, låtar med kristna texter från det senaste decenniet och bildspel, allt sådant som finns på webbsidan. Denna är en service enbart för dem som har köpt handledningen, eftersom den är av-sedd som ett komplement till handledningen. Materialet är i sin helhet en utmärkt hjälp att få de unga att själva reflektera över bibeltexterna och över sin egen plats i tillvaron med dess frågor och utmaningar.

En bibelförankrad undervisning om ledarskap förmedlas av Olof Edsinger, flitig författare och föreläsare, i boken Ledare i Guds rike. Bibliska principer för den kristna tjänsten (Gospel Media, numera Sjöbergs förlag). Den kan även beställas via meddelande till författarens e-postadress olof.edsinger@gmail.com.

Han var 2005-2014 den förste generalsekreteraren i “Salt – barn och unga i EFS“, och 2006-2013 var han föreståndare för EFS i Mikaelskyrkan, en församlingsplantering i centrala Uppsala. Han arbetar nu med ledarutveckling och lärjunga-träning i Sverige och Norge. Se även författarens förord och hans blogg: efterkristus.nu.

Boken består av fyra delar, I: Identitet och attityder, II: Samspelet med andra, III: Att leva i sanningen, IV: Med må-let i sikte. Som exempel på underavsnitt kan nämnas: Herren som högsta lojalitet; Inget soloprojekt; Sann och falsk öd-mjukhet; Att ledas och leda genom vision. I avsnittet ”Sju nytestamentliga ledarskapsgåvor” behandlas: apostel, profet, evangelist, herde och lärare samt gåvan att leda och att styra. Boken avslutas med två appendix: Arbetsordning för EFS i Mikaelskyrkan; PM för nyårslägret Livskraft (som anordnas på olika håll i landet).

I sitt förord stryker Edsinger under att detta inte är någon vanlig ledarskapsbok utan att betoningen ligger på det personliga ledarskapet, på vår vandring efter ledarskap-ets väg tillsammans med andra och med Herren själv. Han framhåller följande frågeställningar: ”Vad är det unika med ett kristet ledarskap, jämfört med ledarskap i största allmän-het? Hur kan vi som ledare bli kanaler för Guds kraft, sna-rare än vår egen? Vilka principer för den kristna tjänsten träder fram i Guds ord – och hur kan vi tillämpa dessa prin-ciper i dag?” Enligt pastor Kjell Axel Johansons förord byg-ger Olof Edsingers skrivande på ”personliga erfarenheter, biblisk analys och evangelisk vision” och han tar oss tillbaka till ”de mest grundläggande frågorna om hur man som kris-ten ledare bör tänka, vara och handla”, med ”den livsviktiga kopplingen mellan kristet ledarskap och lärjungaskap”. För-fattaren har lyckats mycket väl i sitt syfte med denna an-norlunda ledarskapsbok, lättillgänglig i sin utformning och till innehållet präglad av biblisk substans och nutidsanknyt-ning. Boken är både undervisande och rannsakande.

En tidigare utgiven bok av Olof Edsinger, Korsets väg och korsets kraft. Om ett liv i Jesu efterföljd, rekommenderas som komplement till ovan anmälda bok (Libris förlag). Rest-upplaga hos författaren, e-postadress, se ovan.

David Termén

11

Christin Svanström Salander

Fyrabarnsmamma som driver Pärlans förlag http://www.parlanforlag.se/ ”Då måste jag ju först säga Anna An-derssons böcker - Resan till Kungens

rike och Var inte rädd. Det är böcker som tar upp djupa frågor om himlen, vår tro, frälsning och vår relation med Gud, men gör det på ett sätt så att bar-nen får vara med om en spännande resa både fylld med humor och värme. Det är ett perfekt sätt att prata med barnen om djupa frågor om Gud och vilka vi är i honom, vårt syfte, hur Gud ser på oss osv. på ett sätt som barnen förstår och kan relatera till. Det är också mycket bra högläsningsböcker med lagom långa kapitel.

De är tänkta för 9-12 år men funkar som sagt underbart bra för högläsning från cirka 6 år.

Min vän Jesus – evangeliet för

barn, av Kathryn Slattery och Alida Massari. Det är en bilderbok, men fun-kar lätt upp till nästan 10 år då det är ganska mycket text. Det är en bok som tar upp evangeliet, återberättat på bar-nens nivå, men som också avslutar med en bön som man kan be med sitt barn om att lära känna Jesus. Det är en jätte-vacker och innerlig bok som jag rekom-menderar varmt.

Sist måste jag nämna Andekrigare, av Jerel Law. Den här boken är väl för lite äldre barn, cirka 9-12 år, men även ton-åringar. Genren är fantasy och berättel-sen är oerhört spännande, men också

djupt engagerande om bön och den andliga strid som vi alla är involverade i och hur viktiga barn är i Guds rike.”

Min vän Jesus är en nyutgåva av klas-sikerna The Gospel For Children som sålts i mer än 100 000 ex. och översatts till nio språk. Boken förklarar för bar-nen hur de själva kan få en personlig relation med Jesus.

Madeleine L'Engle, författare och vin-nare av Newberrymedaljen (ett ameri-kanskt barnlitteraturpris):

En av de bästa böckerna för unga människor om Jesus som jag stött på.

Kristna barnböcker – Vad rekommenderar du? Vad tycker dina barn om?

Ralf Ebel

Trebarnspappa som driver Timoteus förlag. http://www.timoteus-forlag.com

”Äventyr på Windy Hill-serien gillade mina barn skarpt. Kanske ser omsla-get inte så väldigt spännande ut, men allt är väldigt spännande berättat. Man kan knappt sluta efter att avslu-tat ett kapitel. Ett kristet budskap, typ man kan alltid vända sig till Gud, han älskar oss, och så vidare, är med – inte särskilt starkt, men ändå. Jag tycker det har sitt värde att våra barn hellre får sluka spännande böcker med en kristen världsbild än en icke-kristen.”

Windy Hill är en spännande även-tyrsserie för tjejer och killar från nio år och uppåt. Händelserna utspelar sig bland invandrade svenskar i USA under tidigt 1900-tal.

Marie-Helene Klementsson, Biblio-tekstjänst:

... boken [erbjuder] fantastisk un-derhållning. Spännande sekvenser avlöses av varma och insiktsfulla per-sonporträtt i en tidstypiskhet som skildras lika naturligt som gri-pande. Rekommenderas varmt till barn i slukaråldern och i vilket läs-sammanhang som helst.

Annette Westöö

● LÄSNING FÖR UNGA 12

Petra Pettersson

verksamhetsledare

God fortsättning till alla

föräldrar och andra

som stöder vårt arbete!

När detta skrivs ser Eu-nike fram emot att den 19 mars fira Föräldrarnas dag med en god middag på Åh stiftsgård i Ljungskile.

Då tillkännager vi också vem som får den stora äran att ta emot Föräldrapriset 2015!

Detta kan ni läsa mer om framöver i Kristen Fostran.

Här och nu lyfter vi fram boken På Guds uppdrag.

I Eunike arbetar vi utifrån denna lättlästa och prak-tiska bok av Carl-Henrik Karlsson, fil. mag. och för-samlings-pedagog. En bok att ha på köksbordet.

Boken handlar om och uppmuntrar oss föräldrar att ge vidare vår tro till våra barn. Det är en viktig bok som varje förälder bör ha, då den tar upp och reflekte-rar över många olika delar i föräldraskapet ur ett kristet perspektiv och den är därför unik bland alla andra böcker om föräldraskap. Boken ger konkreta tips som du kan använda dig av i vardagen, om hur du som förälder har en kallelse av Herren att stärka ditt barn genom din tro.

Utdrag ur boken: "Att ge denna grund är att bygga för framtiden. Det är möjligt att ditt barn kommer att lämna tron när det blir äldre. Men har du gett ditt barn denna grund har det något att gå tillbaka till. Barnet har då en grund som det kan bygga på och återupptäcka. Att ge sina barn en god grund är

som att så frön. Kanske fröna ligger länge utan att något händer. Men när ti-den är inne kan Gud låta sin sol och sitt regn komma så att fröet får liv och börjar gro. Vi sår idag men vi vet inte när vi får se att det bör-jar växa. Vår uppgift är att så, men Gud får ge växten i sin tid. Det vi kan göra un-der tiden är att be. Bönens makt är stor.”

Larry Söder, pappa och politiker:

Föräldrar känner sig stärkta efter att ha tagit del av boken, som även är upp-byggd för att man själv skall reflektera över innehållet och sin egen situation. Denna bok kan varmt re-kommenderas.

Garanti – du får

pengarna tillbaka!

Vi garanterar inte att du håller med om allt, men om du efter att ha läst boken inte växt som förälder så får du pengarna tillbaka. Det kan låta kaxigt, men vi vet att boken är bra.

Beställning av bok

1 st. 90 kr. inkl. frakt - 2 st. eller flera 75 kr./st. inkl. frakt. Mejla till:

eunike.sverige@gmail.com

Herrens Frid!

Bygger på lättläst och praktisk bok att ha på köksbordet

13 ● FÖRÄLDRANÄTVERKET EUNIKE

Kallelse Alla medlemmar i Riksförbundet Kristen Fostran kallas till Allmänt Möte på Lärjungagården i Torestorp den 8

augusti 2015. Utförligt program och dagordning kommer i nästa nummer av vår tidning Kristen Fostran.

Alf Lennquist

Förbundsordförande

Lärarnätverk Vi har startat ett kristet lärarnätverk med en blogg.

Är du lärare och medlem i Kristen Fostran är du välkommen att vara med.

Hör av dig till Margareta Johnsson via e-post k.torp@telia.com"

● BARNENS SIDOR

Barnen i Bibeln

Bibeltext ur Svenska Folkbibeln Material hämtat från kulmedbibeln.com

©kulmedbibeln.com

14

Hitta barnens namn

1. En pojke som fick en fin klädnad av sin far. Han blev som vuxen Fa-raos närmaste man. Läs 1 Mos. 37:3 och 1 Mos. 41:37-43.

4. En ung kille som vaktade får och blev som vuxen kung över Israel. Läs 1 Sam. 16:12-13.

5. En ung kille som kom som fånge till Babylon och tjänade i kungens palats. Läs Dan. 1:3+6.

6. Ett litet barn som låg lindat i en krubba. Han är världens Frälsare. Läs Luk. 2:9-12.

3. En pojke som gjorde tjänst inför Herren och blev domare i Israel så länge han levde. Läs 1 Sam. 2:18 och 1 Sam. 7:15.

2. En pojke som lades i en korg och sattes i vassen vid Nilstran-den. Han hittades och växte upp hos Faraos dotter. Läs 2 Mos. 2:1-10.

Kom ihåg!

1 Joh. 3:1 (Första Johannesbrevet)

Se, vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får

kallas Guds barn, och det är vi också.

D

A

V

I

D

T

U

S L

E

U

M

A

S

G

R S

D

T

J

O

S

E

F

T

U

J

E

S

U

S

E A R S

V

D

A

N

I

E

L

Z T

L X

V M

U R

T S

M O

U V

Manusstopp för

nästa nummer

av kristen

fostran

23 mars

Medverkande i

detta nummer:

Gustav Börjesson, Sätila Lena Johnsén, Jörlanda Stefan Karlsson, Munkedal Alf Lennquist, Bollebygd David Olsson, Rydaholm Hanna Petersson, Örby Petra Pettersson, Henån Marcus Stille, Ljungskile David Termén, Uppsala Annette Westöö, Göteborg

Varmt och

innerligt tack

… för alla gåvor, minnesgåvor och kollekter som har inkommit till RKF:s verksamhet.

Vi ber om Guds rika välsignelse över var och en som på detta sätt bidrar till att stärka arbetet för barn och ungdomar i hem, skola, församling och samhälle.

15

Påminnelse Till er som ännu inte har betalat 2015 års medlemsavgift, vill vi här skicka en liten påminnelse. Arbetet för en skola och ett samhälle som vilar på kristen värdegrund pågår och fortsätter oförtrutet. Tillsam-mans kan gamla och nya medlem-mar bidra till att förbättra villkoren för barn och ungdomar i vårt land. Medlemsavgiften gäller för ett helt hushåll och inkluderar denna tid-ning med fem nummer per år.

Vuxen/hushåll: 225 kr/år Studerande: 125 kr/år Plusgiro: 28 47 15 – 0 Bankgiro: 343 – 0865

3

1 2 4

5

6

7 9 10

8

Lös krysset med hjälp av bibeltext i

Joh. 6:1-15

1. Guds ord. 2. Ett sädesslag. 3. Kunde inte lärjungarna göra för att mätta alla. 4. Simon Petrus bror. 5. Ett annat namn på Tiberias sjö är ……. sjön. 6. Hade pojken två stycken. 7. Skrev Psaltaren 23. 8. Så många kornbröd hade pojken. 9. Ett sädesslag. 10. Får degen att bli stor och pösig. Se vad det blev i de lila rutorna!

JAG ÄR _____________________ _________________ (JOH 6:35)

Plusgiro: 62 86 94-2

Bistånd utifrån kallelsen i evangeliet.

● BARNPYSSEL FRÅN DROPPEN

Nummer 2

UTKOMMER

maj 2015

Posttidning

B Fel adress på tidningen? Skriv rätt adress här och sänd denna del till: Kristen Fostran, Gullbergsvägen 42, 51159 Kinna

”Vi vet att uppståndelsens dag en gång ska komma – påskens skeende bekräftar det för oss. Men vi påminns också om det varje år när det som till synes var dött i

vinterns dvala åter väcks till liv i vårens spirande grönska.”

Ur påskbetraktelsen sid. 5-6

● TILL SIST