1

Kvisthamraskolans plan mot kränkande behandling, trakasserier och

sexuella trakasserier

Planen gäller för verksamhetsåret

augusti 2019 - augusti 2020

2

Innehåll

Introduktion och vision ...................................................................................................................... 3

Delaktighet – alla som deltar i arbetet .............................................................................................. 3

Så här gör vi planen känd och tillgänglig ........................................................................................... 3

Utvärdering – så här gick arbetet med förra årets plan .................................................................... 3

Kartläggning ........................................................................................................................................ 7

Verksamhetens analys efter kartläggningen ..................................................................................... 8

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet .................................. 8

När personal får kännedom om att ett barn/elev utsatts för kränkande behandling, trakasserier

eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt ............................................................ 10

Arbetet med att skapa trygghet och studiero för alla elever i skolan och i fritidshemmet ........... 11

Polisanmälan av brottsliga handlingar .......................................................................................... 13

Barnperspektivet ........................................................................................................................... 13

Bilaga 1

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6 ................................... 14

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) ............................................ 14

Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) .............................. 14

Bilaga 2

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567)............................................................... 15

Hur diskriminering kan gå till......................................................................................................... 15

Diskrimineringsgrunderna ............................................................................................................. 15

Bilaga 3

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande

behandling ..................................................................................................................................... 16

Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande

behandling, trakasserier och sexuella trakasserier ....................................................................... 16

Förbud mot repressalier ................................................................................................................ 16

Bilaga 4

Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete ... 17

3

Introduktion och vision Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat

och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling,

trakasserier eller sexuella trakasserier.

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella

trakasserier. Med nolltolerans menar vi på Kvisthamraskolan att alla vuxna agerar som goda

förebilder. All personal reagerar och agerar för att motverka kränkningar. Det är skollagen och

diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som

beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla elever i våra

verksamheter.

Delaktighet – alla som deltar i arbetet I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att

förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

På våra skolor gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll:

- Eleverna deltar i den årliga kartläggningen genom att de besvarar frågor i trygghetsenkäten.

- Eleverna deltar i klassråd, elevråd och eller mentorstid.

- Vårdnadshavarna i förskoleklass, årskurs 3, årskurs 6 får möjlighet att delta i den årliga ”våga-

visa”-enkäten.

- Varje verksamhet går igenom planen på föräldraråden och/eller föräldramöten.

- Skolans trygghetsenkät och elevråd och de synpunkter som kommer fram där beaktas i

upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

Så här gör vi planen känd och tillgänglig Planen finns på Norrtälje kommuns webbplats under varje skolas verksamhet. En ny plan uppdateras

senast 30 november varje år. Den finns också tillgänglig för personal i OneNote/ Kvisthamraskolan.

Utvärdering – så här gick arbetet med förra årets resultat från trygghetsenkäten:

Förskoleklassen:

Vi inleder året med TEMA trygghet för att skapa en så god grund som möjligt. Trygga elever är en

förutsättning för lärande och välmående. Vi deltar på skolans ROSEN-dag där vi i förskoleklassen går i

en egen grupp. Vi ser ”vara vänner” filmerna och diskuterar kring dessa. Vi är närvarande vuxna i

skoldagens alla moment och stödjer eleverna i det sociala samspelet såväl i klassrummet, på

lekstunderna och rasten. Det är alltid någon från teamet ute på rasterna. Vi arbetar med

värderingsfrågor och för samtal utifrån skolans värdegrund.

Förskoleklass fritids:

Vi börjar terminen med fokus på trygghet. Trygghet är ett grundläggande behov för att både våga

och kunna utvecklas. Att eleverna lär känna sina lokaler, pedagoger, skolområdet etc. En naturlig

förlängning av detta är att skapa relationer. Relationer till de vuxna man skall ha sin trygghet hos, och

till sina klasskamrater. Detta gör vi bl.a. genom att arbeta förebyggande med aktiviteter och

samarbetslekar kring värdegrund och samarbete bl.a. via UR-serierna “Vara vänner” och “Ugglan och

4

kompisproblemet” med följande diskussioner i smågrupper där alla får möjlighet att uttrycka sig. Vi

har också bollat snälla, upplyftande ord till varandra i omgångar.

Lågstadiet

Kvisthamraskolan har arbetat med tre fokusområden: rastvärdsnärvaro, konflikthantering och

språkbruk.

Vi har genomgående under läsåret arbetat förebyggande mot konflikter och kränkningar genom att diskutera och arbeta med kompisskap och inkludering i elevgrupperna. Vi har också tittat på film och arbetat praktiskt med gruppstärkande övningar och diskussionsfrågor kring kompisskap.

Vi har haft ”tema känslor” där vi både diskuterat och arbetat praktiskt kring känslor. Vi har lärt oss mer om känslor och diskuterat om att det är okej att känna olika känslor. Mycket fokus har också legat på att ge eleverna verktyg för konfliktlösning och diskussioner kring hur man hanterar sin ilska. Vi upplever att detta arbete har ökat förståelsen hos eleverna för deras olikheter och att alla hanterar sina känslor på olika sätt.

Cirka 1 gång per vecka har vi arbetat i grupper där vi blandat elever från alla tre klasser. Detta har gynnat samarbetet mellan eleverna då vi sett att de har fått nya kompisar och de har lärt känna varandra även ”över grupperna”. Detta tror vi att vi kommer ha stor fördel av inför läsåret 19/20 då vi ska göra om grupperna från 3- till 2 större grupper. Gensvaret från eleverna har också varit mycket positivt och de har uppskattat att arbeta i dessa blandade grupper.

Vi har gemensamt på skolan tagit fram nya ordningsregler. I detta arbete har eleverna varit delaktiga och vi har tillsammans arbetat fram de nya reglerna.

Delaktigheten i detta har varit positivt då vi upplever att de fått eleverna är mer medvetna om hur reglerna är formulerade och vad de innebär.

Alla vuxna som rastvärdar ska nu bära väst. Som vuxna tycker vi att det nu är mycket lättare att se all personal som finns ute, vilket också gör det lättare att hänvisa till en annan vuxen om man själv tex. redan är upptagen med att lösa en konflikt.

Rastvärdsarbetet på första rasten har varit ett ansvar för fritidspersonalen. Övrig rast sköts av lärare.

Alla vuxna ska ha gul väst på sig. Vi ska också cirkulera och sprida ut oss på skolgården. Fritids och

skola har arbetat utifrån kränkande behandlingsplanen. Vi har tränat på samarbete, kommunikation,

problemlösning i lekar och övningar på skola och fritids. I förebyggande syfte har vi sett till att göra

rasten begriplig genom att eleverna vet vad de ska leka eller vem de ska leka med. På fritids brukar vi

fråga innan eleverna går in vad de ska göra. Vi ska cirkulerat kring fotbollsplanen och vid häcken vid

cykelstället där det ofta uppstår konflikter. Vi har arbetat utifrån materialet ”Vara vänner”. Med

språkbruk har vi ”noll tolerans” och om det sker en kränkning tar vi tag i det direkt.

Lågstadiets Fritids

På fritids har vi arbetat med samarbetsövningar på idrotten. Vi har också visat värdegrundsfilmer och diskuterat om hur man är en bra kompis. Cirka 1 gång per vecka har vi haft massage på eftermiddagen.

Under mellis har vi satt upp en stoppskylt som visar eleverna hur länge de ska sitta och när de får gå upp på skolgården. Detta har gett goda resultat då vi ser att eleverna blir lugnare, stressar mindre och äter mer.

5

Mellanstadiet Utifrån våga-visa åk 6 är det 83% av eleverna som känner sig trygga i skolan, dock har vi fortfarande platser där skolans elever känner otrygga så som baksidan av Lill-Kvistra och Stor-Kvistra samt att det är mycket konflikter som sker i lusthuset. Vi följer upp trygghetsenkäten (Rosen enkäten).

Ett regelverk togs fram för skolan som har diskuterats i klassrum, under klassråd och även på elevråd. Både elever och vuxna hänvisar till reglerna kontinuerligt.

Kopplat till målet om rastvärdssystemet (rastschema utvärderas regelbundet och att rastvärdarna är aktiva och håller sig i rörelse över hela skolgården) ser vi att elever beskriver att de inte ser vuxna ute under rasten. Trots att vi gör oss synliga med västar så är vi ibland för kort om folk beroende på frånvaro samt vid konflikthantering under raster där en rastvärd blir ”låst” till en konflikt. Mellanstadiets Fritids Under mellis har vi satt upp en stoppskylt som visar eleverna hur länge de ska sitta och när de får gå

ut på skolgården. Pedagoger på fritids som håller i rastverksamheter planerar upp, förbereder,

genomför och efter arbetar för att skapa möjlighet till lek tillsammans med en vuxen.

Så här gick det:

Förskoleklassen

Rasterna har fungerat mycket bra då vi alltid har minst en vuxen närvarande. Första rasten är det

väldigt många elever ute samtidigt vilket kan skapa otrygghet hos vissa. Dock är antalet rastvärdar

betydligt fler första rasten då fritidspersonalen är ute än på lunchrasten då vi upplever att det är

färre rastvärdar ute.

Lekstunderna har fungerat bra och vi har inte behövt placera ut personalen i alla rum i huset då

denna grupp har haft en bra grund att stå på med trygghet och ett lösningsorienterat arbetssätt.

Eleverna har fått söka upp oss vid behov snarare än att vi varit närvarande i alla rum. Det har

fungerat väl med denna grupp.

I övrigt har arbetet med att prata om hur vi vill ha det tillsammans i skolan, hur vi löser konflikter och

hur vi behandlar varandra utifrån ROSEN och skolans ordningsregler gjort att vi har fått en stark och

trygg grupp.

Förskoleklassen fritids:

Arbetet med trygghet har skapat en grupp som fungerar väl. De vågar till större del utmana sig själva

i olika sammanhang, vilket betyder utveckling. Eleverna har ett mer lösningsorienterat sätt och löser

konflikter oftare med ord än fysiskt. De leker också oftare i nya konstellationer med kompisar. Vi ser

också tydligt att barnen har lättare att hantera sina känslor än tidigare och att mognadsgraden i

deras samtal har utvecklats.

Lågstadiet

Under början av höstterminen fungerade rastvärdsverksamheten bra på första rasten. Sedan

plockades fritidspersonalen in som resurs och vikarie vid sjukdom. Det har också pågått olika

utbildningar där all fritidspersonal ska vara med. Det händer att personalen på skolan inte prioriterar

rastvakten utan att annat läggs in exempelvis samtal och då ersätts den inte av någon annan.

6

Vi har skrivit kränkningsanmälningar och gjort uppföljningar av ärendena. Vi har även tagit hjälp av

ROSEN vid behov. På höstterminen startar vi upp med en ROSEN-dag där vi arbetar med

samarbetsövningar. Vi har enskilda anpassningar till vissa elever för att undvika konfliktsituationer. Vi

tar alltid tag i en konflikt direkt. När eleverna är i klassrummet fungerar det bra med språkbruket. På

rasterna förkommer det mer kränkningar då de inte tror att de vuxna hör det. Bestämd tid och

stoppskylt i matsalen har gett goda resultat då vi ser att eleverna blir lugnare, stressar mindre och

äter mer.

Lågstadiets fritids

Massagen en gång i veckan har varit mycket uppskattat av eleverna och vi vuxna upplever att detta gett en stunds avkoppling och lugn.

Mellanstadiet

Vi har haft en elevutvärdering där resultatet diskuterats bland medarbetar och sedan lyfts i klasserna, ett utvecklingsområde är att hur vi pedagoger synliggör elevernas kunskaper.

Utöver har diskussioner förts kring renhållning av våra toaletter och matron i matsalen.

Vi har saknat en kurator en del av läsåret och att denne är synlig i korridorer, klassrum och i verksamheten.

ROSEN-dagarna under terminsstart på höstterminen uppskattas för eleverna som en start. Vi tänker också att ROSEN-dagar som avslut på vårterminen är önskat för att knyta ihop säcken. Utöver en start och ett avslut ser vi att planeringen kring ROSEN-dagarnas aktiviteter knyter an till vad ROSEN egentligen är.

Vi har sett behov av faddring på skolan och att Rosengruppens arbete bör schemaläggas, ett arbete som kommer startas upp i höst på skolan.

Mellanstadiets fritids Rastverksamheterna har varit uppskattade och vi ser även att förmiddagsrasterna blir lugnare när det finns möjlighet till strukturerade lekar. Vi upplever att det är positivt med många vuxna ute på rasterna. De här områdena fortsätter vi att arbeta med under 2019: Förskoleklassen Vi kommer att fortsätta arbeta vidare med närvarande vuxna, trygghet för eleverna, konflikthantering och värdegrundsfrågor. Lågstadiet Vi fortsätter att jobba med kompisskap och värdegrundsfrågor för att gynna både samarbetet, gruppdynamiken och studiero i grupperna. Då vi också upplever att barnen, både under fritids och skoltid behöver lära sig att ta ett större eget ansvar kring sitt lärande/handlande och förstå konsekvenser kommer vi att arbeta vidare med detta område. Vi kommer att under både skol- och fritidstid nästa läsår att arbeta genomgående med ”tema” handling-konsekvens för att barnen ska få en större förståelse för vad som sker när man tex. startar en konflikt med en kompis.

Vi upplever att många barn känner sig otrygga på skolgården, därför är rasterna en viktig punkt för oss att utveckla. Detta arbete har påbörjats genom att alla vuxna nu ska bära väst då de rastvärdar. Vi ska påminna varandra om västarna om vi ser att någon glömt att ta på sig sin väst.

7

Kommande läsår för vi över fritids stoppskylt som används vid mellis även vid luncherna. Detta för att öka matron och ättiden för eleverna. Vi upplever att lunchen just nu är ett stressmoment för många elever som inte har ro att sitta ner och äta då kompisarna försvinner ut på rast. I nuläget äter många väldigt snabbt, detta kan förhoppningsvis bli bättre med en bestämd tid för att äta och en skylt som visar när eleverna får lämna matsalen.

Till hösten vill vi åldersintegrera grupperna i samarbetsövningarna på ROSEN-dagarna och att alla

klasser går två olika dagar. Till hösten kommer det att göras förändringar kring rastvärdsskapet

genom att kortrasten läggs på olika tider för låg och mellanstadiet. Till hösten vill vi att

rastvärdsskapet ska prioriteras. Vi arbetar vidare med vårt värdegrundsarbete där vi försöker få ihop

grupperna. Fadderverksamheten ska komma igång så att relationerna mellan de äldre och yngre

eleverna blir bättre. Vi ska arbeta aktivt med våra ordningsregler och språkbruket på rasterna.

Lågstadiets fritids:

Vi tänker oss att vi fortsätter jobba vidare med sammarbetsövningarna samt massagen 1 gång per vecka. Detta för att bygga vidare på barnens samarbetsförmåga och ytterligare gynna gruppdynamiken. Vi kommer också att spendera mer tid utomhus och även då jobba mycket med samarbete, både i skogen och på skolgården.

Vi fortsätter också med stoppskylten under mellis för ökad matro, då vi alla upplever införandet av detta som något mycket positivt.

Mellanstadiet Vi fortsätter att arbeta med rastvärdsschemat och hur vi rastvärdar.

Vi vill behålla och utveckla hur vi kan styra aktiviteter för eleverna under raster. Inspiration för pedagogerna, ta hjälp av elever att vara ”trivsel”-ledare och själva anordna aktiviteter för sina kamrater.

Vi vill fortsätta med ROSEN-dagar (uppstart och avslut samt genomsyra undervisningen) och fadderverksamhet.

Mellanstadiets fritids

Under höstterminen vill vi fortsätta med rastaktiviteterna.

Kartläggning För att hitta och identifiera områden där eleverna riskerar att utsättas för kränkande behandling,

trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi skolans miljö på följande sätt:

8

• Enkäter • ”Incidentrapporter” – anmälningarna till huvudman om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

Sammanställning kan fås av utredare på BoU • Genomgång av rutiner och regler • Oro – konflikter i elevgrupper • Vuxennärvaron – och personalens bemötande, förhållningssätt (Våga visa, kommungemensam enkät till utvalda elevgrupper

och deras vårdnadshavare samt enhetens egen trygghetsenkät) • Språkbruket, undersöka förekomst av kränkande jargong – mellan barn/elever och mellan vuxna – barn/elever. (Våga visa,

trygghetsenkäten) • Skolfrånvaron

Verksamhetens analys efter kartläggningen Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att

kränkande handlingar sker, kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på

dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete att elevernas miljö ska bli trygg och säker.

Detta har vi identifierat:

Rasterna på vår skola är ett riskmoment då många elever är ute samtidigt. Skolan är byggd för 350

elever och i dagsläget går här 380 elever. Det gör att det blir trångt på vår skolgård, i korridorer och i

klassrummen. På vår skola finns det skolgård på alla sidor av skolbyggnader och förråd, som ska

rastvärdas. Vi har sett i trygghetsenkäten att elever känner sig otrygga på baksidan av Storkvista och

Lillkvistra. Lusthuset och fotbollsplanen är också platser där det blir konflikter och uppstår

kränkningar. Med delad kortrast för låg-och mellanstadiet och tre olika tider på lunchrasten när

elever ska gå in, kan vi minska antalelever ute samtidigt på skolgården och motverka trängsel och

kränkningar i korridorer och på skolgård. Vi delar också in personalen i olika zoner där de cirkulerar

och på våra morgonmöten kl. 07,45 ser arbetslagsledarna om någon är borta och hur vi löser den

rastvärden så den är bemannad. Alla elever ska vara ute på rasterna. Om en elev ska vara inne så är

det efter överenskommelse med sin mentor som också har ansvar för den eleven då.

Omklädningsrummet före och efter idrott är känsliga situationer där kränkningar kan uppstå och de

motverkar vi genom att en resursperson finns i eller strax utanför omklädningsrummen.

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet

9

Uppmärksammad risk/plats som upplevs som otrygg och där kränkning, trakasserier eller sexuella trakasserier kan ske

Detta ska vi göra under året för att förebygga att det inträffar

Ansvariga för att åtgärderna genomförs

Datum när det åtgärderna följs upp

Datum för utvärdering

Rasterna

Rastvärdar med gula västar på alla sidor av skolgården eller så begränsar vi skolgårdsytan för eleverna om det saknas personal. Låg och mellanstadiet har kortrast på olika tider. Lunchrasten ringer in vid tre olika tillfällen för att begränsa antalet elever som är ute samtidigt på skolgården. Personalen rastvärdar i olika zoner: Zon 1: Lillkvistra ( bakom byggnaden och vid häcken) Zon 2: Storkvistra (bakom byggnaden) Zon 3: Fotbollsplanen och lusthuset Zon 4: Övriga skolgården

Skolledning och personal

Vid varje terminsstart. Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

I slutet på terminerna. Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

Fotbollsspel på fotbollsplanen

Tydligare regler och rastvärdar med bestämda områden.

Skolledning och personal

Vid varje terminsstart. Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

I slutet på terminerna. Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

Lusthuset på skolgården

Rastvärdar med bestämda områden.

Skolledning och personal

Vid varje terminsstart. Kontinuerligt på arbetslagsmöten

I slutet på terminerna. Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

10

Omklädningsrummet före och efter idrott

Resursperson med eleverna i omklädningsrummet eller precis utanför

Skolledning och personal

Vid varje terminsstart. Kontinuerligt på arbetslagsmöten

I slutet på terminerna. Kontinuerligt på arbetslagsmöten.

.

När personal får kännedom om att en elev utsatts för kränkande behandling,

trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt

Rutiner för akuta situationer

Upptäcka – steg 1

Alla vuxna som arbetar i skolan/fritidshemmet som får kännedom om att något inträffat där en elev

upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att

stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på

mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen.

Anmäla – steg 2

Personalen anmäler snarast det som inträffat till skolans rektor eller till den som rektor utsett att ta

emot anmälan. Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till

personalens kännedom. De inblandade elevernas mentorer och ibland även skolans trygghetsteam

får informationen om vad som hänt.

Bedömning – steg 3

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem

som är lämplig att utreda det som inträffat. Rektor eller den person som rektor utser anmäler det

som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att

efter att händelsen kommit till rektors kännedom.

Utredningen – steg 4

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har

hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen

syftar till att ta reda på vad som hänt och om eleven har utsatt för kränkande handlingar. Om så skett

ska utredaren ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Den elev som blivit

11

utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på

varje skola.

Uppföljning– steg 5

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att eleven fortsatt utsätts för kränkningar

beslutar skolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya

åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills elevens situation har förbättrats.

Skolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om en elev upplever sig utsatt för

kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av

alla vuxna i fritidshemmet eller i skolan till exempel en mentor, kurator eller av skolans

trygghetsteam.

Arbetet med att skapa trygghet och studiero för alla elever i skolan och i fritidshemmet Skolan och fritidshemmets verksamhet utformas så att alla elever får en miljö som präglas av

trygghet och studiero. Det handlar om att bygga tillitsfulla relationer och att bedriva utbildning och

undervisning av hög kvalitet.

Skolan kan komma att föra samtal med elever, sätta in stöd och olika anpassningar samt genomföra

insatser tillsammans med skolans elevhälsa för att säkerställa att alla elever känner sig trygga och

säkra i skolans miljöer.

Eleverna medverkar till utformningen av skolans ordningsregler och får då kännedom om att det kan

innebära konsekvenser att störa ordningen på ett sätt som medför att andra elevers trygghet och

studiero hotas.

Rektor och lärare på skolan vidtar åtgärder om en elev bryter mot reglerna på ett sätt som innebär

att ordningen störs eller andra elevers trygghet hotas.

Skolans personal kan komma att omhänderta föremål, besluta om utvisning ur klassrummet, besluta

om kvarsittning efter skolans slut, besluta om en tillfällig omplacering eller att tillfälligt stänga av en

elev som stör ordningen, hotar, är våldsam eller på något annat sätt allvarligt bryter mot skolans

regler.

Om en elev skadar andra, förstör inredning eller andras egendom på skolan kan lärare och rektor

besluta om tillfälliga åtgärder som kan behövas för att stoppa det som pågår. Läraren kan också visa

Alla barn/elever som varit inblandande i en händelse har rätt att tas om hand av personal oavsett om barnet/eleven

blivit utsatt för kränkningar eller om hen har utsatt en kamrat för kränkande handlingar.

12

ut en elev från klassrummet om hen stör undervisningen eller beter sig olämpligt på annat sätt.

13

Konsekvenstrappa som beskriver de olika steg som skolan kan ta, då en elev inte följer skolans

ordningsregler och det bedöms som nödvändigt för att de övriga eleverna ska känna sig trygga och

få studiero.

Polisanmälan av brottsliga handlingar Våld, hot och skadegörelse utgör ett allvarligt arbetsmiljöproblem och i vissa fall kan rektor bedöma att det är aktuellt att polisanmäla en elev. Om det är en yngre elev som misstänks för att ha utfört en brottslig handling är det socialtjänsten som är ansvarig för att lämpliga åtgärder vidtas – inte rättsväsendet. Vid händelser då polisen utreder om ett brott har begåtts kommer skolan oavsett att utreda och vidta åtgärder om en elev i den situationen utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. I alla händelser som polisanmäls, kontaktas även socialtjänsten.

Barnperspektivet Det finns skäl för skolan att vara återhållsam med göra polisanmälan mot barn i de yngsta

elevgrupperna då polisen normalt inte genomför någon brottsutredning. Rektor genomför

tillsammans med skolpersonalen bedömningen om det blir aktuellt med en polisanmälan med

hänsyn till barnets bästa. Samråd med polisen kan vara en nödvändig åtgärd i vissa fall. Skolan

genomför i dessa fall utredningen själv och bedömer om det finns skäl att göra en anmälan till

socialtjänsten. I de fall en polisanmälan görs kommer även en anmälan till socialtjänsten att göras.

Samtal förs med elever

Vårdnads-havare kontaktas och informeras

Möte hålls med eleven, lärare, mentor och eventuellt vårdnads-havare. Eventuellt involveras elevhälsan

Skriftlig varning utdelas

Tillfällig ompla-cering till en annan grupp på elevens skola. Max 4 veckor.

Tillfällig placering vid en annan skola. Max 4 veckor

AvstängningMax en vecka och max två gånger under en termin

14

Bilaga 1

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som

inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att:

Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt

utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar.

Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala

medier. Det kallas för psykiska kränkningar.

Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska

kränkningar.

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där

ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567)

Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett

samband med diskrimineringsgrunderna.

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel:

Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.

Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet

Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin

funktionsnedsättning

Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567)

Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av

sexuell natur.

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel:

Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur.

Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som

publiceras på sociala medier.

Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till

handlingar av sexuell karaktär.

För att en handling ska definieras som kränkande behandling (mobbning) eller trakasserier krävs

att handlingen utförs medvetet och med avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag.

15

Bilaga 2

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567)

Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att

diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering

menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets

rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter.

Hur diskriminering kan gå till

Direkt diskriminering

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar

barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med

någon/några av diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på

ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever.

Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett

missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med

diskrimineringsgrunderna.

Bristande tillgänglighet

Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för

tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som

övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska

förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med

diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.

Instruktioner att diskriminera

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads-

eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller

indirekt diskriminering.

Diskrimineringsgrunderna

1. Kön – att någon är man eller kvinna

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller

kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid

födseln.

3. Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande

4. Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av

en persons funktionsförmåga.

16

5. Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning

6. Ålder – uppnådd levnadslängd

7. Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra

trosuppfattningar som till exempel ateism.

Bilaga 3

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande

behandling

I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och

elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i

skolförordningen (2006:1083)

Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande

behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella

trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts

för kränkande behandling.

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett

barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är

utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att

förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att

utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella

trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.

Förbud mot repressalier

Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier

eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som

deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa

ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom.

Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §,

diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)

17

Bilaga 4

Tips på information och material som verksamheter kan använda i sitt förebyggande arbete

Skolverket ”Vad fungerar – resultat av utvärdering av metoder mot mobbning”

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935

574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2517.pdf?k=2517

Rädda Barnens handbok ”Stopp! Min kropp!”

https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/

Stiftelsen Allmänna Barnhuset ”Dags att prata om sexuella övergrepp”

http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/10/Handledning_A4_2017_web.pdf

http://www.dagsattprataom.se/wp-content/uploads/2016/05/Broschyr-overgrepp-160520.pdf

http://www.dagsattprataom.se/vart-material/tryckt-material/

RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) ”Sexuella trakasserier i skolan”

https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-pedagoger-och-yrkesverksamma/rfsu-material/

Barnombudsmannen ”Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid

kränkningar och trakasserier i skolan”

https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-

nedladdning/publikationer/valkommen-till-verkligheten.pdf

Barn- och elevombudet ”Arbetar mot kränkningar och mobbning”

https://beo.skolinspektionen.se/

SKL (Sveriges kommuner och Landsting) ”Handlingsberedskap vid misstanke om brott mot barn i

förskolan”)

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-343-7.pdf?issuusl=ignore

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor:

”Näthat – hat på nätet”

http://www.mucf.se/nathat-hat-pa-natet

”Inte ditt fel”

http://www.mucf.se/publikationer/inte-ditt-fel

”Ses offline”

http://www.mucf.se/publikationer/ses-offline

”Youmo i praktiken- vägledning att prata med unga nyanlända om frågor som rör hälsa,

sexualitet och jämställdhet”

https://www.mucf.se/publikationer/youmo-i-praktiken

Jag vill veta ”Brott på internet”

https://www.jagvillveta.se/14-17-ar/vad-har-hant/brott-pa-internet

Brottsoffermyndigheten – information om samtyckeslagen

https://www.frivilligtsex.se/