Må bra av jobbet

© Työterveyslaitos – www.ttl.fi

Må bra av jobbet

1


VAD ÄR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD?

Social- och hälsovårdsministeriet, Delegationen för företagshälsovård 2012Uppdaterad 6.2.2014

2


”Hälso- och sjukvårdens mål är att främja och upprätthålla

• befolkningens hälsa• välbefinnande• arbets- och funktionsförmåga och • sociala trygghet samt• att minska hälsoskillnaderna mellan olika

befolkningsgrupper."

(www.stm.fi )

3


Hälso- och sjukvården som helhet

• Primärvården ordnas av kommunen och omfattar

• uppföljning och främjande av befolkningens hälsotillstånd

• undersökningar och behandling på basnivå• Specialistsjukvården ordnas av

sjukvårdsdistrikten och omfattar• undersökningar och behandling inom olika

specialistområden• Företagshälsovården ordnas av

arbetsplatsen och omfattar• förebyggande hälsovård

4


Företagshälsovårdens innehåll

• lagstadgad verksamhet för förebyggande av risker som beror på arbetet

• att utreda arbetsförhållandenas betydelse för hälsan

• att följa förekomsten av arbetsrelaterade olägenheter för arbetstagarnas hälsa

• att främja hälsa och arbetsförmåga• att ge arbetsplatsen förslag till åtgärder• att ge råd och vägledning till individer och

grupper• övriga hälso- och sjukvårdstjänster på

frivillig grund• sjukvård

5


Arbetsfördelningen inom hälso- och sjukvården som helhet

6

Verksamhetens primära objekt

Verksamhets-miljö

Primär-hälsovård

Hälsa, sjukdom, funktionsförmåga

Bostadskommunen, skolan, familjen

Special-sjukvård

Sjukdomar Patienten (familjen)

Företags-hälsovård

Arbete och arbetsförmåga

Arbetsplatsen, arbetsgemenskapen


Vilka är företagshälsovårdens mål?

Företagshälsovårdens mål är att i samarbete med arbetsplatsen (arbetsgivaren, arbetstagarna) främja

•förebyggandet av arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall

•hälsa och säkerhet i arbetet och arbetsmiljön

•arbetstagarnas hälsa och arbets- och funktionsförmåga i olika skeden av yrkeskarriären

•arbetsgemenskapens funktionsförmåga

7


Företagshälsovården grundar sig på lagar och internationella överenskommelser

• lagstiftningens och överenskommelsernas övergripande mål är att skydda arbetstagarna för riskfaktorer i arbetet samt att främja och stödja deras hälsa och välbefinnande

• Finsk lagstiftning som berör företagshälsovården• lagen om företagshälsovård 1383/2001• förordningen om god företagshälsovårdspraxis 708/2013

• den nya förordningen som trädde i kraft 1.1.2014 ersätter den gamla förordningen 1484/2001

• förordningen om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa 1485/2001

• Annan nationell lagstiftning som stödjer arbetshälsan• arbetarskyddslagstiftningen, den allmänna arbetslagstiftningen

• EU-lagstiftning• ramdirektivet 89/391/EEG samt specialdirektiv om arbetarskydd

• Av Finland ratificerade internationella överenskommelser• ILO C161 samt rekommendationerna R164 och R171

8


Företagshälsovården – behov och utmaningar i ett arbetsliv i förändring

• förändringar i arbetet och arbetsbelastningen• ständiga organisatoriska förändringar och nya arbetsuppgifter• ökad psykisk och social belastning

• förändringar inom arbetskraften• andelen äldre och partiellt arbetsföra arbetstagare ökar• den kulturella och åldersmässiga mångfalden på arbetsplatserna ökar

• förändringar i arbetsmiljön• allt vanligare med arbeten som inte är bundna till tid och plats• den kognitiva arbetsmiljön blir allt viktigare, den fysiska arbetsmiljön polariseras• arbetet internationaliseras

• förändringar i anställningsförhållandena• deltidsarbete, tidsbegränsade och parallella anställningsförhållanden• entreprenörskap, inhyrd arbetskraft

• förändrade förväntningar på arbetet• arbetets innehåll, innebörd och utvecklingspotential blir viktigare • fritidens betydelse ökar

9


Företagshälsovården – behov och traditionella utmaningar i arbetslivet

• exponeringsfaktorer i arbetsmiljön• buller, vibrationer, kyla och värme• damm: bl.a. kvarts, asbest• kemiska ämnen: sensibiliserande, irriterande, cancerogena• biologiska agenser: smitta, sensibilisering, toxiner

• fysisk arbetsbelastning• ungefär en av tre upplever sitt arbete som fysiskt mycket tungt eller ganska

tungt*• byggande, transport, jord- och skogsbruk

• psykisk arbetsbelastning• ungefär en av fyra upplever sitt arbete som psykiskt mycket tungt eller

ganska tungt*• offentlig förvaltning, försvarsmakten, social- och hälsovårdstjänster,

utbildning

* Preliminära uppgifter hämtade ur undersökningen Arbete och hälsa i Finland 2012

10


Företagshälsovårdens uppgifter 1) Utredning, bedömning och uppföljning av hälsan och

säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena med hjälp av återkommande arbetsplatsutredningar (grunden för företagshälsovårdens verksamhet)

2) Utredning, bedömning och uppföljning av arbetstagarnas

hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga samt förekomsten av arbetsrelaterade olägenheter för hälsan med hjälp av hälsoundersökningar

3) Framläggande av förslag till åtgärder gällande arbetet

och hälsan eller arbets- och funktionsförmågan samt uppföljning av åtgärdernas genomförande och effekter

4) Information, råd och vägledning om arbetet och arbetstagarnas hälsa

11

© Työterveyslaitos – www.ttl.fi 12

5) Uppföljning av situationen för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga, rehabiliteringsrådgivning och hänvisning till vård eller rehabilitering

6) Samarbete med bl.a. företrädare för den övriga hälso- och sjukvården, arbetsförvaltningen, socialförsäkringen samt arbetarskyddsmyndigheten

7) Ordnande av första hjälpen-verksamhet på arbetsplatsen

8) Medverkan i verksamhet för upprätthållande och främjande av arbetsförmågan

9) Utvärdering och uppföljning av den egna verksamhetens kvalitet och verkningsfullhet

Företagshäsovårdens uppgifter


Sjukvård inom ramen för företagshälsovården

Arbetsgivaren kan utöver företagshälsovårdstjänster erbjuda sina anställda sjukvård och andra hälsovårdstjänster:

•högsta prioritet bör ges behovsbaserade tjänster av förebyggande natur (den s.k. prioritetsprincipen)•för sjukvård inom ramen för företagshälsovården gäller särskilda målsättningar ("arbetshälsoinriktad sjukvård")

• stödjande av arbetsförmågan• förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar

•vid anordnandet bör beaktas att arbetstagarna bör få tjänsterna avgiftsfritt och på lika villkor•kom överens om sjukvårdens omfattning – stora skillnader mellan avtalen

• grundprincipen är att sjukvården omfattar tjänster på allmänläkarnivå

13


Samarbetet mellan företags-hälsovården och arbetarskyddet

• samarbetet med arbetarskyddsaktörerna på arbetsplatsen• arbetarskyddschefen: företräder arbetsgivaren, som ansvarar för arbetarskyddet på

arbetsplatsen• arbetarskyddsfullmäktigen: företräder personalen på arbetsplatser med ≥ 10 anställda• arbetarskyddskommissionen: på arbetsplatser med ≥ 20 anställda

Företagshälsovårdens samarbetspartners på arbetsplatserna• arbetsplatsens arbetarskyddsaktörer upprättar i samråd ett verksamhetsprogram för

arbetarskyddet

• Arbetarskyddsmyndigheten• övervakar att det har upprättats ett företagshälsovårdsavtal och att avtalet har uppdaterats• … kontrollerar att det har gjorts en arbetsplatsutredning och att utredningen är uppdaterad• … kontrollerar att har det upprättats en verksamhetsplan för företagshälsovården och att planen är

uppdaterad

• … kontrollerar om de ovan nämnda handlingar finns tillgängliga och till påseende för alla anställda

• … kontrollerar att det har gjorts hälsoundersökningar av arbetstagare i arbeten som medför särskild fara för ohälsa

• Man kan komma överens om att arbetarskyddsmyndigheten ska skicka sin inspektionsrapport till företagshälsovården

• så att företagshälsovården får kännedom om eventuella olägenheter och rikta sina egna åtgärder därefter.

14


Företagshälsovårdens finansiering

• Arbetsgivaren ordnar företagshälsovården på sin egen bekostnad

• Arbetstagarna betalar ingen besöksavgift

• Arbetsgivaren får tillbaka 50–60 % av de godkända kostnaderna via Folkpensionsanstalten

• FPA-återbäringen bekostas genom den förvärvsinkomstbaserade arbetsinkomstförsäkringen, som finansieras av arbetsgivarna och arbetstagarna

• arbetsgivarens andel är 73 % och• arbetstagarnas 27 %

• De totala kostnaderna för företagshälsovården uppgår till cirka 500–600 miljoner/år

• i genomsnitt 342 €/arbetstagare år 2010

15


Olika sätt att anordna företags-hälsovård

Arbetsgivarna kan ordna med företagshälsovårdstjänster genom att

1.köpa tjänsterna från hälsovårdscentralen2.anordna tjänsterna själva eller i samarbete med andra arbetsgivare vid

• en egen företagshälsovårdsstation eller • en företagshälsovårdsenhet som upprätthålls av en registrerad förening (rf)

3.köpa tjänsterna från en annan verksamhetsenhet eller person som har rätt att producera företagshälsovårdstjänster

• läkarcentraler

16


Företagshälsovårdens personkunder efter typ av serviceproducent

källa: Työterveyshuolto Suomessa 2010 (2012)17

Läkarcentral

Enhet som upprätthålls av arbetsgivare gemensamt

Enhet som upprätthålls av enskild arbetsgivare

Kommunalt affärsverk/Ab

Enhet inom hälsovårdscentral


Företagshälsovårdens täckningsgrad efter arbetsplatsens storlek

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 2000 2003 2006 2009

%

1-9 henkilön organisaatio 10-49 henkilön organisaatio

väh. 50 henkilön organisaatio yhteensä

Työ ja terveys Suomessa 200918

Organisationens storlek 1 – 9 pers.Organisationens storlek 50 –

Organisationens storlek 10 – 49 Samtliga organisationer

© Työterveyslaitos – www.ttl.fi 21.04.23 19

Företagshälsovårdens personal efter yrkesgrupp (antal befattningar)

Työterveyshuolto Suomessa 2010 (2012)19

Läkare

Hälsovårdare/Sjukskötare

Stödfunktioner

Fysioterapeuter

Psykologer


Aktuella frågor inom företagshälsovården

• utveckling av företagshälsovårdssamarbetet med arbetsplatsen

• verksamhetsmodellen för upprätthållande, uppföljning och tidigt stöd av arbetsförmågan i samråd med arbetsplatserna

• utveckling av samarbetet med den övriga hälso- och sjukvården och socialförsäkringen

20

Primärhälsovård

Specialsjukvård

ArbetstagareArbetsgivare

Arbetar-skydd

HRLedarskap

Företagshälsovård

Rehabiliteringstjänster

Socialförsäkring(Arbetskraftsförvaltning,

FPA, FBR, Tela)


Företagshälsovårdssamarbetet

• utgångspunkten är de företagshälsovårdsbehov som arbetsplatsen och företagshälsovården tillsammans har fastställt på basis av den information som samlats in om arbetsplatsen

• arbetsplatsen ställer upp behovsbaserade mål som man förbinder sig att försöka uppnå i samarbete med företagshälsovården

• målsättningar gällande förebyggande av arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall• målsättningar gällande hälsan och säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena• målsättningar gällande arbetstagarnas hälsa och arbets- och funktionsförmåga (se

upprätthållande, uppföljning och tidigt stöd av arbetsförmågan)• målsättningar gällande arbetsgemenskapens funktion

• arbetsplatsen och företagshälsovården kommer överens om samarbetet och arbetsfördelningen för uppnående av målsättningarna

• arbetsplatsen och företagshälsovården följer hur målsättningarna uppnås

21


Upprätthållande, uppföljning och tidigt stöd av arbetsförmågan

• utgångspunkten är en bedömning av den nuvarande arbetsförmågesituationen och arbetsplatsens målsättningar för upprätthållande av arbetsförmågan (t.ex. antalet sjukdagar, antalet förtidspensioneringar, kostnader för pensionsförsäkring)

• Allas arbetsförmåga bör främjas. Problem med arbetsförmågan bör upptäckas tidigt. Arbetet bör anpassas så att det stödjer arbetsförmågan. Återgången till arbetet bör stödjas.

• Skriftlig åtgärdspraxis: • avtal om sjukfrånvarouppföljning på arbetsplatsen • avtal om modell för tidigt stöd på arbetsplatsen• företagshälsovårdens uppgifter i arbetet med att främja och stödja arbetsförmågan

• arbetsplatser med skriftlig åtgärdspraxis och avtal om sjukfrånvarouppföljning har rätt till ersättning för 60 % av kostnaderna för förebyggande företagshälsovård

• 30–60–90-dagarsregeln stödjer upprätthållandet av arbetsförmågan• efter 30 sjukfrånvarodagar skickar arbetsplatsen en anmälan till företagshälsovården• efter 60 sjukfrånvarodagar utreder FPA behovet av rehabilitering• senast efter 90 dagar bör företagshälsovården, arbetstagaren och arbetsgivaren tillsammans

utreda möjligheterna för återgång till arbetet

22


Enligt ändringen av sjukförsäkringslagen 1.6.2012 krävs det ett intyg från företagshälsovården efter 90 dagars sjukfrånvaro

• Målet är att stödja återgången till arbetet genom att anpassa arbetet efter arbetstagarens arbetsförmåga

• Om sjukfrånvaron blir långvarig, rekommenderas därför att man inom den övriga hälso- och sjukvården hänvisar patienten till företagshälsovården för konsultation

• Företagshälsovården gör på begäran av FPA en bedömning av arbetstagarens (återstående) arbetsförmåga

• Arbetsgivaren utreder möjligheterna att anpassa arbetet för att underlätta återgången till arbetet

• Det är ofta motiverat att ordna ett samrådsmöte mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården

• Företagsläkaren skriver ett utlåtande till FPA

• Behandlingen och/eller rehabiliteringen fortsätter vid den vårdenhet där patienten behandlas

23


Samarbetet med den övriga hälso- och sjukvården

• Sjukdomar med anknytning till arbetet: företagshälsovården bör ingå i vårdkedjan

• om sjukdomen beror på arbetet• om sjukdomen förvärras av arbetet• om sjukdomen orsakar problem med att klara arbetet

• Sjukdomar som är förenade med problem med arbetsförmågan: företagshälsovården ansvarar för frågor som gäller arbetsförmågan

• i alla de fall där sjukdomen förutsätter en grundligare bedömning av arbetsförmågan• alltid då en återgång till arbetet förutsätter planering och stöd • alltid då det finns behov av samarbete med arbetsplatsen

• i planerna för hälso- och sjukvårdens organisering och vid etableringen av regionala vårdkedjor och vårdmodeller är det viktigt att beakta företagshälsovårdens medverkan i alla dessa roller

24


När lönar det sig att ta med företagshälsovården i vårdsprocessen?

• när det behövs en bedömning av arbetsförmågan

• vid långdragna sjukskrivningar

• när sjukdomen gör det svårt för patienten att arbeta

• när man misstänker att arbetet kan orsaka eller förvärra en sjukdom

• när man planerar för en återgång till arbetet efter sjukledigheten

• när det finns behov av partiell sjukdagpenning eller arbetsprövning

25


Hur kan den övriga hälso- och sjukvården få kontakt med företagshälsovården?

• patienten vet om att det har ordnats med företagshälsovård och var den ordnas

• i formuläret för bakgrundsuppgifter lönar det sig att fråga • var företagshälsovården är ordnad• om man får skicka en vårdsammanfattning till företagshälsovården

• informationen mellan hälsovårdsaktörerna löper bäst via patienten själv

• ge patienten en kopia av vårdsammanfattningen eller epikrisen

• per telefon• kräver patientens samtycke

26


TACK !

27

Documents

Må bra av jobbet