28
Umgås med barnen i köket Tisdag 13 december 2011 Montazami älskar julen Bästa bubblet till nyårsafton Öl till mat – så väljer du rätt Bjud in till fest!

MATGLÄDJE 4_2011

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En tematidning om mat. Produceras i samarbete med Mediekompaniet, Corren och Uppdragsmedia.

Citation preview

Page 1: MATGLÄDJE 4_2011

Umgås med barnen i köket

Tisdag 13 december 2011

Montazami älskar julen

Bästa bubblet till nyårsafton

Öl till mat – så väljer du rätt

Bjud in till fest!

Page 2: MATGLÄDJE 4_2011

2 tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE

Traditioner är något väldigt speciellt. Särskilt kring jul­helgen finns så många ritu­aler som ska vara som de

alltid varit, mat som ska smaka som den alltid smakat. I andra samman­hang kan vi acceptera att tiden går och villkor förändras, men inte när det gäller jultraditionen.

När vi för mer än ett år sedan först började diskutera det här numret av Matglädje kom jag plötsligt ihåg en fin juldekor jag lärde mig av svär­mor en gång. ”Saltgran”, sa jag, ”en saltgran kan jag göra. Det är ett jätte­gammalt recept, men jag har lärt mig hur man gör”. Så började jag leta. Och leta. Det är så pass länge sedan att vi flyttat sedan dess och vem vet var min anteckning finns – om jag ens gjorde någon.

Min kära svärmor har sorgligt nog alzheimers numera och ett alltför dimmigt minne för att kunna hjälpa mig. Så jag har grubblat i ett år.

Samma sak med en maträtt som jag aldrig lärde mig av mamma: pölsa. Vem kunde ens drömma om att vilja laga det? Jag vet svaret: jag, numera!

Det är bra märkligt, det man minst anar ska bli en framtida saknad blir med tiden som ett gruskorn i skon. Det skaver och påminner. Smaken minns jag, men hur gör man?

Min lärdom är att det gäller att frå­ga – och dela med sig – medan tid

är. Om mormors paradrätt. Om nöt­kakorna som ska rullas i socker och om smörkransarna. Om purjogra­tängen som vi åt på våra långa sön­dagsfrukostar under hela min barn­dom, den var min pappas särskilda favorit.

Internet är bra till mycket, men det finns frågor som inte ens där får nå­got svar.

Låt den här julen bli en helg då du delar med dig av dina bästa recept och tips. Och berätta sammanhang­en! Smakminnet sitter djupt inne i hjärnan och väcks lätt till liv när det får en chans. För det skulle ju vara rätt sorgligt att som jag gå genom livet och undra över pölsan.

Hur det gick med min saltgran?För någon vecka sedan vaknade

jag en morgon med en tydlig tanke i huvudet: gör tapetklister! Hjärnan måste ha processat mitt grubbel som en lång datorsökning, och ef­

ter ett år kom svaret. Så jag koka­de tapetklister, smetade in den lilla granens grenar som jag mindes och hällde på drivor av grovsalt. Granen såg för sorglig ut där på köksbordet och hela köksgolvet var fullt av salt­kulor. Det droppade segt klister på tidningarna under granen och gre­narna slokade.

Så synd, jag hade fel, tänkte jag och åkte iväg för att handla några saker. Och när jag kom tillbaka hem hade granen torkat och saltet vitnat. Gra­nen såg precis ut som den skulle. Gnistrande salt i små drivor på gre­narna, en charmig dekor på ett go­disbord i ett julpyntat hem.

Inte exakt min svärmors recept, kanske. Men tillräckligt nära.

PS: Om du händelsevis skulle ha ett eget recept på saltgran, mejla gärna det till mig så kan vi jämföra. Och jag söker godaste pölsan också!

[email protected]

Ansvarig utgivare: Charlotta Friborg. Projektchef: Cecilia Ydremark, Mediekompaniet. Projektledare: Maria Ståbi, Uppdragsmedia – en del av TT Gruppen. Redaktör: Lena Grape Lilliehorn, Östgöta Correspondenten. Layout: Åke Alvin, Östgöta Correspondenten. Omslagsfoto: Mikael Svensson. Tryck: Pressgrannar. Annonsering lokalt: 013-28 00 00. Riksannonser: Mediekompaniet 08-545 199 00 eller 031-724 42 66.MATGLäDJE

Fråga innan det är för sentINGåNG

Lena Grape LilliehornRedaktör Matglädje

ETT ALTERnATiv till årets jul-klapp i Sverige – en matkasse

som levereras till din dörr – är att du i stället kan glädja en

fattig familj i Ukraina med en matkasse till jul. Pris 103 kronor. www.sos-barn-

byar.se

PAckA ETT juLPAkET med mat till en fattig barn-familj eller pensionär i Rumänien, Lettland, Argen-tina, Haiti eller Filippinerna eller donera 250 kronor/paket så packas paketen åt dig. Du kan också packa ett paket med mat till ett barnhem i Lettland. www.hoppetsstjarna.se

GE juLmAT och julfirande till svenskar som inte har någon-stans att ta vägen, barnfamiljer som inte har möjlighet att köpa julmat eller presenter och till gamla som är ensamma.www.fralsningsarmen.se

mAT kAn LOckA barn till skolan där de annars skulle behövas hemma för att jobba ihop pengar till mat för dagen. Varje mål mat kostar två kronor. Ge så många du vill. www.fn.se/skolmat

TORkAn som drabbade Afrikas horn skördar många offer. I augusti delade Eriks-hjälpen ut 6 000 kilo majs, 2 520 kilo bönor och 1 512 liter matlagningsolja i det svältdrabbade Garissa-distriktet. För 365 kronor kan du ge en hel stor familj akut hjälp till mat, vatten och medicin. www.erikshjalpen.se

En GET kan ge en kvinna i Moçambique möjlighet att ge sina barn näringsrik mjölk. Pris: 200 kronor.www.presentermotfattigdom.se

i STäLLET för julskinka: Ge en gris till en familj i Indonesien, en start till egen försörjning. 280 kronor. www.gavokatalogen.barnfonden.se

Vill du fira en riktigt god jul? Ge bort en julklapp som verkligen betyder något. TExT: TinA GERDiEn

Page 3: MATGLÄDJE 4_2011
Page 4: MATGLÄDJE 4_2011

� tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE

”Spenat, färsk fisk . . . I love it!”Hon fångade oss från andra sidan At-lanten. Hon svepte in i våra vardags-rum med sitt stora blonda hår som bara måste puffas hela tiden, sin slä-piga röst, sin tofs-fanatism, sitt ljus-rosa läppstift, sin kärlek till familjen och till de svenska ostbågarna, och inte att förglömma, med sina helt oef-terhärmliga citat.

För ingen kan leverera oneliners som Maria Montazami. Numera känns det som att hon dyker upp överallt. Till exempel i en reklamfilm för ett reseföretag.

– Det här är den första reklamfilm som det företaget har spelat in utan manus. Jag fick prata fritt framför ka-meran. Jag är så stolt över resultatet!

Sprutar ur sig citatJa, varför gå över ån efter vatten?

Ingen idé att skriva manus till Ma-ria som självmant sprutar ur sig ci-tat som ”Det kommer att vara som en aurora runt omkring dig, vad är det för glänsande själ som kommer, det är ju du!” eller ”När man kommer till öknen, då hittar man sand, då är det dags att promenera”.

I höst är hon också aktuell med en kokbok. Eller rättare sagt en livs-stilsbok, ”Välkommen hem till Maria Montazami”. För hon vill inte bli jäm-förd med en kock. Däremot är hon

nöjd med sina prestationer i köket.– Allt jag lagar är så himla gott! Det

är lätt att äta för mycket. Jag fattar inte att kockar, som provsmakar he-la dagarna, kan vara så smala, hur går det ihop?

Färsk fisk och fina grönsakerOm du å andra sidan undrar hur

det går ihop att Maria är så smal, trots en hel del ostbågsknaprande, så visar förstås inte tv hela sanningen. Klart hon inte äter ostbågar hela tiden. Nej, för det är en sund livsstil som gäller för Maria. Färsk fisk och fina grönsa-ker är grunden i matlagningen, och att hitta bra råvaror året om är inga problem om man bor i Kalifornen.

– Jag älskar nyttig mat. Spenat, färsk fisk, king crab från Alaska. I love it. Tänk, när jag var barn åt vi fiskbul-lar. Fiskbullar! Fast det var ganska gott när man var liten. Men nu skulle jag aldrig äta det. Jag tycker inte hel-ler om blodpudding eller lever. Fy!

Förutom grundprincipen att maten ska vara nyttig handlar Marias mat-lagningsfilosofi mer om sånt kring maten, att samlas hela familjen och umgås i köket, som är hjärtat i det Montazamiska hemmet.

– Jag älskar att vara i köket. Jag äls-kar fixet och pysslet innan, att du-ka, plocka lite blommor och sätta i

en vas. Jag gillar att laga mat tillsam-mans, det är mysigt. Det är i köket det händer, vi umgås och lyssnar på mu-sik. Vårt kök är tillräckligt stort för fest. Häromdagen hade jag 15 kvinnor här på partaj. Jag har precis köpt en jättefin antik oljelampa från Italien som jag var noga med att placera mitt i köket så att alla skulle få veta att den är ny. Jag är så stolt över den.

Julen är viktigOm du gissar att julen är viktig för

Maria så gissar du rätt. Hon har re-dan tjuvfirat med sweorna, (Swea är en förening för svenskor utomlands), Marias bror Christian var tomte och dottern Emma var Orange Countys lucia.

– Det är en sån fin tradition att fira jul med sweorna. Vi träffas allihop och äter sill och skinka. Och så bru-kar jag köpa hemgjord glögg som jag serverar på julafton.

men saknar du inte den svenska ju-len, palmer känns ju inte så juligt?

– Jo, det gör jag. När barnen var små firade vi alltid jul i Sverige, dom äls-kar Sweden. Men vår jul är också fin. Huset är klätt i ljusslingor, det är lite kallare än vanligt och så bor vi bara två timmar från snön.

Lagar du julmaten själv?– Ja, köttbullarna och skinkan. Sil-

len köper jag på Ikea, de har fina sillar. Faktiskt har jag aldrig någonsin sett fram emot att fira jul som jag gör i år. Förra året packade vi resväskorna och åkte till New York och bodde på Plaza hotel och åkte skridskor i Cen-tral park. Det var fint, men i år ska det bli extra jul i Montazamis hus. Och Kamran, han är tomte.

Lagar mat till välgörenhetMan skulle lätt kunna gissa att Maria var den ständiga lucian hemma i Sve-rige, men icke. ”Det var alltid någon annan som valdes”. Men däremot gör hon precis som tomten, goda gärningar. Ibland är det storkok i Marias kök när hon lagar mat till väl-görenhet.

– Det är verkligen något jag brin-ner för. Jag älskar att laga massor av mat och åka ner downtown och dela ut till behövande. Det ger mig så mycket.

Och jag tycker att du skulle vara per-fekt som julglädjespridare hos oss. Varför inte som årets julvärd i tv?

– Ja, det vore något. Tyvärr har jag inte ens fått frågan. Åh, det hade varit roligt att få göra det. Jag minns Arne Weise, han var fantastisk. Och det var jul när man tittade på honom.

men för lite tofsar i rutan?– Precis!

Maria MontazaMi

Ålder: 46 år.Familj: Maken Kamran, bar-

nen Sara 20, Hanna 17, Emma 14 och Nicolas 13. Hunden Bella, en maltipp, hälften mal-teser och hälften pudel.

bor: I Laguna Niguel, någ-ra mil söder om Los Angeles.

bakgrund: 1987 reste Maria på semester till LA med sin syster och blev kvar.

Först fick hon jobb som au pair och sedan blev hon servitris på en restaurang där Kamran var restau-rangchef. Hon blev känd för svenska folket i realityserien ”Hollywood-fruar” som har fyra säsonger på nacken. 2010 vann hon pris på Gaygalan i kate-gorin ”Årets-vi-älskar-dig”. Ak-tuell med egen väskkollektion, reklamfilmer och livsstilsboken ”Välkommen hem till Maria Montazami”.

Antal tofsar hemma: 87. bästa juldekoration: Älskar en

tomte som jag har köpt på NK i Stock-holm med en hög toppluva. I övrigt är jag inne på en stil som vi kallar för ”mercury”. Typ silver som ser lite gammalt och slitet ut.

bäst köksprylen: Fina knivar. Kast-rullerna. Hm, allt mitt porslin!

Alltid i kylskåpet: Ost. Jag älskar ost. När jag är i Sverige åker jag alltid över till Danmark och köper Gamle Ole. Det är en tradition som jag och mamma har. Den luktar fotsvett men är fantastisk. Jag har också alltid skivad skinka, kalkon eller kyckling, grönsaker, färskpressad apelsinjuice, frukttallrik med färsk frukt.

TEXT: mArIA SOOmrO FOTO: rOLANd PerSSON

Maria Montazami är Sveriges mest älskade Hollywoodfru. Och ibland även Los Angeles egen tomte.– Jag älskar att laga mat och åka ner downtown och dela ut den. Att ge i jultid känns viktigt för mig, säger hon.

”Jag målar läpparna kanske 50 gånger om dagen, och tro mig, det är ett heltidsjobb”

”Jag klär upp mig till allt, till gymmet, till affären, för andra folk tittar ju. Dom vill ju inte se någon ful människa som går omkring.”

”Inte för att skryta, men detta är faktiskt bästa platsen för en godisskål”

”Jag lärde mig faktiskt att göra kaffe för ett år sen, så jag har blivit expert”6–8 portioner

2 burkar krabbkött,

avrunnet men spara

lite vätska

200 g cream cheese, ej light

1 dl majonnäs

6 salladslökar,

fint strimlade

½ tsk tabasco

2 dl riven parmesanost

Sätt ugnen på 200 grader.

Blanda alla

ingredienser i en skål och häll sedan blandningen i en ugnsform.

Grädda i cirka 20 mi-nuter, tills blandningen är gyllene. Servera med kex, skivad baguette eller surdegsbröd.

maria brukar ibland servera dip-pen ur ett runt urholkat sur-degsbröd.

Marias VarMa krabbdipp

Page 5: MATGLÄDJE 4_2011

� tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE

”Spenat, färsk fisk . . . I love it!”Hon fångade oss från andra sidan At-lanten. Hon svepte in i våra vardags-rum med sitt stora blonda hår som bara måste puffas hela tiden, sin slä-piga röst, sin tofs-fanatism, sitt ljus-rosa läppstift, sin kärlek till familjen och till de svenska ostbågarna, och inte att förglömma, med sina helt oef-terhärmliga citat.

För ingen kan leverera oneliners som Maria Montazami. Numera känns det som att hon dyker upp överallt. Till exempel i en reklamfilm för ett reseföretag.

– Det här är den första reklamfilm som det företaget har spelat in utan manus. Jag fick prata fritt framför ka-meran. Jag är så stolt över resultatet!

Sprutar ur sig citatJa, varför gå över ån efter vatten?

Ingen idé att skriva manus till Ma-ria som självmant sprutar ur sig ci-tat som ”Det kommer att vara som en aurora runt omkring dig, vad är det för glänsande själ som kommer, det är ju du!” eller ”När man kommer till öknen, då hittar man sand, då är det dags att promenera”.

I höst är hon också aktuell med en kokbok. Eller rättare sagt en livs-stilsbok, ”Välkommen hem till Maria Montazami”. För hon vill inte bli jäm-förd med en kock. Däremot är hon

nöjd med sina prestationer i köket.– Allt jag lagar är så himla gott! Det

är lätt att äta för mycket. Jag fattar inte att kockar, som provsmakar he-la dagarna, kan vara så smala, hur går det ihop?

Färsk fisk och fina grönsakerOm du å andra sidan undrar hur

det går ihop att Maria är så smal, trots en hel del ostbågsknaprande, så visar förstås inte tv hela sanningen. Klart hon inte äter ostbågar hela tiden. Nej, för det är en sund livsstil som gäller för Maria. Färsk fisk och fina grönsa-ker är grunden i matlagningen, och att hitta bra råvaror året om är inga problem om man bor i Kalifornen.

– Jag älskar nyttig mat. Spenat, färsk fisk, king crab från Alaska. I love it. Tänk, när jag var barn åt vi fiskbul-lar. Fiskbullar! Fast det var ganska gott när man var liten. Men nu skulle jag aldrig äta det. Jag tycker inte hel-ler om blodpudding eller lever. Fy!

Förutom grundprincipen att maten ska vara nyttig handlar Marias mat-lagningsfilosofi mer om sånt kring maten, att samlas hela familjen och umgås i köket, som är hjärtat i det Montazamiska hemmet.

– Jag älskar att vara i köket. Jag äls-kar fixet och pysslet innan, att du-ka, plocka lite blommor och sätta i

en vas. Jag gillar att laga mat tillsam-mans, det är mysigt. Det är i köket det händer, vi umgås och lyssnar på mu-sik. Vårt kök är tillräckligt stort för fest. Häromdagen hade jag 15 kvinnor här på partaj. Jag har precis köpt en jättefin antik oljelampa från Italien som jag var noga med att placera mitt i köket så att alla skulle få veta att den är ny. Jag är så stolt över den.

Julen är viktigOm du gissar att julen är viktig för

Maria så gissar du rätt. Hon har re-dan tjuvfirat med sweorna, (Swea är en förening för svenskor utomlands), Marias bror Christian var tomte och dottern Emma var Orange Countys lucia.

– Det är en sån fin tradition att fira jul med sweorna. Vi träffas allihop och äter sill och skinka. Och så bru-kar jag köpa hemgjord glögg som jag serverar på julafton.

men saknar du inte den svenska ju-len, palmer känns ju inte så juligt?

– Jo, det gör jag. När barnen var små firade vi alltid jul i Sverige, dom äls-kar Sweden. Men vår jul är också fin. Huset är klätt i ljusslingor, det är lite kallare än vanligt och så bor vi bara två timmar från snön.

Lagar du julmaten själv?– Ja, köttbullarna och skinkan. Sil-

len köper jag på Ikea, de har fina sillar. Faktiskt har jag aldrig någonsin sett fram emot att fira jul som jag gör i år. Förra året packade vi resväskorna och åkte till New York och bodde på Plaza hotel och åkte skridskor i Cen-tral park. Det var fint, men i år ska det bli extra jul i Montazamis hus. Och Kamran, han är tomte.

Lagar mat till välgörenhetMan skulle lätt kunna gissa att Maria var den ständiga lucian hemma i Sve-rige, men icke. ”Det var alltid någon annan som valdes”. Men däremot gör hon precis som tomten, goda gärningar. Ibland är det storkok i Marias kök när hon lagar mat till väl-görenhet.

– Det är verkligen något jag brin-ner för. Jag älskar att laga massor av mat och åka ner downtown och dela ut till behövande. Det ger mig så mycket.

Och jag tycker att du skulle vara per-fekt som julglädjespridare hos oss. Varför inte som årets julvärd i tv?

– Ja, det vore något. Tyvärr har jag inte ens fått frågan. Åh, det hade varit roligt att få göra det. Jag minns Arne Weise, han var fantastisk. Och det var jul när man tittade på honom.

men för lite tofsar i rutan?– Precis!

Maria MontazaMi

Ålder: 46 år.Familj: Maken Kamran, bar-

nen Sara 20, Hanna 17, Emma 14 och Nicolas 13. Hunden Bella, en maltipp, hälften mal-teser och hälften pudel.

bor: I Laguna Niguel, någ-ra mil söder om Los Angeles.

bakgrund: 1987 reste Maria på semester till LA med sin syster och blev kvar.

Först fick hon jobb som au pair och sedan blev hon servitris på en restaurang där Kamran var restau-rangchef. Hon blev känd för svenska folket i realityserien ”Hollywood-fruar” som har fyra säsonger på nacken. 2010 vann hon pris på Gaygalan i kate-gorin ”Årets-vi-älskar-dig”. Ak-tuell med egen väskkollektion, reklamfilmer och livsstilsboken ”Välkommen hem till Maria Montazami”.

Antal tofsar hemma: 87. bästa juldekoration: Älskar en

tomte som jag har köpt på NK i Stock-holm med en hög toppluva. I övrigt är jag inne på en stil som vi kallar för ”mercury”. Typ silver som ser lite gammalt och slitet ut.

bäst köksprylen: Fina knivar. Kast-rullerna. Hm, allt mitt porslin!

Alltid i kylskåpet: Ost. Jag älskar ost. När jag är i Sverige åker jag alltid över till Danmark och köper Gamle Ole. Det är en tradition som jag och mamma har. Den luktar fotsvett men är fantastisk. Jag har också alltid skivad skinka, kalkon eller kyckling, grönsaker, färskpressad apelsinjuice, frukttallrik med färsk frukt.

TEXT: mArIA SOOmrO FOTO: rOLANd PerSSON

Maria Montazami är Sveriges mest älskade Hollywoodfru. Och ibland även Los Angeles egen tomte.– Jag älskar att laga mat och åka ner downtown och dela ut den. Att ge i jultid känns viktigt för mig, säger hon.

”Jag målar läpparna kanske 50 gånger om dagen, och tro mig, det är ett heltidsjobb”

”Jag klär upp mig till allt, till gymmet, till affären, för andra folk tittar ju. Dom vill ju inte se någon ful människa som går omkring.”

”Inte för att skryta, men detta är faktiskt bästa platsen för en godisskål”

”Jag lärde mig faktiskt att göra kaffe för ett år sen, så jag har blivit expert”6–8 portioner

2 burkar krabbkött,

avrunnet men spara

lite vätska

200 g cream cheese, ej light

1 dl majonnäs

6 salladslökar,

fint strimlade

½ tsk tabasco

2 dl riven parmesanost

Sätt ugnen på 200 grader.

Blanda alla

ingredienser i en skål och häll sedan blandningen i en ugnsform.

Grädda i cirka 20 mi-nuter, tills blandningen är gyllene. Servera med kex, skivad baguette eller surdegsbröd.

maria brukar ibland servera dip-pen ur ett runt urholkat sur-degsbröd.

Marias VarMa krabbdipp

Page 6: MATGLÄDJE 4_2011

� tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE

Att ge bort riktigt fina chokladpraliner till jul och nyår är trevligt. Ännu roligare blir det om du gjort pralinerna själv. Här är Matglädjes snabbkurs.

�. När pralinerna stelnat knackas de ur formen. Proffsigt!

5. Dags att försluta pralinen med smält choklad. Se till att det blir tätt runt om.

4. När skalet är 2–3 lager tjockt droppas fyllningen i. Lämna lite plats för chokladlagret som ska bli pralinens botten.

3. Ulla målar upp sidorna på skalet – pralinens hölje – med pensel. Sedan in i kylen tills de är hårda. Repetera minst en gång.

2. Häll försiktigt lite choklad till varje pralin i formen. Formar finns i flera webbutiker, som bagarenochkocken.se, pralinformar.se och mumsigt.se.

1. Smält chokladen i vattenbad i kast-rull.

TEXT: LENA GRAPE LILLIEHORN FOTO: MIKAEL SVENSSON, LAURA MENDELIN

Ulla Kärrman bjuder på hemgjorda praliner.

Pralinerna ser så proffsiga ut att vi har svårt att tro på att de är hemgjorda. Ulla Kärrman i Linköping vet, hon är van vid att många tror att de är köpta. Hon kör snabbkursen med oss:

Pralinerna består i grunden av tre delar: ett skal, en fyllning och en bot-ten.

Det finns olika sätt att göra chok-ladskalen. Man kan antingen hälla i ganska mycket choklad i varje urtag, vicka runt på formen och sedan hälla ut det som inte behövs. Men det blir minst sagt kladdigt med den meto-den. Ulla Kärrman har hittat en an-nan modell:

– Jag häller i lite i varje form och stryker ut det med en vanlig vatten-färgspensel. Det kanske tar lite längre tid men kladdar inte mycket alls.

In i kylen med formen. När skalen stelnat gör du om proceduren. Prali-nerna blir bäst med 2-3 lager choklad i skalet, särskilt om det är en lite rin-nig fyllning. Kyl mellan varje lager.

Om du har en klar hård form går det att se om chokladskalet är tillräckligt tjockt, det är svårare i de mörka sili-konformarna. Så är det fyllningen, den kan vara lite rinnig. Blanda i lite smält blockchoklad, tipsar Ulla.

Fyll inte formarna ända upp, då får inte locket plats. Och då rinner fyll-ningen ut. Lite trist, kanske.

Till sist, om det är svårt att få ur prali-nerna ur formen: Lägg den i frysen en liten stund, så går det bättre. Ett tips är att använda blockchoklad till hår-da formar, men om du vill ha choklad med högre kakaohalt passar de bättre i silikonform.

Grundrecept praliner24 praliner

200 g blockchoklad

Smält chokladen i vattenbad. Gör en fyllning. Följ steg-för-steg-anvisning-en vid bilderna nedan. Lycka till!

Ullas päronfyllning125 g nougat

½dl grädde

3–4 msk smält choklad

1 msk Xanté päronkonjak

Smält nougaten och häll sedan i gräd-de och smält choklad. Smaksätt med päronkonjak.

Mintfyllning100 g Marabou mintkrokant

½ dl grädde

ett par droppar pepparmintarom

Smält chokladen och häll sedan i grädde, droppa i mintarom.

Kolafyllning1 dl grädde

½ dl ljus sirap

½ dl strösocker

½ dl florsocker med chokladsmak

Koka smeten 5–6 minuter, rör om.

Fixa finfina pralinerFin pralinblogg

Missa inte den trevliga bloggen www.sockerblomman.blogspot.com, med praliner av Kristin Robertsson i Göteborg. Här en pralin med vitt skal och en ljuvlig, julig fyllning:

SaffranstryffelSkal: 400 g smält, vit choklad

Fyllning: 1 dl grädde

30 g glukos

½ g saffran

150 g hackad vit choklad

40 g smör

Koka upp grädde och glukos, rör ner saffran. Häll grädden över chokladen och rör till en slät smet. Blanda ner det rumstempererade smöret. Låt svalna, fyll i formen.

Fyllningen räcker gott och väl till en pralinform för 24 praliner. Det som blir över går att rulla till bollar och doppa i kokos.

Page 7: MATGLÄDJE 4_2011

�MATGLÄDJE TisDAG 13 DEcEMbEr 2011

Saltgran – mitt hemliga receptGranen är vackert snö-klädd, trots att den står inom­hus. Ett resultat av forna generationers påhittighet. Förklaringen heter: salt!

TexT: LEna GrapE LiLLiEhorn FoTo: MikaEL SvEnSSon

Min svärmor visade mig en gång en riktig familjehemlighet: den rykt-bara saltgranen, som man gjorde i släkten sedan gammalt. Hon fick mig att lova att inte avslöja recep-tet för någon annan, ett löfte jag nu bryter å det gruvligaste. Skälet? Jag vill inte att en sådan här söt juldekor ska falla i glömska, utan att fler ska få njuta av den.

Den gången skyltade jag ett helt butiksfönster med stora granar, det blev oerhört vackert. Men sedan har jag glömt att göra det.

Receptet är bortåt hundra år gam-malt, gissar jag, och jag har det inte i ursprungsversion. Men efter en del experimenterande har jag hittat en fullt acceptabel variant.

Mycket bättre än sprejburkVi har jämfört med ”snö” på sprej-burk, för att se om modernare tek-nik kan vara bättre, men så är det inte alls! Den vitsprejade granen ser bara ful ut, medan saltgranen blir vacker på riktigt.

Den har en nackdel, det ska jag er-känna. Det är lätt att få salt spritt i hela huset, så hålls på tidningar och flytta granen försiktigt till sin rätta plats.

Så här gör du:

SaltgranRäcker till 2–3 bordsgranar

Tapetklister:4 dl vatten

½ dl socker

1 ½ msk potatismjöl

Snö:1 påse grovt salt

Blanda potatism­jöl med lite av det kalla vattnet till en jämn smet. Koka upp resterande vatten och socker.

Ta av kastrullen från värmen och häll i potatismjölsmeten under om-rörning. Det är viktigt att du rör hela tiden. Koka upp och ta av kastrullen när du ser första bubblan i botten.

Låt klistret svalna. Klart för an-vändning!

Sätt granen stadigtLägg ut rejält med tidningar på köks-bordet eller ett golv där du kan hålla på. Sätt granen i en julgransfot så att den står stadigt. Du behöver kunna dra längs granens grenar, så det blir hopplöst om den står och vickar.

Ta tapetklister med händerna och smeta in granens grenar. Enklast är nästan att börja nerifrån och arbe-ta sig uppåt i granen. Det ska vara ganska rikligt. Häll allt eftersom på så mycket salt du kan få att fastna. Mycket ramlar av direkt, men man får samla upp och strö över igen. Jag har provat med vanligt finsalt också, men det syns sämre än det grova.

Till en början är grenarna tunga och saltet syns inte så väl heller, men när granen torkat efter någon timme blir saltet vitt och vackert.

God Jul!

Page 8: MATGLÄDJE 4_2011

Sillen är ju en självklarhet på julbordet och de flesta vill följa familjetraditionerna exakt vid denna högtid. Men vill du förnya dig finns det mycket roligt du kan hitta på. Prova åtminstone en ny sort i år eller gör en liten tapasbuffé med trevliga små sillar. De är särskilt goda på hembakat knäckebröd.

Asiatisk sill

Pimpad löksill

Grekisk sill

1 burk inläggningssill

Kryddlag:1½ dl vatten

1 dl socker

3 msk ättikssprit

10 kryddnejlikor

1 citrongräs

3–4 cm färsk ingefärsrot

1 röd chilifrukt

½ limefrukt

Häll vatten, socker, ättikssprit och kryddnejlikor i en gryta. Krossa citrongräset lätt med baksidan av ett knivskaft, dela

i 3 cm långa bitar. Skala inge-färsroten och skär i tunna ski-vor. Chilifrukten skärs i ringar. För extra styrka kan kärnorna få vara kvar, annars sköljs de bort. Lägg allt i grytan. Sjud cirka 20 minuter. Låt kallna och lägg i tunna skivor av li-men.

Spola sillen i kallt vatten och låt den rinna av. Skär sillfiléer-na i 1 cm breda bitar som läggs i en burk. Slå den kalla lagen över och ställ kallt. Sillen är klar att äta efter 2 dagar.

Vill du använda butiksinlagd löksill är det hur enkelt som helst att bara lägga till stötta enbär och lingon. Det blir inte lika fint som med rödlök, men går snabbt som vinden!1 burk inläggningssill

Lingonlag:1½ dl vatten

5 msk ättikssprit

1 dl socker

15 grovt stötta kryddpepparkorn

10 stötta enbär

1 skivad rödlök

½ dl lingon

Spola sillen i kallt vatten och låt den rinna av. Skär sillen i 2 cm breda bitar.

Blanda i en gryta vatten, ät-tikssprit, socker, kryddpep-par och enbär. Koka upp så att sockret löser sig. Varva i en burk sillbitar, lök och lingon. Toppa med lingonen. Häll den kalla lagen över sillen. Låt stå minst ett dygn.

Blir lagen grumlig efter någ-ra dagar går det bra att koka ny lag som slås på. Sillen blir då fräsch igen med lite ny lök och lingon.

4 inlagda löksillar

Fetasås:50 g fetaost, gärna marinerad

1 burk lättcrème fraiche

2 msk majonnäs

1 msk dragon

1 liten vitlöksklyfta, pressad

1 liten, finhackad rödlök

salt och nymald svartpeppar

Låt sillfiléerna rinna av och ta bort lökbitarna innan sillen skärs i 2 cm breda bitar. Smu-la sönder fetaosten och blanda med det övriga till såsen. Sma-ka av. Varva såsen med sillbi-tarna, toppa med lökhack och lite dragon.

RECEPT: CAROLINA ERIKCSSON, MAT&HÄLSA foTo: MIKAEL SVENSSON STYLING: LENA GRAPE LILLIEHORN

� tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE �MATGLÄDJE tisdag 13 december 2011

Page 9: MATGLÄDJE 4_2011

Sillen är ju en självklarhet på julbordet och de flesta vill följa familjetraditionerna exakt vid denna högtid. Men vill du förnya dig finns det mycket roligt du kan hitta på. Prova åtminstone en ny sort i år eller gör en liten tapasbuffé med trevliga små sillar. De är särskilt goda på hembakat knäckebröd.

Asiatisk sill

Pimpad löksill

Grekisk sill

1 burk inläggningssill

Kryddlag:1½ dl vatten

1 dl socker

3 msk ättikssprit

10 kryddnejlikor

1 citrongräs

3–4 cm färsk ingefärsrot

1 röd chilifrukt

½ limefrukt

Häll vatten, socker, ättikssprit och kryddnejlikor i en gryta. Krossa citrongräset lätt med baksidan av ett knivskaft, dela

i 3 cm långa bitar. Skala inge-färsroten och skär i tunna ski-vor. Chilifrukten skärs i ringar. För extra styrka kan kärnorna få vara kvar, annars sköljs de bort. Lägg allt i grytan. Sjud cirka 20 minuter. Låt kallna och lägg i tunna skivor av li-men.

Spola sillen i kallt vatten och låt den rinna av. Skär sillfiléer-na i 1 cm breda bitar som läggs i en burk. Slå den kalla lagen över och ställ kallt. Sillen är klar att äta efter 2 dagar.

Vill du använda butiksinlagd löksill är det hur enkelt som helst att bara lägga till stötta enbär och lingon. Det blir inte lika fint som med rödlök, men går snabbt som vinden!1 burk inläggningssill

Lingonlag:1½ dl vatten

5 msk ättikssprit

1 dl socker

15 grovt stötta kryddpepparkorn

10 stötta enbär

1 skivad rödlök

½ dl lingon

Spola sillen i kallt vatten och låt den rinna av. Skär sillen i 2 cm breda bitar.

Blanda i en gryta vatten, ät-tikssprit, socker, kryddpep-par och enbär. Koka upp så att sockret löser sig. Varva i en burk sillbitar, lök och lingon. Toppa med lingonen. Häll den kalla lagen över sillen. Låt stå minst ett dygn.

Blir lagen grumlig efter någ-ra dagar går det bra att koka ny lag som slås på. Sillen blir då fräsch igen med lite ny lök och lingon.

4 inlagda löksillar

Fetasås:50 g fetaost, gärna marinerad

1 burk lättcrème fraiche

2 msk majonnäs

1 msk dragon

1 liten vitlöksklyfta, pressad

1 liten, finhackad rödlök

salt och nymald svartpeppar

Låt sillfiléerna rinna av och ta bort lökbitarna innan sillen skärs i 2 cm breda bitar. Smu-la sönder fetaosten och blanda med det övriga till såsen. Sma-ka av. Varva såsen med sillbi-tarna, toppa med lökhack och lite dragon.

RECEPT: CAROLINA ERIKCSSON, MAT&HÄLSA foTo: MIKAEL SVENSSON STYLING: LENA GRAPE LILLIEHORN

� tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE �MATGLÄDJE tisdag 13 december 2011

Page 10: MATGLÄDJE 4_2011

10 tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE

1 burk inläggningssill

Brännvinssås:½ dl smaksatt brännvin, till exempel

Östgöta sädes eller Hallands fläder

½ dl korinter

1 dl finstrimlad selleri

1 dl finstrimlad morot

2 msk hackad dill

2–3 msk riven pepparrot

2 dl crème fraiche

nymald vitpeppar

Spola sillen i kallt vatten och låt den rinna av. Skär sillen i 2 cm sneda bitar som läggs i en skål. Häll på brännvin och korinter. Ställ kallt några timmar eller över natten.

Blanda det övriga i en skål och smaka av innan crème frai-cheblandningen rörs ned bland sillbitarna. Vid serveringen gar-neras sillen med lite rotfrukts-strimlor och dill.

Snabbaste receptet ger en som-marklassiker nya kläder.

1 burk matjessill

1 dl chilisås

2 msk kapris

½ dl delade oliver med pimiento

nymald vitpeppar

Låt matjessillen rinna av och skär den i bitar. Häll på chilisås, kapris, oliver. Smaka av med nymald vitpeppar. Sillen är klar att äta!

Nybakat knäckebröd är fantas-tiskt till sillarna! Här har vi tagit ut små rundlar till tapasbuffén.

2 dl ljummet vatten

25 g jäst

1½ tsk salt

2 msk rapsolja

3 dl grovt rågmjöl

2 msk hela linfrön

2-3 dl vetemjöl

flingsalt och hel kummin att strö över

Lägg vatten och jäst i en bunke eller hushållsmaskin. Rör om så att jästen löser sig. Tillsätt salt, olja, rågmjölet och linfrö samt det mesta av vetemjölet. Spara lite till utkavlingen. Arbeta de-gen smidig cirka 4 minuter i ma-skin och 10 minuter för hand. Jäs under bakduk cirka 30 minuter.

Sätt ugnen på 250 grader.Ta upp degen på ett mjölat

bakbord. Rulla ut till en längd och dela i 20 bitar för knäcke-bröd med cirka 15 cm i diame-ter. Kavla ut mycket tunt med en brödkavel till önskad stor-lek. Mjöla bakbord, kavel och händer så att degen inte fast-nar. Strö på kummin och lite, li-te flingsalt innan det sista dra-get med kruskavel görs. Har du ingen kruskavel får du nagga degen med en gaffel för att för-hindra blåsor.

Grädda mitt i ugnen 5–6 mi-nuter. Låt svalna på ett galler ut-an bakduk.

Knäckebrödet går att efter-torka på svag ugnsvärme om det känns lite mjukt.

Brännvinssill

Medelhavssill

Kumminknäcke

Page 11: MATGLÄDJE 4_2011
Page 12: MATGLÄDJE 4_2011

�12

TEXT: LENA GRAPE LILLIEHORN FOTO: STOCKXCHNG

Frossa i citron

Himmelsk fromage som är en perfekt avslutning på en fin helgmiddag – eller kan­ske till nyår? Den här dess­erten är som att smaka på sommarmoln – friskt och lent och smältande.2 ägg

1 ¼ dl strösocker

rivet skal av ½ citron

saft av ½–¾ citron

4 blad gelatin

1 msk vatten

2 ½-3 dl vispgrädde

Lägg gelatinbladen att mjukna i kallt vatten. Kra­

ma ur dem och smält dem sedan i 1 msk vatten på svag värme i en kastrull. Låt dem svalna, men inte stelna.

Knäck äggen och dela på gulor och vitor. Rör äggulor tillsammans med sock­er så det blir vitt och pö­sigt. Blanda i rivet citron­skal och citronsaft. Vispa ned det avsvalnade gelati­net. Häll smeten i en kast­rull, koka försiktigt upp un­der omrörning och låt den tjockna på svag värme.

Vispa grädden och ägg­vitorna i varsin bunke till

fast konsistens. Rör försik­tigt ned växelvis grädde och äggvitor i äggsmeten. Häll krämen i en fin kallvat­tensköljd form, exempelvis en sockerkaksform, och låt stelna i kyl.

Vid servering, skölj has­tigt utsidan på formen i varmt vatten, så att froma­gen släpper. Vänd upp den på serveringsfat, dekorera gärna med halverade vin­druvor eller tunna citron­skivor. Alternativt kyl fro­magen i en vacker skål och servera direkt ur den.

Tänk att kunna plocka frukter från träden på trottoaren! Så är det i länderna runt Medelhavet just nu – det är högsäsong för citrusfrukter.

Centrum för citron-odling är södra Italien där Amalfi-kusten och Sicilien är särskilt kända för sina fina citroner.

Här ett snabblagat och fräscht recept ur boken ”Citrus­köket” av Caroline Hofberg. Det är viktigt med nyriven parmesanost från bit, skri­ver hon och tipsar om att det även är gott med grillad lax till.

400 g spagetti

pressad saft av 2 citroner

1 msk rivet citronskal

1 dl olivolja

ca 2 dl färskriven parmesanost

1 kruka hackad basilika

1 dl hackad bladpersilja

salt

nymalen svartpeppar

Till servering:färskriven parmesanost

Koka spagettin enligt anvis­ningarna på förpackningen. Låt den rinna av och häll till­baka den i grytan.

Vispa ihop citronsaft, skal, olivolja, parmesanost, basi­lika och persilja. Smaka av med salt och peppar.

Blanda såsen med den ny­kokta och varma spagettin och servera med riven par­mesanost.

Spagetti med citron och basilika4 personer

Mer Medelhavssmaker i den här oliv­ och rosmarin­smakande kycklingen.

6 kycklingfiléer

Marinad:2 citroner

2–3 vitlöksklyftor + 1 hel vitlök

3 msk olivolja

1 msk torkad rosmarin

salt

svartpeppar

20–25 svarta oliver

Dela kycklingfiléerna tvärs över i halvor. Pressa en ci­

tron, finhacka vitlöks­klyftorna och blanda med olivolja och kryddor till ma­rinaden. Lägg kycklingen i en form eller dubbla plast­påsar och häll marinaden över. Låt vila kallt minst en timme.

Sätt ugnen på 200 grader. Lägg kycklingbitarna i en ugnsform med svarta oli­ver runt om. Häll över ma­rinaden. Skär av toppen på den hela vitlöken, skär den andra citronen i grova bitar och låt steka med.

Stek ca 30–40 minuter. Ta ut formen någon gång och ös med spadet som bil­das. Stick i kycklingbitarna för att se när de är färdiga, köttsaften ska vara klar.

Servera tillsammans med en krämig risotto med svamp och extra citron att pressa över.

Pasta fungerar förstås också till , liksom en potatis­gratäng med mycket riven ost eller rent av lite smulad gorgonzola. Några små to­mater till, kanske?

Medelhavskyckling6 personer

Citronsmör2 personer

Fantastiskt gott till lättkokta grönsa­ker – både färska och de som varit frysta. I frysdisken hittar du också skaldjur som king crab legs, som är jättegoda att doppa i smöret.

100 g smör

saft från 2 citroner

2 msk hackad bredbladig persilja

Smält smöret tillsammans med ci­tronsaft och rör ned finhackad per­silja. Klart att äta!

Lemoncurd�en här friska krämen är jättegod på nyrostat bröd till en kopp te när du känner dig lite fru­sen och ruggig.

2 citroner

100 g smör

1–2 dl socker

3 ägg

Tvätta citronerna väl i varmt vatten. Riv skalet fint och pressa ur saften. Sjud under omrörning på svag värme tillsammans med smör och sock­er. Börja med 1 dl socker och smaka av hur söt du vill ha krämen. Rör tills allt socker löst sig.

Vispa upp ett ägg i taget och rör ned tills krä­men tjocknar. Det får inte koka, då skär det sig.

Låt krämen kallna och häll upp på burkar. Den håller ungefär en vecka, så passa på att njuta!

Citronfromage4 personer

Page 13: MATGLÄDJE 4_2011

Välkommen!Du är härmed inbjuden till

Micael Bindefeld, som avslöjar

hur man arrangerar en verkligt

oförglömlig nyårsfest.Plats: Nästa sida.

Tid: När du vill. Till exempel nu!

Page 14: MATGLÄDJE 4_2011

14 tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE 15matgLÄdJe tisdag 13 december 2011

När Micael börjar planera en fest har han alltid en vision om hur den ska se ut. Han börjar med dukningen, den sätter tonen på hela festen och han lägger ner

mycket möda på att den ska kännas välkomnande. Först när han har valt porslinet bestämmer han menyn. Ett tips är att välja en

kontrasterande färg, alltså inte välja mörk mat till mörka tallrikar. Micael älskar blomsterarrangemang och väljer ofta att bygga på höjden, för att skapa en ”centerpiece”. Den gigantiska blomman ger ett pampigt intryck och för att under­lätta konversationen flyttas den när gästerna tar plats vid bordet.

”Nyårsafton är ett fantastiskt tillfälle att skapa en minnesvärd fest.” Orden är Micael Bindefelds, de grandiosa festernas okrönte konung.– Det behöver inte bli dyrt, det handlar mer om kärlek, omsorg och tid.

Det började med en invigning av Levi’s konceptbutik i Stockholm 1987. Micael Bindefeld skapade en happe-ning och stora rubriker i tidningar kring butiksöppningen och succén var ett faktum.

Nästa år firar han 25 år som fester-nas mästare och han har genom åren skapat hundratals uppseendeväck-ande evenemang för tusentals gäs-ter. Och de som har turen att få en in-bjudan osa:r ett unisont: Ja! Ingen fest är den andra lik och den ena tillställ-ningen överträffar den andra i idéri-kedom, för att inte säga galenskap.

Ta till exempel när Vattenfall fira-de sitt 100-årsjubileum med fest i Blå hallen. Då förvandlade Micael golvet till en vacker sommaräng med hjälp av 950 kvadratmeter gräsmatta. Eller

filmpremiären av den avslutande de-len i Sagan om Ringen, när hela Karl-bergs slottsfasad kläddes med 500 kvadratmeter vitskimrande organ-zatyg som belystes med ett sagolikt blått ljus.

För Micael är mannen som inte gör något halvhjärtat. Han satsar allt. Är otroligt noga med detaljerna. En krä-vande perfektionist. Och i kombina-tion med galna idéer, är det nyckeln till framgång.

Gör en Bindefeldfest själv!Nu har ju inte alla turen att bli inbju-den till en Bindefeldfest. Men, säger han, du kan skapa en själv! Så vi bad Micael tipsa om hur du fixar den ul-timata glittriga nyårsfesten. Eftersom han inte gör något halvhjärtat gick

han igång på alla cylindrar. Självklart måste vi ha den bästa festlokalen som finns att uppbåda. Valet föll på Spe-gelsalen på Grand Hôtel, med en arki-tektur inspirerad av Versailles. Stora spegelfönster, två gigantiska kristall-kronor och vackra plafondmålning-ar. Här har Micael arrangerat otaliga fester, bland annat fyra 007-premiä-rer. En perfekt bakgrund för dagens övningar, en vacker nyårsdukning.

– Att skapa en fest är en form av es-kapism. Kanske behöver vi det sär-skilt nu i kristider. Nyårsafton är en speciell högtid då vi sammanfattar året som har gått och blickar framåt. Ett perfekt tillfälle att träffas och fira. Klä sig lite finare, lägga ner tid på mat och dukning.

– Få saker kan få en gäst att kän-

na sig mer välkommen än en vacker dukning. När jag planerar en fest bör-jar jag alltid med att välja porslinet. Sedan gör jag en meny som passar till dukningen.

En konstnär i aktionAtt stå bredvid när Micael dukar är, utan att överdriva, som att beskåda när en konstnär målar en tavla. Var-je drag är noga övervägt och avvägt, och utförs med en viss vånda.

Micaels tavelduk är ett handsytt överkast inköpt på en marknad i Da-maskus. Sedan detaljerna, svarta blanka tallrikar med glasmosaik från Spanien. Guldsmyckade vinglas från Prag, handgjorda grova bestick från Thailand. Ljusstakar från Tel Aviv. Nogsamt utvalt och blandat för rätt

mix är Micaels signum. Både när det gäller att skapa en vacker dukning och en intressant gästlista.

Fast nu fattas något. Micael rynkar ögonbrynen. Han konsulterar Ma-ria Maruska, källarmästare på Grand Hôtel. Hon är strax tillbaka med ny-silverbrickor som får agera undertall-rikar, och se, hela dukningen lyfter.

– Jag är en sakletare och letar stän-digt efter speciella skålar och fat un-der mina resor. Jag har en blandning av dyrt och billigt porslin. Min favo-rittallrik fyndade jag på rea på Indis-ka. Och ta brickorna här till exempel, sådana finns i vilken second hand- affär som helst.

Jag börjar förstå att Micael inte tän-ker minimalism när blomsterarrange-manget gör entré. Här pratar vi prakt

och överdåd. Krukan är en svart ut-omhusurna i plast, i den ett vidlyftigt arrangemang av sidenblommor blan-dat med äkta blommor nerstuckna i oasis. Jag blir dock lite undrande. Att konversera med gästerna på andra si-dan bordet känns svårt, frågan är om man ens ser dem?

– Det handlar först och främst om att skapa en effekt. När gästerna sät-ter sig till bordet plockar man bort stora höga vaser. Mitt tips är att också göra små arrangemang, replikor till den stora, som får stå kvar.

Det handlar om att vågaMen hur ska jag lyckas med det här hemma? Alla kan ju inte hyra Spegel-salen som kostar 43 000 per dag.

– Det handlar inte om pengar. Mer

om att våga, om idéer och om plane-ring. Du behöver inte bjuda på gås-lever för att det ska vara fint, lägg i stället ner kärlek och omsorg på duk-ningen, handgjorda inbjudningskort och placeringskort. En sådan här dukning går att med enkla medel ska-pa själv hemma.

Inbjudningskort, ja. Festen bör-jar redan när kortet landar på hall-mattan. Och Bindefeld-inbjudning-ar är ett kapitel i sig. Samlarobjekt på grund av deras utformning; vack-ra, kreativa, galna, doftande, alla om-sorgsfullt utgjorda.

– Ett inbjudningskort lovar något. Och i dag fyller de en viktigare funk-tion än någonsin, eftersom personli-ga brev blir allt mer sällsynt och det visar också din avsikt med festen och

får gästen att känna sig speciell. Att skicka ut inbjudan via Facebook? Nej, nej, nej.

Vad är det värsta som kan hända på en fest?

– Mycket kan gå fel. Allt! För lite mat och dryck, till exempel. Eller att det är en för homogen grupp gäster med samma referensramar som gör att samtalet aldrig lyfter. Våga blanda, men glöm inte att det är du som värd som är ansvarig att presentera gäster-na för varandra. Och ta fram cham-pagne om festen dippar.

fIXAfestsom en mästare

TEXT: Maria SooMro FOTO: caroliNa ByrMo

>>Bindefelds bästa tips

En amaryllis gör kuvertet kom­plett.

Micael erkänner att han är dålig på att vika servetter. I stället väljer han

snygga servettringar.

Ett trick, som kanske är överkurs, är att färga servetterna så att de

matchar dukningen.

1

2

3

4

1

2

3

4

rEkViSita: LEvAnDE bLOMMOr OcH sIDEnbLOMMOr Från sIA

Page 15: MATGLÄDJE 4_2011

14 tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE 15matgLÄdJe tisdag 13 december 2011

När Micael börjar planera en fest har han alltid en vision om hur den ska se ut. Han börjar med dukningen, den sätter tonen på hela festen och han lägger ner

mycket möda på att den ska kännas välkomnande. Först när han har valt porslinet bestämmer han menyn. Ett tips är att välja en

kontrasterande färg, alltså inte välja mörk mat till mörka tallrikar. Micael älskar blomsterarrangemang och väljer ofta att bygga på höjden, för att skapa en ”centerpiece”. Den gigantiska blomman ger ett pampigt intryck och för att under­lätta konversationen flyttas den när gästerna tar plats vid bordet.

”Nyårsafton är ett fantastiskt tillfälle att skapa en minnesvärd fest.” Orden är Micael Bindefelds, de grandiosa festernas okrönte konung.– Det behöver inte bli dyrt, det handlar mer om kärlek, omsorg och tid.

Det började med en invigning av Levi’s konceptbutik i Stockholm 1987. Micael Bindefeld skapade en happe-ning och stora rubriker i tidningar kring butiksöppningen och succén var ett faktum.

Nästa år firar han 25 år som fester-nas mästare och han har genom åren skapat hundratals uppseendeväck-ande evenemang för tusentals gäs-ter. Och de som har turen att få en in-bjudan osa:r ett unisont: Ja! Ingen fest är den andra lik och den ena tillställ-ningen överträffar den andra i idéri-kedom, för att inte säga galenskap.

Ta till exempel när Vattenfall fira-de sitt 100-årsjubileum med fest i Blå hallen. Då förvandlade Micael golvet till en vacker sommaräng med hjälp av 950 kvadratmeter gräsmatta. Eller

filmpremiären av den avslutande de-len i Sagan om Ringen, när hela Karl-bergs slottsfasad kläddes med 500 kvadratmeter vitskimrande organ-zatyg som belystes med ett sagolikt blått ljus.

För Micael är mannen som inte gör något halvhjärtat. Han satsar allt. Är otroligt noga med detaljerna. En krä-vande perfektionist. Och i kombina-tion med galna idéer, är det nyckeln till framgång.

Gör en Bindefeldfest själv!Nu har ju inte alla turen att bli inbju-den till en Bindefeldfest. Men, säger han, du kan skapa en själv! Så vi bad Micael tipsa om hur du fixar den ul-timata glittriga nyårsfesten. Eftersom han inte gör något halvhjärtat gick

han igång på alla cylindrar. Självklart måste vi ha den bästa festlokalen som finns att uppbåda. Valet föll på Spe-gelsalen på Grand Hôtel, med en arki-tektur inspirerad av Versailles. Stora spegelfönster, två gigantiska kristall-kronor och vackra plafondmålning-ar. Här har Micael arrangerat otaliga fester, bland annat fyra 007-premiä-rer. En perfekt bakgrund för dagens övningar, en vacker nyårsdukning.

– Att skapa en fest är en form av es-kapism. Kanske behöver vi det sär-skilt nu i kristider. Nyårsafton är en speciell högtid då vi sammanfattar året som har gått och blickar framåt. Ett perfekt tillfälle att träffas och fira. Klä sig lite finare, lägga ner tid på mat och dukning.

– Få saker kan få en gäst att kän-

na sig mer välkommen än en vacker dukning. När jag planerar en fest bör-jar jag alltid med att välja porslinet. Sedan gör jag en meny som passar till dukningen.

En konstnär i aktionAtt stå bredvid när Micael dukar är, utan att överdriva, som att beskåda när en konstnär målar en tavla. Var-je drag är noga övervägt och avvägt, och utförs med en viss vånda.

Micaels tavelduk är ett handsytt överkast inköpt på en marknad i Da-maskus. Sedan detaljerna, svarta blanka tallrikar med glasmosaik från Spanien. Guldsmyckade vinglas från Prag, handgjorda grova bestick från Thailand. Ljusstakar från Tel Aviv. Nogsamt utvalt och blandat för rätt

mix är Micaels signum. Både när det gäller att skapa en vacker dukning och en intressant gästlista.

Fast nu fattas något. Micael rynkar ögonbrynen. Han konsulterar Ma-ria Maruska, källarmästare på Grand Hôtel. Hon är strax tillbaka med ny-silverbrickor som får agera undertall-rikar, och se, hela dukningen lyfter.

– Jag är en sakletare och letar stän-digt efter speciella skålar och fat un-der mina resor. Jag har en blandning av dyrt och billigt porslin. Min favo-rittallrik fyndade jag på rea på Indis-ka. Och ta brickorna här till exempel, sådana finns i vilken second hand- affär som helst.

Jag börjar förstå att Micael inte tän-ker minimalism när blomsterarrange-manget gör entré. Här pratar vi prakt

och överdåd. Krukan är en svart ut-omhusurna i plast, i den ett vidlyftigt arrangemang av sidenblommor blan-dat med äkta blommor nerstuckna i oasis. Jag blir dock lite undrande. Att konversera med gästerna på andra si-dan bordet känns svårt, frågan är om man ens ser dem?

– Det handlar först och främst om att skapa en effekt. När gästerna sät-ter sig till bordet plockar man bort stora höga vaser. Mitt tips är att också göra små arrangemang, replikor till den stora, som får stå kvar.

Det handlar om att vågaMen hur ska jag lyckas med det här hemma? Alla kan ju inte hyra Spegel-salen som kostar 43 000 per dag.

– Det handlar inte om pengar. Mer

om att våga, om idéer och om plane-ring. Du behöver inte bjuda på gås-lever för att det ska vara fint, lägg i stället ner kärlek och omsorg på duk-ningen, handgjorda inbjudningskort och placeringskort. En sådan här dukning går att med enkla medel ska-pa själv hemma.

Inbjudningskort, ja. Festen bör-jar redan när kortet landar på hall-mattan. Och Bindefeld-inbjudning-ar är ett kapitel i sig. Samlarobjekt på grund av deras utformning; vack-ra, kreativa, galna, doftande, alla om-sorgsfullt utgjorda.

– Ett inbjudningskort lovar något. Och i dag fyller de en viktigare funk-tion än någonsin, eftersom personli-ga brev blir allt mer sällsynt och det visar också din avsikt med festen och

får gästen att känna sig speciell. Att skicka ut inbjudan via Facebook? Nej, nej, nej.

Vad är det värsta som kan hända på en fest?

– Mycket kan gå fel. Allt! För lite mat och dryck, till exempel. Eller att det är en för homogen grupp gäster med samma referensramar som gör att samtalet aldrig lyfter. Våga blanda, men glöm inte att det är du som värd som är ansvarig att presentera gäster-na för varandra. Och ta fram cham-pagne om festen dippar.

fIXAfestsom en mästare

TEXT: Maria SooMro FOTO: caroliNa ByrMo

>>Bindefelds bästa tips

En amaryllis gör kuvertet kom­plett.

Micael erkänner att han är dålig på att vika servetter. I stället väljer han

snygga servettringar.

Ett trick, som kanske är överkurs, är att färga servetterna så att de

matchar dukningen.

1

2

3

4

1

2

3

4

rEkViSita: LEvAnDE bLOMMOr OcH sIDEnbLOMMOr Från sIA

Page 16: MATGLÄDJE 4_2011

16 tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE

Bjud in med ett fint kort

använd fantasin när du väljer papper. Köp gärna fint handgjort papper när du är ute och reser.

Fundera över vilken stäm­ning kortet ska förmedla.

Var så tydlig som möjligt. vilken tid börjar festen? Typ av förtäring (tilltugg eller sittning). vägbeskrivning. Klädsel.

För mer flärd: skvätt i en droppe parfym eller blom­essens eller lägg några blom­blad i kuvertet med inbjudan.

satsa på ljus, ljud och doft

tänk dig in i situationen att du själv är gäst på din egen fest. Hur skulle det kännas?

Duka i god tid före festen, gärna dagen före.

Glöm inte ljus, ljud och doft. Ljuset sätter stämningen: ett smickrande sken vid middagen, eller en discokula över dansgol­vet. Ljudet kan både hjälpa och stjälpa en fest, så var noga med rätt musik och rätt volym. Doft skapar också stämning, ljus, rökelse eller oljor.

Våga bjuda människor du inte känner, men skulle vilja lära känna. Känns det obekvämt att bjuda hem människor och

hamna i en ”bjuda­tillbaka­si­tuation”, hyr en lokal.

Mingla! Det var Micael bindefeld

som tog minglingen till sverige. Kid severin döpte honom till ”minglandets mästare”.

Då, på 80-talet, fick han kritik för att det var ytligt att mingla. I dag anses det vara en social talang och Micael tror att minglandet är en genera­

tionsfråga. Unga är i dag mer bekväma med att mingla.

Micael brukar jämföra ming­landet med att vara en humla i en blomsterrabatt.

alla kan bli bättre på att mingla. Träna. Tänk två minuter per person.

Prata om värden, maten, vä­der och allmänpolitiska åsikter. Det går att vara personlig utan att bli privat.

Ha ett öppet sinne!

>>Micael Bindefeld

Ålder: 52 år Bakgrund: Född i Göteborg,

flyttade till stockholm och utbildade sig till frisör. Han blev snabbt kändisarnas favorit­stylist under 80­talet. startade eget företag som festarrangör. Har gett ut två böcker: ”binde­felds inbjudningskort: gör egna kort för årets alla fester” och ”Fest – om svar anhålles”.

Favoritmat: Det vietnam­esiska köket

Värsta matupplevelsen: Fladdermusgryta på seychel­lerna och en blodduva på en restaurang i Paris som har fått tre stjärnor i Guide Michelin.

Äter på nyårsafton: Kalkon. vi är ett gäng som lagar mat ihop nästan en hel dag. Ibland lagar vi upp till åtta rätter. Jag är enormt matlagningsintres­serad.

Skålar i på tolvslaget: Must gjord på egna äpplen från värmdö musteri. Gästerna ser­verar jag gärna Tarlant (cham­pagne, nr 88000, 262 kronor, beställningssortimentet). En sak som många glömmer är att ställa fram seltersglas. Man ska inte behöva dricka sig otörstig på vin. Det ska alltid finnas is­kallt mineralvatten på bordet.

Drömmer om: Att få arran­gera nobelfesten. Den är väldigt proffsigt genomförd, men jag kan nog tillföra små saker.

När gästerna dricker champagne dricker Micael Bindefeld äppelmust.

Bästa tipsen

Gott Nytt År!

Page 17: MATGLÄDJE 4_2011
Page 18: MATGLÄDJE 4_2011

Årets mode i champagnevärlden: Lättklätt och ”small is beautiful”.

Årets ena champagnetrend är ”small is beautiful”. Stora, berömda, oseriösa champag­nehus med massor av PR, höga priser och klen kvali­tet är helt ute. I stället gäller små, bra champagneprodu­center med fina viner och bra priser. Den andra tren­den är att de sofistikerade champagnekonsumenterna efterfrågar sina champag­ner allt torrare, mindre på­klädda.

För champagne och an­nat bättre bubbel sker en an­drajäsning i flaskan. Då bil­das bubblorna, vinet blir helt torrt och får en fällning

i flaskan. Innan man säljer bubblet tas fällningen bort vid degorgeringen. Det är nu man avgör hur torr eller söt champagnen skall bli genom

att man tillsätter socker, do­zage, innan korken och grim­man sätts på.

Även torr, Brut, har vanli­gen 7–12 gram per liter, Ex­tra Brut 2–4 gram och bara Brut Natur är helt utan. Vi­net blir mjukare och rundare och mindre tydligt med mer socker.

Det fungerar lite som klä­der. Nu är trenden att mins­ka på kläderna och uppleva champagnen lättklädd som Extra Brut eller helt utan klä­der, Brut Natur. En champag­ne utan kläder måste vara snygg när den inte har något att dölja sig i.

Knappt 50 stora produ­center gör mer än 1 mil­jon flaskor vardera per år i Champagne, den helt do­minerande delen. Här finns några riktigt bra hus. Men många av de största är rätt medelmåttiga till direkt då­liga.

Det finns ca 2 450 producen­ter till. Några av dem gör riktigt bra champagne, sam­tidigt ofta till lägre priser. I dag finns med beställnings­sortimenetet över 600 olika champagner på Systemet att välja på. Om du är ute efter mer än bara formell cham­

pagnelyx är det dags att hitta ditt eget lilla champagnehus, ett som du väljer.

Stor champagne har näs­tan alltid årgång. Den allra bästa årgången på mycket länge är 1996. Just nu finns (om de inte tagit slut redan) två verkliga höjdare från det året. Numera finns det även verkligt bra mousserande viner gjorda på samma dru­vor och metoder som cham­pagne, men på andra plat­ser i världen. Bäst av dessa fuskchampagner tycker jag just nu är sydafrikanska Pon­grácz för 109 kronor, bättre än många äkta.

Vill du vara trendig? Drick champagnen naken!

Bästa bubblet på nyårsafton

Anders RöttorpVinskribent

18 tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE

Halvtorrt mousserandeCodorníuNr 7735, 69 kronor, Spanien

Betyg: 4Bäst som vanligt bland det halvtorra bubblet. Det är inte lönt med äkta cham­pagne om du vill ha halvtorrt. Med så tjocka kläder syns inte skönheten.

Torrt mousserandeJaume Serra Brut NaturNr 7884, 60 kronor, Spanien

Betyg: 4Den bästa billiga torra just nu på Sys­tembolaget, riktigt hyggligt budgetbub­bel med viss kom­plexitet. Kan bestäl­las och fås i din egen butik med två dagars varsel.

Pongrácz BrutNr 7628, 109 kronor, Sydafrika

Betyg: 5Bästa fuskchampag­nen nu med läcker genomklingande mineralitet och bra, fräsch syra. För mig i klass med storsäl­jande champagnen Moët & Chandon.

Torrare champagneDe Saint Gall 1er Cru Extra Brut Bl de BlancsNr 7885, 289 kronor, Frankrike,

Betyg: 4Härlig lågdozage­champagne med finesser, magnifik balanserad inramning och snygg kropp. Näs­tan fynd för den som vill prova på nya lätt­klädda trenden.

Pol Roger Pure Brut NaturNr 77069, 384 kronor, Frankrike

Betyg: 4Detta utmärkta lite större hus har skapat en speciell cuvée för att kunna presentera champagnen helt utan kläder. Elegant 0­dozagechampagne med allt på rätt ställe.

Billig och bra champagneLouis Massing BrutNr 77392, 199 kronor, Frankrike

Betyg 4Den enda champag­nen med klass under 200 kronor på den svenska marknaden. Fruktig med bra syra och balans och lite distinktion, bäst som sällskapsvin utan mat.

Michel Turgy Brut Blanc de Blancs Grand CruNr 7591, 249 kronor, Frankrike

Betyg: 4En av de riktigt bra små odlarchampagnerna från berömda Grand Cru­byn Les Mesnil på ren chardonnay till mycket konkur­rensdugligt pris. Bra vingårdar är basen.

Bra stora champagnehusLouis Roederer Brut PremierNr 7602, 349 kronor, Frankrike

Betyg: 4Roederer gör sedan många år tillbaka en av de absolut bästa standardchampag­nerna bland de större kända husen. Kan även med fördel lag­ras några år.

Taittinger Brut RéserveNr 7422, 357 kronor, Frankrike

Betyg: 4Ett av de större husen som blivit mycket bättre på senare år och nu ligger på topp med denna kom­plexa välbalanse­rade läckra standard­champagne.

Små hus med klassBarnaut Grand Cru Grand Réserve Brut Nr 77315, 311 kronor, Frankrike

Betyg: 4Stilig innehållsrik champagne i perfekt balans från en liten odlare i byn Bouzy, bland topplägena för pinot noir. Gör totalt ca 70 000 buteljer.

Diebolt-Vallois BrutNr 77143, 359 kronor, Frankrike

Betyg: 4Suveränt litet cham­pagnehus i Cramant i hjärtat av Côte de Blanc, toppläge för chardonnay. Läcker och komplett med fina syror och lite krulliga toner.

Chardonnay-champagne med årgång2004 Palmer Blanc de BlancsNr 7553, 294 kronor, Frankrike

Betyg: 4Utsökt komplex, smörig chardonnay­champagne med bra längd och stort mineraliskt innehåll till ytterst konkurrens­kraftigt pris. På grän­sen till fynd.

2006 Franck Bonville GC Avize Blanc de Blancs Nr 77372, 399 kronor, Frankrike

Betyg 5Ung årgångscham­pagne med stor­slagen finess och läcker elegans och den speciella rasiga mineraliteten från druvor som växer i Avize. Litet välbeläget bra hus.

Magnifika från toppåret 19961996 Stradivarius de Charles de CazanoveNr 85737, 519 kronor, Frankrike

Betyg: 5Magnifik storlagen champagne i dag med allt, inklusive stor eftersmak. Su­perbilligt för detta vin som kommer att växa i tio år till i källaren. Magnifik framtid.

1996 Henriot Brut Millésimé magnumNr 94827, 1 199 kronor, Frankrike

Betyg: 5Mycket toner av ros­tade hasselnötter och bra mild slutsyra och stor framtid. Alla viner blir bättre på mag­num och lever längre, särskilt champagne.

Page 19: MATGLÄDJE 4_2011

19MATGLÄDJE TisDAG 13 DEcEMbEr 2011

GRöNA TIPSETDet är gott med krispiga och gröna saker till alla korvar, skinkor och revbensspjäll, eller hur? Här är två extremt lättgjorda råa kålsallader med smaker som passar till den feta vintermaten.TEXT: LENA GRAPE LILLIEHORN FOTO: MIKAEL SVENSSON

Det finns en sallad som försvinner fortare än alla andra på salladsbor­det i lunchmatsalen: den marine­rade blomkålen. ”Rent kriminellt god” utbrast en kollega nyligen och jag håller med.

4 personer

1 litet blomkålshuvud

1 röd lök är snyggast, men gul går också

3 msk svensk senap

4 msk vit balsamvinäger

4 msk olivolja

havssalt och svartpeppar

Skölj och dela den råa blomkålen i mindre buketter och lägg i en rym­lig skål. Hacka löken fint.

Rör eller skaka ihop senap, vin­äger och olivolja och häll dressing­en över kålen. Lite salt och peppar på. Låt stå kallt ett par timmar så att kålen mjuknar en aning och suger åt sig den goda dressingen.

Valnötterna kompletterar broccolin perfekt och dressingens C­vitami­ner längtar man efter så här års. Sär­skilt god till julskinka.

2 personer

1 broccolistånd

en näve valnötskärnor

1 citron

3–4 msk olivolja

salt och svartpeppar

Skölj och dela den råa broccolin i småbuketter. Hacka gärna stjälken fint också, den är precis lika god. Hacka valnötterna grovt. Blanda i en rymlig skål.

Pressa citronen och blanda i oliv­olja. Det ska vara ganska mycket olja i förhållande till citronsaft, an­nars blir dressingen lite ”vass”. Häll över salladen. Salta och peppra.

Låt salladen stå kallt ett par tim­mar så att smakerna hinner utveck­las och broccolin mjukna lite grann.

Broccoli med valnötter

Marinerad blomkål

Page 20: MATGLÄDJE 4_2011

21MATGLÄDJE tisdag 13 december 2011

Cirka 4 personer500 g mjölig potatis

200 g fryst spenat

1 ägg

2 ½ dl vetemjöl

½ tsk salt

1 nypa muskotnöt

1 matsked salt till kokvattnet

Skala och koka potatisen och låt den svalna. Tina spenaten i en kastrull med 2 matskedar vatten. Låt vätskan koka bort. Låt den svalna. Hacka eller klipp spenaten fint.

Pressa potatisen med en potatis­press ner i en bunke, blanda ner den hackade spenaten och ett ägg. Rör om. Blanda ner lite mjöl i taget och arbeta ihop till en deg. Tillsätt mer mjöl om det behövs.

Dela degen i fyra delar och rulla ut varje del till en två centimeter tjock längd. Skär längden i cirka en centi­meter breda bitar. Om du vill, tryck med en mjölad gaffel så att det blir

räfflor i gnocchin innan du lägger över dem på en mjölad bricka.

Koka upp vatten i en stor kastrull. Koka lite gnocchi taget i ungefär 5 mi­nuter eller tills de flyter upp till ytan. Ta upp dem med en hålslev.

Det går bra att frysa färdiga gnoc­chi som blir över.

(P.S. Gnocchi uttalas njåkki.)

TEXT: Tina Gerdien FOTO: Monika Miranda Maureira

Som den matälskare, trebarnsmor och kokboksförfattare hon är, vet Johanna Westman hur man skapar matglädje hos barn.

Laga mat med barnen– Wow, vilken limpa, får jag känna? utropar snart sex-årige Svante när Johanna Westman lägger upp gnocchi-degen på det mjölade bakbordet.

Han gräver ner fingrarna i degen och konstaterar att det var lite äckligt kladdigt.

– Lägg händerna i mjölet först, sä­ger Johanna.

Javisst, då går det lättare att hante­ra smeten.

Fina tillfällen till samtalJohanna skär bitar och sonen Svan­

te rullar bollar och gör mönster med en gaffel enligt instruktioner. Men det tar inte lång tid innan han är i gång att skapa. Han hittar på ett eget gaffel­trick och så gör han en riktigt stor.

Att bjuda in barnen i köket och la­ga mat tillsammans är ett bra sätt att skapa matglädje. Det finns dessutom

knappt ett bättre sätt att förena nytta med nöje.

– Gemensam matlagning ger fina tillfällen till samtal. Sådant som annars kanske inte blir sagt kommer fram när man inte sitter öga mot öga utan står jämsides och arbetar, säger Johanna som också har språkat med sina dött­rar vid arbetsbänken otaliga gånger.

Johanna och Svante lagar spenat­gnocchi i dag.

– Skulle man ha barn som är skep­tiska till spenat så är det här ett oslag­bart sätt att få i dem det ändå. Gnocchi är lite tidskrävande att göra, men ack så goda.

Följer med till spisenJohanna tar med sig Svante till spisen och han studerar sina alsters färd ned i vattnet och hur de som små ubåtar stiger upp till ytan när de är klara.

Sedan är det bara att lägga upp till­sammans med tomat och lite par­mesan. Bland de små bollarna ligger Svantes bautagnocchi.

Svante Westman Gandini hugger in på sin stora gnocchi.

Johannas 10 glädjetips

Låt barnen lägga upp portioner åt sig själva så snart det går.

Matlagning är kvalitetstid med ditt barn.

det är inte en tillfällighet att barn gillar taco-buffé. Duka fram grönsaker av olika slag så att de får välja och gör plockmat av andra måltider också.

inta gemensamma måltider och gör dem till mysiga, positiva stunder.

Ät samma mat, plocka bara undan till barnen innan du kryddar för vuxna.

i stället för att krydda starkt, servera heta såser och tillbehör åt de vuxna.

Prata om mat.Om barnen hjälper till så lär de sig att

värdesätta maten, de vet att det krävs en insats för att få den på bordet.

duka fram nyheter och lär barnen att åtminstone smaka.

använd fina råvaror i säsong, de är goda och näringsrika.

4 personer2 msk olivolja

50 g smör

1 gul lök

2 potatisar

1 morot

1 palsternacka

1 paprika

400 g lammkött (till exempel lammstek)

skuret i tärningar

1 burk tomater

(gärna små körsbärstomater på burk)

6 dl vatten

1 köttbuljongtärning

Skala och hacka löken, skala och skär potatisen, palsternackan och mo­roten i tärningar respektive slantar. Skölj paprikan och skär den i tärning­ar.

Fräs lammtärningarna i lite oliv­olja, salta och peppra lite grann och lägg dem sedan åt sidan.

Fräs alla grönsaker och i olivol­ja i en stor kastrull. Tillsätt tomater,

vatten, buljongtärningen och kött­tärningarna.

Låt alltihop puttra i minst 20 minu­ter gärna en timme eller två.

Smaka av med salt och peppar och servera med ett gott bröd och en klick crème fraiche. Lite gremolata till är också gott: Blanda en hackad vitlöks­klyfta, 2–3 matskedar hackad bladper­silja och rivet skal från en citron.

Lammgryta Spenatgnocchi

nästa nummer av Matglädje: Johanna lagar mat till de allra minsta

Johanna WestmanFamilj: Mamma, pappa, två bröder,

maken Erik Gandini, Greta 13, Astrid 12, Svante snart 6 år och goda vänner.

Bor: På Söder i StockholmGör just nu: Gästkock i SVT:s

Go’kväll varannan lördag och så har hon något lite hemligt på gång för barn i tv.

Bland andra meriter: Har varit programledare i radio och tv samt skrivit flera kokböcker för barn.

Page 21: MATGLÄDJE 4_2011

21MATGLÄDJE tisdag 13 december 2011

Cirka 4 personer500 g mjölig potatis

200 g fryst spenat

1 ägg

2 ½ dl vetemjöl

½ tsk salt

1 nypa muskotnöt

1 matsked salt till kokvattnet

Skala och koka potatisen och låt den svalna. Tina spenaten i en kastrull med 2 matskedar vatten. Låt vätskan koka bort. Låt den svalna. Hacka eller klipp spenaten fint.

Pressa potatisen med en potatis­press ner i en bunke, blanda ner den hackade spenaten och ett ägg. Rör om. Blanda ner lite mjöl i taget och arbeta ihop till en deg. Tillsätt mer mjöl om det behövs.

Dela degen i fyra delar och rulla ut varje del till en två centimeter tjock längd. Skär längden i cirka en centi­meter breda bitar. Om du vill, tryck med en mjölad gaffel så att det blir

räfflor i gnocchin innan du lägger över dem på en mjölad bricka.

Koka upp vatten i en stor kastrull. Koka lite gnocchi taget i ungefär 5 mi­nuter eller tills de flyter upp till ytan. Ta upp dem med en hålslev.

Det går bra att frysa färdiga gnoc­chi som blir över.

(P.S. Gnocchi uttalas njåkki.)

TEXT: Tina Gerdien FOTO: Monika Miranda Maureira

Som den matälskare, trebarnsmor och kokboksförfattare hon är, vet Johanna Westman hur man skapar matglädje hos barn.

Laga mat med barnen– Wow, vilken limpa, får jag känna? utropar snart sex-årige Svante när Johanna Westman lägger upp gnocchi-degen på det mjölade bakbordet.

Han gräver ner fingrarna i degen och konstaterar att det var lite äckligt kladdigt.

– Lägg händerna i mjölet först, sä­ger Johanna.

Javisst, då går det lättare att hante­ra smeten.

Fina tillfällen till samtalJohanna skär bitar och sonen Svan­

te rullar bollar och gör mönster med en gaffel enligt instruktioner. Men det tar inte lång tid innan han är i gång att skapa. Han hittar på ett eget gaffel­trick och så gör han en riktigt stor.

Att bjuda in barnen i köket och la­ga mat tillsammans är ett bra sätt att skapa matglädje. Det finns dessutom

knappt ett bättre sätt att förena nytta med nöje.

– Gemensam matlagning ger fina tillfällen till samtal. Sådant som annars kanske inte blir sagt kommer fram när man inte sitter öga mot öga utan står jämsides och arbetar, säger Johanna som också har språkat med sina dött­rar vid arbetsbänken otaliga gånger.

Johanna och Svante lagar spenat­gnocchi i dag.

– Skulle man ha barn som är skep­tiska till spenat så är det här ett oslag­bart sätt att få i dem det ändå. Gnocchi är lite tidskrävande att göra, men ack så goda.

Följer med till spisenJohanna tar med sig Svante till spisen och han studerar sina alsters färd ned i vattnet och hur de som små ubåtar stiger upp till ytan när de är klara.

Sedan är det bara att lägga upp till­sammans med tomat och lite par­mesan. Bland de små bollarna ligger Svantes bautagnocchi.

Svante Westman Gandini hugger in på sin stora gnocchi.

Johannas 10 glädjetips

Låt barnen lägga upp portioner åt sig själva så snart det går.

Matlagning är kvalitetstid med ditt barn.

det är inte en tillfällighet att barn gillar taco-buffé. Duka fram grönsaker av olika slag så att de får välja och gör plockmat av andra måltider också.

inta gemensamma måltider och gör dem till mysiga, positiva stunder.

Ät samma mat, plocka bara undan till barnen innan du kryddar för vuxna.

i stället för att krydda starkt, servera heta såser och tillbehör åt de vuxna.

Prata om mat.Om barnen hjälper till så lär de sig att

värdesätta maten, de vet att det krävs en insats för att få den på bordet.

duka fram nyheter och lär barnen att åtminstone smaka.

använd fina råvaror i säsong, de är goda och näringsrika.

4 personer2 msk olivolja

50 g smör

1 gul lök

2 potatisar

1 morot

1 palsternacka

1 paprika

400 g lammkött (till exempel lammstek)

skuret i tärningar

1 burk tomater

(gärna små körsbärstomater på burk)

6 dl vatten

1 köttbuljongtärning

Skala och hacka löken, skala och skär potatisen, palsternackan och mo­roten i tärningar respektive slantar. Skölj paprikan och skär den i tärning­ar.

Fräs lammtärningarna i lite oliv­olja, salta och peppra lite grann och lägg dem sedan åt sidan.

Fräs alla grönsaker och i olivol­ja i en stor kastrull. Tillsätt tomater,

vatten, buljongtärningen och kött­tärningarna.

Låt alltihop puttra i minst 20 minu­ter gärna en timme eller två.

Smaka av med salt och peppar och servera med ett gott bröd och en klick crème fraiche. Lite gremolata till är också gott: Blanda en hackad vitlöks­klyfta, 2–3 matskedar hackad bladper­silja och rivet skal från en citron.

Lammgryta Spenatgnocchi

nästa nummer av Matglädje: Johanna lagar mat till de allra minsta

Johanna WestmanFamilj: Mamma, pappa, två bröder,

maken Erik Gandini, Greta 13, Astrid 12, Svante snart 6 år och goda vänner.

Bor: På Söder i StockholmGör just nu: Gästkock i SVT:s

Go’kväll varannan lördag och så har hon något lite hemligt på gång för barn i tv.

Bland andra meriter: Har varit programledare i radio och tv samt skrivit flera kokböcker för barn.

Page 22: MATGLÄDJE 4_2011

22 tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE 23MATGLÄDJE tisdag 13 december 2011

Öl till maten, tack!Petter Winberg är kock, utbildad i Grythyttan, men hans ölintres-se har lett honom från köket ut till bardisken och nu är han bar-chef på De Klomp i Linköping. Här guidar han gästerna bland de 32 fatölskranarna – svenska mikroöl, många belgare, en hel del amerikanskt. Öl från hela världen, men maten är desto mer lokal. Restaurangägaren Take Knol åker själv runt på går-darna runt Linköping och köper lamm och kalvar som han trans-porterar till ett gårdsslakteri. Restaurangen sätter en ära i att hela djuren ska tas till vara.

Petter Winberg ser till att det finns öl som passar till alla mat-rätter – eller tvärtom, ibland komponerar kockarna rätter som matchar Petters ölfavoriter.

Men hur är det egentligen, kan man verkligen dricka öl till all mat?

– Absolut, det finns öl till allt. Det är faktiskt lättare med öl än med vin – eller det är snarare svårare att misslyckas. Serverar man ett vin till mat med myck-et umami (en av de fem grund-smakerna) som färsk tomat el-ler råa skaldjur så kan vinet bli rent äckligt. Så fel blir det aldrig med öl.

– Vin kan också ha problem med kraftig sälta och syra. Det är smaker som öl stormtrivs med. Lägger man sedan till lite fett i maten är ölet en riktig vin-nare.

Öl har något som vinet inte har – nämligen beska, vilket kan utnyttjas när man kombinerar dryck och mat, menar Petter. Humlebeskan varierar kraftigt i styrka och kan förutom att ge en bitter smak dofta allt från ör-

ter till citrus och tropisk frukt. De aromerna kan användas för att matcha en ingrediens i ma-ten. Beskan kan också utnyttjas för att ”skära igenom” en fet och stabbig komponent, som till ex-empel bearnaisesås. Beskan blir då ett friskt inslag som rensar gommen.

Okej, då sätter vi dig på prov . . . Vad dricker jag för öl till glass?

– Glass är det allra svåraste. Ölet har två fiender: sötma och kyla, och glassen har båda. Men ta ett riktigt kraftigt öl, en impe-rial stout med mycket sötma, så blir det jättegott. Till exempel Brewdog Tokyo* (uttalas Tokyo Star, 18,2 procent, 98 kronor för 33 cl på Systembolaget, nr 1558).

Mörk choklad då?– Ta en porter eller stout, eller

ett barley wine. En kraftig belga-re med mycket maltsötma fun-kar också fint.

Ädelost?– Ett kraftigt trappistöl, till ex-

empel Chimay Blå (9 procent, 28:90 kronor, nr 1651) eller Ro-chefort 10 (11,3 procent, 39:90 kronor, nr 1627).

Sushi?– En schwarzbier eller en mil-

dare imperial stout blir bra.Okej, vi tror dig . . . Men vad hän-

der om det kommer in en gäst som inte alls tycker om öl?

– Det brukar bara betyda att gästen inte tycker om den öl som han eller hon smakat förut. Och i Sverige är det en ljus la-ger med fadd beska. Då kan man prova med något helt annat – en pale ale med amerikansk humle eller ett belgiskt klosteröl kan-ske, eller ett fruktöl. Då blir ofta reaktionen att ”det här var jätte-gott, det smakar ju inte öl!”.

1) Tänk först på smakrikedo-men. Kraftig mat kräver ett

fylligt öl – ingen av de två ska domi-nera smakbilden. Exempel: En lätt moules marinières kan matchas med en belgisk wit-bier som Vedett (nr 89568, 26:40 kr). En rejäl boeuf bourguignon passar bättre med en mörk, kraftig belgare som Rochefort 8 (nr 1619, 35:90 kr).

2) Hitta de mest framträdande smakerna i maten och ölet

(salt, surt, beskt, sött, umami). Låt sötma möta sötma, syra möta syra etc. Var däremot försiktig med beskan i ölet om det finns beska i maten, för beska förstärker beska.

3) Finlira med aromerna. Kanske passar det med ett

citrusdoftande öl? Eller ett som doftar choklad?

Det finns öl som passar till allt, till och med glass! Vi äter en läcker fyrarättersmeny och pratar öl med kocken och ölexperten Petter Winberg.TExT: Åke AlVin FoTo: JePPe GuSTAFSSOn

Välj rätt öl i tre steg

Rökt vildsvinsstek med inlagda betor, getädelost och rostade pumpakärnor

40 gram rökt vildsvinsstek

(eller annat rökt kött)

20 g getädelost

ärtskott och rapsolja till garnering

Vi har använt rökt vildsvinsstek från Steinmården (Rimforsa) och getädelost från Löt (Vikingstad), och toppat med ärtskott och slut-ligen ringlat över lite kallpressad rapsolja.

Inlagda rödbetor250 gram rödbetor

¼ dl ättika

½ dl socker

¾ dl vatten

1 st stjärnanis

Skölj betorna väl, låt skal och rot-spets vara kvar. Koka rödbetorna

mjuka. Spola dem i kallt vatten och ta av skalet. Skär sedan rödbe-torna i klyftor.

Koka upp lagen, låt svalna lite, häll sedan lagen över betorna. Låt svalna och ställ i kyl över natten.

Inlagda gulbetor250 gram gulbetor

¼ dl ättika

½ dl socker

¾ dl vatten

⅓ röd chili i strimlor

Gör på samma sätt som med röd-betorna (se ovan).

Rostade pumpakärnorRosta 4 matskedar pumpakärnor i en torr stekpanna tills de fått fin färg och strö över lite flingsalt.

Till 4 personer

Petters öltips:Flamländsk röd ale – har en tyd-

lig sötsyrlig karaktär tillsammans med en oxiderad ton och ekfat vilket sammantaget ger en ganska vinös (madeira/sherry) känsla. To-ner av körsbär, gråpäron och lakrits är vanligt förekommande. Mötet

● bygger på att sötma möter sötma, syra möter syra, osten mildrar och det blir en spegling i lakrits.

Till exempel: Rodenbach Grand Cru (art nr 1691, 21:90 kr, 33 cl).

Alkoholfritt alternativ: Bavaria Wit (art nr 1928, 7:90 kr, 33 cl).

>>

Page 23: MATGLÄDJE 4_2011

22 tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE 23MATGLÄDJE tisdag 13 december 2011

Öl till maten, tack!Petter Winberg är kock, utbildad i Grythyttan, men hans ölintres-se har lett honom från köket ut till bardisken och nu är han bar-chef på De Klomp i Linköping. Här guidar han gästerna bland de 32 fatölskranarna – svenska mikroöl, många belgare, en hel del amerikanskt. Öl från hela världen, men maten är desto mer lokal. Restaurangägaren Take Knol åker själv runt på går-darna runt Linköping och köper lamm och kalvar som han trans-porterar till ett gårdsslakteri. Restaurangen sätter en ära i att hela djuren ska tas till vara.

Petter Winberg ser till att det finns öl som passar till alla mat-rätter – eller tvärtom, ibland komponerar kockarna rätter som matchar Petters ölfavoriter.

Men hur är det egentligen, kan man verkligen dricka öl till all mat?

– Absolut, det finns öl till allt. Det är faktiskt lättare med öl än med vin – eller det är snarare svårare att misslyckas. Serverar man ett vin till mat med myck-et umami (en av de fem grund-smakerna) som färsk tomat el-ler råa skaldjur så kan vinet bli rent äckligt. Så fel blir det aldrig med öl.

– Vin kan också ha problem med kraftig sälta och syra. Det är smaker som öl stormtrivs med. Lägger man sedan till lite fett i maten är ölet en riktig vin-nare.

Öl har något som vinet inte har – nämligen beska, vilket kan utnyttjas när man kombinerar dryck och mat, menar Petter. Humlebeskan varierar kraftigt i styrka och kan förutom att ge en bitter smak dofta allt från ör-

ter till citrus och tropisk frukt. De aromerna kan användas för att matcha en ingrediens i ma-ten. Beskan kan också utnyttjas för att ”skära igenom” en fet och stabbig komponent, som till ex-empel bearnaisesås. Beskan blir då ett friskt inslag som rensar gommen.

Okej, då sätter vi dig på prov . . . Vad dricker jag för öl till glass?

– Glass är det allra svåraste. Ölet har två fiender: sötma och kyla, och glassen har båda. Men ta ett riktigt kraftigt öl, en impe-rial stout med mycket sötma, så blir det jättegott. Till exempel Brewdog Tokyo* (uttalas Tokyo Star, 18,2 procent, 98 kronor för 33 cl på Systembolaget, nr 1558).

Mörk choklad då?– Ta en porter eller stout, eller

ett barley wine. En kraftig belga-re med mycket maltsötma fun-kar också fint.

Ädelost?– Ett kraftigt trappistöl, till ex-

empel Chimay Blå (9 procent, 28:90 kronor, nr 1651) eller Ro-chefort 10 (11,3 procent, 39:90 kronor, nr 1627).

Sushi?– En schwarzbier eller en mil-

dare imperial stout blir bra.Okej, vi tror dig . . . Men vad hän-

der om det kommer in en gäst som inte alls tycker om öl?

– Det brukar bara betyda att gästen inte tycker om den öl som han eller hon smakat förut. Och i Sverige är det en ljus la-ger med fadd beska. Då kan man prova med något helt annat – en pale ale med amerikansk humle eller ett belgiskt klosteröl kan-ske, eller ett fruktöl. Då blir ofta reaktionen att ”det här var jätte-gott, det smakar ju inte öl!”.

1) Tänk först på smakrikedo-men. Kraftig mat kräver ett

fylligt öl – ingen av de två ska domi-nera smakbilden. Exempel: En lätt moules marinières kan matchas med en belgisk wit-bier som Vedett (nr 89568, 26:40 kr). En rejäl boeuf bourguignon passar bättre med en mörk, kraftig belgare som Rochefort 8 (nr 1619, 35:90 kr).

2) Hitta de mest framträdande smakerna i maten och ölet

(salt, surt, beskt, sött, umami). Låt sötma möta sötma, syra möta syra etc. Var däremot försiktig med beskan i ölet om det finns beska i maten, för beska förstärker beska.

3) Finlira med aromerna. Kanske passar det med ett

citrusdoftande öl? Eller ett som doftar choklad?

Det finns öl som passar till allt, till och med glass! Vi äter en läcker fyrarättersmeny och pratar öl med kocken och ölexperten Petter Winberg.TExT: Åke AlVin FoTo: JePPe GuSTAFSSOn

Välj rätt öl i tre steg

Rökt vildsvinsstek med inlagda betor, getädelost och rostade pumpakärnor

40 gram rökt vildsvinsstek

(eller annat rökt kött)

20 g getädelost

ärtskott och rapsolja till garnering

Vi har använt rökt vildsvinsstek från Steinmården (Rimforsa) och getädelost från Löt (Vikingstad), och toppat med ärtskott och slut-ligen ringlat över lite kallpressad rapsolja.

Inlagda rödbetor250 gram rödbetor

¼ dl ättika

½ dl socker

¾ dl vatten

1 st stjärnanis

Skölj betorna väl, låt skal och rot-spets vara kvar. Koka rödbetorna

mjuka. Spola dem i kallt vatten och ta av skalet. Skär sedan rödbe-torna i klyftor.

Koka upp lagen, låt svalna lite, häll sedan lagen över betorna. Låt svalna och ställ i kyl över natten.

Inlagda gulbetor250 gram gulbetor

¼ dl ättika

½ dl socker

¾ dl vatten

⅓ röd chili i strimlor

Gör på samma sätt som med röd-betorna (se ovan).

Rostade pumpakärnorRosta 4 matskedar pumpakärnor i en torr stekpanna tills de fått fin färg och strö över lite flingsalt.

Till 4 personer

Petters öltips:Flamländsk röd ale – har en tyd-

lig sötsyrlig karaktär tillsammans med en oxiderad ton och ekfat vilket sammantaget ger en ganska vinös (madeira/sherry) känsla. To-ner av körsbär, gråpäron och lakrits är vanligt förekommande. Mötet

● bygger på att sötma möter sötma, syra möter syra, osten mildrar och det blir en spegling i lakrits.

Till exempel: Rodenbach Grand Cru (art nr 1691, 21:90 kr, 33 cl).

Alkoholfritt alternativ: Bavaria Wit (art nr 1928, 7:90 kr, 33 cl).

>>

Page 24: MATGLÄDJE 4_2011

�24 matglädje �25matglädje

Botten:130 g mjöl

30 g kakao

50 g socker

¼ tsk salt

115 g smör

1 äggula

Mixa mjöl, kakao, socker och salt i en matberedare.

Tillsätt det kalla smöret i bitar och mixa tills det är finfördelat.

Tillsätt äggula och mixa tills små klumpar bildas. Tryck ut massan på botten av en form med löstagbar kant och baka 10 minuter på 160 grader.

Fyllning:160 g mörk choklad, grovhackad

115 g smör

150 g socker

20 g maizena

3 ägg

3 äggulor

150 g vit choklad, grovhackad

Smält den mörka chokladen och smö-ret i vattenbad eller försiktigt i mikro. Låt svalna.

Blanda ihop socker och maizena. Tillsätt ägg och äggula.

Vispa i choklad- och smörbland-ningen och rör om till en slät smet.

Häll smeten i formen med den fär-diga botten.

Strö över den vita chokladen och baka sedan i cirka 15 minuter på 160 grader, eller tills mitten av tårtan har stelnat.

Låt tårtan svalna och ställ i kylen.

Chokladsås�med�lakrits:1 dl vatten

½ dl kakao

1 dl socker

10 st turkisk peppar

Smält godisarna i vattnet i en kastrull på låg värme. Rör så det inte bränns.

När godiset har smält, tillsätt sock-ret och sikta i kakaon.

Låt det koka ihop försiktigt. Serve-ras kall eller ljummen.

(Om man inte gillar lakrits så kan man utesluta den och ta 1 dl kakao i stället så får man en trevlig choklad-sås).

Rårörda�hallon:250g frysta hallon

1 dl strösocker

Häll sockret över de frysta hallonen och blanda försiktigt. Ställ i kylen över natten eller i rumstemperatur några timmar.

1 ½ kg musslor

2 schalottenlökar

5 vitlöksklyftor

150 g getost

2 msk smör

2 dl vitt vin

1 msk honung

4 dl grädde

Skrapa musslorna rena. Kasta dem som är öppna och inte sluter sig när du knackar på dem. Skölj dem.

Bryn vitlökskyftorna gyllenbru-na, tillsätt den hackade schalotten-löken och fräs den mjuk.

Tillsätt vinet och låt koka cirka 5 minuter. Tillsätt honung och gräd-de, låt koka upp.

Dra av från värmen och mixa i chèvreosten med en stavmixer.

Sätt tillbaka på värmen, koka upp och tillsätt musslorna. Lägg på ett lock och låt koka ett par minuter tills musslorna öppnat sig.

Servera i djupa tallrikar med ett gott bröd.

Lamm med potatis- & jordärtskockspuré

MATGLäDJEAnnonsera lokalt eller i alla 26 tidningar där MATGLÄDJE kommer ut.MATGLÄDJE når 1,6 miljoner läsare och och har en upplaga på drygt 600 000 exemplar.

MEDIEKOMPANIET: STOCKHOLM tel 08-545 199 00 GÖTEBORG tel 031-724 42 66

Nästa nummer: Örter i matenMat för de allra minsta • Kändisbryggare in på livet

Nästa nummer

kommer

27 mars

För mer information, eller bokning, kontakta din ordinarie säljare, tel 013-28 00 00 vx, eller e-post [email protected]

Petters öltips:Amerikansk�DIPA�(dubbel-IPA/Im-

perial IPA). Fylligt, hög maltsötma som möts upp av en bra portion beska från amerikansk humle vilket ger citrus (grapefrukt), en del tropiska toner och tallbarrighet. En kraftig maträtt möter ett fylligt öl. Maten kräver bra beska som rensar gommen från de kraftiga och krämiga smakerna. Bra med salt

● och rökighet från bacon. Huvudråva-ran spelar ofta minst roll, men lamm brukar stormtrivas med lite söta toner från drycken.

Till�exempel:�Hardcore IPA, Brew-dog (art nr 1591, 36 kr, 33 cl).

Alkoholfritt�alternativ:�Nanny State, Brewdog (systembolaget nr 1947)

4 personer

Cirka 700g lammstek, lammytterfilé

eller lammracks (850g med ben)

smör

salt och peppar

Sätt ugnen på 120 grader. Bryn köttet runt om i smöret, salta och peppra.

Sätt in köttet i ugnen och stick in en stektermometer. Stek köttet till 52 grader innertemperatur om du vill ha rosa kött, annars till 65 grader för väl-stekt.

När köttet är uppe i önskad tempe-ratur, ta ut det ur ugnen och lägg fo-lie över.

Låt köttet vila i cirka 10 minuter innan du trancherar (skär) det.

Potatis- & jordärtskockspuré 700 g potatis

1 ½ dl mjölk

60 g smör

200 g skalad jordärtskocka

salt och peppar

Skala och koka potatisen mjuk i sal-tat vatten.

Skala och koka jordärtskockorna mjuka i saltat vatten.

Häll av kokvattnet.Gör sedan två parallella puréer

med mjölken och smöret – jordärt-skockspurén mixas med fördel.

Blanda sedan ihop de två, salta och peppra och smaka av.

Spetskål- & baconfräs med äpple

150 g spetskål

1 äpple

70 g bacon

salt och peppar

2 msk smör

Tärna baconet, strimla spetskålen. Tärna äpplet.

Fräs baconet halvfärdigt, tillsätt kå-len. Rör då och då. Tillsätt äppeltär-ningarna mot slutet. Smaka av med salt och peppar.

Rostad vitlökssås ½ lök

1 morot

5 vitlöksklyftor

1 ½ msk tomatpuré

2 tsk socker

2 persiljekvistar

1 lagerblad

1 tsk timjan

3 dl rött vin

1 ½ msk balsamvinäger

2 ½ dl fond

cirka 1 tsk maizena

Skär grönsakerna. Fräs vitlöken i lite olja i en kastrull ett par minuter och tillsätt sedan de andra grönsaker-na. Tillsätt tomatpurén och fräs med den. Häll i sockret och låt det kara-mellisera. Slå på vinet och kryddor-na. Reducera till hälften och tillsätt sedan vinäger och fond. Koka ihop och smaka av.

Sila av och red med maizenan blan-dad med vatten till önskad konsi-stens. Avsluta med en klick smör före servering.

Moules chèvre 4 personer

Oatmeal�Stout.�Rostade toner av kaffe och en del choklad, dock ingen sötma utan torr. Havren bidrar med en krämig munkänsla. Mötet bygger på samma princip som den klassiska kombinationen porter/stout och ostron. Det är skaldjurens sälta som lyfter ölet till en ny nivå. Det mörka ölets kantigaste toner av rostad malt rundas av och ölets mjukare sidor av till exempel choklad lyfts fram.

Till�exempel:�Kals Stout från Dug-ges (nr 11473, 27:90 kr, 50 cl).

Amerikansk�IPA.��Bra portion hum-le med mycket citrus och tropisk frukt och viss maltsötma, dock ett ganska torrt och friskt öl. Humlen stormtrivs med sältan och den lätta syran och skär igenom den feta gräddiga såsen.

Till�exempel:�Nils Oscar Hop Yard (nr 1493, 25:40 kr, 50 cl).

Alkoholfritt�alternativ:�Weihen-stephaner Hefeweissbier Alkoholfrei (nr 1922, 12:90 kr, 50 cl).

Petters öltips:

Petters öltips:Imperial�stout/porter.�Hög fyllighet

med kraftiga toner av kaffe och choklad, mindre rostade i porter. Pumpernickel, lakrits och ibland lite soja. Maltsötma

● som möts upp av beska och rostade toner och övergår i marsipan och grå-päron.

Sötma�kan�vara svårt, men med kraft ●

i ölet och smakspegling (choklad och lakrits) går det bra.

Till�exempel:�Nils Oscar Imperial Stout (nr 89401, 54:90 kr, 50 cl) eller ●

Flying Dogs Gonzo Imperial porter (nr 1683, 29:70 kr, 35,5 cl) – lagra dem gärna åtminstone 2 år.

Alkoholfritt�alternativ:�Kaffe!●

Tårta på vit & mörk choklad

FYRARättERSMENYN tIllAGADES Av DE KlOMPS KOCKAR CHRIS WAll OCH DAvID NORDHOlM.

Nu blir det lättare att köpa gott ölI�januari�lanserar�Systembolaget�en�nyhet�som�gör�det�lättare�att�få�tag�på�gott�och�spännan-de�öl�från�svenska�små-bryggerier.

Antalet hantverksbryggerier har på senare år exploderat i Sve-rige. Det är små företag där ägar-na ofta drivs mer av ölintresse än av vinsthunger.

Tack vare dessa entusiaster till-

verkas det numera väldigt mycket gott öl i Sverige. Problemet är ba-ra att få tag på det. Den som bor i en storstad kan hitta en del på pu-ben, annars är man hänvisad till det som lyckats leta sig fram till Systembolagets hyllor. Och det är inte särskilt mycket.

I Systembolagets beställnings-sortiment finns det desto mer – i skrivande stund 202 svenska öl. Men mycket av det säljs bara re-gionalt och annat måste köpas lådvis, vilket är väl dyrt när man

bara är lite nyfiken på hur det smakar.

Men i januari – exakt datum är inte fastslaget – händer det gre-jer! Systembolaget ändrar då sina regler och låter oss beställa alla svenska drycker i beställnings-sortimentet. Samtidigt försvinner kravet på att köpa hela lådor. Om du vill kan du alltså beställa 198 olika flaskor med svensk öl och få dem levererade till din närmaste Systembolagsbutik inom några dagar. Och detta utan att betala

fraktkostnad – Systemet står för kalaset.

Varför denna närmast sensatio-nellt goda service? Jo, Systembo-laget vill för allt i världen inte att politikerna tillåter gårdsförsälj-ning av alkohol. Genom att göra det möjligt för alla konsumenter att köpa drycker från alla gårdar och småbryggerier desarmerar de huvudargumentet för gårds-försäljning. För alla ölvänner är det bara att tacka och ta emot.

Åke�AlvIn

nils�Oscar�Imperial�Stout�–�ett�av�198�svenska�beställ-ningsöl.

Page 25: MATGLÄDJE 4_2011

�24 matglädje �25matglädje

Botten:130 g mjöl

30 g kakao

50 g socker

¼ tsk salt

115 g smör

1 äggula

Mixa mjöl, kakao, socker och salt i en matberedare.

Tillsätt det kalla smöret i bitar och mixa tills det är finfördelat.

Tillsätt äggula och mixa tills små klumpar bildas. Tryck ut massan på botten av en form med löstagbar kant och baka 10 minuter på 160 grader.

Fyllning:160 g mörk choklad, grovhackad

115 g smör

150 g socker

20 g maizena

3 ägg

3 äggulor

150 g vit choklad, grovhackad

Smält den mörka chokladen och smö-ret i vattenbad eller försiktigt i mikro. Låt svalna.

Blanda ihop socker och maizena. Tillsätt ägg och äggula.

Vispa i choklad- och smörbland-ningen och rör om till en slät smet.

Häll smeten i formen med den fär-diga botten.

Strö över den vita chokladen och baka sedan i cirka 15 minuter på 160 grader, eller tills mitten av tårtan har stelnat.

Låt tårtan svalna och ställ i kylen.

Chokladsås�med�lakrits:1 dl vatten

½ dl kakao

1 dl socker

10 st turkisk peppar

Smält godisarna i vattnet i en kastrull på låg värme. Rör så det inte bränns.

När godiset har smält, tillsätt sock-ret och sikta i kakaon.

Låt det koka ihop försiktigt. Serve-ras kall eller ljummen.

(Om man inte gillar lakrits så kan man utesluta den och ta 1 dl kakao i stället så får man en trevlig choklad-sås).

Rårörda�hallon:250g frysta hallon

1 dl strösocker

Häll sockret över de frysta hallonen och blanda försiktigt. Ställ i kylen över natten eller i rumstemperatur några timmar.

1 ½ kg musslor

2 schalottenlökar

5 vitlöksklyftor

150 g getost

2 msk smör

2 dl vitt vin

1 msk honung

4 dl grädde

Skrapa musslorna rena. Kasta dem som är öppna och inte sluter sig när du knackar på dem. Skölj dem.

Bryn vitlökskyftorna gyllenbru-na, tillsätt den hackade schalotten-löken och fräs den mjuk.

Tillsätt vinet och låt koka cirka 5 minuter. Tillsätt honung och gräd-de, låt koka upp.

Dra av från värmen och mixa i chèvreosten med en stavmixer.

Sätt tillbaka på värmen, koka upp och tillsätt musslorna. Lägg på ett lock och låt koka ett par minuter tills musslorna öppnat sig.

Servera i djupa tallrikar med ett gott bröd.

Lamm med potatis- & jordärtskockspuré

MATGLäDJEAnnonsera lokalt eller i alla 26 tidningar där MATGLÄDJE kommer ut.MATGLÄDJE når 1,6 miljoner läsare och och har en upplaga på drygt 600 000 exemplar.

MEDIEKOMPANIET: STOCKHOLM tel 08-545 199 00 GÖTEBORG tel 031-724 42 66

Nästa nummer: Örter i matenMat för de allra minsta • Kändisbryggare in på livet

Nästa nummer

kommer

27 mars

För mer information, eller bokning, kontakta din ordinarie säljare, tel 013-28 00 00 vx, eller e-post [email protected]

Petters öltips:Amerikansk�DIPA�(dubbel-IPA/Im-

perial IPA). Fylligt, hög maltsötma som möts upp av en bra portion beska från amerikansk humle vilket ger citrus (grapefrukt), en del tropiska toner och tallbarrighet. En kraftig maträtt möter ett fylligt öl. Maten kräver bra beska som rensar gommen från de kraftiga och krämiga smakerna. Bra med salt

● och rökighet från bacon. Huvudråva-ran spelar ofta minst roll, men lamm brukar stormtrivas med lite söta toner från drycken.

Till�exempel:�Hardcore IPA, Brew-dog (art nr 1591, 36 kr, 33 cl).

Alkoholfritt�alternativ:�Nanny State, Brewdog (systembolaget nr 1947)

4 personer

Cirka 700g lammstek, lammytterfilé

eller lammracks (850g med ben)

smör

salt och peppar

Sätt ugnen på 120 grader. Bryn köttet runt om i smöret, salta och peppra.

Sätt in köttet i ugnen och stick in en stektermometer. Stek köttet till 52 grader innertemperatur om du vill ha rosa kött, annars till 65 grader för väl-stekt.

När köttet är uppe i önskad tempe-ratur, ta ut det ur ugnen och lägg fo-lie över.

Låt köttet vila i cirka 10 minuter innan du trancherar (skär) det.

Potatis- & jordärtskockspuré 700 g potatis

1 ½ dl mjölk

60 g smör

200 g skalad jordärtskocka

salt och peppar

Skala och koka potatisen mjuk i sal-tat vatten.

Skala och koka jordärtskockorna mjuka i saltat vatten.

Häll av kokvattnet.Gör sedan två parallella puréer

med mjölken och smöret – jordärt-skockspurén mixas med fördel.

Blanda sedan ihop de två, salta och peppra och smaka av.

Spetskål- & baconfräs med äpple

150 g spetskål

1 äpple

70 g bacon

salt och peppar

2 msk smör

Tärna baconet, strimla spetskålen. Tärna äpplet.

Fräs baconet halvfärdigt, tillsätt kå-len. Rör då och då. Tillsätt äppeltär-ningarna mot slutet. Smaka av med salt och peppar.

Rostad vitlökssås ½ lök

1 morot

5 vitlöksklyftor

1 ½ msk tomatpuré

2 tsk socker

2 persiljekvistar

1 lagerblad

1 tsk timjan

3 dl rött vin

1 ½ msk balsamvinäger

2 ½ dl fond

cirka 1 tsk maizena

Skär grönsakerna. Fräs vitlöken i lite olja i en kastrull ett par minuter och tillsätt sedan de andra grönsaker-na. Tillsätt tomatpurén och fräs med den. Häll i sockret och låt det kara-mellisera. Slå på vinet och kryddor-na. Reducera till hälften och tillsätt sedan vinäger och fond. Koka ihop och smaka av.

Sila av och red med maizenan blan-dad med vatten till önskad konsi-stens. Avsluta med en klick smör före servering.

Moules chèvre 4 personer

Oatmeal�Stout.�Rostade toner av kaffe och en del choklad, dock ingen sötma utan torr. Havren bidrar med en krämig munkänsla. Mötet bygger på samma princip som den klassiska kombinationen porter/stout och ostron. Det är skaldjurens sälta som lyfter ölet till en ny nivå. Det mörka ölets kantigaste toner av rostad malt rundas av och ölets mjukare sidor av till exempel choklad lyfts fram.

Till�exempel:�Kals Stout från Dug-ges (nr 11473, 27:90 kr, 50 cl).

Amerikansk�IPA.��Bra portion hum-le med mycket citrus och tropisk frukt och viss maltsötma, dock ett ganska torrt och friskt öl. Humlen stormtrivs med sältan och den lätta syran och skär igenom den feta gräddiga såsen.

Till�exempel:�Nils Oscar Hop Yard (nr 1493, 25:40 kr, 50 cl).

Alkoholfritt�alternativ:�Weihen-stephaner Hefeweissbier Alkoholfrei (nr 1922, 12:90 kr, 50 cl).

Petters öltips:

Petters öltips:Imperial�stout/porter.�Hög fyllighet

med kraftiga toner av kaffe och choklad, mindre rostade i porter. Pumpernickel, lakrits och ibland lite soja. Maltsötma

● som möts upp av beska och rostade toner och övergår i marsipan och grå-päron.

Sötma�kan�vara svårt, men med kraft ●

i ölet och smakspegling (choklad och lakrits) går det bra.

Till�exempel:�Nils Oscar Imperial Stout (nr 89401, 54:90 kr, 50 cl) eller ●

Flying Dogs Gonzo Imperial porter (nr 1683, 29:70 kr, 35,5 cl) – lagra dem gärna åtminstone 2 år.

Alkoholfritt�alternativ:�Kaffe!●

Tårta på vit & mörk choklad

FYRARättERSMENYN tIllAGADES Av DE KlOMPS KOCKAR CHRIS WAll OCH DAvID NORDHOlM.

Nu blir det lättare att köpa gott ölI�januari�lanserar�Systembolaget�en�nyhet�som�gör�det�lättare�att�få�tag�på�gott�och�spännan-de�öl�från�svenska�små-bryggerier.

Antalet hantverksbryggerier har på senare år exploderat i Sve-rige. Det är små företag där ägar-na ofta drivs mer av ölintresse än av vinsthunger.

Tack vare dessa entusiaster till-

verkas det numera väldigt mycket gott öl i Sverige. Problemet är ba-ra att få tag på det. Den som bor i en storstad kan hitta en del på pu-ben, annars är man hänvisad till det som lyckats leta sig fram till Systembolagets hyllor. Och det är inte särskilt mycket.

I Systembolagets beställnings-sortiment finns det desto mer – i skrivande stund 202 svenska öl. Men mycket av det säljs bara re-gionalt och annat måste köpas lådvis, vilket är väl dyrt när man

bara är lite nyfiken på hur det smakar.

Men i januari – exakt datum är inte fastslaget – händer det gre-jer! Systembolaget ändrar då sina regler och låter oss beställa alla svenska drycker i beställnings-sortimentet. Samtidigt försvinner kravet på att köpa hela lådor. Om du vill kan du alltså beställa 198 olika flaskor med svensk öl och få dem levererade till din närmaste Systembolagsbutik inom några dagar. Och detta utan att betala

fraktkostnad – Systemet står för kalaset.

Varför denna närmast sensatio-nellt goda service? Jo, Systembo-laget vill för allt i världen inte att politikerna tillåter gårdsförsälj-ning av alkohol. Genom att göra det möjligt för alla konsumenter att köpa drycker från alla gårdar och småbryggerier desarmerar de huvudargumentet för gårds-försäljning. För alla ölvänner är det bara att tacka och ta emot.

Åke�AlvIn

nils�Oscar�Imperial�Stout�–�ett�av�198�svenska�beställ-ningsöl.

Page 26: MATGLÄDJE 4_2011

26 tisdag 13 december 2011 MATGLÄDJE

En efterrätt som ska göras precis när den serveras. Det här är en dessert eller mellan­mål som inte mättar så myck­et, så den kan rent av passa efter julbordet.

8 färdigköpta strutar

3 dl vispgrädde

2–4 syrliga äpplen

1 msk socker

ev kardemumma, kanel eller chili

Vispa grädden och skala äpp­lena. Riv dem grovt och blan­da med socker. Det ska vara mycket äpple, när du blan­dar äppelrivet med gräd­de ska äpplena överväga. I konsistensen ska det vara ungefär som ris à la Malta.

Blanda försiktigt ihop äpp­le och grädde, fyll strutarna och ät bums. Får de stå blir de snart sega.

Lite sparat äppelriv på top­pen är snyggt.

För lite vuxensmak kan­ske en doft kardemumma el­ler kanel på toppen? Eller lite finhackad chili? Vi provade till och med kryddan mango curry och det blev också jätte­gott.

RECEPT: GuDrun SvEnSSon, LinköpinG

Gudruns äppelstrutar

Himmelskt i vinter

RECEPT: EvA LinDSTröM-EJDEhoLT, örEbro PORSLIN: rörSTrAnDS ”Mon AMiE” från åhLénS

Evas gudomliga polkatårta Cirka 8 pers

Så här års, när mörkret lägger sig tidigt behövs det saker som bäddar om själen lite grann. Här är två recept som garanterat gör både dig och hela familjen lycklig!

Pajbotten:20 småkakor med chokladsmak,

gärna med chokladbitar i

2 msk kakao

25 g smält smör

Polkagrisfyllning:5 dl vispgrädde

1 burk marshmallowfluff

några droppar pepparmyntsolja

några droppar röd karamellfärg

1 dl mortlade polkagrisar och några

fina till dekorering

Varm chokladsås:125 g mörk choklad

75 g smör

½ dl strösocker

½ dl sirap

½ dl vatten

Kör alltsammans till pajbot­ten i en matberedare. Tryck ut smulorna i en 24–28 cm springform med avtagbar kant och ställ in i frysen.

Vispa grädden i en skål, och marängsmeten i en annan om du inte får tag i marsh­mallowfluffet. Det finns på burk i de flesta välsorterade butiker, ibland på den ameri­kanska hyllan. Men det fung­erar också med en vanlig ma­rängsmet gjord på ett par hårt vispade äggvitor och 1 dl socker. Blanda varsamt ned marängsmeten eller fluffet i den vispade grädden. Droppa

i några droppar pepparmyntsolja, smaka av.

Lägg undan un­gefär en tredjedel av krämen i en egen skål och ställ åt sidan. Blan­da i de mortlade polka­grisarna i resten av smeten.Ta ut formen ur frysen och bred ut krämen med polka­griskrosset.Färga sedan den släta smeten med röd kara­mellfärg, klicka ner i den vita smeten och ringla runt till ett fint mönster med en gaffel.

Ställ i frysen minst fem timmar, men ta fram den en

halv­timme innan du ska servera den.

Hacka chokladen till såsen i mindre bitar. Blanda med resten av ingredienserna och koka upp. Rör tills all choklad

har smält och låt det sedan puttra cirka tio minuter tills såsen är glansig och vacker. Servera den varm till pajen. Livet är gott!

TEXT: LENA GRAPE LILLIEHORN foTo: MIKAEL SVENSSON

Page 27: MATGLÄDJE 4_2011

27MATGLÄDJE tisdag 13 december 2011

Bästa premium rubyGraham’s Six GrapesNr 8045, 119 kronor

Betyg: 5Riktigt bra basport med re­lativ rikedom och bra spänst hela vägen till mycket trevligt pris. Hemligheten bakom kvaliteten är att man använ­der riktigt bra basviner, som blandas till ett vin som håller samma kvalitet och stil år efter år.

Bästa filtrerade

late bottled vintage2006 Graham’s LBVNr 8000, 164 kronor

Betyg: 5Lite mer sofistikerat än ruby med större täthet och mer utveckling. Passar också rätt bra som ett glas utan tillbe­hör. Kombinera dock aldrig kaffe med port, det skär sig. Nu räcker komplexiteten också för lite starkare mögel­ostar. Aldrig fällning och håller sig öppnad någon vecka.

Bästa ofiltrerade late bottled vintage2004 Noval LBVNr 88450, 166 kronor

Betyg: 5Systembolagets mest pris­värda portvin alla kategorier. Härligt för konsumtion direkt med ungdomlig kraft och spänst. Blir ännu mycket bättre med många år till i flas­kan. Håller sig cirka tre dagar i öppnad flaska.

Bästa träport1997 Krohn ColheitaNr 82187, 259 kronor

Betyg: 4

Ljuvlig delikat och elegant träport med riktig ålder och utveckling. Ljust i färgen och passar även lite kyld som aperitif, men undvik de allra starkaste ostarna. Håller må­nadsvis i öppnad flaska och många år i oöppnad, men vinner inte på lagring.

Bästa vintage

för konsumtion1997 Offley Boa Vista VintageNr 82849, 349 kronor

Betyg: 51997 är ett delikat, lite mindre kraftfullt vintageår. Offley gör också lättare och mindre koncen­trerade viner än Graham. 97:an är nu en helt mogen, deli­kat vintage utan stor kraft. Men det är elegant och kul till ett fyn­digt pris, som ger fler tillfällen att njuta.

Bästa vintage

för lagring2000 Graham’s VintageNr 8152, 799 kronor

Betyg: 5Tätt, magnifikt, storslaget, ännu ungt portvin i den allra yppersta klassen, med stor framtid. Bör sparas minst 15 och gärna 35 år. Ännu bara i början av sin levnadsbana. Avnjutes då i framtiden allra bäst med en Stiltonost när den kommer i december.

Ett glas portvin värmer gott i vinterkylan. Men vad ska man välja? Matglädjes expert Anders Röttorp guidar dig.

Portvinet blir sött genom att jäsning-en avbryts ganska tidigt genom till-sats av alkohol. Portvinet kan göras ut i sex olika typer med olika pris, användning och smak.

Premium ruby port är en ung blandning från olika år. Bra till ost, desserter, nötter och päron. Har aldrig fällning och kan slås upp di-rekt ur flaskan.

Med bättre basviner från ett år som lagras 4–6 år och sedan filtre-ras och buteljeras, blir det en late bottled vintage filtrerad. Den kos-tar lite mer och används och han-teras på samma sätt som premium ruby.

Tawny är en blandning av olika årgångar som lagrats länge på fat. Colheita är ett årgångsvin som lag-rats länge på träfat. En colheita är

lite lättare och delikatare. De kallas tillsammans för träport.

Late bottled vintage ofiltrerad är en LBV som med fördel kan lagras länge till på flaska. Det är ett magnifikt ost-vin och ett filosofiskt sällskapsvin.

Portvinernas kejsare, Vintage, görs på de bästa årens bästa druvor. Den buteljeras ung och skall lag-ras länge på flaskan. Kan köpas ung för lagring eller med viss ålder och mognad för konsumtion. När portvi-net lagras länge på flaskan bildas en fällning. Dekantera några timmar innan glasen hälls upp.

. . . och så ett litet glas sött

Anders RöttorpVinskribent

Sex smaskiga portviner

Page 28: MATGLÄDJE 4_2011

JANFEBMAR

SÄSONGSGUIDEN

TexT: Tina Gerdien FoTo: Corren, sToCkxChnG, sCanpix

Källa: aktavara.org

Nu behöver vi vitaminkickar. Vilken tur att det finns rotfrukter och kål. Citrusfrukter från Medelhavs­området och svenska vinteräpplen är andra vitaminkällor.

palsTernaCkan är släk-ting till moroten, men ännu rikare på vitaminer och mi-neraler. Den har en säregen smak som går åt det söta när den är tillagad. Rårakor med lika delar palster-nacka, morot, kålrot och potatis smakar mumma.

kålväxTer innehåller rikligt med mineraler och vitaminer, även C-vitamin, och kålroten kallas därför Nordens apelsin. Kålrot gör sig bäst i ett helt vanligt rotmos eller som en del i en ugnsgratinerad rotfrukts-gratäng.

CiTrUs. Prova blandade citrusfrukter i ugn med kanel och kardemumma. Skala och skär i klyftor, lägg i ugnsfast form eller portions-skålar. Ringla över mörk sirap. Krydda med kanel och kardemumma. Gratinera ungefär fem minuter i ugnen. Servera med glass eller vaniljsås.

äpplen. Ingrid Marie är ett av våra vanligaste vinter-äpplen. Med sin friska, syrliga smak lämpar de sig utmärkt att kandera och servera som efterrätt en gnistrande vinterdag.

röd lök har mildare smak än den gula och gör sig därför fint i råkostsal-lader, kalla såser och till inläggning av sill.

Grönkål. Soppa på grön-kål är lätt som en plätt att göra. Fräs hackad lök och grönkål i olivolja. Späd med en halv liter buljong och en knapp deciliter grädde. Muskot är en perfekt krydda till soppan. Låt små-puttra i 20 minuter. Mixa och servera sedan med ostmackor.

nU är kiwin från Medel-havsområdet som bäst. Den innehåller mycket C-vitamin och fibrer. Mixa kiwi med äppeljuice på morgonen, så får du en bra start på dagen.

rödbeTor och getost är smakkompisar. Koka rödbetor och gör såsen på getost, crème fraiche, lite flytande honung, salt och peppar. Garnera gärna med rucola.

viTkål. en del majonnäs och två delar crème fraiche eller turkisk yoghurt är basen till en sås som sedan kan kryddas med till exem-pel dijonsenap, salt och peppar. Det blir sås till cole-slaw. Riv vitkål och några morötter, hacka gärna i hasselnötter och toppa med persilja.

MoroTslåda är vanlig på det finska julbordet och passar till både lax och kött-bullar, ja, till och med sill. Det finns otaliga varianter av lådan och recept finns att hitta i massor på nätet.

paprika. om du vill vara miljövänlig väljer du frilandsodlade Medelhavs-paprikor som är i säsong nu, inte de holländska växt-husodlade. Paprika innehål-ler mycket C-vitamin om den äts rå i till exempel sal-lader eller på smörgås. om den tillagas går det mesta av vitaminerna förlorade.