Moment 4 Del 2 - Provtagning & Injektioner

5/19/2018 Moment 4 Del 2 - Provtagning & Injektioner

1/39

Moment 4 Medicinska

arbetsuppgifter

Del 2

Provtagning &Injektioner


2/39

Vrd- och omsorgsarbete 2Moment 4Del 2Norrkping

Lrare: Andreas Roup Provtagning & Injektioner

Moment 4 Del 2Provtagning

Vid blodprovstagning undersks och analyseras en liten mngdblod. Mngden blod som behvs varierar, beroende p vilkenunderskning som ska gras. Vissa analyser kan gras direkt isamband med provtagningen. Andra mste analyseras p ettlaboratorium. Blodprover tas exempelvis nr man utredersjukdomar, infr olika behandlingar eller fr att flja upp hur en

behandling fungerar. Exempel p analyser som kan gras pblodprov r:

Blodkroppar (antal och utseende) Blodvrde (Hb) Blodsocker (glukos) Tecken p inflammation (CRP) mnen och mineraler (ex underska njurstatus och saltbalans) Enzymer och hormoner Blodfetter Halten av narkotika, alkohol och lkemedel i blodet.


3/39



BlodprovAnalysvarianter

Blodprov kan tas i olika blodkrl. Vanligast r att ta prov ur enkapillr eller en ven. I vissa fall kan prov ven tas frn en artr.Blodprover kan analyseras i helblod, plasma eller serum.

Helblodbetyder att provet innehller samtliga bestndsdelarsom normalt finns i blodet, bde blodkroppar och den vriga

plasman.Om blodkropparna separeras frn blodet kallas den vtskasom blir kvar fr plasma. Nr ett prov ska tas frn plasmafinns en tillsats i provrret som hindrar blodet frn attkoagulera. Sedan centrifugeras rret s att blodkropparnasamlas p botten av rret och plasman kan hllas av. Plasmabestr till 90 % av vatten och r svagt gul till frgen.

Serum fr man om blodet frst fr levra sig och sedancentrifugeras. Serum r blodplasma utan fibrinogen, ett mnesom deltar i koagulationen.

Helblod

Serum


4/39



BlodprovAtt tyda remisser

Nr man ska ta ett blodprov ser man premissen eller bestllningen vilken del avblodet som anvnds. Framfr ett provsom analyseras i helblod str ett B medbindestreck, exempelvis B-Hb sombetyder att provet ska analysera mngden

hemoglobin i helblod.

Framfr ett prov som ska analyseras iplasma str ett P med bindestreck, somexempelvis P-glukos som betyder analysav blodsocker i plasma.

Samma sak med serum, ett S medbindestreck, exempelvis S-Krea sombetyder mngden Kreatinin i serum.

P fr PlasmaKOL fr Kolesterol


5/39



BlodprovAtt tyda remisser


6/39



BlodprovViktigt ansvar

Vid all provtagning r det viktigt att ha kunskap om den metodman anvnder. Rtt utfrd provtagning r en frutsttning fratt analysen och resultatet av provet ska vara tillfrlitligt.Blodproverna ligger oftast till grund fr att stta korrektdiagnos och det r oftast du som underskterska som tarblodprover inom landstingsvrden (SSK inom kommunal vrd).

Gr du inte rtt kan patienten f fel diagnos och drmed felbehandling.

Det r alltid provtagarens ansvar att frskra sig ompatientens identitet och att uppgifterna som finns p remissenstmmer verens med patientens uppgifter. Vid provtagning

kontrollerar man drfr alltid identiteten genom att patientenvisar upp ID-handling och uppger namn och personnummer.Inom slutenvrden (p vrdavdelningar) rcker det med attkontroller personnummer hos patienten muntligen ellergenom ID-band.


7/39



BlodprovRisker och rutiner

Man ska tnka p att det alltid finns risk frblodburen smitta i samband med att man hanterarblodprover. Nr man hanterar blod gller basala

hygienrutiner och man har alltid handskar p signr man tar ett blodprov oavsett om det r ettkapillrt prov eller venst blodprov.

Anvnda kanyler ska omedelbart slngas i srskilda

behllare fr riskavfall som r anpassade frstickande och skrande freml.


8/39



Kapillra proverGrunderna & Hemolys

Kapillr provtagning innebr att man tar ettblodprov frn kroppens minsta blodkrl,kapillrerna. Oftast sticker man patienten i ettfinger. Kapillrprov anvnds framfrallt till proverdr det bara behvs en liten mngd prov frprovsvaret.

Nr man tar ett prov kapillrt finns risk frhemolys. Drfr blir det strre mtoskerhet vidkapillr provtagning. Hemolys innebr att derda blodkropparna gr snder och att provet

drfr inte gr att analysera, eller att provsvaretblir felaktigt. Nr man tar ett blodprov kapillrtkommer man lttare i kontakt med blodet ochdrfr r det strre risk fr blodsmitta.


9/39



Kapillra proverRutiner och olika lansetter

Nr det r svrt att hitta en bra ven att sticka i kan man i stlletvlja att ta provet kapillrt. Alla analyser kan dock inte gras pkapillrblod. Ett vanligt prov som ofta tas kapillrt r blodsocker blodglukos. Det krvs noggrannhet och rutin vid kapillr-provtagning fr att analysresultatet ska bli tillfrlitligt.

Nr man tar ett prov kapillrt anvnds oftast en automatisklansett. Det r en lansett som oftast r frsedd med en knappom sticker nr man trycker p den och sen snabbt drar tillbakanlen i skyddshljet. Lansetter finns i olika tjocklekar fr lgteller hgt blodflde och r markerade genom olika frgkoder. Entjocklek mts i diameter mtt i mm eller det amerikanska

systemet med CH. Ju hgre diameter desto lgre CH. Vilkenlansett som ska anvndas beror p vilken provmngd sombehvs och hur tjock patientens hud r. Patienten br sittabekvmt i en stol med armstd fr att inte falla om han eller honpltsligt skulle svimma.


10/39



Kapillra proverAtt ta ett kapillrt blodprov

Kontrollera vrdtagarens identitet och att uppgifterna stmmer verens med remissen

Patienten br sitta bekvmt i en stol med armstd fr att inte falla om han eller hon pltsligtskulle svimma.

Desinfektera och lufttorka dina hnder och ta p engngshandskar och skyddsfrklde

Vlj ut ett finger hos vrdtagaren, grna lng- eller ringfingret (gr oftast minst ont).

Anvnd en ren kompress som r drnkt i klorhexidinsprit eller en injektionstork ochdesinfektera hudytan fr sticket och lt lufttorka.

Ta bort skyddshylsan frn lansetten.

Vnt vrdtagarens handflata uppt och hll i fingret. Stasa upp fingerblomman genom atttrycka ttt p vecket mellan fingertoppen och resten av fingret. Anvnd din tumme ochpekfinger fr att stasa.


11/39




Pressa sen upp med tumme och pekfinger mot fingertoppen med ena handen och medandra handen hller du lansetten mot ovansidan av patientens finger och stick vid sidan avfingerblomman.

Tala om nr du ska sticka

Ta bort lansetten och slpp greppet om fingret direkt efter sticket s att blodet kan rinna till.

Torka bort den frsta droppen blod med en ren kompress eftersom den kan innehlla resterfrn desinfektionen (alkohol r rik p socker och kan ge falska hga blodsockervrden).

Pressa med tumme och pekfinger upp mot patientens fingerblomma s att med blod rinner

till. Upprepa tills rtt mngd blod framtrder ur stickhlet. Tryck inte fr hrt utan tryck istllet flera gnger.

Hll teststickan eller kuvetten mot bloddroppen och se till att det fylls helt.

Stt p plster och kasta engngsartiklar. Lansetten kastas i behllare fr stickande freml.


12/39





13/39



Kapillra proverVarningar och frsiktighet

Det finns vissa tillfllen nr det inter lmpligt att ta blodprov kapillrt.Dessa kan vara:

Vid nedsatt cirkulation i armaroch hnder, exempelvis nr en

patienten befinner sig i chock.

Om armen eller handen rsvullen

P stllen eller fingrar dr det

nyligen redan tagits ett prov(under ett och samma vrddygnskall kapillra prover aldrig tasfrn samma finger utan minst 6timmas mellanrum).


14/39



VenproverGrunder

Vid vens provtagning tar man en strre mngd blod frn patienterna n nr man tar kapillrt.Ett provrr fr blodprov rymmer ungefr 5 10 ml. Vid vens provtagning tar man blod frn enav kroppens vener. Oftast sticker man i en ven p insidan av armen i armvecket.

Vid vens provtagning anvnds ett slutet system som kallas fr vacutainer. Det bestr av provrrsom det r vakuum i. Provrren r mrkta med olika frger fr olika analyser. Vissa provrrinnehller en tillsats. Tillsatsen kan exempelvis vara fr att hindra blodet frn att koagulera eller

en gel som vid centrifugering hller blodkroppar och serum skilda frn varandra. Provrren fstsi en vacutainerhllare, oftast kallade fr stnkskydd. I hllaren fsts ocks en kanyl sompenetrerar gummihljet ver provrret s att blodet skyddat ska kunna rinna ner. P hllarenfsts sedan sjlva kanylen som man ska sticka med, som har ett skyddshlje ver sig. Detta r ettstandardsystem.

Drutver finns nyare nlar som funnits i ungefr 15 r som kallas fr butterfly. Dessa r kanylermed vingar som gr det lttare att styra vid provtagningen och dessutom har den en slang. Nrman punkterat en ven kommer det lite blod i slangen som visar att man hamnat rtt. D kanman trycka in provrret i stnkskyddet med dess nl och d gr det ltt och smidigt.

Nlarnas tjocklek mts i mm eller CH precis som lansetter och vljs utifrn nskat flde.


15/39



VenproverVacutainerStandardsystem

Punkteringsnl med skyddshlje

Stnkskydd

Nl att punktera provrr med

Skyddshlje efter stickning


16/39



VenproverVacutainerButterfly-system

Punkteringsnl med skyddshlje

Stnkskydd

Nl att punktera provrr med

Skyddshlje efter stickningStyrvingar

Slang fr blodsvar


17/39



VenproverFrberedelser, varningar och risker

Fr att det ska bli lttare att hitta ett krl som r lmpligtanvnder man ofta ett stasband. Stasbandet ska sttascirka 7 10 centimeter ovanfr stllet dr man skasticka. Man kan ocks anvnda en blodtrycksmanschett som stas. D pumpar man upp manschetten till ungefr40 mmHg. Det r viktigt att slppa stasen nr provet skatas, d.v.s. nr man ftt svar i slangen med butterfly ellernr man brjat f blod i provrret. Slpper man inte pstasen finns risk fr hemolys och att analysresultatet blirfelaktigt.

Man ska heller aldrig klappa p blodkrlet eller bepatienten att gra handknytningar. ven d finns detnmligen risk fr hemolys och klappningarna kan leda tillatt blodkrlen lttare rullar eller gr snder (framfrallthos ldre).


18/39



VenproverStasning


19/39



VenproverFrberedelser, varningar och risker

Fr att ka cirkulationen br man i stllet applicera vrme,genom att hlla en vrmekudde eller en varm handflatamot omrdet dr man vill sticka. Vrme fr blodkrlen attdilatera (expandera i diameter) s det blir lttare att stickaoch risken fr rullning minskar. Kontrollera dock atttemperaturen inte blir fr hg, 42 grader r den hgre

grnsen.

Patienten ska, om det r mjligt, sitta ner 15 minuter freprovtagningen. Patienten fr inte vara stressad eftersomdet fr blodkrlen att dra ihop sig och leder till kad smrtafr patienten. Av samma anledning fr patienten inte

heller vara kissndig, druckit kaffe eller ha rkt 30minuter innan provtagningen. Vid vens provtagning skapatienten sitta bekvmt i en stol med armstd. Pmottagningar anvnds ofta en stol med stllbara std frarmarna. Prov kan ocks tas nr en patient ligger ner.


20/39



VenproverVal av blodkrl och punktionsstllen

Vlj ven att sticka i genom att knna med dinafingertoppar ver armvecket. Anvnder du gonen ochtittar ut blodkrl ser man ofta bara ytliga blodkrl som integer bra blodflde. Med fingrarna kan du knna efterupphjningar frn armvecket. Dessa upphjningar kan dupalpera ltt och knner du att de r mjuka och medgrliga

s har du hittat ett bra blodkrl. Endast strre blodkrlmed bra flde i kan man knna p detta stt. r det svrtatt hitta blodkrl kan du anvnda stasbandet och stasaupp. D fylls venerna med blod och d hjs de strrevenerna s de blir lttare att knna.

Man ska inteta vensa prover i ett blodkrl som anvndsfr dialysoch man ska undvika att sticka i armen p densida av kroppen dr ett brst har opererats bort. Det kanocks vara olmpligt att sticka p stllen dr det r svullet,om det finns blmrken eller rr dr. Fistelgng fr dialys


21/39



VenproverVal av blodkrl och punktionsstllen


22/39



VenproverAtt ta ett venst blodprov

Kontrollera att allt material du behver finns framplockat och nra till hands.

Kontrollera patientens identitet och att uppgifterna stmmer verens med remissen och deetiketterna som ska sttas p provrren.

Desinfektera och lufttorka dina hnder. Ta p dig engngshandskar och skyddsfrklde.

Stt p stasband om det behvs. Stasen fr sitta p i hgst 1 minut.

Desinfektera punktionsstllet och lt det lufttorka.

Hll kanylen med ppningen vnd upptt och punktera venen.

Hll kanylen i ett stadigt grepp. Man kan stdja handen mot patientens arm.

Nr du r sker p att du r i blodkrlet fr du in provrret i hllaren, s att rrets korkperforeras och provrret fylls med blod.


23/39





24/39




Slpp stasen s fort det kommer blod ner i rret

Nr rret r fullt tas det bort frn hllaren. Om flera prov ska tas stter man in ett nytt rr.

Rr som innehller en tillsats ska blandas direkt efter att det fyllts. Detta grs mellan varje rrdu tar frn patienten. Vnd rren lugnt 5 10 gnger. Skaka inte (d kan hemolys uppst). P

mottagningar finns ofta en speciell blandare, s kallad provtagningsvagga, som man kan lggaprovrren p. Efter provtagningen frvaras rren i rumstemperatur tills de svalnat.

Dra ut kanylen frn blodkrlet. Se alltid frst till att provrret r borttaget. Hll en tork ellerren kompress vid punktionsstllet men tryck inte frrn kanylen r helt ute frn huden. Sttp kanylskyddet ver kanylen om sdant finns och lgg kanylen direkt i avsedd behllare.

Tryck den rena kompressen eller torken ver blodkrlet och stt p ett plster eller kirurgisktejp ver det. Be grna patienten trycka en liten stund, det minskar risken fr blmrken.

Fst etiketterna p provrren och kasta engngsartiklar.


25/39



InjektionerSubkutana injektioner

Vissa lkemedel tas med spruta, med en injektion. De vanligaste stten att injicera lkemedel in ikroppen r:

Subkutan injektion

Intramuskulr injektion

Intravens injektion

Vid en subkutan injektion sprutas lkemedlet in i underhudsfettet. Ordet subkutan kommer frndet latinska namnet p underhuden, subcutis. Frn underhudsfettet tas sedan lkemedlet upp iblodet lite i taget och nr den del av kroppen dr det ska verka. Subkutana injektioner har oftaen lng och jmn verkan. Insulin r exempel p ett lkemedel som ges subkutant.Insulininjektioner r en uppgift som ofta grs efter delegering till underskterskor.


26/39



InjektionerSubkutana injektioner


27/39



InjektionerIntramuskulra injektioner

Vid intramuskulra injektioner sprutaslkemedlet in i en muskel. Frn muskeln taslkemedlet upp i blodet. Intramuskulrainjektioner verkar lngsammare n

intravensa och de har ofta en lngre effekt.

Vaccinationer, hormoner och smrtstillandelkemedel r exempel p lkemedel somman kan ge intramuskulrt. Intramuskulrainjektioner ges oftast av sjukskterska eller

lkare. Vissa intramuskulra injektioner kandelegeras till Underskterskor.


28/39



InjektionerIntravensa injektioner

Vid intravensa injektioner sprutas lkemedlet direkt in i blodet via en ven. Intravensainjektioner ger effekt inom ngra sekunder och anvnds drfr vid akuta situationer och nrman behver snabb effekt av lkemedel. Exempel p sdana lkemedel r smrtstillande medeloch antibiotika. Intravensa injektioner ges av sjukskterskor och lkare. Enda gngerna de kandelegeras till underskterskor r nr man arbetar som ambulanssjukvrdare och har sdanutbildning.


29/39



InsulininjektionerOlika insulin och mltidsinsulin

Det finns olika sorters insulin. De skiljer sig t genom att debrjar verka olika snabbt. Dessutom stannar effekten kvar olikalnge.

Mltidsinsulin tas direkt i anslutning till mltid, ofta 3 eller 4

gnger per dag. Det grs fr att likna kroppens normalainsulinutsndring efter en mltid som inte fungerar normalthos diabetiker. Mltidsinsulin har ett snabbare upptag efterinjektion, en snabbare effekt och en kortare verkningstid.

Det finns direktverkande och snabbverkande mltidsinsuliner.

Direktverkande insulin kan ta alldeles fre eller efter mltiden.Snabbverkande insulin br tas ungefr en halvtimme fremltiden. Mltidsinsulin har effekt i 4 6 timmar och brukarheta ngot som slutar med Rapid, exempelvis NovoRapid.


30/39



InsulininjektionerBasinsulin och Mixinsulin

Basinsulin finns som medellng- och lngtidsverkandesorter. Det ges 1 eller 2 gnger dagligen och ofta till natten.Basinsulin ska ge grundbehovet av insulin eftersomkroppen behver en viss mngd insulin mellan mltiderna.Till skillnad frn mltidsinsulin s tar det ngra timmarinnan insulinet brjar verka och effekten varar i 12 24

timmar.

Mixinsulin r en blandning av mltidsinsulin ochbasinsulin. De vanligaste mixinsulinerna bestr av 70 %basinsulin och 30 % mltidsinsulin. Mixinsulin ges ofta idirekt anslutning till frukost och middag och rcker i 12

timmar och kompletteras med ett mltidsinsulin tilllunchen. P detta stt kan man minska antalet injektionerper dag till 3 i stllet fr att kombinera 1-2 basinjektionermed 3-4 mltidsinjektioner (allts totalt 4 6 injektionerper dag).


31/39



InsulininjektionerInsulindiagram

Diagram ver insulinmngd i blodet ver 1 dygn. Det ljusbl r blodsockerninvn


32/39



InsulinpennorEngngs och flergngs

Tidigare anvnde man engngssprutor och insulinet fick dras upp i sprutan frn en ampull. Eninsulinpenna r frfylld med insulin och dosen stlls in p pennan som drefter ger exakt rttdos. Det finns 2 olika typer av insulinpennor. Engngspennor r fyllda med insulin nr manhmtar dem p apoteket. D insulinet r slut kasseras pennan. Flergngspennor laddas med englasanpull som innehller insulin genom att man sprutar in insulinet i pennan. Detta grs papoteken eller av sjukskterska i kommunal vrd.

Flergngspenna

Glasanpull

Behllare fr engngssprutor


33/39



InsulinpennorHantering och Enheter

Basinsuliner r grumliga lsningar som mste blandas innanman ger dem. Det gr man genom att rulla pennan mellanhnderna eller vnda den fram och tillbaka ngra gnger.Det ska aldrig skakas eftersom det kan frstra insulinet.

Insulin doseras i s kallade enheter (E). Alla insulinsorter

innehller 100 enheter insulin per milliliter. Insulinpennorr graderade i enheter.


34/39



InsulinpennorFrvaring, datum och destruktion

Insulin ska frvaras i kylskp vid 2

8 grader Celsius mendet r hllbart i upp till 4 veckor i rumstemperatur. Deninsulinpenna som anvnds just nu ska frvaras irumstemperatur eftersom kallt insulin kan orsakakldskador i underhuden och fettet.

Skriv alltid upp vilket datum man brjat anvnda en nyinsulinpenna s att man vet hur lnge den har anvnts.De insulinpennor som inte anvnds frvaras alltid ikylskpet, helst i drrfacket fr att undvika att defrfryser. Om insulinet frfryser kan det f smre effektoch ska drfr kastas bort. Ger man normal dos med

smre effekt kan det ge skadliga konsekvenser, i vrstafall ddliga, fr vrdtagaren.

Tomma insulinpennor ska alltid lmnas till apoteket somverblivna lkemedel. Det finns alltid rester kvar avinsulin i pennan trots att doserna r slut.


35/39



InsulinpennorEgenvrd och injektionsstllen

Patienter som har insulinbehandling kanofta lra sig att ta sina sprutor sjlva. Inomexempelvis ldreomsorgen r det vanligt attunderskterskorna hjlper till medinjektionerna. Insulin ska ges subkutant iunderhudsfettet i magen, lren i vre delen

av skinkorna.

Olika omrden p kroppen tar upp insulinetolika fort. Det snabbaste upptaget sker imagen. Insulin ges vanligen i magen, oftastfr att det r mest praktiskt. D behver

personen exempelvis inte ta av sig kldernr injektionen ska ges. Om personen rmycket mager kan det vara bttre att geinjektionen i skinkorna.


36/39



InsulinpennorVariation av instickstllen

Det r viktigt att flytta injektionsstllet ngra centimeter mellan varje gng. Man kan ocksvarier mellan hger och vnster sida av magen. Om man sticker p exakt samma stller varjegng finns det risk att det bildas fettknlar under huden. Det gr att kroppen inte tar uppinsulinet som den ska. Nr en person har ordination p att injektionen ska ges i magen ska manflja det. Man ska d inte byta insticksplats och exempelvis ibland ge i lr eller skinkor. Om manbyter insticksstlle kan upptaget av insulin bli ojmnt.

Det r vanligt att det str att mltidsinsuliner ska ges i magen och det frekommer attbasinsuliner ska ges i skinkan eller i lret.


37/39



InsulinpennorHantering av nlar

Eftersom det finns f nervndar i underhuden brukar inte subkutana injektioner gra ont. Nlenr dessutom tunn och kort. De vanligaste nlarna till insulinpennor r 6 8 mm lnga fr att interiskera att trffa muskeln.

Insulinpennans nlar ska bara anvndas en gng. Om de anvnds flera gnger finns det risk attnlen tpps till eller att huden blir skadad. Efter injektionen tar man bort nlen frn pennan och

kastar den i en behllare fr stickande och skrande freml. Om man i stllet frvarar pennanmed nlen kvar finns det risk fr att insulinet lcker ut.


38/39



InsulinpennorFre och efter injektion

Fre injektionen ska man alltid kontrollera mot ordinationshandlingen. Mankontrollerar d att det r rtt lkemedel med rtt styrka och rtt tidpunkt frinjektionen. Det r extra viktigt att man inte frvxlar mltidsinsulin med basinsulineller mixinsulin. Man kontrollerar ocks administreringsstt, det vill sga att det stratt injektionen ska ges subkutant och om det ska ges i magen, rumpan eller i lret.Innan man ger sprutan ska man ocks frskra sig om patientens identitet.

Efteratt ha gett en insulindos ska man observera personen en stund och se till att henmr bra. Man mste ocks frskra sig om att vrdtagaren fr i sig mat efter att man

gett mltidsinsulin. Frndringar i tillstndet ska rapporteras till sjukskterskan ochdokumenteras. Det r viktigt att personal som ger insulin knner till vilka symptomsom alltfr hgt eller lgt blodsocker ger. Personal som har delegering p att geinsulin behver ocks knna till vilka tgrder som behver gras vid hgt eller lgtblodsocker.


39/39


InsulinpennorAtt ge insulininjektion

Tvtta och desinfektera hnderna. Lt lufttorka och ta p engngshandskar.

Frbered pennan. Rulla den mellan hnderna eller vnd den ngra gnger. Stt p nlen och kontrolleraatt den fungerar. Tryck ut 2 enheter s att du kan se insulin p nlspetsen. Dosera det antal enheter somr ordinerat.

Nr man ger injektionen i magen eller i lret lyfter man upp ett handveck med 2 eller 3 fingrar. Det

behvs inte nr man sticker i skinkan. Nr man sticker i magen ska avstndet till naveln vara minst 5 cm.Vid subkutana injektioner behvs inte alltid desinfektion av huden gras frst.

Stick nlen i hudvecket. Hll pennan i cirka 45 graders vinkel mot huden och injicera insulinet. Hll kvarhudvecket under tiden.

Slpp hudvecket men lt nlen vara kvar i cirka 10 sekunder. Dra sedan ut nlen. Om man trycker fr hrt

om hudvecket nr man drar ut nlen, eller om man drar ut nlen fr snabbt, finns det risk att insulinetlcker ut p huden.

Lgg kanylen direkt i behllare fr stickande freml, kasta engngsartiklar och desinfektera dina hnder.

Signera eller dokumentera den givna dosen.

Documents

Moment 4 Del 2 - Provtagning & Injektioner