MYTER OCH SANNINGAR OM CENTRUMBRON

Myt: Centrumbron frvrrar Skelleftes trafik- och miljproblem Sant: Centrumbron frbttrar Skellefte trafik- och miljproblem Det finns massor av trafik- och miljproblem. Det som upplevs som ett problem av vissa grs inte det av andra. Centrumbron lser inte allt. Centrumbron frdelar biltrafiken i Centrum mer jmnt nu r det vldigt mycket mer trafik i ster n i vster. Centrumbron minskar biltrafiken genom Centrum. Centrumbrom skapar bttre trafikmilj fr gende och cyklister. Centrumbron minskar miljpverkan lngs Viktoriagatan. Centrumbron kar Nordans tillgnglighet. Centrumbron gynnar busstrafiken. Mm mm.

Frn www.skelleftea.se/nybro

Myt: Centrumbron tillfr 5000 bilar till Centrum Sant: Ingen vet, men fldesberkningar pekar p ungefr ofrndrad biltrafik Centrumbron erstter en befintlig vg (Parkbron), s det blir inte mer bilvg. Gende, cyklister och bussar r de trafikslag som fr strst kad nytta, vilket br skapa nya resvanor fr fler att fler korta resor grs med cykel. Detta tillsammans med att krstrckan minskar fr mnga bilister vntas leda till minskad biltrafik i Centrum. Brons frmsta uppgifter r att erstta Parkbron, frdela biltrafiken mer jmnt i Centrum samt minska den genomgende biltrafiken.

Myt: Centrumbron blir en kostsam investering, d den byggs dr lven r bredast Sant: Bron byggs dr den gr strst nytta. Lngre bro r inte samma sak som dyrare. Om en investering r kostsam avgrs genom nyttan per kostnad. Om man skulle bygga bron dr kostnaden r hlften och nyttan en fjrdedel vore det en betydligt smre investering. lven r bred men grund dr bron byggs, dessutom r strandkanterna relativt tvra, s delen ver land blir kort. Utan Bergsbydammen skulle strre delen under bron vid lgvatten vara en . En likadan bro vid stra Leden skulle frmodligen bli lika dyr. lven r smal men djup vilket ger lnga brospann, strandkanterna r flacka vilket gr att bron blir lng (326m) ver land, dessutom mste den vara hg fr passagen med jrnvgen.

Myt: Centrumbron leder in trafik i ett omrde med bostder, skolor och ldreboenden Sant: Centrumbron leder in och ut trafik i ett omrde med bostder, en gymnasieskola och inget ldreboende Centrumbron erstter Parkbron och Sdra Lasarettsvgen tar ver Stationsgatans roll. Det bor fler mnniskor lngs Parkbron/Stationsgatan n Centrumbron/Sdra Lasarettsvgen. Centrala Stans strsta ldreboende Brogrden med 68 lgenheter ligger vid Parkbron som blir bilfri med Centrumbron. Biltrafiken kring Balderskolan kommer att ka ngot p Nordlandergatan och Nygatan frn vldigt sm niver, samt minska ngot p Kanalgatan frn hga niver. Med tanke p situationen fr bostder och ldreboenden r Centrumbron en bttre placering n Parkbron.

Myt: Centrumbron riskerar vattentkten Sant: Nej En srskild utredning ska gras fr hur man skerstller vattenfrsrjningen. Oberoende konsulter och kommunala tjnstemn kommer att granska de freslagna tgrderna. Om det skulle visa sig att brobygget riskerar vattentkten s r alla partier verrens om att skjuta upp det till dess att ny vattentkt r klar.

Myt: En ny E4 r ett alternativ till Centrumbron Sant: En ny E4 r ett komplement till Centrumbron En ny E4 avlastar biltrafiken p Viktoriabron med de 8% som r genomfartstrafik plus 10-15% av lokaltrafiken. Frn dagens 27000 till ca 21-22000 fordon per dygn. Trafiken p vriga gator i Centrum skulle inte pverkas. Centrumbron gr Parkbron bilfri, den skulle avlasta bde Viktoriabron och Lejonstrmsbron. Den avlastar de flesta gator i Centrum, frmst Kanalgatan, Storgatan och Stationsgatan. Minskad biltrafik i Stadskrnan ger mer utrymme fr cyklister och fotgngare.

Trafiken till och frn Skelleftes fyra stora

mlpunkter r mngdubbelt strre n genomfartstrafiken. Den trafiken lser inte ny E4,

och drfr r Centrumbron s viktig.

Myt: Andra kommuner bygger ringleder Sant: I andra kommuner bygger Trafikverket ringleder Trafik mellan och frbi ttorter r statens ansvar, de vgarna byggs och underhlls av Trafikverket. Trafik inom ttorter r kommunernas ansvar. E4 r allts statens ansvar och Centrumbron r kommunens. Det frekommer att kommuner till viss del medfinansierar eller lnar ut pengar till beslutade statliga projekt, men aldrig (!?) att de helt betalas av kommunala pengar.

Frbifart Stockholm - Ny E4 frbi Stockholm finansieras av staten.

Myt: Kommunen kan bygga en enklare E4 (n Trafikverkets frslag) fr 600Mkr enligt oppositionens frslag Sant: Nej, sannolikt inte Vgkorridoren (marken dr ny E4 r tnkt att byggas) r "Riksintresse fr trafik". Det innebr att staten - genom Trafikverket - bestmmer vad som fr byggas, inte kommunen. Trafikverket kommer att neka byggnationer som riskerar att frdyra ett framtida bygge av ny E4.

Rutigt omrde r riksintresse fr trafik.

Myt: Kommunen kan lna ut pengar till Trafikverket fr att tidigarelgga en ny E4 Sant: Nej, projektet finns inte i Trafikverkets plan. Om ett projekt inte finns i Trafikverkets plan s finns det inte ngonting att lna ut pengar till, och ny E4 finns inte i den nationella plan som strcker sig fram till 2025. Hur mycket kommunen n vill lna ut s finns det allts ingen mottagare till lnet. De vrsta med alla myter runt ny E4 r att de inte alls hr hemma i debatten om Centrumbron. Folkomrstningen inte har ngonting att sga till om dr. Alla partier arbetar fr en ny E4 s det r en icke-frga i sammanhanget!

Myt: Dubbelriktad biltrafik r ett alternativ till Centrumbron Sant: I praktiken - nej Konsultfretaget Reinertsen gjorde 2002 en brighetsklassning av Parkbron. Den r med tveksamhet klassad som BK2 fr enkelriktad trafik. Lokalbussar fr kra p bron med rliga dispenser. Fr att hja brighetsklassen till BK1 och dubbelriktad trafik skulle det krvas omfattande frstrkningar eller en helt ny bro. D r man uppe i samma storlek p investering som Centrumbron.

Myt: S Lasarettsvgen r en av Centrums smalaste gator Sant: S Lasarettsvgen r en av Centrums bredaste gator Centrums rutnt av gator har sitt ursprung i 1843 rs stadsplan. Alla gator inom rutntet var exakt 12 meter breda. Gatorna i rutntets ytterkanter gjordes dock bredare - Viktoriagatan (E4) och Kanalgatan r hela 42 meter breda och Sdra Lasarettsvgen r p tredje plats med 20 meters bredd. Med gatubredd menas hela det utrymme som i detaljplanen r avsett att anvndas som gatumark, dvs trottoarer, cykelbana, krbana, planteringar mm. Idag nyttjas bara en liten del av Sdra Lasarettsvgens gatumark.

Myt: Centrumbron frstr Nordanomrdet Sant: Nej Miljkonsekvensbeskrivningen visar att varken grnsvrden fr buller eller utslpp kommer att verstigas. Centrumbron skapar inga hinder fr bostder eller verksamheter i omrdet. Subjektivt kan naturligtvis folk tycka att omrdet frstrs (NIMBY) och de allra flesta r nog eniga om att bron har negativa effekter i nromrdet. Samtidigt har den ocks positiva effekter p Nordan exempelvis kad tillgnglighet fr alla trafikslag.

Myt: (s) str bakom informationen om bron p kommunens hemsida Sant: De kommunala tjnstemn som tagit fram beslutsunderlaget till bron str fr informationen Kommunens hemsida innehller information om och av den opolitiska organisationen Skellefte kommun. De politiska partierna har egna hemsidor.

Myt: Kommunen borde bygga bostder istllet Sant: Kommuner fr inte bygga bostder Varken Skellefte kommun eller ngon annan kommun fr bygga bostder, det strider mot konkurrenslagen. Kommunen fr inte skjuta till pengar, mark eller p ngot annat stt gynna sitt bolag Skelleftebostder (SkeBo) i konkurrensen mot andra bolag. Det kommunen kan gra fr att underltta fr bostadsbyggandet generellt r att skapa attraktiva frutsttningar - se till att det finns vatten, avlopp, byggklar mark, grnomrden, bra kommunikationer (t.ex. gator och broar!).

Myt: Svartmocka hindrar brobygget Sant: Nej Svartmocka, eller sulfidjordar som det egentligen heter, finns ver hela Sverige i de lerjordar som en gng i tiden var havsbotten i Littorinahavet. Svartmocka innehller giftiga mnen som mste tas om hand vid grvarbeten. Lget fr Centrumbron r varken bttre eller smre n ngot annat ur den aspekten. Frn Medle och ner till havet finns svartmocka lngs hela Skelleftelven.

Skellefte

Ursviken

Medle

Myt: Det vore bttre med en bro lngre vsterut Sant: Det blir en annan slags investering med andra nyttor Omrdet frn Sdra Lasarettsvgen i ster till Rovn i vster r riksintresse fr kulturmilj. Det gr att det i praktiken r omjligt fr kommunen eller ngon annan att bygga ngot strre byggnadsverk varken en bro eller ngot annat. Vster om Rovn finns tv brokorridorer Storkersgatan och Tunnelvgen. Dessa skulle i framtiden kunna fungera som en ersttningsbro till Lejonstrmsbron och fr genomfartstrafik, men de kan inte erstta Centrumbrons funktion.

Myt: Centrumbron kostar 400Mkr Sant: Ingen vet vad bron kommer att kosta. Precis som i alla andra byggprojekt kan ingen sga en exakt summa innan upphandlingen r klar. Den uppskattningen som r gjord av konsulter och tjnstemn p kommunen sger 200Mkr, dvs 4Mkr/r med en avskrivningstid p 50r.

Ur Alliansens budget 2013

Myt: Pengarna behvs bttre i skola och omsorg Sant: Det r skillnad p drift och investering Alla vill ha mer pengar till kommuns krnverksamheter t.ex. skola och omsorg. Enda sttet r att ka kommunens inkomster - inte ta frn investeringsbudgeten. Dr r samtliga partier eniga. I en ansvarig budget s tcks de lpande kostnader lpande intkter, dvs till strsta delen av skatteintkter. Syftet med en investering r att hja de lpande intkterna. En attraktivare stadskrna ger fler invnare, fler beskare, kad handel och fler arbeten vilket leder till hgre skatteintkter.

Myt: Centrumbron r dyr Sant: Det r naturligtvis subjektivt och relativt Fr en privatperson r 200Mkr vansinnigt mycket pengar, men r det s fr en kommun av Skelleftes storlek? Det r en stor investering, men hr r lite siffror att relatera till: Enligt 2014-rs budget har kommunen skatteintkter p drygt 3 miljarder kr/r plus vriga intkter p nstan 4 miljarder kr/r. Kommunen omstter drygt 13 miljarder kr/r och man har tillgngar p drygt 15 miljarder kr. 200Mkr motsvarar ungefr en halv mnadsln fr kommunen och det motsvarar ca 2800kr/invnare.

Inkomster och utgifter i tusen kr

Myt: Det finns ingen plan fr det norra brofstet Sant: Nej Det finns en gllande detaljplan och den heter kv Bjrnen, Duvan, Ekorren och Falken. Eftersom syftet med Centrum bron r att den ska leda trafik till och frn Centrum s bedms befintligt gatunt uppfylla kraven. ven med bron kommer det enligt prognoserna att vara mindre biltrafik i vstra Centrum n i stra. Det finns mnga tankar och ider om frndringar vid norra brofstet, men ingen beslutad. T.ex. att ter ppna gatan mellan Balder och Frigg fr busstrafik. Ny cykelbana lngs Sdra Lasarettsvgen r en annan.

Myt: Vill du ha en stad fr bilar s rstar du Ja, vill du ha en stad fr gende och cyklister s rstar du Nej Sant: Vill du ha en stad fr bilar s rstar du Nej, vill du ha en stad fr gende och cyklister s rstar du Ja Kanske den vanligaste myten. Dagens centrum frn 50-talet r byggt fr bilar, ett nej till Centrumbron innebr att den fortstter att vara s. Moderna centrumkrnor byggs fr alla trafikslag. Genom att frdela biltrafiken jmnt, minska genomfartstrafiken och kraftigt underltta fr gende och cyklister r Centrumbron en del i ett modernt Centrum!

Krossa fler myter genom att skaffa fakta p www.skelleftea.se/nybro