NOLASKOGS EN TIDNING FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS

KOMMUN

NUMMER TRE 2014

Demenssköterskan ger stöd till drabbade och anhöriga, sid 9.

SKÄRGÅRDSPROJEKTET

Pricka för 26 oktober i kalendern, sid 14.

Storsatsningen snart i hamn, sid 4–5.

DEMENS

KULTURFEST

2 | NOLASKOGS

Nolaskogs är en informationstid-ning från Örnsköldsviks kommun. Tidningen delas ut till samtliga hushåll i kommunen fyra gånger per år. Nolaskogs finns även som taltidning och på kommunens webbplats: www.ornskoldsvik.se

Trött slår jag mig ned på stenen utanför den lilla stugan. Utsikten är bedårande, fastän jag inte ser speciellt långt är det alldeles enastående vackert. Småtjärnarna ligger spegelblanka framför mig, ett enstaka vak klyver vatten­ytan, och jag stryker förstrött över Mirros päls samtidigt som vi båda hämtar andan. Sista biten var verkligen tung, både kraftig stigning och kul­lersten. Dessutom hade vi redan sprungit ett antal kilometer innan vi kom hit. Bara någon meter bakom mig har jag en liten pittoresk vandrarstuga vars gästbok vittnar om att otaliga besökare vilat sina ömmande fötter på denna plats. Mina tankar far iväg.

OM YNNESTEN ATT få ha det så här, om jag hinner ta hit min familj innan vintern kom­mer, om att mörkret är på väg. Den senaste tanken samt vetskapen om att jag snart kommer att börja frysa gör att jag bestäm­mer mig för att göra helt om och söka mig tillbaka längs Höga Kusten­leden, tillbaka till stadens ljus som ligger så nära, men just nu känns så oerhört långt bort.

TANKAR LÄNGS HÖGA KUSTEN-LEDENDET SOM

SLÅR MIG, ÄR DET GODA

VÄRDSKAP SOM JAG

MÖTT.

ANSVARIG UTGIVARE: Helén SahlinREDAKTION: Elisabet Bårman, Maria Isaks son, Sven Alveryd och Ann-Sofie MathiassonREDAKTIONSKOMMITTÉ: Carina Tegenfeldt (samhällsbyggnadsförvaltningen), Gunnar Holmberg (samhällsbyggnadsförvaltningen), Gabriella Röschman (kommun ledningsförvaltningen),

Maria Nilsson (välfärdsförvaltningen), Erica Moberg (samhällsbyggnads-förvaltningen) och Kristina Rastbäck (bildningsförvaltningen)ADRESS: Nolaskogs, Örnsköldsviks kommun, 891 88 ÖrnsköldsvikE-POST: kommunledning@ ornskoldsvik.seTelefon: 0660–882 98

OMSLAGSBILD: Patrik Karlin vid Fjälludens raststuga

OMSLAGSFOTO: P-O Sedin LAYOUT: The Factory of DesignTRYCK: V-TAB Vimmerby AB PAPPER: Arctic Silk 100 g

Nästa nummer av Nolaskogs kommer i december

På vägen tillbaka mot staden funderar jag mycket på mina första månader i kommu­

nen, människor jag mött och platser jag besökt. Allt ifrån den trevliga

personalen hos Handlaren i Solberg till det glada bemötan­det i Gene Fornby. Småleende tänker jag på den mycket omfattande historielektion jag fick på Gideå hembygdsgård,

och inte minst det fantastiska kaffebrödet. Det som slår mig när

jag och finnspetsen närmar oss bilen, nu nästan i kolmörker, är det goda värdskap som jag mött överallt, när jag rest runt och försökt lära känna kommunen, dess platser och invånare.

JAG HOPPAS ATT alla människor, oavsett ursprung och bakgrund, oavsett om de är på tillfälligt besök eller inflyttande, oavsett om de är turister eller här i jobbet, får uppleva samma bemötande och samma värme som jag fått. Tack och trevlig läsning!

MAGNUS HAGLUND, KOMMUNDIREKTÖR

Mötet med den nya hemkommunen har kantats av vackra platser och vänliga människor.

NOLASKOGS

INLEDAREN

3 | NOLASKOGS

Förra året såg kommunen över behovet av fritids­gårdar för unga. Översynen gjordes delvis för att några av gårdarna hade bristfälliga lokaler, få besökare eller mycket stök. Översynen mynnade ut i några förändringar. Fritidsgården på Gnistan i Gullänget har stärkts med kommunanställd personal och öppnade i ny regi 19 september. Kommunen har ingått ett avtal med Sörliden­Valla samverkansförening om nya mötesplatser för barn och unga i området. Fritidsgården i Själevad lades ned för ett år sedan, men det pågår en dialog med Själevads framtidsgrupp om en mötesplats för unga. När det gäller Sliperiet, i centrala Örnsköldsvik, pågår en dialog med ungdomar om hur de vill att verksamheten ska se ut där.

DET FINNS I DAG 11 fritids­gårdar i Örnsköldsvik.

Sju drivs i kommunal regi i Bjästa, Björna, Bredbyn, Domsjö, Gullänget, Husum och

FRITIDSGÅRDARNA – SÅ SER LÄGET UT

på Sliperiet. Föreningsdrivna fritidsgårdar finns i Mellansel, Järved, Själevad och Gideå. De går­darna får verksamhetsbidrag från kommunen. På de kommunala kultur­ och fritidsgårdarna jobbar totalt 14 fritidskonsulenter. Antalet är detsamma som innan översynen, men några har bytt arbets­plats och arbetsuppgifterna har omfördelats.Det har också skett förbättringar när det gäl­ler att utnyttja lokalerna. I vissa fall fungerar gårdarna som mötesplats för asylsökande och invandrare och i Husum och Bjästa hålls mång­kulturellt café, som är välbesökt.

– FRITIDSGÅRDARNA ÄR ett komplement till de föreningsaktiviteter som finns. Vi märker att det går trender i hur populära de är. Alla fritidsgår­dar har perioder med många besökare och få besökare och det kan svänga ganska snabbt. Men säkert är att kultur­ och fritidsgårdarna behövs. Särskilt viktigt har det visat sig vara i områden med många hyreslägenheter, säger David Berg­lund, chef för fritidsenheten inom kommunen.Förutom fritidskonsulenterna jobbar ett antal unga ledare på fritidsgårdarna. Alla unga ledare får utbildning. Hur ofta de får jobba, varierar från gård till gård. Josefin Rantala och Yasseniya Sallman har varit unga ledare på Röda Villan i Husum i över ett år och trivs jättebra. De tror att de kan ha hittat väldens bästa jobb – att få betalt för att vara med sina kompisar.

TEXT OCH FOTO: MARIA ISAKSSON

Det finns 11 fritidsgårdar för unga i Örnsköldsvik. Fritids-gården på Gnistan i Gul-länget har fått en nystart och drivs av kommunen. Två nya mötesplatser har öppnat, en på Valla och en på Sörliden. Diskussioner pågår om verksamheten på Sliperiet och en eventuell ny mötesplats för unga i Själevad. På övriga orter forsätter fritidsgårdarna som vanligt.

SAMMAN-FAT TN ING

En fritidsgård har blivit kommunal och fått en nystart. En ny fritidsgård har sett dagens ljus, medan en annan har lagts ned och den i centrum går mot en ny inriktning. Här är de senaste förändringarna och läget bland fritidsgårdarna i Örnsköldsvik.

 

GEMENSAM AKTIVITET

Många uppskattar att träffa unga från andra orter, så ibland ordnar fritidsgårdarna ge-mensamma aktiviteter. Häng med… om du törs. 23 oktober går färden mot SPÖKHUSET på Gammskolan i Björna. Håll utkik på din fritidsgård.

Josefin Rantala och Yasseniya Sallman har precis gjort i ordning tacobuffé som är populärt på Röda Villan i Husum. (Övre bild)

Winshwe Win och Kedir Dinghis gillar att träffa kompisar och spela TV-spel på fritidsgården. (Nedre bild)

4 | NOLASKOGS

Totalt har 64 miljoner investerats på infrastruk­tur, tillgänglighet och marknadsföring. Nu går Världsklass 2015:s storsatsning på skärgården mot sitt slut.

Den andra etappen är i sitt slutskede. I Inre hamnen ska servicehuset och kajerna vid den gamla saltmagasinstomten färdigställas. Likaså i naturhamnen Fjälludden på Bäckfjärdens östra sida byggs det en bastuanläggning med raststuga, grillplatser och brygga. Tidigare har Vågön och Högholmen fått detsamma. Samtliga har även till­gänglighetsanpassats med ramper så att besökare med rörelsehinder kan ta del av de fantastiska platserna.

– Det är en rejäl utmaning att tillgänglighets­anpassa de olika naturhamnarna. När man ser till själva handikappramperna så bygger vi dem efter måttet att det endast får vara en tiopro­

SKÄRGÅRDSSATSNINGEN SNART I HAMNI Örnsköldsviks skärgård har den största satsningen gjorts någonsin. Kajer har rustats, antalet båtplatser har utökats, ett skärgårdshotell i toppklass och rejäl kaj på Ulvön har byggts, anläggningen och bryggan på Trysunda har rustats och ett antal naturhamnar har gjorts tillgäng­liga och trivsamma med raststugor, bastu, toaletter och grillplatser.

5 | NOLASKOGS

centig lutning. Detta gäller oavsett underlag. Fjälludden är enklast eftersom det handlar om berggrund. Desto svårare har det varit att få till lösningar på Vågön med strandunderlag respektive Högholmen med sitt grus. Men det handlar inte bara om funktion det ska ju även vara estetiskt tilltalande, säger Patrik Karlin arbetsledare för upprustningen i skärgården och anställd av samhälsbyggnadsförvaltning­ens kultur­ och fritidsavdelning.

Vissa av skärgårdsplatserna är speciellt utsatta när väderförhållandena är bistra och har krävt ett rejält underhållningsarbete.

– Vi har lärt oss en hel del om naturens krafter. Däribland att satsa på än mer stabi­lare konstruktioner. Vi ser även över möjlig­heterna att samordna skötselarbetet av ”allt grönt”, dvs park, skog, friluftsliv och skärgård. På så sätt skulle vi kunna nyttja personella resurser, som i dag är separerade från varan­dra, säger Patrik.

I slutet av september kommer resultatet från en undersökning som visar hur allmän­heten uppfattar de skärgårdssatsningar som gjorts.

FLERA EXEMPEL PÅ NATURHAMNAR

SOM RUSTATS: • Trollön – rastplats • Sörbalesviken – rastplats • Grisslan – rastplats, angöringsbrygga • Gullvik – upprustning av rastplatsen • Lilla Bergön – stenkista, bergöglor • Malmön – grillstuga

Syftet med Världsklass 2015 skärgårdsprojekt är att skapa förutsättningar för en utökad skärgårdsturism i Höga Kusten. Genom sats­ningarna på infrastruktur och tillgänglighet förbättras möjligheterna att skapa konkur­renskraftiga hållbara företag som ökar sina marknadsandelar och förlänger säsonger med låg beläggning.

TEXT: SVEN ALVERYD FOTO: P-O SEDIN

Patrik Karlin njuter av utsikten vid den nya raststugan.

E-HJÄLP – DIN GUIDE TILL DIGITAL DELAKTIGHET

Oavsett hur insatt eller förtjust man är i den smarta tekniken så är man ibland nästan utelämnad till digitala lösningar. Du som vill ha hjälp att komma igång med olika funktioner i din mobiltelefon, surfplatta eller på datorn kan vända dig till Arkenbibliotekets service E­hjälpen.

– Hos oss kan man få hjälp med att lägga till kon­takter i mobilen, hämta hem appar, använda facebook, komma åt e­tidningen, skaffa e­postadress eller vad man själv önskar. Kanske man har fått en snabb visning tidigare men känner att man behöver repetera för att använda tjänsten på egen hand. Gammal eller ung – alla är välkomna. Vårt uppdrag är att arbeta för digital delaktighet och på så sätt stärka allas möjlighet att vara delaktiga i vårt demokratiska samhälle, säger Tina Ottosson, bibliotekarie på Arkenbiblioteket.

FÖRSTA TISDAGEN VARJE månad, klockan 14–16, har E­hjälpen gratis drop­in på Arkenbiblioteket. Du behöver alltså inte boka tid. Ta gärna med dig egen utrustning om du har, så ser du hur du ska göra med just din mobiltelefon eller surfplatta. Har du inte egen utrustning finns det på plats för demonstration.

Passar inte drop­in dagen kan du boka en annan tid. Du kan göra det genom att ringa till biblioteket eller genom att använda ett bokningsformulär på bibliote­kets webbplats. http://bibliotek.ornskoldsvik.se/web/arena/e­hjalpen.

TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN

Tina Ottosson (t.v.) visar surfplattans finesser.

Läsa e­tidning, kolla prognos i väder­appen och se barnbarnets bilder på instagram. Det är mycket man kan ta del av via digital teknik.

6 | NOLASKOGS

LÄRCENTRUM OCH CAMPUS ÖRNSKÖLDSVIK PÅ LANDSBYGDSTURNÉ

– Turnén har varit rätt grepp för att skapa uppmärksamhet runt våra verksamheter och synliggöra de flexibla studieupplägg som finns. Allt från den grundläggande gymnasieutbild­ningen till yh­utbildningar och universitetsstu­dier, säger Ulrika Engfors Holmbom, studie­ och yrkesvägledare vid Lärcentrum.

– MÅNGA VET INTE om möjligheten till att distansstudera. För många på landsbygden är ett flexibelt studieupplägg där man kan plugga hemma en förutsättning för vidare utbild­ning. Alla kan inte ta sig in till stan lätt och smidigt och livssituationen kräver för många ett flexiblare upplägg. Därför ville vi med vår turné inspirera landsbygdsborna till vidare studier, diskutera studier på deras villkor och möjligheten att plugga på distans, fortsätter Ulrika.

I höst har turnésällskapet besökt Gideå, Husum, Bjästa, Köpmanholmen, Björna,

Långviksmon, Mellansel, Bredbyn, Skorped, Sidensjö, Myckelgensjö och Solberg.

DE MÖTTE MÄNNISKOR med olika bakgrund. Några funderade på vidare studier, arbetslösa frågade hur de skulle göra för att få ett jobb. Högutbildade från asylboendena undrade hur de skulle kunna få tillgodogöra sig sina utbild­ningar i Sverige.

– Att höja sin kompetens kan för många vara nyckeln till ett jobb. Att ha vetskapen att jag kan skaffa mig en universitetsexamen på dis­tans, skapar både trygghet och en enklare till­varo. För många är det ju inte bara att packa sitt flyttlass, säger Sarita Nath, kommunikatör vid Campus Örnsköldsvik.

– På det stora hela är vi nöjda med turnén. Vi kommer att göra en utvärdering och däref­ter får vi se om det blir en ny turné till våren, säger Ulrika.

TEXT OCH FOTO: SVEN ALVERYD

Under hösten har Lärcentrum och Campus Örnsköldsvik slagit sina påsar ihop och gett sig ut på en informationsturné på landsbygden. De har främst fokuserat på att informera alla landsbygdsbor om de möjligheter som finns att studera på distans.

MILJÖ

LÄROCENTRUM

Vill du komma i kontakt med Lärcentrum för studie- och yrkesvägledning? 0660-789 10, larcentrum@ornskoldsvik.se, www.ornskoldsvik.se/larcentrum

Turnégänget från vänster: Ulrika Engfors Holmbom, Lena Åberg, Sarita Nath och Margareta Lindgren.

FOTO

: IST

OCKP

HOTO

7 | NOLASKOGS

Totalt läser ungefär 600 studenter på de utbildningar som erbjuds i Örnsköldsvik. Nya program som tillkommit i år är socionomutbildningen som Umeå universitet ger och yh­utbildningen Medicinsk fotterapeut vid Norrlands yrkeshögskola.

– Högst tryck har socionom­ och sjuksköterskeprogram­men haft. Där sökte mer än 700 personer till 76 platser, säger Sarita Nath, kommunikatör vid Campus Örnskölds­vik.

CAMPUS ÖRNSKÖLDSVIK ÄR en satsning som kommunen gör tillsammans med Länsstyrelsen över en treårsperiod för att utveckla det eftergymnasiala utbildningsutbudet, locka fler studenter och skapa ett attraktivt campusom­råde. Detta för att säkra regionens kompetensförsörjning genom att bl.a. tillgängligöra högre utbildning på plats i Örnsköldsvik.

– Det är glädjande för vårt lokala näringsliv att hydrau­likutbildningarna har fått ett uppsving, säger Sarita.

Campus Örnsköldsvik har ansökt om att få nya yrkes­högskoleutbildningar med start hösten 2015. Målet är att få ytterligare ett hundratal studenter till Örnsköldsvik, men vägen är lång och många kriterier måste uppfyllas, såväl lokalt som nationellt, för att ansökningarna ska gå igenom.

– Vi hoppas på det bästa. Annars finns ju även möjlig­het till distansstudier. Idag har vi 340 distansstuderande i Örnsköldsvik som går på universitets­ och yrkeshögsko­leutbildningar som är kopplade till andra lärosäten. Cirka hälften av de som studerar på distans använder sig av Lärcentrums lokaler i Arken. Där pluggar de, har tillgång till tentamensservice och annan service och, inte minst, får träffas, säger Sarita.

TEXT: SVEN ALVERYD

CAROLINE GRÖNBERG 39 ÅR, DISTANSSTUDERANDE PÅ MITT-UNIVERSITETETS 3-ÅRIGA PRO-GRAM ”FÖR HÄLSA OCH REHA-BILITERING I ARBETSLIVET”. DU ÄR NU INNE PÅ DITT ANDRA ÅR.

VAD FICK DIG ATT VÄLJA JUST DET PROGRAMMET? Till en början byggde det på ett allmänt intresse runt ämnena, däribland kun-skap om psykiska sjukdomar. Sedan kände jag allt starkare att detta är mitt kall. Jag vill jobba med hälsa och reha-bilitering. När folk mår dåligt på sina arbetsplatser är det ofta inte fysiskt utan snarare psykiskt.

VARFÖR VALDE DU ATT DISTANSSTUDERA? För det första så bor jag i Bredbyn, för det andra så har jag en familj som gör att jag inte kan flytta permanent eller pendla regelbundet. Att plugga hemma ger mig den frihet som behövs för att klara vardagslivet. Steget till att studera var inte lätt, till en början var jag livrädd. Skulle jag verkligen kunna sätta mig i skolbänken efter alla dessa år? Men sedan kände jag ganska snart att det började flyta på. Att ha livserfarenhet tror jag gör att man har referensramar när man sätter sig in i de olika ämnena. Dessutom tror jag att det är lättare att motivera sig när man är äldre.

VAD TYCKER DU OM ATT STUDERA VID LÄRCENTRUM? Jag har bara gott att säga om persona-len på Lärcentrum och biblioteket. Två gånger i veckan använder jag Lärcen-trums lokaler och deras fantastiska service. Ofta för att använda deras grupprum och datautrustning och träffa studiekamrater. Två gånger i må-naden arrangerar utbildningsanordna-ren i Sundsvall en liveföreläsning, som jag tar del av via Lärcentrums video-konferens. Distansstudier har verkligen fungerat för mig och jag är tacksam för att möjligheten finns.

Antalet studenter i Örn-sköldsvik har ökat. Nu är det även möjligt att ut-bilda sig till socionom eller medicinsk fotterapeut här. Sjuksköterskeutbildningen är fortsatt populär, liksom utbildningar i hydraulik. Målet är att få hit fler yrkes-högskoleutbildningar och 100 fler studenter. Det finns också bra möjligheter att studera på distans. Då kan man få stöd vid Lärcentrum och sitta och plugga där. Kommunen var nyligen ute på turné på landsbygden för att informera om detta.

SAMMAN-FAT TN ING

HALLÅ DÄR!

FLER STUDENTER TILL CAMPUS ÖRNSKÖLDSVIKCampus Örnsköldsvik växer sig starkare och i höst läser 225 nya studenter de olika programmen i Örnsköldsvik.

PÅ RITNINGARNA FÖR DET NYA VÅRD- OCH OMSORGSBOENDET: HEMKÄNSLA, TRYGGHET OCH TRIVSEL

Det närmar sig byggstart för det nya vård­ och omsorgsboendet i Själevad. Många perspektiv behöver vägas in innan spaden sätts i marken.

I höst påbörjas projektering av det nya vård­ och omsorgboende som 2017 beräknas stå klart att ersätta Rosenborg i Själevad. Till guide för bygget har omsorgsnämnden antagit ett funktionsprogram som beskriver hur boendet bör utformas för att fungera väl för såväl boende som personal. Även ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ska vägas in. Funktionsprogrammet har utarbetats i samråd med berörda yrkesgrupper, brukarorganisationer och anhörigföreningar.

– Vår grundidé är att ”nybygget” är de boendes hem, ett förhållningssätt som stärker de boendes integritet och delaktighet. Personalen ska arbeta hälsofrämjande och medverka till de boendes livskvalitet, inte minst genom fokus på gemenskap och aktivitet, säger Anna Reynberg Sjölund, chef för särskilt boende inom välfärdsförvaltningen.

DET NYA VÅRD- och omsorgsboendet planeras rymma 90 lägenheter, cirka 30 kvadratmeter stora. Lägenheterna består av hall, allrum med pentrydel och uttag för vattenkokare, hygienutrymme samt förvaringsmöjligheter. Bredbandsuttag ska också fin­nas. De boende får möblera med egna möbler men säng står boendet för. Vid behov går det att ordna parboende genom att slå ihop två lägenheter till en.

Ett antal lägenheter bildar en boendeenhet. För varje enhet ska det finnas gemensamma ytor för måltider och samvaro samt balkong eller uteplats. I anslutning till entrén lämnas plats för café och akti­vitetslokal där bland annat träffpunkten kan ha sin verksamhet. Även dagvårdsverksamhet för dementa kommer att inrymmas på entréplanet. Lokalen får egen ingång och bör utformas för att minimera störningar i verksamheten.

VÅRD OCH OMSORG

Kommunen ska

bygga ett nytt vård-

och omsorgsboende

i Själevad. Då är det

viktigt att planera

så att det fungerar

bra för de som ska

bo och jobba där. Till

exempel ska det vara

bra belysning, gott

om utrymme och

lätt att ta sig fram.

Det ska vara trivsamt

både ute och inne.

Det blir 90 lägen-

heter i boendet. År

2017 tror kommunen

att bygget är klart.

SAMMAN-FAT TN ING

8 | NOLASKOGS

DE BOENDES MÖJLIGHETER att, utifrån egen vilja och förmåga, själva vara aktiva eller betrakta vad som sker är viktigt för att uppleva självständighet och meningsfullhet. Utrymmen ska vara tilltagna så att rullstolsburna har möjlighet att delta i vardagliga sysslor, som till exempel att hjälpa till att göra iord­ning fika.

I funktionsprogrammet lyfts betydelsen av god belysning, rejäla ljusinsläpp och möjlighet att kunna se ut även om man är sängliggande. Med ledstråk, ljusslingor, färgmarkeringar och annan kontrastverkan underlättas för de boende att orientera sig, såväl i den egna lägenheten som i boendet i övrigt. Utemiljön ska vara lättillgänglig men säker och bidra till att stimu­lera olika sinnen året om.

Stor vikt läggs vid personalens ergonomiska arbetsmiljö och deras möjlighet att ha överblick över lokalerna. Utöver de som arbetar på boendet kommer även hemtjänsten att ha lokaler i det nya bygget.

TEXT: ELISABET BÅRMAN

FOTO

: IST

OCKP

HOTO

Om din distriktsläkare skulle misstänka en demenssjukdom, görs en minnesutredning. Lä­karen kan också skriva en remiss till sjukhusets geriatriska klinik för en utvidgad utredning. Vi­sar det sig att du har en demenssjukdom, får du dels information, dels en inbjudan till att delta i ett familjesamtal där läkaren och du, tillsam­mans med din familj, diskuterar nästa steg. Efter detta kan du ta kontakt med kommunens demenssjuksköterska.

Gun Gafvelin Nilsson är demenssjuksköter­ska i Örnsköldsvik. Hon har lång erfarenhet av demenssjukdomar. Henne kontaktar du som vill ha stöd och hjälp i demensfrågor. Förutom goda råd, erbjuds du även en möjlighet att gå i Demensskolan. Där får du och dina anhöriga lära er att hantera sjukdomen och att stötta en dement på bästa sätt.

– MÅNGA VÄNTAR för länge med att ta kontakt med sin hälsocentral. Om en person på ett tidigt stadium får bekräftat att det rör sig om demens underlättar det betydligt för såväl den drabbade som de anhöriga. Man kan i god tid skaffa sig kunskap, hjälpmedel och inte minst förbereda sig mentalt på vad som väntar. Här kommer vår demensskola väl till pass, säger Gun.

Demensskolan återkommer med ett antal träffar varje vår och höst. Under träffarna får deltagarna utbildning om sjukdomens förlopp, men även tillfälle att diskutera vad man ska göra, vad man ska säga och hur man ska bemöta en demenssjuk. Dessutom får alla deltagare ett erbjudande om att delta i en anhöriggrupp.

– Det brukar bli cirka 10 personer i varje anhöriggrupp. Den sätts ihop beroende på individernas behov och situation. Gruppen har sedan kontinuerliga träffar som innebär en stor trygghet för såväl den demenssjuke som de anhöriga, säger Gun.

EN YTTERLIGARE HJÄLP att få för dem som fått en demensdiagnos är Örngruppens daglig­verksamhet. Gruppen arrangerar sociala och fysiska aktiviteter. Gästernas behov, önskemål och intressen är utgångspunkt och varje gäst får en kontaktperson som de och anhöriga kan vän­da sig till med frågor och funderingar. An sökan om plats görs via kommunens biståndshandläg­gare. Av de grupper som är igång för tillfället så finns tre centralt i stan, samt en i Husum.

– Dagligverksamheten ger både stimulans och trygghet för den demenssjuke och fungerar även som ett stöd för den närstående som får en stunds avlösning, säger Gun.

Den demente kan även få hjälp med demens­boende. För att få plats på ett boende behövs ett biståndsbeslut.

TEXT OCH FOTO: SVEN ALVERYD

9 | NOLASKOGS

NÄR MINNET SVIKER, FINNS HJÄLP ATT FÅKänner du att ditt minne sviker eller har du en anhörig som drabbas av minnesförlust regelbundet? För att slippa ovissheten och obehaget, kan du ta kontakt med din hälsocentral. Ibland rör sig minnes­förluster om andra orsaker än just demens. Men om det visar sig vara det, finns det stöd att få, både för dig själv och dina anhöriga.

Dementa personer och deras anhöriga kan få stöd av kommunens demens-sjuksköterska. Dementa kan få gå i demensskola för att lära sig mer om sjukdomen. Det finns också dagverk-samhet för dementa. Vill du veta mer om stödet till dementa kan du kontakta demenssköterskan Gun Gafvelin. Hon har telefon 0660–26 52 24. Du kan ringa mellan klockan 8 och 11.

SAMMANFAT TN ING

Örnsköldsviks rutinerade demens-sjuksköterska Gun Gafvelin Nilsson

 

KONTAKT

Demenssjuksköterska: Tfn 0660-26 51 14 mellan klockan 08–11.

Örngruppen: Biståndshandläggare, Tfn växel: 0660-880 00

10 | NOLASKOGS

ARBETE

Daniel Bolmgren är en av fem bygg­nadsinspektörer på kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Var och en har ansvar för ett visst geografiskt område. Daniels distrikt sträcker sig från kommunens södra delar ända upp i nordväst mot Solberg.

I ARBETSUPPGIFTERNA INGÅR att sköta bygglovsärenden av olika slag. Samråd med sökande är en viktig del och det gäller att vara uppdaterad på vilka regler som gäller. När någon vill bygga nytt gör Daniel besök på den till­tänkta platsen för att skaffa sig en hel­hetsbild. Ibland kan besöken i fält också handla om att granska ett misstänkt svartbygge eller att reda ut tvister t.ex. om någon har byggt för nära grannens fastighetsgräns.

– Att få vara ute på byggplatser och att få möta många människor är roligt. Jag vill vara behjälplig så långt det bara är möjligt men ibland tvingas man ge negativa besked. När jag måste ge avslag på en ansökan försöker jag att sätta mig in i den sökandes situation och lämna beskedet på ett vänligt sätt, säger Daniel.

Vid komplicerade ärenden brukar byggnadsinspektörerna samråda med

varandra så att bedömningarna blir likvärdiga.

Den som tänker söka bygglov kan underlätta så att handläggningen går smidigare. På kommunens webbplats finns uppgifter om vilka handlingar en bygglovsansökan ska innehålla.

– En komplett ansökan förkortar ti­den. Se till att ritningar och mått stäm­mer och att alla dokument finns med. Ett annat tips är att vara ute i god tid. Lämna gärna in ansökan redan under vintern, då ökar chanserna att komma igång med bygget i tid. Under vår och sommar kommer massor av ansökningar och då tar det längre tid att få besked, säger Daniel.

ETT RÅD TILL den som tänker köpa en fastighet och redan på förhand har idéer om förändringar är att innan köp ta kontakt med byggnadsinspektörerna. De kan se om det finns detaljplaner el­ler annat som sätter stopp för det man hade planerat.

För att bli byggnadsinspektör har Da­niel gått en treårig högskoleutbildning till byggnadsingenjör. Arbetstiderna är kontorstid, måndag–fredag.

TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN

ByggnadsinspektörMITT JOBB I KOMMUNEN

Mötet med människorna och att få se hur ett bygge förvandlats från ritning till verklighet är höjdpunkter i Daniel Bolmgrens arbete.

NYA BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER

Komplementbyggnad eller fristående bostad, så kallat Attefallshus. Byggnadsarean får vara max 25 kvadratme-ter och nockhöjden högst 4 meter. Byggnaden ska vara uppförd i omedelbar närhet till ett befintligt en- eller tvåbostadshus och minst 4,5 m från fastighetsgräns.

I juli infördes nya bygg-lovs befriade åtgärder. Du behöver inte längre bygglov för dessa åtgärder men du ska lämna in en byggan-mälan till kommunen i förväg.

Tillbyggnad på högst 15 kvadrat-meter, inte högre än befintlig byggnads taknock.

Inreda ytterligare en bostad i befintligt enbostadshus.

Tillbyggnad av takkupor, till maximalt två.Tidigare bygglovsbefriade åtgärder

som exempelvis frigge bodar finns kvar som tidigare.

Mer utförlig information finns på www.ornskoldsvik.se Bygga, bo, miljö och i Boverkets bro-schyr ”Får jag bygga?” som finns på www.boverket.se.

Plan- och bygglagen är ett stöd i Daniel Bolmgrens arbete.

11 | NOLASKOGS

SKROT I NATURENOm du hittar skrot i naturen, kanske du undrar vad du ska göra. Vem ska man vända sig till? När det gäller nedskräp-ning, främst i naturen, så är det kom-munens samhällsbyggnadsförvaltning och enheten för miljö och hälsa som handlägger sådana ärenden. Kontakta miljö- och hälsoenheten via kommunens växel 0660-880 00.

Om du vill vara anonym, så behöver du inte uppge vem du är, men det är bra att kunna ge så mycket information som möjligt om vad det är du hittat och var. Om det rör sig om en skrotbil är det bra att ange registreringsnumret. Att sedan kunna skicka en bild på det du hittat är ett stort plus.

SMYCKE SOM SYN FÖR SÄGEN

ANHÖRIGCAFÉ – ATT LEVA NÄRA MISSBRUKVälfärdsförvaltningen välkomnar dig som lever nära en person med missbruk till anhörigcafé. Ann-Charlotte Johans-son, samtalsterapeut, föreläser på temat Bakom fasaden – att leva nära missbruk. Ur ett anhörig perspektiv belyser hon bl.a. påverkan på den egna hälsan och relationen, att finna styrka och ge stöd.

Tid och plats: Föreläsningen hålls på Kom in, Fabriksgatan 10, den 23 oktober kl. 18:30-20:30. Arrangemanget är gratis.

”Det kommer en tid då här återigen ska bli fäbodvall – vänta bara och ni ska se att mina ord kommer att besannas”. Nu har samekvinnans förutspåelse slagit in.

Som ett gigantiskt och glänsande smycke bland grönskan, längst ut på Kärleksudden, i Köpmanholmens Herrgårdspark ligger den där – ”Libjiesbåaloe”. Örnsköldsviksbördiga konstnären Helena Byström har, inspirerad av en lokal berättelse, skapat en stor kula i högblankpolerat stål med ett vackert löv hängande i en ögla.

HISTORIAN BERÄTTAR OM ett sameviste som ursprungligen fanns på platsen men när nya tider kom och fabriken behövde mark blev samerna bortkörda. Då var det en samekvinna som uttalade sin förbannelse över bygget och lär ha förutspått att platsen åter en dag skulle bli fäbodvall. Detta fick Helena Byström att associera till samer som tappat ett smycke i flykten. Kanske kom det

från den ståtliga silverkrage som sydsamiska kvinnor brukade använda vid fest och bröl­lop? Och med det fick konstverket både koppling bakåt till den samiska epoken och till dagens namn Kärleksudden.

KONSTVERKET ”LIBJIESBÅALOE” ÄR

finansierat genom Nätterlunds stiftelse för utsmyckning längs Nätra älvdal. Invigningen blev ett välbesökt arrangemang där många gladdes både åt det vackra konstverket och att Herrgårdsparken, som restaurerats som del i Konstdal Höga kusten, har blivit en så inbjudande miljö för strövtåg och upplevel­ser. Det är nästan som att fäbodvallen är tillbaka!

TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN

Hennes vackra samedräkt speglas i konstverket ”Libjiesbåaloe” men i övrigt har Ellen Andersson ingen koppling till samekvinnas spådom.

12 | NOLASKOGS

Visst har ni sett dem – de varselvästklädda och hjälmpryd­da figurer som susar fram längs vägen tidigt på morgonen. Eller personen som med en tävlingscyklists hastighet forcerar backen och visar sig vara hemtjänsten på elcykel. Och när den ständigt bilåkande grannen står vid hållplat­sen – då har sannerligen något hänt.

Inte helt omöjligt har de inspirerats av ”Hållbart resande”. Projektet avslutas nu efter tre års idogt arbete för att förändra våra res­ och pendlingsvanor i en mer hållbar riktning.

– Projektet har påverkat attityder. Däremot går det inte att säkert visa att invånarnas resvanor har förändrats. Att varaktigt förändra resvanor tar tid. ”Hållbart resande” har lagt grund för en långsiktig omställning – från bilburna till kollektiva och aktiva transporter som att gå och cykla. Med fortsatta satsningar kan bestående effekter vara möjliga på sikt, säger Malin Gibrand, följeforskare från Trivector Traffic.

”HÅLLBART RESANDE” HAR ordnat många aktiviteter och uppslutningen har generellt varit mycket god. Totalt deltog 900 personer i cykelutmaningen Hälsotrampets kampanjer 2012–2014. Bland deltagarna 2012 fortsatte 73 procent att regelbundet cykla till jobbet ett år efter kampanjens slut.

SAMMANHÅLLNA CYKELSTRÅK, SKYLTNING, luftpumpar och cykelparkeringar har förbättrat förutsättningarna och

cyklisterna har blivit flera. Cykelaktiviteterna är de som lett till störst nytta för både hälsa och miljö.

Förbättrad information och egna upplevelser har påver­kat attityderna till kollektivtrafik. Cirka 75 procent av de vanebilister som fått testa att åka buss till jobbet har fortsatt att åka kollektivt.

– Deltagandet har varit en framgångsfaktor på väg mot ett förändrat beteende. Om man får folk att prova på något, blir de vanligtvis mindre skeptiska, säger Malin Gibrand.

I områden med mindre utbyggd kollektivtrafik har samåkning stimulerats genom pendlarparkeringar och sam­åkningswebb (skjutsgruppen.nu/ovik). Förutsättningarna att välja hållbara färdmedel i tjänsten, alternativt resefria möten, har förbättrats.

DE UTVÄRDERADE AKTIVITETERNA beräknas till en årlig besparing motsvarande närmare 400 ton koldioxid, vilket är jämförbart med 1 600 flygresor Stockholm – Paris. De miljömässigt effektivaste insatserna har varit pendlar­parkering och Hälsotrampets kampanjer.

– Vi har fått en fantastisk respons från de som deltagit i våra aktiviteter. Med ett lättsamt anslag och ett seriöst mål har vi kommit långt, säger Helena Näsström projektledare.

Nu gäller det att fortsätta resan längs den inslagna vägen och därför har olika verksamheter inom kommunen fått överta ansvaret att driva bestämda aktiviteter vidare.

TEXT: ELISABET BÅRMAN FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM, ELISABET BÅRMAN

Mer positiva till att resa SMART OCH HÅLLBARTVarje steg, om än litet, kan vara starten på en håll­bar resa. Det gäller bara att ta nästa steg och nästa…

Allt fler cyklar, ett hållbart resande som glädjer projektgruppen Lisa Falck, Maya Widmark, Helena Näsström, Victoria Kjellqvist och Janne Nyman.

OM FOLK PROVAR PÅ NÅGOT BLIR DE MINDRE SKEPTISKA

13 | NOLASKOGS

Känner du någon som gör en insats utöver det vanliga för sina medmänniskor?

Då kan du föreslå henne eller honom till kandidat för Solstipendiet. Med Solsti­pendiet vill kommunen lyfta fram de värdefulla insatser som anhöriga, grannar, kontaktpersoner, kontaktfamiljer, familje­hem och andra enskilda gör till stöd och hjälp för andra. Solstipendiet delas ut på kommunfullmäktiges sammanträde i december.

Skicka ditt förslag på Solstipendie­kandidat och motivering till: Omsorgsnämnden, 891 88 Örnsköldsvik, eller e­posta valfard@ornskoldsvik.se senast 31 oktober.

Ditt förslag med motivering räknas som allmän handling. Du bör därför inte lämna ut känsliga uppgifter.

VEM SKA FÅ SOLSTIPENDIET?

ARBETET GRUNDAS PÅ FÖLJANDE

DEFINITION AV INTEGRATION: En samhällsgemenskap som präglas av jämlika och berikande relationer mel­lan alla medborgare med respekt och förståelse för enskilda individers behov. Integration är en ömsesidig process mellan medborgare födda i Sverige och utlandsfödda.

FRÅGOR ATT UTGÅ FRÅN NÄR DU

FORMULERAR DINA SYNPUNKTER:

• Blir man diskriminerad som invandrare?

• Vad anser du behöver förbättras i samhället för att integrationen i Örnsköldsvik ska bli bättre?

• Vad vill du att kommunen gör bättre/tar tag i?

• Vad bör det övriga civilsamhället göra bättre?

• Hur kan vi förbättra integrationen på arbetsmarknaden?

VÄLKOMMEN ATT MEJLA DINA

SYNPUNKTER TILL: bengt.westin@ornskoldsvik.se Förslaget till integrationspolitiskt pro­gram beräknas vara klart att presente­ras för kommunfullmäktige i början av 2015.

Vad är viktigt i ett integrationspolitiskt program?

Kommunledningsförvaltningen ska, på uppdrag av kommunfullmäktige, utarbeta ett integrationspolitiskt program. För att få ett underlag med bred delaktighet välkomnar vi nu dig som kommunmedborgare att lämna synpunkter på hur vi kan förbättra integrationen i vår kommun.

FOTO

: IST

OCKP

HOTO

14 | NOLASKOGS

Örnsköldsviks utvecklingsar-bete Världsklass 2015 går mot sitt slut och det är dags att

bestämma inriktning för hur det strategiska utvecklingsarbetet ska

se ut framöver. Som hjälp i detta ar-bete har Sweco Strategy, på uppdrag

av styrelsen för Världsklass 2015, tagit fram en omvärldsanalys. I analysen presenteras ett antal utmaning-

ar som man bedömer att Örnsköldsvik står inför. De handlar bland annat om vikten att fortsätta jobba med kompetensförsörjning till våra företag och offentlig verksamhet.

Den pekar också på betydelsen av fortsatt samverkan i regionen – tillsammans med Umeå för att utveckla arbetsmarknadsre-gionen och tillsammans med kommunerna i Höga Kusten för att utveckla besöksnä-ringen. Analysen understryker även vikten av att rusta för framtiden och ta tillvara på resurserna i samhället genom att möjliggöra för unga och invandrare att komma ut på arbetsmarknaden.

För att få en bred delaktighet i det fort-satta arbetet är ambitionen nu att så många som möjligt – allmänhet, politiker, repre-sentanter från offentlig verksamhet och

näringsliv får ta del av omvärldsanalysen. Bland annat kommer analysen att presen-teras i samband med företagardagen 14 oktober. Samma kväll kommer även en öppen information att hållas för allmänheten. Tid och plats annonseras.

Det finns även möjlighet för olika grupper, föreningar och företag att bjuda in repre-sentanter från Världsklass 2015 för att få en presentation av omvärldsanalysen. Kontakta i så fall Jennie Högström, tillväxtavdelningen, tfn 070-245 65 31 jennie.hogstrom@ornskoldsvik.se.

– Programmet är inte helt klart ännu men jag kan lova en variationsrik blandning för olika åldrar och intressen, säger Ingrid Lundmark, projektledare vid samhällsbyggnadsförvaltningens kulturenhet.

Spännvidden sträcker sig från lokala kultur­föreningars verksamhet till internationellt plan. Genom Scenkonstbolagets medverkan bjuds besökarna på en gratiskonsert med det fartfyllda livebandet Fanfare Ciocarlia – ett tolvmannaband från nordöstra Rumänien vars ”eastern funk grove” har lyft tak på hallar och konsertlokaler jorden runt.

– Ett annat spännande inslag blir ”Love Train”. Det är en länsgemensam körmanifestation där fem körer strålar samman för en gemensam kon­sert på Fjällräven center. Här får publiken också vara med på ett hörn. Ett antal specialskrivna låtar kommer att läggas ut på Facebook i förväg (sök på ”Love Train”) så att alla som vill kan lyssna

och lära sig texten i förväg och sedan bara komma och sjunga med, berättar Ingrid.

KULTURFESTEN BLIR OCKSÅ ett tillfälle där föreningar och fria aktörer som beviljats bidraget Kulturkicken får möjlighet att visa aktiviteter de genomfört eller kommer att genomföra under Kulturhuvudstadsåret 2014. Det blir premiär för filmen ”Dålig mor”. En förhandstitt på filmprojek­tet ”Luffie” och dokumentären om Anton. Andra inslag är konstprojektet Åkerbärsdiskursen och dramatiseringen om Peter Artedi. Samiska bidrag, något från skolans Fair city­projekt och en hel del annat finns också på den preliminära listan. Enklaste sättet att ta reda på vad som bjuds är att infinna sig personligen på kulturfesten.

Väl mött vid Fjällräven center, klockan 15–21, söndag 26 oktober!

TEXT: ELISABET BÅRMAN FOTO: ARNE REINHARDT

MISSA INTE ÅRETS KULTURFESTPrecis när höstmörkret kan kännas som tyngst är det dags för en härlig fest i Kulturhuvud­stadsårets anda. Söndag 26 oktober intar kul­turen stadens arena. Skridskor och klubbor stuvas undan och Fjäll­räven center fylls av kultur av de mest skiftande slag.

KULTUR

DAGS FÖR NÄSTA STEG I UTVECKLINGSARBETET

Gruppen Fanfare Ciocarlia bjuder på fartfylld musik.

15 | NOLASKOGS

Nu ska Örnsköldsviks Resecentrum livas upp med konstnärliga utsmyckningar. Två konst­närer har fått uppdraget att ta fram varsitt förslag på hur utsmyckningen ska se ut. Vill du vara med och påverka vilket av förslagen som väljs ut?

DE BÅDA KONSTNÄRERNA kommer att pre­sentera sina skisser och berätta hur de tänkt på Örnsköldsviks Museum och Konsthall 14 oktober, kl 18:30. Då är du välkommen! Du får gärna ställa frågor direkt till konstnärerna och lämna dina synpunkter. Sedan kommer skisserna att finnas kvar för allmän beskådan till mitten av november då du hela tiden kom­mer att ha möjlighet att lägga din röst på det ena eller andra förslaget.

Under perioden 14 oktober­mitten novem­ber är det också möjligt att se bilder av skis­serna på ornskoldsvik.se/museum och skicka in din synpunkt därifrån.

Allmänhetens synpunkter är värdefulla och vägs sedan in tillsammans med andra faktorer när kommunens konstintendent utser det vin­nande förslaget.

KONSTNÄRERNA TORBJÖRN JOHANSSON

och Peter Svedberg har fått helt fria händer.

För dig som företagareDu som är företagare. Visst har du koll på följande datum och aktiviteter:

14 oktober. Företagardagen på Fjäll-räven center. Hundratals företagare från länet och Umeåtrakten samlas för föreläsningar, affärskontakter och nätverkande.

16 oktober + 27 november. Minska företagets energikostnad. Utbildning fördelad på två halvdagar.

22 oktober. Finansieringsseminarium med samtliga banker i staden.

Håll dig gärna uppdaterad om vad som är på gång via facebook /ForetagsammaOrnskoldsvik

Webbsänt kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten. Förutom att lyssna på plats i fullmäktigesalen kan du nu också ta del av mötet via direkt-sändning på kommunens webbplats. Kommunfullmäktige sammanträder sista måndagen varje månad. Mötet börjar klockan 13:00.På www.ornskoldsvik.se, under rubriken Kommun och politik, hittar du dagordning för mötet.

Aktuellt på Örnsköldsviks museum och konsthall 11 oktober–22 november: Fiber Art Sweden goes North – textil i det norrländska rummet

Pågår till 8 november: Hembygden – Björna sockens hembygdsförening

Pågår till våren 2015: Nolavonda – historiesamlarna

Ett av konstnären Peter Svedbergs tidigare konstverk, Circle Cut. 14 oktober presenterar han sitt förslag på utsmyckning i resecentrum.

Konstnären Torbjörn Johansson i aktion. Snart har du möjlighet att se hur han vill utsmycka Resecentrum.

Ny utsmyckning i resecentrum – VAR MED OCH PÅVERKA

Ett av förslagen har anknytning till Norden, ljus och rörelse. Det andra har tagit fasta på att utsmyckningen ska samspela med flera andra visuella intryck i Resecentrum och att den ska tala till alla sorters människor. Om du vill veta mer om konstnärerna kan du besöka deras respektive webbplatser: torbjorns.com och petersvedberg.com. Utsmyckningen vän­tas vara på plats under försommaren 2015.

TEXT: MARIA ISAKSSON FOTO: ALBIN DAHLSTRÖM OCH PETER SVEDBERG

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLLEN

Den årliga psykeveckan står för dörren. Årets tema är ”Dialog i mötet”. Samordnaren Maria Nilsson är mycket nöjd med de föreläsare hon lyckats knyta till arangemanget: – Det är namnkunniga och erfarna specialister som kommer att dela med sig och ge värdefull kunskap och insikt till såväl allmänheten som yrkesgrupper verk-

samma inom området psykisk ohälsa.Psykeveckan arrangeras årligen med syfte att öka

förståelsen för och kunskapen om psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och konsekvenserna av detta. Psyke-veckan vill verka för ett öppnare samhälle där allas lika värde är självklart.

Alla arrangemang är kostnadsfria, varmt välkommen till Psykeveckan 2014!

Dialog i mötet

PROGRAM PSYKVECKAN 3–9 NOVEMBER

Glömde du att ta med något att läsa på resan? Bara lugn – på tågstationerna i Örnsköldsvik, Husum, Nordmaling, Hörnefors, Umeå Östra och Vindeln finns nu bokstationer. Där har bibliote-ken ställt upp bokhyllor där lässugna resenärer enkelt kan hämta en bok. När boken är utläst lämnar man tillbaka den på samma station, eller på någon av de övriga stationerna i projektet. Det finns böcker för alla åldrar och smaker.

Tanken är att bokstationerna även kan bli en plats för privat bokbytesverksamhet. Lästips från

person till person är ofta den bästa ingången till läsupplevelser. Mottot är: Läs och lämna vidare!

Bokstationer längs Botniabanan är ett samar-betsprojekt mellan biblioteken i Örnsköldsviks kommun och biblioteken i Umeåregionen. Syftet är att uppmuntra till läsning och att informera om bibliotekens aktiviteter. Projektet har en Facebook-sida (facebook.com/Bokstationer) där den som vill dela med sig av sin läsupplevelse enkelt kan ”hissa” eller ”dissa” den nyss utlästa boken.

LÄS BOKEN OCH LÄMNA VIDARE

Måndag 3 nov Sliperiet, Viktoriaesplanaden 3F 18:00–18:15 Årets psykevecka invigs av kommunalråd Anna-Britta Åkerlind

18:15–18:30 ”Möten”- Erika Johansson

18:30–20:30 ”Skapande som ger kraft” – de kreativa verksamheterna Studio Rex och Ateljén

Tisdag 4 nov Elimkyrkan, Nytorgsgatan 213:00–15:30 ”Det goda mötet – hur ser det ut?” – Daniel Frydman, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, psykoanalytiker, Stockholm.

18:00–20:30 Repris. Daniels föreläsning ges även på kvällstid.

Onsdag 5 nov Församlingshemmet Storgatan 29 13:00–15:00 ”Äldres psykiska hälsa” Lars Jacobsson, professor i psykiatri, Umeå.

Elimkyrkan, Nytorgsgatan 2 13:00–15:00 ”Brukarprofessionell – hur kan jag bidra med en förändring?” Anneli Jäderholm, slutenvårds- patient som blev egenföretagare.

18:00–20:30 Repris. Annelis föreläsning ges även på kvällstid.

Torsdag 6 nov Elimkyrkan, Nytorgsgatan 213:00–15:15 ”Att mötas genom samtal” Lars Björklund, kaplan Sigtunastiftelsen, f.d. sjukhuspräst på Akademiska sjuk- huset i Uppsala

18:00–20:30 Repris. Lars föreläsning ges även på kvällstid.

Fredag 7 nov Startpunkten. Sjögatan 5, ”Butiken”09:00–12:00 ”Inspiration som motivation = möjliggörande faktor att våga” - Mingla och titta runt i verksamheterna. Möjlighet att träffa personal från landsting, kommun och andra myndigheter med ansvar för rehabilitering vid psykisk ohälsa.

10:00–12:00 Föreläsning. Samverkan för ökat inflytande. Nätverk för patient-, brukar- och anhörig- organisationer. Mårten Jansson, Nationell samverkan för psykisk hälsa.

Söndag 9 nov Svenska kyrkan11:00–ca 13:00 ”Dialog i mötet”, avslutning – Ola Bäckström, utvecklingsledare välfärdsförvaltningen. Musik Torben Johansson.

Annika Häggström Rudsten vid resecentrums bokstation.