1

PM Kvinnor inom IT & Telekom Inger Danilda, 2009-03-04

2

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning.................................................................................................... 2 1. Inledning................................................................................................................. 3 2. Ett nationellt centrum för att öka Sveriges konkurrenskraft..................................... 5

2.1 Förvärrar bristen på IT experter den ekonomiska krisen?................................. 5 2.2 Har vi tagit vara på flera decenniers utvecklingsarbete och nätverkande? ....... 6 2.3 Ett första steg i riktning mot en nationell plattform............................................. 7 2.4 Är det dags förverkliga idéerna om en nationell plattform? ............................. 10 2.5 Aktörer med, i och för en nationell plattform.................................................... 12

3

1. Inledning

Detta PM har tagits fram på uppdrag av NRC (Svenska Riksförbundet Nationellt

ResursCentrum för kvinnor) mot bakgrund av en aktuell diskussion kring hur

resurscentra kan delta i arbetet för att öka kvinnors delaktighet i IT-utvecklingen och

initiativ med fokus på kluster och innovationssystem samt NRC: s engagemang inom

EU för att minska den horisontella segregeringen inom utbildning, arbetsliv och

företagande. Utgångspunkten för detta PM är en idé om att försöka samla svenska

aktörer i en gemensam plattform för att driva på utvecklingen i riktning mot fler

kvinnor inom IT & Telekom. I arbetet för att främja innovation och innovationssystem

har plattformar som bygger på en så kallad Quadruple Helix ansats alltmer kommit

att uppmärksammas. Ansatsen betonar till skillnad från Triple Helix - stat, akademi

och näringsliv - även den civila sektorns roll.1

Resurscentra i Sverige har sedan början på 1990-talet på olika sätt varit engagerade

i frågeställningar kring kvinnor, teknik och IT. Såväl enskilda projekt har initierats,

som specifika tematiska centra med fokus på teknik och IT. Resurscentra har även

medverkat i olika forskningsprojekt, studier och utredningar inom fältet. Via NRCs

engagemang i den europeiska associationen för resurscentra, WINNET Europé, har

svenska resurscentra varit med och skrivit så kallade ”position papers”2 med fokus på

kvinnor och IT till Europeiska Kommission samt arrangerat seminarium på samma

tema, bland annat under det finska EU ordförandeskapet, år 2006.

NRC deltar tillsammans med Nutek (från 1 april Tillväxtverket), Älvdalens kommun,

länsstyrelsen i Dalarna, Region Gävleborg och Saga Resurscentrum i ett partnerskap

tillsammans med aktörer i sju andra medlemsländer i EU som strävar efter att bli

utvalda som ett så kallat Fast Track nätverk av Europeiska Kommissionen hösten

1 I Sverige har bl a Malin Lindberg , forskare vid Luleå tekniska universitet, uppmärksammat detta perspektiv – Quattro Helix är det begrepp hon använder - och Malin har speciellt intresserat sig för resurscentra som aktör. Se t ex Lindberg (2006) Organisering av innovationssystem och innovativa processer : ett avstamp inför interaktiv genusforskning med civilsamhället som position, Luleå tekniska universitet och Johansson, Lindberg, Stenmark & Udén (2008) Lyftet : forskning om kvinnors företagande och initiativ i innovationssystem, Luleå tekniska universitet. 2 Generaldirektorat Informationssamhälle och medier: Interreg 3 C W.IN.NET project position paper on: Getting into ICT s – family and educational influences 2006-03-09.

4

2009 inom ramen för Interreg IVC3 och initiativet Regioner för ekonomisk förändring.4

En gemensam utgångspunkt för det europeiska partnerskapet är att kvinnors

bristande delaktighet inom teknik och IT utgör ett påtagligt hinder för regional tillväxt.

Nätverket kommer, om det beviljas medel, att under två år ta fram regionala

handlingsplaner baserat på befintlig kunskap och tidigare framgångsrika insatser.

Därefter sjösätts planerna med resurser från de regionala strukturfondsprogrammen.5

De initiativ som resurscentra tagit sedan 1990-talet har skett i samspel med

kommuner, myndigheter, skolor och högskolor, näringsliv och arbetsmarknadens

parter. Därigenom har kunskapsintensiva nätverk etablerats som går att bygga vidare

på för att stimulera tillkomsten av en nationell plattform. Ett inom detta område

centralt nätverk är WiTEC Sweden vid Högskolan i Halmstad.6 WiTEC Sweden

startades upp år 1992 i Sverige och ingår i European Association for Women in

Science, Engineering and Technology. WiTEC arbetar i gränslandet mellan utbildning

och arbetsliv med fokus på teknik, entreprenörskap och IT, jämställdhet och

internationalisering. Sedan starten har WiTEC Sweden strävat efter att stimulera

nätverksbyggande dels mellan lärosäten, dels mellan olika samhällsaktörer för att

stärka kvinnors ställning inom naturvetenskap och teknik. År 2001 tog WiTEC

tillsammans med 16 andra svenska aktörer ett initiativ i riktning mot en nationell

plattform och detta PM bygger vidare på tankegångar i detta initiativ samt NRC: s

analyser.

NRC har via regionalt resurscentrum i Gävleborg, Saga, under flera år deltagit i

transnationella projekt tillsammans med WiTEC som syftat till att öka kvinnors

deltagande inom IT och teknik med stöd från WiTECs väl etablerade europeiska

nätverk.

3 http://www.interreg4c.eu/ 4 KOM(2006) 675 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN REGIONER FÖR EKONOMISK FÖRÄNDRING, EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION, Bryssel den 8.11.2006 5 I Sverige finns totalt 8 program, som hanteras via Nutek, se http://www.nutek.se/sb/d/1011 6 http://www.witec.se/index.html

5

.

2. Ett nationellt centrum för att öka Sveriges konkurrenskraft

2.1 Förvärrar bristen på IT experter den ekonomiska krisen? Allt större oro uttrycks över den nuvarande och framförallt kommande bristen på

ingenjörer och expertis inom ett av Sveriges absolut starkaste kluster – IT &

Telekom. Det är en oro som Sverige delar med Europa som helhet och den 3 mars i

år undertecknade exempelvis fem multinationella företag ALCATEL-LUCENT, IMEC,

ORANGE-FRANCE TELECOM GROUP, MICROSOFT och MOTOROLA riktliner för

bästa praxis när det gäller kvinnor och IKT, som ett led i Europeiska Kommissionens

satsning ”Cyberellas”.7 Kommissionen uppskattar att det år 2010 kommer att saknas

300 000 IT experter och att det finns en risk för att denna brist ytterligare kan fördjupa

lågkonjunkturen. Europeiska Kommissionen har i likhet med den svenska regeringen

uppmärksammat att bristen på kvinnor inom IT & Telekom samt att kvinnor i betydligt

lägre grad än män väljer utbildning, arbete och företagande inom sektorn är ett

hinder för den ekonomiska utvecklingen. En oroväckande tendens i Sverige och en

del andra EU länder, exempelvis Polen, är att andelen kvinnor som söker sig till IT

utbildningar vid universitet och högskolor sjunker.

Regeringen har också givit Nutek, via ansvarig för det Nationella programmet för

utveckling av resurscentra8, i uppdrag att genomföra en kartläggning av initiativ för att

främja kvinnors delaktighet inom IT & Telekom mot bakgrund av att kvinnors potential

inom området idag inte används fullt ut. I slutet av mars i år skall resultaten

presenteras från kartläggningen av de initiativ som tagits under år 2008 av såväl

myndigheter, som näringslivet, arbetsmarknadens parter, skolor och högskolor inom

det aktuella området.

7 http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/09/344&format=HTML&aged=0&language=SW&guiLanguage=en 8 http://www.nutek.se/sb/d/139

6

2.2 Har vi tagit vara på flera decenniers utvecklingsarbete och nätverkande? Vart femte år sedan 1960-talet har olika former av initiativ tagits för att ”öka kvinnors

intresse för teknik.”.9 Sedan början av 1990-talet har olika insatser, med jämna

mellanrum, genomförts för att öka kvinnors inflytande över IT-utvecklingen genom att

få fler kvinnor som forskar inom fältet, driver företag med anknytning till IT, deltar i

utveckling av nya IT produkter och utbildar sig inom IT.10 Ofta har dessa satsningar

haft karaktären av projekt och lärdomarna från tidigare initiativ integreras alltför sällan

i nya insatser dvs ”hjulet uppfinns på nytt”. Det har exempelvis visat sig att de

kampanjer för att locka fler kvinnor till teknik som ofta återkommit inte ger några

långsiktiga resultat även om de kan ha viss effekt på kort sikt. I viss utsträckning

måste hjulet uppfinnas på nytt eftersom varje nytt initiativ har att förhålla sig till

samhällsutvecklingen. Slutsatserna från de projekt som genomfördes i början av

1990-talet överensstämmer dock relativt väl med resultaten från de senaste årens

initiativ. 11

Även om resultaten från projekten kan tyckas magra har det, som nämnts i

inledningen, samtidigt bidragit till kunskapsintensiva nätverk mellan personer med

gedigen kompetens inom fältet och nätverksbyggande mellan olika aktörer. Den

svenska forskningen inom genus och IT ligger dessutom i frontlinjen i Europa.

Sverige har en unik position inom EU när det gäller expertis – praktiker och forskare

– som vi inte nyttjats på samma strategiska sätt som skett när det gäller forskning

och praktik kring kvinnors företagande. Sverige riskerar idag att halka efter andra

europeiska länder. Ett exempel är Storbritannien som satsat på ett nationellt

resurscentra för att främja kvinnor inom teknik och där just IT spelar en framträdande

roll. 12

9 Se t ex Aurell & Danilda (1995) Nya nischer för kvinnor på den tekniska arbetsmarknaden - vägen dit. Arbetsmarknadsstyrelsen, Serie V/AMS, Vägledningsenheten: Antonsson (2008) Kartläggning av ett halvt sekels jämställdhetsinsatser i Sverige. Vinnova rapport VR 2008:07. Verket för innovationssystem. 10 SOU (2001:44) Jämställdhet – transporter och I. Slutbetänkande från Jämit – Jämställdhetsrådet för transporter och IT. Statens Offentliga Utredningar 11 KTH (2006) Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt. Handlingsplan för att främja jämställdheten inom IT-området med fokus på näringsliv och akademi. Dnr V-2006-0972, doss. 29 12 UK Resource Centre for Women in Science, Engineering and Technology, http://www.ukrc4setwomen.org

7

För att lösa den akuta samt framtida bristen på IT expertis, ta vara på

utvecklingsmöjligheter, öka Sveriges konkurrenskraft och främja kvinnors delaktighet

inom IT & Telekom torde det efter två decennier av olika initiativ vara dags att skapa

en mer permanent plattform för att driva på utvecklingen. Det framstår som

resursslöseri att inte satsat på att bygga strukturkapital utifrån etablerade svenska

nätverk och aktörer med intresse för samverkan.

2.3 Ett första steg i riktning mot en nationell plattform Under år 2001 skedde ett försök att etablera en nationell plattform när inte mindre än

17 svenska aktörer mobiliserades däribland Verkstadsindustrierna (numera

Teknikföretagen), Almega, TCO, LO, Sveriges Civilingenjörsförbund (numera

Sveriges Ingenjörer), Näringslivets Ledarskapsakademi, Sveriges förenade

studentkårer (SFS) och åtta svenska lärosäten. WiTEC Sweden vid Högskolan i

Halmstad stod bakom initiativet och koordinerade nätverket.13

Samma år kom den så kallade Jämit-utredningen14 och det fanns möjligheter att söka

EU medel från Equal programmet inom ramen för den Europeiska Socialfonden

(ESF).15 Equal uppmärksammade utvecklingen i IT branschen ur ett

jämställdhetsperspektiv. Programmet skapade möjligheter att samla aktörer i så

kallade utvecklingspartnerskap för att åstadkomma en långsiktig strukturpåverkan.

Det ovan nämnda nätverket formerade ett partnerskap med WiTEC Högskolan i

Halmstad, Verkstadsindustrierna och TCO som huvudaktörer och ansökte om

finansiering från Equal motsvarande drygt 10 miljoner för perioden maj 2002-april

2005. Den egna medfinansieringen från aktörerna motsvarade samma belopp.

Partnerskapets tanke var att genom såddfinansiering från Equal kunna etablera ett

nationellt idécentrum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som skulle verka för fler

kvinnor inom teknik- och IT sektorn. Det nationella centret skulle arbeta för att skapa

en gynnsam infrastruktur – social, organisatorisk och teknisk – som kunde bidra till

fler kvinnor som arbetar med IT både i kvinno- och mansdominerade sektorer, fler

13 Högskolan i Halmstad (2001) Ansökan till Gemenskapsinitiativet Equal. Dnr EAV 411/01 14 SOU (2001:44) Jämställdhet – transporter och I. Slutbetänkande från Jämit – Jämställdhetsrådet för transporter och IT. Statens Offentliga Utredningar 15 Gemenskapsinitiativprogram för Equal 2000 – 2006 SVERIGE, källa Svenska ESF-rådet, http://www.esf.se

8

som arbetar med innovation och produktutveckling inom IT, fler som forskar och

utbildar sig inom IT, fler som startar och driver IT företag och fler i positioner som

ledare och experter inom fältet. Såväl utvecklingspartnerskapet som ett kommande

idécentrum skulle vara öppet för alla intresserade svenska aktörer och länkas till

europeiska nätverk och centra.

Varje aktör i partnerskapet definierade sina respektive kompetensområden,

intresseområden och vad man kunde bidra med i utvecklingsarbetet. Baserat på den

gemensamma kunskapsbasen som fanns i början av decenniet formulerades tre

fokusområden:

(1) Förändrad syn på teknik och ingenjörsrollen där bland annat insatser för

att fånga upp ungdomars föreställningar, att främja nya

utbildningskombinationer och samverkan skola, högskola och näringsliv, att

främja kvinnors entreprenörskap, att bredda innovationsbegreppet och att satsa

på mentorskap lyftes fram. Rekrytering, introduktion, vägledning och

karriärplanering var områden som prioriterades av aktörerna.

(2) Fler kvinnor i ledande positioner och jämställt ledarskap där aktörerna

ansåg det som angeläget att främja spridning och implementering av goda

exempel från näringslivet, akademin och offentlig sektor samt att utbilda

nyckelpersoner. Strategier för att rekrytera kvinnor till expertgrupper, styrelser

och forskarteam var områden som prioriterades av aktörerna.

(3) Förändrad pedagogik i högskola och arbetsliv där bland annat insatser

för att utveckla teknik- och IT utbildningarnas innehåll, form, pedagogik och

läromedel samt för att främja kompetensutveckling och livslångt lärande som

bidrar till att fler kvinnor får möjligheter att påverka IT utvecklingen lyftes fram.

Partnerskapets aktörer lyfte i första hand fram innovation i termer av bred samverkan

– horisontellt och vertikalt – mellan olika samhällsaktörer och i stor utsträckning ville

man ta vara på, vidareutveckla och implementera redan befintliga kunskaper och

resultat snarare än att uppfinna hjulet på nytt och ta fram helt nya idéer. Idag betonas

mervärdet av att ta vara på resultat från tidigare projekt inom strukturfonderna och

9

Europeiska Kommissionens initiativ med Fast Track nätverk, som nämnts i

inledningen, är ett exempel på detta. När Equal lanserades i Sverige var denna

debatt i sin linda vilket är en förklaring till varför Svenska ESF-rådet – som hanterade

programmet – valde att avslå ansökan.

Istället för att satsa på ett nationellt projekt valde ESF-rådet år 2001 att bevilja medel

till ett regionalt initiativ med fokus på jämställdhet, teknik och IT. Dessvärre

etablerades aldrig detta partnerskap som det var tänkt och därmed blev Sverige ett

av relativt få medlemsländer inom EU som inte genomförde en mer omfattande

satsning inom fältet ”kvinnor och IT”. Den brittiska satsningen inom ramen för EU

programmet Equal ledde bland annat till etableringen av det nationella centrum som

nämnts ovan.

Med stöd av Equal tillkom dock en mycket framgångsrik satsning på kommunala

teknikskolor, som letts av Nutek16 och idag koordineras av Tekniska Museet.

Tankegångarna kring de kommunala teknikskolorna har sin grund i projekt som

initierades redan i början av 1990-talet och visar på vikten av att säkerställa

kunskapsöverföringen från tidigare initiativ. Inom ramen för ett Equal partnerskap –

Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län17 – etablerades också ett lokalt

resurscentrum med fokus på genus, teknik och pedagogik.

I spåren av IT kraschen vid millenniumskiftet och några år in på 2000-talet och

aktörernas besvikelse över att de inte fick den förväntade såddfinansieringen från

Equal försvann incitamenten för en fortsatt satsning på ett ídécentrum. Det fanns

även förhoppningar om att det regionala initiativ som var tänkt att finansieras via

Equal skulle ta fart och kunna expandera nationellt. Men trots att det inte blev något

nationellt centrum i Sverige till skillnad från i Storbritannien har nätverkandet mellan

de aktuella aktörerna satt sina spår och haft betydelse för ett flertal initiativ efter år

2001. Dessutom skapades år 2005 en nationell temagrupp kring jämställdhet inom

ramen för Equal, som koordinerades av Högskolan i Halmstad med kopplingar till

WiTEC där aktiviteter arrangerades med fokus på IT branschen. Denna temagrupp

16 http://www.nutek.se/sb/d/232/ 17 Idag Gävleborg Jämt - Plattform för jämställdhet, http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/amnen/Jamstalldhet/Gavleborg_jamt

10

sammanförde svenska utvecklingspartnerskap för att öka möjligheter att

åstadkomma strukturpåverkan. 18

2.4 Är det dags förverkliga idéerna om en nationell plattform? De fokusområden som aktörerna i det planerade Equal partnerskapet lyfte fram år

2001 har fortsatt relevans för att möta bristen på experter och mer specifikt kvinnor

inom IT & Telekom. Kunskaper och erfarenheter från forskning, studier och olika

utredningar har sedan dess bekräftat att partnerskapet var på ”rätt spår”. En del av

partnerskapets förslag återfinns bland annat i en rapport som togs fram av KTH år

2006 ”Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt”. Förslagen stämmer även väl överens

med internationella erfarenheter och pågående utvecklingsarbete i andra

medlemsländer inom EU.19 Intressanta initiativ har också kommit igång de senaste

åren i linje med de tankegångar som fanns i ansökan till Equal, exempelvis

Womentor – mentorskapsprogram för kvinnor – som från början drevs av Post- och

telestyrelsen (PTS), men som idag drivs av IT & Telekomföretagen.20 Regeringens

satsning på kvinnors företagande har skapat möjligheter att lyfta fram förebilder inom

IT & Telekom bland de ambassadörer som utsetts.21

Utifrån den analys som NRC genomfört i samspel med aktörerna i partnerskapet för

det europeiska Fast Track nätverket, inspel från NRC: s forskarnätverk, WiTECs

kunskapsbas och rapporter från bland annat WES (European Network to Promote

Women's Entrepreneurship)22 där Sverige är aktiva bör ett nationellt centrum även

fokusera på insatser som handlar om kluster och innovationssystem. Det finns stora

skillnader mellan kvinnors deltagande i olika delar av IT sektorn och ”inom

företagssektorn utom IT-sektorn utfördes 28 procent av FoU-årsverken av kvinnor

medan andelen för IT-sektorn var 17 procent år 2005”.23

18 NTG Argus Jämställdhet, http://www.ntgequality.se/ 19 See for example European Commission (2008) Women in ICT. Status and the way ahead. Directorate G. Information Society and Media. European Commission. NB: This is only an advisory report. 20 http://www.womentor.se/ 21 http://www.regeringen.se/sb/d/9862 22 http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/support_measures/women/wes.htm 23 sid 18. ITPS (2007) Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag”, Rapport S2007:008. Institutet för Tillväxtpolitiska studier och Statistiska Centrabyrån.

11

Vinnova har givit medel till forskningsprojekt med kopplingar till IT & Telekom, kluster

och innovationssystem24, men fortsatt finns få praktikerorienterade satsningar med

kopplingar till kvinnors entreprenörskap och innovation. Hittills har inte den potential

som finns genom att stimulera gränsöverskridande kluster mellan IT & Telekom och

kluster där många kvinnor är verksamma stimulerats tillräckligt, enligt NRC. Även om

det finns några exempel på klusterprocesser som just syftar till detta. I

Östersjöområdet har resurscentra – Baltic Fem – tagit ett initiativ som syftar till att

skapa nätverk mellan kvinnor som är entreprenörer inom turistnäringen och

etablerade IT kluster för att få fram nya mobilapplikationer.25 Ett annat intressant

område som uppmärksammats inom EU är den potential som finns inom eHälsa mot

bakgrund av att många kvinnor återfinns inom vård och omsorg.26 Ytterligare ett är

Grön IT.

Idag torde möjligheterna att skapa en nationell plattform med centrala aktörer vara

betydligt gynnsammare än år 2001. Det finns en större insikt om mervärdet av att

stimulera partnerskap, Quadruple Helix samarbeten och att bygga vidare på

etablerade kunskapsintensiva nätverk samt nyttiggöra resultat från tidigare projekt. I

rådande ekonomiska läge är det också viktigt att nyttja redan gjorda investeringar i

forskning och projekt inom fältet kvinnor inom IT & Telekom. Vidare finns det en insikt

om behovet av insatser och den av regeringen nyligen inrättade Teknikdelegationen

”arbetar för att öka barns och ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap,

teknik och informations- och kommunikationsteknik (IKT).27 I arbetet läggs särskilt

fokus på flickors och kvinnors intresse.” Delegationen uppmärksammar flera av de

områden som det planerade Equal partnerskapet lyfte fram år 2001 och delegationen

skall presentera sina resultat våren 2010.

Inom ramen för de satsningar som sker på kompetensutveckling under den rådande

lågkonjunkturen finns också en chans att nyttja den kunskapsbas som finns i Sverige

för att fler kvinnor skall bli delaktiga i IT-utvecklingen.

24 Se t ex Fiber Optic Valley (http://www.fiberopticvalley.com) ProcessIT Innovations (http://www.processitinnovations.se) 25 http://www.balticfem.se 26 Ett europeiskt partnerskap är under bildande med aktörer från Polen, Italien, Storbritannien, Tyskland och Sverige inom detta område, personlig kommentar. 27 http://www.teknikdelegationen.se

12

NRC ser positivt på att spela en roll för att i samspel med centrala aktörer ta ett nytt

initiativ i riktning mot en permanent plattform.

2.5 Aktörer med, i och för en nationell plattform NRC har tillsammans med företrädare för WiTEC Sweden, som fanns med i det

initiativ som togs år 2001, diskuterat vilka aktörer som bör agera i en nationell

plattform. Det handlar i första fasen återigen om att mobilisera arbetsmarknadens

parter och aktörer som Almega där IT & Telekomföretagen ingår, TCO och Sveriges

ingenjörer, lärosäten och organisationer som SFS. Statliga myndigheter som

exempelvis Tillväxtverket och Vinnova samt Högskoleverket och Skolverket är viktiga

aktörer för en plattform. Detsamma gäller Nationella sekretariatet för genusforskning

och etablerade forskarnätverk. Det finns även gymnasieskolor med breda

erfarenheter som kan länkas till plattformen, exempelvis Göranssonska skolan, som

startats upp i samverkan mellan företaget Sandvik och Sandvikens kommun.

Tekniska museet som koordinerar de Kommunala teknikskolorna samt olika science

center har också värdefulla kunskaper att bidra med.

Resurscentra kan genom sin förankring på regional, nationell och europeisk nivå

spela en viktig roll för vertikal kunskapsspridning. I det fall ansökan om att bli ett

europeiskt Fast Track nätverk går igenom hösten 2009 kommer Norra Mellansverige

att engageras i ett omfattande arbete för att ta fram en regional handlingsplan för att

bryta den horisontella segregeringen och öka kvinnors delaktighet inom IT och teknik.

En plan som skall implementeras från år 2001 och framåt. Detta arbete har en direkt

relevans för och kan kopplas till en nationell plattform. Via Tillväxtverket kan även de

övriga sju strukturfondsregionerna involveras i såväl framtagande av planer och

genomförandefasen.

Jämit-utredningen pekade på att det utvecklingskapital som fanns i de europeiska

strukturfonderna under perioden 2000-2006 skulle kunna användas på ett strategiskt

sätt för att öka kvinnors deltagande i IT-utvecklingen. Även om detta skedde i

begränsad utsträckning finns goda möjligheter till detta även under perioden 2007-

2013, vilket framkom på den nordiska konferens som anordnades av NRC i

13

Stockholm hösten 2007 där såväl näringsminister Maud Olofsson som EU

Kommissionären för Regionalpolitik Danuta Hübner deltog.28

Mot bakgrund av ovanstående är NRC:s idé att försöka mobilisera centrala aktörer

för att få fram 30 miljoner för perioden 2010-2013 i syfte att etablera en nationell

plattform – ett resurscentrum – för att driva på utvecklingen i riktning mot fler kvinnor

inom olika sfärer av IT & Telekom. 1/3 skulle kunna utgöra medel från de europeiska

strukturfonderna och andra EU program, 1/3 skulle kunna utgöra resurser från

deltagande aktörer och 1/3 skulle kunna utgöra nationell såddfinansiering.

28 Nordic Conference Stockholm 2007, källa WINNET Europe http://www.winneteurope.eu/digitalcity/homepageformsend.jsp?dom=AAAATCEI&prt=AAAAUSFC&fmn=AAABAHKX&men=AAAAZBPB