OSQ

LED

AREN

#6

Osqledaren #6.indd 1 06-03-14 16.28.25

P KTH kan du lra allt om kommunikation - frn Ponnyexpressen till IT-universitetet

Ur Krspexet 2006 Ponnyexpressen Foto: PER PETTERSSON

Osqledaren #6.indd 2 06-03-14 16.28.30

OSQLEDAREN #6 05/06

Chefredaktr & ansvarig utgivareHelen Silvanderosqledaren@ths.kth.se

Grask formgivning & layoutHelen Silvander

SkribenterSergej Kotliar, Sara Gustavsson, Sara Eriksson, Elin Kudo, Emma Karlsson, Frida Schildauer, Catrin Eriksson, Per Ganbar, Milena Davila, Sthig Jonasson, Ingela Bjurhager, Billy Butt, Helen Silvander

IllustratrerKamila Swiezewska, Josefin Karlsson, Anna Eliasson, Jonas Gunnarsson, Marcus Nirbrandt, Lena Halonen, Helen Silvander

FotograferJosefin Karlsson, Per Fogelberg, Frida Sandstrm, Victor Sebes, Per Ganbar, Per Pettersson, Helen Silvander

AnnonsansvarigOskar Zanderannons@ths.kth.se08 - 790 98 71070 - 739 53 67

Redaktr fr THS sidorSthig Jonassoninfo@ths.kth.se

OmslagJonas Gunnarsson

Repro & tryckWallin & Dalholm Boktryckeri AB

Kontakt08 - 790 98 70070 790 98 70osqledaren@ths.kth.sewww.ths.kth.se/osqledaren

AdressOsqledaren, THS, 100 44 StockholmKrhuset Nymble, Drottning Kristinas vg 19

ISSN 0347 0164Postgiro 1937 2Bankgiro 572 3192Org nr 802005 9153

Fr du inte Osqledaren trots att du beta-lat kravgiften? Ring Krexpeditionen p 08 10 45 72 eller CityMail p 0200 211 911 och kolla att din adress stmmer.

Ett stort tack tillAnders Flodstrm (the man), KTH- ekot, KJ Andersson, Patrik Hallqvist, vra annon-srer och alla andra som hjlpt oss skapa denna asgrymma tidning. TACK!

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Manusstopp fr #7 r den 3 april. Redaktionen frbehller sig rtten att skra i eller refusera insnt material. Fr icke bestllt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden r endast, om s anges, att betrakta som THS eller Osqledarens stndpunkt.

Osqledaren r sedan 1959 Tekniska Hgskolans Studentkrs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gnger per r med en upplaga p 20 000 ex. Osqledaren r fullstndigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anstllda p KTH.

Osqledarens uppgift r att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

T E K N I S K A H G S K O L A N S S T U D E N T T I D N I N G < OSQLEDAREN

Civilingenjrsutbildningen frlngs till fem r 12Riskdagen beslutade nyligen att frlnga civilingenjrs- och arkitekturutbildningen med 20 pong.

Het, vidbrnd, utbrnd 22Hur nra r du att g in i vggen?

Lt inte bnderna styra Sverige 36Billy Butt om ingenjrer, kunskap och Sveriges framtid.

Ett dende slkte? 16Osqledaren spanar in Studentprsterna i Stockholm.

TEMA: Ett internationellt campus 24KTH tar ett steg ut i vrlden. Och sedan ett till.

- Din lppglans r en pinne i den feministiska revolutionens hjul.

- Det r lypsyl, jag lovar!

Systerskap. Broderskap. Skrik och panik. Jag str inte ut med dig och din eleganta talfrmga. Mste, mste, mste vara originell. Skapa en egen Elitlista. Framt, framt. Ryggen mot vggen nu. Jag r det plgsamma skrattet som ligger i luften. Kniven som skr spnningen som smr. Allt annat lmnas t slumpen. (Hungrigt slukar den mina smulor)

HELEN SILVANDER chefredaktr

Ledare 5 Nyheter 6 Forskning & Teknik 8 Debatt 10 Nostalgi 14 THS siktsdokument 15 KTH DIRECT 20 McKinseys pris-utdelning 21 The Fine Arts Showcase 41 Musik 42 Film 43 Teater 44 Bcker 45 THS sidor 46 Att sjunga eller INTE sjunga 49 Trams 50

Osqledaren #6.indd 3 06-03-14 16.28.41

Sker skiftgendesemestervikarier

infr sommaren 2006

Operatrer

Lagerarbetare

Lastbilschauffrer

Intresserad?Ls mer om tjnsterna och ansk online p

www.coca-cola.se, Om Coca-Cola, Jobb

KontaktlinserPriser som p ntet!!!

750:-/6-pack 275:-/6-pack

Focus Dailies Biomedics 1 day

Biomedics

160:-/30 st 160:-/30 stFocus N & D

Gngen vid Burger King Kista Galleria Tel. 08-751 90 95 Alla dagar 10-21

Legitimerad optiker Kontaktlinser Terminalglasgon SolglasgonSpecialglasgon Modebgar Synhjlpmedel Snabba leveranser Egen verkstad

Osqledaren #6.indd 4 06-03-14 16.28.46

NR JAG VAR MINDRE var jag nrdig p mer n ett stt. Inte bara avgudade jag matematikens enkla logik, jag var dessutom ett stort fan av Leonardo Da Vinci. Han var en banbrytande vet-enskapsman, och samtidigt en stor pionjr inom konsten. Sdan ville jag ocks vara. Ngon som skapade saker som skulle frn-dra mnskligheten fr alltid. Jag ville bli en Uppnnare.

NR JAG FRKLARADE mina storslagna drmmar fr min dvarande fysiklrare, skrattade han t mig p det versittande stt som bara fysiklrare kan. Han frklarade med dligt dold skadegldje att det faktiskt inte fanns ngra Mahatma Ghandi-utbildningar, utan att jag kanske borde satsa p ett riktigt jobb istllet.

JAG FLJDE HANS RD. Gav upp mina drmmar. Trodde jag. Tio r senare, nr jag sitter p en termodynamikvning och dis-kuterar evighetsmaskinernas omjlighet, trillar polletten ntligen ned. Dagens ingenjrer r faktiskt 2000-talets Da Vinci. Jag r en uppnnare! Varfr har ingen sagt ngot?

UNDER INVIGNINGEN av KTH Direct (se sida 34) talade Flodis om hur otroligt bermvrt det var att se ingenjrskonsten an-vndas till ett s gott ndaml. Vid ett ertal tillfllen nmndes dessutom vilken sann KTH-anda detta initiativ uppvisade. Ett vldigt intressant tal med tanke p att det p KTH nns era kurser vars kunskap, i vrlden bortom Vallhallavgen, endast kan brukas inom militren.

LEDAREIngenjrskonstens Darth Vader

The Darth Vader of Engineering

AS FAR AS I CAN REMEMBER I have always wanted to be just like Leonardo Da Vinci. A groundbreaking scientist and artist, who changed the world through his inventions. At the Royal In-stitute of Technology I later learned that this dream could come through.

ANDERS FLODSTRM, the president of KTH, once said that the true spirit of KTH is all about using your engineering skills for a noble cause. A quite interesting announcement if one considers

the amount of courses that off-campus only are used in the mili-tary. That leaves us student with an even greater responsibility. We have the power to decide whether we want to stay away from the dark side or become the Darth Vader of Engineering.

YOU DONT HAVE TO CURE CANCER or build a car that runs on water, even the smaller every-day-inventions count. The black box, the low-energy-light bulb, the pacemaker. When 3G was in-troduced, it revolutionized communication for millions of deaf people. Dont you get it? Through your knowledge as an engineer you have the tools to change the world. Think about it.

SKILLNADEN MELLAN KTH OCH DESS STUDENTER r att vi har ett val. Universitetet har en skyldighet att presentera all kunskap som nns tillgnglig, oavsett om det leder till att man blir ingen-jrskonstens Darth Vader eller inte. Vi har dremot valet att hlla oss borta frn den mrka sidan.

DET HANDLAR INTE OM att frverkliga kall fusion, skapa en bil som gr p vatten eller nna botmedlet till cancer. Mediatekniker revolutionerade kommunikationsmjligheterna fr miljontals dva nr de introducerade ngonting vid namn 3G och vide-osamtal. Farkostingenjrer satte sin tydliga stmpel p energipoli-tiken nr de skapade frsta hybridbilen. Svarta ldan, lgenergil-ampan, pacemakern, uppnningarna avlser varandra. Det krvs s lite. Frstr du inte? Du GR redan Mahatma Ghandi-utbild-ningen. Det r bara upp till dig om du vill flja kursplanen.

NRDIG, DET R JAG FORTFARANDE. Men det gr ingenting lngre, fr jag vet ngonting som jag inte visste d; att jag faktiskt har mjligheten att skapa saker som frndrar mnskligheten. Hur vill du frndra vrlden? Tnk p det.

Helen SilvanderChefredaktrIllus

tratio

n: L

ENA

HA

LON

EN

05Osqledaren #6.indd 5 06-03-14 16.28.47

NYHETERText: CATRIN ERIKSSON

Hgskolans utveckling sedan andra vrldskriget

En ny rapport frn Hgskoleverket beskriver utvecklingen inom hgskolan frn 1945 till 2005. Rekryteringen till hgskolan har breddats och andelen kvin-nor har kat. Externa finansirer har ftt mer inflytande ver forskningsresurs-erna och samverkan mellan lrostena och nringslivet har utvecklats.

Sedan 1945 har antalet studenter i grundutbildningen blivit cirka 24 gnger s mnga. Snedrekryteringen minskade under 90-talet d andelen hgsko-lenybrjare under 35 r frn arbetarhem kade samtidigt som andelen frn hgre tjnstemannahem minskade.

Hgskolornas externa forskningsintkter har gtt frn 80-talets 32 procent till 55 procent r 2004. Sedan 1993 rs hgskolereform har dessutom fokus p kvalitetsfrgorna kat, samt granskningen av kvaliteten i hgre utbildning haft en central roll i Hgskoleverkets arbete.

University in growthA new report made by the Swedish National Agency for Higher Education shows that there are about twenty-fore times as many university students today compared with 1945.

Ett steg nrmare kvalit p hgskoleutbildningarna

Satsningar p kvalitet r avgrande fr en fortsatt utveckling av hgskoleutbildningar. Den senare tidens kraftfulla utbyggnad av den hgre utbildningen i Sverige har dock, enligt Svenskt Nringsliv, snarare haft fokus p kvantitet n kvalitet. De har mnat ett remiss-var p utredningen Ett utvecklat resurstilldeln-ingssystem fr hgskolans grundutbildning som tillsatts av Utbildningsdepartementet. De vill se ett resurstilldelningssystem som i h-gre grad svarar mot nringslivets lngsiktiga behov och leder till kad kvalitet i utbildnin-gen. Mlet br vara att hgskoleutbildnin-gar mste leda till jobb. Fr att uppn detta krvs framfrallt ett nrmare samarbete med nringslivet vid utformning av utbildningsstruk-tur och innehll i utbildningarna. Det behvs ocks en kad tydlighet och fokus i utbild-ningen genom kad arbetsfrdelning mellan lrosten. Det r drfr positivt att hgskolan fresls flja upp och gra analyser av hur nringsliv och studenter upplever att utbildnin-gen svarar mot de krav som stlls i arbetslivet. Det r ocks angelget att grundersttningen i grundutbildningsanslaget ska uppg till 35 procent av helheten. Svenskt Nringsliv anser ocks att ngon form av kvalitetspremie br vervgas fr att motverka en gradvis urhol-kning av kvaliteten i den hgre utbildningen.

One step closer to higher education qualityThe Confederation of Swedish Enterprise has recently handed over a consideration to the Swedish Ministry of Education, demand-ing an economic resource system that corre-sponds the market needs. They believe that a closer cooperation with the industry is the first step towards enhancing the higher education quality.

KTH-studenter vinner internationell programmeringstvling

KTH-laget Three-headed Monkey vann International Online Programming Contest - IOPC, en 18-timmarstvling fr 3-mannalag vid Indian Institute of Technology i Kanpur, Indien. Frra ret slutade KTH-laget som utgrs av Per Austrin, Gunnar Kreitz och Fredrik Niemel, tre doktorander vid skolan fr datavetenskap och kommunikation, p andraplats efter Universitt Ulm, Tysk-land. Segern befster KTH:s stllning som ett av vrldens absolut frmsta universitet i datorprogrammering.

KTH students triumph in international contestTeam Three-headed Monkey, made up by Per Austrin, Gunnar Kreiz and Fredrik Niemel, won first prize in the International Online Programming Con-test that recently took place in India.OSQ

LEDAREN

D IN

B S T

A K O

M PI S

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 N

YHET

ER

Bild: HELEN SILVANDER

Osqledaren #6.indd 6 06-03-14 16.29.04

NYHETER

Anstlld p ungdomsavtal?

Godtyckligheten i att kunna sga upp en anstlld p dagen utan mo-tivering r helt oacceptabelt. Det skapar en arbetsmarknad som prglas av oskerhet och fr tankarna tillbaka till anstllningsformer som fanns i brjan av 1900-talet, sger Stefan Lfven, frbundsordfrande p IF Met-all, angende Maud Olofssons frslag som innebr att arbetsgivare ska kunna anstlla personer under 27 r p ett ungdomsavtal, dr uppsgn-ing ska kunna ske med omedelbar verkan under tv rs tid.

Frslaget innebr att de flesta under 27 r fr svrigheter med att hyra lgenhet, inget telefonbolag vill teckna abonnemang och ingen bank vill lna ut pengar till mbler, bilkp.

Employed on a youth contract?

Politician Maud Olofsson recently made a proposal for the establishing of a so called youth contract. The suggestion would give employers the right to fire employees under the age of 27 without notice during the first two years of employment. Stefan Lfven, chairman at IF Metall, heavily questions this.

- The proposition will make it a lot harder for young people to for example rent an apartment or sign a telephone lease.

Kvaltvlingen frdig i Teknik-SM

21 februari avgjordes kvalfinalerna i Teknik-SM, Svenska Msterskapen i framtida teknik, 126 3-manna-lag frn 15 hgskolor och universitet runtom i landet tvlade.

Kvaltvlingen avgjordes via en helt internetbase-rad tvling dr deltagarna, satt i datasalar run-tom p landets hgskolor och kmpade under tre timmars tid med frgorna som vid ett givet klockslag lades ut p internet. De fem bsta la-gen frn varje region gr vidare till semifinalen som avgrs i tre olika svenska stder. 5 april gr tre finallag upp om segern i Teknik-SM. Finalen avgrs i en blandning av teoretiska och prak-tiska moment infr publik.

The Swedish Championships of Future TechnologyA couple of weeks ago 126 teams became 15 during the qualifying round of Teknik-SM, the Swedish Championships of Future Technology. Be sure to check out the grand finale on the 5th of April.

Svenska civilingenjrer hller hg klass

I ett internationellt perspektiv hller svenska civilingenjrer hg klass. Det sger Hgskoleverkets granskning av civilingenjrsutbildningarna. Civilin-genjrsstudenterna ges en stark sjlvknsla och uppmuntras tidigt i utbild-ningen att bygga upp kontaktnt fr en framtida yrkeskarrir. De studenter som gr utlandspraktik fr ofta goda vitsord frn sina arbetsgivare och verlag sgs svenska civilingenjrer vara ansvarsfulla, ppna och krea-tiva.

Swedish engineers are highly ratedAccording to an investigation made by the Swedish National Agency for Higher Education, Swedish engineers are internationally highly rated, and considered to be responsible, open and creative.

En minoritet klarar studierna p utsatt tid

En uppseendevckande stor andel av civilingen-jrsstudenterna tar god tid p sig att bli klara med sin utbildning. Endast en femtedel blir fr-diga med studierna p 4,5 r.

Only one out of five students finish their engineer-ing studies in four and a half year.

JA!

nejnej

nej

nej

Osqledaren #6.indd 7 06-03-14 16.29.21

bokusbokus

FORSKNING & TEKNIKText: CATRIN ERIKSSON & KTH-ekot

Ojmna ytor sparar brnsle

Sm regelbundna ojmnheter i en yta, till exempel en flygplansvinge, kan min-ska luftmotstndet och drmed brnsletgngen. Vindtunnelfrsk p KTH visar att sm cylinderformade upphjningar i en yta frdrjer vergngen frn laminr strmning (vlordnad) till turbulent (kaotisk) nr en luftstrm passerar ver ytan en avgrande faktor fr det totala luftmotstndet. Om resultaten, framtagna av ett internationellt forskarlag p KTH, visar sig hlla i frsk utanfr laboratoriet kan det innebra stora minskningar i brnslefrbrukning fr bland annat flygindustrin. Men ven fr mnga andra tekniska applikationer kan upptckten innebra stora kostnads-besparingar genom att luftmotstndet kan minskas p ett enkelt och energisnlt stt.

Ytterligare en frdel med den nyupptckta metoden r att den r passiv - den krver inget mer arbete n just rtt placerade ojmnheter i ytan fr att frhindra ondig uppkomst av turbulens.

Irregular surfaces save fuelScientist at KTH recently discovered that small bumps on a surface, like for ex-ample the wing of an airplane, reduces the air friction and thus the amount of fuel needed.

Framtidens lastbil kan se ut som ett tg

Metoderna att designa ltta, tysta och stabila bilar, lastbilar, hjullastare och tg kan mycket vl komma att likna varandra i framtiden.

Det r en fullt tnkbar fljd nr forskare och fordonsindustri tillsammans ska ta fram framtidens fordon vid det nystartade fors-kningscentrat fr fordonsutveckling, Centre for ECO2 Vehicle Design, p KTH. Till-sammans med svensk fordonsindustri ska forskare vid KTH forma designverktyg fr att ta fram lttare fordon som ger mindre luftmotstnd, och samtidigt r tystare och har bttre kregenskaper n dagens alter-nativ.

Syftet r att satsningen ska skapa ny inter-nationellt konkurrenskraftig forskning, som leder till ny kunskap och teknik och drmed ocks nya produkter, processer och tjn-ster.

Trucks and trains might look identical in the futureScientist at KTH and the Swedish car indus-try recently joined hands in the new centre for ECO2 Vehicle Design at KTH. Together they want to form new design tools for pro-ducing lighter, quieter and superior cars, trucks and trains.

Navigationshjlp fr funktionshindrade

I NAP-projektet, navigationshjlp fr funktionshindrade, har man under hsten 2005 genomfrt en frstudie fr att inventera behov och mjligheter fr per-soner med funktionshinder att frflytta sig skert och sjlvstndigt. Projektet har drivits av Institutionen fr Tal, musik och hrsel vid KTH, i nra samarbete med Hjlpmedelsinstitutet.

Post- och telestyrelsen, PTS, som ven finansierar kalaset, har uppmrksammat den potential fr funktionshindrade personer som GPS, GSM, 3G, RFID och an-dra moderna tekniska system erbjuder, men ocks de problem det r frknippat med att gra systemen tillgngliga fr dessa grupper.

Navigation aid for disabledThe NAP project has during the fall of 2005 investigated how GPS, GSM, 3G, RFID and other modern technical systems can aid disabled to navigate and trans-port themselves safely and independently.

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 FO

RSKN

ING

& T

EKN

IK

Bild: HELEN SILVANDER

Osqledaren #6.indd 8 06-03-14 16.29.47

bokusbokus

Osqledaren #6.indd 9 06-03-14 16.29.49

SOM DU REDAN VET r Stockholms studenters bostads- och ekonomiska situation varken kortsiktigt eller lngsiktigt hllbar. Studiemedlet mste hjas och hyrorna fr studentbostder mste snkas, detta fr att f till den rejla frndring av studenters levnadsniv som behvs.

STUDENTBOSTDERNAS HYROR i Stockholm r p tok fr hga fr en student som har studiemedel som inkomst. Ett komplement fr att kunna betala hyran r att anska om bos-tadsbidrag. Enligt Frskringskassan r det grundlggande mlet med bostadsbidraget att ge ekonomiskt svaga hushll mjligheter att hlla sig med goda och tillrckligt rymliga bostder. Frskringskassans ml stmmer vl in p Stock-holms studenter som bor i studentlgenheter, hyresrtter och andra boendeformer med Stockholmsanpassade hyror, det vill sga med allt fr hga hyror.

TILL OCH MED POLITIKER i Stockholms kommun tycker att bostadsbidraget r ett viktigt tillskott fr Stockholms studenter. Trots detta r det endast 8 % av alla studenter i Stockholm som vljer att utnyttja bidraget. Vad beror detta p? SSCO, Stockholms studentkrers cerntralorganisation, anser att det r p grund av bidragets utformning att studenter har svrt att tillgodorkna sig det trots hga studentbostadshyror.

ETT TALANDE EXEMPEL r en student som studerar under vr-terminen med studiemedlet som inkomst. Studenten ansker om och erhller drfr bostadsbidrag. Under hsten fr stu-denten ett arbete med en inkomst som innebr att studenten

inte lngre r berttigad till bostadsbidrag. Eftersom hstens inkomst skall frdelas p alla mnader under kalenderret kan det innebra att studenten inte haft rtt till ngot bostads-bidrag alls under frsta halvret och blir drfr terbetaln-ingsskyldig fr det bidrag som tidigare betalades ut.

SSCO:S FRSLAG till frndring r fljande:

Att studiemedlets bidragsdel inte rknas som inkomst vid berkning av bostadsbidrag.

Att heltidsstudenter skall undantas frn 29-rsregeln fr bostadsbidrag. Idag r det mnga studenter som vljer att studera under en lngre tid och allt senare i livet. ven dessa drabbas av hga hyreskostnader och fr lgt stud-iemedel, och ven dessa ska ha mjlighet att f bostadsbid-rag.

Att ha mjlighet att anska om bostadsbidrag halvrsvis. Bidrag skall kunna ges under de perioder som de behvs.

SSCO ANSER att nuvarande bostadsbidragsregler inte r ac-ceptabla och vi vill hjlpa Stockholms studenter f ett bttre anpassat bostadsbidrag.

SSCO KRVER en studentanpassning av bostadsbidraget nu!

Oskar Reimer, ordfrande, SSCOSofia Johnsson, vice ordfrande, SSCO

Fredrika Jrnehall, politisk sekreterare, SSCO

DEBATTStudentanpassa bostadsbidraget nu!

10

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 D

EBAT

T

Osqledaren #6.indd 10 06-03-14 16.29.50

EN EXAMEN FRN KTH r idag inte lngre en jobbgaranti. Tyvrr inte ens i nrheten av en jobbga-ranti. Inte fr att trycka ned dig i skorna, och definitivt inte fr att verka prktig, utan snarare fr att f dig att tnka lite grand p din framtid.

DET FINNS MYCKET MAN KAN GRA fr att frbereda sig fr verkligheten och allvaret som vntar bortom CSN och tentape-rioder. Brja se dig om tidigt, undersk vilka mjligheter som finns. G p studiebesk och presentationer av fretag, besk arbetsmarknadsdagar fr att prata med fretagen eller kanske bara Karrircenters hemsida. Den som tidigt skapar sig en bild av sina mjligheter och vart man vill lyckas bttre.

LT DET TA LITE TID, du har igen det den dag du fr ett jobb hos det dr jttehftiga fretaget ingen annan visste fanns. Att frk-lara sig med att inte ha tid r liksom inte hllbart: Har du inte tid att frbereda dig fr vad du ska gra resten av ditt liv?

TNK OM ALLA KTH-STUDENTER, inte bara I:are, kunde vara lite mer som handelsstudenter. Frn frsta dagen lite mer fokuse-rade p vad de ska gra efter examen. Lite mer pushiga. Drivna r fel ord, fr KTH-studenter r konkurrenskraftiga, driv-na och motiverade vad gller utbildningen, p ett annat stt n studenter p Handels. Men om vi kunde ta vr utbildning-skompetens och frena med Handels driv att marknadsfra sig sjlva - d skulle varenda KTH:are g mycket lngt.

FRAMTIDEN brjade alldeles nyss. Ta fr dig.

Emma, Krstyrelseledamot nringslivnaringsliv@ths.kth.se

DEBATTDen Stora Stygga FramtidenVad ska du gra efter din examen?

Det r hg tid att brja tnka p det nu.

Osqledaren #6.indd 11 06-03-14 16.29.54

DEN 23:E FEBRUARI klubbades frslaget igenom av en rungande majoritet i riksdagen alla partierna rstade fr. Beskedet mts med stor gldje av studentkrer och tekniska hgskolor landet runt, d rektorer tillsammans med krordfranden p olika hg-skolor gemensamt drivit frgan.

ETT AV DE STARKASTE ARGUMENTEN fr frslaget r att en svensk hgskoleutbildning ska vara kompatibel med de interna-tionella. Som det r nu r det bara Sverige och Storbritannien av alla lnder i Europa som inte har en femrig masterutbildning.

DET NYA 3-5-8-SYSTEMET innebr att det blir lttare att byta mellan hgskolor, bde internationellt och inom Sverige. Man ska kunna lsa tre r p en skola, ta ut sin kandidatexamen och gra sina masterr vid en annan hgskola. Vid Chalmers har man redan beslutat att alla studenter ska ta ut kandidatexamen innan de gr vidare, medan man p KTH kom-mer att gra tvrtom. Hr vill man istllet strva efter att fort-farande ha en sammanhngande utbildning.

SOM REGERINGENS FRSLAG sg ut fr ett r sedan (Ny vrld ny hgskola, juni 2005) s skulle det nya systemet infras, men civilingenjrsutbildningarna skulle ven fortsttningsvis vara fyra

och ett halvt r lnga. Detta ck krordfrande och rektorer frn sju av Sveriges strsta hgskolor att tillsammans med represent-anter fr nringslivet skriva en debattartikel i DN (17 nov 2005) dr man gav argument fr att lta det nya glla ven civilingen-jrsutbildningarna. Man frskte ven lobba mot regeringen fr att f dem att ndra sig. Nr de inte visade sig medgrliga vnde man sig istllet mot riksdagens ledamter. Frgan drevs i utbildn-ingsutskottet, vilket gav bttre resultat: alla parter kom verens i frgan, och nu har allts beslutet tagits.

EN VIKTIG FRGA r vilka fljder detta kommer f fr oss stu-denter. Ngon vergngsregel fr de som redan r inne i syste-met, med komplettering av de extra 20 pongen kommer frsts att nnas, men det r inte bestmt hur det kommer att g till nnu man har inte ens bestmt vad de 20 pongen ska innehlla. Men det brjar bli ont om tid, i hst kommer den sista kullen nyan-tagna enligt det gamla systemet. De kommer troligtvis vilja veta vad de har fr mjligheter.

DE STUDIESOCIALA FLJDERNA fr studenter r inte att fr-glmma, bland annat frgan om studiemedel. Som det r idag kan man maximalt f pengar frn CSN fr 240 pong allts sex rs studier. Med det nya systemet kommer marginalen att bli mindre.

Master of Science in Engineering extended to five years

The Swedish parliament, Riksdagen, has recently decided that all master of science and architecture educations in Sweden will be extended by one semester to cover ve full years instead of the

current four and a half. The decision was supported by all the parties of the parliament, and was also met with great enthusiasm by technical universities in Sweden. This new structure is planned to take off during the fall of 2007.

The major reason for making these changes was to make the Swedish system more compatible with similar educations in other

12

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 C

IVILI

NG

ENJ

RSU

TBILD

NIN

GEN

F

RLN

GS

Civilingenjrsutbildningen frlngs med 20 pongNu r det spikat! Civilingenjrs- och arkitektprogrammen i Sverige frlngs med ytterligare en termin till 200 pong med start hstterminen 2007. Detta sker i samband med infrandet av det s kallade 3-5-8-systemet, det vill sga att utbildningen delas in i tre block: ett grundutbildningsblock gr p tre r (kandidat), avancerad utbildning krver tv r till (master) och forskarutbildning yt-terligare tre r. Mnga frgor uppstr vad ska den nytillkomna terminen innehlla, vad hnder med nuvarande civilingenjrsstudenter, och vilka studiesociala konsekvenser fr detta?

Text: SERGEJ KOTLIAR och SARA GUSTAVSSONIllustration: KAMILA SWIEZEWSKA

Osqledaren #6.indd 12 06-03-14 16.30.15

Kommer maxgrnsen i och med detta att hjas?Regeringen tillsatte fr ngra veckor sedan studiesocial utredning som ska ta upp frgor som denna. Det terstr att se vad den kommer fram till.

NU VNTAR EN DEBATT om tillskottet p 20 pong och vad dessa ska anvndas till. Frst ska det omvandlas till den faktiska texten i hgskolefrordningen, drefter ska det skapas en ny text fr examensfrordningen. Frst drefter kan KTH med ut-gngspunkt i vad som str i de slutliga lagtexterna, och beroende av regeringens nskeml fatta beslut om hur man ska disponera de extra pongen. Sedan fr de enskilda programmen anpassa sig till de riktlinjer KTH:s styrelse lgger upp nr de konstruerar sina nya kursplaner.

Det kan ju vara s att man vill att alla program ska lsa samma sak, till exempel en kurs i hllbar utveckling, sger Jon Larsson, utbildning-sansvarig p Tekniska Hgskolans Studentkr. D fr programmen anpassa sig efter det.

DET KAN OCKS LIGGA EN RISK i att lta programmen bestm-ma alldeles fr mycket p egen hand eftersom de d kan g olika vgar och p s stt komma lngre ifrn varandra. Det senare r

Jon inte oroad ver.

Man frsker se till att detta inte hnder genom att i frsta hand driva frgan p central niv.

VEN OM DER KOMMER ATT DRJA lnge innan faktiska bes-lut har debatten om extrapongen p KTH redan brjat. Och Helena Johansson, som ocks r utbildningsansvarig p kren, ppekar att studenterna har alla mjligheter att pverka, bde inom sitt eget program och genom att prata med henne och Jon p kren. Studenterna r ju med i hela beslutskedjan. Alla borde ta vara p chansen att pverka hur utbildningens framtid ska se ut.

countries. So far there had only been two countries in Europe that didnt have a ve-year masters programme Sweden and the United Kingdom. The Swedish technical educations will now be in phase with most European countries, and offer a 3-5-8 system (three years for a candidate degree, two more for a master, and three more for a scientist degree). It is yet to be decided what the extra semester will contain, but the debate has already begun.

Vad tycker DU?

Vad vill DU gra under den extra terminen? Gr din rst hrd, skicka dina synpunkter till oss! Alla svar vidareb-efordras till Jon och Helena som r utbildningsansvariga p kren och som kan lgga fram dem fr KTH nr dis-kussionen tas upp. Skicka dina frslag, synpunkter och nskeml p de nytillkomna 20 pongen i ett mail med mnesraden Extra termin till osqledaren@ths.kth.se.

What do YOU want the extra semester to contain? Please share your thoughts with us by sending an email to osqledaren@ths.kth.se. All suggestions will be for-warded to Helena Johansson and Jon Larsson, head of educational affairs at the Student Union.

13Osqledaren #6.indd 13 06-03-14 16.30.43

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 LJ

UVA

NO

STAL

GI

Denna sida r hmtad frn Osqledaren #1 1985.

Osqledaren #6.indd 14 06-03-14 16.30.56

15

A pocket full of opinions

The ofcers at the Student Union, THS, often nd themselves in positions and situations were they have to make decisions that will affect 17 000 KTH-students. To make sure they act wisely and according to the opinions of the students they represent,

a so-called Opinion document was created. This document is supposed to contain students opinions on basic issues like education, economy and student housing but also on far more dramatic topics as equality and diversity. The representativity of the Opinion Document is although a major problem, since only about thirty section representatives establish it.

Tnk om det fanns ett dokument som reglerade vad du ck eller inte ck tycka i olika frgor. OS tycker du r stentrist, men knyppling, det r grejer det! Fr krens arvoderade r denna skrift verklighet, och gr under namnet siktsdokument.

THS anser att det alltid r THS sikter och ndaml som ska styra vrt arbete mot (eller med) KTH. Det r drfr alltid viktigt att studentkrens sjlvstndighet bevaras.

SIKTSDOKUMENTET R TILL FR bde krstyrelsen och krens medlemmar och ska representera deras gemensamma sikter. I den tydliggrs de riktlinjer som krstyrelsen ska flja nr de tar stllning till olika frgor som pverkar KTHs medlemmar. Punkt fr punkt kan man lsa vad THS medlemmar har fr sikter rrande antagning, mottagning, utbildning, jmlikhet, lokaler och s vidare. siktsdokumentet fr endast ndras under ett krfull-mktige-sammantrde, men allt som krvs r att en THS medlem motionerar till frstnmnda med frslag p ndringar.

VID SENASTE REVIDERINGEN, som gick igenom under krfull-mktigemtet i februari, gjordes endast ett par ndringar som inte var av grammatisk eller semantisk karaktr. En av punkterna som framkallade stor debatt bland krfullmktigeledamterna, var den som stod under rubriken Jmlikhet och mngfald:

THS anser att kvotering br undvikas. Dremot ser THS allvarligt p

de fall d en dold srbehandlig sker inom hgskolan. Drfr kan det vara befogat med positiv srbehandlig av relevanta underrepresenterade grupper vid likvrdiga meriter.

HUR UNDERREPRESENTERAD ska man vara fr att det ska anses befogat att anvnda positiv srbehandling? Och hur lngt kan man g med positiv srbehandling innan det slr om till diskrim-inering?

ETT STORT PROBLEM med siktsdokumentet r dess representa-tivitet. Sjlva syftet r ju att skerstlla att krens arvoderade arbetar enligt en linje som verensstmmer med studenternas vilja och sikter i olika frgor. Fr att detta skall kunna gras krvs det att dessa lyfts upp p krfullmktige p ett korrekt stt. I dagslget besks krfullmktige av i genomsnitt av ett trettio-tal sektionsrepresentanter (av totalt 55 ledamter). Dessa trettio skall sledes representera och ta beslut som pverkar 17 000 stu-denter! Nr underskte kren senast vad gemene student ansg om till exempel kvotering?

ETT ANNAT BEKYMMER med detta dokument r att det faktiskt bara r sikter. Det spelar ingen roll hur viktigt man tycker att rshyran fr en studentbostad inte ska verstiga 1/3 av det to-tala studiemedlet eller att studenterna inte br ha mer n sex timmars frelsningar per dag, om man inte arbetar aktivt med att frverkliga dessa sikter.

Ls THS siktsdokument i sin helhet p www.ths.kth.se/ths/dokument/THS_Asiktsdokument_aktuellt.pdf

THS siktsdokument

sikter i pappersformText: ELIN LI & HELEN SILVANDER Illustration: JONAS GUNNARSSON

Choklad eller vanilj...hh...

Osqledaren #6.indd 15 06-03-14 16.31.01

STUDENTPRSTERNA ett dende slkte?Ngon som lyssnar... Den inledningen ges jag nr jag ppnar Stockholms studentprsters vr-broschyr 2006. Vilka r de egentligen? Och vad gr de? Finns det verkligen ett behov fr andlig vgledning p 2000-talets sekulariserade universitet? Det r ngra av frgorna som student-prsterna Harald Persson och Johan Jger frsker svara p.

Text: HELEN SILVANDER Foto & illustration: JOSEFIN KARLSSON

16

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 ET

T D

EN

DE

SLK

TE

STUDENT PRIESTS a breed under threat of extinction?

HARALD PERSSON AND JOHAN JGER are both university chaplains of the Swedish Lutheran church in Stockholm. Their job is mainly to assist the university Student Health Committee, but they also arrange meditation courses, discussions and re-treats.

- Its not about doing missionary work, Harald says. Our mission is to offer a public room where everybody is welcome.

ABOUT 80% OF THE SWEDISH POPULATION are members of the Lutheran Church. Most of them are secularized non-be-lievers. Even though more than one fth of the students arent Christians, there has at KTH never been a pastor representative

HARALD PERSSON OCH JOHAN JGER r anstllda av Sven-ska kyrkan fr att agera som studentprster p Stockholms hg-skolor och universitet. De vill beskriva sitt arbete som en std-jande verksamhet dr de, p skolans villkor, bedriver en sorts sjlavrdsmottagning. P KTH yttrar det sig i ett samarbete med Studenthlsan.

BDA SER P SITT YRKE som vldigt mngfacetterat och mngdimensionellt. Mycket riktigt, nr jag blddrar vidare i ovan-nmnda broschyr ser jag att studentprsterna i Stockholm, utver

sitt uppdrag som medmnniskor, ven anordnar lmkvllar, dis-kussionsgrupper, pilgrimsvandringar, meditationskurser, gud-stjnster och retreat.

Till skillnad frn stora delar av Svenska kyrkan jobbar vi som student-prster mycket ppnare, menar Johan. Vi har inte predikstolen, kyrkan eller musiken. De enda egentliga verktyg vi anvnder r oss sjlva.

Jag har ibland upplevt prsterskapet som att man bara rkar vara p olika platser vid olika tillfllen, sger Harald.

Sedan har vi ju sjlvfallet vrt uppdrag, tillgger Johan. Vi ska skapa

en ekumenisk grupp, g ut till vra medlemmar och nnas dr de nns. Kyrkan ska vara en naturlig del av samhllet.

Men det handlar inte om mission, utan om tillgnglighet, inikar Har-ald. Kyrkan skall erbjuda ett offentligt rum dr alla r vlkomna. Dessu-tom r universitetsmiljn s otroligt spnnande. Det r hr man genomgr sin strsta frvandling, det nns s mycket frvntan och en sdan ppenhet. S knner jag att jag vill vara resten av livet.

Som studentprst tror jag dessutom att det r viktigt att man har en rtt liberal mainstream teologisk tro, menar Johan. Man mste vara ppen och lyhrd p ett helt annat stt.

UNGEFR 80% AV ALLA SVENSKAR r medlemmar i Svenska Kyrkan. Andelen som r aktivt troende r betydligt mindre. En snabb uppskattning skulle ge att det p KTH nns nstan lika mnga aktivt troende muslimer som kristna. nd har det aldrig funnits en enda student-iman eller rabbi sedan KTH grundades.

Det r en vldigt intressant diskussion, som utan tvekan borde lyftas, sger Ann-Britt Lindholm, kurator p Studenthlsan. Idag r det ju Svenska Kyrkan och inte KTH som str fr Studentprsternas omko-stnader, men det borde nd ligga i KTH-ledningens intresse att ta tag i frgan. Vi lever trots allt i en mngkulturell milj och internationaliseringen r viktig fr KTH.

Jesus gav oss ett mnster fr vilka vi r och hur vi kan leva med respekt och krlek fr varandra, sger Johan. Mnster jag kan igen ven i andra religioner. Det r som en regnbge dr alla religioner kompletterar och gr in i varandra. Jag ser inget problem i att andra religioner har studentprster, men det ligger p deras bord att starta upp den verksamheten.

Numera mste man gra allt; skaffa perfekta karriren, f gott om pengar, ha den perfekta olivoljan, unna sig den dr chokladbiten, trna bort choklad-biten. En otrolig hets. Till och med det inre skandet har ftt en kravstmpel.

Osqledaren #6.indd 16 06-03-14 16.31.02

17

from neither the Islam nor the Jewry Church. Ann-Britt Lind-holm, welfare ofcer at the Student Health Committee, believes the Faculty Board at KTH denitely should raise this issue. Johan Jger agrees.

- Jesus made us an outline to live by, he showed us how we could learn to live with love and respect for one and other, he says. This is a pattern I recognize in other religions as well. I dont see any problems with student chaplains of

other churches.

THE STUDENT SURVEY made at KTH last year implies that stu-dent welfare has reached rock bottom. Every third student con-siders his or her situation to be undurable. The need of spiritual guidance is clearly needed, yet the student priests only receive 15-20 calls a month, and not all from students.

KAN DET VARA en av anledningarna till varfr det r s f som uppsker studentprsterna, eller ens knner till deras verksamhet? P frgan om hur ofta de blir aktivt uppskta av studenter, ges efter mnga slingrande svar som lagom, s att man hinner med och det skiftar termin till termin och skola till skola fr jag svaret:

Vi som jobbat ett tag blir nog i genomsnitt kontaktade mellan 15 och 20

gnger per mnad, uppger Johan.

Mitt Jaha? mste ha skvallrat om min frvning, fr han sky-ndar sig att tillgga:

Men d ingr inte bara studenter, utan ven lrare och annan personal som kanske har uppfattat problematik med ngon enskild student eller grupp. Det nns en tydlig tendens bland dagens studenter med kad stress. Det nns s stora prestationskrav. Numera mste man gra allt; skaffa

Osqledaren #6.indd 17 06-03-14 16.31.04

18

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 ET

T D

EN

DE

SLK

TE

- I think the reason is that people have lot of prejudices, Johan explains. They might not know how a priest could help them if they are non-believ-ers.

BOTH JOHAN AND HARALD agree that the common chaplain image needs to change.

- Id like to consider myself as a coach more than a priest, Harald says.

WE CAN ALL CONSENT to the fact that students are on the verge of breaking down and in obvious need of guidance. However, is outsourcing the Student Health Committee to a third party the right way to go? Or is it just a cheap trick for KTH of giving the blame to someone else?

perfekta karriren, f gott om pengar, ha den perfekta olivoljan, unna sig den dr chokladbiten, trna bort chokladbiten. En otrolig hets. Till och med det inre skandet har ftt en kravstmpel.

KTH:S MELLANRSENKT frn 2005 visar att KTH:s studenter mr smre n ngonsin. Var tredje student uppgav att studiesitu-ationen knts s svr att de behvt hjlp frn andra n studiekam-raterna. Nstan 40% har ngon gng funderat ver att gra ett studieuppehll. Behovet av emotionell vgledning nns sledes, men varfr r det s dlig uppslutning?

Jag tror att mycket kan bero p frdomar och okunskap, sger Johan. D gller det att se till att visa hur mycket man faktiskt har gemensamt, s att dessa frdomar kan stllas t sidan. Mnga undrar nog hur en prst skulle kunna hjlpa dem nr de inte r troende.

Sedan har det ocks att gra med exponering, menar Harald. Vi mste visa oss lite mer. Nr ngon ringer oss r det ofta rtt allvarligt. D r de rtt lga och kontakten till oss blir som ett sista stt att ltta p trycket. Man griper efter halmstr.

Det r sjlavrd det handlar om. Att man ibland ocks ska f vila i sin sorg, menar Johan. En icka kom till mig en gng och bara strttjurade. Sedan kom hon aldrig tillbaka. Senare fr jag ett julkort dr det str Tack fr att du lyssnade. Det hela r s kravlst p ngot stt.

DEN ALLMNNA SYNEN p studentprsten r fr vrigt ngon-ting bda anser mste frndras. Flera gnger under intervjun betonar Harald att det inte handlar om religion eller troende utan av att man mer ska vara som en sorts professionell medmn-niska.

Jag skulle vilja se mig sjlv som en coach, sger Harald. Mnga tror att tro p Gud r att tro p ngonting utanfr sig sjlv. Jag tror att det r precis tvrtom, att det handlar om att ta ansvar fr sig sjlv och sitt eget liv. Him-melriket vill jag leva i NU, och det har att gra med hur jag frhller mig till min omgivning. Allting annat r rtt ointressant.

MEN OM MAN SKALAR AV ALLTING som har med kristendo-men, tro och religion att gra, vad r det d som skiljer student-prsten frn en helt vanlig kurator?

Det r en stor skillnad p de olika professionerna, menar Ann-Britt. Detta yttrar sig frmst genom de olika utbildningarna vi har. Som kurator lggs betydligt strre fokus p de terapeutiska metoderna, s vi har i grunden er verktyg fr detta. Studentprsterna jobbar med samtal p ett helt annat stt. De r sjlasrjare som lgger mer fokus p de existentiella frgorna. Allt som allt r detta ett jtteviktigt samarbete fr oss. Det knns viktigt att vi p Studenthlsan kan ge hjlp till den kompletta mnniskan. Alla delarna nns med.

Vi r inte terapeuter, vi r prster, menar Johan. Som studentprst r vi inte ute efter att frlsa eller missonera, men som prster har vi ett uppdrag att undervisa kyrkans lra.

Den dr formuleringen kan jag nog inte stlla upp p, sger Harald. Det vore vldigt olyckligt om det verkade som om man hade ngon dold agenda. Jag hade nog aldrig nmnt ordet Gud ver huvud taget. Detta r ngonting som gller alla mnniskor, det r inget exklusivt.

VI KAN NOG ALLA VARA VERENS om att dagens studenter lever ett hektiskt liv. Varje r blir det smrtsamt tydligt att de stud-erande behver vgledning i mer n vilken inriktning de ska vlja eller kurs de ska lsa. Idag verkar det mer vara en frga om UT-bildning n om utBILDNING (JJ). Den enda egentliga frgan r p vilket stt denna vgledning ska ske. r det verkligen ans-varstagande att lgga ut delar av Studenthlsan p entreprenad till Svenska Kyrkan? Eller r det bara ett billigt knep fr KTH att lgga ansvaret p ngon annan?

r det verkligen ansvarstagande att lgga ut delar av Studenthlsan p en-treprenad till Svenska Kyrkan? Eller r det bara ett billigt knep fr KTH att lgga ansvaret p ngon annan?

Osqledaren #6.indd 18 06-03-14 16.31.05

Var med och

UTROTAHUNGERN

Vi stder lokal produktion och mnniskorsegna resurser.

Vi arbetar fr rttvis handel ochpskyndar skuld-

avskrivning.

Ge en gva pwww.svenskakyrkan.se/lutherhjalpen

Intellecta U

ppsalaFoto: Johan

Norrby/IK

ON

Pg 90 02 56-9

Osqledaren #6.indd 19 06-03-14 16.31.15

KTH DIRECT a Disaster Resilience Centre

A couple of months after the tsunami in the South of Asia, a conference called What can we do? took place. It became clear that the universities held a lot of knowledge and information that

could be of use in case of a future critical situation. About a year later KTH Direct was established.The main goal with KTH Direct is not only to assist in case of emergency, but also to use scientic research to help minimize the effects of a potential catastrophe.

20

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 KT

H D

IREC

T M

CKI

NSE

YS

PRIS

UTD

ELN

ING

FR EN DRYG MNAD SEDAN invigdes KTH Direct, eller KTH Disaster Resilience Centre med uppvaktning frn bland annat miljminister Lena Sommestad. Upptakten till detta r konferensen What can we do? som anordnades fr ett r se-dan p KTH i efterdyningarna av tsunamin i Sydasien december 2004. Under konferensen stod det klart att mycket kunskap som skulle kunna komma till gagn i katastrofsituationer redan nns p universitet och hgskolor, men likvl inte utnyttjas. Som re-spons p det rdande behovet bildades drfr KTH Direct. Ini-tiativtagarna till centret kommer svl inifrn KTH som utifrn. KTH r huvudman men Stockholms Universitet r ocks knutet till centret, liksom Stockholm Environment Institute (SEI), IVL Svenska Miljinstitutet och hjlporganisationerna INUG, Rda Korset och Plan Sverige.

HAR FORSKARE ETT ANSVAR i kampen mot naturkatastrofer? Frgan stlldes i DN Debatt samma dag som centret invigdes, den 20 januari 2006. Ett r efter tsunamin kan vi konstatera att de samhllen som byggs upp r identiska med dem som fanns innan odvgen. Kort efter tsunamin hlls en FN-konferens om katastrofhantering i Kobe, Japan. Mot bakgrund av slogan fr mtet, att bygga tillbaka bttre kan det tyckas smtt ironi-skt att istllet fr att ytta frn de lglnta och katastrofknsliga kusterna, yttar er verksamheter och mnniskor dit. Frgan r befogad: har vi lrt oss ngonting egentligen? Ngra av initia-tivtagarna till centret pekar p ett svalt intresse frn forskarsidan liksom frn regeringens och myndigheters hll. De menar att det nu r dags att bryta mnstret.

ETT NYCKELORD i kampen mot naturkatastrofer r resiliens. Be-greppet har lnge funnits inom ekologin och indikerar ett eko-

systems frmga att anpassa sig till en frnderlig omgivning, utan att sjlv ndra tillstnd. Ett resilient ekosystem har frmgan att teruppbyggas och frnyas efter en strning. P ett liknande stt kan begreppet appliceras p sociala system med den stora och viktiga skillnaden att den sociala resiliensen har ett med-vetande. Mnniskor har trots allt makten att pverka och frn-dra strukturer byggda av mnniskor. Det beskriver istllet sam-hllets frmga att hantera frndring.

EN NATURKATASTROF stter givetvis bda systemen p prov. Det kompliceras dessutom av att sociala och ekologiska system inte r statiska, utan tvrtom pverkar och pverkas av varandra. Det nns otaliga exempel p mnskliga aktiviteter som minskar resiliensen av ekosystem, vilket i sin tur drabbar mnskliga sam-hllen genom exempelvis versvmningar. Resiliens i ekologiska och sociala system r drfr nyckeln till en hllbar utveckling.

SYFTET MED CENTRET r dels att det ska kunna rycka ut i krissitu-ationer men ven att bidra till att bygga mindre katastrofknsliga samhllen samt att gra riskanalyser ver var framtida katastrofer kan ga rum. Hur sker detta i praktiken? Inom Sveriges grnser innebr det, frutom transdisciplinr forskning ett idogt ntverks-bygge mellan delaktiga forskare, ingenjrer, ideella organisation-er och myndigheter. I de berrda samhllena blir konsten istllet lyhrdhet, att balansera mellan frontlinjekunskap och de lokala behoven. Utbildning r en viktig punkt p agendan och i fram-tiden frvntas ett internationellt magisterprogram att erbjudas. Fr den nykna kommer kurser i mnet att startas redan i hst.

Fr mer info se www.direct.kth.se

KTH DIRECT ett center fr hllbar utveckling

Text: MILENA DAVILA

M c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n g

M c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n gM c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n g

M c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n g

M c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n g

Osqledaren #6.indd 20 06-03-14 16.31.26

Every year McKinsey & Co give out a prize to successful KTH students with excellent study results and other impressive quali-

cations. This year rst prize went to Olga Pilipenko, second prize to Peter Andn and nally third prize to Niklaes Persson.

21

KONSULTFIRMAN MCKINSEY delar, sedan tio r tillbaka, varje r ut pris till ett antal duktiga KTH-teknologer. Fr att ens komma i nrheten av prispallen rcker det inte med goda studieresultat; man mste dessutom ha utmrkt sig inom omrden som socialt engagemang, idrottsliga framgngar samt andra betydande pr-estationer.

RETS FRSTAPRIS gick till Olga Pilipenko som lser samhlls-byggnad. 25-riga Olga studerade frn brjan till sprkvetare p ett av Rysslands mest ansedda universitet och jobbade ett tag som versttare t olika fretag i Moskva innan hon kom till Sverige. Efter att ha misslyckats med att nna ett lmpligt jobb, bestmde hon sig fr att brja lsa p KTH, dr hon snart tar ut sin andra examen.

RETS ANDRAPRISTAGARE, Peter Andn, uppvisar minst lika imponerande meriter. Peter har lst informationsteknik p KTH Kista och brjade ngot senare ocks parallellt p Handelshg-skolan i Stockholm. Vid sidan av sina studier har han ven jobbat som systemutvecklare, drivit eget fretag med era anstllda och haft styrelseuppdrag inom fallskrmsjgarklubben d han gjorde lumpen som fallskrmsjgare. I vras utsgs han dessutom till rets teknolog av fretaget Universum.

RETS TREDJEPRISTAGARE hller samma hga niv, med mnga utmrkta meriter p sin meritfrteckning. Niklaes Persson som till vardags lser datateknik p KTH har lyckats, inte bara med sina studier, utan ocks med mycket annat han tagit sig. Han har bland annat gtt en pilotutbildning och har nyligen tagit ut exa-men som trakpilot. Dessutom har han tvlat i kanot p elitniv med era SM-guld, varit med i ett OS och sex VM. Han job-bar utver det som webbutvecklare, och inte nog med det: han dmer ishockey p elitniv!

FAKTUMET att det nns mnga duktiga teknologer p KTH som framgngsrikt lyckas kombinera studier med andra engagemang hller ocks KTH:s rektor med om:

- Det r bara att gratulera vra duktiga pristagare och konstatera att de r utmrkta representanter fr KTH, sger Anders Flodstrm.

UTVER DE TRE PRISTAGARNA vill juryn ven ge hedersom-nmnanden till: Jens Bckbom (teknisk fysik), Martin Vallstrand (industriell ekonomi), Henrik Bergh (industriell ekonomi), Anna Malmlf (medieteknik), Ivan Thomson (industriell ekonomi), Niklas Bergstrm (datateknik) och Finn Ericson (datateknik).

rets framgngsrikaste studenterText & foto: PER GANBAR

M c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n g

M c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n gM c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n g

M c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n g

M c k i n s e y s p r i s u t d e l n i n g

Osqledaren #6.indd 21 06-03-14 16.31.33

Osqledaren #6.indd 22 06-03-14 16.31.34

OM UTBRNDHET... Har du lite fr mycket att gra, men lite fr lite tid att ndra p situationen? Med andra ord, benner du dig i en uppskruvad variant av ett moment 22, utan kontroll p lget? En ond cirkel av msten och borde? Kanske knde du igen dig i ingressen? Eller s gjorde du inte alls det. Och d kan du nd redan vara dr och p vg ner.

DET HR R ALLTS NNU EN ARTIKEL om stress och utbrnd-het. Sedan fenomenet fr frsta gngen uppmrksammades av amerikanska psykologer i mitten av 1970-talet, har hyllmeter efter hyllmeter skrivits om det i en allt snabbare takt. Delvis i ondan kan man tycka. De varnande slutsatserna verkar ignoreras, folk stressar som aldrig frr. Fr detta r ju vad statistiken visar: att er och er av sjukfallen i Sverige beror p svr stress, utbrndhet och depression, samtidigt som forskare och psykologer skriker om att folk ska ta det lugnt och varva ner.

NR KUNSKAPEN STTER SIG VERALLT UTOM I SKALLENDet r viktigt att veta att stressreaktioner r ndvndiga, de hjlp-er mnniskan att verleva och anpassa sig till omgivningen. Vi mste kunna reagera snabbt och instinktivt p ngonting som kan stra eller hota oss. Att g upp i varv och knna pulsen sl lite snabbare infr en utmaning eller upplevd fara r helt naturligt. P kort sikt leder stressen bland annat till mindre smrtknslighet, bttre minne och hgre koncentrationsfrmga. Fr det gller ju

att komma ihg vilken riktning man kom ifrn, s att man kan y tillbaka samma vg, eller hur? I vrsta fall behver man kanske dessutom vara beredd p att slss mot den dr rytande bjrnen. P samma stt knner mnga att de presterar bttre p prov nr de r lite lagom nervsa. Problemet ligger i att hotet inte lngre

utgrs av rovdjur. I stllet bestr det nufrtiden av en konstant belastning i form av vertidsarbete, prestationsngest och krav.

P LNG SIKT bryter stressen ner oss: smrtknsligheten kar, immunfrsvaret och minnet frsmras. Ju intensivare man lser och anstrnger sig fr att trycka in kunskap i huvudet, desto mer av frelsningsanteckningarna r det som gr ut genom ronen. Samtidigt knner man hur det intensiva pluggandet brjar stta sig i axlar, rygg och nacke. Oftast nns det dock inget annat val n att fortstta lsa. Farbror CSN vill se resultat, pongen mste in. Det nns ett ml att n och en examen att ta, en hungrig ar-betsmarknad som vntar dr ute. Man var ju dessutom riktigt bra p matte i gymnasiet, det var vl sjlva fanken om man inte skulle kunna vara det nu ocks?!

I DONT HAVE THE TIME TO READ THIS!!!

Do you have too much to do, and not enough time to do it on? Are you finding yourself at the bottom of a giant heap of must:s and should:s? In that case, reading this article should be the first thing on your list.

Going in one ear...This is another one in the endless row of articles dealing with the subject of being burnt out, which also gives the clear message that these are usually ignored. A fact that is indicated by the high rate of sick-listings related to stress. Maybe you recognized your

self in the preamble? Maybe you didnt. In any case, you might have already crossed the line.

...and out the otherWhy do some people burn out while others dont? A major cause is that this group usually has very high expectations and demands on who they want to be and what they want to accomplish. Peo-ple who have been brought up to always achieve their best, are likely to go down harder. If you were the top of your class in high school, you might want to stay that way even later on.

Ingen vill vara slhgen i gnget. D tar man hellre i lite extra, jobbar ver, sitter kvar, blir Askungen som r frst uppe och sist i sng.

Jag har inte tid att lsa det hr!!!Har brttom ivg, knner mig riktigt stressad. Satt och hckade fr lnge i datasalarna ikvll, som vanligt. Japp, rapport ska skrivas frdigt, helst igr. Smnen? Jod, en rejl kopp kaffe xade den biten. Och middagen? Ketchup med pasta. Igen. Fr mnga dagar kvar i slutet av studiemedlet, som vanligt. Mste g. Jaa, du vet: innebandy, lappskrivning, omtenta och tvttid... Vnta, r det min mobil som ringer?

Text: INGELA BJURHAGER Illustration: JOSEFIN KARLSSON

23Osqledaren #6.indd 23 06-03-14 16.31.35

The Cinderella syndrome: a rather current affairNo one wants to be the quitter. Most people would rather ght til they drop, do overtime, go at it, do the whole hog and become some sort of modern Cinderella. The sad truth is that a lot of work places are dominated by a behaviour that encourages the employees to brag about how busy they are and how much there is to do, almost as if it was something to aim for.

The lovely word NoHow do you nd your way back? A lot of those who have are convinced that one has to go through a fundamental change. The rst step is to let go of the image that you are invincible. There is no way you can be at ten places at the same time, let alone accomplish in a year what most people dont in a lifetime. Why should you? And the most important part: do not be afraid to use the word no every now and then.

onymt med en personlighetsfrndring. Det svraste r att slppa den gamla bilden av sig sjlv som en osrbar, hgpresterande individ som alltid nns till fr alla, och erstta det med den av en person som inte alltid har tid och som inte alltid sger ja.

SLUTLIGEN: varfr nnu en artikel? Har det inte skrivits tillrck-ligt mnga redan? Jag ska erknna att jag velat skriva ngonting som inte bara riktar sig till dem som r p vg ner, utan ven till mnniskorna omkring. Vgen till utbrndhet r full av manisk frnekelse, dr omgivningen r mrkligt tolerant och frstende. Kompisar och familj vill inte klaga och lgga sig i, inte stra och ifrgastta. Kanske r man rdd att sjlv bli en stressfaktor, men det undvikande beteendet fr motsatt effekt. En person p vg mot utbrndhet r fartblind och saknar stoppknapp. Han eller hon frnekar ofta sanningen, bde fr sig sjlv och andra.Frklara vad du ser och vad du tror att det kommer att leda till. Frsk att avlasta och hjlpa till, strukturera och sttta, dela p uppgifter och gr saker tillsammans. Stt upp regler och grnser i stil med jag vill att du tar dig tid att umgs med mig och fr mig r det viktigt att du kommer i tid, men hjlp ven till att planera ihop realistiska scheman som har marginaler. Ge inte upp om det inte fungerar frsta gngen. Och till samtliga: anvnd ordet nej oftare!

24

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 H

ET, V

IDBR

ND

, UTB

RN

D

ASKUNGEN, EN HGST AKTUELL SAGA De egna frvntnin-garna r en nyckel till varfr vissa, men inte andra, gr in i vggen. Underskningar visar att en stor majoritet av dem som ftt diag-nosen utbrnd har en sak gemensamt: hgt stllda krav p sig sjlva. Dessa personer stter likhetstecken mellan sitt egenvrde och sina prestationer. Mnniskor som redan under barndomen uppfostrats till att alltid vara duktiga verkar brnna ut sig hrdast men ven i vuxen lder kan man ta efter stressiga livsmnster och frska leva upp till destruktiva normer som r nedbrytande.Ingen vill vara slhgen i gnget. D tar man hellre i lite extra, jobbar ver, sitter kvar, blir Askungen som r frst uppe och sist i sng. S ser den sorgliga sanningen ut: mnga arbetsplatser domineras av ett beteende dr man bistert skryter om hur mycket man har att gra och hur hrt det r. I botten ligger det under-frstdda budskapet: att man r en hrding som pallar med, trots att man dignar under brdan. Ett beteende som leder till ett nnu mer uppskruvat tempo.

ATT SGA NEJ Hur hittar man tillbaka? Fr det ska nmnas att det gr, en majoritet av forskarna anser att utbrndhet r ett bot-bart tillstnd. Dremot r det svrt att sga hur lng tid det kan ta, ofta mycket lngre tid n man tror. Vgen tillbaka betyder ofta stora omstllningar. Mnga av dem som kommit igen menar att de genomgtt en frndring i grunden, och gett upp gamla normer och instllningar. Fr mnga r vgen tillbaka ocks syn-

Osqledaren #6.indd 24 06-03-14 16.32.52

Het, vidbrnd, utbrnd och stegen dremellan

Utbrndhet, hjrnstress, arbetsrelaterad utmattning, stres-sutlsta utmattningsreaktioner, utmattningsdepression... Vad innebr det egentligen? I rapporten Vgen tillbaka en fenomenologisk studie av resan mellan utbrndhet och en ny vardag, skriven av Linda Marinius, definieras utbrnd-het som: ett lngvarigt negativt, arbetsrelaterat sinnestillstnd hos normala individer, framfrallt karaktriserat av utmattning, olust, en upplevelse av nedsatt kapacitet, minskad moti-vation, och utveckling av negativa och destruktiva attity-der och beteenden i arbetet. Detta psykologiska tillstnd utvecklas gradvis, men det kan ta lng tid innan individen sjlv blir medveten om det. Det uppstr en situation av bris-tande verensstmmelse mellan ambitioner och verklighet. Ofta hamnar individen i en ond cirkel p grund av brist p adekvata copingstrategier.

Flera modeller har stllts upp fr att identifiera och beskriva stadierna frn tillstndet fullt frisk till vidbrnd och vi-dare mot utbrnd. Socionomerna Barbro Bronsberg och Nina Vesterlund har valt att beskriva vgen mot utbrndhet i fyra faser:

1. Den entusiastiska fasen Arbetet r krvande, stimulerande och roligt p samma gng. Att sitta kvar lite extra efter jobbet/skolan knns egentligen inte som ett problem. Samtidigt knner man my-cket fr det man gr och de mnniskor man arbetar med. Motgngar ignoreras.

2. StagnationsfasenOlust och tvivel kommer krypande. Resultaten knns inte till-

rckliga, effektiviteten byts mot ineffektivitet. De kroppsliga symtomen kommer krypande. man fr huvudvrk, problem med smnen, ont i magen och ont i ryggen.

3. FrustrationsfasenArbetet/skolan ifrgastts. Synen p omgivningen blir neg-ativ, ngesten och oron infr framtiden vxer. Knslan av maktlshet och okunnighet vxer sig strre. Huvudvrken och ryggontet blir kroniska. Engagemang och humor r borta. Andra mnniskor knns irriterande.

4. Den apatiska fasenArbete/skola ges upp, mjligheterna att frndra ngon-ting knns helt frsvunna. Det blir omjligt att skilja p verkliga och overkliga krav. Man struntar i det som ska gras, smiter frn arbete/skola och familj och blir apatisk. Fysisk eller psykisk kollaps kan intrffa. Man klassas som utbrnd.

Hot, smoking and burnt out

Phase 1: EnthusiasmThe work is tough and demanding, but also a lot of fun, so you dont mind the overtime.

Phase 2: Standing stillYou are starting to feel anxiety about the results not being sufficient.

Phase 3: FrustrationThe enthusiasm has been replaced by annoyance and dis-satisfaction.

Phase 4: ApathyYou give up and lack the power of actually accomplishing anything.

25Osqledaren #6.indd 25 06-03-14 16.34.17

TEMA:INTERNATIONELLTCAMPUS

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 TE

MA:

ETT

INTE

RNAT

ION

ELLT

CAM

PUS

Osqledaren #6.indd 26 06-03-14 16.34.19

27

TEMA:INTERNATIONELLT

CAMPUS

ETT AV DE TRENDIGASTE orden som genomsyrar KTH just nu r internationalisering. KTH har alltid haft ett gott rykte rrande sin internationella prgel och faktumet att man lnge varit fram-stende rrande exjobb och andra former av utbytesstudier. nd har KTH, enligt Hgskoleverkets nyckeltal, vid mer n ett tillflle verglnsts av bde Chalmers och LTH p den internationella fronten (och de r inte de enda). Den nya satsningen p interna-tionalisering r med andra ord starkt efterfrgad.

KTH HAR IDAG ungefr 250 olika utbytesuniversitet. ven fr studenter som vill gra examensarbete utomlands nns hjlp att f betrffande kontaktnt och nansiering. Nyligen startade KTH dessutom ett nra samarbete med fem av Kinas ledande tekniska universitet, i en satsning vid namn Joint Research Centre. Allt detta har gjorts i ett led att inte bara erbjuda internationella erfar-enheter, utan ven ge studenter ett frsprng p den stundande arbetsmarknaden.

DET R KANSKE bara i sjlva kursplanen som detta internationella synstt tycks ha uteblivit. Ett viktigt led i internationaliseringen r ocks den som sker p hemmaplan. Varje r tar KTH emot cirka 700 utbytesstudenter och har ungefr lika mnga p masterpro-grammen. Hur kommer det d sig att vi aldrig ser dem? Fr att kunna gagnas av all den kunskap och kulturella erfarenheter som nns p denna skola, mste det nnas naturliga mtesplaster dr dessa kan mtas. Ngonting som inte nns idag. Kan det vara s? Eller r det bara intresset, informationen eller en kombination av dessa tv som saknas?

P NSTFLJANDE SIDOR, under temat Internationellt Cam-pus fr vi lsa om vilka mjligheter man har som KTH-student och varfr det r s viktigt att bli en del av den nya tiden. Ngot ostadigt, men med stor mlmedvetenhet, tar KTH ett steg ut i vrlden.

Text & illustration: HELEN SILVANDER

ETT STEG UT I VRLDEN

Osqledaren #6.indd 27 06-03-14 16.34.23

FR NGRA R SEDAN var social kompetens i ropet. Den som inte var socialt kompetent skulle aldrig f ngot jobb. Kanske gr vi nu istllet mot kulturell kompetens; att man inte bara ska klara av att jobba med olika typer av mnniskor utan ocks klara av att vxla mellan och hantera olika kulturella miljer. Det kan handla om allt frn att skriva ett formellt brev i Venezuela till att hlla en middagskonversation i Shanghai till att passa in i fretagskulturen p ett fretag i Dubai.

- Tidigare var man ju ute lngre tid, era r i strck. Idag ker man ut sex mnader eller ett r, och vi krver att man ska acklimatisera sig och bli ef-fektiv mycket snabbare, sger Nina.

Samma sak sger Johanna Nordenskjld p Academic Search, ett rekryteringsfretag fr akademiker:

- Fretagen snder tydliga signaler att det r viktigt med mngkulturell erfarenhet, och med engagemang.

KOMMER DU INTE FRN en multikulturell familj, r det troligt att du inte har den typen av upplevelser och erfarenheter. Dina frsta steg in i den internationella vrlden kan du dock faktiskt ta p KTH; det nns teknologer hr frn inte mindre n 40 lnder. Nsta gng du labbar eller gr ett grupparbete, frga Takashi, Juan Pablo, Rudi eller Ashok om ni ska jobba tillsammans. Det kommer att ge dig en insikt i dagens Japan, Colombia, Tyskland eller Indien som du knappast skulle kunna f utan att resa till nmnda lnder. Kanske skaffar man sig nd kulturella erfaren-heter lttast utomlands. Med det r det inte sagt att man nd-vndigtvis utvecklar sin kulturella kompetens genom att ligga p stranden i Goa eller ka p charter till Medelhavet.

FUNDERAR DU P att gra delar av din utbildning utomlands? Det nns er mjligheter n att gra ett traditionellt utbytesr. KTH frmedlar till exempel ex-jobb i utvecklingslnder. Det nns ven diverse mjligheter att skaffa sig en praktikplats utom-lands. Att lngre utlandsvistelser som ex-jobb, praktik och studier r en investering i dig sjlv, lter som en klyscha, men r fort-farande sant. k till ett land som ligger lngt fram inom ditt m-nesomrde eller ett som fresps att utvecklas starkt i framtiden. Det kommer att ge dig ett frsprng nr du som utexaminerad letar efter ditt allra frsta ingenjrs- eller arkitektjobb.

VEN ON KULTUREN i mnga av Europas lnder r liknande, nns det ofta sm skillnader dolda under ytan. En jobbanskan till ett fretag i Tyskland ska ha hlsningsfrasen Hgt rade Damer och Herrar. Fick ett svenskt fretag in en anskan med samma hlsningsfras, kan man tnka sig att den skulle sllas bort tidigt i urvalsprocessen. Att knna till liknade skillnader skulle kunna falla in under kulturell kompetens, men den hr typen av kompetens handlar lika mycket om en medvetenhet om sin egen kulturella referensram; att kunna se vad som kan uppfattas som avvikande och speciellt i sin egen kultur.

TYCKER DU ATT italienskor r snygga, tysk grammatik r spn-nande eller har du lst i en artikel att du mste ha bott utomlands fr att f en traineeplats p ABB? Oavsett drivkraften bakom din nskan till kulturella mten och erfarenheter, kommer du ha p ha nytta av dem i framtiden. Kulturell kompetens r ett konkurrensmedel fr 2000-talet och ndvndig i ett alltmer in-ternationell och mngkulturell arbetsmarknad.

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 TE

MA:

ETT

INTE

RNAT

ION

ELLT

CAM

PUS

28

Jag kallar det kulturell kompetens sger Nina Falkstrand frn Scanias Human Resource - avdeln-ing. Jag vet inte om det nns, men det r ett bra uttryck fr det vi letar efter hos vra framtida me-darbetare.

Text: EMMA KARLSSON & FRIDA SCHILDAUER Illustration: HELEN SILVANDER

TJUGO PONG KULTURELL KOMPETENSTJUGO PONG KULTURELL KOMPETENS

TEMA:INTERNATIONELLTCAMPUS

Osqledaren #6.indd 28 06-03-14 16.34.27

29

TEMA:INTERNATIONELLT

CAMPUS

CleverWords - gratis sprktrning p ntet

CleverWords r ett sprktrningsprogram p webben, som utvecklats av e-learningfretaget CleverLearning. Vem som helst kan kostnadsfritt anvnda CleverWords fr trning av engelska, franska, spanska och tyska. Innehllet omfattar allt frn ordfrrd till grammatik och uttal och kan anvndas frn mellanstadieniv nda upp till universitetsniv.

www.cleverwords.se

Mailinglista

Hll dig uppdaterad om alla internationella aktiviteter p KTH. Skriv upp dig p iCampus@ths.kth.se och f information om utlandsstudier, fester med utbytesstu-denter, internationella projekt och tvlingar, med mera. Skicka ett mail till icampus-request@ths.kth.se med ordet subscribe i meddelanderutan.

Bli fadder t en utbytesstudent!

Varje r tar KTH emot drygt 700 utbytesstudenter frn olika hll i vrlden. En viktig del av ISS (International Student Service) verksamhet r faddrarna. F inslag r s uppskattade som chansen att f en svensk fadderstu-dent under sin tid i Sverige.

Att vara fadder t en utbytesstudent berttigar till 0,2 pongs pslag p ditt betygsmedel vi uttagningarna till utbytesstudier.

Anml dig p www.ths.kth.se/service/iss

Tandem Language Learning

Would you like to learn a new language? Join the Tan-dem Project.

A language tandem is made up of two people of dif-ferent countries who meet informally to learn the other persons language, find out about each others country and culture and exchange information about interests, study or work. Find a tandem partner at www.ths.kth.se/service/iss.

The tandem project is an initiative of the Unit of Language and Com-munication and is organized in cooperation with the Student Union at KTH.

Studera utomlands!

Varje r lser omkring 500 studenter frn KTH utom-lands. De lser kurser vid ett vrduniversitet eller gr examensarbete. En lngre tids vistelse i ett annat land ger dig erfarenheter fr livet. Du fr kad frstelse fr andra lnder och kulturer, ett internationellt kontaktnt och frbttrade sprkkunskaper. Samtidigt meriterar du dig infr kommande arbetsliv.

Ls mer om utlandsstudier, exjobb och stipendier p www.kth.se/student/utlandsstudier/

Join an International organization

ESN, Erasmus Student Network. Supports and develops student exchange within Europe. www.esn.org

BEST, Board of European Students of Technology. Ar-ranges short technology courses all over Europe, for free. www.best.for.ths.kth.se

IAESTE, International Association for the Exchange of Students for Technical Experience. Helps you find a practical vocational training place in foreign contries. www. iaeste.for.ths.kth.se/

Osqledaren #6.indd 29 06-03-14 16.34.29

TEMA:INTERNATIONELLTCAMPUS

Osqledaren #6.indd 30 06-03-14 16.34.38

31

Trainee at the United Nations

EVER SINCE A FRIEND of mine had an internship at the UN, I have been longing to do the same. I applied, and now I am nally here, at UDESA, DSD as a part of the partnership team. Our main objective is to support different projects within the eld of sustainable development.

AND NO, I havent med Ko Annan yet, but I once stepped off

on his oor and was rapidly told you are on the wrong oor, miss, please step back into the elevator.

JUST HAVE A LOOK at the world of today. There is so much that needs to be done and so many people and places to save. I am convinced that everyone can and should contribute. The world lies in our hands, the engineers of the future. But for starters, dont you think its time to switch to ecologic coffee?

S HR R DET, nda sedan en bekant till mig kte till FN som har jag velat flja hennes spr. We, the people of the world..., jag ville vara en del av dessa vrldens folk! Slutligen, efter att ha blivit ordentligt peppad av en bekant p midsommarafton satte jag mig ner fr att skriva en anskan till FN:s praktikantprogram. Den mste ha varit ruskigt bra, fr jag blev antagen och nu sitter jag har p UNDESA, DSD och kan 500 % er FN-frkortningar n jag kunde frra ret.

DEN KRYPTISKA FRKORTNINGEN str fr UN Department of Economic and Social Affairs, Division for Sustainable Devel-opment. Jag har arbetat med partnership-teamet som ska stdja olika projekt inom hllbar utveckling, genom att organisera trf-far, producera rapporter och tillhandahlla anvndbar informa-tion. Ett partnership kan best av frivilliga organisationer, fretag, regeringar och/eller universitet som tillsammans driver ett pro-jekt inom hllbar utveckling, energi, produktion och konsumtion, vatten, katastrofberedskap med mera. Nr jag inte hjlper till dr har jag gjort besk hos olika lnders stndiga representationer och suttit med p olika hearings och mten. FN inhyser ven ett av de f k i NY dr folk rker. FN har samma rkfrbud som resten av NY, men diplomaterna r enligt vakterna inte s ltta att tillrttavisa, vilket resulterar i att alla som vill rker dr.

NEJ, JAG HAR INTE TRFFAT KOFI ANNAN, dremot var han med p en gruppbild som togs med alla praktikanter. En gng rkade jag g av p fel vningsplan, Ko Annans vningsplan och blev bemtt av stora, bestmda vakter som frklarade: you are on the wrong oor, miss, please step back into the elevator.

TILLBAKA TILL till om FN r en bra organisation eller inte. Vissa tycker att FN borde xa alla problem i vrlden; stoppa krig, fattigdom och svlt. Jag tycker att FN gr vldigt mycket av det

om man tnker p att FN inte r ngot annat n resultatet av 191 lnder och deras engagemang i olika frgor. Om man tycker att FN gr fr lite betyder det helt enkelt att man tycker att vrldens lnder gr fr lite. Vilket kan vara sant, alla lnder borde ta ett mycket strre ansvar. Men s borde ven du och jag.

DET R S MYCKET som behver gras, alla mste hjlpas t. Tnk om kaffet p KTH kunde vara rttvisemrkt, tnk om vi inte anvnde upp hela vr skrivarkvot varje termin eller om fretagen vi brjar jobbar p skulle sknka en del av sin vinst till vlgrande ndaml? Jag vet att mnga p KTH blir ngot olustiga till mods av att behva tnka p kaffeodlare i Sydamerika eller att fretag skulle kunna anvnda sin vinst till att hjlpa HIV-smittade mnniskor i Afrika. Man vill bara ha sitt kaffe, grna med en kanelbulle till ibland, och nr man ftt sin s vlfrtjnta examen och hoppar ut i arbetslivet vill man kunna leva gott! Det r inte lngre frga om en billig 7-Eleven kaffe. Om mitt fretag ska dela sin vinst s r det vl med de anstllda (mig) eller ak-tiegarna (mig?) det ska ske. Vi r s lyckosamma, fr vi gr p en skola dr utbildningen r gratis och det nns na trd som snart fr vackert rosavita blommor, s det r klart att vi kan unna oss en kopp kaffe utan att oroa oss under vilka villkor odlarna av kaffebnorna lever. Men attans, allts. Nr jag r hr i NY saknar jag naturen, och allt jag matas med r avgaser. De nns s mnga mjligheter fr oss att gra vrlden lite vackrare, med rosavita blommor p trden fr alla, s jag kan inte lta bli att bli pretentist idealistisk. Och, hr kommer det: jag tror inte att det r upp till statsvetarna eller antropologerna p universiteten att gra vrlden till en bttre plats fr alla, jag tror att det hnger p oss teknologer! Och inte bara de som gr utbildningar med en tydlig koppling till miljn, som kemi eller samhllsbyggnad. Till att brja med, vad dricker du fr kaffe?

www.un.org

FN? Varfr ska du dit nu nr FN r s ifrgasatt? Det undrade en vn till mig nr jag berttade att jag skulle till FN. Andra undrar vad jag, som ingenjr, kan ha att gra dr, det r vl bara fr statsvetare och jurister?

Text: PIA GUSTAVSSON

PRAKTIK P FNTEMA:

INTERNATIONELLTCAMPUS

Osqledaren #6.indd 31 06-03-14 16.34.41

32

AMONG PARTICLES AT CERN

FOR A COUPLE OF DAYS in February me and my friends got the opportunity to do a laboration at CERN. Of course we wanted to check out their agship experiment, the LHC (Large Hadron Collider) tunnel, and therefore we decided to go on a guided tour in Italian. Luckily we had Karl-Johan and Niels, Swedish P.H.

students at CERN, to translate for us.

ATLAS, one of the greatest experiments of our time is located in a gigantic concrete bunker on the border between Switzerland and France. Inside it mostly looks like an exhibition for tourists, with prototypes of detectors and bright informative wall charts. The experiment is being built 100 meters under ground but be-

KARL-JOHAN OCH NIELS, doktorander nere vid CERN och fr dagen vra svenska guider, mter oss utanfr ikldda varsin vit bygghjlm. ATLAS-experimentet en av vr tids modernaste fysikanlggningar verkar rymmas i den enorma smutsbruna cementklumpen som tronar framfr oss i regnet p parkering-splatsen och som utver de blvita baracklngorna verkar vara den enda byggnaden p omrdet. Alperna tornar upp sig som en kuliss bakom det de landskapet. Vi benner oss nu precis p grnsen mellan Schweiz och Frankrike.

DET TAR ETT TAG att hitta rtt ingng, och vl innanfr mter vi vr italienska grupp med sin ledare, en leende dam med den gula hjlmen kldsamt p sned. Frsta halvan av visningen r ovan jord, dr gigantiska detektorer vntar p att bli hissade ner i av-grunden och prototyper av detektorer ligger uppradade under stora, frgglada planscher som uppenbarligen inte r monter-ingsinstruktioner utan i frsta hand till fr de horder av turister som slussas in och ut. Diskret drar jag jackan t sidan s att min CERN-bricka syns ett ffngt frsk att se ut att hra hemma dr. Mitt under presentationen av elektrondetektorns funktion vnder sig damen i den gula hjlmen mot mig, fortfarande leende; Whazz are you working one? Ofrstende stirrar jag p henne. Working? Frida kommer till min undsttning: Hrm...no, were here as students. Generat slpper jag linningen p jackan och

frsker resten av tiden se s uppmrksam och kunskapstr-stande ut jag bara kan.

FRN EN ILLGUL GALLERBUR fr vi kolla ner i schaktet. Hundra meter nedanfr pgr bygget fr fullt. Krampaktigt hller jag ut min kamera ver kanten och knpper av bilden blir sklart to-talt vrdels.

S R DET NTLIGEN DAGS att ka ner! Alla italienare samt vi tre frvirrade svenskar fr varsin rd hjlm en frg som bok-stavligen skriker varning: turist! och slussas in i en stor hiss. Resan ner hundra meter under marken gr fort. Ut ur hissen,

genom en sluss, en vit gng som slutar i en bl drr och s...ntli-gen ute. Eller inne. ATLAS r ett virrvarr av byggnadsstllningar, men man kan nd se hur experimentet brjar ta form drunder. Bit fr bit kommer alla detektorer p plats. Det frsta man lgger mrke till r de enorma elektromagneterna som r fsta stllnin-garna. Mellan och inuti dessa hnger de 2x2 meter stora plattorna som ska rkna antalet myoner som skapas i experimentet.

Diskret drar jag jackan t sidan s att min CERN-bricka syns ett ffngt frsk att se ut att hra hemma dr.

Nr jag och ngra klasskompisar till mig ck mjlighet att ka ner till Genve och gra en laboration p CERN tvekade vi inte en sekund! Sjlvklart tog vi tillfllet i akt och passade p att gra ett studiebesk i LHC (Large Hadron Collider) - vrldens strsta partikelaccelerator som fr tillfllet byggs om fr att bli nnu snabbare.

Text: SARA GUSTAVSSON Foto: FRIDA SANDSTRM & VICTOR SEBES

BLAND HJLMAR OCH PROTONER

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 TE

MA:

ETT

INTE

RNAT

ION

ELLT

CAM

PUS

TEMA:INTERNATIONELLTCAMPUS

Osqledaren #6.indd 32 06-03-14 16.34.47

33

fore we are allowed to go down we all have to put on red helmets. Just in case.

AN ELEVATOR BRINGS US DOWN to where ATLAS is being built and its huge! The construction workers run around like ants on the enormous scaffolds. Attached to this complex laby-rinth of scaffolds we can see the huge toroid formed magnets

that are used to focus the particles on the detectors. To this project KTH is participating with cables that are connected to the inner solenoid, steering out the information from the re-works of particles that will be created when the protons collide inside with almost the speed of light. This enormous experiment will be the main method for scientists to explore the smallest ele-ments in our universe.

LHC FAKTA

Lngd: 27 kmPartikelenergier: upp till 1,4 GeVTemperatur i acceleratorn: 1,8 KKrockfrekvens: 800 miljoner per sekundExperiment: ATLAS (protonkollisioner) ALICE (kollision mellan tunga krnor) LHCb CMS Syfte: Att underska vad som hnder nr partiklar kolliderar under extrema frhl-landen (till exempel vilka nya partiklar som skapas)Frdigt: 2007

Mer info: www.cern.ch

BYGGNADSSTLLNINGARNA myllrar av byggare i vita hjlmar och grna overaller som svetsar, monterar, kopplar ihop. Vra doktorander pekar, Drinne stter vi fast vra kablar. Vra kablar r KTH:s bidrag till experimentet, och drinne r den innersta termosen, en metertjock cylinder som innesluter sjlva banan dr de ofattbart sm protonerna ska styras in i och krocka med varandra. Fem meter till hger om oss mynnar en bl tunnel mitt i bergvggen, stor nog att g raklng i. Drifrn ska pro-tonerna komma rusande ut ur den 27 km lnga LHC-tunneln med nstan ljusets hastighet och yga ver avgrunden (som d inte kommer vara en avgrund, berttar Niels, utan fyllas ut av endcapsen, ndlocken som ocks de bestr av detektorer) och in i termosen. Resultatet: ett fyrverkeri av nyskapade partiklar. Mktigt!

NR ALLA HAR FOTAT KLART r det dags att pbrja resan upp till ytan. Vi kommer inte s lngt innan hissen stannar igen fr att slppa p en skock byggarbetare som roat tittar p oss i vra rda varningshjlmar. Upp igen och s nsta stopp. nnu er byggare. Nu r hissen smockfull, framfr mig har jag ett myller av hjlmar i alla mjliga frger. Turist eller inte, jag kontrollerar att CERN-brickan fortfarande r dold under jackan och hjer kameran fr att ta ett sista kort.

TEMA:INTERNATIONELLT

CAMPUS

Osqledaren #6.indd 33 06-03-14 16.34.49

MY FIRST IMPRESSION of Sweden was a good one. When I ar-rived at Arlanda, I had expected that I would have to wait for at least a half an hour before I could get clearance from immigra-

tion. In fact, I already told my friend to meet me 30 minutes after the proposed arrival time. On the contrary, I arrived on time thanks to KLM and was out of the airport less than ve minutes after.

I THOUGHT STOCKHOLM was a beautiful and modern city. The people are extremely nice, I must say. I have to try to absorb some of the Swedish attitude; easy going and eager to lend a hand. I appreciate the fact that you can live a comfortable life in Stockholm on a relatively low budget. Thank you, Mr Free Tuition!

I DIDNT REALLY KNOW what to expect from the Masters pro-gram. I came to Sweden with the intention of exploring the world and for the chance of visiting and living in Scandinavia. The Standard of Education impressed me. I also like the exible

course system where you are allowed to try courses from other departments and completely diverse elds. This has enabled me to rediscover myself and has changed my dreams considerably.

UNFORTUNATELY, I cannot speak too much of the Swedish so-cial life and culture because I am not such a social person. I think

one of the most important memories I will have of Sweden is the people I have met from different parts of the world and the opportunity to learn about other people and their culture and life style.

I WOULD LOVE TO RETURN to Sweden again, long after I have completed my program and remember the peace and quiet of city and easygoing people. Although when that happens, I hope it will be during the summer...

I came to Sweden with the intention of exploring the world and for the chance of visiting and living in Scan-dinavia.

I also like the exible course system where you are allowed to try courses from other departments and com-pletely diverse elds. This has ena-bled me to rediscover myself and has changed my dreams considerably.

MY FIRST IMPRESSION OF SWEDENText: FUNMILAYO BOLANLE FAPOHUNDA Collage: HELEN SILVANDER

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 TE

MA:

ETT

INTE

RNAT

ION

ELLT

CAM

PUS

34

MY FIRST IMPRESSION OF SWEDEN

TEMA:INTERNATIONELLTCAMPUS

Osqledaren #6.indd 34 06-03-14 16.35.27

Leche and vector grafics in Argentina

IVE BEEN IN BUENOS AIRES for a month now and Ive already forgotten how to use a Swedish keyboard. Switching to a and o instead of , , and was surprisingly easy. And now that Ive got to borrow my Swedish friends laptop... it just doesnt feel right.

NOW THAT I THINK about it I have adapted almost intimidat-ing fast. I am eating heaps of Dulce de Leche. I dont go to bed

until seven. Im stingy. And the dubbing no longer disturbs me.

AT THE SAME TIME Im in every way a Swedish girl in Argentina. Very exotic and very popular. Ha!

HOWEVER Buenos Aires seems o be a European town that just happens to be located on the other side of the Atlantic Ocean. Its almost like living in Stockholm. Except its a bit warmer, friendlier, bigger, a bit more macho and a lot more meat.

35

ALLTS, vad r det hr?! Jag har varit i Buenos Aires i en mnad nu och redan glmt bort hur man skriver med ett svenskt tan-gentbord! Att g ver till a och o istllet fr , och var frvn-ansvrt ltt. Nu nr jag fr lna min svenska kompis brbara da-tor s... kanns det bara sa fel.

NEJ, att det skulle vara s hr nstan skrmmande enkelt att ack-limatisera sig det trodde jag aldrig. Helt pltsligt sitter man dr och ter ett berg av Dulce de Leche och lite rostade baguetter till frukost. Dricker lite kaffe med massor av socker och mjlk som hller sig frsch i tre mnader fastn den inte str i kylen. Man gr ut vid klockan ett p natten och tervnder vid sju. Tycker att fem pesos vl r lite vl dyrt fr en l. Tycker inte att Homer Simpsons Doh lter konstigt p spanska.

SAMTIDIGT r jag p alla stt och vis en svensk tjej i Argentina. P krogen, i datasalen, p tunnelbanan, i affren vill alla prata med mig och alla gr det ocks fr alla har den perfekta ppning-srepliken: De dnde sois? Nr jag berttat att jag r ifrn Sverige och betonat att jag verkligen r frn Suecia och inte frn Suiza

(Sverige och Schweiz lter faktiskt frvillande lika p spanska) blir jag nnu intressantare. Frn att ha varit en medelmtta i alla grenar i Stockholm kan jag inte lta bli att vldigt njt konstatera att jag hr r bde snygg och cool och har obskyrare smak n de esta av musiknrdarna. Ha!

ND r Buenos Aires en europeisk stad som liksom bara rkar ligga p andra sidan Atlanten. Egentligen r det same, same, but... ja, same! Nstan i alla fall. Det r som att bo i Stockholm frutom att det r lite varmare, lite billigare, lite vnligare, lite strre, lite mer macho och mycket mer ktt. Snyggare mnniskor, trendigare klder. Lite mer low-tech. Ngon sa till mig att de har alla rvaror-na, men att de behver europer som talar om fr dem vad de ska gra med allt. P universitetet jag gr bestr datorernas skrivbord av en frstorad och vldigt kantig UCA-logotyp. Jag misstnker att de inte vet vad vektorgrak r och r tveksam till att de har kurser vrda en medietekniker frn Kungliga Tekniska Hgsko-lan. Men det r inte s viktigt. Det r inte drfr jag r hr.

(Ja, inte i frsta hand allts.)

Osqledaren p utbyteLECHE OCH VEKTORER I ARGENTINA

Text & foto: SARA ERIKSSON Collage: HELEN SILVANDERLECHE OCH VEKTORER I ARGENTINA

TEMA:INTERNATIONELLT

CAMPUS

Osqledaren #6.indd 35 06-03-14 16.35.33

Orig

inal

foto

: M

ARI

A

STLIN

(Afto

nbla

det)

OSQ

LED

AREN

#6

05/0

6 L

T IN

TE B

N

DER

NA

STYR

A SV

ERIG

E

Osqledaren #6.indd 36 06-03-14 16.35.35

DE KVARSTENDE 70% bestr av bnder, som knappast vet skillnaden mellan budgetunderskottet och Budget biluthyrn-ing! De kan mer om McDonalds vecko-erbjudande och Afton-bladets senaste enktfrga n vad de vet om Sveriges utrikespoli-tik. Mnga av dem har varit latmaskar under skolutbildningen. De tror att Sydney r Australiens huvudstad och att Gobiknen lig-ger i Sydamerika! Somliga r s uselt utbildade att de aldrig hrt talas om Boyles Lag, Arkimedes princip eller Pytagoras sats.

EFTERSOM NI STUDENTER p Kungliga Tekniska Hgskolan till-hr den 30% som jag skriver om ovan r det ytterst viktigt att ni redan nu under utbildningstiden inser vikten av er roll i det fram-tida Sverige. Trots att det blir ni som tjnar pengarna som skapar arbetstillfllen till bnderna kommer de nd alltid att gnlla nr de fr nys om hur mycket ni tjnar! Den Socialdemokratiska poli-tiken, om den verlever rets val, kommer att frska jmstlla er med bnderna, ngot som sossarna har strvat efter nda sedan Tage Erlanders tid. Om det blir s gissar jag att ni kommer att g med p det hela av rent svensk politisk korrekthet, svl som rdsla fr att sticka ut och sga vad ni tycker. Men fr Guds skull g inte p den dr bullshiten! Var stolta ver era framgngar och strunta fullstndigt i bndernas gnllande! Det blir ni som genom er fretagsamhet som kommer att bli hjrnorna bakom tillverkningen av maskindelarna som fr den Kungliga Sven-ska Riksklockan att ticka! Jag menar inte att ni ska nedvrdera bnderna. Sjlvklart ska ni respektera dem och ven umgs me