PERSONALTIDNINGEN FÖR NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING … · här krönikan, i hopp om att några fler frågetecken ska hinna rätas ut. Nu ger jag upp och sätter igång. Efter turerna

GÄSTKRÖNIKÖREN LINDA MOESTAM

SIDORNA 16–17

”Vi tror oss ofta veta vilka andra människor är, bara genom att titta på dem.”

Mindre stress med nytt anropssystem SIDAN 3

Malmfältens framtidstro syns i barnafödandet SIDAN 4

Tema: Pompa och ståt på årets jubileumsfest SIDORNA 6–9

Elin – en läkareutan gränser

Nummer 5 2014

PERSONALTIDNINGEN FÖR NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING

Elin Folkesson har åkt på sitt åttonde utlandsuppdrag:”Ebolautbrottet är det viktigaste jag kan jobba med.”

De är landstingets läsfrämjare

32 INSIKT NORRBOTTENNUMMER 5 • 2014

INSIKT NORRBOTTENNUMMER 5 • 2014

VÄLKOMMEN INNEHÅLL NUMMER 5 • 2014

INSIKT är en personaltidning produ-cerad vid kommunikationsavdel-ningen, Norrbottens läns landsting. Den utkommer med fem till sju num-mer per år och har en upplaga på 10 500 exemplar.

Insikt på webben: nll.se/landstingstidningen

POSTADRESS: Insikt Norrbotten

Kommunikationsavdelningen

Box 868, 971 26 Luleå

BESÖKSADRESS: Landstingshuset, Robertsviksgatan 7, Luleå

ANSVARIG UTGIVARE: Anna Källström, kommunikationsdirektör

REDAKTÖR: Ulrika Englund

0920-28 43 64, 070-32 55 750

[email protected]

GRAFISK FORM: Tor-Arne Moe, Moe Media AB

OMSLAGSFOTO: Maria Åsén

PRESSLÄGGNING: 5 december 2014

ÅRGÅNG: 42

NÄSTA NUMMER: 13 februari 2015

TEKNISK PRODUKTION: Daily print

Innehållet i Insikt får gärna citeras om källan anges.

NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, NLL, har till huvuduppgift att erbjudalänets cirka 250 000 invånare hälso-

och sjukvård samt tandvård. Lands-tinget arbetar även med regionalutveckling inom kultur, utbildning,näringspolitik och kommunikationer.NLL bedriver verksamhet vid fem sjukhus, 30 hälsocentraler, 26 tand-vårdskliniker och fyra tandvårdsannex. Landstinget är en av länets största arbetsgivare med cirka 7 000 an-ställda. Bland dessa finns drygt 700 läkare och 2 100 sjuksköterskor. 500 personer arbetar med tandvård, 430 med teknik, 100 med socialt och kura-tivt arbete, 70 med kultur/turism och 1 050 med administration.

JAG HAR VÄNTAT in i det sista med att skriva den här krönikan, i hopp om att några fler frågetecken ska hinna rätas ut. Nu ger jag upp och sätter igång. Efter turerna i politiken är det fortfarande mycket som är oklart. Vi vet inte hur vården, kulturen och den regionala utvecklingen kommer att påver-kas av det märkliga politiska läget i lands-tinget. Ingen kan svara på vem som blir landstingsråd respektive oppositionsråd. Landstingets tjänstemän svävar i ovisshet om hur förslag till politiken ska beredas framöver. Vi har ingen aning om politi-kerna kommer att kunna enas om nöd-vändiga – om än obekväma – beslut under de närmaste fyra åren. Situationen känns skakig, minst sagt.

Men strax efter det turbulenta fullmäktigemötet, just när vi som bäst funderar på hur allt ska bli, kommer en nyhet om något helt annat. Ett ebolavaccin som testats på 20 friska personer har visat sig ge skyddande antikroppar. Plöts-ligt ter sig landstingsproblemati-ken rätt hanterbar. Eller som en kollega krasst uttrycker det: Hur krångligt det än blir med den politiska styrningen av landsting-et så måste det ändå ges rimliga proportioner.

När de första inslagen om ebolautbrot-

tet i Västafrika nådde oss i början av året var vi många som hade svårt att ta in omfattningen av det som visade sig vara början till en humanitär kata-strof. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgick antalet fall till 15 914 i slutet av november. Av dem har 5 681 dött.

EN SOM INTE NÖJER SIG med att sitta hemma och ta del av mediernas rapportering är Elin

Folkesson, infektionsläkare i Sunderbyn. Som en av få svenska läkare tillbringade hon under hösten en månad i Sierra Leone, där hon arbetade vid ett ebolacenter. Nu har hon

åkt iväg igen, denna gång till Guinea.När vi andra förbereder julmaten och

planerar hur mycket knäck vi ska koka, vårdar hon barn, unga och vuxna som

smittats av ebolafeber. Läs mer om Elin, en av landstingets fantastiska läkare, på sidorna 16 och 17.

Till sist: Den stora jubileumsfes-ten i Pite havsbad är en glittrig till-ställning. Vi bjuder på många mingelbilder, både för er som var där och ni andra.

God jul, alla läsare!

ULRIKA ENGLUND, redaktör för Insikt

den regionala utvecklingen kommer att påver-kas av det märkliga politiska läget i lands-tinget. Ingen kan svara på vem som blir landstingsråd respektive oppositionsråd. Landstingets tjänstemän svävar i ovisshet om hur förslag till politiken ska beredas framöver. Vi har ingen aning om politi-kerna kommer att kunna enas om nöd-vändiga – om än obekväma – beslut under de närmaste fyra åren. Situationen

Men strax efter det turbulenta fullmäktigemötet, just när vi som bäst funderar på hur allt ska bli, kommer en nyhet om något helt annat. Ett ebolavaccin som testats på 20 friska personer har visat sig ge skyddande antikroppar. Plöts-ligt ter sig landstingsproblemati-ken rätt hanterbar. Eller som en kollega krasst uttrycker det: Hur

politiska styrningen av landsting-et så måste det ändå ges rimliga

När de första inslagen om ebolautbrot-

5 681 dött.

EN SOM INTE NÖJER SIG och ta del av mediernas rapportering är Elin

Folkesson, infektionsläkare i Sunderbyn. Som en av få svenska läkare tillbringade hon under hösten en månad i Sierra Leone, där hon arbetade vid ett ebolacenter. Nu har hon

åkt iväg igen, denna gång till Guinea.När vi andra förbereder julmaten och

planerar hur mycket knäck vi ska koka, vårdar hon barn, unga och vuxna som

smittats av ebolafeber. Läs mer om Elin, en av landstingets fantastiska läkare, på sidorna 16 och 17.

Till sist: Den stora jubileumsfes-ten i Pite havsbad är en glittrig till-ställning. Vi bjuder på många mingelbilder, både för er som var där och ni andra.

God jul, alla läsare!

ULRIKA ENGLUND, redaktör för Insikt

Elin – en av vårafantastiska läkare

Ökat patientinflytande 5Den 1 januari 2015 börjar den nya patientlagen att gälla. Lagen innebär att patienternas ställning stärks, samtidigt som deras integritet, självbestämmande och delaktighet ska öka.

Festkväll med mingel 6–9I slutet av november var det dags för landstingets stora jubileumsfest. Med mingel, musik och mat firade årets pensionärer och 25-årsjubilarer i Pite havsbad.

Tillbaka på Grans 10–11Grans naturbruksgymnasium fyller 100 år i år. Insikt har träffat 93-åriga Armida Lindberg, som gick lantmanna- och hushållsskolan på Grans för 75 år sedan.

Satsning på digitalt arkiv 12Landstingets digitala information är viktig för allmän-heten, rättskipningen, forskningen och för den egna verksamheten. För att göra den tillgänglig i framtiden har projektet E-arkiv startat.

Bättre vård vid livets slut 13Socialstyrelsen har bestämt att palliativ medicin ska bli en tilläggsspecialitet. Beslutet kan få fler läkare att inrikta sig på arbete med patienter i livets slutskede.

Läsfrämjande aktiviteter 20De sysslar inte med bokutlåning, däremot med kampanjer, webbplatser och samordning av Norrbottens alla folkbiblioteks verksamheter. Insikt har hälsat på hos Länsbiblioteket, i ett gult hus på Köpmangatan 2 i Luleå.

Dessutom:Sen sist 5Krönikören 13På gång 14Dagens ros 16

Nytt om namn 17Krysset 18Doktor Warg kåserar 19Ur museets samlingar 19

LANDSTINGET FÖR 25 ÅR SEDAN ... ... OCH FÖR 10 ÅR SEDAN

Det är full fart i kulvertarna under Bodens lasarett. Sex transportörer fraktar patienter till och från olika avdelningar. Mest hjälp behöver röntgen och terapin. ”Vi går några mil varje dag. Innan vi fick trucken för transporter till långvården gick vi ännu längre”, säger Ruth Lundberg, som arbetat där i fem år.

Ur Landstingstidningen nr 5, 1989

Ögonkliniken i Sunderbyn har lyckats korta vänte-tiderna drastiskt. Numera tar det fyra månader att få göra en gråstarrsoperation, jämfört med en väntan på 18 månader tidigare. Även kötiden för grönstarrs-patienter har minskat kraftigt och förseningarna för barn och diabetiker har försvunnit helt. Ur Landstingstidningen nr 6, 2004

4

Babyboom på Gällivare BB

Foto

: MA

RIA

ÅS

ÉN

Mindre stress, lägre ljudnivå och minskat spring.

Det är några av vinsterna med det nya system för patient-anrop som installerats på barn-medicinkliniken i Gällivare.

— Vår arbetsmiljö har blivit betydligt bättre, säger sjuk-sköterskan Viktoria Johansson.

DET ÄR LUGNT och tyst i korrido-ren på barnavdelningen i Gällivare. Här provar landstinget ett nytt system för kommunikation mellan inneliggande patienter och perso-nalen.

Det är slut med allmänna larm utanför salar och på expeditioner och personalrum. I stället bär var och en av klinikens anställda en mobil handenhet på sig, som också är en bärbar telefon.

– Jag börjar med att lägga in i telefonen vilka patientsalar jag ansvarar för just detta arbetspass och om jag ska ta emot larm från både avdelningen och mottagning-en. När någon behöver hjälp kom-mer signalen direkt till mig. Svarar jag inte går det över till mina kolle-gor, säger Viktoria Johansson och visar hur det går till.

En text kommer upp på den bär-bara telefonen: ”Du är nu inloggad och kommer att få anrop”. Om det kommer en förfrågan och hon inte

Samma system överalltLandstingets målsättning är att alla sjukhus framöver ska ha samma system för patient-anrop. I höst utvärderas Telecare IP som provats på Gällivare sjukhus.

DET ÄR DIVISION Länsteknik som ansvarar för projektet.

– Vi håller på med en utvärde-ring som ska utmynna i en rapport. Den ska vi sedan presentera för pro-jektets styrgrupp och landstingsled-ningen, säger Peder Lockman, pro-jektledare.

Han tillägger att det varit värde-fullt att få utvärdera den nya tekni-ken med barnklinikens personal.Kommer barnkliniken att få behålla systemet när projekttiden är över?

– Ja. Det gamla systemet var bristfälligt och har ersatts av en ny teknisk lösning. Varför valde ni att prova just den här tekniken?

– Systemet är flexibelt och lätt att administrera. Telecare IP är dessutom enkelt att integrera i Ascoms övriga utrustning, som redan finns på sjukhuset. Hur långt bort är ett allmänt infö-rande av ett nytt patientkallelsesys-tem i hela landstinget?

– Det är svårt att säga. Resultatet av testerna ska sammanställas och presenteras för projektets styrgrupp och övriga intressenter. I detta arbete ska vi också presentera ett förslag på hur vi ska kunna möta vårdens behov. U L R I K A E N G LU N D

Centraler jubileradeE Syncentralen i Norrbotten fyller 40 år i år. Det firadesi september med ett välbesökt Öppet hus med föreläsning, utställning, tårta och rundvandring i Syncentralens lokaler, ovanför Stads-vikens hälsocentral i Luleå. I år fyller dessutom Hörcentralen i länet 60 år. Det uppmärksammades den 28 no-vember med en utställning och gratis hörselmätning i Sunderby sjukhus.

Syncentralen ordnade Öppet hus. Från vänster Eva Forsberg, Annika Strömqvist, Maritha Lund, Emelie Alsiok, Britta Wikström, Pia Bo-ström, Eila Lundin, Pia Lundkvist och Annika Nordvall. Foto: BIRGITTA

JOHANSSON

LUGNT & TYSTNytt patientanropssystem ger bättre vårdmiljö

bekräftar att hon sett meddelandet kommer uppmaningen ”Ta hand om patienten!”. Om hon ändå inte svarar går anropet vidare till nästa person eller grupp av personer. Inga anrop försvinner utan repete-ras till dess de har åtgärdats.

VIKTORIA JOHANSSON och hennes kollega Anna Nilsson, barnsköter-ska, berättar att det tidigare hände att flera i personalen hastade till samma rum. Med det nya systemet har antalet onödiga utryckningar minskat.

– Signalen går enbart till den som har ansvar för patienten och först därefter vidare till fler. Det gör arbetsmiljön mindre stressig, säger Viktoria Johansson.

Personalen kan slå av ljudet och i stället nyttja en vibrationsfunktion.

– Jag kan ha den i fickan och känna när någon kallar. Är jag inne hos en annan patient slipper han eller hon bli störd av ljudet.

Vid sin säng har patienten en egen handenhet. Förutom att kalla på hjälp kan de genom den styra radio och belysning. En fördel är att patienten direkt får tag i rätt per-son. Han eller hon kan tala om vad det gäller och om det är akut eller inte.

– Är det inte bråttom kan perso-nalen först slutföra vad de håller på

med, vilket bidrar till ett jämnare arbetsflöde, säger Karin Martinsson Heikkilä, enhetschef.

DET ÄR INTE BARA stressen och ljudnivån som minskat.

Även antalet steg på varje arbets-pass har blivit färre, tack vare att patienterna direkt kan tala om vad de vill.

– De kanske vill ha ett glas vatten eller en videofilm, som vi kan hämta upp på vägen och ta med oss när vi kommer. Det är stora ytor här, så vi sparar många steg, säger Anna Nilsson.

Barnmedicin i Gällivare är först i Norrbotten med att prova systemet, som heter Telecare IP och levereras av företaget Ascom. Karin Martins-son Heikkilä är glad över att barn-avdelningen, barnmottagningen och barnhabiliteringen fick möjlig-het att delta i pilotprojektet.

– Vi har haft strul här tidigare, vårt larm var gammalt och behövde verkligen bytas ut. Det har varit vissa inkörningsproblem och än återstår en del att ordna, men på det stora hela är vi mycket nöjda, säger hon och tillägger att de gärna berättar mer.

– Alla som vill komma hit för ett studiebesök är välkomna.

U L R I K A E N G LU N D

Patienten kan larma utan att säga något, eller också tala om vad det gäller. Signalen kom-mer till den bär-bara telefonen som personalen bär med sig. Ka-rin Martinsson Heikkilä, enhets-chef, Viktoria Jo-hansson, sjuk-sköterska, och Anna Nilsson, barnsköterska, demonstrerar.

Foto: MARIA ÅSÉN

Personalen markerar vem som ansva-rar för vilka salar och patienter. Sjuk-sköterskan Viktoria Johansson tycker att arbetsmiljön blivit både lugnare och tystare.



Landstinget på FacebookPå landstingets Facebooksida finns information om aktuella händelser. Det är möjligt att skriva kom-mentarer eller skicka förslag för att förbättra lands-tingets verksamhet: facebook.com/norrbot-tenslanslandsting

Det finns också en funktion där lediga jobb pre-senteras. Det gör det enkelt för landstingets följare att prenumerera på, tipsa sina vänner om eller själva söka de tjänster som är lediga.

Nya urologen tar formByggandet av nya urologen i Sunderby sjukhus har startat och beräknas pågå till april 2015. Lokalerna är belägna på plan fem, där patienthotellet tidigare höll till.

Tjänstemäns roll och ansvarUnder hösten har tjänstemän i landstingsdirektö-rens stab och vid divisionsstaberna deltagit i halv-dagsutbildningen ”Tjänsteman i politiskt styrd orga-nisation”. Även chefer och funktionsföreträdare har utbildats.

Efter genomförd utbildning ska deltagaren bland annat ha fått ökade insikter om roller och ansvar och om vad tjänstemannastödet till politiken inne-bär.

De tar priset i ServiceCharlotte Karlsten, receptionist i Landstingshuset i Luleå, har utsetts till Årets medarbetare i division Ser-vice: "Charlotte med sitt professio-nella bemötande i receptionen spri-der glädje och positiv energi till medar-betare och kunder. Hon har helhetssyn för arbets-platsen och hela landstinget och mycket stor omtanke om alla hon möter."Claes Ljunghager, projektledare för byggnationer, har utsetts till Årets ledare i division Service. "För att han på ett föredömligt sätt lett och genomfört nybyggnadsprojektet hotell Vistet vid Sunderby sjukhus. Detta med beaktande av nyckelorden hållbarhet, funktionalitet och estetik samt inom ramen för bud-geterade medel."

Teknikakuten på turnéTillsammans med representanter från video- och telefonigruppen besöker Teknikakuten länets fem sjukhus i höst. Två besök återstår: Kiruna sjukhus den 17 december och Gällivare sjukhus den 18 de-cember. På bägge orterna är tiden 10.00 till 14.30 och platsen sjukhusets aula.

Teknikakuten vill informera om funktioner som underlättar vardagen. Till exempel Nya kunskaps-banken med utbildningsfilmer, Lösenordskiosken där du själv byter ditt lösenord, samt konsultation med hjälp av videoteknik. Den som registrerar sitt mobilnummer i Lösenordskiosken deltar i utlott-ningen av en surfplatta.

Fem nya upphandlareUpphandlingsenheten har anställda som går i pen-sion, på föräldraledighet och till andra uppdrag. Fem personer med ansvar för landstingsöver-gripande upphandlingar har därför rekryterats.

SEN SIST… Nyheter från landstingets webb

der glädje och positiv energi till medar-

platsen och hela landstinget och mycket

Detta med beaktande av nyckelorden hållbarhet,

Nya upphandlare. Från vänster Lina Lönnbom, Mar-tin Vallmark, Susanne Lantto, Johanna Enberg och Richard Burman. Foto: FRIDA JOHANSSON

En ny lag ökar patienternas in-flytande och kan tvinga fram nya prioriteringar i vården.

— Personalen måste sätta sig in i vad landstinget är skyldigt att leverera, säger Sara Eng-ström, verksamhetsstrateg.

TIDEN ÄR SEDAN länge förbi när patienten ödmjukt stod med möss-san i handen inför doktorn. Med patientlagen, som införs den 1 januari 2015, stärks individens rättigheter ytterligare. Bakgrunden är att staten vill utjämna de skillna-der som finns mellan olika regioner och landsting. Det ska inte spela någon roll var du är bosatt – som patient har du rätt till samma öppenvård oavsett geografisk till-hörighet.

Den nya lagen ska samtidigt driva på utvecklingen. Tanken är att ett mer aktivt arbete med arbets-sätt, bemötande och kommunika-tion ska öka kvalitén i mötet med den som behöver vård.

Mycket av innehållet finns redan i hälso- och sjukvårdslagen, men har formulerats om och förtydli-gats. Ett antal nyheter har tillkom-mit, som ger individen större infly-tande än tidigare.

Nytt är att barn har samma rätt till delaktighet som vuxna och att deras inställning ska tillmätas bety-delse.

– Deras åsikt är viktig, dock i för-hållande till ålder och mognad. Om en treåring ska få en spruta kan det handla om att få välja vilken arm man ska sticka i, medan däremot en 15-åring ska ha mer att säga till om vad gäller sin vård, säger Sara Eng-ström.

KRAVET PÅ INFORMATION ökar. Vårdpersonalen ska berätta om möjligheten att välja behandlingsal-ternativ och vårdgivare/utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Vidare att man kan få en ny medicinsk bedömning, vad vård-

garantin innebär och att Försäk-ringskassan kan ge upplysningar om vård utomlands.

– Men information behöver bara lämnas när det är aktuellt i det enskilda fallet. Det är till exempel inte relevant att informera om vård-garantin när vården kan erbjudas direkt, förklarar hon.

Det som väckt mest uppmärk-samhet är punkterna i kapitlet ”Val av utförare”. Lagen slår fast att patienten får möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela lan-det, även högspecialiserad vård. Det gäller också vård och behand-lingar som inte finns i det egna landstinget. Den enskilde står för vårdavgift, resor och boende, medan det egna landstinget betalar vården.

– Det kan föra med sig att lands-ting som har en generösare syn inom ett visst område får ta emot fler patienter. Men det behöver inte vara en nackdel. På sikt kan det växa upp specialenheter på några håll i landet.

IN VITRO-FERTILISERING, IVF, är ett område där landstingen har olika regler, exempelvis vad gäller ålder och antal försök med prov-rörsbefruktning. Ett annat är syn-korrigering i samband med grå-starrsoperationer.

– Patientlagen skyndar sannolikt på en nationell översyn, där lands-tingen redan i förväg harmoniserar reglerna. Vad gäller synkorrigering vid operation av gråstarr kan det bli så att det görs i fler landsting, men att patienten själv får betala mel-lanskillnaden, säger Sara Engström.Kommer lagen föra med sig att många väljer vård i ett annat lands-ting?

– Det är svårt att säga. Det mest praktiska är trots allt att få vård på hemmaplan.Hinner allt bli klart till den 1 januari 2015?

– Det vore önskvärt, men än åter-står en hel del att lösa.Vad händer om en patient inte är nöjd?

– Den nya lagen reglerar hälso- och sjukvårdens skyldigheter, men är ingen rättighetslag. Det innebär att en missnöjd patient inte kan överklaga till domstol även om han eller hon inte har fått det som lagen säger. Däremot kan man på samma sätt som i dag vända sig till exem-pelvis patientnämnden om man har klagomål.Hur insatta måste enskilda medar-betare vara?

– Det är viktigt att vårdpersona-len känner till vilka förändringar den nya lagen för med sig. Under hösten har vi bjudit in till träffar på olika orter i Norrbotten. På lands-tingets webb finns mer information.


FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR1. Patientlagen underlättar för dem som arbetar, studerar eller av annan anledningen vistas i ett annat län. De ska behandlas på samma sätt som de egna länsinvånarna och kan inte längre nekas öppenvård. Det enda som får styra är medicinska prioriteringar.2. Möjligheten att söka öppenvård för vårdutbud och behandlingsme-toder som inte finns i hemlands-tinget kan göra att medvetna pa-tienter aktivt väljer andra landsting.3. Patienter kan söka sig till vårdgi-vare på annat håll som uppvisar goda resultat, något som sätter press på hemlandstinget att upp-rätthålla en hög kvalitet på den egna vården. Källa: NLL

PatientlagenPatientlagen ersätter delar av hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Det som berör landstingens organisation kommer framöver att regleras i or-ganisationslagen. Källa: NLL

Ny lag ska ge patienterna

STÖRRE MAKT

Vid årsskiftet införs den nya patientlagen. Sara Engström, verksamhets-strateg i lands-tinget, beskriver en perspektiv-förskjutning där patienterna får mer att säga till om. Foto: MARIA ÅSÉN

Antalet barn som föds i Gälli-vare har stigit med 16 procent på tre år.

— Det finns en framtidstro i Malmfälten. Barnafödandet följer med, säger enhetschefen Hillevi Isaksson Ydfjärd.

Baksidan är en ökad arbets-belastning för personalen.

KURVAN VAD GÄLLER FÖDSLAR i Gällivare har pekat uppåt de senas-te åren, från 508 barn år 2010 till 589 under 2013. I år förväntas födelsetalet bli detsamma eller något högre än i fjol.

Gruvnäringens uppsving i Malm-fälten lyfts fram som den främsta anledningen till förändringen. Under goda tider föds fler barn.

– Det finns jobb och de unga väl-jer att stanna kvar. Det är till och med möjligt att vi passerar 600-val-len i år, säger Hillevi Isaksson Ydfjärd, enhetschef för kvinnosjuk-vården.

För några år sedan rådde stor brist på barnmorskor vid BB och förlossningsavdelningen i Gällivare. Av 15 tjänster var 5 vakanta, med ytterligare pensionsavgångar på gång. För att klara situationen fick barnmorskor från Sunderbyn rotera till Gällivare en vecka per femveck-orsperiod. Samtidigt inleddes ett rekryteringsarbete för en mer lång-siktig lösning.

En kampanj genomfördes där målet var att fånga upp sjuksköter-skor som ville vidareutbilda sig till barnmorskor. En annan målgrupp var sjuksköterskor och barnmor-skor boende söderut, som kunde tänka sig att vikariera i Norrbotten. En uppmärksammad monter vid barnmorskekonferensen i Göte-borg, personliga kontakter, riktad information i form av annonser och vykort – vägarna har varit många för att locka intresserade.

– Under mina tre år som chef här har den allra största utmaningen varit att få tag i folk, säger Hillevi Isaksson Ydfjärd.

ARBETET HAR GETT utdelning. Avdelningen har nya barnmorskor på 3,75 fasta tjänster. Fem barn-morskor söderifrån vikarierar regel-bundet och täcker upp på två till tre heltidstjänster. Totalt har avdel-ningen kontakt med 18 vikarier, som reser upp till Gällivare under olika perioder.

– Vi är glada över att många vill komma och vikariera hos oss. Sam-tidigt arbetar vi med att försöka täcka våra vakanta tjänster genom att utbilda fler barnmorskor med anknytning till orten, säger hon.

Tjänsteutrymmet för underskö-terskor och sjuksköterskor har utö-kats något, för att avlasta barnmor-skorna.

Ökat tryck på BB i Gällivare

– Sedan samarbetar vi med patienthotellet, dit vi hänvisar dem som kommer långväga ifrån och ännu inte ska föda.

På en tavla i korridoren på BB markeras alla nyfödda med en prick – flickor med en röd, pojkar med en blå. Vissa dagar, till exempel kring påsk i år, är det tjockt med prickar. Andra veckor är det glesare mellan markeringarna.

DET OJÄMNA FLÖDET gör att per-sonalen aldrig vet hur dagen ser ut när de kommer till jobbet. För även om snittet är 1,6 barn per dygn förekommer toppar med upp till sex barn på ett dygn. Då räcker varken tiden eller händerna till, berättar de anställda och beskriver hur vissa viktiga arbetsuppgifter emellanåt inte hinns med. En sådan är att hjälpa de nyblivna mammorna att få igång amningen.

– Speciellt under helger är det ofta mycket att göra. Vi är helt enkelt för få, säger Anna Hellman, barnmorska.

Inte minst för undersköterskorna kan det vara svårt att hinna göra ett

bra jobb. Förutom familjer i fem rum på BB ska de hjälpa kvinnor i sex rum på gynekologisidan.

Emma Kuoljok blev klar barn-morska i somras. Hon är en av de sjuksköterskor som nappade på erbjudandet att under 1,5 år vidare-utbilda sig med studielön från landstinget.

– Det var ett gyllene tillfälle som jag inte kunde tacka nej till. Jag trivs jättebra här. Att verksamheten växlar är lite av tjusningen, men när det är mycket att göra skulle vi behöva vara fler, säger hon.

MEDARBETARNA STÄLLER UPP för varandra och arbetar extra om det saknas personal.

– Situationen på avdelningen är bättre än för ett år sedan, men sys-temet är sårbart, konstaterar Anna Hellman.

Hillevi Isaksson Ydfjärd är väl medveten om situationen för de anställda.

– Vi har en grundbemanning och löser topparna genom att ringa in extra personal. Men fortsätter anta-let födslar att öka behöver vi utöka styrkan.

Några veckor efter vårt besök i Gällivare blir det klart att verksam-heten i gruvan utanför Pajala stop-pas. Hillevi Isaksson Ydfjärd tror inte att krisen i grannkommunen kommer att minska trycket på BB.

– Många stannar nog kvar och söker sig andra jobb. Gruv- och byggkompetens finns det ett enormt behov av i hela Malmfälten. Vi ser fortfarande ljust på framti-den.


Barnmorskan Anna Hellman (närmast i bild) och Kicki Backebjörk, barn- och undersköterska, gör ett hörseltest på Elicia, en dag gammal. Intensiva dygn med många förlossningar har personalen svårt att hinna med allt som ska göras. Foto: MARIA ÅSÉN

Lilla Elicia är ett av barnen som fötts i Gällivare i år. Att det föds många är positivt tycker personalen, trots att deras arbetssituation har försvårats.

”Vi är ännu inte självgående vad gäller personal, men på god väg”, säger Hil-levi Isaksson Yd-fjärd, enhets-chef.

Det finns jobb och de unga väljer att stan-na kvar. Det är till och med möjligt att vi pas-serar 600-vallen i år.

FAKTAAntal födda i Gällivare:2010 ................ 5082011 .................. 5 3 12012 ................. 5322013 ..................589

Emma Kuoljok passade på att vidareutbilda sig till barn-morska efter erbjudande om

studielön från landstinget. Som 26-åring har hon nära

40 år kvar i yrket.



Musik, mingel, mat – och många kära återseenden. Så kan årets stora jubileumsfest sammanfattas.

— Jag har träffat kollegor som jag inte sett sedan jag slutade i Gällivare 1983, berättar Nils Nikkalavainio, skötare.

NILS NIKKALAVAINIO har arbetat inom psykiatrin i 40 år, de senaste inom barn-psykiatrin i Sunderbyn. I år gick han i pension och har redan hunnit med en två månader lång vistelse i Venezuela. Nu planerar han nya resor, bland annat till Irland.

– Livet tar inte slut för att man blir pensionär. Det är nu det börjar, men på ett annat sätt, konstaterar han när kväl-len lider mot sitt slut.

Flera timmar tidigare, vid halv sex, har festen inletts med samling i foajén i Pite havsbad och skön sång av gruppen Signers. Vid välkomstdrinken betonar konferencieren Helena Karlberg vilka som är kvällens huvudpersoner.

– Ta in den vackra lokalen, maten och artisteriet – nu är det ni som ska firas. Det här är er egen kväll. Njut av den, uppmanar hon.

Hon passar också på att intervjua

Lena Burman, som varit fast anställd i 50 år (mer om henne på nästa upp-slag). Kvällens rekordhållare får en varm applåd innan hon lämnar scenen.

Till fanfarer är det sedan dags för divisionsvisa intåg till Casinosalen. Under kristallkronorna väntar 35 vackert uppdukade bord, med glänsan-de dekorationer på de vita dukarna. En trerättersmiddag serveras, fina sma-ker som varvas med underhållning av estradpoeten Solja Krapu och schla-gertrion Sound of Sweden, SOS.

UNDER KVÄLLEN uppmärksammas de som jobbat riktigt länge lite extra. Men det finns många som har merparten av sina yrkesår i landstinget. Årets pensio-närer har sammanlagt 8 367 års anställ-ning bakom sig, medan de som 25-års-jubilerar kommer upp i 2 650 år.

Tillsammans ger det 11 017 års erfa-renhet – en smått svindlande siffra.

Mats Brännström, landstingsdirektör, ser ut över de 271 gästerna.

– Det är många års samlad erfarenhet som sitter här ikväll. Det är en storartad insats som ni gjort och gör. Landstinget är ingenting utan sina medarbetare. Jag vill tacka er allesammans för de år ni har jobbat och de goda och bra saker ni har åstadkommit.

Han gör sig också till talesman för norrbottningarna:

– De som är allra mest tacksamma är alla medborgare och patienter, som fått dra nytta av era tjänster. De är inte här, men jag tackar å deras vägnar.

Före kaffet och desserten uppmärk-sammas samtliga pensionärer och jubila-rer med var sin orkidé. När SOS sedan kör igång ett Abba-potpurri fylls dans-golvet framför scenen och det blir ordentlig fart på gästerna. Framåt mid-natt är festen slut.

För en del väntar hotellövernattning och bussresa hem under fredagen och sedan jobb som vanligt på måndag.

För andra var det den sista kvällen med landstinget, efter ett strävsamt yrkesliv.


TEMA LANDSTINGETS VETERANER 2014

50 ÅRLena Burman, Spe-cialistmottagningen, Piteå älvdals sjukhus

49 ÅRViveca Margareta Öhrling, Ortoped-mottagningen, Sunderby sjukhus

48 ÅRBarbro Almqvist, Mikrobiologen, Sunderby sjukhus

47 ÅRMaj-Lis Nilsson, Medi-cin- och rehabilite-ringskliniken, Kiruna sjukhus

46 ÅRElvy Snällman, Medi-cin- och rehabilite-ringskliniken, Piteå älvdals sjukhus

46 ÅRMargareta Larsson, Närsjukvårdens divisionsstab, Luleå/Boden

46 årSiv Åström, Geriatrik/rehabilitering, Sunderby sjukhus

46 årTorborg Scott, Ivak, Piteå älvdals sjukhus

46 årAgnetha Winsa, Kvinnosjukvården, Kiruna sjukhus

46 ÅRMargot Eriksson, Administrativ service, Boden

Källa: Löneenheten, NLL

Jubileumsfesten – trotjänarnas egen kväll

”NU ÄR DET NI SOM SKA FIRAS”

Livet tar inte slut för att man blir pensionär. Det är nu det börjar, men på ett annat sätt.

”Det har gått så fort, man kan fundera vart åren tagit vägen”, säger Elvy Snällman efter 46 år i landstinget. Maj-Lis Nilsson, till höger, har varit landstings-anställd i 47 år. Båda är läkarsekreterare vid medicin- och re-habkliniken, i Piteå respektive Kiruna.

HÄR ÄR VI SOM ARBETAT LÄNGST I LANDSTINGET I ÅR:

Jubileumsfesten 2014E Av 352 personer som jobbat 25 år

i landstinget eller går i pension under 2014 var 237 på plats i Pite havsbad. Dessutom deltog representanter från bland annat divisionsledningar och fackförbund. Antalet gäster på jubi-leumsfesten uppgick till 271.

E Årets pensionärer får en kockkniv av märket ”Lord Nelson” plus ett gåvo-kort.

E De som 25-årsjubilerar får välja ett damur/herrur i olika utföranden eller ett beställningsunderlag på 3 000 kro-nor plus moms, pengar att använda till en minnesgåva.

Festdeltagarna gör sig redo för den stora raketen.

Foto: MARIA ÅSÉN

Katarina Auland och Desi Kilström, pedagogiska hörselvården, har svårt att sitta still när SOS kör igång en kavalkad av Abbahits.

Kvällen kan börja. Från vänster Britt-Louise Bergman, Viveka Öhrling, Lars Lundmark, Maj-Lis Hernefeldt, Anita Sandström och Maria Dunlap Lingenäs.

Divisionschefen Teija Joona leder medarbetarna i Service in i festlokalen...

… följd av division Länssjukvård med HR-chefen Karin Lars-son som skyltbärare.

Nils Nikkalavainio har rivstartat sitt pensionärsliv med ett rese-äventyr. Här med Karin Larsson, HR-chef.

Ulrika Sundquist, tf divisionschef i Länsteknik, kra-mar om Sofi Nordmark, verksamhetsutvecklare som doktorerar inom området omvårdnad riktad mot e-hälsa.

Vid ankomsten möts gästerna av sånger framförda av Signers. I gruppen ingår tre läkare, däribland Arne Hassler (närmast kameran).

Helena Karlberg är jubileumskonferencier för sjunde året i rad.

Ann-Christin Westerlund, psy-kiatriska öppen-vården i Piteå, Tommy Roslin, närpsykiatrin i Luleå, och Kata-rina Eliasson, psy-kiatrisk vårdavdel-ning i Piteå, kän-ner varandra sedan tidigare.

Dukat för 271 gäster. För att alla ska rymmas behövs 35 bord.

9INSIKT NORRBOTTENNUMMER 5 • 2014

TEMA LANDSTINGETS VETERANER 2014


Lena Burman har varit fast anställd 50 år i landstinget, längst av alla av årets pensionärer.

Men redan som 14-åring började hon vikariera som bud-flicka på sjukhuset i Piteå. Efter några år utbildade hon sig till undersköterska.

— Jag har trivts fantastiskt bra, summerar hon sina yrkesår.

DET HELA BÖRJADE med två veckors prao på sjukhuset.– Syster Edith på kirurgavdelning 2 B rekommenderade mig till

husmor, syster Ellen, med orden ”Vad jag än ber fröken Sundström om så klarar hon av det”. De ringde till min mamma och frågade om hon kunde ordna en uniform. En sömmerska sydde en klänning under helgen och sedan fick jag börja på måndagen.

Iklädd en blå klänning med vit krage och ett vitt förkläde inledde den 14-åriga Lena i oktober 1962 sin långa yrkesbana vid sjukhuset.

– Som budflicka gick jag bland annat med läkemedelslådor, blod- och urinprover, matvagnar och diskvagnar. Mellan 7 och 16 satt jag inte ner en sekund, jag var alltid igång, berättar hon.

Före och efter semester och ledighet skulle de anställda inställa sig hos husmor och niga.

– Det var en helt annan disciplin på den tiden.

TILL ATT BÖRJA MED arbetade Lena Sundström, som efter giftermål fick nytt efternamn, extra under lov och helger. Sommaren 1964 hade hon gått ut årskurs nio och fick direkt fast jobb som budflicka. Efter två och ett halvt år började hon som sjukvårdsbiträde på operations-avdelningen och fortsatte sedan på kirurgmottagningen och akuten.

– Jag utbildade mig till sjukvårdsbiträde 1981 och till undersköter-ska 1987, berättar hon.

År 2001 övergick hon till dagtid vid kirurgmottagningen. Den slogs senare ihop med medicinmottagningen och blev specialistmottag-ningen.

– Där har jag mest jobbat inom urologin, men även med kirurg- och ortopedpatienter.

Lena Burman har aldrig ångrat att hon inte vidareutbildade sig till sjuksköterska.

– Jag har alltid uppskattat mitt jobb som undersköterska. Omvård-naden, med såromläggning, kateterbyte och provtagning, ger en fin kontakt med patienterna som jag inte har velat vara utan.

HON HAR TRIVTS så bra med både patienter och kollegor att det till och med var svårt att gå i pension.

– Jag arbetade ett år längre, bara för att vänja mig vid tanken. Arbetet har utgjort en stor del av mitt sociala liv. Sedan jag slutade min anställning i september har jag varit in och arbetat vid tre till- fällen och återkommer gärna om det finns behov.

Samtidigt ser hon fram emot att landa i sin nya, lugnare tillvaro. Med tre barn, åtta barnbarn, ett stort trädgårdsintresse och en hus-vagn kommer hon inte att vara sysslolös.

– Det har varit otroligt fina år på sjukhuset, men jag har en fantas-tisk make och kommer att trivas som pensionär också.


LANDSTINGS-DIREKTÖRENS STABStig Andersson Eva-Lena Holmkvist Rita LundbergMarianne MarkströmBritt-Marie OlssonAnna-Greta Öberg

DIVISION FOLKTANDVÅRDMargareta BergmanMajlis DrangeforsGun EdbergEva ErikssonKristina FredrikssonÅke HellströmSolveig JohanssonGunvor Larsson Tyra NilssonIngrid NordgrenGerd PetterssonElisabeth RenbergKarin SandelundEwy WieMaj-Britt WikströmIngrid ÅströmEva Östman-Andersson

DIVISION KULTUROCH UTBILDNING Eva LandbergLars LundströmStefan Morin Peder Nilsson

DIVISION LÄNSSJUKVÅRDBarbro AlmqvistChristina AnderssonBritt-Louise BergmanElisabeth BjuhrStefan BrunströmBirgitta BjörklundIngegärd BlomkvistSolveig EnbergGudrun ErikssonKerstin ErikssonIngegärd GrahnWiveka GustafssonAnn-Catrin HaapaniemiRein HavamaMaj-Lis HernefeldtAnn-Britt HirvonenIngegärd HolmströmAnn-Kristin InnalaAgneta JatkoBodil JohanssonGunborg JohanssonMarianne JohanssonPirjo JohanssonSiv JohanssonLars JonssonMargareta JonssonEleonor JosefssonIngrid KarkiainenViola KarlssonDesi KilströmInger LarssonInger Larsson-MorinIngrid LindbergCatherine LindgrenDan LindgrenMonica LindhIngegerd LundBarbro LundbergLars LundmarkSune MagnussonAnett MartinssonNils NikkalavainioAnn-Cathrine NilssonBenny NordinBirgit NordvallDoris NorlinBerit OlssonAnne-Maj OskarssonYlva Pettersson Rose-Marie PerttuSven-Olov RönnbäckAnnelie StrömbäckLena SundströmMargareta Sundström

Mona ThorenMarjatta VanhaniemiIngegerd VesterlundMargareta WibomAgnetha WinsaUlla-Lena ÅströmAnn-Kristin ÖhlundBörje ÖhlundKarin ÖhlundMonika ÖhrnViveca Margareta Öhrling

DIVISION NÄRSJUKVÅRDUlla-Maj AasaLena AlmlöwSune AnderssonIngemar BackmanAnn-Christin E BengtssonChristin BergKristina BergAnn-Kristin BerglundElsa BerglundStaffan BohmanHjördis BomanKerstin BoströmBirgit BreitholtzAnna-Lena BurmanLena BurmanRichard CarlssonLena DuvstenMona EidegrenIrene EkenstedtKristina EkholmUlla EklundOlle EngsdahlPirkko EngstrandUlla-Britt ErkstamGunilla ErikssonMaria FalkGunvor FinnholmBritt FlodinEwy GrankvistÅsa Granström Gunilla GunillassonKarin GunnariAnn-Britt GustafssonGudrun GustafssonHelena GustafssonKarin HellstenUlla-Britt HjelmEva HolmlundMaj-Lis HägerströmÅke HällgrenAnna-Märta JohanssonMarianne Johansson

Birgitta JonssonGreta JonssonInga KarlssonLisbeth KarppinenIngrid KejonenPirkko KemppainenChristina KolmertInga LarssonInga-Britta LarssonLars-Gunnar LarssonMargareta LarssonIngrid LindbergLena LindbergLisbeth LindblomLisbeth LindbäckPeder LindholmChristina LindmoEva LindvallAnn-Kathrin LundbergLouise LundgrenRauni LundholmGerd LundmarkBritt LundqvistAnn-Christin LövdahlGun MajanenKarin MajbäckSven-Erik MarklundBritt-Marie MattssonIrmeli NergAnders NilssonBirgitta NilssonChristine NilssonElisabeth NilssonElisabeth NilssonKerstin NilssonLisbet NilssonMaj NilssonMaj-Lis NilssonMarianne Nilsson-VaaraSiv NilssonSonja NilssonStina NilssonSiri NordgrenGertrud NordinLinnea NormanBritt NordvallElvira NuttiKerstin NymanRaija NyströmMarianne OlssonEva OttestigAnja PetterssonInger PetterssonAstrid RendahlAnn-Charlotte RenmanBarbro RenströmMona RisbergTommy Roslin

Ulla RoslundGunilla RovaAnita SandströmTorborg ScottBarbro SimonssonGerd SiverhallEvy SjöbergElvy SnällmanAnn-Kerstin StenmarkAgneta StrömBritt-Mari SundkvistBritt-Marie SundqvistMonica SundqvistTorbjörn SundkvistVanja SundqvistKlara SvanelövKristina TaavolaBerit TedestamKaisa WallenbergAnita WallinAnders VedestigAnn-Kristin VesterlundIngrid VesterlundMargret VidmarkMaj-Lene VikbergIrma VikgrenBo WikströmKarin WångenbergMargareta ÅbergCarin ÅströmSiv ÅströmAsta ÖhmanBritt-Mari ÖkvistAstrid Ölund-Häggblad

DIVISION SERVICEÅse AhlkvistPenny AlsterlindUlla-Britt AnderssonUlla Boström-HedlundEva-Britt EngströmMargot ErikssonKlas-Göran GöranssonAnn-Marie LarssonErik LindemanGunnar LöfstedtChristina Mathisen Ulf MämmiMaureen NilssonMats PetterssonAnn-Marie RannebergSiv SamuelssonInger SandbergGrete Viklund

DIVISION FOLKTANDVÅRDLena M FleuronInga-Lill FrimalmKjell HanssonRolf Hinnerson Lena G HäggkvistMaria Norlin

DIVISION KULTUROCH UTBILDNING Kristina ErikssonChristina HedlundMagnus Puls

DIVISION NÄRSJUKVÅRDAnne Haugan AnderssonCatarina AskEva-Lena AsplundHelena BergströmAnna BlomqvistErica BomanEva DahlenMaria Dysholm

Katarina EliassonKatarina Enér Yvonne HedenströmBritt-Inger Hedin Greta HjelteChristina JakobssonAnders JohanssonElisabeth JohanssonMonica JohanssonInga KarlssonUlla KeinströmAnn-Britt LandbergBirgitta LauriJeanette LindInga-Lill LindelöfEva LindströmAnna LundbergMaria LundholmBirgitta LundströmMalin MattssonKent NilssonMargareta NordlanderAnders NordlundLinnea NormanViveka Nyström

Inga-Lill Olofsson Monica PudasIngrid RisbergBritt-Marie RönnqvistGunilla StrandbergMarja StålnackeStaffan StålnackeAnn-Christin SvenssonJan SundbergMichael SundelinGariella TannersjöAnneli Turunen-OmbergJan WesterlundSari VäisänenGöran YlinenpääIngvor ÄrleborgKajsa Östergren

DIVISION LÄNSSJUKVÅRDEva AjneredLiselott AnderssonVibeke Anker Tentau Katarina AulandPer Berglund

Laila M BrodinChrister BlomgrenCarola DahlrothMaria Dunlap LingenäsIren M ErikssonAnita GrenevallMarith HaapalaRein HavamaMona Härkönen NybergGunborg JohanssonLena-Mari JohanssonPer JohanssonLise-Lotte LysholmKerstin LöfqvistBertil MannessonAnnica ManligAnn Granberg NilssonBarbro Nilsson-MagnussonIngrid Norlen-FredrikssonKerstin Ohlin-LundmarkPia Olsson-LasuAnna-Karin SvanbergMargaret SångbergHelene Söderholm

Niklas SöderströmAnn-Sofi TedestamLena VadmanRenee Vikström

DIVISION SERVICEErik BerlinHassan Tony DahirAnders ForslundMats F HolmbergMagnus KarlssonBodil LindbergLena LundmarkMikael P NilssonAnette OskarssonSusanne Tenbäck Eva Vinsa

DIVISION LÄNSTEKNIKRobert ArturssonStaffan KihlbergNils-Gunnar NilssonSofi Nordmark

Pensionärer

25-årsjubilarer

HON SLÅR ALLA REKORD

Lena Burman intervjuas av konferencieren Helena Karlberg, efter 50 år som fast anställd i landstinget. ”Jag har alltid känt en glädje över att ha ett jobb att gå till”, säger hon. Foto: MARIA ÅSÉN

Lena Burman har arbetat 50 år på sjukhuset i Piteå

Få se nu, i vilken ordning har Solja Krapu (till hö-ger) och Helena Karlberg använt sina skor under kvällen? Från vänster Monica Öhrn Sarri, Eva Ajnered, Ulla-Maj Aasa och Ann-Cathrine Nilsson försöker reda ut det hela.

Här är värdinnorna som ordnat allt inför festen. Från vänster Carin Fors, Carina Rönnbäck, Gunvor Tuoma, Katarina Hellgren, Eva-Britt Sundgren, Veronika Er-iksson och Åsa Åström. Längst bak landstingsdirektören Mats Brännström.

Välkomstskål! Från vänster Britt-Marie Rönnqvist, Ivak/ambulansen i Kalix, Gunilla Gunillasson och Raija Nyström, båda Grytnäs hälsocentral, och Bir-gitta Björklund, pedagogiska hörselvården, Luleå.

”Vi är förväntansfulla”, konstaterar Åke Hell-ström, tandvårdsstaben (till vänster). Tandlä-karkollegan Kjell Hansson, folktandvården i Kiruna, håller med.

Ingrid Norlén Fredriksson och Kerstin Eriksson, båda vid endoskopin i Sunderbyn, ser fram emot en trevlig kväll.

Det gäller att vara snabb när nära 300 personer ska få sin mat samtidigt. Servitören heter Erkan Abik.

Torborg Scott, Ivak i Piteå, till-sammans med närsjukvårdens divisionschef Ylva Sundkvist.

Astrid Rendahl, Björknäs hälso-central, går i pension i år. Till vänster närsjukvårdschef Gitt Ström.

Gunvor Larsson, folktandvården i Älvsbyn, får en orkidé och en kram av divisionschefen Jonas Thörnqvist.

Sofi Nordmark, Robert Artursson, Nils-Gunnar Nilsson och Staffan Kihlberg är 25-årsjubilarer från Länsteknik. Bakom dem står Ulrika Sundquist.


En ny HR-portal ersätter landstingets nuvarande personal- och lönesystem.

— Det kommer att ge en mer samlad bild av allt som rör dig som anställd, säger Daniel Widman, systemförvaltare.

DET HAR GÅTT 28 år sedan landstinget senast bytte system. Utvecklingskostnader-na för Pabas och Paw har delats mellan fyra landsting. År 2011 drog sig ett av dem, Gävleborg, ur samarbetet. Detta till-sammans med kostnadsökningar för drift och förvaltning ledde till att de tre kvar-varande landstingen beslutade sig för att upphandla nya HR-system. Det som Norr-bottens läns landsting nu ska införa, Personec P med webbgränssnittet Aditro Window, används av sex landsting och många kommuner.

Med fler inblandade sänks kostnaderna för drift och utveckling rejält.

– Bara vad gäller licensavgifter är bespa-ringen uppskattad till tre miljoner kronor per år, säger Daniel Wid-man, som leder projek-tet Införande av HR-system.

Han lyfter fram att landstinget går över till en modern lösning med utvecklingspoten-tial.

– Vi kan bygga in fler tekniska möjlig-heter än vad som varit möjligt tidigare. De flesta personalrelaterade funktioner kan integreras.

HR ÄR EN FÖRKORTNING av human resources, med betydelsen hantering av personalfrågor. I HR-portalen kan lands-tingets anställda på ett mer visuellt sätt än tidigare ta del av det som rör anställning-en, däribland semester- och flexsaldo. Även lönespecifikationer finns där, liksom Time Care som används vid schemalägg-ning.

Landstingets chefer når ytterligare ett antal funktioner. Ett exempel är HR Mana-ger, som används vid rekrytering. Arbets-ledaren kan lägga upp anställningar direkt i Aditro Window, något som idag upprät-tas på papper.

Sammantaget ska HR-portalen ge en bättre helhetsbild, till gagn både för den enskilde, för chefen och för landstinget som arbetsgivare.

Daniel Widman ser många fördelar, men nämner också att det är skillnad på att ha ett egenutvecklat system och att gå in i ett standardsystem med ramar.

ETT EXEMPEL ÄR att Paw maskinellt kan beräkna övertid två till tre månader bakåt i tiden, medan det nya systemet endast klarar en månad.

– Det ställer högre krav på medarbetar-na att rapportera. Lönehandläggarna kan manuellt ordna det i efterhand, men vi vill inte att de ska bli överbelastade med arbe-te, säger han.

Lathundar och e-lärandekurser kommer att finnas på landstingets webb. För attes-terande chefer anordnas kompletterande utbildningar.

Planen är att marslönen 2015 ska betalas ut i det nya systemet. Den 17 februari stängs Paw för all rapportering, förutom flexregistrering. Under första och andra veckan i mars får sedan användarna successivt tillgång till den nya HR-porta-len. U L R I K A E N G LU N D

Hej då, Paw

Daniel Widman, projektledare för Införande av HR-system.

DET ÄR NÄSTAN SVÅRT att få rätt per-spektiv på det här. När Armida Filipsson föddes i Svensbyn, utanför Piteå, den 1 januari 1921 hade det första världskriget avslutats drygt två år tidigare. Hon är bara sju år yngre än den hundraåriga skolan och det var hela 75 år sedan som hon som 18-åring studerade vid Grans lantmanna- och hushållsskola, som den hette på den tiden. Tillsammans med ungefär 30 andra unga flickor gick hon 1939 sommarkursen på ”lanthushålls” från april till oktober. Medan hon gick där på skolan bröt det andra världskriget ut när Hitler invadera-de Polen.

Nu träffas vi på Grans naturbruksgymnasium en dryg vecka efter skolans 100-årsfest. Armida kommer i sällskap med sin 72-åriga systerdotter Karin Hen-riksson som också gått ”lanthushålls” på Grans. Men det var 1960.

I sin väska har Armida med sig skol-foton och sitt avgångsbetyg, som visar på godkända betyg i alla ämnen. Där finns praktiska ämnen som matlagning, bak-ning, konservering, tvätt och städning, mjölkning och mjölkhushållning, tillvara-tagande av slakt, trädgårdsskötsel och slöjd. Men också teoretiska ämnen som närings- och födoämneslära, bokföring, hälso- och sjulvårdslära, barnavård samt

Tillbaka på Grans – efter 75 årNär Grans naturbruksgymnasium firade sitt 100-årsjubileum var 93-åriga Armida Lindberg den äldste tidigare eleven på festen på Pite havsbad.

— Jag hade hoppats på att få träffa några av mina gamla klasskamrater, säger hon.

skötsel av fjäderfä, svin, smärre husdjur och nötboskap.

– Undervisningen pågick sex dagar i veckan och på söndagarna fick vi ta hand om djuren på skolan, berättar hon.

ARMIDA HAR GLASKLART minne och tvekar aldrig när hon berättar om tiden på Grans och om sina klasskamrater. Trots sin höga ålder klarar hon sig själv utan hem-tjänst i lägenheten i centrala Piteå. Knäna har visserligen börjat bli lite utslitna så för dagen använder hon käpp och i andra sammanhang är rullatorn ett utmärkt hjälpmedel.

– Vi var fyra flickor som delade rum på skolan. Men jag vet att de andra tre inte är i livet längre, säger hon.

– På fritiden hade vi inte så mycket att göra. Det fanns ju till exempel inte tv på den tiden. Så det blev mest att handarbeta och att ägna sig åt skolarbetet. Vi skulle ju bara gå där i sex månader så det gällde att ta vara på tiden.

Visst hände det att flickorna åkte in till Öjebyn för att roa sig. Men de måste vara tillbaka på skolan senast klockan 22. Före-ståndarinnan var sträng och flickorna fick inte ens besöka sina skolkamrater i andra rum efter den tiden på dygnet. Att ta hem pojkar var inte att tänka på. Ändå fanns det gott om dem på Lantmannaskolan all-deles intill. På den tiden var undervisning-en och boendet skilt åt mellan flickor och pojkar.

FÖR ARMIDA BLEV utflykterna till Öjebyn ett andningshål från skolarbetet. På sex månader var hon inte hem till mamma,

pappa och syskonen i Svensbyn en enda gång. Men familjen hade en kyrkstuga i Öjebyn dit hon kunde ta med sig några av flickorna i klassen för en kort stunds samvaro och fika. Och det var i Öjebyn som hon träffade sin blivande make Bertil Lindberg.

– Vi förlovade oss 1943 och skulle gifta oss strax efteråt. Men jag drabbades av tbc och vi fick skjuta upp bröllopet till 1946.

Sjukdomen gjorde att hennes ursprung-liga planer för framtiden fick läggas åt sidan. För när hon började på Grans hand-lade den unga flickans drömmar om att utbilda sig till hushållslärare.

DEN FÖRSTA TIDEN efter att hon slutat skolan jobbade hon hemma på familjens jordbruk i Svensbyn. Pappa Ivar Filipsson var en strängt upptagen kommunalman och det fanns mycket att göra på gården med grisar, kor, höns, häst och odlingar på sju olika ställen runt byn.

När hon sedan förlovade sig och gifte sig med Bertil var det inte heller aktuellt att börja arbeta utanför hemmet.

– Jag fick bli lyxhustru i stället, säger hon och skrattar. Min man, som levde till 1999, ville inte att jag skulle jobba sedan jag drabbats av tbc och legat på Sandträsk sanatorium i Boden.

1949 föddes parets första son Erling och tre år senare kom den andra sonen Gunnar som idag är chef för äldreomsorgen i Piteå.

– Jag var hemmafru alla åren och hjälp-te även till att ta hand om de andra barnen på gatan. En av småpojkarna var för övrigt Anders Sundström som idag är vd för Folk-sam i Stockholm och har suttit i regering-en.

UNDER EN DEL av vårt samtal har vi också med oss 16-åriga Emelie Backefalk som går andra läsåret på Grans. 1939 var utbildningen på skolan bara sex månader. Nu, 75 år senare, är den på tre år.

– Men vad jag förstår så är det ändå mycket som är gemensamt. I grunden handlar det ju om att ta hand om djuren på ett bra sätt, säger hon.

Sedan är det ju mycket som har föränd-rats. Emelie, som har sin familj i Gällivare, har eget rum på internatet, datorerna är en självklar del i undervisningen och hennes inriktning är främst mot att bli maskinförare efter skolan.

– Har du tänkt jobba på jordbruk i fram-tiden? frågar Armida och lägger sin hand ömt på Emelies arm.

– Absolut, det vill jag göra, svarar hon.Namnet Armida är ovanligt och vi und-

rar självfallet varifrån hon fått det. På den frågan svävar hon en stund och tror inte att det har något att göra med den litterära gestalten Armida i Torquato Tassos ”Det befriade Jerusalem”.

– Jag tror att jag fått mitt namn efter en gammal släkting från Bölebyn, säger hon.

AV OLIKA SKÄL organiserades Grans om vid flera tillfällen. 1986 lades Lanthus-hållsskolan ned och lokalerna, som ligger ett stenkast från naturbruksgymnasiet, används numera som behandlingshem.

Armida kisar mot den starka solen och tittar upp mot övervåningen på huvud-byggnaden.

– Där uppe bodde jag, säger hon och ler nostalgiskt.

Innan vi skiljs åt måste den obligatoris-ka frågan ställas om hemligheten med att bli så gammal och ändå vara pigg och frisk.

– I 30 år var vi ett antal damer i Piteå som fem dagar i veckan promenerade cirka en mil åt gången. Men så handlar det nog också om generna. Min mamma blev över 90…

– Och jag har bestämt mig för att bli äldre än min bror, som blev 94, avslutar hon. K J E L L Ö B E R G

Vid besöket på Grans får Ar-mida Lindberg träffa andraårs-eleven Emelie Backefalk, 16 år. De har en hel del att tala om.

Foto: KJELL ÖBERG

Armida Lindberg var 18 år när hon stude-rade vid Grans under 1939. I dag är hon en pigg 93-åring.

Betygsskalan är i sig ett tidsdokument från 1930-talet.

Bilderna berättar om en annan tid.

Armida Lindberg i sällskap av systerdottern Karin Henriksson, som också gått ”lanthus-hålls” på Grans. I dag nyttjas lokalerna till behandlingshem.

Undervisningen pågick sex dagar i veckan och på söndagarna fick vi ta hand om djuren på skolan.

Vi var fyra flickor som delade rum på skolan. Men jag vet att de andra tre inte är i livet längre.



KRÖNIKA LINDA MOESTAM

VÅR ORGANISATION har många målsätt-ningar som ska genomföras. Målsättning-ar som inte alla kan ha lika hög prioritet. Ibland kanske de till och med står i mot-

sättning till varandra. Hur prioriterar man mellan dem? Finns det någon röd tråd som bör vara väg-ledande?

Att arbeta för ett gott och inkluderande bemötande måste vara grundläggande i allt vi gör. Landstinget arbetar med mänskliga rättigheter, med utgångs-punkt från allas lika värde.

Vad betyder det i praktiken och hur vet vi att alla får ett likvärdigt bemötande och känner sig inklude-rade?

Våra nätverk är ofta stora, både internt och externt, men det finns några gemensamma nämnare. Vi mår alla bra av att bli bekräftade och inkluderade. Att vi får känna oss delaktiga, på riktigt.

JAG SOM PROJEKTLEDARE vill skapa förtroende, tydlighet och delaktighet. Jag vill motivera dem jag samarbetar med att tro på det här projektet.

Hur gör jag då för att nå nytänkande, som ger resultat även på lång sikt? Det är enkelt och samtidigt svårt, eftersom det handlar om att först förstå vem jag själv är.

Vem jag är då jag möter kollegor vid kaffeautoma-ten eller vad som får mig att bemöta mina samver-kanspartners på det sätt jag gör. Vi kan inte ta för givet hur andras liv ser ut, hur de definierar sig själva, var de kommer ifrån och vad som format dem.

Fyller jag bara i ett korsord som andra har gjort likadant hundra gånger förr, eller löser jag ett och lär mig något nytt? Det handlar om att bli mer medvetna om det vi tar för givet och förstå vad som formar oss. Det vi förväntar oss att se är det vi kommer att se.

Vill vi bara se det vi söker eller vill vi lära oss något nytt? Vill vi se omgivningen som den verkligen ser ut eller bara som avspegling av våra egna förutfattade meningar?

Vi tror oss ofta veta vilka andra människor är bara genom att titta på dem, som om utsidan säger oss allt det vi behöver veta.

DET KRÄVS MÅLMEDVETET arbete för att skapa ett gott bemötande, som genomsyrar allt vi gör. Kompe-tens som byggs successivt.

För möjligen kallar jag någon för hon när det i själ-va verket är en han, möjligen frågar jag om du har en man fastän jag i stället kunnat fråga om du har en partner. Öppna frågor är en bra guide till ett gott bemötande. Om vi minns det har vi kommit en bit på vägen.

Ska vi nå våra målsättningar måste vi skapa bättre förutsättningar för tillit och respekt, inkludering och deltagande. Verksamheter och sociala miljöer där normer ifrågasätts och fördomar bemöts.

Vill vi läranågot nytt?

LINDA MOESTAM arbetar vid Folkhälsocentrum som projektledare för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Hon är en flyttfågel som efter många år söder-ut återvänt till rötterna i Luleå. Linda är i grunden genusvetare och har genus, jämställdhet och mänsk-liga rättigheter i ständigt fokus.

HALLÅ DÄR…

…Ulrika Leijon Åhlander, webb-ansvarig. Nya Insidan, landstingets intranät, lanserades i våras men ska redan förändras. Varför?

– Insidan har fått mycket kritik. Vi har gått igenom alla synpunkter som kommit in och gjort en rad för-bättringar sedan i somras.Vad är medarbetarna mest miss-nöjda med?

– Att det är svårt att hitta, att man måste scrolla och klicka mycket, att sidor är tomma och att viktiga länkar hamnar så långt ner att man inte ser dem. Just start-sidan är många irriterade på. Man tycker bland annat att nyhetslist-ningen tar för mycket plats och att det som berör den egna avdelning-en drunknar bland andra nyheter. Många saknar en yta för sin bas-enhet på startsidan.

Varför blev det så?– En anledning var ett tidspressat

schema, på grund av den stora om-organisationen. Samtidigt byttes nyckelpersoner ut, vilket lett till att viss information nu saknar en inne-hållsansvarig.Vilka förbättringar kan vi förvänta oss?

– Vi gör Insidan flexiblare för att den ska bli mer användbar för alla anställda. Bland annat skapar vi plats på startsidan för viktiga län-kar och dokument för varje bas-enhet, till exempel scheman, tele-fonlistor, rutiner och länkar till exempelvis labbhandboken.

– Webbredaktionen och många av landstingets 450 redaktörer job-bar med att identifiera och lägga in dessa länkar och annat som ska underlätta det dagliga arbetet. Vad

man ska ha på sin startsida är något man behöver prata ihop sig om på varje avdelning.

Insidans nya startsida.

Ulrika Leijon Åhlander.

När kommer förändringen att ske?– Under december, men datumet

är inte bestämt. U L R I K A E N G LU N D

Ett papper kan du sätta i en pärm i en hylla, ja, till och med spilla lite kaffe på – och ändå finns innehållet kvar hundra år senare.

Med digital information är det knepigare. För att göra den tillgänglig i framtiden har pro-jektet E-arkiv startat.

LANDSTINGETS DIGITALA infor-mation är en del av vårt nationella kulturarv och en värdefull resurs för allmänheten, rättskipningen, forskningen och den egna verksam-heten. Enligt lag är landstinget skyl-digt att bevara allmänna handling-ar för framtida generationer.

– Digital information är jätte-känslig för alla slags förändringar i den digitala miljön. Den har kort livslängd och är dessutom lätt att manipulera om man inte hanterar den på ett kontrollerat sätt, säger Margarita Korenkova, landstings-arkivarie.

Den ständiga tekniska utveck-lingen är en av de största utmaning-arna.

– När vi hade allt på papper för-varade vi informationen i pärmar i våra bokhyllor. Sedan arkiverades den i speciellt utrustade arkivloka-

Den tekniska ut-vecklingen gör att lagringsmedier snabbt föråldras. Carina Carlström, arkivassistent vid länsarkivet, Mar-garita Korenkova, landstingsarkiva-rie, och Åsa Vest-man, projektle-dare, ska säkra in-formation för framtiden.

Foto: MARIA ÅSÉN

E-arkiv – för säkrare lagringler. Idag, när nästan all information skapas digitalt i en uppsjö av olika system, är arkiveringen varken enkel eller säker.

DISKETTER ÄR ETT exempel på hur information kan gå förlorad när tekniken utvecklas. Disketterna var vanliga fram till år 2000, medan dagens datorer inte längre utrustas med diskettenheter. Ett annat exempel är mikrofilmer från 1980-talet, som delvis blivit ljusskadade och därmed oläsbara.

Att informationen ligger lagrad någonstans på en server är inte till-räckligt.

– Om ett operativsystem byts ut eller om en IT-leverantör går i kon-kurs riskerar vi att förlora data. Därför behöver vi arbeta förebyg-gande och långsiktigt, säger Marga-rita Korenkova.

Landstinget bör styra och kon-trollera digital information genom hela dess livscykel, från uppkomst till gallring alternativt bevarande.

– Detta är en komplex och viktig organisationsfråga.

Mängden digital information

som ska tas om hand ökar hela tiden, vilket gör ett e-arkiv nödvän-digt. Men det handlar inte enbart om ett system i teknisk mening, utan även om rutiner, funktioner och strategier.

LANDSTINGET HAR INSETT prob-lematiken och har som ett första steg startat projektet E-arkiv, som leds av en projektgrupp. Den första etappen syftar till att införa ett gemensamt e-arkivsystem. Valet föll på R7 e-arkiv, som utvecklats i samarbete med sju landsting.

I uppdraget ingår även att få fram en översiktsbild av vilka sys-tem och lagringsmedia som finns i landstinget och vilken information som hanteras i dessa.

– I höst har vi startat ett invente-ringsarbete och skickat ut förfråg-ningar till verksamheterna för att ta reda på informationsinnehåll och arkiveringsbehov, säger Åsa Vest-man, projektledare.

Det finns hundratals lagrings-varianter i landstinget, allt från usb-stickor och cd-skivor till verksam-hetssystem som Raindance och Vas.

I den första etappen ingår att ta fram ett förslag till vilka av alla system som bör prioriteras för över-föring av data till det elektroniska arkivet.

Etapp två syftar till att börja leverera information till R7 e-arkiv. Projektgruppen ska också ta fram planer för hur materialet ska värde-ras, avgränsas och paketeras.

– Hur länge vi kommer att be-höva jobba med projektet vet vi inte. Det positiva är att vi nu tagit ett första steg, säger Åsa Vestman.

U L R I K A VA L LG Å R DA

E-arkivetE R 7 e-arkiv är ett arkivsystem som

gör det möjligt att bevara digital information på lång sikt.

E Systemet innehåller både mellan- och slutarkiv.

E I arkivet ska man kunna söka information både nu och i fram-tiden.

E Mer om projektet E-arkiv finns på landstingets interna webb: insidan.nll.se SPECIALISERAD

PÅ LIVETS SLUTKarin Mehlhorn är Norrbottens enda läkare med formell kom-petens som arbetar aktivt med specialiserad palliativ vård.

Hon hoppas att varje sjukhus på sikt ska ha en diplomerad eller subspecialiserad läkare i palliativ medicin.

— Vårt jobb är att göra slutet så bra det bara går, säger hon.

FRÅN JANUARI 2015 blir palliativ medicin en egen tilläggsspecialitet för läkare. Tidigare har dokumente-rad kompetenshöjning vad gäller vård vid livets slut byggt på att per-sonalen själv arbetat för att bli dip-lomerad.

Ramarna för hur den palliativa vården ska se ut har inte heller varit helt tydliga. Med Socialstyrelsens beslut öppnas nya möjligheter att både subspecialiseras, få hand-ledning och göra sin ”randning” på området (se faktaruta).

– Det kvalitetssäkrar vården i livets slutskede precis som barna-vårds- och mödravårdscentralen gör när livet börjar. Det här beslutet höjer också statusen för det pallia-tiva arbetet. Det blir lättare att er-bjuda formell handledning i länet, säger Karin Mehlhorn, som i våras diplomerades i palliativ medicin.

Intresset har vuxit fram under hennes år som verksam läkare. Sedan 2006 arbetar hon deltid med specialiserad palliativ vård; till att börja med inom slutenvården och från 2010 inom öppenvården. Hon har även varit delaktig i en webb-baserade utbildning i allmän pallia-tiv vård. Den har tagits fram via Regionalt cancercentrum Norr och vänder sig till vårdpersonal i den norra regionen.

KARIN MEHLHORN INGÅR i det palliativa team som bildades i Piteå under 2010. Hon har därmed ett nära samarbete med de diplomera-de palliativa sjuksköterskorna Solveig Holmdahl och Rose-Marie Imoni samt läkaren Monika Norén, som arbetar vid den palliativa slutenvårdsavdelningen i Piteå.

Utan teamarbete är den palliati-va vården ingenting, framhåller de. Teamet utformas efter patientens behov och kan bestå av läkare, sjuk-sköterska, sjukgymnast, arbetstera-peut, dietist, kurator och personal från sjukhuskyrkan och hemtjäns-ten.

De beskriver arbetet som att rulla ut röda mattan och göra vår-den så lättillgänglig som möjligt. Att vara nära människor som befin-ner sig i livets slutskede är givande.

– Det är inte jobbigt utan precis tvärtom. Det finns alltid något man kan göra, men man måste vara flex-ibel, inlyssnande och verkligen ta sig tid, säger Karin Mehlhorn.

Fokus ändras från livsförlängan-de behandling till att ge förutsätt-ningar för bästa möjliga livskvalitet. Det handlar ofta om att avsluta onödiga behandlingar, rensa i med-icinlistan och föra en dialog med de inblandade.

– Däremot avslutar vi aldrig till exempel en cellgiftsbehandling eller en tung hjärtsviktsbehandling på eget bevåg, det görs alltid i sam-råd med den klinik som är behand-lingsansvarig.

PALLIATIVT ARBETE inkluderar patientens hela familj. Samarbetet med patientens vårdgivare inom kommun, primärvård, länet eller regionen måste fungera.

– Vi ska ses som ett komplement i vården. Får vi vetskap om patien-ten i ett tidigt palliativt skede kan vi dessutom många gånger optimera förutsättningarna för att hon eller han ska orka med till exempel sin cellgiftsbehandling.

Målsättningen är att alla sjukhus i länet ska ha en diplomerad eller subspecialiserad läkare inom pallia-tiv medicin.

– I dagsläget är vår uppgift fram-för allt att jobba övergripande med samordning, att se till att alla län-kar i vårdkedjan håller och att utbil-da fler, säger Karin Mehlhorn.

A N N A B E R G S T R Ö M

Palliativ medicinE Socialstyrelsen har beslutat att

palliativ medicin ska bli en till-läggsspecialitet. Det innebär att specialistläkare inom en klinisk basspecialitet kan bygga på med en specialistutbildning.

E Ett ST-block inom palliativ medi-cin beräknas innehålla cirka två års tjänstgöringstid.

E Alla kliniska specialiteter ska ha gemensamma mål med palliativ medicin. De som genomför ST-block i kliniska specialiteter som kirurgi, internmedicin, allmänme-dicin, gynekologi och så vidare får därmed krav på att genomgå en kurs i palliativ medicin och even-tuellt ”randa” på en palliativ en-het. (”Randning” under en ST, spe-cialisttjänstgöring, innebär att man under en tid är på annan kli-nik än den man specialiserar sig inom).

Källa: Svensk förening för palliativ medicin

Läkaren Karin Mehlhorns förhoppning är att be-slutet ska höja statusen på arbetet med patienter i livets slutskede. Foto: MARIA ÅSÉN

Rose-Marie Imoni, Monika Norén, Solveig Holmdahl och Karin Mehlhorn ingår i det palliativa vård-teamet i Piteå. Foto: MARIA ÅSÉN


BÄTTRE FÖRSTÅELSEDen 14 januari anordnas en utbild-ning för alla som arbetar med per-soner med bestående funktions-nedsättningar. Syftet är att öka kunskapen om förutsättningar och upplevelser av fysisk aktivitet och hälsa. Plats: Landstingshuset i Luleå. Kontakt: [email protected], tel 0920-28 46 57.

GRAVIDAS VILLKOREn fortbildningsdag för distrikts-läkare och ST-läkare om mödra-hälsovård arrangeras den 21 janu-ari. Ur innehållet: Foglossning och andra belastningsbesvär, graviditetsillamående, läke-medelsbehandling och in-formation till gravida. Tid: 9.00–16.00 Plats: Landstingshuset, Luleå. Anmälan via kurs- och utbildningskalendern på landstingets interna webb Insidan.

UNGA I FOKUSDen psykiska hälsan hos barn och unga är ett av landstingets högst prioriterade områden. I slutet av ja-nuari anordnas inspirationsdagar med föreläsare, goda exempel och kulturinslag. Platser: Haparanda den 22 januari, Folkets hus. Boden den 29-30 januari, Sagabiografen. Mer information: Linda Moestam, Folkhälsocentrum, e-post [email protected], tel 070-212 39 81.

LÄRDOMAR AV PSYNKNorrbus är namnet på Östra Norr-bottens utvecklingsarbete om sam-verkan kring barn och unga. Med-arbetare, chefer och politiker i landsting och kommuner inbjuds till Sunderby folkhögskola den 28 januari för att höra mer om erfa-renheter och exempel som kommit fram under Psynkprojektet. Tid: 9.30–16.00, kaffe serveras från 9.00. Anmälan senast den 14 janu-ari via bd.komforb.se. Mer informa-tion: [email protected].

MÖTESDAGSLandstingsstyrelsen sammanträder onsdagen den 28 januari i Lands-tingshuset i Luleå, styrelsens sam-manträdesrum. Mötet börjar klockan 10.00.

SAHLIN TILL KRAFTSAMLINGMona Sahlin blir en av huvudta-larna vid den avslutande Kraftsam-lingskonferensen tisdagen den 10 februari. Under dagen arrangeras workshops. Tema: Att göra skillnad. Plats: Kulturens hus i Luleå. Anmä-lan via nll.se

HJÄRTEDAG I SUNDERBYNDen 12 februari anord-nar hjärtsjuksköter-skor på avdelning 46 och 47, hjärtintensiven i Sunderbyn, föreläsningar för vård-personal och andra anställda. Tema: Hjärtat. Plats: Aulan i Sun-derby sjukhus. Anmälan via din enhetschef. Under hjärtedagen finns utställare på ”glasgatorna” i sjukhuset.

PÅ GÅNG

Sanna historier av ett 25-tal norrbottningar! Pjäsbearbetning Rasmus Lindberg.

PREMIÄR 7 mars Luleå. Turné till byagårdar och mindre spellokaler.

Norrbottensteatern 0920-24 34 00 • Kulturens Hus 0920-45 59 00ticnet.se • norrbottensteatern.se

NU! Kan du

boka in vårens

föreställningar

Sanna historier av ett 25-tal norrbottningar!

Avgörande Ögonblick

Skol- och familjeförest. fr 7 år

fritt efter August Strindberg i bearbetning av Karl Seldahl och Sven WollterEn modern klassiker med Sven Wollter i rollen som den store Drömmaren.

PREMIÄR 28 feb Luleå, ej turné.

av Linda Mallik. Kompositör Krister Hansén. Magisk, visuell föreställning om Liam 12 år.

PREMIÄR 13 mars Luleå. Länsturné. Ett samarbete med Norrbottensmusiken och Norrbottens läns landsting.

Soppteater PREMIÄR 17 mars

och de fem utmaningarna

MUSEIKAFÉ Hembakat, smörgåsar, fritt WiFi.

-1/2 2015MÅNADENS FÖREMÅL 2014

HOSTA - EN SJUK HISTORIAEn utställning om TBC.

-15/2 2015 RALPH ERSKINE I NORR

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

www.norrbottensmuseum.seNORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ, KAFÉ & BUTIK Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16. Begränsat öppet under jul & nyår.

DOKUMENTÄRFILMERSe filmer med anknytning till Norrbotten.

JULKLAPPSTIPS!Hantverk & litteratur från Norrbotten.

Kulturens hus konsertserier är mer populära än någonsin. Säkra din plats idag för ett helt år med fantastiska upplevelser!

Du får unika erbjudanden, fina förmåner och rejäla rabatter.

Gå med i våra konsertserier du med!

ABONNEMANG 2015

Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra Gå med i våra

Spara 40%

*Jazzserien bygger på konserter med Norrbotten Big Band. Pris som abonnent: 885 kr (ord. pris 1475 kr) Klassiska serien utgår från Norrbottens Kammarorkester. Pris som abonnent: 900 kr (ord. pris 1500 kr)

För mer info, kontakta Kulturens hus biljettkassa: 0920–45 59 00 • www.kulturenshus.com/abonnemang2015

Du är bokad i höstVi ger dig läslust i höstrusk. Besök bibblo.se för nya spännande boktips varje vecka.

Föremål får sällskapVarje månad presenteras ett föremål ur Norrbot-tens museums samlingar i text och bild på webben, norrbottensmuseum.se, samt i en förkortad version i Insikt. Nu lyfts Årets föremål 2014 även fram fysiskt i muséet i Luleå, tillsammans med tolv nya,

samtida föremål. Dessa berättar helt andra eller liknande historier, med ett lekfullt anslag. Skiffer-dolken möter nya villebråd i plast och ett isskåp från förr kan bjuda in isbitsformar från i dag. Utställningen pågår till den 1 februari 2015.

Konst på VistetUnder ett år köper landstinget in konst för 500 000 kronor. I Landstingshusets foajé, Luleå, visas ett urval av dessa konstverk. Utställningen innehåller även fotografier från det nybyggda patienthotellet Vistet vid Sunderby sjukhus, där en procent av byggkostna-derna gått till konstinköp. Det är Kjell Öberg, Norrbot-tens museum, som dokumenterat dels hur konstverk placerats i hotellet, dels bygget från första spadtaget och framåt. Utställningen pågår till i början av januari.

Jultoner i SunderbynTorsdagen den 18 december utlovas julstämning i aulan i Sunderby sjukhus. Med start klockan 11 direktsänds en julkonsert från musikhögskolan i Piteå med orkester, körer, dans, instrumentalis-ter och solister. Glögg och pepparkakor serveras från 10.30.

Arrangemanget är ett samarbete mellan Norrbottens läns landsting och Digital live arena/Piteå kommun.

och 47, hjärtintensiven i

Rubus Arcticus – ett ärofyllt stipendium

Här är årets pristagare

Stolta stipendiater. Från vänster Daniel Wikslund, Camilla Blomqvist, Jouni Vesa, Victoria Andersson, Sofia Henriksson, Thomas Karlsson och KG Johansson. Foto: ERIK HOLMSTEDT

Konstnären Victoria Andersson, dan-saren Jouni Vesa, musikern Daniel Wikslund och dramatikern Camilla Blomqvist uppmärksammas med 100 000 kronor var för sina insatser på kulturområdet.

LANDSTINGETS RUBUS ARCTICUS-sti-pendium delades i år ut för 20:e gången. Ceremonin inledde traditionsenligt lands-

tingsfullmäktiges möte i Luleå i slutet av november. Som vanligt innehöll tacktalen även kulturella inslag.

Violinisten Daniel Wikslund berättade målande om vad 100 000 kronor betyder för en kulturutövare som försöker leva på sin konst och framförde sedan låten Läng-tan.

Camilla Blomqvist tog skådespelaren Mats Pontén till hjälp och läste upp en

scen ur pjäsen Måste hem innan det blir mörkt, vars manus hon skrivit.

Förutom de fyra kulturstipendierna delades Heders- och förtjänststipendiet på 50 000 kronor ut till K G Johansson, professor i rockmusik. Idrottsstipendiet på 50 000 kronor gick till längdskidåkaren Sofia Henriksson medan eldsjälen Tho-mas Karlsson fick ta emot idrottsledar-stipendiet på 30 000 kronor.

Daniel Wikslund, musik:Musikern, berät-taren och estra-dören Daniel Wikslund, bosatt i byn Tjautjasjaur utanför Gällivare, är Sveriges nord-ligaste riksspel-man. Med sitt pulserande fiol-spel och sin jord-nära berättar-konst omfamnar han de existen-tiella livsfrågorna där lek och allvar går hand i hand och kärlek och uppbrott går sida vid sida.

Camilla Blom-qvist, drama/lit-teratur: Camilla Blom-qvist närmar sig sina berättelser och karaktärer med värme och ödmjukhet och lyckas med sitt absoluta gehör för språkets nyanser att skapa stor igenkänning. Med humorn som ständig föl-jeslagare gestal-tar hon vår sam-tids stora frågor och synliggör hur dessa påverkar vår vardag.

Jouni Vesa, dans:Jouni Vesa är en av grundarna till street- och break-dancegruppen Exiled dance crew. Han har genom sitt brin-nande engage-mang i kombina-tion med peda-gogisk kunskap och förståelse för dansens gräns-lösa kraft berört och inspirerat mängder av unga människor till att ta sina allra för-sta danssteg.

Victoria Anders-son, konst:Konstnären Victoria Anders-son levandegör berättelsen om Norrbotten ge-nom rotvältor, kalhyggen och kapade tallar. Victoria lyckas mästerligt fånga både protest och lovsång i samma bild. Med nål och tråd broderar hon sig in i våra hjärtan med både humor och allvar, men också vackert och poe-tiskt i finstämda silhuetter som speglar skönhe-tens evighet.

Sofia Henriks-son, idrottare:Sofia Henriksson har antagit ut-maningen att nå världseliten i längdskidåkning – och hon lämnar ingenting åt slumpen. Den målmedvetna Piteå Elit-åkaren avslutade sin sista junior-säsong med att åka hem tre junior-SM guld och tre junior-VM medaljer.

Thomas Karls-son, idrotts-ledare:Thomas Karls-sons idrottshjärta är stort och klap-par som allra hår-dast för Råneå Brottarklubb. Han är eldsjälen och ledaren som ser och bekräftar alla. Thomas Karlsson är en förebild som genom sitt age-rande visar att integration och mångfald gör att verksamheten utvecklas posi-tivt.

K G Johansson, musik:K G Johansson, född 1952, är en norrbottnisk för-fattare, översät-tare, gitarrist, filosofie doktor och professor i rockmusik. K G Johansson har väsentligt bidragit till att utveckla länets kultur inom ett brett fält. Hans mångåriga insat-ser inom littera-tur och musik vittnar samman-taget om en unik och imponerande kulturgärning.

UR MOTIVERINGARNA:

Isskåpet, ett av Årets föremål 2014.

Foto: ÅKE ÅSTRÖM



ULRIKA SUNDQUIST blir landstingets nya HR-direk-tör. Hon har de senaste fyra åren varit HR-chef på Länsteknik och de senaste månaderna även tillförord-nad divisionschef. Innan dess jobbade hon några år på Samhall och i Luleå kommun i olika roller. Ulrika är utbildad sjukgymnast och har en magister-examen i systemvetenskap. Hon börjar sitt nya jobb den 1 januari.

MAGNUS PERSSON är utsedd till ny divisionschef för Länsteknik. Han har arbetat på divisionen sedan april 2011. Innan dess var han IT-chef på SCB i Stockholm. Magnus är system-utvecklare i grunden.

KRISTINA ÖSTERBERG är ny teknisk projektledare, Projektkontoret. Hon har erfarenhet av IT-projektled-ning och verksamhetsut-veckling i olika branscher, allt från SSAB-koncernen till Coop Norr-botten. Kristina lämnar jobbet som affärssystemkonsult på Navcite.

ULF ÅSTRÖM är ny som teknisk projektledare, divi-sion Länsteknik. Han har i tolv år arbetat med pro-jektledning, processkart-läggning, utredning, verk-samhetsutveckling och IT-arkitektur inom energibranschen. Ulf kommer från Prevas business consulting.

GÖRAN ERIKSSON är ny medicinteknisk strateg på IT/MT-avdelningen. Han kommer närmast från Länsteknik, verksamhets-område Medicinsk teknik, där han arbetat som MT-ingenjör.

ANETTE WÄRNBERG är ny enhetschef vid folktand-vården Gammelstad. Hon har tidigare arbetat som tandsköterska vid Tand-vårdens kompetens-centrum, Barnspecialitet.

MATS LUNDBÄCK är ny supportmedarbetare i Vas-jouren, Teknikakuten. Mats har drygt 20 års erfaren-het som tekniker inom mobiltelefoni. Han har även arbetat som tandhygienist i landstinget.

KRISTINA ANDERSSON har anställts som teknisk pro-jektledare vid Projektkon-toret, division Länsteknik. Kristina har under 18 år arbetat med ledning av både nationella och internationella pro-jekt i telekommunikationsbranschen.

PEDER LOCKMAN är ny teknisk projektledare, Pro-jektkontoret. Han kommer från Tieto där han under 16 år arbetat som utveck-lare och testare, varav de senaste sex åren som teamledare och projektledare.

STEFAN KULLBERG har an-ställts som teknisk projekt-ledare med inriktning mot medicinsk teknik (MT). Stefan har erfarenhet av projektledning, verksam-hetsutveckling och upphandling inom områdena medicinsk teknik och IT inom hälso- och sjukvård.

P Å INFEKTIONSAVDELNINGEN vid Sunderby sjukhus säger sjuksköterskorna åt oss att vänta – personalen är mitt

uppe i en övning som just handlar om hur personer med ebolavirus ska tas emot. Patienter med konstaterad ebola skickas till en högisoleringsenhet i Lin-köping, men misstänkta fall i Norrbotten ska först passera Sunderbyn.

Klart är i alla fall att avdelningen har en läkare som vet allt om nödvändiga säkerhetsrutiner. Men nu är det sent på eftermiddagen. Elin Folkesson tar oss med till ett konferensrum och låter per-sonalen avsluta genomgången på egen hand.

Hon växte upp i Umeå och läste till läkare i Göteborg. Efter sin allmäntjänst-göring, AT, i Gällivare kom hon till Sun-derby sjukhus 2007. För två år sedan blev hon klar specialistläkare.

– Visst funderade jag på andra inriktningar, men infektioner har all-tid varit huvudspåret. Det är intres-santa sjukdomar som drabbar alla typer av människor, oavsett ålder och kön. Många kan vi bota, det är en tillfredsställande känsla.

DET GLOBALA PERSPEKTIVET spelade också in vid valet av spe-cialisering. Hennes första upp-drag för den humanitära orga-nisationen Läkare utan gränser var i Burma år 2008. Sedan dess har hon genomfört ytter-ligare sex uppdrag i områden som drabbats av kriser och katastrofer: Haiti, Tchad, Kongo, Filippinerna, Cen-tralafrikanska republiken och, nu senast, Sierra Leone.

– Tanken är att jag ska till Västafrika igen, med

avresa i slutet av novem-ber. Det handlar om ett

uppdrag på en månad. Arbetet är så pass påfrestan-de och kräver så hög kon-centration att vi inte tillåts stanna längre; det är ett sätt att undvika misstag.

Fältarbetare i Läkare utan gränser får en ersättning för att täcka kostnader på hem-maplan, plus fickpengar till mat och andra omkostnader. Någon vanlig månadslön

betalas inte ut. Det som får Elin Folkes-son att ta på sig mer eller mindre risk-fyllda utlandsuppdrag handlar om något helt annat:

– Jag känner att jag gör en viktig insats och kan hjälpa många. Men det är absolut ingen uppoffring, tvärtom. Det går inte att åka iväg om man inte samti-digt får ut något av det själv.

Hon tillägger att arbetet känns väldigt relevant, till skillnad från en del sjuk-vård i Sverige.

– Det går att åstadkomma mycket med små resurser. Jag möter många barn med malaria och diarréer, sjukdo-mar som är relativt enkla att behandla. Utan behandling är dödligheten hög.Dessutom är infektionssjukdomar som hiv och tuberkulos stora problem i de länder jag jobbat, säger hon.

Men mot ebola finns ingen medicin att sätta in. I centret i Kailahun i Sierra Leone handlade det i första hand om att få bukt med malaria och andra infektio-ner, samtidigt som patienten fick näring och vila.

– Det ger kroppen möjlighet att kon-centrera sig på att bekämpa ebolaviru-set.

CENTRET HAR PLATS för upp till 80 patienter, fördelade på två tält för miss-tänkta fall och åtta för patienter med bekräftad smitta. Omsättningen var hög. En tredjedel tillfrisknade och kunde åka hem, men de flesta dog inom tre till fem dagar.

Personalen arbetade i heltäckande skyddsdräkt och bar skyddsglasögon.

– Det var 35 grader i luften och ännu varmare i dräkten, ofta 45-50 grader. Vi arbetade en timme i taget. Mer orkade man inte, berättar hon och beskriver de minutiösa rutinerna vid på- och avkläd-ning, då risken för smitta – viruset sprids i kontakt med kroppsvätskor – är som störst.

Även utanför sjuktälten var säkerhets-tänkandet högt.

– När vi inte hade skyddskläder på oss höll vi ett avstånd på minst en meter till andra.

Under månaden i Sierra Leone mötte hon många patienter. De hon minns bäst

är barn som överlevde när resten av deras familj dött.

– Det var mycket som var tungt, men vi var ett bra team som stöttade varan-dra. För att orka får man tänka på dem som faktiskt klarade sig.

De olika uppdrag hon haft skiljer sig mycket åt. Sierra Leone var mentalt det svåraste hittills. Hon beskriver de all-männa symtomen – värk, trötthet och diarré – som märks vid inledningen av en ebolainfektion.

– Det gjorde att jag var på helspänn så snart jag kände mig trött eller hade ont i huvudet. Det var tungt psykiskt, men även fysiskt med tanke på arbetsförhål-landena, säger hon.Var du riktigt rädd någon gång?

– Ja. Alla som är där är rädda vid något tillfälle. Men rutinerna är strikta och jag kände aldrig rädsla när jag arbe-tade.

ELIN FOLKESSON ÄR hoppfull och ser positivt på att världen vaknat vad gäller ebola. Utan att förringa oron som finns i Sverige och i andra västländer hoppas hon att människor ska förstå var insat-serna gör bäst nytta.

– Det viktiga är att koncentrera sig på Västafrika, där utbrottet är störst. Hade vi reagerat för ett halvår sedan hade vi aldrig hamnat i det här läget.

Myndigheter och hjälporganisationer finns nu på plats i framför allt Sierra Leone, Liberia och Guinea, men det behövs fler som åker dit och arbetar. För Elin Folkesson är det självklart att åter-vända.

– Situationen är extremt svår, men det går att stoppa epidemin. Jag gör mer skillnad där än här hemma just nu. Det låter kanske klyschigt, men jag försöker följa mitt hjärta och göra det jag vet är rätt.Har du några tankar på att sluta ta på dig uppdrag utomlands?

– Nej, på ett eller annat sätt kommer jag att fortsätta att åka iväg. Min chef här hemma, Suzanne Wendahl, har en bra inställning och det är jag tacksam för. När det gäller infektioner finns stora behov på många håll i världen.


FOTNOT: I slutet av november, några veckor efter vårt möte, reste Elin Folkes-son till Guéckédou, en stad i södra Guinea, för ett nytt uppdrag för Läkare utan gränser.

Vi vill tacka Katharina Lundborg och Per Garpebring för den storartade gesten att bjuda hela labmedicin i Sunderbyn på en fantastiskt god lunch, som ni hade valt som pris för ert projektarbete.

Personalen på Patologen/Cytologen

… vill vi ge till barnmorskan Eva Raat-tamaa, MVC i Kiruna. Tack för allt stöd under vår graviditet med gossen, du är guld värd! Vi önskar dig & din familj en riktigt god jul. Marie Sixtensson med familj

Vi vill ge ett fång rosor till division Service/Restaurang Källan på Sun-derby sjukhus som bjöd på kaffe och pepparkakor under Internationella trycksårsdagen den 20 november. Mycket uppskattat av alla besökare. Tack för samarbetet. Verksamhetsutvecklare inom läns- och närsjukvården

Tack till Er alla på IVAK, Kalix sjukhus, för den fantastiskt roliga festen som ni ordnade den 14 november. Hoppas på återseende!

Från oss alla på specialistmottagning

Vi vill ge Dagens ros till festfixarna på IVAK/ambulansen, Kalix sjukhus, för en rolig och välordnad fest med god mat och bra underhållning.

Dialysen, Kalix

… vill vi från röntgenavdelningen i Kalix ge till IVAK som ordnade en supertrev-lig sjukhusfest för oss alla. Stort TACK!

Röntgenpersonalen

… till chefer och medarbetare i Kiruna. För att ni med er glädje och yrkesskicklighet genomförde Öppet hus för medborgarna lördagen den 15 november. Nu ser vi fram emot nästa om två år! Stort varmt tack från Närsjukvårdschefen i Kiruna

Ett fång gula rosor till Elin Folkesson och Cecilia Stenberg på infektions-kliniken, Sunderbyn. Stort tack för ert engagemang och allt arbete Ni ägnat åt att ”ebola-certifiera” vår klinik! Tack vare Er är nu alla rutiner säkrade, all personal tränad och patientsalen i tipptopp för att ta emot eventuella ebolafall. Suzanne Wendahl, verksamhetschef infektion/lungmedicin/hud/reumatologi

Vi vill ge Dagens ros till Maria Larsson på löneavdelningen. Hon reder upp och tar tag i vad andra har ställt till, med ett glatt sinne! Vi är såå tack-samma! Hälsar Bodil och Anne,

”BSÖ-tanterna" på RHC

DAGENS ROS…

Ge Dagens ros till någon eller några som du vill uppmärksamma eller berömma. Alla ”rosor” publiceras på webbplatsen Insidan, en del även i In-sikt. Mejla till Agneta Spaton Norqvist: [email protected]. Tala om vem du är, vem som ska ha rosen – och för vad.

NYTT OM NAMN

Under hösten har Elin Folkesson, infektionsläkare, vårdat ebolasmittade patienter i Sierra Leone. Nu är hon tillbaka i Västafrika för en ny period för Läkare utan gränser.

— Det är ett nödvändigt arbete som jag kan och vill göra. Samtidigt ger det mig mycket tillbaka, säger hon.

Jag gör en viktig insats och kan hjälpa många. Men det är absolut ingen uppoffring, tvärtom.

Kampen mot ebola fortsätter

NYFIKEN PÅ ELIN FOLKESSONÅlder: 37 år. Bor: I Svartöstaden, Luleå. Yrke: Specialistläkare i infektionssjukdomar.Arbetar: Sunderby sjukhus. Aktuell: Har under hösten som en av få svenska läkare vårdat ebolasmittade i Sierra Leone, vid ett center som upprättats av Läkare utan gränser. Befinner sig just nu i södra Guinea där hon återigen arbetar med dem som drabbats av ebolavirus. Familj: Föräldrar och syskon. ”De tycker så klart att det är jobbigt att jag åker iväg, men samtidigt att jag gör något bra”. Intressen: ”Jag åker skidor, både i de svenska fjällen och i Alperna. Läser böcker, äter gott och reser gärna, men undviker all inclusive”. Egenskaper: ”Är nyfi-ken och provar gärna nya saker, vill inte fastna i gamla spår. Är rätt självständig och inte så nervös av mig”.En plats jag inte skulle åka till: ”Syrien. Som hjälparbetare är man något av en måltavla där”.

Service/Restaurang Källan på Sun-som bjöd på kaffe och

pepparkakor under

trycksårsdagen den

Mycket uppskattat av alla besökare. Tack

Verksamhetsutvecklare

Sunderbyläkaren Elin Folkesson återvänder till Västafrika

Elin Folkesson befinner sig i Guinea, på sitt åttonde ut-landsuppdrag. ”Ebolautbrottet är det viktigaste jag kan jobba med just nu”, säger hon. Foto: MARIA ÅSÉN

Arbetet sker med heltäckande skyddsutrustning. Elin Folkes-son får hjälp med påkläd-ningen i centret i Sierra Leone.

Foto: PRIVAT



Minne från TunisienKlänningen är tillverkad i Grekland men inköpt i Tuni-sien under en semesterresa. Den är sydd i svart bom-ullstyg, dekorerad med guldtråd och tillverkad under 1960- eller 1970-tal. Denna typ av kaftanliknande klä-desplagg har varit populära länge på olika platser i värl-den. Man kan idag se den som skir strandklänning, festklänning, vardags-klänning eller tunika men även som lyxigt modeplagg. Ibland är den sydd i moderna tyger, men klänningar med mer traditionellt orientaliskt eller afri-kanskt utseende och dekor är också populära.

Inom klassisk orientalisk dans förekommer dansstilar där en heltäckande klän-ning används. Den så kallade Galabeyan är ett exempel på en sådan dräkt och används ofta inom folklore/folkdans. Denna typ av dräkt finns inom dansen i en mer tight modell, men även en mer rak modell före-kommer som har många lik-heter med den orientaliskt in-spirerade klänning som finns i museets samlingar. MIRIAM JONSSON

FOTNOT: Läs mer om klän-ningen på nll.se. Klicka dig fram till Norrbottens museum, Sam-lingar och Månadens föremål.

Lösning på KRYSS nr 4, 2014KRYSSVINNARE

BIRGITTA JONSSON, Luleå

SIGBRITT LINDQVIST, Arvidsjaur

MARIA HENRIKSSON, Luleå

ULF LANTTO, Gällivare

ANNA BURMAN, Luleå

Trisslotter kommer med posten!

KRYSS nr 5Senast den 23 januari 2015 vill vi ha ditt korsord. Skicka till: Insikt, NLL, 971 89 Luleå. Märk kuvertet ”Kryss 5”. Fem vinnare får tre trisslotter vardera. Lycka till!

Namn..........................................................................................................................

Adress..........................................................................................................................

Postnummer och ort ..............................................................................................

PATRIK WARG är inte känd från Idol, Gladiato-rerna eller Let's dance. Däremot är han glad över att vara läkare i Norrbotten.

KÅSERI PATRIK WARG

A LLA FÅR VARA excent-riska och ha egna åsik-ter. Men för en vård-givare kan det vara

uttröttande att hantera motsträviga patienter. Lärare och journalister är inte att leka med. För att inte tala om ifrågasättande kollegor inom vårdyrket. Men värst av alla är Gösta. Han vägrar följa mina ordi-nationer trots statistiska bevis för att konsekvenserna kan bli kata-strofala jämfört med teoretiska biverkningar.

För att hämta kraft måste jag ta mikropauser mellan bataljerna, och mitt senaste nöje är min knasiga mobiltelefon. Likt Gösta är den inte compliant, vilket betyder att den inte gör som jag önskar. När jag skriver sms vill skrivprogrammet inte riktigt skicka samma medde-lande som jag hade tänkt. Om jag försöker att skriva ordet ”tillsam-mans” ersätts ordet blixtsnabbt av ”tigerkranium”. Ett ord som ingen norrbottning någonsin har haft skäl att uttala.

När jag skriver ”källvatten” blir det först ”kallvatten”, vilket åtmins-

Tredje världskrigettone är inom samma semantiska släkte. När jag försöker igen blir det ”vinstöpning”. Det här är inte några vanliga felsägningar, som när vår nya finansminister uppfinner lan-det Holgien. Nej, det här är afasi av allvarlig art.

”GOD JUL” BLIR ”Bomullsskägg”. En kul poäng eftersom det är vad man har mellan tänderna en vecka efter julafton om man är den i familjen som gått ut och köpt kvällstidning-en. ”Fasansfull” blir ”popcornkast-rull” och ”lösviktsgodis” blir tandrö-ta; alltså inte i telefonen - där blir det ”bögkansli”. Men hallå, vad är det för whiskey-pimplande puckon till språkvetare som står bakom denna nya form av telefonterror.

Häromdagen skrev jag ett mess till min chef: ”Hemma sjukt barn, VAB således!” Jag lär inte få någon ersättning eftersom fanstyget tyckte att min chef hellre borde få veta att: ”Hemorrojd nedskjuten, OBS samlag!”. Det är tveksamt om jag får komma tillbaka till jobbet över-huvudtaget.

”Resfeber” blir inte ”reseledare”, som man kan tro - utan ”svett-ångest”. Kanske en modern tolkning av samma sak. Om jag då skriver ”svettångest” föreslås ”scenskräck”. När jag skriver ”scenskräck” blir det ”äggstanning”.

I ångestbranschen provar jag ”rampfeber”, vilket någon översätta-re anser borde vara ”raptävling”. Nåja, det ordet är ju användbart i alla fall, om man vill locka morbror Ante från byn att sitta barnvakt.

MOBILEN ÄR INTE måttligt rasistisk heller. Efter två knapptryckningar i ett försök att skriva ”firande” blir det ”Finnjude”! Försiktigt provar jag ”antisemit” och får tröstande nog fram ”skitstövel”.

Om jag försöker skriva engelska ord blir telefonen rejält patriotisk och accepterar inte annat än svens-ka ersättningar. ”Thank you” blir ”Strålningskalsong”. Kan man önska sig sådana i julklapp? Finns det långa?

Kanske är det bara röntgenperso-nal som glider omkring och myser i kalasbyxor mot ”radioaktivt ned-

fall”, vilket jag skickade till min son när jag egentligen menade: ”Räta på ryggen”. Han har lite skolios nämligen. Det var tur att han kom hem och frågade om något kärn-

kraftverk flugit i luften. Hade han frågat via SMS och

jag svarat: ”Ta det lugnt”, hade mobilen säkert skickat iväg:

”Ta skydd”! Man kan bara hop-

pas att Obama och Putin inte messar varandra; ”Krya

på dig” blir väl ”Krig på tisdag”.Denna telefonbrottning är

oftast ett roligt inslag i var-dagen, därför slår jag inte

av ordförslagsfunktionen. Men när liknande

fenomen drabbar en människa efter en stroke är det inte lika roligt.

Alltså: FÖR FAN GÖSTA, TA DIN TROM-BYL!

FRÅN OSS ALLA till er alla; BOMULLSSKÄGG &

KOTLETT ÅRTULL!

En traditionell orientalisk klän-ning med många användnings-områden. Foto: ÅKE ÅSTRÖM,

Norrbottens museum

alla fall, om man vill locka morbror

måttligt rasistisk heller. Efter två knapptryckningar i

Försiktigt provar jag

Om jag försöker skriva engelska

och accepterar inte annat än svens-

Kan man önska

Kanske är det bara röntgenperso-nal som glider omkring och myser i

pas att Obama och Putin inte messar varandra;

på dig” blir väl Denna telefonbrottning är

oftast ett roligt inslag i var-dagen, därför slår jag inte

av ordförslagsfunktionen. Men när liknande

fenomen drabbar en människa efter en stroke är det inte lika roligt.

GÖSTA, TA DIN TROM-BYL!

FRÅN OSS ALLA alla; BOMULLSSKÄGG &

KOTLETT ÅRTULL!

UR MUSEETS SAMLINGAR

Engagerade observatörerEn inspirationsdag om basal vårdhygien och klädreg-ler hölls i sessionssalen, Landstingshuset i Luleå, den 18 november. Arrangemanget lockade 150 personer från hela Norrbotten, både hygienobservatörer, bli-vande observatörer, chefer, vårdutvecklare och andra intresserade. Av hygienobservatörerna har 21 medar-betare haft uppdraget i mer än fem år. De uppmärk-sammades med ett diplom som tack för sitt engage-mang. Att personalen följer de basala vårdhygien-reglerna och klädreglerna är en av de viktigaste fak-torerna för att minska vårdrelaterade infektioner hos patienter.

den. Man kan idag se den som skir strandklänning, festklänning, vardags-klänning eller tunika men även som lyxigt modeplagg. Ibland är den sydd i moderna tyger, men klänningar med mer traditionellt orientaliskt eller afri-kanskt utseende och dekor är också

Inom klassisk orientalisk dans förekommer dansstilar där en heltäckande klän-

även en mer rak modell före-kommer som har många lik-heter med den orientaliskt in-spirerade klänning som finns

MIRIAM JONSSON

: Läs mer om klän-. Klicka dig fram

Norrbottens museum, Sam-Månadens föremål.

En traditionell orientalisk klän-ning med många användnings-

Foto: ÅKE ÅSTRÖM, Norrbottens museum

Engagerade observatörerEn inspirationsdag om basal vårdhygien och klädreg-ler hölls i sessionssalen, Landstingshuset i Luleå, den 18 november. Arrangemanget lockade 150 personer från hela Norrbotten, både hygienobservatörer, bli-vande observatörer, chefer, vårdutvecklare och andra intresserade. Av hygienobservatörerna har 21 medar-betare haft uppdraget i mer än fem år. De uppmärk-sammades med ett diplom som tack för sitt engage-mang. Att personalen följer de basala vårdhygien-reglerna och klädreglerna är en av de viktigaste fak-torerna för att minska vårdrelaterade infektioner hos patienter.

Diplom delades ut till 21 undersköterskor, som tack för deras mångåriga arbete vad gäller vårdhygien och klädregler. Foto: ERIK HOLMSTEDT

Pris för miljöarbeteLandstingets interna miljöpris har delats ut för sjunde gången. Utmär-kelsen och 25 000 kronor gick i år till Ulla Isaksson-Axhammar, plane-rare och tidigare tandsköterska vid Folktandvården. Ur motiveringen: Ulla Isaksson-Axhammar har på ett engagerat och effektivt sätt bidragit till att integrera miljöarbetet i Folk-tandvårdens verksamhet, utveckling och planering, alltid med beaktande av effektivitet och ekonomi.

Ulla Isaksson-Axhammar.

Foto: LINNÉA IVARSSON


NORRBOTTENS LÄNS LANDSTINGTelefon 0920-28 40 00www.nll.se

B-POSTTIDNING

massa andra finesser, säger Maria Öman och visar hur den splitter nya webbsidan ska se ut.

De jobbar också med flera områdesgrupper tillsammans med bibliotekspersonal från hela länet.

Alla har ganska fullt upp med sina ansvarsområden under dagar-na, men allt vad de gör hänger ihop, berättar de. Därför är det viktigt med ett bra samarbete. Något de känner att de har.

– Det är bra diskussionsklimat och man får stöd av de andra om man behöver det. Det finns alltid någon som lyssnar, säger Maria Öman.

LUNCHERNA LÄNGST NER i lunch-rummet brukar ofta bli något av informella sammanträden. Men det finns också tid för mer privata sam-talsämnen.

– Det blir mycket matlagning och recept. Och så pratar vi om våra barn, hundar och katter, berättar Maria Öman och skrattar.

– Vi är nog rätt normala, men det blir kanske ovanligt mycket kultur-prat. Det är många av oss som ofta går på kulturarrangemang på hel-gerna och sedan berättar vi om det på lunchrasten, säger Erica Fors-gren.

– Eller så är det någon som har läst en bra bok, tillägger Susann Funck.

Sedan flytten delar de lunchrum med länsdanskonsulenten, läns-

Jag tycker att det är helt suveränt att jobba här.

VI HÄLSAR PÅ LÄNSBIBLIOTEKET

De arbetar intensivt med kam-panjer, webbplatser och sam-ordning av Norrbottens alla folkbiblioteks verksamheter. Det är högt i tak, alla lyssnar på varandra och det är lätt att ta hjälp av en arbetskamrat om det behövs.

— Jag tycker att det är helt suveränt att jobba här, säger Susann Funck vid Norrbottens länsbibliotek.

FÖRRA ÅRET FLYTTADE länsbiblio-teket från Kulturens hus till lokaler på Köpmangatan 2, mitt emot Norr-bottens museum. Och visst kan de sakna alla böckerna. Men här sitter de mer samlat och kan jobba kon-centrerat tillsammans i en egen korridor.

Fyra kvinnor har samlats vid ett bord i ett litet gemensamt utrymme mitt i korridoren för att träffa Insikt. Det är Erica Forsgren, bib-liotekskonsulent, Birgitta Markus-son, länsbibliotekschef, Susann Funck, vikarierande redaktör på Polarbibblo.se, och Maria Öman, bibliotekskonsulent med särskilt ansvar för Bibblo.se. De andra fyra medarbetarna har inte möjlighet att vara med.

Många blandar kanske ihop läns-biblioteket med den kommunala biblioteksverksamheten, men fak-tum är att här sysslar man inte alls med bokutlåning. Inte direkt i alla fall.

Förr om åren var det väldigt mycket fokus på att stötta till inköp av talböcker och annan litteratur, berättar Birgitta Markusson. I dag har länets folkbibliotek en bra för-sörjning av böcker eftersom alla kommuner har gått ihop och har ett och samma lånekort.

– Det är lite ovanligt i Sverige och att det kunde ske är mycket tack vare oss, säger hon.

I STÄLLET KAN DE satsa sin kapaci-tet på spännande projekt och kam-panjer och vara med och skapa läs-främjande aktiviteter på bibliote-ken, till exempel författarbesök och temaveckor. Men också utveckla de tre webbplatserna – Polarbibblo.se för barn och ungdomar, Bibblo.se för den stora allmänheten och Norr-bottensforfattare.se där länets för-fattare presenteras.

Polarbibblo.se är en hemsida som bygger på barnens egen med-verkan. De skickar in dikter, sagor, teckningar och boktips. Webbsidan har kommit att bli en förebild i Sve-rige.

– Vi har cirka 17 000 besökare varje år och nyttjandet av sidan ökar hela tiden, berättar Birgitta Markusson.

Än fler besökare har Bibblo.se – 250 000 ifjol.

– Inom kort ska vi presentera en ny version av Bibblo.se som även ska innehålla en integrerad och mer användarvänlig katalog och en

Maria Öman, Bengt Frank, Birgitta Mar-kusson, Susann Funck och Erica Fors-gren jobbar alla på länsbiblioteket. De trivs i sina nya lokaler på Köpmangatan i Luleå. Foto: MARIA ÅSÉN

Att nå ut till barn med olika modersmål är något som läns-biblioteket sat-sar på.

konstkonsulenten och hemslöjds-konsulenterna, som också brukar bidra med lite kultursnack. I huset finns också Hushållningssällskapet, som har fört upp jordbruk och olika sorters grödor på lunchsamtals-agendan.

Faktiskt finns det stora likheter mellan Hushållningssällskapets uppdrag och länsbibliotekets.

– De jobbar ju också med regional utveckling, säger Birgitta Markusson.

U L R I K A VA L LG Å R DA

LänsbiblioteketE Av de kulturverksamheter som

landstinget idag bedriver är läns-biblioteket en av de få som är lag-stadgad. I bibliotekslagens elfte paragraf står det att varje lands-ting ska bedriva regional biblio-teksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhets-utveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.

E Bibliotekens övergripande mål är också formulerat i lagen: Att verka för det demokratiska sam-hällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

De är landstingets läsfrämjare

Documents

PERSONALTIDNINGEN FÖR NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING … · här krönikan, i hopp om att några fler frågetecken ska hinna rätas ut. Nu ger jag upp och sätter igång. Efter turerna