Rapport 080205 Final Final - Göteborgs universitet · del i Geovetarprogrammet med inriktning mineralogi och petrologi. Projektet pågick under tiden, september 2007 till januari

Fatmir Preteni Ytbearbetningens inverkan på mikrosprickor och hållfasthet hos kantsten av granit SP Rapport 2008:07 Bygg & Mekanik Borås 2008

2

Abstract The influence of surface finishing on micro-cracks and strength of natural granite stones Fatmir Preteni, University of Gothenburg, Department of Earth Sciences; Geology, Box 460, SE-405 30 Göteborg This report describes the results of a research project for Bachelor of Science Diploma at Geovetarcentrum, University of Gothenburg and SP, Technical Research Institute of Sweden, Borås. The project is a part of the Geovetarcentrum Curriculum in Mineralogy and Petrology and was carried out in cooperation with SP, the Traffic offices of Stockholm and Gothenburg, the municipalities of Malmö and Eskilstuna and SSF, The Swedish Stone Industry Association. The objective of this study was to investigate the interaction between surface finishing and micro-cracks and strength in granite kerbstone. The purpose was to obtain better requirement documents for kerbstone. The issue was to establish how the surface finishing of kerbstone, which is normally naturally cleft, bush hammered or sawn, creates micro-cracks and thus having an impact on the strength of the material. The laboratory work included testing of several materials with regard to their properties, using different methods such as flexural strength, rupture energy and petrographical analysis. Three different types of granite have been studied in this project; Evja granite from Bohuslän, a yellow granite from Yantai, China and a grey granite from the Leizhou province, China. At the end of the investigation, the Swedish Bjärlöv granite was also included in the study. Initially the results were somewhat unexpected. The strength values of the bush hammered samples were higher than some with sawn surfaces. Suspicions therefore arose that also other features have had an impact on the strength measurements. By carefully examining the samples, I was able to show that the samples presented a weak foliation. Retesting with accurate control of the sample orientation, where the exposure to physical stress in relation to foliation was made. All “new” samples showed expected results i.e. that stones exposed to bush hammering provide inferior strength. Obviously the Chinese stone producers had sawn the slabs with no regard to the orientation of the foliation. The foliation orientation in the specimens in relation to the products is a determinant part of the testing procedure in order to obtain relevant test results. By use of fluorescent microscopy one could see that the impact of the surface finishing on micro-cracks was rather limited. Different measurements of micro-cracks were made and the biggest micro-crack generated by the surface finishing was found 3,5 mm below the surface finished surface. The samples lost about 2-6 % of their bending strength when exposed to bush hammering. Furthermore it was observed that testing of the rupture energy could not be used to distinguish the influence of the surface finishing on the strength of the samples. Parallel testing of a small amount of wet samples indicates that this has a much higher impact on the flexural strength. However further testing is required in order to provide the traffic offices and the industries with clear recommendations concerning this effect, but the tests have shown that one single value cannot be applied to all granites but another parameter must be established; possibly micro-cracks in relation to porosity. Key words: Naturstone, granite, Flexural strength, Micro-cracks, Surface finishing, Petrographical analysis, Evja granite, China granite. ISSN 1400-3821 B534 2008

3

Sammanfattning Ytbearbetningens inverkan på mikrosprickor och hållfatshet hos kantsten av granit Fatmir Preteni, Göteborgs Universitet, Geovetarcentrum; Geologi, Box 460, SE-405 30 Göteborg Denna rapport beskriver resultaten av ett examensarbete på Geovetarcentrum, Göteborg Universitet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. Examensarbetet ingår som en del i Geovetarprogrammet med inriktning mineralogi och petrologi. Projektet pågick under tiden, september 2007 till januari 2008. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka samverkan mellan ytbearbetning, mikrosprickor och hållfasthet hos kantsten av granit. Projektet var ett samarbete mellan Geovetarcentrum i Göteborg, SP- Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Trafikkontoren i Stockholm och Göteborg, kommunerna Malmö och Eskilstuna, samt SSF- Sveriges Stenindustriförbundet. Målet var att bidra till förbättrade kravdokument för kantsten. Frågan var hur bearbetning som för svensk kantsten vanligen är råhuggen, krysshamrad eller sågad, skapar mikrosprickor och därmed inverkar på materialets hållfasthet. Under arbetets gång har flera material provats avseende deras egenskaper med olika metoder (böjdraghållfasthet, slaghållfasthet) och petrografisk analys (bl.a Point Counting, tunnslip och mikroskopering). Tre olika granit typer har ingått i studien; Evjagranit (från Evja stenbrottet i Bohuslän), kinesisk granit (gul) från Yantai och kinesisk granit (grå) från Leizhou området i Kina. Vid slutet har även Bjärlövgraniten använts. I början blev resultaten något oväntade. Hållfasthetsvärden hos de krysshamrade proverna var högre än hos de med sågad yta. Det här väckte misstankar att andra egenskaper också hade betydelse för hållfastheten. Genom att noggrant undersöka provkroppar kunde jag notera att proverna inte var massformiga utan uppvisade en foliation. Omprov med noggrann styrning av provuttag relativt foliationen gjordes och samtliga nya prover gav resultat som förväntat dvs att de stenar som blir utsatta för fysisk påfrestning ger lägre hållfasthet. Tydligen hade stenproducenterna sågat stenen utan hänsyn till foliationens orientering. Foliationens orientering i provkroppar relativt produkten är en avgörande del i provningen för möjligheten att erhålla relevanta värden. Genom mikroskopering kunde man se att ytbearbetningens inverkan på mikrosprickor var ganska liten. Olika mätningar på mikrosprickor gjordes och den största mikrosprickan genererad genom ytbearbetning uppmättes till 3,5 mm in i materialet från den ytbearbetade ytan. Genomsnitt för alla mätningar var 0,7 mm. Hållfastheten på grund av krysshamring minskade inte mer än 2-6 %. Vidare kunde konstateras att provning av slaghållfasthet inte kunde användas för att urskilja ytbearbetningens inverkan på hållfasthet. Parallell provning av ett mindre antal våta provkroppar tyder på att detta har en betydligt större inverkan på böjdraghållfastheten. Det behövs dock mer provning för att kunna ge trafikkontoren och industrin tydliga rekommendationer. Provningarna har dock visat att man inte kan använda ett värde för alla graniter utan måste etablera ett annat samband, möjligen med mikrosprickor, alternativt porositet. Nyckelord: Natursten, Granit, Böjdraghållfasthet, Mikrosprickor, Ytbearbetning, Petrografisk analys, Evjagranit, Kinesisk granit. ISSN 1400-3821 B534 2008

4

Innehållsförteckning

Abstract 2

Sammanfattning 3

Innehållsförteckning 4

Förord 6

1 Introduktion 7 1.1 Problemställning 7 1.2 Regelverk och tekniska handböcker 7 1.2.1 Europastandarden (SS-EN 1343) 7 1.2.2 Stockholms Trafikkontor 8 1.2.3 Stenindustri handboken 8

2 Genomförande/Kantsten 10 2.1 Tekniska egenskaper 10

3 Material 11 3.1 Evjagraniten från Bohuslän 11 3.2 Kinesisk granit från Yantai 14 3.3 Kinesisk granit från Leizhou 14 3.4 Provkroppar 15 3.4.1 Ytbearbetningar 15 3.4.2 Dimensioner hos provkroppar 16

4 Metoder/Analys 17 4.1 Böjdraghållfasthet 17 4.2 Densitet 17 4.3 Vattenabsorption 17 4.4 Ultraljudhastigheten (UPV) 17 4.5 Utspjälkningshållfasthet 17 4.6 Slaghållfasthet 18 4.7 Petrografisk analys/Mikroskopisk analys 18

5 Resultat/Provningresultat 20 5.1 Böjdrag 20 5.2 Vattenabsorption och densitet 24 5.3 Ultraljud 24 5.4 Utspjälkningsmetoden 25 5.5 Slaghållfasthet 25 5.6 Petrografisk beskrivning och analys 28 5.6.1 Petrografisk beskrivning av Evjagranit 28 5.6.2 Petrografisk beskrivning av Kinagranit (gul) 29 5.6.3 Petrografisk beskrivning av Kinagranit (grå) 31 5.6.4 SEM analys av Kinagranit (gul) 33 5.6.5 Mikrosprickor 34

6 Diskussion 36 6.1 Hållfasthet 36 6.1.1 Böjdraghållfasthet 36 6.1.2 Slaghållfasthet 37 6.2 Mikrosprickor 37

5

7 Konklusioner 40

8 Referenser 41

Bilagor 1 Detaljerade resultattabeller 2 Karta SV svenska berggrunden 3 Ytbearbetning – användning och illustration

6

Förord Mineralogin och mikrostrukturen i bergarter är avgörande för många av de egenskaper Mineralogin och mikrostrukturen i bergarter är avgörande för många av de egenskaper stenmaterialet kommer att ha i en färdig produkt (natursten eller ballast). SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (i fortsättning SP), har under många år fokuserat på att utveckla kompetensen inom detta område. Med hjälp av mikroskopistudier i polarisationsmikroskop och svepelektronmikroskopi (SEM) kopplat till datoriserad bildbehandling har man kommit mycket långt. Ett exempel är kopplingen mellan perimeteranalys hos graniter och Los Angeles-talet, ett slags sprödhetstest för ballast. Ett annat är beständighetsegenskaper hos kalcitmarmor för utomhusanvändning kopplat till dess kornfogar och kornstorleksfördelning. Min examensuppgift är bl a att fokusera på problemet kring ytbearbetningens inverkan på de mekaniska egenskaperna. För att det inte bara skall bli provning och utvärdering så har jag tittat mer på hur olika stensorter påverkas av ytbearbetning (krysshamring, flamning mm). Om man använder samma bearbetningsutrustning och tillförd energi så reagerar olika stensorter på olika sätt. Varför! Vad i mikrostrukturen och mineralogin är det som styr? Ett av de viktiga svaren som jag skall utvärdera är hur detta skall räknas in när man dimensionerar den slutliga produkten. Den här uppgiften som jag skall göra är en del av projektet mellan SP- Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Trafik kontoret i Stockholm och Göteborg, kommunerna Malmö och Eskilstuna samt SSF- Sveriges Stenindustriförbundet. I projektet ingår bland annat att kunna studera/utforska ytbearbetningens inverkan på mikrosprickor och hållfasthet hos kantsten av granit. Förhoppningen är att dessa studier så småningom leder till en förbättrad standard som i framtiden ska gälla kantsten. Jag vill tacka alla personer som med sin hjälp har de gjort möjligt att mitt examensarbete blivit av. Först och främst vill jag tacka min handledare på SP, Björn Schouenborg, för den mycket professionella hjälpen och den tålmodiga handledningen! Vill tacka även följande personer för deras insats: Urban Åkesson för hjälpen med mikroskoperingen, Jan Erik Lindqvist för hjälpen med SEM mikroskoperingen, Katarina Malaga, för hjälpen med diagram, Stefan Söderström för hjälp med provningar, Jonas Hansson för hjälpen med provberedning, Jimmy Stigh, min handledare på Geovetarcentrum, för idéer, råd och kommentarer, Per Olof och Gunilla Broberg för deras hjälp med översättningen

7

1 Introduktion 1.1 Problemställning Under flera hundra år har svensk granit använts som byggnadsmaterial i Sverige. Under årens lopp har man identifierat de sorter som fungerar väl som t ex kantstenar. Något som man tar för givet och inte behövt fundera så mycket på är varför vissa fungerar bättre än andra. Samma erfarenhet har man senare fått av annan sten som bryts och förädlas i Europa. Därför är t ex portugisisk granit också vanlig i dessa sammanhang och ett bra och fungerande alternativ till de svenska graniterna. På senare tid har emellertid mycket sten importerats från s k lågkostnadsländer, t ex Kina, Indien och Brasilien. Följden har varit att vi fått en hel rad med skador (t ex slagskador, frostskador och beständighetsproblem) i olika sammanhang. Det kan bero på direkt dåligt val av stenmaterial. I Sverige använder vi granit som gat- och kantsten och den allmänna åsikten har varit att granit är beständigt per definition. Att det finns dålig granit har man inte insett förrän helt nyligen. Tyvärr är den kunskapen fortfarande liten bland flera stenimportörer. Kvaliteten varierar och det är svårt att spåra en produkt (stenmaterial/natursten) från beställning till den har levererats. Att bergarter benämns med direkt felaktiga geologiska namn är inte heller ovanligt. Lösningen på problemet är att identifiera de egenskaper som är väsentliga för att vi skall få en kantsten av bra kvalitet. I detta sammanhang räcker det inte att läsa den nya europeiska produktstandarden eftersom den inte ger komplett vägledning om vilka egenskaper som bör verifieras eller vilka gränsvärden som är relevanta att använda i Sverige. Man måste se på de skador som uppstått och utreda vilka egenskaper som varit otillräckliga respektive tillräckliga. I samband med uppdragsarbete på SP samt samarbete med Ramboll (Danmark) har man kunnat konstatera att andelen mikrosprickor oftast är väsentligt högre i den kinesiska graniten än den svenska. Ökad andel mikrosprickor ger normalt sämre hållfasthet. Men det gäller också att karakterisera vilken typ av mikrosprickor som är ursprungliga och vilka som tillkommit genom ytbearbetning, t ex krysshamring och hur de påverkar kritiska egenskaper såsom böjdraghållfasthet och slaghållfasthet. 1.2 Regelverk och tekniska handböcker 1.2.1 Europastandarden (SS-EN 1343) Varför standardisering av stenar? För att natursten skall hålla måttet inom EU länder har man kommit överens om vilka krav en natursten ska uppfylla för att kunna användas i det tänkta området. Det kan vara användningsområden så som: gat- och kantsten, markbeläggning osv. För att kunna bestämma om en viss natursten uppfyller kraven måste vissa metoder användas. Metoderna kan variera beroende på naturstenens användningsområde. Några av de mest använda metoderna är som följer:

• Böjdraghållfasthet (SS-EN 12372) • Densitet (SS-EN 1936) • Vattenabsorption (SS-EN 13775) • Ultraljudhastigheten UPV (SS-EN 14579) • Utspjälkningshållfasthet (SS-EN 13364) • Slaghållfasthet • Petrografisk analys • Mikroskopisk analys

8

Dessa EU-standarder kommer att beskrivas mer utförligt i kapitel 4 under rubriken ”Metoder/Analys”. Natursten som används som byggmaterial måste vara CE märkt för att gälla inom EU ländernas gränser. Utan denna märkning kan man inte exportera till EU-länder. Flera länder, bl.a. Sverige, kräver dock inte CE-märkning i sig utan att man skall prova och redovisa på samma sätt. 1.2.2 Stockholms Trafikkontor Trafikkontoret har, i samarbete med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Svenska Stenindustriförbundet (SSF), tagit fram en handbok där vissa krav för kantsten beskrivs. Handboken följer huvudsakligen standarden EN 1343. Dagens samhälle befinner sig i en byggboom. Det byggs för fullt och inte minst har man öppnat för större användning av natursten. I en strävan om att få bästa priser har många företag importerar sten från andra länder som t.ex. Kina, Indien, Brasilien. Den importerade naturstenen är billig men i flesta fall håller den inte ”EU-standard”. Många företag som importerar sten missar den viktigaste delen, nämligen den petrografiska beskrivningen och betydelsen därav. Några av egenskaperna som man tar upp i den tekniska handboken är:

• Kantstenens längd t ex 600 – 2000 mm • Maximal bredd och höjd • Avvikelser hos ytor (endast raka kantstenar) • Radier (endast krökta kantstenar) • Ytjämnheter • Frostresistens • Böjhållfasthet • Utseende • Kemisk ytbehandling

1.2.3 Stenindustri handboken Även i Stenindustrins Stenhandbok finns välbeskrivna fakta och krav för natursten. Sveriges Stenindustriförbund (SSF i fortsättning) har tagit fram en handbok där man beskriver tekniska egenskaper för olika naturstensorter samt till olika utföranden och tekniska lösningar med natursten, bland annat i utemiljö. De beskrivna principer (här nedan) gäller framförallt natursten som kommer från Skandinavien. (Utemiljö, En handbok om natursten, SSF 2007) Olika bergarter: Granitgruppen Silikatstenar Skiffer Kalkstenar Karbonatsten Marmorsorter

9

Tekniska egenskaper som är upptagna i Stenindustrihandboken:

• Kemisk resistens • Hårdhet, avnötning • Böjdraghållfasthet • Porositet- frostbeständighet • Vittringsbenägenhet, rost och färgförändring • Tryckhållfasthet • Friktion/halksäkerhet

Estetiska egenskaper

• Färgvariation och mönster • Bilder, prover och referenser

10

2 Genomförande/Kantsten Användning av kantsten har ökat kraftigt p.g.a. bl.a. den byggbommen som råder i Sverige. Den ökningen har även medfört en kraftigt ökad import av kantsten. Importen är vanligtvis billigare men med osäker information om bergarten. Många gånger (nästan alltid) saknar importerade bergarter den geologiska informationen. De har bara olika marknadsnamn eller beteckningar om var de kommer från som t.ex. G350 L eller G350 M. Man tar för givet att granit är ett beständigt och homogent material som i de flesta fall inte behöver testas. Detta beror på de rykte som svensk granit har. Det är sannolikt att man antagit att all granit (svensk) är av hög kvalitet. 2.1 Tekniska egenskaper Den handbok som Trafikkontoret tagit fram beskriver vilka krav en kantsten ska uppfylla. Handboken är gjord efter EN 1343 standarden. På grund av den ökande antal skador hos kantstenar har flera aktörer (SP, Trafikkontoret i Stockholm och Göteborg, kommunerna Malmö och Eskilstuna och SSF) hållit möte om denna problematik. Man har kommit fram till att standarden EN 1343 på några ställen är direkt felaktig och dessutom har allvarliga brister. Därför har man beslutat att standarden bör revideras för att uppfylla alla krav som en kantsten ställs inför. Projektet (revidering av ovan nämnda metoder) syftar till att ta fram en ny metodik för provning av natursten som skall användas som kantsten, samt att ta fram förslag till kravgränser. Nya krav på kantsten kommer att underlätta för de inblandade aktörerna att välja rätt stenmaterial för rätt applikation. Som målsättning har man ett slutdokument med status motsvarande svensk standard för gat- och kantsten.

11

3 Material

3.1 Evjagraniten från Bohuslän Baltiska skölden – Jorden har många urbergsköldar och en av dem är den Baltiska skölden som Sveriges bergrund hör till. Dess bergrund har uppkommit genom flera orogeneser (bergkedjebildningar) då vulkaniska och sedimentära bergarter veckats och omvandlats på olika djup i jordskorpan. I samband med orogeneserna har stora volymer av magma (av granitisk sammansättning) intruderat. Genom erosion har urbergsskölden blivit synlig.

Figur 1. Baltiska skölden och dess indelning. (Sveriges National Atlas, Berg och Jord) Baltiska skölden delas in i olika provinser, beroende på ålder och vilka viktiga geologiska händelse som har ägt rum. Provinser är: Arkeiska, Svekokarelska, Transskandinaviska Magmatiska Bältet (TMB), Sydvästskandinaviska, Blekingeregionen och alkalina komplex och gångar. Sydvästskandinaviska Provinsen – Den här berggrunden har bildats för ungefär 1800-900 miljoner år sedan och består huvudsakligen av ortognejser bildade av kvartsförande djupbergarter (granit, granodiorit, tonalit). Denna provins delas i mindre delar/zoner. I öst begränsas provinsen av med Protoginzonen (en zon som kan följas från Skåne till Värmland). I den här zonen kan man urskilja övergångar från gnejser i Protoginzonen till graniter i det Transskandinaviska magmatiska bältet (figur 1). Mylonitzonen – sträcker sig från norska gränsen till Varberg i söder. Den här zonen är en viktig rörelsezon i den Sydvästskandinaviska provinsen där mycket kraftiga deformationer av berggrunden har skett vid den Svekonorvegiska orogenesen för 1000 miljoner år sedan. Ortognejser dominerar. Av basiska gång- och djupbergarter finns Värmlandhyperiterna, 1500 miljoner år. En annan speciell djupbergart är Varbergscharnockiten som har bildats i jordskorpan vid högt tryck och temperatur.

12

Figur 2. Fennoskandias latitudlägen och orienteringar under de senaste 2,7 miljarderna år är härleda ur paleomagnetiska undersökningar. Lägg märke till Sveriges latitudläge under Svekonorvegiska orogenesen.(Sveriges National Atlas, Berg och Jord) Stora Le-Marstrand gruppen – utgörs av gnejsiga och migmatiserade gråvackor. I denna komposition förekommer olika basiska vulkaniska lager och djup- och gångbergarter som hör till olika generationer. Till de allra yngsta hör Bohusgraniten, 920 miljoner år som även är urbergets yngsta granit. Bohusgranit (Evja är en sådan granit) – hälften av Bohusläns kustland består till största del av en ung massformig granit som är omgiven av äldre bergarter, i väster bl.a Stora Le-Martstrandformationen och i öster av en mer eller mindre starkt ådrad grå sedimentgnejs. Pegmatitiska och aplitiska gångar sträcker sig över Dalaformationens nordligaste partier. Bohusgraniten fortsätter mot norr in i Norge (Östfoldgranit) och bildar separata massiv i sydvästra Norge och sydvästra Värmland (Blomskogranit).

Figur 3. De magmatiska bergarterna namnges efter sitt innehåll av ljusa mineral(kvarts, mikroklin/ortoklas och plagioklas). Den vänstra figuren visar mineralinnehållet i några vanliga djupbergarter, den högra några vulkaniska ytbergarter. Granit är exempel på en bergart med ungefär lika delar kvarts, mikroklin och plagioklas. Geologiskt sett är Bohusgraniten ganska ung och är Sveriges yngsta urbergsgranit. Den har kristalliserat för mellan 950 och 1000 miljoner år (Eliasson och Schöberg 2003) och den är daterat till 919 ± 5 och 922 ±5 Ma. Bohusgraniten bildar en linsformad intrusion (lakkolit) i Bohusläns gnejskomplexet. Denna lakkolit är konvex uppåt och stupar vid kusten mot väster men inne i landet mot öster (Asklund 1947) figur 5.

13

Figur 4. Bohusgranitens form sedd i profil mellan havet utanför Hunnebostrand och Frändefors i Dalsland (Sveriges National Atlas, Berg och Jord) Bohusgraniten är bildad genom upplösning av äldre bergarter på stort djup i jordskorpan. De upplösta delarna har sedan i form av magma rört sig uppåt till den plats graniten har idag, fast inte allt på en gång utan i mindre enheter. Det här är orsaken till att bildning av olika färgade och olika grova granittyper. Vanligast är den röd till gråröda, fint medel- till medelkorniga typen. Enligt Bror Asklund är den äldsta av dessa granitvarianter den grå medel- till finkornig granit. Den näst äldsta är den gråröda medelgrova graniten och uppfyller största delen av lakkoliten. Yngsta graniten är den röda grova porfyriska, som ligger som en gångbergart i väster, figur 5.

Figur 5. Schematisk profil genom Bohusgraniten enligt Bror Asklund (1974), PH Lundhegård, Nyttosten i Sverige, Almqvist & Wiksell). På SP har vi haft två olika typer av importerade kinesisk granit som betecknas med olika marknadsnamn och koder utan någon geologisk förklaring. Dessa två typer av Kina granit kommer från två områden, Yantai-Taocun (ljust grå granit med stora fälspatkristaller) och Leizhou (gul granit). Det förstnämnda området ligger på en halvö i Gula Havet mot Korea i höjd med Seoul och den andra, Leizhou ligger i sydöstra Kina. Granit (latin – granum korn) är en av de vanligaste bergarten i den kontinentala jordskorpan. Granit är en vanlig och välkänt bergart. Huvudmineraler som graniten består av är: kvarts, fältspater och glimmermineral. Sekundära mineraler: prehnit, kalcit och klorit. Accessoriska mineraler: magnetit, apatit, zirkon, titanit, granat och monazit.( Eliasson och Schöberg 1990). Granit är en tålig och slitstarkt bergart och har använts länge inom byggnadsindustri för olika ändamål såsom byggnadssten, block och plattor.

14

3.2 Kinesisk granit från Yantai På grund av den saknade informationen om kinesisk granit har jag inte kunnat beskriva dessa i detalj. Jag har inte hittat någon bra geologisk information trots mina och min handledarens försök. Vi har använt ett brett kontaktnät för att skaffa information men utan resultat. Graniten är medelkornig till finkornig med stora fältspater som sticker ut. Den har en blå till grå färg och verkar tämligen friskt jämfört med den gula graniten. Graniten kommer från Yantai – Taocun området som ligger på en halvö i Gula Havet mot Korea (figur 6).

Fig. 6. Leizhou (kartan till vänster) området där gula kinesiska graniten kommer. Yantai området i Kina där grå kinesiska graniten kommer ifrån. 3.3 Kinesisk granit från Leizhou Den andra graniten kommer från Leizhou områden som ligger i sydöstra Kina (närmast Hong Kong, se kartan ovan). Graniten är ökänd i Sverige för dess dåliga rykte p g a kraftig tendens att vittra. Den har en gul till gulgrå färg, och är medelkornig. Det är svårt att avgöra om bergarten (kinesisk granit gul) är djupvittrad. Djupvittringen gäller de exemplar som har tagits för test på SP. Jag kan inte göra utlåtande (om djupvittring) om andra delar av Kina för att vi inte vet mycket om. Det är någon slags vittring men jag (i diskussion med andra geologer på SP, Borås) tror att det beror på den unika kemiska mineralsammansättningen. I SEM har två kinesiska graniterna använts och jag har undersökt deras sammansättning genom den mikrokemiska analysen. I den gula graniten har vi sett hur biotitskikten spjälkats upp av mineral som har hög halt av elementerna: Ce, La.(se figur 24-b1, under Resultat/Analys). Det finns djupvittrade graniter i andra delar av världen som t.ex. i Portugal, Norra Afrika osv. men i dessa länder man tar bort den delen som är vittrad. I den kinesiska gula graniten är mest plagioklas som vittrar. I Sverige har istiden gjort det möjligt att den yttersta delen av graniten blivit bortskrapad och friska delen har blivit synligt. Man kan säga att tack vare istiden i Sverige finns ingen djupvittring i graniten.

15

Figur 7. Kinesisk granit (gul). I bilden ser man omvandling av järnsulfider till järnsulfat och järnhydroxider(foto: Björn Schouenborg, SP). 3.4 Provkroppar 3.4.1 Ytbearbetningar Sedan länge har natursten använts som byggnadssten. Beroende på ändamålet har man använt olika ytbearbetningar. Den bearbetade ytan (ytstruktur) och färger varierar mycket med olika bearbetningar. Bergarter som är mörka eller kraftigt färgade varierar mer än de som är ljusa. En polerad yta framhäver stenens färg medan grövre bearbetningar mattar färgen. Ytbearbetnings metoder som använts mest är: Råkopp – kallas även naturyta, på kvartsit och vissa gnejser kallas även klovyta. Flammad – orden bränd och rustik använts ibland istället för flammad. Bearbetning innebär att kristallerna i stenens ytskikt spjälkar loss vid användning av en given temperaturchock som åstadkommes med en låga. Efter behandling med svets låga blir ytan lite vågigt med fria kristallytor. Krysshamrad – kallas även gradhuggen eller gradad. Bearbetningen utförs med tryckluftmaskin och verktyg (krysstans) med hårdmetalltänder. Man använder olika grader 1-5 (verktyg med olika avstånd) beroende på ändamål. Blästrad – sandblästring.En bearbetnings metod som orsakar en småknottring yta genom att använda en speciell blästersand som blåses mot stenen med tryckluft. Normalslipad – kallas även golvslipad. Slät yta med obetydliga slipränder. Finslipad – slät, ej speglande yta. Polerad – slät, speglande yta. Glansen skall bestå även efter tvättning med eter. För kantsten används vanligtvis två ytbearbetningsmetoder som är krysshamring och råhuggning . Dessa metoder använts mest för att kantstenen inte skall bli särskilt påverkad i hållfastheten och eventuell mikrosprickbildning. För prover har två granit typer använts Evja och Kina granit. Båda graniterna har studerats i olika ytbehandlingsformer som t.ex.

• Normalslipad • Krysshamrad • Råhuggen • Flammad

De ytbearbetningsformerna med fet stil är de som mest används till kantsten.

16

3.4.2 Dimensioner hos provkroppar Innan man börjar med proverna bör man ha provkroppar med olika ytbearbetning som är beskrivna ovan. På själva testet bör ytbearbetning noteras. Dimensioner har varit olika. Dessa dimensioner är baserade på deras (provkropparnas) tjocklek (h). Tjockleken (höjden) skall bli mellan 25 mm och 100 mm och skall bli större än två gånger av storleken av de största kornen i bergarten (stenen). Dimension (mm) Den totala längden (l) skall bli lika med sex gånger tjockleken. Bredden (b) skall bli mellan 50 mm och tre gånger tjockleken (50 mm <b<3h). Alla dessa förklaringar enligt Europastandarden EN 12732:1999 Dimension (mm) 30X30X180 50X50X300 80X80X480 30X200X200

17

4 Metoder/Analys Nedan följer korta beskrivningar av provningsmetoder och egenskaper. Materialet kommer delvis från MinBaS (Provning av svensk natursten enligt nya Europastandarder, 2004)rapporten. 4.1 Böjdraghållfasthet Egenskapen bestäms på prismor, ofta 50x50x300 mm, och är betydligt mer utslagsgivande och användbar än t ex tryckhållfasthet. Den bör t ex användas för alla typer av mark- och golvbeläggningar samt fasadsten. Egenskapen kan med fördel användas för dimensionering av plattornas yta och tjocklek då den provas tillsammans med utspjälkningshållfasthet för infästning med dubb. 4.2 Densitet Densitet erhålls ofta i samband med provning av vattenabsorptionen och visar mest om bergarten är vittrad eller ej. Fördjupad kunskap om vittring kan detekteras genom en petrografisk analys. 4.3 Vattenabsorption Denna egenskap tjänar som ett indirekt mått på beständighet, framför allt frostbeständighet. I de äldre tyska standarderna har man angivit att bergarter som har en vattenabsorption mindre än 0,5 vikt % är frostbeständiga och behöver därför inte provas ytterligare för den egenskapen. Vid något mildare klimat kan man använda 1,0 vikt % som gränsvärde. Principen för provning är att en torkad provkropp vägs och sänks därefter ned i vatten, först delvis och sedan helt. Vanligen efter ca 24 timmar kan man väga provkroppen. Skillnaden i vikt mellan torr och våt är den vattenmängd som absorberats/sugits upp. Själva provningsförfarandet är mer komplicerat men detta beskriver huvuddragen. Låga värden är att föredra även om porositet och permeabiliteten är nog så avgörande för att kunna göra en säkrare bedömning av frostbeständigheten. 4.4 Ultraljudhastigheten (UPV) Används för att mäta hastigheten av ultraljud genom sten. Våghastigheter kan variera beroende på material. Ultraljudapparaten består av en sändare och en mottagare. För utsändning och mottagning av signal används en elektronisk anordning som konverterar elektriska signaler till mekaniska signaler. V=l/t V- våghastighet km/s eller m/s l -avstånd t - tid Tabell 1. Våghastigheter i olika material (enligt Dornbuch) Vatten Luft Betong Sandsten Kalksten Marmor 1,48 km/s 0,33 km/s 4,43 km/s 2,86 km/s 4,31 km/s 6,69 km/s 4.5 Utspjälkningshållfasthet Egenskapen används för att kontrollera hållfasthet hos stenmaterial för användning som fasadpanel/platta. Resultatet används tillsammans med böj-draghållfastheten för dimensionering av plattans area och tjocklek.

18

4.6 Slaghållfasthet Hur väl ett t ex stengolv klarar av en fallande vinflaska eller andra typer av hårda stötar provas med en fallande stålkula som väger 1 kg. Det kan även röra sig om ”slag” från hårda metallhjul på kantsten och markplattor. Stålkulan släpps från en given höjd. Om provet inte spricker så ökar man fallhöjden tills den spricker. Därefter börjar man om med nya plattor och strax under den höjden som gav spricka i det inledande kontrolltestet. Man anger vilken energi som åtgår för att stenen skall spricka. I projektet har vi använt provningen för att se om den ger utslag för olika sprödheter hos bergarterna och deras ytbearbetningar. 4.7 Petrografisk analys/Mikroskopisk analys En komplett petrografisk analys utförd av en kunnig berggrundsgeolog med erfarenhet inom branschen kan många gånger användas för att säga om en bergart är lämplig eller inte för en tilltänkt användning. Man gör en visuell granskning av stenmaterialet för att få en första indikation på vad det är för en bergart och om den är vittrad eller frisk samt mineralkornstorlek. Därefter väljs en representativ del ut för tillverkning av mikroskopipreparat. Dessa är endast 25 μm tunna för att kunna genomlysas i en speciell sorts mikroskop som kallas polarisationsmikroskop. Ofta används fluorescerande färg som tillsats den epoxi man impregnerar stenen med (figur 8). Då kan man tydligare se porösa partier som t ex vittring och sprickor.

Figur 8. Petrografiskanalys utförs på 25μm tunna preparat som genomlyses i polarisationsmikroskop. Vid den mikroskopiska analysen kan man kvantifiera mineralinnehållet och bestämma bergarten. Dessutom kan man se om mineralkornen är friska och även se om det förekommer mikrosprickor och mineral som t ex kan ge missfärgning av stenen. En petrografisk analys är med andra ord en av de absolut viktigaste provningar som kan utföras på natursten. För projektet Stenhandboken är endast mineralsammansättningen kvantifierad då utrymmet på produktfaktabladet inte medgivit redovisning av en komplett analys.

19

Figur 9. Bohusgranit fotograferad i polarisationsmikroskop. Bild A är polariserad och visar olika fältspater, kvarts samt en liten andel glimmer. Bild B är tagen i fluorescensljus och visar sprickmönster i ljusgrönt. I övrigt är det en tät granit. Bildytan motsvarar 8,6x4,5 mm. Graniten i bilden är inte samma som jag har provat! (ur MinBaS rapporten SP) Den mest påfallande egenskapen som framträder vid en mikroskopisk analys av den kinesiska graniten är den mycket höga halten av mikrosprickor samt kraftigt omvandlade plagioklaskorn (figur 10).

Figur 10. Kinesisk granit fotograferad på motsvarande sätt som ovan. Det är tydligt att den är betydligt mer porös och har fler sprickor. Fältspaterna är omvandlade och porösa (se ex vid pil). Bildytan är samma som ovan, 8,6x4,5 mm. Graniten i bilden är inte densamme som jag har provat.(ur MinBas Rapporten, SP). Beträffande den petrografiska analysen så är det en kraftigt förenklad sådan som använts i projektet. Tunnslip har tillverkats för mikroskopisk kvantifiering av mineralsammansättningen. För att belysa användbarheten hos den petrografiska analysen har vi valt att jämföra en svensk och en kinesisk granit avseende porositet och förekomst av mikrosprickor. Det är inte sagt att all kinesisk granit håller samma låga kvalitet som den här visade! Vi har valt att använda den svenska granit som sedan gammalt är känd för hög halt mikrosprickor, dvs Bohusgraniten. Trots dess mikrosprickor är det en, sedan gammalt, mycket använd granit som inte har haft några problem med beständighet. Den här analyserade kinesiska graniten, och likvärdiga exemplar, har på flera håll i Sverige och Danmark gett upphov till avslagna kanter (på grund av sprödhet), missfärgningar (bl a på grund av dålig mineralsammansättning) och snabb nedbrytning vid frostpåkänning. Allt detta kan man härleda utifrån den petrografiska analysen.

A B

20

5 Resultat/Provningresultat 5.1 Böjdrag Tabell 2. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Evjagranit 50X50X300 mm Böjdraghållfasthet Evjagranit 50X50X300 mm Råhuggen Kryss. Sågad Sågad/VÅT Medelvärde Mpa 19,4 17,5 16,1 14,8Standardavvikelse 2,5 1,3 0,8 0,7

Böjdraghållfasthet Evjagranit 50X50X300 mm

02468

101214161820

Råhuggen Kryss. Sågad Sågad/VÅT

Ytbearbetning

Böj

drag

hållf

asth

et M

Pa

Figur 11. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Evjagranit enligt tabell 2 ovan. Tabell 3. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul). Böjdraghållfasthet Kinagranit 30X30X180 mm Kryss Sågad Flammad*Medelvärde Mpa 15,5 10,9 9,4Standardavvikelse 1,1 2,2 0,8

*Flammad eller blästrad.

21

Böjdraghållfasthet Kinagranit 30X30X180 mm

0

5

10

15

20

Kryss Sågad Flamad

Ytbearbetning

Böj

drag

hållf

asth

et M

Pa

Figur 12. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) enligt tabell 3 ovan. Tabell 4. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul). Böjdraghållfasthet Kinagranit 50X50X300 mm Kryss. Sågad FlammadMedelvärde MPa 11,3 9,7 12,5Standardavvikelse 0,6 0,8 5,5


02468

101214

Kryss. Sågad Flammad

Ytbearbetning

Böj

drag

hållf

asth

et M

Pa

Figur 13. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit(gul) enligt tabell 4 ovan. Tabell 5. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul). Böjdraghållfasthet Kinagranit 80X80X480 mm Kryss Sågad Flammad Medelvärde Mpa 11,4 15,7 14,2Standardavvikelse 0,5 1,4 3

22


02468

1012141618

Kryss Sågad Flammad

Ytbearbetning

Böj

drag

hållf

asth

et M

Pa

Figur 14. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) enligt tabell 5 ovan. Tabell 6. Medelvärde av böjdraghållfasthet (jämförelse) hos Evja- och Kinagranit (gul). Böjdraghållfasthet/JÄMFÖRELSE/Evja/Kinagranit Evja Kryss Kina Kryss Evja Sågad Kina Sågad Medelvärde Mpa 17,5 11,3 16,1 9,7 Standardavvikelse 1,3 0,6 0,8 0,8

Böjdraghållfasthet50X50X300mm/JÄMFÖRELSE/evjagranit/kinagranit

0

5

10

15

20

Evja Kryss Kina Kryss Evja Sågad Kina Sågad

Böj

drag

hållf

asth

et M

Pa

Figur 15. Medelvärde av böjdraghållfasthet (jämförelse) hos Evja- och Kinagranit (gul) enligt tabell 6 ovan.

23

Tabell 7. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) olika dimensioner. Böjdraghållfasthet Kinagranit/Jämförelse

K 30 S 30 F 30 K 50 S 50 F 50 K 80 S 80 F 80Medelvärde Mpa 15,5 10,9 9,4 11,3 9,7 12,5 11,4 15,7 14,2Standardavvikelse 1,1 2,2 0,8 0,6 0,8 5,5 0,5 1,4 3

KB=Kinagranit K=Kryss. S=Sågad F=FlammadDimension30X30X18050X50X30080X80X480

BöjdraghållfasthetKinagranit/JÄMFÖRELSE/

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

K 30 S 30 F 30 K 50 S 50 F 50 K 80 S 80 F 80

Ytbearbetning/Dimension

Böj

drag

hållf

asth

et M

Pa

Figur 16. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) olika dimensioner enligt tabell ovan. K=krysshamrad, S=sågad, F=flammad (blästrad)

24

5.2 Vattenabsorption och densitet Tabell 8. Resultat från provning av Vattenabsorption och densitet.

Massa torr 70 °C

Provkropp Massa torr Massa i efter provn. Provets Vatten-

identitet md vatten mtr densitet absorption

70 48 h 72 h 96 h 168 h 192 h ms 110°C Ab

(g) (g) (g) (g/cm3) (%)

1 1936,32 1624,20 0,00 1939,21 0,00 0,00 0,00 1939,21 0,00 6,135 0,15

2 1955,2 1634,90 0,00 1958,30 0,00 0,00 0,00 1958,30 0,00 6,034 0,16

3 1937,6 1623,00 0,00 1940,70 0,00 0,00 0,00 1940,70 0,00 6,087 0,16

4 1942,6 1625,60 0,00 1945,70 0,00 0,00 0,00 1945,70 0,00 6,057 0,16

5 1961,4 1638,20 0,00 1964,48 0,00 0,00 0,00 1964,48 0,00 5,999 0,16

6 1954,4 1638,30 0,00 1957,40 0,00 0,00 0,00 1957,40 0,00 6,112 0,15

7 1979,3 1650,20 0,00 1982,41 0,00 0,00 0,00 1982,41 0,00 5,946 0,16

8 1925,9 1617,70 0,00 1928,83 0,00 0,00 0,00 1928,83 0,00 6,178 0,15

9 1952,7 1631,90 0,00 1955,60 0,00 0,00 0,00 1955,60 0,00 6,020 0,15

10 1950,07 1631,80 0,00 1953,03 0,00 0,00 0,00 1953,03 0,00 6,058 0,15

Medelvärde 1949,55 1631,58 - - - - - 1952,57 0,00 6,06 0,15

Standardavvikelse 14,97 9,45 - - - - - 15,01 0,00 0,07 0,00

Massa yttorr, mi (g)

5.3 Ultraljud Tabell 9. Ultraljud. Provkroppar och dess transporttid för ljudvågen i mikrosekunder. Ultraljud Evjagranit/Våt/50X50X300 Provkropp nr. Mikrosekund

1 54,2 2 53,2 3 53,2 4 53,2 5 53,6 6 53,2 7 53,6 8 53,6 9 53,6

10 54,3

25

5.4 Utspjälkningsmetoden Tabell 10. Medelvärde av utspjälkningsmetoden hos Evjagranit, sågad och krysshamrad. Utspjälkningsmetoden Evjagranit Sågad och Krysshamrad Sågad Kryss. Medelvärde (N) Brottlast 1 784,60 2 032,22 Standardavvikelse 433,86 478,88

Utspjälkningsmetoden

1 600,00

1 700,00 1 800,00

1 900,00 2 000,00

2 100,00

Sågad Kryss.

Ytbearbetning

Bro

ttla

st N

Figur 17. Medelvärde av utspjälkning hos Evjagranit/sågad och krysshamrad enligt tabell 10 ovan. 5.5 Slaghållfasthet Tabell 11. Medelvärde av slaghållfasthet hos Evjagranit, råhuggen, krysshamrad och sågad. Slaghållfasthet Evjagranit 30X200X200 mm Råhugg. Kryss Sågad Medelvärde (W) 12 6 6Standardavvikelse 1 1 0

SlaghållfasthetEvjagranit30X200X200mm

02468

101214

Råhugg. Kryss Sågad

Ytbearbetning

Sla

ghål

lfast

het W

Figur 18. Medelvärde av slaghållfasthet hos Evjagranit, råhuggen, krysshamrad och sågad enligt tabell 11 ovan.

26

Tabell 12. Medelvärde av slaghållfasthet hos Kinagranit (gul), krysshamrad, kryss neråt och sågad. Slaghållfasthet Kinagranit 30X200X200 mm Kryss. Kryss, neråt Sågad Medelvärde (W) 8 7 5 Standardavvikelse 0 1 0

SlaghållfasthetKinagranit30X200X200 mm

0123456789

Kryss. Kryss. Neråt Sågad

Ytbearbetning

Sla

ghål

lfast

het W

Figur 19. Medelvärde av slaghållfasthet hos Kinagranit (gul), krysshamrad, kryss. neråt och sågad enligt tabell 12 ovan. Tabell 13. Medelvärde av slaghållfasthet av Evja och Kinagranit (gul)/Jämförelse Slaghållfasthet/JÄMFÖRELSE/Evja/Kinagranit EvjaKryss EvjaSågad KinaKryss KinaSågadMedelvärde W 6 6 8 5Standardavvikelse 1 0 0 0

27

Slaghållfasthet/JÄMFÖRELSE/Evja/Kinagranit 30X200X200 mm

0123456789

EvjaKryss EvjaSågad KinaKryss KinaSågad

Ytbearbetning

Sla

ghål

lfast

het W

Figur 20. Medelvärde av slaghållfasthet hos Evja och Kinagranit (gul)/Jämförelse enligt tabell 13 ovan. Tabell 14. Resultat från extra provning av Kinagranit/gul/grå och Bjärlövgranit. Böjdraghållfasthet, 3-punktbelastning

KinagranitGrå Kinagranit Grå KinagranitGul KinagranitGul Bjärlöv BjärlövKryss. Sågad Kryss Sågad Kryss Sågad*

Medelvärde MPa 11,4 11,6 11,8 12,4 14,9 15,8Standardavvikelse 0,8 0,8 0,3 0,5 1,1 0,4

*sågad från kryss. plattan

Böjdraghållfasthet/Kinagranit(grå+gul)/Bjärlöv

02468

1012141618

Kryss. Sågad Kryss Sågad Kryss Sågad*

KinagranitGrå Kinagranit Grå KinagranitGul KinagranitGul Bjärlöv Bjärlöv

Ytbearbetning

Böjd

ragh

ållfa

sthe

t MPa

Figur 21. Resultat från extra provning av Kinagranit/gul/grå och Bjärlöv granit.

28

5.6 Petrografisk beskrivning och analys 5.6.1 Petrografisk beskrivning av Evjagranit Evjagraniten är massformig, medelkornig och har en grå till gråröd färg. Enligt Point Counting metoden kan man se att Evjagraniten har samma mängd kvarts och plagioklas dvs 33% av volymen (se tabellen nedan) därefter kommer kalifältspat med 28,8% och biotit med 4,2%. I den mikroskopiska analysen kan man se att kvartskornen är runda medan kalifältspatkornen är elongerade. Habitus är subhedral och kornstorleken varierar från 0,5 – 3,5 mm. Bergarten domineras av raka korngränser men lobate (bågformade) korngränser förekommer också. Tabell 15. Resultat från punkträkningen av Evjagranit Evja Volym% Mätosäkerhet Kvarts 33 4,1Kalifältspat 28,8 4Plagioklas 33,2 4,1Biotit 4,2 1,8Opaka 0,8 0,8

Tabell 16. Resultat från den kvalitativa mikroskopiska analysen av Evjagranit Position Egenskap 7.1 Fabric 7.2 Beståndsdelar 7.2.1 Mineral/Korn Plag,K-fsp,Qz,biotit 7.2.1.1 Sammansättning Se punkträkning 7.2.1.2 Kornstorlek mm max 0,5-5 7.2.1.2 Typisk kornstorlek 3,5 mm 7.2.1.3 Habitus Subhedral 7.2.1.4 Form Qz runda, Klf elongerade 7.2.1.5 Korngränser,rak,lobate serrated Rak, lobate 7.2.1.6 Fördelning,homogen,heterogen,lagrad Homogen 7.2.1.7 Orientering Ingen 7.2.1.8 Vittring Ingen

Tabell 17. Resultat från den kvalitativa makroskopiska analysen av Evjagranit Egenskap Färg Grå till gråröd Fabrik Massformigt Kornstorlek mm < 5 Öppna och fyllda mikroskopiska sprickor Inga Vittring Ingen

29

Figur 22. Evja granit i polarisations mikroskop. Bildytan motsvarar 8,6X 6,5 mm. Bilden visar kalifältspat, plagioaklas, kvarts och biotit. 5.6.2 Petrografisk beskrivning av Kinagranit (gul) Makroskopiskt är Kinagranit (gul) massformig, medelkornig med en gul till gulvit färg. Från Point Counting ser man att plagioklas dominerar i mineralsammansättning med 37% vol följt av kvarts med 34% och kalifältspat med 25%. Jämfört med Evjagraniten innehåller kinesisk granit mer plagioklas och mindre kalifältspat. I mikroskop kan man studera att graniten har en zenoblastisk textur. Mineral sammansättningen är: albit, kalifältspat och kvarts. Habitus är anhedral. Oregelbunden form med serrated (taggiga) korngränser (se bilden nedan). Vittrade fältspater kan iakttagas. I en provkropp med kinesisk granit kan man se järnsulfider som omvandlats och som gör att bergarten blir lite svagare i sin hållfasthet (järntecken på vittring därför svagare). Tabell 18. Resultat från punkträkning av provet Kinagranit (gul) Kina granit (gul) Volym % Kvarts 34 Plagioklas 37 K-fältspat 25 Biotit 3 Amfibol Opak 0,6 Total 100 Antal punkter 500

30

Tabell 19. Resultat från den kvalitativa mikroskopiska analysen Kinagranit (gul) Position Egenskap 7.1 Fabric Zenoblastisk 7.2 Beståndsdelar 7.2.1 Mineral/Korn Albit,Klfs,Qz 7.2.1.1 Sammansättning Se punkträkning 7.2.1.2 Kornstorlek mm max 0,4 – 3 mm 7.2.1.2 Typisk kornstorlek 2 mm 7.2.1.3 Habitus Auhedral 7.2.1.4 Form Oregelbundna 7.2.1.5 Korngränser,rak,lobate serrated Serrated 7.2.1.6 Fördelning,homogen,heterogen,lagrad Heterogen 7.2.1.7 Orientering Ingen 7.2.1.8 Vittring Vittrade fältspater

Tabell 20. Resultat från den kvalitativa makroskopiska analysen Kinagranit (gul) Egenskap Färg Gul till gulvit Fabrik Massformigt Kornstorlek mm <5 mm Öppna och fyllda mikroskopiska sprickor Inga Vittring Vittrade fältspater

Figur 23. Kinagranit gul – polarisation bild. Bildytan motsvarar 8,6X6,5 mm. Man ser tydligt i provet att fältspaterna vittrar (gul pil). Vittring av kalifälspater bildar kaliumglimmrar och kvarts. Kalifältspatkorn som omkristalliserar i en finare matrix (grön pil). Plagioklas kan sericiteras (genom tillförsel av vatten och kalium). Men det finns även ovittrade fältspater exempelvis plagioklas med albittvilling markerad här med blå pil.

31

5.6.3 Petrografisk beskrivning av Kinagranit (grå) Makroskopisk har kinesiska graniten (grå) en massformig textur med stora fältspat kristaller som dominerar i den medelkorniga matrixen. Graniten har en grå färg. Point Counting visar att plagioklasen dominerar med hela 67% av kvarts med 27% (mycket mindre än i de två ovannämnda granit typerna) och kalifältspat utgör bara 4%. I mikroskop ser man också mineralsammansättningen; plagioklas, kvarts, kalifältspat, biotit och amfibol (se bilden nedan). Habitus är subhedral, formen av korn elongerade med raka korngränser. Tabell 21. Resultat från punkträkning av provet Kina granit (grå) Kina granit (grå) Volym % Kvarts 27 Plagioklas 61 K-fältspat 4 Biotit 5 Amfibol 3 Opak 0.2 Total 100 Antal punkter 500

Tabell 22. Resultat från den kvalitativa mikroskopiska analysen Kina granit (grå) Position Egenskap 7.1 Fabric 7.2 Beståndsdelar 7.2.1 Mineral/Korn Plag,Qz,Klfs,biotit,amfibol 7.2.1.1 Sammansättning Se punkträkning 7.2.1.2 Kornstorlek mm max 0,4 – 3 7.2.1.2 Typisk kornstorlek 3 mm 7.2.1.3 Habitus Suhedral till euhedral 7.2.1.4 Form Elongerade 7.2.1.5 Korngränser,rak,lobate serrated Rak 7.2.1.6 Fördelning,homogen,heterogen,lagrad Homogen 7.2.1.7 Orientering Ingen 7.2.1.8 Vittring Ingen

Tabell. 23. Resultat från de kvalitativa makroskopiska analysen Kina granit (grå) Egenskap Färg Grå Fabrik Massformigt Kornstorlek mm <5 och 5mm-10 Öppna och fyllda mikroskopiska sprickor Inga Vittring Ingen

32

Figur 24. Kinagranit grå – Bilden visar plagioklas, kvarts, kalifältspat, biotit, amfibol (gul pil). Mineralkornen har raka korngränser och serrated (röd pil) korngränser. Bildytan motsvarar 8,6X6,5 mm.

33

5.6.4 SEM analys av Kinagranit (gul)

Figur 25. Kemisk mikroanalys av kinesisk granit (gul) i SEM. Bild a- kinagranit med iögonfallande missfärgningar (omvandling av järnsulfider till järnsulfat och järnhydroxider)se bild g för analys. Bild b- en SEM bild av figur a. Figurer c, d, e och f visar element kartering enligt Spektrum 1 i figur b, där kan man se fördelning av elementerna Ca, Si, S och Fe. Figur b1 är en förstoring av figur b. Figur b2 en diagramform av de sällsynta elementerna Ce och La enligt figur b1. En An-halt har gjorts i SEM/EDS och resultaten visas här nedan. Tabell 24. Semikvantitativ analys i SEM/EDS (Energy Dispersed Microanalys),(Jan Erik Lundqvist) Gul granit Grå granitElement Weight% Formula Number of ions Element Weight% Formula Number of ionsNa 9,26 Na2O 1,08 Na 6,72 Na2O 0,77Al 11,06 Al2O3 1,1 Al 11,45 Al2O3 1,12Si 29,51 SiO2 2,83 Si 31 SiO2 2,9K 0,37 K2O 0,03 K 0,38 K2O 0,03Ca 1,13 CaO 0,08 Ca 1,8 CaO 0,12Fe 1,14 FeO 0,05 O 48,64 8O 47,53 8 Totals 100Totals 100 Cation sum 4,93

Cation sum 5,17

Gul granit An 0-10Grå granit An 10-20 An-halt på Evjagraniten (Bohusgraniten) är An22-An30 (Eliasson, Ahlin, Pettersson, 2003)

Si-fördelning

Ca-fördelning

S-fördelning

Fe-fördelning

a

b

c

d

e

f

g

b1

b2

34

Efter mätningar gjorda i SEM och med hjälp av Energy Dispersed Microanalys kunde man konstatera An halten på olika plagioklas i två kinesiska graniter (gul och grå). Den tredje graniten Evja är inte undersökt i denna mikroanalys. Uppgifterna är hämtade ur Emplacement mechanism and thermobarometry of the Sveconorvegian Bohus granite, SW Sweden av författarna som ovan. Bohus graniten är mycket väl undersökt av dessa författare så jag använde deras information om An halten. 5.6.5 Mikrosprickor

Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4

Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Figur 26. Bilderna visar mikrosprickor på Evjagranit krysshamrad. Bildytan är 5,5 X 4,2 mm

Bild 1 Bild 2 Bild 3 Bild 4

Bild 5 Bild 6 Bild 7 Bild 8 Figur 27. Bilderna visar mikrosprickor på Evjagranit råhhugen. Bildytan är 5,5 X 4,2 mm Djupaste sprickan i bild 4 med 3,5 mm in i stenen från den ytbearbetade ytan och den minsta med 0,13 mm.

35

Figur 28. Jämförelse av mikrosprickor i en hörn av tunnslip av Evjagranit (A) och Kinesiskgranit gul (B) båda med krysshamrade ytberbetade ytor. Bildyta motsvarar 5,5x4,2mm.

A B

36

6 Diskussion 6.1 Hållfasthet 6.1.1 Böjdraghållfasthet Provkroppar som bestod av tre olika graniter, Evja och två kinesiska (gul och grå granit) har prövats för att kolla ytbearbetningens inverkan på deras hållfasthet och mikrosprickor. För trepunkts böjdrag metoden (se kapitel 4 Metoder och analys) har olika provkroppar använts från de minsta 30X30X180 mm till de största 80X80X480 mm. Utöver de dimensionerna har jag även använt: 50X50X300. Ytbearbetning på dessa provkroppar var olika som:

• Råhuggen • Krysshamrad • Sågad • Flammad (blästrad)

Beträffande den flammade ytbearbetningen måste man komma ihåg att det hela tiden funnits misstankar om den verkligen var flammad eller ej? Enligt tidigare erfarenhet tror man att det möjligen kan handla om blästrad ytbearbetning. Den danska leverantören kunde inte ge information om detta och det går inte att med säkerhet avgöra eftersom det handlar om en vittrad granit som inte uppför sig som en frisk sådan.. De inledande resultaten var inte som förväntade. Krysshamring innebär att ytan spräcks upp, av vilken anledning hållfastheten går ned. Emellertid visar endast ett diagram sådant resultat; den med kinesisk granit med måtten 80X80X480 (se kapitel 5, Resultat och analys). I andra diagram visas högre hållfasthet på den krysshamrade graniten än de sågade eller flammade. Orsaken till olika värden kan det vara stenproducenternas sågning av produkten (natursten, i det här fallet granit) utan att tänka på foliationens orientering eller dess inverkan på hållfastheten hos slutprodukten. Foliationen spelar en stor en stor roll i samband med provning av hållfasthet och därmed även för hållfastheten hos den färdiga produkten. Detta är sannolikt svaret på de avvikande värdena. Hos flera av provkropparna var det svårt att urskilja en foliations- riktning. Dock gällde detta inte alla provkroppar vilket kan illustreras med figur nedan (se två bilder med två olika typer av foliation). Homogena, mer massformiga provkroppar gav relevanta värden medan de heterogena gav avvikande värden.

Figur 29. Två olika typer av foliation. (Foto: Fatmir P.)

37

Eftersom avvikanden värden har förekommit har kompletterande tester gjorts av Jonas Hansson. Resultaten visade som man kan förvänta sig. Krysshamrade ytbearbetade provkroppar har lägre hållfasthet! (figur 21). Det är nu bekräftat att en yta som blir mer fysiskt påfrestad orsakar lägre hållfasthet än en ytbearbetad yta som utsätts för mindre fysisk påfrestning. Genom att noggrant studera foliationen och välja provplattor med enhetlig foliation har vi haft möjlighet att kunna bortse från denna variabel som foliationen innebär. Vi har krysshamrat ena delen av plattan och låtit den andra halvan vara sågad. Först då får vi helt konsekventa resultat. Det visar sig vara en relativt liten skillnad men systematisk. Skillnaden i hållfasthet, för dessa graniter, mellan krysshamrad och sågad yta är upp till 6 %. Notera att vi då haft den krysshamrade ytan nedåt vilket är den mest ogynnsamma orienteringen. Detta resultat är en klar fördel för såväl producent som beställare. Producenten slipper betala för extra provning av varje produkt med varje ytbearbetning som han/hon använder och beställare slipper oroa sig om en stor hållfasthetsminskning och hur man skall föra in detta i kravdokumenten. 6.1.2 Slaghållfasthet Olika hållfasthetstester har gjorts genom att låta en fallande kula ramla först från 150 mm och kontinuerligt höja höjden med 50 mm. Efter några slag gick plattan till brott. Plattorna var olika ytberbetade såsom olika graniter, Evjagranit och kinesisk granit (gul). Även här förekom avvikande värde. De krysshamrade plattorna av kinesisk granit hade högre slaghållfasthet (se diagram under Resultat) än de sågade plattorna. Hos Evjagraniten var värden ungefär lika för både krysshamrade och de sågade plattorna. Dimensioner på plattor var 30x30x200 mm. 6.2 Mikrosprickor För att undersöka mikrosprickor har tunnslip gjorts med tjocklek på 25μm som sedan genomlyses i polarisationsmikroskop. Fluoroscerande färg har använts som i sin tur tillsätts epoxy som impregnering av stenen. Tunnslipen tillverkades av Ramboll (Danmark). I samband med tunnslip tillverkning måste man påpeka att de inte är gjorda enligt samma metod som man använder på SP i Borås. De har sannolikt använt olika undertryck i samband med impregneringen. (enligt diskussion med Björn Schouenborg) Efter analys i mikroskop har bilder tagits. Målet var att mäta alla mikrosprickor beroende på granitsort eller ytbearbetad yta. Råhuggen, krysshamrad och sågad var ytor som har undersökts. Granitsorterna var Evjagranit och kinesiskgranit (gul och grå). Efter noggrann mätning, har inte någon stor inverkan av ytbearbetning kunnat bekräftas. Mikrosprickor som en del av mikrostrukturen i bergarten har varit obetydliga. Den minsta mikrosprickan som har mäts hos råhuggen Evjagraniten var 0,13mm och största 3,5 mm. Båda mätningar gäller från kanten av den ytbearbetade ytan och in stenen. Genomsnitten av alla mätta mikrosprickor var 0,7 mm. De mikrosprickor som orsakas av stenens ytbearbetning skiljer sig från andra naturliga mikrosprickor, intragranulära, transgranulära och korngränsmikrosprickor, se figur nedan. De nybildade mikrosprickor har en parallell riktning med den bearbetade ytan och de flesta börjar direkt på kanten för att fortsätta lite mot olika mineralkorn. Ibland tränger sig de genom andra mineralkorn för att fortsätta vidare med en parallell tendens.

38

Figur 30. Naturliga mikrosprickor. (Åkesson 2004) Den kinesiska graniten (gul) har en hög sprickhalt. Inom naturstensområdet börjar man mer och mer ifrågasätta dess användning på grund av dess låga hållfasthet och vittringsbenägenhet. Evjagraniten har använts under mycket lång tid och visat sig vara beständig. Den är utvald till projektet därför att den trots detta är den granit som har flest mikrosprickor av alla undersökta graniter som använts för naturstenproduktion i Sverige (MinBaS-rapport, SP). Det är dock inte på långa vägar lika många mikrosprickor som i de undersökta kinesiska graniter. Evjagraniten är inte heller vittrad, delvis tack vare den istid som en gång dominerade i Sverige. Den (isen) måste hjälpt till genom att den eventuella vittrade delen har blivit bortskrapad och den friska graniten har sett dagen. Kinesiska graniten särskilt den gulfärgade, har en omfattande vittring som resultat av omvandling av mineral. Framförallt är fältspaterna omvandlade genom sericitisering. Hos den här graniten (kinesisk gul) kan man i polarisations mikroskop se ett stort antal mikrosprickor som är naturliga. Många transgranulära, intragranulära och korngräns mikrosprickor som genomskär varandra, har noterats, och gjort den mycket porös (figur 10). Dessa egenskaper gör att kinesiska graniten har lägre hållfasthet och sämre beständighet än t.ex. Evjagranit. Mineralsammansättningen hos alla tre granitsorter är väldigt lika En provkropp (figur 7) har valts ut för den iögonfallande missfärgningen. Den har vidare analyserat i SEM mikroskop och bilderna och diagram har skapats utifrån de resultat man fick. (figur 25). Genom att elementkartering gjorts har vi kommit fram att missfärgningar är ett resultat av omvandling av järnsulfider till järnsulfat och järnhydroxid. (figur 7). Under SEM analysen har vi sett att i den utsatta kinesiska graniten (figur 25) i en större förstoring, sällsynta element som Ce, La och några andra. Särskilt märkbart var en biotit i vilken biotitskikten spjälkats upp av mineral med hög halt av Ce och La, som SEM bilder visar (figur 25,b1) Man tror att dessa sällsynta element har sitt ursprung från rester av magmalösning, (Bowen’s Reaction Serie, figur 31). Man kan med andra ord säga att just det här provet som vi har undersökt extra är en sent kristalliserat granit. Se även resultattabeller i kapitel 4.

39

Figur 31. Bowen’s reaction serie

40

7 Konklusioner Syftet med mitt examensarbete var att undersöka ytbearbetningens inverkan på mikrosprickor och hållfasthet hos kantsten av granit. Projektet var ett samarbete mellan SP- Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Trafikkontoren i Stockholm och Göteborg, kommunerna i Malmö och Eskilstuna, samt SSF- Sveriges Stenindustriförbundet. Målet i det här samarbetet var att kunna presentera underlag till en förbättring av kraven på kantsten. Den krysshamrade kantstenen gav lägre värde på hållfasthet än de som var sågade. Ytor som utsätts för större fysisk påfrestning ger alltså lägre hållfasthet. Skillnaden är dock ganska måttlig, i storleksordningen mindre än 6 %. Vad gäller mikrosprickor kan man konstatera att ytbearbetning inte ger djupa sprickor. Mätningar och mikroskoperingsanalys visade att sprickor i de undersökta graniterna går in, som djupast, 3,5 mm. Djupaste sprickorna finns i den råhuggna stenen. När det gäller mikrosprickor, rekommenderas att man räknar bort 5 mm (då är man på säkra sidan) av tjockleken för krysshamrade ytor i samband med beräkning av böjdraghållfasthet. Foliationen spelar en betydande roll i samband med provuttag och provning av hållfasthet. När provkroppar sågas ut utan hänsyn tagen till foliationen riskerar man att spridningen i resultaten blir så stor att det inte går att skilja mellan inverkan av foliationen och ytberabetningen. Därför skall man alltid beakta foliationen i samband med tillverkning och provning. Resultaten vid provning av slaghållfasthet har visat att det inte är en lämplig metod för att bedöma ytbearbetningens inverkan. Fortsatt arbete behövs för att kunna ge trafikkontoren och industrin komplett underlag för att ställa relevanta upphandlingskrav. Ett förslag till framtida arbete är fukthalten i stenen som är en viktig parameter att gå vidare med.

41

8 Referenser Bergarter och mineral, Price M., Walsh, K., pp 44, Bonniers Naturguider 2005. Blatt,H,.Tracy, R.,Owens,B., Petrology, Igneous, Sedimentary and Metamorphic. D´Avis,S., Ultraljudundersökning av sten, pp18, En litteratur studie om metoden och dess tillämpning Eliasson, Th., Schöberg, H., U-Pb dating of the post-kinematic Sveconorvegian (Grenvillian) Bohus granite,SW Sweden: evidence of restitic zircon. Eliasson, Th., Ahlin S., Pettersson, J., Emplacement mechanism and thermobarometry of the Sveconorvegian Bohus granite,SW Sweden. Lindström,M., Lundqvist,J.,Lundqvist, Th.,pp134-137, Sveriges geologi från urtid till nutid. Lundegårdh PH.,Nyttosten i Sverige, pp 118-121,Almqvist&Wiksell, Stockholm, 1971,Första upplagan. Lundegårdh,P. Lundqvist, J. Lindström, M., Berg och jord i Sverige, Almqvist & Wiksell, 1964, Fjärde upplagan. Lundegårdh, H, Per, Stenar i färg, pp 140-146. SSF-Sveriges Stenindustriförbund 2007, pp 12-15 och 41, En handbok om – Natursten. SSF- Sveriges Stenindustriförbund, Natursten allmänt 1, pp 42-47. Stenkartoteket, Svenskt-norskt Stenkartotek, 2003, SSF-Sveriges Stenindustriförbund. Sveriges National Atlas, Berg och Jord, pp 16-21, Tredje utgåvan, 2002 Schouenborg, B., Relevanta krav för upphandling av gat- och kantsten, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, 2007. Presentation i samband med SSF årsmöte Schouenborg, B., Söderstöm, S., Provning av svensk natursten enligt nya, Europastandarder, MinBaS rapport. Åkesson, U., Rapport, 2007-05-09, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Åkesson, U., Lindqvist JE., Bildanalys av mikrostrukturer i kristallina bergarter, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås. Bilder: Figur 1,2, 3, 4 Sveriges National Atlas Figur 5, Nyttosten i Sverige sid 118. Figur 6, SwedWatch Figur 7, (Foto Björn Schouenborg) Figur 8, 9, 10, MinBaS Rapport, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Figur 22,23,24,26,27,28,29 (Foto Fatmir Preteni) Figur 25, SEM bilder, Jan Erik Lundqvist Figur 30, Åkesson,U, 2004 Figur 31, Google, geoweb.tamu.edu

42

Bilagor

1. Detaljerade resultattabeller 2. Kartor SV svenska berggrunden 3. Tabell över ytbearbetning och användningsområden

samt illustration

43

Bilaga 1. Detaljerade resultattabeller Tabell 1. Resultat av böjdraghållfasthet av Evja granit, råhuggen, 50X50X300 mm.

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304 EY-R50

Diameter belastningslinjal 20 mm Stensort: Evja granit

Upplagsavstånd 250 mm Ytbearbetning: Råhuggen

Belastningshastighet: 0,25 MPa/s Dimension: 50X50X300mm

Belastningsriktning: Vertikal Datum: 2007-09-26Torktemp 70 °C Utfört av: Fatmir Preteni

Längd, L Bredd, b Höjd, h Brottlast Böjdraghållfasthet KommentarF Rtf

(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)300,0 49,00 45,00 5,65 21,4300,0 49,00 46,00 5,43 19,6300,0 51,00 47,00 6,03 20,1300,0 51,50 49,00 6,91 21,0300,0 51,30 49,00 4,72 14,4300,0 48,00 48,00 4,93 16,7300,0 51,50 51,00 7,83 21,9300,0 51,30 51,00 7,83 22,0300,0 48,00 48,00 5,77 19,6300,0 48,00 48,00 5,16 17,5

19,42,5

MedelvärdeStandardavvikelse

Anm.

Provkropp

märkt

123456789

10

Tabell 2. Resultat av böjdraghållfasthet av Evja granit, sågad, 50X50X300 mm.

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304 EY-S50


Upplagsavstånd 250 mm Ytbearbetning Sågad/Slipad

Belastningshastighet: 0,25 MPa/s Dimension: 50x50x300



(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)298,0 49,00 48,90 5,32 17,0300,0 49,50 50,00 5,36 16,2297,0 49,20 49,90 5,23 16,0297,0 49,90 50,30 5,79 17,2298,0 49,60 49,40 5,40 16,7298,0 50,00 50,60 4,96 14,5298,0 50,20 48,70 5,03 15,8298,0 50,00 49,60 5,09 15,5298,0 49,60 49,90 5,36 16,3298,0 50,30 49,50 5,15 15,7

16,10,8


Provkropp

märkt

123456789

10

44

Figur 3. Resultat av böjdraghållfasthet av Evjagranit, krysshamrad 50x50x300 mm Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304 EY-K50


Upplagsavstånd 250 mm Ytbearbetning: Krysshammrad

Belastningshastighet: 0,25 MPa/s Dimension: 50X50X300



(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)300,0 49,50 51,00 5,63 16,4300,0 49,40 47,80 6,13 20,4300,0 50,70 52,00 6,09 16,7300,0 49,30 51,20 5,5 16,0300,0 49,60 51,20 5,99 17,3300,0 49,00 51,00 5,92 17,4300,0 49,60 51,40 5,77 16,5300,0 50,00 50,80 6,35 18,5300,0 49,30 51,50 6,23 17,9300,0 49,30 51,50 6,23 17,9

17,51,3


Provkropp

märkt

123456789

10

Tabell 4. Resultat av böjdraghållfasthet av Evjagranit, sågad (våt tillstånd), 50X50X300 mm.

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304 EY-S50 (VÅT)


Upplagsavstånd 250 mm Ytbearbetning Sågad/Normalslipad

Belastningshastighet: 0,25 MPa/s Dimension: 50x50x300

Belastningsriktning: Vertikal Datum: 2007-10-01Torktemp °C Utfört av: Fatmir Preteni


(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)299,6 50,80 48,60 4,4 13,8299,8 51,60 49,60 4,99 14,7299,6 50,60 49,40 4,5 13,7299,7 50,70 50,00 4,79 14,2299,9 50,70 49,60 5,03 15,1299,6 50,60 49,30 5,04 15,4300,0 50,10 49,80 5,27 15,9298,0 49,40 48,90 4,79 15,2299,7 50,00 49,10 4,69 14,6299,6 49,40 50,20 4,98 15,0

14,80,7

1617181920


Provkropp

märkt

1112131415

45

Tabell 5. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), krysshamrad, 30X30X180 mm. Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304-X

Diameter belastningslinjal 20 mm Stensort: Kina granit KB y-K30

Upplagsavstånd 150 mm Ytbearbetning: Krysshamrad




(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)181,0 29,00 29,00 1,79 16,5180,0 29,00 29,00 1,53 14,1181,0 29,00 29,00 1,73 16,0180,0 29,00 29,00 1,5 13,8180,0 29,00 29,00 1,90 17,5180,0 30,00 29,00 1,69 15,1180,0 29,00 27,50 1,55 15,9180,5 30,00 28,00 1,66 15,9180,0 30,00 28,00 1,6 15,3180,0 30,00 28,00 1,6 15,3

15,51,1


Provkropp

märkt

123456789

10

Tabell 6. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul),flammad, 30X30X180 mm

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304-X2

Diameter belastningslinjal 20 mm Stensort: Kina granit KB y-F30

Upplagsavstånd 150 mm Ytbearbetning: Flammad




(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)181,0 29,00 29,00 0,92 8,5180,0 30,00 29,50 1,2 10,3180,0 29,00 29,50 1,05 9,4181,0 29,00 29,50 1,01 9,0181,0 29,00 29,00 0,87 8,0179,0 30,00 30,00 1,08 9,0180,0 30,00 30,50 1,29 10,4180,0 29,00 29,00 1 9,2180,5 29,00 29,50 1,06 9,5181,0 28,50 29,00 1,1 10,3

9,40,8


Provkropp

märkt

123456789

10

46

Tabell 7. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul),sågad, 30X30X180 mm Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304-X

Diameter belastningslinjal 20 mm Stensort: Kina granit

Upplagsavstånd 150 mm Ytbearbetning: Sågad




(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)180,0 29,50 29,50 1,71 15,0180,0 31,00 29,00 1,18 10,2179,0 29,00 29,50 1,66 14,8179,0 30,00 31,00 1,2 9,4179,0 30,00 30,00 1,18 9,8179,5 29,50 30,00 1,2 10,2178,5 29,00 30,00 1,1 9,5179,0 29,00 30,00 1,22 10,5179,0 30,00 30,00 1,23 10,3179,5 29,00 29,50 1,03 9,2

10,92,2


Provkropp

märkt

123456789

10

Tabell 8. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), sågad, 50X50X300 mm.

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304-5 KB Y-S50






(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)300,5 49,50 51,00 3,25 9,5299,0 49,00 50,00 3,38 10,3299,0 50,00 49,50 3,26 10,0299,0 49,50 49,00 3,29 10,4300,0 49,50 49,50 3,01 9,3298,5 49,80 49,00 3,47 10,9299,0 49,00 49,00 2,81 9,0300,5 49,50 50,00 3,07 9,3299,0 49,00 49,00 2,56 8,2300,0 49,00 49,00 3,14 10,0

9,70,8


Provkropp

märkt

123456789

10

47

Tabell 9. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), krysshamrad, 50X50X300 mm. Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304-3 KB Y-F50


Upplagsavstånd 250 mm Ytbearbetning: Krysshamrad




(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)300,0 51,50 49,00 3,57 10,8300,0 50,00 49,00 3,44 10,7302,0 50,00 50,00 3,96 11,9302,0 51,00 49,00 3,85 11,8301,0 50,00 49,00 3,60 11,2300,5 48,00 51,00 3,58 10,8301,0 50,50 51,00 4,24 12,1301,0 49,50 49,50 3,64 11,3301,0 51,50 49,00 3,81 11,6301,0 49,00 51,00 3,53 10,4

11,30,6


Provkropp

märkt

123456789

10

Tabell 10. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), flammad (blästrad), 50X50X300 mm.

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304-5 KB Y-F50






(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)301,0 51,00 50,00 5,51 16,2301,0 51,00 50,50 1,17 3,4301,0 52,00 50,50 6,18 17,5299,0 51,00 51,00 2,31 6,5299,0 49,50 50,50 3,33 9,9301,0 50,00 50,50 6,06 17,8299,0 51,00 50,00 3,19 9,4301,0 51,00 49,00 5,82 17,8300,0 49,50 51,00 2,83 8,2301,0 51,00 49,00 5,8 17,8

12,55,5


Provkropp

märkt

123456789

10

48

Tabell 11. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), krysshamrad, 80X80X480 mm. Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304 KB Y-K80

Diameter belastningslinjal 20 mm Providentitet: 80X80X480

Upplagsavstånd 400 mm Ytbearbetning Krysshamrad

Belastningshastighet: 0,25 MPa/s Bergart: Kina Granit

Belastningsriktning: Vertkal Datum: 2007-12-03Torktemp 70 °C Utfört av: Fatmir Preteni


(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)480,0 81,50 81,00 10,2 11,4481,0 81,50 82,50 10,4 11,2480,0 81,00 81,50 10,58 11,8480,0 82,00 81,00 9,47 10,6480,0 82,00 82,00 9,58 10,4481,0 80,50 81,50 10,26 11,5481,0 80,50 81,50 10,67 12,0480,0 81,00 81,50 9,83 11,0479,0 79,00 82,00 10,59 12,0481,0 80,00 81,00 10,17 11,6

11,40,5


Provkropp

märkt

123456789

10

Tabell 12. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), flammad, 80X80X480 mm.

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304-6 KB Y-F80






(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)799,0 80,50 80,00 12,92 15,0799,0 80,00 80,00 11,77 13,8800,5 79,00 78,00 13,87 17,3799,5 79,50 79,00 12,34 14,9798,5 79,00 78,50 12,00 14,8800,0 78,00 81,00 13,91 16,3799,0 80,00 79,00 5,68 6,8799,0 80,00 79,00 9,94 11,9800,0 78,00 78,00 12,92 16,3799,0 80,00 80,00 12,88 15,1

14,23,0

6789

10


Provkropp

märkt

12345

49

Tabell 13. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), sågad, 80X80X480 mm. Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: P702304-1 KB Y-S80






(mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)483,0 79,00 81,00 13,86 16,0482,0 83,00 80,00 13,56 15,3479,0 79,00 80,00 13,8 16,4480,0 82,00 79,00 13,99 16,4480,0 81,50 78,00 11,59 14,0480,0 79,50 79,00 14,24 17,2478,0 79,00 81,00 13,07 15,1478,0 80,00 79,00 14,39 17,3480,0 80,50 79,50 14,06 16,6478,0 81,00 80,00 11,26 13,0

15,71,4


Provkropp

märkt

123456789

10

Tabell 14. Resultat av slaghållfasthet av Evjagranit, råhuggen, 30X200X200 mm. Provningsmetod EN14158 Providentitet US-R Belastningsriktning Bergart Evja GranitTorktemp 70°C Dimension mm 30X200X200 Belastningshastighet kN/s Datum 2007-09-20

Utfört av Fatmir Preteni

Provkropp Vikt kula Fallhöjd, h Gravitationen Slaghållfasthet, W l b h amärkt 9,806

(kg) (m) (m/s2) (J) (mm) (mm) (mm) (m2)US-R 1 1,04 1,150 9,806 11,76 0,000US-R 2 1,04 1,200 9,806 12,27 0,000US-R 3 1,04 1,250 9,806 12,78 0,000

1,04 9,806 0,0001,04 9,806 0,0001,04 9,806 0,0001,04 9,806 0,0001,04 9,806 0,0001,04 9,806 0,0001,04 9,806 0,000

Medelvärde 12 #DIVISION/0! ######### ######## 0Standardavvikelse 1 #DIVISION/0! ######### ######## 0 Tabell 15. Resultat av slaghållfasthet av Evjagranit, krysshamrad, 30X200X200 mm. Provningsmetod EN14158 Providentitet US-KBelastningsriktning Bergart Evja GranitTorktemp 70°C Dimension mm 30X200X200 Belastningshastighet kN/s Datum 2007-09-20


Provkropp Vikt kula Fallhöjd, h Gravitationen Slaghållfasthet, W l b h a vmärkt 9,806

(kg) (m) (m/s2) (J) (mm) (mm) (mm) (m2) (cm3)US-K 1 1,04 0,650 9,806 6,65 0,000 0US-K 2 1,04 0,500 9,806 5,11 0,000 0US-K 3 1,04 0,600 9,806 6,14 0,000 0

1,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 0

Medelvärde 6 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0Standardavvikelse 1 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0

50

Tabell 16. Resultat av slaghållfasthet av Evjagranit, sågad, 30X200X200 mm. Provningsmetod EN14158 Providentitet US-SBelastningsriktning Bergart Evja GranitTorktemp 70°C Dimension mm 30X200X200 Belastningshastighet kN/s Datum 2007-09-20



(kg) (m) (m/s2) (J) (mm) (mm) (mm) (m2) (cm3)US-S 1 1,04 0,550 9,806 5,63 0,000 0US-S 2 1,04 0,550 9,806 5,63 0,000 0US-S 3 1,04 0,550 9,806 5,63 0,000 0

1,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 0

Medelvärde 6 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0Standardavvikelse 0 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0 Tabell 17. Resultat av slaghållfasthet av Kinagranit (gul), krysshamrad, 30X200X200 mm. Provningsmetod EN14158 Providentitet KB Y-K200 (kryss.)Belastningsriktning Bergart Kina granit (gul)Torktemp 70°C Dimension 30X200X200Belastningshastighet kN/s Datum 2008-01-14



(kg) (m) (m/s2) (J) (mm) (mm) (mm) (m2) (cm3)KB Y-K200 1 1,04 0,750 9,806 7,67 0,000 0KB Y-K200 2 1,04 0,800 9,806 8,18 0,000 0KB Y-K200 3 1,04 0,800 9,806 8,18 0,000 0

1,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 0

Medelvärde 8 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0Standardavvikelse 0 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0 Tabell 18. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), sågad, 30X200X200 mm. Provningsmetod EN14158 Providentitet KB y-S200 (sågad)Belastningsriktning Bergart Kina granit (gul)Torktemp 70°C Dimension 30X200X200Belastningshastighet kN/s Datum 2008-01-14



(kg) (m) (m/s2) (J) (mm) (mm) (mm) (m2) (cm3)KB Y-S200 1 1,04 0,500 9,806 5,11 0,000 0KB Y-S200 2 1,04 0,500 9,806 5,11 0,000 0KB Y-S200 3 1,04 0,550 9,806 5,63 0,000 0

1,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 0

Medelvärde 5 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0Standardavvikelse 0 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0

51

Tabell 19. Resultat av slaghållfasthet av Kinagranit (gul) krysshamrad sidan ner, 30X200X200 mm. Provningsmetod EN14158 Providentitet KB Y-K200 (kryss, ner)Belastningsriktning Bergart Kina granit (gul)Torktemp 70°C Dimension 30X200X200Belastningshastighet kN/s Datum 2008-01-14



(kg) (m) (m/s2) (J) (mm) (mm) (mm) (m2) (cm3)KB Y-K200 1 1,04 0,650 9,806 6,65 0,000 0KB Y-K200 2 1,04 0,750 9,806 7,67 0,000 0KB Y-K200 3 1,04 0,700 9,806 7,16 0,000 0

1,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 01,04 9,806 0,000 0

Medelvärde 7 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0Standardavvikelse 1 #DIVISION/0! ######### ######## 0 0 Tabell 20. Resultat av Utspjälkninghållfasthet av Evjagranit Natursten: Utspjälkningshållfasthet

Provnings metod: SS EN 13364 Uppdrag: P702304Diameter dubb: 6 mm Providentitet: platta 1 US-KFastsättning dubb: Quick Rock Dimension mm: 30X200X200Datum: Bergart: EvjagranitUtfört av:

Prov identitet Hål nummer: Håldiameter Håldjup Kantavstånd (d1) Brottbredd (bA) Brottlast(mm) (mm) (mm) (mm) (N)

1-1 1 10 31,0 11,5 3,51-2 2 10 32,0 11,0 4,0 26571-3 3 10 30,0 12,0 5,5 25841-4 4 10 30,0 12,02-1 5 10 31,0 11,0 5,5 22492-2 6 10 34,0 12,0 3,5 23112-3 7 10 30,0 12,0 4,5 15942-4 8 10 32,0 12,0 4,3 19533-1 9 10 31,0 12,0 4,5 16493-2 10 10 30,0 11,0 4,3 20783-3 11 10 32,0 11,0 3,7 12153-4 12 10 32,0 11,0 3,3

Medelvärde 10,0 31,3 11,5 4,2 2032Standardavvikelse 0,0 1,2 0,5 0,8 479Variationskoefficient 24Karakteristiskt värde 5%-fraktil (75% konfidensnivå) 873

52

Tabell 21. Resultat av Vattenabsorption och densitet av Evjagranit, normal slipad. Natursten: Vattenabsorption och densitet

Provningsmetod: Uppdrag: P702304Torktemp: 70 °C Providentitet: Ävja Granit (NS)Vattentemp: 21 °C Handelsnamn: Vattnets densitet: 0,998 g/cm3 Bergart: Evja granit normal slipadStartdatum: 2007-09-27 Utfört av: Fatmir+SSSlutdatum: 2007-10-01

Massa torr 70 °C

Provkropp Massa torr Massa i efter provn. Provets Vatten-

identitet md vatten mtr densitet absorption

70 48 h 72 h 96 h 168 h 192 h ms 110°C Ab

(g) (g) (g) (g/cm3) (%)

1 1936,32 1624,20 0,00 1939,21 0,00 0,00 0,00 1939,21 0,00 6,135 0,15

2 1955,2 1634,90 0,00 1958,30 0,00 0,00 0,00 1958,30 0,00 6,034 0,16

3 1937,6 1623,00 0,00 1940,70 0,00 0,00 0,00 1940,70 0,00 6,087 0,16

4 1942,6 1625,60 0,00 1945,70 0,00 0,00 0,00 1945,70 0,00 6,057 0,16

5 1961,4 1638,20 0,00 1964,48 0,00 0,00 0,00 1964,48 0,00 5,999 0,16

6 1954,4 1638,30 0,00 1957,40 0,00 0,00 0,00 1957,40 0,00 6,112 0,15

7 1979,3 1650,20 0,00 1982,41 0,00 0,00 0,00 1982,41 0,00 5,946 0,16

8 1925,9 1617,70 0,00 1928,83 0,00 0,00 0,00 1928,83 0,00 6,178 0,15

9 1952,7 1631,90 0,00 1955,60 0,00 0,00 0,00 1955,60 0,00 6,020 0,15

10 1950,07 1631,80 0,00 1953,03 0,00 0,00 0,00 1953,03 0,00 6,058 0,15

Medelvärde 1949,55 1631,58 - - - - - 1952,57 0,00 6,06 0,15

Standardavvikelse 14,97 9,45 - - - - - 15,01 0,00 0,07 0,00

SS-EN 13755

Massa yttorr, mi (g)

Tabell 22. Mätning av mikrosprickor. Mätning av mikrosprickor EVJA granit, RÅHUGGEN

Bild nr. Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm Antal mäta sprickorBild 1 1,51 1,37 2Bild 2 1,375 1,23 1,27 1,65 4Bild 3 1,23 1,65 1,37 2,47 4Bild 4 1,1 3,57 0,82 3,43 4Bild 5 3,24 1,73 1,1 3Bild 6 0,96 0,13 2Bild 7 0,96 0,68 0,5 3Bild 8 0,96 0,68 0,5 3

Minsta spricka 0,13 mmStörsta spricka 3,57 mmGenomsnitt 0,7 mm

53

Tabell 23. Mätning av mikrosprickor Mätning av mikrosprickor EVJA granit, KRYSS

Bild nr. Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm Antal mäta sprickorBild 1 0,68 0,55 2Bild 2 0,4 0,5 0,8 3Bild 3 0,96 1Bild 4 1,32 1Bild 5 0,5 1Bild 6 0,96 1,2 2Bild 7 0,68 1Bild 8 0,68 1

Minsta spricka 0,4 mmStörsta sprickan 1,32 mmGenomsnitt 0,7 mm

Tabell 24. Mätning av mikrosprickor. Mätning av mikrosprickor EVJA granit, SÅGAD

Bild nr. Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm Antal mäta sprickorBild 1 0,15 1Bild 2 0,35 1Bild 3 0,35 1Bild 4Bild 5Bild 6Bild 7Bild 8 0,5 1


Tabell 25. Mätning av mikrosprickor Mätning av mikrosprickor KINA granit (gul), KRYSS

Bild nr. Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm Antal mäta sprickorBild 1 1,1 0,8 2Bild 2 0,96 1Bild 3 0,86 1Bild 4Bild 5 0,55 0,5 2Bild 6 0,55 1Bild 7 0,4 1Bild 8


54

Tabell 26. Mätning av mikrosprickor Mätning av mikrosprickor KINA granit (gul), SÅGKRYSS(motsata sidan av krysshamrad ytbearbetad yta)

Bild nr. Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm Antal mäta sprickorBild 1 0,68 0,96 2Bild 2Bild 3 1,23 1,15 2Bild 4Bild 5Bild 6Bild 7 0,8 1Bild 8 0,8 0,33 2


Kompletterande provning av böjdraghållfasthet hos orienterade prover av Bjärlöv och de båda kinesiska graniterna Tabell 27. Resultat på böjdraghållfasthet hos Bjärlövgranit sågad. Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: 0Diameter belastningslinjaler: 20 mm Providentitet: Sågad (annan platta)Belastningshastighet: 0,25 MPa/s Handelsnamn: BjärlövBelastningsriktning: bearbetad sida nedåt Bergart: Granit

Datum: 2008-01-22Utfört av: Jonas Hansson

Providentitet Längd Bredd Höjd Upplagslängd Brottlast Böjdraghållfasthet(mm) (mm) (mm) (mm) (kN) (MPa)

Bs 1 349,0 60,2 61,2 300 7,67 15,3Bs 2 349,0 60,4 60,5 300 6,76 13,7Bs 3 349,0 60,9 60,4 300 7,38 14,9Bs 4 349,0 60,7 60,6 300 7,87 15,9Bs 5 349,0 60,7 60,4 300 7,73 15,7Bs 6 349,0 60,5 60,3 300 6,85 14,0Bs 7 349,0 60,8 60,1 300 7,43 15,2Bs 8 349,0 60,3 60,4 300 7,94 16,3Bs 9 349,0 60,8 60,4 300 7,92 16,1

Bs 10 349,0 61,4 60,5 300 7,67 15,3

Medelvärde 349,0 60,7 60,5 7,52 15,2Standardavvikelse 0,0 0,3 0,3 0,42 0,8Variations koefficient 6 5Karakteristiskt värde, E 5%-fraktil (75% konfidensnivå) 6,7 13,5

55

Tabell 28. Resultat på böjdraghållfasthet hos Bjärlövgranit sågad (samma platta som de krysshamrade) Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: 0Diameter belastningslinjaler: 20 mm Providentitet: Sågad (samma platta som de X-hamrade)Belastningshastighet: 0,25 MPa/s Handelsnamn: BjärlövBelastningsriktning: bearbetad sida nedåt Bergart: Granit



Bsx 1 350,2 60,1 60,3 300 7,62 15,7Bsx 2 350,2 60,8 60,3 300 8,02 16,3Bsx 3 350,2 60,3 60,3 300 7,63 15,7Bsx 4 350,2 59,4 60,6 300 7,50 15,4

Medelvärde 350,2 60,1 60,4 7,69 15,8Standardavvikelse 0,0 0,6 0,2 0,23 0,4Variations koefficient 3 2Karakteristiskt värde, E 5%-fraktil (75% konfidensnivå) 7,1 14,8 Tabell 29. Resultat på böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) krysshamrad. Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: 0Diameter belastningslinjaler: 20 mm Providentitet: KrysshamradBelastningshastighet: 0,25 MPa/s Handelsnamn: Kinesisk granitBelastningsriktning: bearbetad yta nedåt Bergart: Granit



Kgk 1 301,0 46,4 44,1 220 3,08 11,3Kgk 2 302,5 45,3 44,2 220 3,13 11,7Kgk 3 300,5 46,7 45,0 220 3,41 11,9Kgk 4 301,5 46,3 45,3 220 3,33 11,6Kgk 5 300,5 45,5 45,3 220 3,26 11,5Kgk 6 301,0 46,4 44,0 220 3,36 12,3Kgk 7 301,0 46,5 46,8 220 3,64 11,8Kgk 8 300,0 46,7 44,7 220 3,31 11,7Kgk 9 301,0 45,3 44,2 220 3,22 12,0


56

Tabell 30. Resultat på böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) sågad. Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: 0Diameter belastningslinjaler: 20 mm Providentitet: SågadBelastningshastighet: 0,25 MPa/s Handelsnamn: Kinesisk granitBelastningsriktning: bearbetad yta nedåt Bergart: Granit



Kgs 1 302,0 46,5 43,0 220 3,42 13,1Kgs 2 301,0 46,4 43,3 220 3,18 12,1Kgs 3 301,5 44,4 43,6 220 3,11 12,1Kgs 4 301,0 46,2 43,5 220 3,25 12,2Kgs 5 302,0 44,5 44,3 220 3,33 12,6Kgs 6 302,0 46,4 43,9 220 3,28 12,1Kgs 7 302,0 46,2 44,2 220 3,17 11,6Kgs 8 302,0 44,3 43,3 220 3,15 12,5Kgs 9 301,5 46,2 43,3 220 3,43 13,1

Medelvärde 301,7 45,7 43,6 3,26 12,4Standardavvikelse 0,4 1,0 0,4 0,12 0,5Variations koefficient 4 4Karakteristiskt värde, E 5%-fraktil (75% konfidensnivå) 3,0 11,4 Tabell 31. Resultat på böjdraghållfasthet hos Kinagranit (grå) sågad. Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: 0Diameter belastningslinjaler: 20 mm Providentitet: SågadBelastningshastighet: 0,25 MPa/s Handelsnamn: Kinesisk granitBelastningsriktning: bearbetad sida nedåt Bergart: Granit



Ks 1 302,0 52,9 54,8 250 5,30 12,5Ks 2 302,0 51,6 54,5 250 4,84 11,9Ks 3 302,0 54,9 55,2 250 4,41 9,9Ks 4 302,8 51,8 54,7 250 4,71 11,4Ks 5 303,0 51,2 53,4 250 4,57 11,7Ks 6 303,0 51,5 54,8 250 4,74 11,5Ks 7 303,0 51,5 54,3 250 4,61 11,4Ks 8 303,2 51,1 54,2 250 4,57 11,4Ks 9 303,6 52,1 54,8 250 5,22 12,5Ks 10 304,0 51,9 53,3 250 4,80 12,2


57

Tabell 32. . Resultat på böjdraghållfasthet hos Kinagranit (grå) krysshamrad. Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning

Provningsmetod: SS-EN 12372 Uppdrag: 0Diameter belastningslinjaler: 20 mm Providentitet: KrysshamradBelastningshastighet: 0,25 MPa/s Handelsnamn: Kinesisk granitBelastningsriktning: bearbetad sida nedåt Bergart: Granit



Kk 1 302,0 53,0 58,2 250 5,66 11,8Kk 2 302,0 51,6 58,8 250 5,49 11,6Kk 3 302,0 52,2 58,3 250 5,59 11,8Kk 4 302,8 51,6 58,4 250 5,22 11,1Kk 5 303,0 51,1 59,8 250 5,92 12,1Kk 6 303,0 51,7 58,6 250 5,02 10,6Kk 7 303,2 51,6 59,5 250 5,26 10,8Kk 8 303,8 51,3 59,7 250 4,94 10,1Kk 9 304,0 52,2 58,9 250 5,56 11,5Kk 10 304,0 51,9 60,1 250 6,35 12,7


58

2 Kartor över SV svenska berggrunden

Figur 1. Bergrundens indelning, Sydvästra Sverige (Sveriges National Atlas, Berg och Jord sidan 30)

59

3 Tabell över ytbearbetning och användningsområden samt illustration

Tabell 1. Tabell som vägledning vid val av stensort och ytbearbetning för olika byggnadsändamål. Rekommendationerna grundar sig främst på tekniska faktorer, men andra hänsyn måste givetvis också tas vid valet. Tabellen bör betraktas endast som en första vägledning (ur Natursten, allmänt 1, sidan 46, SSF-Sveriges Stenindustriförbundet).

60

Figur 2. Evja (Ävja) granit i olika ytbearbetnings metoder. (ur Stenkartoteket, Svenskt-Norskt Stenkartotek 2003)

Documents

Rapport 080205 Final Final - Göteborgs universitet · del i Geovetarprogrammet med inriktning mineralogi och petrologi. Projektet pågick under tiden, september 2007 till januari