ÅRSREDOVISNING 2016

2

Snabbfakta om KäppalaförbundetKäppalaförbundet renar avloppsvatten från ungefär 650 000 människor i elva medlemskommunernorr och öster om Stockholm. Reningen sker på ett mycket effektivt sätt i Käppalaverket, Sverigestredje största avloppsreningsverk. Käppalaverket är också en resursutvinningsanläggning som tartillvara och återför den näring och energi som finns i avloppsvattnet till samhällets kretslopp.

Reningsprocess Grovrening, försedimentering, biologisk rening, eftersedimentering och sandfiltrering

Avskiljningsgrad Cirka 99 procent av de organiska föroreningarna, 97 procent av fosforn och 80 procent av kvävet renas bort

Behandlad mängd avloppsvatten 51,0 miljoner m3

Fordonsgasleverans 4,2 miljoner Nm3

Slamproduktion 29 000 ton avvattnat slamNettobehandlingskostnad 3,62 kr/m3 avloppsvatten och 274 kr/peNettoleverantör av energi 7 GWh mer energi producerades än vad som konsumeradesOmsättning 228 MkrAntal anställda 56

© Käppalaförbundet 2017. Producerad av Treehuggers Kommunikation AB och Käppalaförbundet. Foto: Björn Leijon, förutom s. 1, s. 16, s. 17 och sid 44 Mats Lindfors, s. 4 Robert Matton, s. 8, nederst t.h. Tore Gerdland, s. 20, nederst t.v. Sam Eklöf samt s. 28, två foton nederst t.v. Ulf Sirborn.Illustrationer: Mario Salutskij/Illustrerad Teknik, förutom illustrationen på sid 28 som är gjord av Jan Rojmar.Svanenmärkt trycksak av Åtta45 Tryckeri AB, maj 2017.

3

VD har ordet

Hög investeringstakt för Käppalaförbundet

VerksamhetsberättelseÅret i sammandragSå styrs verksamhetenKäppalaförbundets målarbete

FörvaltningsberättelseResultaträkningBalansräkningFinansieringsanalysNoter till resultat- och balansräkningMedlemsandelarBudgetuppföljningKostnadsutvecklingInvesteringsprojektRevisionsberättelse

Käppalaverket

Innehåll

5

6

9

9

16

18

21

29

30

31

32

36

37

38

39

41

42

4

Käppalaförbundets vision:

Rent avloppsvatten och rena resurser

5

Jag vill ägna några ord till att göra en liten tillbakablick.Käppalaförbundet har utvecklats från att enbart bedrivaavloppsreningsverksamhet till att även producera sam-hällsnyttiga tjänster baserade på råvaran avloppsvatten.Jag tänker på rent vatten, fordonsgas, värme och närings-ämnen. Vi har kunnat utveckla tjänsterna tack vara fram-synta ägare som sett nyttan i detta. Resultatet har blivit enbättre miljö och en lägre kostnad. Diagrammen nedanredovisar de sjunkande kostnaderna för våra abonnentersamt förbundets andel av VA-taxan, som minskat från 20 till 14 procent under en 10-årsperiod.

Vi vill gärna fortsätta detta arbete. Därför håller vi nupå att ta fram verktyg för att visa hur framtida investe-ringar påverkar både ekonomi och miljö. Som ett led idetta vill jag utmana våra politiker att sätta mål för vårmiljöpåverkan så att vi på sikt kan bli klimatneutrala. Vihar i dag ett viktigt nyckeltal som vi följer i form av vårtsamlade koldioxidfotavtryck, vilket redovisas här i årsre-dovisningen. Vi har också under flera år följt och jämförtvåra resultat med jämförbara verksamheter och det är till-fredsställande att konstatera att vi ligger i framkant när vitittar på insatta resurser kontra den kvalitet vi får ut frånverksamheten.

Som jag skrivit om i tidigare årsredovisningar är vi påväg in i en ganska lång period av stora investeringar i våranläggning. Dessa investeringar drivs av ett ökat befolk-ningstryck, nya lag- och utsläppskrav, att anläggningen äri behov av uppfräschning för att säkerställa funktionersamt av möjliga lönsamma affärer. Ledtiderna är långa förmånga av investeringarna och kräver en långsiktig plane-ring och jag har känt att vår traditionella 5-årsplaneringinte räcker till. Verksamheten har nu därför börjat jobbamed en 15-årsplan där det i tid finns möjlighet attpåverka och välja strategier.

Under 2016 har styrelsen tillsammans med ledningenjobbat fram en ny strategisk plan som innehåller övergri-pande frågeställningar som vision och övergripande mål.Från verksamheten har vi mött dessa strategiska inrikt-ningar med handlingsplaner och nyckeltal för uppfölj-ning. Nu återstår att styra mot målen och följa uppverksamheten. Självklart kommer det att finnas hinder påvägen som vi måste manövrera oss förbi, men det kännsbra att ”kartan” är lagd.

Vi har under året avslutat vår 3-åriga informations-kampanj som haft fokus på hushållen i vårt upptagnings-område. Budskapen i kommunikationen har baserat sigpå att göra rätt vid sina vardagliga bestyr i hemmet. Vihar speglat detta genom barn som visar vuxenvärlden hurman bör göra för att få en bättre framtida miljö. Kommu-nikationen är ett bra komplement till vårt uppströmsar-bete som främst riktar sig mot verksamheter och har somsyfte att fasa ut ämnen som inte hör hemma i vårt VA-kretslopp – ett arbete som kräver uthållighet. Vad vimåste bli bättre på i framtiden är att ha en tätare ochnärmare dialog med våra ägarkommuner. Genom attskapa förståelse för och insikt i vår verksamhet kan vilättare uppfylla våra mål.

Till sist vill jag rikta ett stort tack till mina medarbe-tare som tillsammans med vår aktiva styrelse har skapaten arbetsplats med hög trivsel och ett brinnande engage-mang.

Per ManhemVD, Käppalaförbundet

100

200

300

400

0

kr

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Kr per Pe 2005-2016

5

10

15

20

0

%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Andel i % av medel VA-taxa

VD har ordet

År 1969, efter omfattande byggarbeten och tunnel-sprängning, stod Käppalaverket färdigt, ett av de mestmoderna reningsverken i sitt slag. Nästa stora byggpro-jekt kom under 1990-talet när verket både byggdes utoch byggdes om för att möta hårdare reningskrav ochökad belastning. Både mitten av 1960-talet och slutet av1990-talet var investeringstoppar för Käppalaförbundet.Sedan den senaste om- och utbyggnaden har investe-ringsnivån varit låg, men nu är förbundet på väg in i enny investeringstopp. Förutom att investeringarna genere-rar högre kapitaltjänstkostnader, såsom räntor på nya lånsamt avskrivningar på nya anläggningsdelar som tas ibruk så brukar också drift- och underhållskostnadersjunka i takt med att gamla delar byts ut mot nya.

– Vi befinner oss i en reinvesteringscykel. Investering-arna med en avskrivningstid på femtio år behöverförnyas. Dit hör många anläggningsdelar och byggnader.Det är ungefär femton år sedan om- och utbyggnaden avverket, så vi behöver även reinvestera i mekanisk utrust-ning. Samtidigt ökar belastningen och reningskravenkommer troligen att skärpas i vårt kommande nya miljö-tillstånd, vilket kräver nyinvesteringar, förklarar TordAndersson, ekonomichef på Käppalaförbundet.

Långsiktigt perspektiv på investeringarEtt av Käppalaförbundets övergripande mål är attha en stabil ekonomi, där långsiktighet och förut-sägbarhet är ledord. Därför har förbundet ett strate-giskt investeringsråd som arbetar proaktivt, för attundvika akuta investeringar och oförutseddaavgiftshöjningar.

Investeringsrådets uppgift är bland annat att ana-lysera tänkbara investeringar och lista vilka som ärnödvändiga för att undvika haverier och kunnabedriva verksamheten utifrån de krav som finns idagoch i den närmaste framtiden, samt vilka investe-ringar som effektiviserar verksamheten på längresikt och som kan komma att bli nödvändiga. Utifråndessa förutsättningar har rådet arbetat fram enlångsiktig strategisk investeringsplan där tre olikaframtidsscenarier på femton års sikt är listade: etthögt scenario med hög befolkningstillväxt ochhårdare krav på rening, ett lågt scenario med lågtillväxt och krav som motsvarar dagens verksamhetsamt ett troligt scenario där rådet utifrån sannolik-hetsbedömningar försöker se vad troliga omvärlds-krav medför för verket.

6

Hög investeringstakt för Käppalaförbundet

Tord Andersson, ekonomichef, ären av medlemmarna i Käppala-förbundets investeringsråd.

Investeringar kan ge intäkterEnligt investeringsrådet innebär det troliga scenariot en investeringsnivå på 1,8 miljarderkronor fram till 2030. I detta scenario utgårrådet ifrån att verket år 2030 har en belastningpå 900 000 personekvivalenter, hårda renings-krav på kväve och fosfor samt någon form avläkemedelsrening. Andra utgångspunkter är attdet finns krav på att hygienisera slammet ochatt belastningen årligen ökar med cirka 1,5-2 procent.

Men framtiden innebär inte bara ökade kost-nader. År 2030 räknar rådet med att förbundettar emot externt slam, producerar fjärrvärme viavärmeväxlare med hjälp av renat avloppsvattentill minst 20 000 bostäder och har en ökad bio-gasproduktion, vilket ökar förbundets intäkter.Man räknar också med att Österåker ochVaxholm har anslutits till Käppalaförbundet, såatt fler delar på de fasta kostnaderna.

– Men det behöver inte bli så. I nuläget är dettill exempel inte beslutat om Österåker ochVaxholm ska bli medlemmar i Käppalaförbun-det, säger Tord Andersson.

Förbundet drar nytta av investeringsrådetsarbete på flera sätt, inte bara i den långsiktigaekonomiska planeringen. Produktionsavdel-ningen använder sig till exempel av investe-ringsrådets plan för att få en överblick över alla planeradeombyggnationer och upprustningar under de närmasteåren och har utifrån den tagit fram en underhållsplanmed hänsyn till de kommande investeringarna.

– Det gör att vi blir bättre förberedda på vilket arbetesom ligger framför oss och undviker att lägga utgifter påunderhåll av anläggningar som snart ska ersättas, sägerTord Andersson.

Höjd avgift är att väntaInvesteringarna ska finansieras via den avgift som för-bundet tar ut av medlemskommunerna för att rena derasavloppsvatten. Därför utgår rådet från kostnaden perpersonekvivalent, pe, när de räknar på en investering.Vissa investeringar kan till exempel höja eller sänkadriftkostnaden och beroende på när investeringen görskrävs ett antagande omantal pe som ska dela påden framtida kostnadenför investeringen.

Kostnaden per pe harvarit sjunkande desenaste tio åren. Anled-ningen är dels att för-

bundet inte har genomfört några omfattande investe-ringar under perioden, dels att fordonsgasförsäljningenhar inneburit intäkter samt att räntenivån har varit låg.Det har gjort att medlemskommunernas avgifter legat påen stabil nivå. Om investeringarna går som investerings-rådet beräknar kommer dock avgiften att successivtbehöva höjas, från dagens 274 kronor per pe till 463kronor per pe år 2026.

Varför blir det investeringstoppar? Går det inte attinvestera jämnt över alla år? – En jämn investeringstakt kräver bland annat oföränd-rad belastning, att reningskraven förblir desamma och enobefintlig teknikutveckling. Så ser inte verkligheten ut.Det bästa vi kan göra är därför att arbeta proaktivt medvåra investeringar, avslutar Tord Andersson.

77

Fem kategorier av investeringar:

Kapacitetshöjande investeringar (exempelvis ta emot mer avloppsvatten)Kvalitetshöjande investeringar (exempelvis mer rening – högre reningskrav)Affärsrelaterade investeringar (ökar förbundets inkomster)Effektivitetshöjande investeringar (minskar förbundets kostnader)Reinvesteringar (utbyte av maskiner, anläggningsdelar för att bibehålla funktion etcetera)

200 000

400 000

600 000

0

tkr

Avskrivningar Nettoinvestering

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Nettoinvesteringar och avskrivningar 1958-2031Inflationsjusterade värden

200

400

600

800

0

Kr

Lågt scenario Troligt scenario Högt scenario

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031

Prognostiserad kostnad per pe, Kr

Diagrammet visar prognostiserad kostnad per personekvivalent mellan 2017 och 2031, baserat på de tre olika scenarier som investeringsrådet har räknat på.

Diagrammet visar Käppalaförbundets nettoinvesteringar och avskrivningar, från 1958 fram till 2031, per år. Från 2017 utgörs dessa värden av prognoser.

Anläggning för högflödesrening byggsEn ny anläggning för högflödesrening byggs i Käppalaverket. Syftet äratt kunna snabbrena en del av avloppsvattnet vid de tillfällen då flödetin till verket är högre än verket har kapacitet att ta emot. Sprängnings-arbete genomfördes i befintlig anläggning under drift.

8

9

V ERKSAMHETSBERÄT TELSE 2 0 1 6

Året i sammandragStabila driftförhållandenÅr 2016 var, ur drift- och processperspektiv, ett relativtlugnt år med stabila förhållanden och goda marginalertill utsläppsvillkoren. 51,0 miljoner kubikmeter (61,0miljoner kubikmeter år 2015) avloppsvatten renades.

Grovrenat avloppsvatten bräddades vid tre tillfällen.Den ena bräddningen var planerad och genomfördes isamband med ett underhållsarbete, den andra utfördespå grund av höga flöden in till verket och den tredjeskedde i samband med en processtörning. Sammanlagtbräddades 40 000 kubikmeter vilket utgör 0,3 procent avden totala mängden inkommande avloppsvatten.

Käppalaförbundet fortsatte att vara en nettoleverantörav energi. Under 2016 producerade förbundet 7 GWhmer energi än vad som konsumerades (7 GWh år 2015).

Fokus på koldioxidfotavtryckEn viktig parameter som förbundet avser att fokusera påi framtiden är det samlade koldioxidfotavtrycket. Nyc-keltalet mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e) och speglarförbundets avtryck av de viktigaste växthusgaserna; kol-dioxid, lustgas och metan. Det samlade nettoresultatetför 2016 blev 18 405 ton CO2e (19 365 CO2e år 2015).Den största enskilda delen av koldioxidfotavtrycketutgjordes av elförbrukningen. Se diagram nedan.

Nytt tillstånd söks för verksamhetenKäppalaförbundet lämnade år 2015 in en ny tillstånds-ansökan till Länsstyrelsen. Den gäller en utökning av

nuvarande tillstånd från 700 000 personekvivalenter (pe)till 900 000 pe. Tillståndsansökan innefattar även enökad biogasproduktion från dagens 6 till 10 miljonerNm3 per år och möjligheten att med hjälp av värmepum-par kunna öka leveransen av värme till Lidingös fjärrvär-menät.

I oktober 2015 fick förbundet svar från Länsstyrelsenmed ett föreläggande om ett antal kompletteringar.Kompletteringarna skickades in i februari 2016. I slutetav oktober begärde Miljöprövningsdelegationen påLänsstyrelsen att få ytterligare två kompletteringar, vilkalämnades in i slutet av januari 2017.

Ny anmälan om slamlagerUnder 2016 producerades cirka 29 000 ton avvattnatslam på Käppalaverket (cirka 30 000 ton år 2015). Underåret spreds 83 procent (60 procent år 2015) slam somproducerats på Käppalaverket på åkermark. Resterandeandel användes till jordtillverkning.

Förbundet har direktavtal med fyra lantbrukare somtillsammans tog emot 2 800 ton slam, vilket utgör cirka10 procent av årsproduktionen.

Innan slam sprids på åkermark måste det mellanlagrasi minst sex månader för att hygieniseras. I nulägethanteras lagringen av anlitade entreprenörer ochlantbrukare. Käppalaförbundet vill uppföra egna slamla-ger för att självständigt få kontroll över hela produk-tions- och distributionskedjan.

Käppalaförbundet ansökte år 2012 om tillstånd att fåuppföra ett slamlager i Upplands-Bro. Ansökan bevilja-des av Länsstyrelsen, men beslutet överklagades av bådenärboende och Upplands-Bro kommun. Frågan skicka-des då vidare till Mark- och miljödomstolen för beslut,men innan domen hann komma drog förbundet tillbakasin ansökan. Behovet av ett slamlager kvarstår dock.Efter att ha tagit till sig av de synpunkter som framkom iden tidigare processen lämnade förbundet in en nyanmälan till Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro islutet av år 2015. I den har ändringar skett bland annatvad gäller det planerade lagrets lokalisering, utformningoch storlek. Denna anmälan kompletterades under 2016.I slutet av året fattade Bygg- och miljönämnden ett förKäppalaförbundet positivt beslut i frågan, men beslutetöverklagades på grund av jäv. Nytt beslut, även detpositivt för förbundet, fattades i början av 2017.

-5 000

0

5 000

10 000

15 000

20 000

2015 (ton CO2e/år) 2016 (ton CO2e/år)

Tota

l klim

atpå

verk

an

Bio

gasa

nvän

dnin

g

Ren

s- o

ch s

andh

ante

ring

Tran

spor

ter

Rec

ipie

nt

Kem

ikal

ier

Avl

opps

vatt

enre

ning

Sla

mha

nter

ing

Ene

rgia

nvän

dnin

g

ton CO2e/år

Käppalaförbundets koldioxidfotavtryck 2015 och 2016.

10

Ett projektintensivt årKäppalaförbundet är inne i en intensiv investeringspe-riod. Flera stora projekt var under året i genomförande-fas och ytterligare några projekterades. Detta har ställtstora krav på samordning mellan produktions- och pro-jektavdelningarna och på samarbetet mellan förbundetoch anlitade entreprenörer. Nedan beskrivs läget i destörsta pågående projekten.

Anslutning av Österåker och VaxholmEtt stort projekt pågår som har som syfte att anslutaÖsteråker och Vaxholm till Käppalaförbundet och renadessa kommuners avloppsvatten i Käppalaverket. Över-föring av avloppsvattnet är tänkt att ske via sjöledningartill Svinninge och vidare i en bergtunnel som ansluter tillKäppalaförbundets befintliga avloppstunnel i Karby.Tidplanen har reviderats och avloppsvatten från Öster-åker och Vaxholm kan tidigast komma att renas på Käppalaverket år 2023.

Under året pågick Fas 1 i projektet. Förundersök-ningar genomfördes och en systemhandling som beskri-ver teknisk funktion och geografisk placering avanläggningarna samt kostnadskalkyl för projektet arbeta-des fram. Projektet arbetade också med att ta fram enmiljökonsekvensbeskrivning och en tillståndsansökansom är tänkt att skickas in till Mark- och miljödomsto-len i början av 2017. Samråd hölls med såväl myndighe-ter som allmänhet och andra berörda. Arbete pågickäven med att förbereda för medlemskap för Österåkeroch Vaxholm i Käppalaförbundet.

Ny rötkammare och anläggning för högflödesreningEn ny rötkammare byggs för att säkerställa en fortsattstabil drift och process när det gäller slambehandling ochfordonsgasproduktion. Den nya anläggningen för hög-flödesrening byggs med syfte att kunna snabbrenaavloppsvatten vid de tillfällen då flödet in till verket ärhögre än verket har kapacitet att ta emot. Anläggning-arna beräknas vara klara vid halvårsskiftet 2018.

I januari invigde förbundets styrelseordförande byggetav rötkammaren och högflödesreningen. Den förstasprängsalvan avfyrades i februari. Omfattande spräng-ningsarbeten och borttransport av bergmassor pågicksedan hela året parallellt med mark- och byggarbeten.Projektering med fokus på CE-märkning pågick och ettantal upphandlingar genomfördes. Närboende och när-liggande verksamheter informerades via möten, utskickoch webbinformation.

Renovering av Antuna pumpstationI Antuna pumpstation i Upplands Väsby lyfts avlopps-vattnet från bergtunneln cirka 20 meter för att därefter

rinna vidare med självfall till Edsberg. Under året påbör-jades en renovering av pumpstationen med syfte attmodernisera hela anläggningen. Bland annat ska fasadenrustas upp, all mekanisk utrustning bytas ut och luftre-ningsanläggningen uppgraderas och effektiviseras. Pro-jektet är beräknat att pågå till halvårsskiftet 2018.

Under hösten genomfördes både ovanjordsspräng-ningar och sprängningar under mark. Parallellt meddetta pågick detaljprojektering.

Renovering av LångängsstrandI Långängsstrand i Danderyd leds avloppsvattnet via endykartunnel under Lilla Värtan till Spisen på Lidingö.En omfattande renovering av anläggningen påbörjadeshösten 2015, pågick under hela 2016 och beräknas varaslutförd sommaren 2017.

Renoveringsarbetet är uppdelat i två etapper där denförsta syftar till att säkerställa funktionerna med brädd-ning, avstängningsluckor och spolning av tunneln samtatt åtgärda tätskikt. Projektet är komplext på grund av attanläggningen renoveras under drift. Under 2016 identi-fierades att man behöver genomföra större betongåtgär-der än planerat.

Uppgradering av styrsystemKäppalaverkets befintliga styrsystem, som styr ochreglerar alla maskiner och processer, närmar sig slutet avsin livslängd. Under 2016 inleddes därför ett projekt föratt uppgradera systemet och därmed säkerställa driftenav anläggningen för de kommande 15-20 åren. Uppgra-deringen är uppdelad i etapper och projektet beräknasvara slutfört under 2019.

Under 2016 och i januari 2017 genomfördes denförsta etappen i projektet vilket innebar att tre av tolväldre systemdelar moderniserades till den senastetekniken. Övriga delar kommer att uppgraderas ikommande etapper. Parallellt med den första etappenarbetades en ny standard för styrsystemet fram. Standar-den är en del i att säkerställa en enhetlig funktion påverket och kommer att underlätta vid kravställning avframtida uppgraderingar och utbyggnader av styrsystemet.

3-årig informationskampanj avslutadKäppalaförbundets 3-åriga informationskampanj medtema miljöfarliga ämnen i avloppet avslutades underhösten i form av en delkampanj som sammanfattade defyra teman som tagits upp i tidigare delkampanjer;målarfärg, damm, städning och kläder.

Resultaten från de effektmätningar som genomförtsav delkampanjerna visar att en stor andel av de som haruppmärksammat kampanjerna har fått ett positivtintryck av förbundet, att de lämnar positiva omdömen

Anläggningen i Långängsstrand renoverasEn omfattande renovering pågår av förbundets anlägg-ning i Långängsstrand i Danderyd. Bland annat säker-ställs funktionerna med bräddning, avstängningsluckoroch spolning av tunneln och tätskiktet åtgärdas.

11

Antuna pumpstation renoverasAntuna pumpstation i Upplands Väsby genomgår enhelrenovering. Bland annat ska fasaden rustas upp, all mekanisk utrustning bytas ut och luftreningsanlägg-ningen uppgraderas och effektiviseras.

12

13

om kampanjerna och har uppfattat budskapen. Av desom har sett någon informationskampanj under 3-årspe-rioden anger 14 procent att de sökt mer information, 52procent att de fått ökad kunskap om vad som är OK ochinte OK att spola ner i avloppet och 35 procent att dehar ändrat sitt beteende när det gäller vad de spolar ner iavloppet.

Inga studiebesök genomfördes under året av säker-hetsskäl på grund av de pågående sprängningsarbetena.Avsikten är att återuppta studiebesöksverksamhetenhösten 2017.

Förändringar i organisationenEn utvärdering genomfördes av den verksamhet somsedan 2006 bedrivits gemensamt av Käppalaförbundetoch Norrvatten. Över 90 procent av de mål och aktivite-ter som bestämdes när samarbetet startade har genom-förts. Mycket av samarbetet kommer att fortsätta menunder andra former än tidigare och med specificeradesamverkansavtal som grund. Under året beslutades attförbunden inte längre ska dela chefstjänster.

Projekt- och utvecklingsavdelningen organiseradesom till en renodlad projektavdelning och fick en nyavdelningschef. Utvecklingsfrågorna drivs fortsättnings-vis av ett utvecklingsråd. Några mindre organisationsför-ändringar genomfördes inom produktionsavdelningenoch både projektavdelningen och produktionsavdel-ningen förstärktes för att kunna möta upp mot de kravsom ställs i samband med de pågående och kommandestora investeringsprojekten.

Forskning och utveckling för att ligga i framkantKäppalaförbundet är en betydelsefull aktör i VA-Sveriges forskningssamhälle och deltar i eller driver ettstort antal forsknings- och utvecklingsprojekt. Under2016 drevs över 20 utvecklings- och forskningsprojekt avolika storlek och omfattning i förbundets regi.

Under 2016 slutfördes ett av förbundet initierat ochav branschen uppmärksammat forskningsprojekt –SIMFRAM (”Simulering av framtida utsläppskrav”).Projektet leddes av IVL Svenska Miljöinstitutet ochutredde hur framtida skärpta reningskrav inverkar påolika miljöfrågor. Med dynamiska datormodeller simule-rades Käppalaverket, Henriksdals reningsverk i Stock-holm och Kungsängsverket i Västerås med olikareningskrav. Studien visade att skärpta reningskrav kanha en negativ inverkan på andra miljömål än övergöd-ning, till exempel koldioxidutsläpp, försurning och kon-sumtion av fossila medel. Resultaten presenterades under2016 för olika myndigheter och andra intressenter i

branschen. En fortsättning av projektet påbörjas under2017 för att utreda en rad viktiga kvarstående punkter.

Ett annat stort forskningsprojekt där Käppalaförbun-det deltar är det treåriga HÅVA-projektet (”Hållbarhets-analys av värmeåtervinning ur avloppsvatten”) somutreder värmeåtervinning från avloppsvattnet. Undersenare år har intresset för denna teknik ökat och förbun-det anser det nödvändigt att utreda effekten på renings-verket och hur detta bäst kan göras ur ettlivscykelperspektiv, så kallad LCA-analys, sett ur ettsamhällsperspektiv. Många olika faktorer inverkar, bådetekniska, termodynamiska och politiska, varför ett hel-hetsgrepp är nödvändigt för att kunna vägleda förbun-dets ägare kring vad som är bäst ur miljö- ochkostnadssynpunkt. Även i detta projekt kommer dyna-miska datormodeller att användas. Projektet finansierasav Formas, Käppalaförbundet, Sweden Water Researchoch Tekniska Verken. Projektledare är Sveriges TekniskaForskningsinstitut och akademisk part Lunds Universi-tet. Utöver VA-branschen deltar också ett mycket stortantal intressenter från fastighetsbranschen som vill fåvägledning i frågorna.

Under 2016 slutfördes projekt DANENA (”Dyna-miskt analysverktyg med fokus på energieffektiviseringav avloppsreningsverk”) som finansierades av SvensktVatten Utveckling, Formas och Käppalaförbundet. Pro-jektpartners var Uppsala Universitet, Lunds Universitetoch Svenska Miljöinstitutet. Genom att använda detalje-rade dynamiska modeller och kombinera resultat frånårslånga simuleringar av Käppalaverket med livscykel-analys har olika driftstrategier tagits fram utifrån en breduppsättning hållbarhetskriterier. Målet var att maximeraresursutvinning och energieffektivitet samtidigt som vat-tenkvaliteten bibehålls och driftkostnaderna kontrolleras.Projektet har mynnat ut i ett stort antal akademiska rap-porter och konferensbidrag.

Ett utvecklingsprojekt av mer praktisk karaktär pågickunder hela 2016 och kommer fortgå under två år i en avKäppalaverkets reningslinjer. En så kallad hydrocyklonhar installerats för att optimera det biologiska renings-steget. Tekniken är mycket kostnadseffektiv och är etthuvudspår för Käppalaförbundet för att anpassa driftenav anläggningen till de förmodade framtida skärptareningskraven på ett resurseffektivt sätt. I förlängningenkan tekniken leda Käppalaverket mot att bli koldioxid-neutralt och öka nettoleveransen av energi. Metoden harfått stor uppmärksamhet i branschen och resultatkommer presenteras under kommande år på internatio-nella konferenser.

14

En tredje rötkammare byggsEn tredje rötkammare byggs vid Käppalaverket för att säkerställaen fortsatt stabil drift och process när det gäller slambehandlingoch fordonsgasproduktion. Sprängnings- och borrningsarbetensamt bortforsling av bergmassor pågick under hela 2016.

15

16

Så styrs verksamhetenKäppalaförbundets verksamhetsstyrning baseras på dentraditionella modellen där det strategiska arbetet utgörplaneringsdelen och genomförandet ligger i den operativadelen. Det strategiska arbetet ägs och drivs av förbundetsfullmäktige, styrelse och ledning i samverkan medangenomförandet sker i organisationen enligt befintliga pro-cesser och handlingsplaner som tas fram för att stödja destrategiska planerna.

Den strategiska delen består av uppdrag, vision, över-gripande mål samt strategier och påverkas ständigt avomvärldens utveckling, krav och förväntningar. Detta kanvara demografi, kunder och andra intressenter och speglasi bland annat konjunktur och legala krav.

Käppalaförbundets uppdrag är att ”omhänderta och renamedlemskommunernas avloppsvatten”.

Under 2016 genomförde Käppalaförbundets styrelse isamverkan med förbundets ledningsgrupp en omvärlds-analys som låg till grund för arbetet med att ta fram en nyvision och nya övergripande mål. Strategier och hand-lingsplaner för att uppnå de övergripande målen och ledaförbundet närmare visionen ha därefter tagits fram av led-ningsgruppen. Ett antal nyckeltal har också definierats föruppföljning av övergripande mål, strategier och hand-lingsplaner. Nyckeltalen revideras årligen och följs uppoch rapporteras till styrelsen kvartals- och årsvis.

Den nya visionen ”Rent avloppsvatten och rena resurser”ger en ideal bild av kvaliteten på inkommande ochutgående avloppsvatten samtidigt som den förmedlar attreningsprocessen både nyttjar och producerar rena resurser.

De nya övergripande målen, med tillhörande strategier, är:

Minskad negativ miljöpåverkan• Minska mängden tillskottsvatten• Sänka koldioxidfotavtrycket• Öka kunskap och påverka beteende hos

målgrupperna i medlemskommunerna

Stabil ekonomi• Effektivisera projektportföljstyrning• Utveckla en långsiktig finansieringsstrategi

Effektivt resursutnyttjande• Utveckla en hållbar återföring av växtnäringsämnen• Öka energiutbytet från avloppsvatten• Utveckla regionala samarbeten

Driftsäker anläggning• Hög anläggningstillgänglighet

Säker och attraktiv arbetsplats• Säkerheten först • Behålla och attrahera kompetenta medarbetare

Förbundet tar årligen fram en övergripande verksamhets-plan som är ett styrande dokument för verksamheten.

Övergripande mål

Strategier Aktiviteter ochhandlingsplaner

Nyckeltal

Kopplingen mellan mål, strategier, aktiviteter och handlingsplaner samt nyckeltal.

17

CertifieringarKäppalaförbundet följer tre externa standarder för miljö,laboratoriets analyssäkerhet och slamkvalitet.

Käppalaförbundet är certifierat enligt miljölednings-systemet ISO 14001. Under 2016 genomfördes enomcertifiering, vilket sker vart tredje år. Förbundet upp-graderades i samband med den till den senasteISO14001-standarden: ISO 14001:2015. Den sätterstörre fokus på livscykelperspektiv vid både inköp ochidentifiering av verksamhetens miljöaspekter, något somförbundet har arbetat med under flera år men nu höjtribban för och förtydligat sina interna processer kring.Den externa revisorn bedömde att Käppalaförbundet harett väl fungerande miljöledningssystem.

Förbundets laboratorium är fortsatt ackrediterat enligtISO 17025.

Käppalaförbundets slamproduktion är certifieradenligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq. Externrevision genomfördes vilket resulterade i fortsatt certifie-ring.

Internrevisioner genomfördes av samtliga certifie-ringsstandarder med gott resultat. Internrevision för ISO17025 genomfördes i samarbete med Roslagsvatten.

MiljötillsynLänsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Käppalaförbun-dets verksamhet och övervakar att förbundet följer till-ståndsvillkoren och relevanta föreskrifter enligtmiljöbalken. Länsstyrelsen har hittills inte haft några all-varliga anmärkningar på verksamheten. Villkoren i mil-jötillståndet har uppfyllts, i de flesta fall med godmarginal.

Respekt

Minskad negativmiljöpåverkan

Stabil ekonomi Effektivtresursutnyttjande

Driftsäkeranläggning

Säker ochattraktivarbetsplats

Engagemang

Rent avloppsvatten och rena resurser

Käppalaförbundetska omhänderta och rena

medlemskommunernas avloppsvatten

Samarbete

Käppalaförbundets strategiska plattform kan illustreras i form av ett ”Käppalahus” därfundamentet består av förbundets värderingar: respekt, engagemang och samarbete.

18

Käppalaförbundets målarbeteI september 2016 fattade förbundets styrelse beslut om den nya målmodell som beskrivs under rubriken”Så styrs verksamheten”. Måluppföljningen i årsredovisningen för 2016 görs därför i enlighet medtidigare målmodell som är uppdelad i basverksamhet och utvecklingsmål. Slutrapportering sker avutvecklingsmålen. Utvecklingsmålen ingår nu i den ordinarie verksamheten.

1. Utveckla framtida slamstrategierKäppalaförbundet satsar i första hand på attförbundets Revaq-certifierade slam skaspridas på åkermark. Slammet klarar idagsläget alla krav som ställs men framtidaskärpta kvalitetskrav, strängare gränsvär-den och den pågående mediedebatten skullekunna innebära problem i framtiden. För-bundet vill därför av strategiska skäl hittaalternativ till att sprida slam på åkermark.

Slutrapportering av utvecklingsmål

2. Minska andelen tillskottsvattenKäppalaverket är byggt för att ta emot ochrena avloppsvatten. 40-50 procent av detinkommande vattnet är i dag oönskat dag-och dräneringsvatten, så kallat tillskotts-vatten. Tillskottsvattnet orsakar kapaci-tetsproblem i verket och försämrarreningsprocessen. Förbundet vill därför, isamarbete med medlemskommunerna,intensifiera arbetet för att minska mängdentillskottsvatten.

3. Utvinna värme från det renade avloppsvattnet

Redan i dag används en liten del av värmeni det renade avloppsvattnet till fjärrvärme-produktion och uppvärmning av bostäder iGåshaga på Lidingö. Förbundet vill ta handom den outnyttjade resurspotentialen, denspillvärme, som finns att tillgå i detutgående vattnet i större skala än vad somgörs i dag.

I september 2016 avslutades utvecklingsmålet ”Utveckla framtida slamstrate-gier” och följande slamstrategi fastställdes:

Käppalaförbundet ska sluta kretsloppet genom att sprida minst 75 procent avslammet på åkermark. Övriga 25 procent ska gå till alternativa användningar därfosfor och andra nyttigheter i slammet återförs i så hög grad som möjligt tillkretsloppet.

Käppalaförbundet kommer under 2017 och 2018 att utreda alternativa använd-ningar genom att utföra en livscykelanalys och en livskostnadsanalys, det vill sägaman tar reda på hur stor den totala miljöpåverkan och kostnaden är för olikaalternativ.

Naturvårdsverket gick år 2013 ut med en remiss angående en ny slamförordning.Förordningen har ännu inte antagits. I remissen finns exempelvis förslag på kravpå hygienisering och striktare gränsvärden för metaller och organiska föreningar.Käppalaförbundet avvaktar med att fatta långsiktiga beslut kring framtida slam-hantering tills förordningen har antagits.

Efter att utvecklingsmålet ”Minska andelen tillskottsvatten” slutrapporterats,beslutade styrelsen att uppdra till verksamheten att utifrån orsakerna tillmängden tillskottsvatten beskriva och rapportera konsekvenserna av detta.Förslag till åtgärder för att på sikt kunna minska tillskottsvattenmängden skadärefter presenteras.

En av tänkbara åtgärder som förbundets medlemskommuner redan arbetar medär lokalt omhändertagande av dagvatten, så kallat LOD. Förbundet har tagit framen åtgärdsplan för att på sikt bygga in LOD på fastigheten där Käppalaverketligger.

Huvudspåret i detta utvecklingsmål har varit att få till en maximal värmeutvinningtillsammans med värmedistributören Fortum Värme. Under 2016 har det gemen-samma projektet övergått från tekniska utredningar till kommersiella diskussioneroch finansieringslösningar.

Förbundet har via ett examensarbete och tillsammans med Norrenergi undersöktmöjligheten att utvinna värme från det orenade vattnet vid Danderyds sjukhus.Resultatet presenterades internt under hösten. Möjligheterna ser dock ut att vara små.

Utvecklingsmål Målstatus

19

Uppföljning av basverksamhet

Nyckeltal Enhet Mål 2016 Utfall 2016 Kommentar

Nedanstående nyckeltal har tagits fram för att löpande följa upp den dagliga verksamheten:

Utfallet ligger inom +/- 5 % av måletUtfallet ligger inom +/- 10 % av måletUtfallet ligger över 10 % av målet

Kommuninvånarna och miljön

Bräddad volym i förhållande till mottagen volym.

BOD7-halter i utgående vatten.Fosforhalter i utgående vatten.Kvävehalter i utgående vatten.Anläggningstillgänglighet (T-värde).Polymerförbrukning.

Kopparhalt i utgående slam.

Kadmiumhalt i utgående slam.Energibalans

Fordonsgasleverans.

Andel slam till åkermark.

% av inkommande mängdmg/lmg/lmg/l%g/kg TS

mg/kg TS

mg/kg TSkWh ut/kWh-in

miljoner Nm3/år%

0

< 20,2≤ 9> 95 %< 12,0

≤ 460

≤ 0,78

≥ 4,1

>75 %

0,3

< 20,28,896,912,6

510

0,7120

4,2

83

Under året har en anlägg-ning för högflödesreningbörjat byggas. Villkorsgräns: 8 mg/l.Villkorsgräns: 0,3 mg/l.Villkorsgräns: 10 mg/l.

Kommer att åtgärdas genombättre utrötning när tredjerötkammaren tas i drift.Målet bör utvärderas utifrånbakgrundsbelastning. Ingapunktkällor har hittats.

Nyckeltalet började mätas2016. Utfallsvärdet ligger tillgrund för 2017 års målvärde.

Verksamhet

Nettokostnad per omhändertagen volym avloppsvatten.Nettokostnad/pe.

Kr/m3

Kr/pe

< 3,72

293

3,62

274

Utveckling

Utvecklingskostnader i förhållande till omsättningen. % 1,5 % 1,4

Personal/medarbetare

Frisknärvaro.Olyckor med sjukfrånvaro.Genomförda utvecklingssamtal.Inrapporterade förbättringsförslag.

% av total tidAntal%Antal/år

> 97,40100>50

97,5010061

Ekonomi

Avvikelse budget och utfall.

Självfinansieringsgrad.

Soliditet

% av omsättningSkillnad investeringar/avskrivningar, %%

< 5

40

7-10

4

37

9,3

Högre faktiska investerings-utgifter än beräknat.

20

Styrsystemet uppgraderasStyrsystemet som styr och reglerar alla maskiner ochprocesser i Käppalaverket håller på att uppgraderas.En ny standard för styrsystemet, som säkerställer enenhetlig funktion på verket, arbetas samtidigt fram.

Ägarförhållanden och organisationKäppalaförbundet är ett kommunalförbund vars med-lemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna,Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, UpplandsVäsby, Vallentuna, och Värmdö.

Ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga för-bundsorgan redovisas här nedan. Efter de allmänna val

som hölls i september 2014 valdes ett nytt förbunds-fullmäktige som hade sitt första sammanträde 2014-12-09. Där utsågs en ny styrelse som tillträddeden 1 januari 2015.

I nedanstående sammanställning redovisas uppgiftersom avser förhållandena under 2016.

FÖRBUNDSORGAN 2016

Förbundsorgan Ledamöter Ersättare Sammanträden 2016Förbundsfullmäktige 35 st 35 st 2 stStyrelse 11 st 11 st 4 stAU (arbetsutskott) 3 st 4 stValberedning 3 st 3 st 1 stRevisorer 3 st 3 st 4 st

STYRELSE

OrdförandeAnna Rheyneuclaudes Kihlman, M, Lidingö*Vice ordförandeCatharina Andersson, S, Upplands-Bro*

Ledamöter ErsättareTorsten Sjögren, M, Danderyd Kjell Rosén, MP, DanderydRonnie Lundin, S, Sigtuna Ulf Weidling, C, LidingöAnders Ekegren, L, Solna* Gunnar Balfe, C, SigtunaTorsten Björnsson, M, Täby Robin Sjöberg, S, SollentunaTomas Franzén, M, Sollentuna Per-Erik Kanström, M, Upplands Väsby (t o m 2016-05-24)Ali Kashefi, S, Upplands Väsby Jan-Erik Ek, M, Upplands Väsby (fr o m 2016-05-24)Kenneth Bylund, S, Vallentuna Hans Ahlgren, L, TäbyUlf Falkenberg, L, Värmdö Fredrik Kjos, M, Upplands-BroEva Närvä-Eickenrodt, M, Nacka Leif Bergmark, M, Solna

Bengt-Åke Grip, M, VallentunaAnnika Andersson Ribbing, S, Värmdö (t o m 2016-05-24)Anna-Lena Östman, S, Värmdö (fr o m 2016-05-24)

* Ingår i arbetsutskottet (AU) Helena Westerling, S, Nacka

Valberedning ErsättareBenkt Kullgard, M, Sollentuna (Ordförande) Lars Rådén, M, SolnaSven Fjelkestam, L, Täby Jonas Uebel, L, DanderydJan Jogell, S, Sundbyberg Thore Nyman, S, Sigtuna

REVISORER

Revisorer RevisorsersättareBo Klasmark M, Täby Kent Hjalmarsson (fr o m 2015-09-29)Mikael Zuhr, L, Täby Christer Liss, L, SolnaBjörn Lundin, S, Upplands Väsby Herman Brundin, S, Täby

Sakkunnig revisorCarin Hultgren, PwC

LEDNING

Per Manhem, VD

F ÖRVALTN INGSBERÄT TELSE 2 0 1 6

21

22

Viktiga händelser under året samt måluppfyllelseÅr 2016 renade Käppalaförbundet 51,0 (61,0) miljonerkubikmeter avloppsvatten. Grovrenat avloppsvattenbräddades vid tre tillfällen. Sammanlagt bräddades40 000 kubikmeter vilket motsvarar 0,3 procent av dentotala mängden inkommande avloppsvatten. Driftenvar stabil och förbundet höll sig, trots bräddningarna,väl inom de tillståndsvärden för utsläpp som gäller förverksamheten.

Året präglades av att Käppalaförbundet är inne i enintensiv investeringsperiod. Flera stora projekt var igenomförandefas, byggandet av en tredje rötkammareoch en anläggning för högflödesrening samt renoveringav två anläggningar utmed tunnelsträckningen. Samti-digt pågick arbete med projektet som har som syfte attansluta Österåker och Vaxholm till Käppalaförbundet.

Den ansökan om nytt tillstånd för verksamhetensom förbundet lämnade in till Länsstyrelsen år 2015kompletterades under året och ytterligare komplette-ringar lämnades in i början av 2017.

I årsredovisningens verksamhetsberättelse redovisasviktigare händelser under året samt förbundets målar-bete och måluppfyllelse mer detaljerat.

Resultat och finansiell ställningÅrets resultat uppgår till 5,1 Mkr (18,9 Mkr). Budgetvar 13,3 Mkr. Huvudorsaken till underskottetgentemot budget beror på att en nedskrivning av rens-hanteringsanläggningen genomförts med 6,4 Mkr ochatt en investeringsfondering genomförts med 20 Mkr.Utan dessa jämförelsestörande poster skulle resultatetha uppgått till 31,5 Mkr.

Nedskrivningen av renshanteringsanläggningenmotiveras av att en ny anläggning installeras under2016-2017 som kommer att ge en effektivare drift medlägre driftskostnader. Den nuvarande renshanteringenavvecklas i takt med utbytet och kvarvarande bokförtvärde skrevs därför ned vid årsskiftet.

Den avsättning för investeringar på sammanlagt 20Mkr som gjorts avser dels ett pilotförsök i en av verketsreningslinjer, dels en investering för att möjliggörakommunikation i berganläggningen. Pilotförsöket, sompåbörjades under 2016 och som ska vara färdigt förutvärdering under 2017, innebär att en av elva renings-linjer byggs om för att kunna utvärderas i full skala avplanerad framtida reningskonfiguration. Förutsatt attförbundet får skärpta reningskrav i det nya tillstånd

Övre raden från vänster: Ronnie Lundin, Kenneth Bylund, Ali Kashefi, Bengt-Åke Grip, Fredrik Kjos, Ulf Weidling, Torsten Björnsson, Anna-Lena Östman, Kjell Rosén, Anders Ekegren och Per Manhem (VD).Undre raden från vänster: Ulf Falkenberg, Leif Bergmark, Anna Rheyneuclaudes Kihlman, Torsten Sjögren, Catharina Andersson och Tomas Franzén.Saknas: Eva Närvä-Eickenrodt, Gunnar Balfe, Robin Sjöberg, Jan-Erik Ek, Hans Ahlgren och Helena Westerling.

Käppalaförbundets styrelse 2016

23

som förbundet ansökt om och att pilotförsöket slår välut kommer på sikt hela avloppsreningsverket att kunnabyggas om på samma sätt. Pilotförsöksinvesteringenhar uppskattats uppgå till cirka 15 Mkr och kommeratt skrivas av relativt snabbt. Ytterligare 5 Mkr har fon-derats avseende en investering i kommunikationspro-jektet i Käppalaberget där ett telefonnät och ett Wi Fi-nät byggs upp. Nuvarande telefonilösning ärföråldrad och kan inte längre underhållas. Med det nyasystemet kan vanliga mobiltelefoner användas i bergut-rymmena och ett modernt positioneringssystemanvändas vilket ökar personsäkerheten avsevärt.

Fondering av kommande investeringar i syfte attjämna ut avgiftsuttaget är tillåtet enligt VA-redovis-ningen förutsatt att investeringarna tas i drift inom korttid. Upplösning av fonden sker sedan i samma takt somanläggningarna avskrivs.

Det höga initiala resultatet gentemot budget berorfrämst på följande orsaker:

a) Högre intäkter främst genom ökad produktion av fordonsgas (3,4 Mkr)

b) Lägre finansiella kostnader på grund av lågt ränteläge och mindre skuldvolym (4,8 Mkr)

c) Lägre kostnader för främmande tjänster (7,1 Mkr)d) Lägre personalkostnader på grund av ej besatta

vakanser (1 Mkr)e) Lägre elförbrukning och lägre elpris än

budgeterat (2,1 Mkr)f ) Lägre kemikaliekostnad på grund av låga

flöden (0,7 kr)

Avskrivningarna stiger i takt med att nya anläggningartas i bruk då Käppalaförbundet just nu befinner sig i enintensiv investeringsfas. Kapitalkostnaderna kommersåledes att stiga under de kommande åren trots lågaräntelägen och goda villkor på kreditmarknaden.

Det genererade överskottet kommer att behövas föratt balansera framtida kostnadsökningar beroende påtillväxt och nyinvesteringar. Kostnaden per personekvi-valent förväntas dock inte påverkas i lika hög grad avdetta eftersom fler delar på de kostnader som tillkom-mer när kapacitetsinvesteringar genomförs.

I nedanstående tabeller och diagram kommenterasvissa kostnadsposter mer ingående.

Personal- och pensionskostnaderAntalet tillsvidareanställda vid årets slut var 56 (52)personer. Medelantalet anställda under 2016 var 63 st(57 st). Sju nya medarbetare har anställts och trepersoner har slutat sin anställning under 2016, vilket ären ovanligt hög personalomsättning jämfört medtidigare år. Två av nyanställningarna beror dock på attKäppalaförbundet och Norrvatten under året beslutatatt inte längre dela chefstjänster, vilket medfört attpersonal flyttat sin anställning till Käppalaförbundet,varvid två främmande tjänster blivit två heltidsanställ-ningar.

En viss omstrukturering har genomförts inom pro-duktionsavdelningen och projektavdelningen vilketmedfört engångskostnader under 2016. Vakanser finnsfortfarande inom några avdelningar. Under året harnågra ersättningsrekryteringar också genomförts. För-ändringarna medför att organisationen nu är bättre

20162012 2013

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Löner i relation till köpta tjänster 2012-2016tkr

2014 2015

Löner och ersättningar Främmande tjänster

20162012 2013

45 000

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Personalkostnader 2012-2016

2

Pensionskostnader Övriga personalkostnader

Lönekostnader, traktamenten

tkr

2014 2015

50 000

Löner i relation till främmande tjänster 2012-2016Personalkostnader 2012-2016

Lönekostnader, traktamenten

Pensionskostnader Övriga personalkostnader

L

Övriga personalkostnader

L

anpassad till de krav som investeringsverksamhetenkommer att ställa på förbundet under de närmasteåren.

Samtidigt som den egna personalen ökar minskarkostnaderna för inhyrd personal, entreprenörer ochkonsultinsatser. Personalkostnaderna har ökat mednästan 2,1 Mkr mellan 2015 och 2016 medan kostna-derna för främmande tjänster minskat med 2,7 Mkrunder samma period.

En annan konsekvens av personalförändringarna äratt medarbetarstaben föryngras och att köns- ochutbildningsstrukturen förändras. I dag är 38 procent avpersonalen kvinnor. Under den närmaste femårsperio-den kommer en stor andel av personalen, främst män,att gå i pension vilket kommer att leda till ett ökatrekryteringsbehov.

I nedanstående diagram redovisas ålders- och köns-struktur vid 2017 års ingång. 62 procent är män och 38procent kvinnor. Genomsnittsåldern var 45 år.

Även utbildningsnivån förändras kontinuerligt. Idiagrammet nedan redovisas denna för organisationenvid 2017 års början. Trenden är, och har varit, tydligmot mer och mer välutbildade medarbetare. I dag äröver hälften akademiker och två tredjedelar har efter-gymnasial utbildning.

Sjukfrånvaron ligger på en stabilt låg nivå, 2,55procent (2,89 procent). 33 procent (31 procent) av sjuk-frånvaron är klassificerad som långtidssjukfrånvaro förett fåtal befattningshavare. Pensionsmedelförvaltningredovisas i separat not. Alla pensionsmedel återlånas iverksamheten.

Kemikalier, slamomhändertagande och elenergiMängden kemikalier som används i reningsprocessenhar minskat efter att tekniken för att avvattna slamändrades under 2013. Konsekvensen av teknikskiftetinnebar ett mindre avvattnat slam och därför störreslamvolymer och därmed sammanhängande kostnader.

Elenergikostnaden sjönk jämfört med tidigare år, ihuvudsak på grund av lägre förbrukning som i sin turhör samman med den mindre mängden inkommandevatten. Käppalaförbundet säkrar elpriserna löpande föratt utjämna fluktuationerna i pris vilket varit en lyckadstrategi under året. Eldningsoljan håller på att fasas uthelt och hållet och ersätts med värmepumpar.

Övriga kostnaderI de övriga kostnaderna för driften ingår främst under-hållskostnader som materialinköp och inköp av olikaentreprenader som berör drift och underhåll av förbun-dets anläggningar. Dessa kostnader kopplas till livs-längden på komponenter och säkras genomunderhållsplanering och lämplig reinvesteringstakt.

De lägre kostnaderna för främmande arbete har iviss mån kompenserats genom högre kostnader föregen personal. Totalt sett görs dock fortlöpandeanalyser av bästa kostnadseffektivitet på kort och långsikt avseende inhyrd respektive egen arbetskraft.

KapitalkostnaderKapitalkostnaderna har generellt sett sjunkit de senastefem åren trots att upplåningen varit i stort sett oföränd-rad. Räntekostnaderna har successivt sjunkit i och medatt räntenivåerna blivit lägre och äldre bundna lån

24

0

2

4

6

8

10

antal

61-56-6051-5546-5041-4536-4031-35-30

Åldersstruktur Käppalaförbundet 2016

Män Kvinnor

0

10

20

30

40

50

%

49% 51%

0%

15%

49%

32%

2% 2%

60

GrundskolaGymnasialutbildning

Eftergymnasialyrkesutbildning

Akademiker

2010 2016

Åldersstruktur 2016 Utbildningshistorik

ersatts med kortare löptider. Samtidigt har nyinveste-ringarna som gjorts under de senaste åren medförthögre avskrivningar.

Under året har ett enskilt lån på 400 Mkr förfallit tillbetalning och ersatts av två obligationslån som löper påfyra respektive fem år. Obligationerna har ställts ut påmarknaden till förmånligare villkor för Käppalaförbun-det än vid traditionell bankfinansiering. Det ger Käp-palaförbundet en bredare bas i framtiden för olikafinansieringslösningar vilket påverkar både finanskost-naden och tillgången till kapital positivt.

De stora investeringar som just nu pågår skapar ettbehov av nyupplåning. Under 2016 har förbundet ökatsin låneskuld med 114 Mkr (6,6 Mkr). Genom en aktivportföljhantering och en fortsatt låg räntenivå har denmomentana genomsnittsräntan vid årets slut kunnatsänkas till 0,74 procent. Samtidigt har det negativa

marknadsvärdet på de utestående derivaten sänkts från-11,9 Mkr till -10,3 Mkr genom aktiva avslut under2015-2016 och en något mer kortsiktig räntesäkrings-strategi i enlighet med styrelsens årliga riskmandats-beslut.

Under 2016 investerades rekordhöga 186,6 Mkr(82,3 Mkr).

Under året har en strategisk investeringsplan tagitsfram med olika scenarier för framtiden. Investeringsni-vån påverkas dels av reinvesteringsbehovet då många avanläggningarna som uppfördes på 1960-talet nu måsterenoveras, dels av nyinvesteringsbehov som är kopplattill kapacitets- och kvalitetsökningar. Det i sin tur berorpå befolkningsökning och de tillståndskrav som fast-ställs för verksamheten. I det mest troliga investerings-scenariot kommer över 800 Mkr att behöva investerasinom cirka fem år.

20152012

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Volymberoende kostnader 2012-2016 tkr

2

Elenergi Slamomhändertagande

Kemikalier

2013 2014 2016

Eldningsolja, vatten

20152012

Främmande arbete övrigt Entreprenader Produktion/Underhåll

Material och förnödenheter

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Övriga kostnader för drift 2012-2016tkr

t

2013 2014 2016

20152012

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Intäkter 2012-2016tkr

2

2013 2014 2016

20152012 2013

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

0

Avskrivningar och räntenetto 2012-2016tkr

2

Räntenetto Avskrivningar

2014 2016

Räntenetto

t

Avskrivningar

Kemikalier

Slamomhändertagande

K

Elenergi

Eldningsolja, vatten

Främmande arbete övrigt Entreprenader Produktion/Underhåll

M

Entreprenader Produktion/Underhåll

M

Material och förnödenheter

4

25

Intäkter exklusive kommunavgifter 2012-2016Volymberoende kostnader 2012-2016

Övriga kostnader för drift 2012-2016Avskrivningar och räntenetto 2012-2016

26

IntäkterIntäkterna är i stort sett oförändrade och den störstaandelen utgörs av volymen försåld fordonsgas. Underförsta kvartalet 2016 har också en del avloppsvattenfrån Järfälla kommun behandlats på grund av tempo-rära renoveringsarbeten i kommunen. 2013 redovisadesen jämförelsestörande intäkt om 13 Mkr avseende åter-betalning av elskatt för produktion av fordonsgas retro-aktivt från 2006.

BalanskravsresultatÅrets balanskravsresultat uppgår till 5,1 Mkr (18,9Mkr). Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen förpensionsförpliktelser intjänade före 1998 är 8,5 procent(9,0 procent) vilket innebär att den ligger kvar på ennivå i linje med målsättningen för förbundet som är 7-10 procent. Anledningen till att soliditeten minskartrots ett positivt resultat är att såväl balansräkningenstillgångs- som skuldsida ökar mer än den relativaandelen eget kapital eftersom både tillgångar och lånökar med den höga investeringstakten.

Käppalaförbundet behöver ett stabilt eget kapital föratt klara eventuella resultatförsämringar utan att ta tillakuta sparåtgärder som kan drabba såväl reningskvalitetsom det framtida avgiftsuttaget. Detta är specielltviktigt eftersom det redan i dagsläget är känt att för-bundet inte kan klara sina kommande kapitalkostnaderutan att höja avgifterna de närmaste åren på grund avde stora investeringar som genomförs.

Driftredovisning – budgetutfall per avdelningBudgetföljsamheten är totalt sett god och mycket avavvikelserna hos enskilda avdelningar kan förklaras avförändringar av personalresurser mellan avdelningarnasom genomförts under året utan att budgeten förändrats.

Projektavdelningen uppvisar ett stort positivt resultatgentemot budget främst beroende på personalomstruk-tureringar som genomförts vilket skapat vakanser blandprojektledarna under året. Trots detta har ändå avdel-ningen administrerat ett antal stora projekt under åretmed en rekordhög investeringsinsats.

Produktionsavdelningens stora överskott berorfrämst på minskade volymberoende driftskostnadersamt lägre kostnader för entreprenader.

InvesteringarUnder 2016 har totalt 186,6 Mkr (82,3 Mkr) investe-rats i förbundets anläggningar.

Investeringar för 23,1 Mkr (189,4 Mkr) har avslu-tats.

Överskottet mellan beslutade budgeterade investe-ringar och avslutade investeringar uppgår till 558,3Mkr som föreslås omfördelas till kommande verksam-hetsår. Överskottet beror på att projekteringen för ettantal större projekt har tagit längre tid än förutsatt.

I årsredovisningens tabelldel finns detaljerade upp-gifter om investeringarna under 2016.

DRIFTBUDGET (tkr) Budget Utfall Överskott Överskott UtfallHelår 2016 Helår 2016 Underskott Underskott % Helår 2015

Verksamhetsstöd -20 982 -21 758 -776 3,7 % -19 493Kommunikation -4 245 -3 618 627 -14,8 % -2 791Miljö och kvalitet -8 824 -8 234 590 -6,7 % -2 435Uppströmsarbete -4 078 -4 099 -21 0,5 % -3 118Resursutvinning -22 179 -20 205 1 974 -8,9 % -23 012Projekt -10 602 -7 003 3 599 -33,9 % -8 925Produktion -82 576 -78 350 4 226 -5,1 % -78 613

-153 486 -143 267 10 219 -6,7 % -143 345

PÅGÅENDE INVESTERINGAR (tkr) 2016 2015

Ingående Anskaffningsvärde IB 79 849 186 931Investeringar i avloppsreningsverket 138 560 62 019Investeringar i yttre anläggningar 46 291 18 434Övriga investeringar 1 769 1 862Årets nettoinvesteringar 186 620 82 315Summa Pågående arbeten 266 469 269 246Årets Aktiveringar -23 126 -189 397Ackumulerat anskaffningsvärde UB 243 343 79 849

27

Mål för god ekonomisk hushållningFörbundsfullmäktige har angett ett antal finansiellamål för god ekonomisk hushållning i enlighet medkommunallagens direktiv.

Enligt kommunallagen ska också verksamhetsmäs-siga mål för god ekonomisk hushållning fastställas. I demål som kommenteras i verksamhetsberättelsen ingårmer eller mindre tydliga mål för god ekonomisk hus-hållning. Under rubriken ”Käppalaförbundets målar-bete” i verksamhetsberättelsen redovisas också de merspecifika finansiella målen.

ÖvrigtFör mer information avseende räkenskaper och verk-samhetsutfall hänvisas till bifogade resultat- ochbalansräkningar, finansieringsanalys och noter.

Styrelsens förslag till resultatdispositionStyrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutaratt fastställa årets resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 558,3 miljoner kr till

2017 års investeringar samtatt i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2016

Lidingö 2017-03-21

Käppalaförbundets styrelse

Margretelund

Karby

Blynäs

Österåker

Vallentuna

Täby

Vaxholm

Lidingö

Käppalaverket

Projekt pågår med syfte att ansluta Österåker och VaxholmAvloppsvatten från Österåker och Vaxholm kan komma att renas iKäppalaverket. Tanken är att överföra avloppsvattnet från Margre-telunds och Blynäs avloppsreningsverk via sjöledningar och bergtun-nel som ansluter till Käppalaförbundets befintliga avloppstunnel.

28

Not 2016 2015VERKSAMHETENS INTÄKTERÅrsavgifter 1 210 000 205 000Övriga verksamhetsintäkter 1 37 858 38 636Fondering för framtida investeringar 1 -20 000 0Summa verksamhetsintäkter 227 858 243 636

VERKSAMHETENS KOSTNADERDriftskostnader 2 -82 968 -87 826Övriga externa kostnader 2 -11 183 -8 484Personalkostnader 2 -49 115 -47 033Avskrivningar 3 -68 914 -60 104Varav nedskrivningar och förlust vid avyttring -6 357 0

Summa verksamhetskostnader -212 181 -203 447

VERKSAMHETENS NETTORESULTAT 15 677 40 189

FINANSIELLA POSTERFinansiella intäkter 19 22Finansiella kostnader 4 -10 556 -21 281Summa finansiella poster -10 537 -21 259

ÅRETS RESULTAT 5 141 18 930BalanskravsresultatFrån föregående år 0 0Årets resultat 5 141 18 930Justeringar 0 0Utgående balanskravsresultat 5 141 18 930

NYCKELTALNettoresultat i förhållande till omsättning 15 6,9 % 16,5 %Avskrivningar i % av totala kostnader 15 30,9 % 26,7 %Finansnetto i % av totala kostnader 15 4,7 % 9,5 %

Antal årsanställda 12 63 57

Resultaträkning (tkr)

29

TILLGÅNGAR Not 2016-12-31 2015-12-31

AnläggningstillgångarImmateriella tillgångar 5 1 034 2 161Anläggningsutrustning och inventarier 6 554 872 406 318Tunnlar, ledningar och byggnader 7 39 248 41 973Projekt Käppala 2001 8 731 463 758 460Summa anläggningstillgångar 1 326 617 1 208 911

OmsättningstillgångarKemikalieförråd 220 408Kundfordringar 14 047 1 733Osäkra kundfordringar 0 0Övriga kortfristiga fordringar 21 329 17 102Likvida medel 14 1 116Summa omsättningstillgångar 35 611 20 359

SUMMA TILLGÅNGAR 1 362 228 1 229 270

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Eget kapital 9 126 494 121 354- därav årets resultat 5 141 18 930

AvsättningarAvsättning för pensioner 14 496 530Avsättning för löneskatt på pensioner 120 129Summa avsättningar 616 659

Långfristiga skulderAnläggningslån 4 1 074 571 937 690Checkräkningskredit 4 62 174 105 176Investeringsfondering 4 20 000 0Summa långfristiga skulder 1 156 745 1 042 866

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 40 623 26 222Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 26 756 26 347Kortfristig del av långfristiga lån 4 10 994 10 994Övriga kortfristiga skulder 0 828Summa kortfristiga skulder 78 372 64 392

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 362 228 1 229 2700 0

Ställda panter Inga Inga

AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser intjänade före 1998 11 8 592 8 999Löneskatt på pensionsförpliktelser 2 084 2 183Summa ansvarsförbindelser 10 676 11 182

NYCKELTALSoliditet % 15 9,3 % 9,9 %Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 15 8,5 % 9,0 %Lånefinansiering % 15 88,0 % 87,2 %

Balansräkning (tkr)

30

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2016 2015

Årets resultat 5 141 18 930Justering för av- och nedskrivningar 68 914 60 104Justering för övriga likviditetspåverkande poster* -42 -36Sålda anläggningar 0 0Medel från verksamheten före förändringav rörelsekapital 74 012 79 034

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -16 354 -2 637Ökning/minskning kortfristiga skulder 13 981 502

Medel från den löpande verksamheten 71 639 79 034

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -186 620 -82 315

Medel från investeringsverksamheten -186 620 -82 315

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Utbetalad utdelning 0 0- Amortering av skuld/+ upplåning 113 879 6 557

Medel från finansieringsverksamheten 113 879 6 557

ÅRETS KASSAFLÖDE -1 102 1 105

Likvida medel vid årets början 1 116 11

Likvida medel vid årets slut 14 1 116

*Övriga likviditetspåverkande poster

Förändring av pensionsavsättningen -42 -36Summa -42 -36

Självfinansieringsgrad Avskrivningar/Nettoinvesteringar 37 % 73 %Självfinansieringsgrad rullande 10 år 85 % 101 %

Finansieringsanalys (tkr)

31

32

Noter till resultat- och balansräkning

Allmänna redovisningsprinciperBelopp anges i tkr om inte annat anges. Belopp inomparentes avser föregående års värden. Årsredovisningenär huvudsakligen uppställd enligt den kommunala redo-visningslagen, KRL, och anpassad till den praxis sombland annat kommer till uttryck i rekommendationeroch uttalanden från Rådet för kommunal redovisning.

UppställningsformerUppställning och postindelning av resultaträkningenavviker mot KRL eftersom verksamheten i Käppalaför-bundet inte är skattefinansierad. Använd uppställnings-form bedöms ge en mer rättvisande bild av den ihuvudsak avgiftsfinansierade verksamheten.

Värderingsprinciper med meraTillgångar, avsättningar och skulder har värderats tillanskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

KemikalieförrådFörrådet har värderats till det lägsta av anskaffnings-värde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaff-ningsvärdet har först in/först ut-principen tillämpats.Förrådet upptas till sitt inventerade värde beräknat efteranskaffningssvärdet med avdrag till bedömt verkligtvärde.

Periodisering av anslutningsavgifterKäppalaförbundet tillämpar de vägledande principer förredovisning inom VA-branschen som tagits fram under2007 av branschorganisationen Svenskt Vatten. Detinnebär att de anslutningsavgifter (20,2 Mkr) som undertidigare år erhållits från Nacka och Värmdö kommunerperiodiserats enligt följande: 10 Mkr har direkt intäkts-förts eftersom de avser att täcka redan nedlagda elleravskrivna kostnader i Käppalaförbundets anläggningar.Resterande 10,2 Mkr kommer att intäktsföras under2009-2029 i lika stora delar per helår då de avser atttäcka avskrivningar och övriga särkostnader för anslut-ningen av dessa kommuner under de aktuella åren.

Fondering för framtida investeringarInvesteringsmedel kan fonderas i syfte att jämna utresultatskillnader förutsatt att investeringarna tas i brukinom cirka tre år och att fonden upplöses i takt medinvesteringarnas avskrivning.

FordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits tillbelopp varmed de beräknas inflyta.

LånekostnaderFörbundet tillämpar huvudmetoden vid redovisning avlånekostnader. Kreditkostnader aktiveras således inte ianskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna.

SäkringsredovisningKäppalaförbundet redovisar månadsvis låneportföljensanpassning till det riskmandat förbundets fullmäktigeoch styrelse anvisat i förbundets finanspolicy med enårlig strategi för finanshanteringen. I not 4 redovisas ettsammandrag av dessa värden per den sista december.Även förbundets elhandel innefattas i denna säkringsre-dovisning.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångarAvskrivningar enligt plan baseras på ursprungligaanskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd.Avskrivningen påbörjas från den månad då den tas ibruk under verksamhetsåret. Avskrivningstiden bedömsutifrån branschrekommendationer och delas upp påingående komponenter. Anläggningsutrustning ochinventarier skrivs av under 3, 5, 10, 15 respektive 20 år.Tunnlar, huvudledningar och byggnader skrivs av under30-50 år. Immateriella anläggningar skrivs av på 5 år.Käppala 2001 skrivs av under 10, 20, 35 respektive 50 årmed tillämpning av real annuitetsmetod vilket medförstigande planenliga avskrivningar under tillgångens livs-längd. Principen avviker från god redovisningssed somförespråkar en linjär avskrivning men är fram t o m2016 motiverad utifrån ett successivt brukande av inve-steringen. Från 2017 bedöms dock tillgången vara fulltutnyttjad kapacitetsmässigt och kommer därför från2017 att börja skrivas av linjärt utifrån då bokförda rest-värden reducerade med investeringsbidrag. Avskriv-ningarna baseras då på bedömd kvarvarandeavskrivningstid.

En investering uppkommer om utgiften för anskaf-fandet överstiger 20 000 kr och nyttjandeperiodenbedöms överstiga tre år. Inga avsättningar för återstäl-lande av investeringar har bedömts nödvändiga attgenomföra.

LeasingåtagandenKäppalaförbundet har endast obetydliga operationellaleasingåtaganden. Avtal har dock tecknats med fleralantbrukare om hyra av uppläggningsplats för slam. Enförsta förhöjd hyresavgift bokförs som förutbetaldkostnad och kostnadsförs sedan löpande över hyres-kontraktets återstående tid. Finansiella leasingåtagan-den saknas helt eller är av obetydlig omfattning. Någonspeciell redovisning av dessa åtaganden har därför intebedömts nödvändig att genomföra.

33

Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2016 2015Årsavgifter 210 000 205 000Energiförsäljning 30 266 29 452Övriga intäkter 7 080 8 672Anslutningsavgifter (se redovisningsprinciper) 512 512Fondering för framtida investeringar * -20 000 0Summa 227 858 243 636*) Fondering enligt VA-lagstiftningen för Pilotförsök 15 Mkr och Kommunikation i bergsutrymme 5 Mkr.

Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2016 2015Personalkostnader 43 077 41 249Pensionskostnader 6 038 5 784Kemikalier 4 719 4 785Slamomhändertagande 18 057 20 109Energi 25 372 26 081Av- och nedskrivningar 68 914 60 104Övriga kostnader 46 004 45 336Summa 212 181 203 447

Not 3 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR 2016 2015Immateriella anläggningar 1 127 1 400Anläggningsutrustning och inventarier *) 38 066 30 451Tunnlar, huvudledningar och byggnader 2 724 2 724Käppala 2001 HD1 19 744 18 670Käppala 2001 HD2 7 253 6 859Summa 68 914 60 104

*) I summan ingår en nedskrivning om 6 357 tkr avseende renshanteringsanläggning som ersätts under 2016-2017.

Not 4 FINANSIELLA KOSTNADER 2016 2015Räntor på lån och checkkrediter 9 152 20 709Övriga finansiella kostnader 1 384 571Summa 10 537 21 281

Käppalaförbundet tillämpar en av förbundsfullmäktige antagen finanspolicy somreglerar de bedömda största riskerna för förbundets finanshantering bland annatfinansieringsrisk (tillgång på kapital över tid) och ränterisk (kostnad för kapital över tid).Ränterisken möts med derivat där korta räntevillkorsperioder säkras med längre avtal omfast ränta över olika tidshorisonter. Marknadsvärdet på dessa derivat avspeglar kostnadenför dessa säkringar om de skulle sägas upp vid bokslutstidpunkten. Finanspolicyns mandatredovisas inom parentes i nedanstående sammanställning.

Lån hos kreditinstitut 2016 2015Lånevolym inklusive checkräkning (max 1 400 000) 1 151 590 1 053 860Swapvolym 1 020 000 520 000Återstående räntebindningstid 1,26 år 1,27 årAndel lån med förfall inom 12 månader (max 50 %)*) 30 % 62 %Andel räntejustering inom 12 mån (40-60 %) 56 % 57 %Snittränta lån (momentan) 0,20 % 0,18 %Snittränta swappar (momentan) 0,51 % 0,57 %Bruttosnittränta (momentan 31/12) 0,71 % 0,75 %Marknadsvärde derivat (tkr) -10 253 -9 387

*) Förbundsstyrelsen har godkänt avsteg från Finanspolicyn 2015 på grund av en stor kreditfacilitet som förföll till betalning i november 2016. Den ersattes då med två obligationslån om sammanlagt 400 Mkr. Förbundet har upprättat en riskanalys avseende konsekvenser vid fortsatt negativa räntor och tillämpning av räntegolv i kreditfaciliteterna.

Not 5 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGAR 2016 2015Ingående anskaffningsvärde 18 009 17 208Årets anskaffningar 0 801Omklassificering 0 0Investeringsbidrag 0 0Utrangering 0 0Försäljning 0 0Nedskrivning 0 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 18 009 18 009

Ingående ackumulerade avskrivningar -15 848 -14 448Årets avskrivningar -1 127 -1 400Omklassificering 0 0Utrangeringar 0 0Nedskrivningar 0 0Utgående ackumulerade avskrivningar -16 975 -15 848Utgående planenligt restvärde 1 034 2 161

34

Not 6 ANLÄGGNINGSUTRUSTNING OCH INVENTARIER 2016 2015Ingående anskaffningsvärde 648 911 468 051Årets anskaffningar 23 126 180 860OmklassificeringInvesteringsbidragUtrangeringFörsäljningNedskrivning -6 357Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 665 680 648 911

Ingående ackumulerade avskrivningar -322 442 -291 991Årets avskrivningar -31 710 -30 451Omklassificering 0 0UtrangeringarNedskrivningarUtgående ackumulerade avskrivningar -354 152 -322 442Utgående planenligt restvärde 311 529 326 469

PÅGÅENDE INVESTERINGARIngående anskaffningsvärde 79 849 179 195Avslutade investeringar -23 126 -181 660Årets anskaffningar 186 620 82 315Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 243 343 79 850

Anläggningsutrustningar och inventarier avskrivs på 3-20 år efter bedömd ekonomisk livslängd.

Not 7 TUNNLAR, HUVUDLEDNINGAR OCH BYGGNADER 2016 2015Ingående anskaffningsvärde 225 469 225 469Årets anskaffningar 0 0Omklassificering 0 0Investeringsbidrag 0 0Utrangering 0 0Försäljning 0 0Nedskrivning 0 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 225 469 225 469

Ingående ackumulerade avskrivningar -183 496 -180 772Årets avskrivningar -2 724 -2 724Omklassificering 0 0Utrangeringar 0 0Nedskrivningar 0 0Utgående ackumulerade avskrivningar -186 220 -183 496Utgående planenligt restvärde 39 249 41 973

Tunnlar och huvudledningar skrivs av på 50-75 år medan byggnader avskrivs på 30-33 år.

Taxeringsvärde fastigheter 953 953

Not 8 KÄPPALA 2001 HD1 och HD2 2016 2015Ingående anskaffningsvärde 1 300 950 1 300 950Årets anskaffningar 0 0Omklassificering 0 0Investeringsbidrag -30 605 -30 605Utrangering 0 0Försäljning 0 0Nedskrivning 0 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 270 345 1 270 345

Ingående ackumulerade avskrivningar -511 886 -486 357Årets avskrivningar -26 997 -25 529Omklassificering 0 0Utrangeringar 0 0Nedskrivningar 0 0Årets avskrivningar 0 0Utgående ackumulerade avskrivningar -538 883 -511 886Utgående planenligt restvärde 731 462 758 460

Anläggningarna i Käppala 2001 skrivs av på 10, 20, 35 och 50 år efter bedömd ekonomisk livslängd.

35

Not 9 EGET KAPITALÅrets Övrigt Summa

Driftfond resultat eget kapital eget kapitalIB 85 657 18 930 16 766 121 353Omföring 18 930 -18 930 0Utdelning 0 0 0Årets resultat 5 141 5 141UB 104 587 5 141 16 766 126 494

Not 13 REDOVISNING AV SJUKFRÅNVAROSjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid.Sjukfrånvaron redovisas inte för gruppen anställda under 29 år då de ärfärre än tio personer vilket kan medföra möjlighet att identifiera enskildamedarbetare.

2016 2015Sjukfrånvaro -29 år 0,00 % -Sjukfrånvaro 30-49 år 2,49 % 4,09 %Sjukfrånvaro 50- år 3,13 % 1,63 %

Kvinnor 1,75 % 2,30 %Män 3,06 % 3,25 %Sjukfrånvaro totalt 2,55 % 2,89 %Varav långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgjorde 32,89 % 30,81 %

Not 14 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING 2016 2015Avsättning för pensioner med mera 616 659Ansvarsförbindelser för pensioner 10 676 11 182- Finansiella placeringar för pensioner 0 0Totala förpliktelser 11 292 11 841

Återlåning i verksamheten 11 292 11 841

Aktualitetsgrad 100 % 100 %

Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antagandende tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel.Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionernaförväntas uppstå. Käppalaförbundet betalar löpande pensionspremier till PVAB avseende pensionsförpliktelser uppkomna efter 1998 varför ingen tillkommande skuld redovisas.

Not 10 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2016 2015Upplupna räntor 2 095 1 994Semesterlöneskuld 1 620 1 404Löneskatteskuld 1 153 1 104Arbetsgivaravgifter 567 1 292Recipientundersökning 500 520Upplupna övriga kostnader 14 336 13 036Förutbetalda anslutningsavgifter 6 485 6 997Summa 26 756 26 347

Not 11 ANSVARSFÖRBINDELSERPensionsförpliktelser intjänade före 1998-01-01, enligt PA-KL, uppgår till belopp motsvarande av Kommunernas pensionsanstalt, KPA, utförd beräkning till 8 592 tkr (8 999 tkr) samt löneskatt 2 084 tkr (2 183 tkr).

Not 12 PERSONAL 2016 2015Medelantal årsanställda 63 57Varav kvinnor 24 21Antal anställda vid årets slut 56 52Löner och andra ersättningarStyrelse och direktör 1 973 2 015Övriga befattningshavare 30 355 27 178Summa 32 328 29 193

Direktören erhåller pensionsförmån motsvarande normal nivå enligt ITP-plan.Vid uppsägning från förbundets sida har direktören rätt att erhålla 24 månadslöner.

Medlemskommun Ackumulerade kapitalkostnader 1971-2015, Mkr Kommunernas andelstal i %Danderyd 213 7,6 %Lidingö 279 9,9 %Nacka 143 5,1 %Sigtuna 285 10,1 %Sollentuna 405 14,3 %Solna 530 18,8 %Täby 376 13,3 %Upplands-Bro 153 5,4 %Upplands Väsby 252 8,9 %Vallentuna 134 4,7 %Värmdö 54 1,9 %Total kapitalkostnad 2 822 100,0 %

Från den 1 april 2006 gäller ny taxemodell med pe-avgift i stället för kapitalavgift.

Not 15 NYCKELTALSDEFINITIONERNettoresultat i förhållande till omsättning Nettoresultat dividerat med summa verksamhetsintäkter.Avskrivningar i procent av totala kostnader Avskrivningar dividerat med summan av verksamhets-

kostnader, avskrivningar och finansiella kostnader.Finansnetto i procent av totala kostnader Summa finansiella poster dividerat med summan av verksamhetskostnader,

avskrivningar och finansiella kostnader.Soliditet procent Summa eget kapital dividerat med summa tillgångar.Lånefinansiering procent Långfristiga räntebärande lån dividerat med

anläggningstillgångarna.Rörelsekapital, Mkr Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder.Självfinansieringsgrad % Avskrivningar dividerat med nettoinvesteringar.Andel av VA-kostnaderna, Typhus A Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län. Käppalaförbundets

andel för 225 m3 gånger årets nettokostnad per m3 behandlat avloppsvatten.Typhus A = normalvilla med 150 m3 i årlig vattenförbrukning + 50 %.

Medlemsandelar

36

37

Budget Utfall Överskott Överskott UtfallHelår 2016 Helår 2016 Underskott Underskott (%) Helår 2015

DRIFTBUDGETVerksamhetsstöd -20 982 -21 758 -776 3,7 % -19 493Kommunikation -4 245 -3 618 627 -14,8 % -2 791Miljö och kvalitet -8 824 -8 234 590 -6,7 % -2 435Uppströmsarbete -4 078 -4 099 -21 0,5 % -3 118Resursutvinning -22 179 -20 205 1 974 -8,9 % -23 012Projekt -10 602 -7 003 3 599 -33,9 % -8 925Produktion -82 576 -78 350 4 226 -5,1 % -78 613

-153 486 -143 267 10 219 -6,7 % -143 345KapitalkostnaderAvskrivningar -62 341 -68 914 -6 573 10,5 % -60 104Räntekostnader -15 340 -10 556 4 784 -31,2 % -21 281

-77 681 -79 470 -1 789 2,3 % -81 385IntäkterÅrsavgifter 210 000 210 000 0 0,0 % 205 000Övriga intäkter 34 427 37 858 3 431 10,0 % 38 638Fondering av investeringar 0 -20 000Ränteintäkter 0 19 19 22

244 427 227 877 3 450 1,4 % 243 660

RESULTAT 13 260 5 141 11 881 89,6 % 18 930

RESULTATRÄKNINGBudget Utfall Avvikelse Avvikelse Utfall

Helår 2016 2016 Budget Budget (%) 2015

Årsavgifter 210 000 210 000 0 0,0 % 205 000Övriga intäkter 34 427 37 858 3 431 10,0 % 38 636Fondering av investeringar -20 000 -20 000

Summa intäkter 244 427 227 858 -16 569 -6,8 % 243 636

Driftskostnader -94 074 -82 968 11 106 -11,8 % -87 826Övriga externa kostnader -9 299 -11 183 -1 884 20,3 % -8 484Personalkostnader -50 113 -49 115 998 -2,0 % -47 033Av- och nedskrivningar -62 341 -68 914 -6 573 10,5 % -60 104

Summa kostnader -215 827 -212 181 3 646 -1,7 % -203 447

Rörelseresultat 28 600 15 677 -12 923 -45,2 % 40 189

Finansiella intäkter 0 19 19 22Finansiella kostnader -15 340 -10 556 4 784 -31,2 % -21 281

Resultat 13 260 5 141 -8 119 -61,2 % 18 930

Budgetuppföljning (tkr)

Ufall Utfall Utfall Utfall Utfall BudgetKostnadsslag 2012 2013 2014 2015 2016 2016Lönekostnader, traktamenten 27 425 30 608 34 195 40 062 40 610 41 969Övriga personalkostnader 1 739 1 945 1 798 2 305 2 637 2 469Pensionskostnader 9 347 4 851 5 344 4 666 5 868 5 675Kemikalier 9 338 5 514 4 773 4 785 4 719 5 380Slamomhändertagande 6 094 15 294 18 508 20 109 18 057 18 000Elenergi 31 231 27 237 26 163 25 960 25 372 27 500Eldningsolja, vatten 3 827 5 231 1 312 623 911 1 232Material och förnödenheter 8 371 6 304 5 941 7 040 7 107 7 551Entreprenader Produktion/Underhåll 15 310 17 746 15 929 15 332 13 130 15 000Främmande arbete övrigt 10 093 10 577 11 567 9 095 8 550 13 781Övriga kostnader 11 967 9 654 12 486 13 367 16 306 14 929Avskrivningar 56 480 74 933 54 962 60 104 68 914 62 341Räntenetto 25 290 25 165 34 145 20 687 9 152 14 990Övriga finansiella kostnader 489 1 287 532 571 1 384 350

Summa bruttokostnader 217 002 236 347 227 656 224 706 222 718 231 167Intäkter 28 241 47 095 38 345 38 636 37 858 34 427Summa nettokostnader 188 761 189 252 189 310 186 070 184 860 196 740

Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor 134 743 134 961 138 016 143 343 143 267 153 486

Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor 106 502 87 866 99 671 104 707 105 409 119 059

Resultat 1 239 748 690 18 930 5 141 13 260Nettoinvesteringar 44 329 104 282 101 618 60 104 186 620 325 220

Antal pe 590 000 620 000 635 000 645 000 675 000 669 500Behandlad avlopps-vattenmängd miljoner m³ 59,7 51,8 54,6 61,0 51,0 52,0Netto behandlings-kostnad kr/m³ avloppsvatten 3,16 3,65 3,47 3,05 3,62 3,78Netto behandlingskostnad Kr/pe 320 305 298 288 274 294

Kostnadsutveckling 2012-2016 (tkr)

tkr 2012 2013 2014 2015 2016

Typhus A (taxa)

- genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 4 959 4 966 5 041 5 552 5 779

Käppalaförbundets andel 225 m³ 14,34 % 16,55 % 15,48 % 12,36 % 14,11 %

Typhus B (taxa)

- genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 45 929 48 541 52 071 53 599 56 188

Käppalaförbundets andel 3 000 m³ 20,64 % 22,58 % 19,98 % 17,07 % 19,35 %

Käppalaförbundets andel av den genomsnittliga totala VA-kostnaden för två typhusi Stockholms län (Svenskt Vattens taxestatistik 2016)Typhus A = normalvilla med 150 m3 i årlig vattenförbrukning.Typhus B = flerbostadshus med 15 lägenheter och 2 000 m3 i årlig vattenförbrukning.Beräkningarna utgår från att vattenförbrukningen ökas med 50 procent.

38

39

Budget Ackumulerad Ingående Upparbetat Avslutat Utgående2016 budget 2016 2016-01-01 2016 2016 2016-12-31

Yttre anläggningarÖsteråker/Vaxholm anslutning, Systemhandling 10 000 24 000 7 960 16 644 24 604Långängsstrand Etapp 1 prioriterade åtgärder 10 000 34 000 5 573 17 619 23 192Antuna pumpstation renovering 40 000 67 000 6 946 11 981 18 927Slamlager 10 000 30 000 0 15 15Brutet vatten mätrännor 2 000 2 000Löwenströmska ombyggnad anslutning 3 000 3 000 4 4Tunnelinventering och inmätning 3 000 5 000Fiberkabel Lidingö 2 800 5 000Edsbergs pumpstation renovering 6 000Spisen etapp 1 - prioriterade åtgärder exkl lukt 7 000Spisen etapp 2 10 000Förbiledning Långängsstrand 1 000 51 449 683 28 711Karby-Vallentuna ledningsomläggning 4 000 8 000Kapacitetsökning NO (Vallentunaanslutning) 2 000 2 000

KäppalaverketTredje rötkammare R 300 60 000 230 000 24 626 77 896 102 522Högflödesrening 80 000 155 000 18 601 38 832 57 433Ombyggnad renshantering 13 000 30 000 5 038 2 029 7 067Uppgradering styrsystem 10 000 17 000 0 6 169 6 169Dispositionsplan lab-kontor-verkstad-kontrollrum 500 15 15Utökad överskottsslamförtjockning 2 000 5 000 493 487 980Brutet vatten på Käppalaverket 3 500 4 000 126 260 386Egen tankstation fordonsgas 5 000Ombyggnad lab-kontor-verkstad-kontrollrum 15 500 17 000Extern kolkälla 1 000 16 000Utökad kapacitet luktbehandling 500 1 000Värmepumpsanläggning utvinning värme RAV 24 000 24 000Hygienisering 1 000 0Hydrocykloner överskottsslam fullskala 7 000Lilla värmepumpen 4 820 15 271 1 717 0 -1 717 0On-line instrument 400Hissar (gallersal/inloppspumpar/rötkammarbotten) 3 000 3 000

Summa planerade investeringar 306 120 784 620 71 763 171 979 -1 717 242 025

Reinvesteringar enl. åtgärdsplan 7 200 7 200 0 9 937 -9 937 0

Oförutsedda investeringar 8 000 8 000 8 086 2 935 -11 021 0

Övriga investeringarHörsalen 200 0 378 -378 0Administrativa system (ÄHS-Ekonomi-projekt) 500 500Möbler o kontorsutrustning 200 200 0 72 -72 0IT-system 300 300Bergskommunikation 2 000 6 000 1 319 1 319Underhållssystem Distribution 4 000 800Laboratorieutrustning 1 800Summa Övriga investeringar 7 000 9 800 0 1 769 -450 1 319

Summa investeringar 320 320 801 620 79 849 186 620 -23 126 243 343

Investeringsprojekt (tkr)

40

3-årig informationskampanj genomfördEn 3-årig informationskampanj med tema miljöfarliga ämnen iavloppet genomfördes 2014-2016. Delkampanjerna har handlatom målarfärg, damm, städning och kemikalier i kläder.

41

Revisionsberättelse för år 2016

Vi har granskat styrelsens verksamhet och räkenskaperför år 2016. Granskningen har utförts enligt kommu-nallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet ochförbundets revisionsreglemente.

Vår revision har omfattat att löpande granska och tadel av styrelsens protokoll och övriga handlingar somger information om förbundets verksamhet ochekonomi. Under året har delårsrapporten granskats ochutlåtandet från revisionen har tillsänts Förbundsfull-mäktige.

Förbundsstyrelsens årsredovisning 2016 har varitföremål för granskning och har haft den omfattningoch inriktning samt givit det resultat som framgår av ensärskild granskningsrapport. Granskningsrapporternatillsänds Förbundsstyrelsen och Förbundsfullmäktige isamband med att denna revisionsberättelse avlämnas.

Årets resultat uppgår till 5 141 tkr, vilket ärdetsamma som det så kallade balanskravsresultat. Viinstämmer i kommunalförbundets bedömning att dettaresultat innebär att kommunalförbundet lever upp tillkommunallagens krav på ekonomi i balans (enligt KL8:5 a-b) för räkenskapsåret 2016.

Förbundsfullmäktige har i budget för 2016 och verk-samhetsplan för år 2017-2020 fastställt såväl finansiellamål som verksamhetsmässiga mål inom fem områdensom alla har bäring på god ekonomisk hushållning ochförbundets vision. Områdena är; kommuninvånarnaoch miljön, verksamhet, utveckling, ekonomi samtpersonal/medarbetare.

Enligt kommunallagens kapitel 9 § 9 a skall vi bedömaom resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål förden ekonomiska förvaltningen, ur ett verksamhetsmäs-sigt såväl som ett finansiellt perspektiv, som förbunds-fullmäktige beslutat om i årsbudgeten ochflerårsplanen.

Vi bedömer att:• Årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt

lag, normer och i övrigt god redovisningssed.• Förbundet arbetar seriöst med såväl de finansiella

som verksamhetsmässiga målen. I årsredovisningen redovisas graden av måluppfyllelse för de kritiska framgångsfaktorer som fastställts och för utvecklingsmålen samt de finansiella målen.

• Av redovisningen som görs i årsredovisnigen kan utläsas att graden av måluppfyllelsen för de verksamhetsmässiga målen i huvudsak är god utifrån redovisad målstatus.

• Av de finansiella målen, som följs upp i årsredo-visningen, uppnås i och med redovisat resultat och ställning. Målet för självfinansieringsgrad uppfylls däremot inte för året.

Vi tillstyrker att:• Förbundsstyrelsen och de enskilda förtroendevalda i

detta organ beviljas ansvarsfrihet.• Förbundets årsredovisning godkänns. Den är i allt

väsentligt upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

Lidingö 2017-03-31

Käppalaverket

42

Illustrationer: Mario Salutskij/Illustrerad Teknik.

43

Reningsprocessen

1. Silhallen Vattnet pumpas upp till silgaller där framförallt toalett-papper och skräp avskiljs.

2. Luktrening Illaluktande luft från Käppalaverket tas bort i en renings-anläggning.

3. Sandfång Här avlägsnas sand som annars skulle störa driften i desenare reningsstegen.

4. Försedimentering De flesta partiklar sedimenterar, sjunker till botten ochpumpas vidare till slambehandling (9).

5. Biobassänger I biobassänger bryter naturligt förekommande mikro -organismer ner olika organiska föroreningar. Fosfor tasupp av dessa och binds i slammet. Kväveföreningaromvandlas till kvävgas och avgår med ventilationsluften.

6. Eftersedimentering Slammet som bildas i biobassängen sjunker till botten ieftersedimenteringsbassängen. Huvuddelen pumpastillbaka till biobassängen. Överskottet går vidare tillslambehandling (9).

7. Sandfilter De partiklar som inte sjunker till botten i eftersedimente-ringsbassängen tas om hand i ett sandfilter. Vattnet silasgenom en sandbädd och det renade vattnet släpps ut på 45 meters djup i Saltsjön mellan Lidingö och Nacka.

8. Kemisk rening Den fosfor som den biologiska reningen inte tar hand omfälls ut med hjälp av järnsulfat. Järnsulfat tillsätts i biobas-sängerna och före sandfiltren.

9. Slambehandling Slammet från för- och eftersedimenteringsbassängernabryts ned av mikroorganismer i en syrefri och varm miljö itvå rötkammare. Vid nedbrytningen bildas biogas som till60–65 procent består av metan. Det delvis nedbrutnaslammet avvattnas sedan (11).

10. FordonsgasanläggningBiogasen som bildas vid rötningen innehåller 60-65 procent metan och 30-35 procent koldioxid. I fordonsgasanläggningen tas koldioxiden bort med hjälpav en vattenskrubber. Gasen uppgraderas därmed till fordonsbränslekvalitet med minst 97 procent metan.

11. SlamavvattningI slamavvattningen ökar torrhalten i slammet, från cirka 3 procent till cirka 30 procent, genom att slammetcentrifugeras.

12. Värmecentral Vid behov bränns en mindre del av den produceradebiogasen i två gaspannor. Värmen som bildas användsinom verket för uppvärmning. Överskottet levereras tillfjärrvärmenätet.

13. Värmepump En delström av det renade avloppsvattnet leds till en värmepump. Värmen som utvinns värmer bostäderna iGåshaga.

Käppalaförbundet Post Box 3095, 18103 Lidingö Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

Tel 08-766 67 00 E-post kappala@kappala.se Webbplats www.kappala.se

Facebook www.facebook.com/kappalaforbundet

Röd linje visar Käppalaförbundets avloppsnät som består av tunnlar och avloppsrör.

MIL

JÖ

MÄ

RK

T T

RY

CK

SA

K 3

41

00

1