Embed Size (px)
Citation preview
Mått och mätmetodik för uppföljning av cykeltrafik
-räkning i slumpmässigt utvalda punkter
Jenny Eriksson
sid 1
Vilka rekommendationer kan man ge för mätning av cykeltrafik?
–Att tänka på
–Erfarenheter från
– test i Norrköping
– data från Lund
sid 2
Att tänka på
–Vägnät - mätpunkter
–Tidsperiod
–Mätutrustning
–Mätningens omfattning i tid
–Väder
sid 3
Val av mätplatser och vägnät
–Vanligt med några ”intressanta” platser
– Vad skattar man då? Vad blir det representativt för?
– Jämförbart med resvaneundersökning?
–Definiera ett intressant vägnät
– Gör ett sannolikhetsurval / slumpmässigt urval
– Ger möjlighet att skatta trafikarbete eller förändring på detta vägnät.
sid 4
Val av mätplatser och vägnät
–Svårigheter med slumpmässigt urval
– Hur definiera intressant vägnätet?
– Finns det tillgång till väglängder?
– Hur uppdaterar man vägnätet vid förändringar?
– Får man platser som är tekniskt/praktiskt svåra att mäta?
sid 5
Test i Norrköping
–Slumpmässigt val av 20 mätplatser.
– Tätorten
– På vägar som är markerade på deras cykelkarta
– Inkl. blandtrafik
– Inte alla gator/cykelbanor
–Ett delsyfte var att studera ev. tekniska/praktiska problem.
–Får kommunen ut den information de vill ha?
sid 6
sid 7
Norrköping
Erfarenheter
–Reflektioner
– I Norrköping var cykelkarten lämplig som definition av vägnät, men förutsättningarna är säkert olika i olika kommuner.
– Blandtrafik platser fick flyttas till närliggande cykelbana.
– Bara lite skadegörelse och vissa problem med backar som är svåra för aktuell mätutrustning.
–Nytta för kommunen
– Kommunen skulle vilja sprida punkterna bättre och samtidigt inte få närliggande mätpunkter. Bättre stratifiering.
– Mätvärden ofta mindre än de trott på de slumpmässigt valda
platserna.sid 8
Slumpmässiga urval av mätplatser-sammanfattning
–Genomförbart
–Viss frihet att justera mätplatsläge behövs
–Inte så mycket tekniska problem som beror på slumpmässigt valda platser
–Stratifiering eller liknande för att få bra spridning på urvalet önskvärt
sid 9
Tidsperiod
–Samma varje år
–Samma tid som resvaneundersökning
sid 10
Mätutrustning (kommer i rapporten)–Vi kommer inte att rekommendera en viss
utrustning
–Vilka krav kan man ställa
–Något om för och nackdelar
Mätningens omfattning
–Hur många platser?
–Hur länge?
–Väderjusteringar
–Flödet varierar ofta över tid, bl.a. med vädret
–Förändring olika på olika platser
sid 11
sid 12
Lund (Trivector)
Förändringar i Lund
sid 13
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
0 2000 4000 6000 8000 10000
An
tal
cykla
r 2003
Antal cyklar 2002
Cykelflöde i Lund 2002 och 2003
-150%
-100%
-50%
0%
50%
100%
150%
0 2000 4000 6000 8000 10000
Fö
rän
dri
ng
Antal cyklar 2002
Förändring cykelflöde 2002-2003 i Lund
Hur stort urval behövs
Antal platser +/-
5 36 %
10 26 %
15 21 %
20 18 %
30 15 %
40 13 %
sid 14
Vid skattning av förändring
Exempeldata från Lund, manuell räkning, en dag, väderjusterat
Långsiktighet behövs
sid 15
0,9
1,0
1,1
1,2
1,3
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Cykeltrafikens förändring i Lund (Trivector)
Att tänka på
–Dokumentera
– Vägnät
– Tidsperiod
– Mätutrustning
– Mätningens omfattning i tid
– Väder
–Långsiktighet
sid 16
