Självvärdering Läkarprogrammet, 2013

L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T E T

LiU

EXP

AND

ING

REA

LITY

Läkarprogrammet, Linköpings universitetSjälvvärdering 2013

1

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar

Självvärdering

Lärosäte: Linköpings universitet Utvärderingsärende: 411-155-13

Huvudområde: Examen: Läkarexamen

Denna självvärdering är fastställd av dekanus vid medicinska fakulteten och förankrad inom fakultetsledning, institutionsledningar, ledningen för läkarprogrammet, temagrupper, stadiumexaminatorer och bland läkarprogrammets studenter genom deras representanter i arbetet. Rapporten är 88 445 tecken inklusive blanksteg. Figurer och tabeller redovisas i bitmap-form.

InnehållsförteckningBegrepp och förkortningar ............................................................................................................... 4

Del 1 ................................................................................................................................................. 6

Området medicin .......................................................................................................................... 6

Kortfattad beskrivning av läkarprogrammet vid Linköpings universitet ..................................... 6

Examinationer ...................................................................................................................... 8

Utvärderingsverktyg ............................................................................................................ 8

Styrning ................................................................................................................................ 8

Examensmål 1 ............................................................................................................................ 10

Redovisning ........................................................................................................................... 10

Kunskap om områdets vetenskapliga grund ...................................................................... 10

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete ............................................................ 11

Kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet ................................. 11

Kunskap om betydelsen av sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet för yrkesutövningen ................................................................................................................. 11

Utvärderingar ..................................................................................................................... 12

Analys och värdering ............................................................................................................. 15

Examensmål 2 ............................................................................................................................ 16

Redovisning ........................................................................................................................... 16

Bred kunskap inom det medicinska området ..................................................................... 16

Fördjupad kunskap inom det medicinska området ............................................................ 17

2

Kunskap och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män ................................................................ 18

Examinationer .................................................................................................................... 19

Utvärderingar och AT-prov ............................................................................................... 21


Examensmål 3 ............................................................................................................................ 26

Redovisning ........................................................................................................................... 26

Kunskap om ekonomiska faktorer som är av betydelse för hälso- och sjukvården ........... 26

Kunskap om organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården ........................ 26


Examensmål 5 ............................................................................................................................ 28

Redovisning ........................................................................................................................... 28

Fördjupad förmåga att självständigt diagnosticera de vanligaste sjukdomstillstånden ..... 28

Fördjupad förmåga att i samverkan med patienten behandla de vanligaste sjukdomstillstånden ............................................................................................................ 29


Examensmål 6 ............................................................................................................................ 31

Redovisning ........................................................................................................................... 31

Förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för enskilda patienter ................................................................................ 31

Betydande förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för grupper av patienter ........................................................ 31


Examensmål 7 ............................................................................................................................ 33

Redovisning ........................................................................................................................... 33

Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap .............................. 33

Förmåga att analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer ............................................................................................................................................ 34


Examensmål 9 ............................................................................................................................ 36

Redovisning ........................................................................................................................... 36

Förmåga till lagarbete ........................................................................................................ 36

Förmåga till samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg ....................................................................................................... 37

Utvärderingar ..................................................................................................................... 40

3

Resultat .............................................................................................................................. 41


Examensmål 15 .......................................................................................................................... 42

Redovisning ........................................................................................................................... 42

Förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående .......................................................................................................................... 42


Del 2 ............................................................................................................................................... 46

Lärarkompetens och lärarkapacitet ............................................................................................ 46

Verksamma inom läkarprogrammet 2007-2012 ........................................................................ 46

Antal helårsstudenter – antagna och utexaminerade 2007-2012 ............................................... 47

Studenternas förutsättningar ...................................................................................................... 47

Del 3 ............................................................................................................................................... 49

Det självständiga arbetet ............................................................................................................ 49

Bedömningskriterier för det självständiga arbetet ................................................................. 49

1. Introduktion/bakgrund - anknytning till tidigare kunskap ............................................. 49

2. Syfte ............................................................................................................................... 49

3. Material och Metoder ..................................................................................................... 49

4. Resultatredovisning ........................................................................................................ 50

5. Diskussion, argumentation och slutsatser ...................................................................... 50

6. Allmän struktur och arbetets logiska uppbyggnad ......................................................... 50

Stöd till examinator för det självständiga arbetet ................................................................... 50

Skriftlig och muntlig redovisning samt examination ............................................................. 50

Reflektioner kring de 22 utlottade självständiga arbetena ..................................................... 51

Reflektion över resultaten på examinationer inom läkarprogrammet .................................... 51

Läkarprogrammets största aktuella utmaningar ......................................................................... 52

Lärarkompetens och lärarkapacitet ........................................................................................ 53

4

Begrepp och förkortningar Förkortning Förklaring

CRE Clinical Reasoning Exercise är en skriftlig examination som utvärderar kunskaper och färdigheter inom patofysiologiska mekanismer bakom sjukdomar, symtom och fynd vid medicinska undersökningar. Den undersöker studentens förmåga att integrera kliniska kunskaper med grundläggande kunskaper om patofysiologiska mekanismer från tidigare stadier av läkarprogrammet.

Curriculum-samordnare

Lärare, medlem av programutskottet för läkarprogrammet (PUL) med uppgift att samordna arbetet i temagrupperna, stadiemål/kursmål och de terminsvisa förtydligandena av lärandemålen i syfte att bibehålla ett enhetligt curriculum med tydlig progression över stadier och terminer.

EBM Evidensbaserad medicin EDIT Educational Development by Information Technology. Web-baserade PBL

scenarier. Texter blandas med bilder, filmer och ljud. Studenterna bearbetar scenarierna i basgrupper i speciellt utrustade rum.

Fältstudier Fältstudieuppgifter syftar till att fördjupa kunskaperna inom ett kunskapsområde direkt relevant för den kliniska placeringen, förstå sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet för yrkesutövningen, att tillämpa EBM och att träna skriftlig och muntlig framställning.

HEL Hälsa Etik Lärande - ett interprofessionellt utbildningsmoment Horisontell integration

Åtgärder, främst genom terminsledningarna för samordning av utbildningsaktiviteter inom enskilda terminer

IPL Interprofessionellt lärande KUA Klinisk undervisningsavdelning KURT Elektroniskt utvärderingssystem som tillämpas inom hela Linköpings universitet MEQ Modifierade essäfrågor. Gynnar långtidsinlärning inriktad på förståelse och den

framtida professionen. Kliniska förhållanden beskrivs och tilltagande information tillförs för att ställa krav på mer komplexa kognitiva associationer, som vid klinisk verksamhet. Syftet är att inte bara testa kunskaper utan även att testa förmågan att analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer.

MSF Medicine Studerandes Förbund. NSI 2012 Enkätundersökningen Nöjd Student Index som genomfördes 2012. OSCE Objective Structured Clinical Examination, riktad främst för utvärdering av

praktiska färdigheter. PBL Problembaserat lärande PUL Programutskottet för läkarprogrammet. SKURT Ett web-baserat system där studenterna i basgrupp utvärderar

utbildningsmomenten. Stadie-examination

Examination i slutet av stadium som examinerar kunskaper och färdigheter inom samtliga terminer på stadiet. Stadium=Kurs.

Stadie-koordinatorer

Arbetar inom respektive stadium med temagrupper, terminsledningar, stadieexaminatorer och ansvariga för VFU för att optimera studenternas förutsättningar för lärande och kontrollen av studenternas kunskaper och färdigheter.

Stadium Läkarprogrammet är indelat i tre stadier med var sin stadieexamination: Stadium I: T1-T2, Stadium II: T3-T5, Stadium III: T6-T11. Stadium=Kurs.

5

Strimman Strimma ”Patientkontakt, helhetssyn och samtalskonst” förkortat ”Strimma samtalskonst”/"Strimman" äger rum parallellt med övriga kursmoment under hela läkarprogrammet och syftar till kunskaper och färdigheter i patientbemötande, anamnestagande och klinisk undersökningskonst.

Taxonomisk nivå

Nivå av kunskaper och färdigheter bedömda enligt Blooms eller SOLO taxonomin.

Temagrupp(er) Grupper på 8-12 lärare från olika ämnesområden som ansvarar för vertikal integration av temat under programmets samtliga 11 terminer. Varje temagrupp får sig tilldelad ett visst antal undervisningstimmar samt för utvecklings- och examinationsinsatser. Temagrupperna beslutar om vilka undervisningsmoment (basgruppsfall, föreläsningar, seminarier, laborationer, case, simuleringssessioner etc.) som skall finnas inom deras tema. Temagrupperna ansvarar för sin del av terminsexaminationer och sina delar av stadieexaminationer.

Vertikal integration

Åtgärder, främst genom temagrupperna, för att säkra ordnad kunskaps- och färdighetsprogression under läkarprogrammets samtliga 11 terminer.

VFU Verksamhetsförlagd utbildning = Verksamhetsintegrerat lärande.

6

Del 1

Området medicin Området medicin vid Linköpings universitet omfattar de forskningsområden och de delar av hälso- och sjukvården som syftar till att vetenskapligt undersöka, förebygga, diagnosticera och behandla sjukdomar samt utvärdera resultat. Vidare omfattar området kunskap att förbättra hälsotillståndet hos såväl befolkningen som individer.

Kortfattad beskrivning av läkarprogrammet vid Linköpings universitet Läkarprogrammet vid Linköpings universitet har studentcenterat lärande som ledstjärna i syfte att lägga en solid grund för livslångt lärande. PBL tillämpas genomgående med tidiga inslag av VFU, simuleringsövningar och case-metodik.

Progress och ämnesintegration säkras genom vertikal integration av utbildningsmoment och examinationer genom läkarprogrammets samtliga 11 terminer under ledning av temagrupper och terminsvis horisontell integration där terminsledningarna har ansvaret för samordning av temagruppernas utbildnings- och examinationsaktiviteter inom terminen.

Vertikal integration Temagrupperna har både befogenheter och resurser (lärartid och vissa rörliga medel) för att planera och genomföra utbildningsaktiviteter inom sina teman genom hela utbildningen. Temagruppernas personsammansättning styrs av behovet av kompetens. Temagrupperna leds av disputerade, i första hand kliniskt verksamma, läkare med stor erfarenhet av och kunskap om utbildningens mål och uppbyggnad och består vanligen av 8-12 lärare som vid behov adjungerar fler lärare för utförande av specifika moment.

Följande sju temagrupper (figur 1) infördes 2004:

Gastro-Nutrition-Metabolism (gul) Immun-Hud-Infektion (violett) Cirkulation-Respiration-Erytron-Njurar (röd) Endokrin-Reproduktion-Livscykeln-Neoplasi (mörkgul) Neuro-Sinne-Psyke-Rörelse (blå) Mekanismer-Diagnostik-Behandling (grå) Förhållningssätt och folkhälsa (grön som även inkluderar HEL I och HEL II)

7

Figur 1: Översikt över läkarprogrammets terminer och teman. Läkarprogrammet är uppdelat i tre stadier(=kurser) som vart och ett avslutas med en stadieexamination. Se vidare http://www.hu.liu.se/lakarprogr/temaplaner?l=sv

EDIT-scenarierna, som utgör den viktiga basen för studenternas arbete i basgrupper, utformas av temagrupperna och inkluderar förutom anamnes, fynd vid klinisk undersökning, laboratorie- och bildmedicinska fynd även illustrationer (bilder/video) för biologiska och patofysiologiska mekanismer och handledarsidor för att inspirera till att lärandemålen uppnås i det studentstyrda lärandet.

Förutom den vertikala integrationen skall temagrupperna fungera som ett långsiktigt forum för samarbete över ämnesgränserna och mellan lärarna. Temagruppernas sammansättning med prekliniker, teoretiker, kliniker inklusive allmänläkare samt studentrepresentanter syftar till bättre förståelse och inlärning genom integrerad undervisning i biologiska och patofysiologiska mekanismer, diagnostik, behandling och prevention för att uppnå hög taxonomisk nivå i kunskaper och färdigheter.

8

Stadieexaminationerna som avslutar varje stadium konkretiserar kunskaperna och är av stor vikt för den vertikala integrationen och det långsiktiga lärandet.

HorisontellintegrationHorisontell integration sker på terminsnivå under ledning av terminsansvarig/examinator och genom terminsadministratör. Samordning mellan temagrupper, schemaläggning, lokalbokning och praktiskt genomförande av examinationer genomförs på terminsnivån medan respektive temagrupp ansvarar för rättning av sin del av terminsexaminationen inför beslut av examinator.

Medicinska fakulteten och Landstinget i Östergötland driver ett gemensamt centrum ”Clinicum”- centrum för färdighetsträning och simulering där respektive huvudmans del ligger vägg i vägg med den andras i syfte att samutnyttja fysiska och intellektuella resurser. Medicinska fakultetens del av Clinicum är en fakultetsgemensam resurs för färdighetsträning, laborationer och simulering inklusive fullskalesimulering.

Clinicums uppdrag är att skapa möjligheter för fakultetens alla utbildningar att träna kliniska färdigheter. Genom det nära samarbetet med landstinget möter studenterna här även personal i träning.

Examinationer Examinationerna vid läkarprogrammet sker i huvudsak i slutet av terminerna och de tre stadierna och inte efter varje avslutat delmoment. Avsikten med detta är att examinationerna ska ha stort inslag av horisontell (inom terminerna) och vertikal integration (inom stadierna) men också att studenterna i högre utsträckning ska fokusera på det långsiktiga lärandet och inte på att leva upp till kortsiktiga krav inför talrika och täta examinationer.

Utvärderingsverktyg Läkarprogrammet använder följande utvärderingsverktyg för kvalitets- och utvecklingsarbete:

1. KURT (sidan 12) 2. VFU-KURT (sidan 16) 3. SKURT (sidan 13) 4. Narrativ enkät vid utbildningens slut (sidan 25)

Styrning Fakultetsstyrelsens beslut om hur stor andel av läkarprogrammets totala budget respektive institution skall tilldelas varje år baseras på vilken andel av undervisningsproduktionen respektive institution har svarat för tidigare – i första hand året innan. Fakulteten har gjort valet att verksamma vid läkarprogrammet och dess planerings- och uppföljningssystem ska ha stort inflytande över vilka lärarkrafter som används och över viktningen mellan undervisningsinsatser från olika ämnen. Ett viktigt skäl för detta är att tät ämnesintegration är en förutsättning för nuvarande curriculum. Läkarprogrammet är därför inte ekonomiskt-administrativt underställt någon enskild institution. Det skulle kunna ses som en nackdel för programmet att en enskild institution inte har det primära ansvaret för planering och bemanning, men ur kvalitetssynpunkt är det en fördel för läkarprogrammet att i samråd med institutionerna kunna välja lärare efter behov och kvalitet.

9

Läkarprogrammets programutskott och kansli har förstärkts kraftigt under senare år, vilket stärkt programmets strategiska utveckling och administration i vid mening. Både Medicinska fakulteten och Linköpings universitet centralt har påtagligt förbättrat sin kompetens och kapacitet att hantera förvaltningsrättsliga frågor och att stötta studenter med särskilda behov.

Studentmedverkan finns i programutskott, alla rådgivande organ, temagrupper och inom terminerna.

10

Examensmål 1

Redovisning

Temagrupp Förhållningssätt och Folkhälsa syftar till att ge den vetenskapliga grunden för läkarexamen under läkarprogrammets samtliga 11 terminer (T) utom för den del som ingår i de interprofessionella momenten HEL I resp. II under programmets första sju veckor resp. under två veckor på T5 (se examensmål 9).

Vetenskapligt förhållningssätt är även en hörnsten i EDIT, de web-baserade fall som samtliga sju temagrupper skapat som underlag för basgruppsarbetet.

Kunskap om områdets vetenskapliga grund Under T1-T5 behandlas det som karakteriserar olika kunskapsnivåer – från okunskap till evidensbaserad kunskap. Inför terminsstarten HT 12 beslutades att helt fokusera på grundläggande utbildning i vetenskapligt förhållningssätt under T2-5. Detta medförde att undervisningen i statistik, studiedesign, litteratursökning och granskning samlades. Studenterna använder litteratursökningar för att öva studiedesign och för kritisk granskning av val av studiedesign. Betydelsen av EBM som grund för det vardagliga sjukvårdsarbetet konkretiseras genom belysning av hur vården genom vetenskaplig utveckling har förbättrats över tid till följd av ny kunskap. Under T6-T9 genomförs och presenteras det självständiga arbetet (30 hp); se sid 47. Under T7-T11 övar sig studenterna att på olika sätt tillämpa vetenskapligt förhållningssätt i klinisk praktik, bl.a. genom s.k. fältstudier (se nedan). Under T11 granskar och opponerar studenten på en annan students självständiga arbete.

Stadieexamination I – T2 innefattar muntlig examination i informationssökning på internet kring en biomedicinsk frågeställning. Detta examineras gemensamt av lärare och informationsspecialister från universitetsbiblioteket.

11

I de skriftliga examinationerna T2-T5 utgör vetenskapsmetodologiska mål 10-15 % av terminsexaminationens totalpoäng. När det gäller de vetenskapsmetodologiska frågorna klarar 79 % av studenterna på T2 godkänd-nivån, på T3 46 % och T4 60 %. Siffrorna baseras på resultat från de fem senaste examinationerna. Den relativt låga procenten av godkända studenter till trots har under samma period studenternas utvärdering av utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt och examinationen av densamma betydligt förbättrats.

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Som förberedelse inför val av projekt för det självständiga arbetet inbjuds studenterna på T4 till ett ”forskartorg”. Här presenterar lärare och forskare inom och anknutna till medicinska fakulteten aktuella forskningsprojekt. Syftet, förutom att ge insikt i forskningsarbete, är att skapa kontakter mellan studenter som ännu inte skrivit kontrakt på ett självständigt arbete och forskare som har möjligheter att handleda.

Samtliga studenter på läkarprogrammet genomför det självständiga arbetet på 30 hp under T6 http://www.hu.liu.se/lakarprogr/terminer/t6/information?l=sv. Det självständiga arbetet redovisas under T7-T9 (se del 3). Arbetet ger primär kontakt med forskningsmiljöer och forskningens faktiska villkor och genomförande.

Kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet Under T5 har studenterna två grupparbeten som redovisas såväl skriftligt som muntligt. Det ena grupparbetet handlar om att använda verktyg etablerade inom EBM på någon av följande frågeställningar 1) Alkohol orsakar cancer, 2) Bakterier och allergi, 3) Nedtonad fara med bröstcancergenerna, 4) Stamceller och diabetes, 5) Inflammation och atheroscleros, 6) Behandling av multipel skleros med natalizumab, 7) Egen blodsockermätning kan försämra livskvaliteten, 8) Vaccination av flickor mot humant papillomvirus, 9) Nanopartiklar och hjärt-kärlsjukdomar, 10) Solariesolning och malignt melanom, 11) Bedömning av risk för självmord. I flera av dessa fall tränas studenterna att problematisera utifrån beprövad erfarenhet när den vetenskapliga evidensen inte räcker.

I det andra grupparbetet arbetar studenterna på liknande sätt med frågeställningar om diagnostisk osäkerhet och hantering av denna inom klinik, bildmedicin, funktionsmedicin och laboratoriemedicin.

Sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet bearbetas även under ”fältstudier” (se nedan) och ”medsittningar” (se examensmål 5) under kliniska tjänstgöringen under T7-11.

Kunskap om betydelsen av sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet för yrkesutövningen Fältstudier – Studenterna genomför två fältstudier per termin under T7 t o m T11. Dessa är en integrerad del av VFU-moment. Syftet med fältstudieuppgifterna är att fördjupa kunskaperna inom ett område som är relevant för den kliniska placeringen, förstå sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet för yrkesutövningen, att tillämpa EBM och att träna skriftlig och muntlig framställning.

Fältstudieuppgiften innebär att varje student under den kliniska placeringen formulerar en för placeringen relevant fråga som hon/han vill bearbeta under praktikperioden. Frågan bearbetas med metoder från EBM. Frågeställningar som utgår från aktuella patienter som studenten träffat

12

under sina placeringar uppmuntras särskilt. Studenterna stämmer av frågeställningen med studentansvarig läkare eller handledare avseende relevans och avgränsning. Det uppmuntras att fältstudien presenteras på respektive klinik för en vetenskaplig diskussion.

Artikelgranskning En viktig del av utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt är förmågan att kritiskt läsa, förstå och värdera vetenskaplig text. Slutexaminationen i detta moment utgörs av en skriftlig examination under T11 i ”Analys av vetenskaplig artikel”. En vecka före den skriftliga examinationen sänds en eller två publicerade vetenskapliga artiklar ut till studenterna. Examinationen går ut på att bedöma den vetenskapliga kvaliteten i dessa artiklar. Under själva skrivningen är i princip alla hjälpmedel tillåtna, såsom böcker, anteckningar och kalkylatorer, dock inte samarbete eller trådlös kommunikation.

Opposition på annan students självständiga arbete är en muntlig examination under T11. Det övergripande målet med examinationen är att bedöma om studenten har förvärvat förmåga till kritisk analys och värdering av vetenskapliga data. Den muntliga examinationen utgår från ett självständigt arbete, syftar till att bedöma den examinerade studentens förmåga att se vetenskapligt kritiskt och granskande på det framlagda arbetet och att kunna ge vetenskaplig kritik på ett konstruktivt sätt.

Examinationens bedömningsgrunder involverar kriterier vilka innefattar opponentens förmåga att bedöma och kommentera det framlagda arbetets:

sjukvårdsmässiga konsekvenser och möjligheter

bakomliggande generella mekanismer

vetenskapliga kvalitéer

etiska, samhälleliga och samhällsekonomiska konsekvenser

Examinationen organiseras så att den samordnas med framläggning av självständiga arbeten på T7-T9. Den examinerade studenten på T11 erhåller det självständiga arbete som ska vara underlag för oppositionen två veckor innan presentationsdatum.

Utvärderingar Svarsprocenten i KURT har varit 52 % under åren 2007-2012, vilka redovisas nedan med aggregerade svar från samtliga terminer på läkarprogrammet inklusive frågorna (figur 2).

13

Figur 2: Resultat av KURT utvärdering av läkarprogrammet (skala 1-5). SD=standarddeviation.

Läkarprogrammet får i snitt ca 4 av 5 möjliga poäng på de 8 kriterier som används inom KURT. Resultaten indikerar att kursernas och studenternas egna mål uppnås. Poängsättningen visade en något stigande trend under år 2012.

SKURT står för ”Studentbaserade kursutvärderingssystemet” och infördes på T1-T5 och T7–T11 VT09. SKURT medför att studenterna basgruppsvis (7-8 studenter pr. grupp) ger veckovis detaljerad återkoppling på samtliga utbildningsmoment. Återkopplingen består av poäng 1-10 och ev. fritextkommentarer (figur 3 och 4).

Svars-frekvens, %

Uppskatta hur många timmar per vecka som du har arbetat aktivt med dina studier; schemalagd tid plus hemarbetstid

På en femgradig skala ger jag kursen sammanfattningsbetyget 1 - 5

Kursen har genomförts i enlighet med gällande kursplan

Kursinformationen och administrationen har fungerat väl

Arbetsformerna har varit relevanta för kursens mål

Kursens upplägg har tillgodosett att samspelet mellan lärare och studenter har fungerat väl

Jag är nöjd med mina insatser under kursen

Jag är nöjd med lärarnas engagemang under kursen

Examinationsformerna har varit relevanta för kursens mål

2012HT 51,3 40,8 3,9 4,0 3,9 4,1 3,8 4,1 4,0 4,1

2012VT 47,6 43,1 3,7 3,9 4,0 4,1 3,8 4,1 3,9 3,9

2011HT 55,3 42,1 3,8 4,0 4,0 4,1 3,8 4,1 3,9 3,9

2011VT 53,1 41,8 3,8 4,0 3,8 4,0 3,6 4,1 3,8 3,8

2010HT 51,5 42,7 3,7 3,8 3,9 3,9 3,6 4,1 3,8 3,6

2010VT 50,9 42,2 3,8 3,9 3,9 4,0 3,7 4,1 3,8 4,0

2009HT 55,0 42,4 3,8 3,9 4,0 4,0 3,8 4,1 3,9 3,8

2009VT 53,5 42,5 3,8 3,9 4,0 4,0 3,6 4,1 3,8 3,4

2008HT 52,9 43,0 3,9 3,9 4,0 4,0 3,7 4,1 3,9 3,7

2008VT 45,9 42,7 3,8 3,9 3,9 4,0 3,6 4,1 3,7 3,6

2007HT 53,4 42,7 3,8 3,9 3,6 4,0 4,6 4,1 3,8 3,9

2007VT 54,1 41,8 3,7 3,8 3,7 4,0 3,7 4,0 3,8 3,7

Medel 52,0 42,3 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 4,1 3,8 3,8SD 2,8 0,6 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,0 0,1 0,2

14

Figur 3: Exempel på en mindre bra utvärdering och en mycket bra utvärdering av moment undervisade av samma lärare samma vecka. Studenternas råd till läraren på utvärderingen till vänster visar klart hur föreläsningen kan förbättras.

Figur 4: Fördelning av poäng i SKURT på drygt 52 000 utvärderade utbildningsmoment.

Från och med 2009 till och med mitten av höstterminen 2012 har svarsfrekvensen varit mer än 85 %. Sammanfattningsvis visar SKURT-utvärderingarna att 70 % av alla utvärderade moment

15

har kvalitetspoängen 7 eller högre och mindre än 20 % av alla utvärderingar ger kvalitetspoängen 5 eller lägre.

Inför UK-ämbetets utvärdering har läkarprogrammet gjort ett randomiserat urval av 20 % av de moment inom SKURT som fått 5 poäng eller lägre för att undersöka vad som hänt med dem över de påföljande 2-3 terminerna. Ca 1/3 har ersatts med andra moment, ca 1/3 har höjt sig över 6 och resterande ca 1/3 är kvar på låg nivå.

Utsagor från studenter, temagrupper och enskilda lärare indikerar att ingen annan åtgärd vidtagen inom läkarprogrammet under de senaste fem åren har haft en så tydlig kvalitetshöjande effekt som införandet av SKURT.

Analys och värdering

Med början 2004 utökade läkarprogrammet kraftigt antalet veckor som ägnas åt utbildning i vetenskapligt förhållningssätt. SKURT och muntliga återkopplingar visade att undervisningen gavs i för korta block och med ett bristfälligt pedagogiskt upplägg och genomförande. Därför reviderades upplägget år 2011 och lärarnas insatser utökades i kvantitet och kvalitet i dessa moment på T1-T5. Utvärderingsresultaten har därefter avsevärt förbättrats, men resultaten av examinationerna på T1-T5 visar att vi ännu inte till fullo har uppnått de mål vi önskar nå under de tidiga terminerna.

Programmets sammantagna bedömning av studenternas prestationer vid fältstudier, medsittningar, grupparbeten, självständiga arbetet och examinationer från T2-T5 är att studenterna uppfyller kriterierna avseende kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen. Denna slutsats understöds också av fakultetens alumniundersökningar (se examensmål 2).

16

Examensmål 2

Redovisning

Bred kunskap inom det medicinska området Bred kunskap inom det medicinska området gynnas av att läkarprogrammet har ett välfungerande system för vertikal och horisontell integration och samverkan mellan samtliga medicinska kunskapsområden och specialiteter (se inledningen) i syfte att studenterna skall uppnå samtliga gällande examensmål. Lärandet sker när det är möjligt i klinisk kontext, även när det gäller prekliniska kunskaper. Långsiktigt lärande gynnas och krävs genom stadieexaminationerna med speciellt fokus på förståelse av sjukdomsmekanismer även i slutet av utbildningen.

BredakliniskakunskaperochfärdigheterförvärvadegenomVFURegelbundet och ofta återkommande primärvårdsplaceringar ger insyn i bredden av det medicinska området och möten med olika patientkategorier (barn, äldre, personer med olika etnisk bakgrund etc.). Studenterna får genom strimman patientkontakt redan under de första terminerna. Långa VFU-placeringar under senare delen av programmet ger varierade möjligheter att tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som ingår i examensmålen.

StudenternasutvärderingavVFU(VFU‐KURT)Varje utbildningsplats och placering inom VFU utvärderas med de 15 frågor som framgår kolumnvis i figur 5, nedan.

17

Figur 5: Sammanställning KURT utvärderingen av VFU placeringar.

VFU-KURT har haft en svarsfrekvens på mellan 25 och 30 %. Utfallet ovan baseras dock på mellan 400 och 700 utvärderingar varje termin och variationen i utfallsmåtten över terminerna 7-11 inom programmet och över tid är liten. Programmet har använt utfallet för olika kliniker och vårdcentraler som underlag för stödinsatser till utbildarna och i prioriteringar mellan olika VFU-placeringar. Data visar att studenterna i snitt arbetar lika många timmar med sin utbildning under terminerna 7-11 som under terminerna 1-6. Även om studenterna i stort menar sig ha uppnått sina lärandemål inom VFU (4 av 5 möjliga), finns det en avsevärd förbättringspotential för läkarprogrammet i kontakten med dem som ansvarar för VFU. Sedan årsskiftet 2012/2013 har därför en lärare anställts för övergripande ansvar för kvalitet och samordning av VFU och temagruppernas engagemang i VFU har förtydligats.

Fördjupad kunskap inom det medicinska området Lärandemomenten och deras genomtänkta progression under programmets samtliga terminer avser att stödja lärandet mot både bred och fördjupad kunskap. Kunskaper och färdigheter återkommer i olika lärandemoment och fördjupas med stigande taxonomiska nivåer genom utbildningen för att ge progression i lärandet.

Nedan redovisas ett exempel på progresslista/vertikal integration inom temagrupp Endokrin-Reproduktion-Livscykeln-Neoplasi. Lärandemomentet menstruationsrubbning har slutmålet att studenten ska förstå och kunna biologi, patofysiologi och klinik och självständigt kunna handlägga patienter med detta symptom:

Progressilärandemål

Termin Ant

al u

tvär

derin

gar

1. U

ppsk

atta

hur

mån

ga t

imm

ar p

er v

ecka

so

m d

u ha

r ar

beta

t ak

tivt

med

din

a st

udie

r;

sche

mal

agd

tid p

lus

hem

arbe

tstid

2. P

å en

fem

grad

ig s

kala

ger

jag

kurs

en

sam

man

fatt

ning

sbet

yget

1 -

5

3. J

ag h

ar f

ått

en b

ra in

trod

uktio

n på

VF

U-

plac

erin

gen

4. J

ag h

ar f

ått

ett

bra

bem

ötan

de p

å V

FU

-pl

acer

inge

n

5 Ja

g ha

r få

tt b

ra b

emöt

ande

av

övrig

a m

edar

beta

re u

nder

VF

U

6. M

in/m

ina

hand

leda

re h

ar v

arit

fört

rogn

a m

ed u

tbild

ning

spro

gram

met

s in

nehå

ll oc

h up

pläg

g

7. M

in/m

ina

hand

leda

re h

ar t

illäm

pat

PB

L i

hand

ledn

ings

situ

atio

nen

8. J

ag h

ar f

ått

tillrä

cklig

t m

ed h

andl

edni

ng

för

att

nå m

ina

lära

ndem

ål

9. J

ag h

ar f

ått

möj

lighe

t at

t til

lsam

man

s m

ed m

in/m

ina

hand

leda

re r

efle

kter

a öv

er

min

a ha

ndlin

gar,

tan

kar

och

uppl

evel

ser

10.

Jag

har

uppm

anat

s at

t m

otiv

era

min

a ha

ndlin

gar

och

stäl

lnin

gsta

gand

en

11.

Jag

har

fått

möj

lighe

t at

t om

sätt

a m

ina

teor

etis

ka k

unsk

aper

und

er V

FU

12.

Jag

har

fått

åte

rkop

plin

g på

min

a pr

esta

tione

r oc

h m

itt f

örhå

llnin

gssä

tt

13.

Jag

har

tagi

t va

ra p

å m

öjlig

hete

n at

t sa

mve

rka

med

and

ra p

rofe

ssio

ner

14.

Jag

har

vid

beho

v få

tt s

töd

från

fö

retr

ädar

e/ko

ntak

tlära

re f

ör

utbi

ldni

ngsp

rogr

amm

et u

nder

VF

U

15.

Jag

har

uppn

ått

min

a lä

rand

emål

för

V

FU

2012HT 506 43,2 4,2 4,0 4,7 4,6 4,0 3,6 4,1 4,2 3,8 4,1 3,9 4,0 3,1 4,12012VT 430 44,4 4,2 4,0 4,6 4,6 3,8 3,5 3,9 4,0 3,8 4,1 4,0 3,9 4,1 4,02011HT 448 44,3 4,1 4,0 4,6 4,6 3,9 3,6 4,1 4,1 3,9 4,2 4,0 4,0 3,8 4,12011VT 593 41,4 4,1 3,8 4,5 4,5 3,9 3,7 4,0 3,9 3,7 4,0 3,8 3,8 3,9 4,02010HT 446 43,6 4,0 3,9 4,5 4,5 3,8 3,5 3,9 3,8 3,6 4,0 3,8 3,8 3,4 4,02010VT 692 43,7 4,1 4,0 4,6 4,5 3,9 3,8 4,0 3,9 3,8 4,1 3,8 3,9 3,9 4,12009HT 651 43,5 4,0 4,1 4,6 4,5 3,8 3,6 4,0 3,9 3,8 4,1 3,9 3,8 3,9 4,1Medel 538,0 43,4 4,1 4,0 4,6 4,5 3,9 3,6 4,0 3,9 3,8 4,1 3,9 3,9 3,7 4,0SD 0,9 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,3 0,1

STADIUM I- T1 Nivå 1: Beskriva/Identifiera Reproduktionsorganens uppbyggnad och huvudsakliga funktioner Nivå 2: Förklara/Analysera/Relatera Endokrin reglering av reproduktion och tillväxt STADIUM II - T4: Nivå 2: Förklara/Analysera/Relatera Menstruationsrubbningar STADIUM III-T11: Nivå 3: Kunna handlägga självständigt; Symptom och fynd Menstruationsrubbning/besvär, olaga vaginal blödning

18

Lärandemomentsomstödilärandeprogressen

Kunskap och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män Utbildningsmomenten har sin grund i världshälsoorganisationens definition av hälsa och konkretiseras i den biopsykosociala modellen vars fundament är att hälsa speglar en dynamisk och ömsesidig samverkan mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

På ett obligatoriskt seminarium under T3 tränas studenterna att kritiskt granska kunskap och val av studiedesign i vetenskapliga publiceringar inklusive olika typer av samband i forskningen. Då sambanden ofta inkluderar både samhällsförhållanden, sociala, psykologiska och biologiska dimensioner används den biopsykosociala modellen som ett analysverktyg. Studenternas redovisning, efter en veckas bearbetning av uppgiften i basgrupp, sker muntligt och i en skriftlig inlämning som bedöms av två lärare (kliniker respektive teoretiker). Lärarna bedömer att studenterna uppvisar ett kritiskt förhållningssätt till olika informationskällor, kan värdera olika studiedesigner och visar god kunskap och förståelse för hur olika förhållanden från samhälle till individ påverkar hälsa och sjukdom.

På T7 är fokus på miljöfaktorer (kemiska, fysikaliska, ergonomiska och psykosociala exponeringar) i och utanför arbetslivet.

Under en vecka på T9 behandlas ”Samhällsförändringar och hälsoutveckling”. Studiebesök genomförs inom rättsmedicin och föreläsningar ges om skador till följd av våld och olycksfall, samt onaturlig död. I fältstudiebesök sker kontakt med olika aktörer inom samhället (arbetsförmedling, beroendeklinik, ideella föreningar, kvinnojourer och socialtjänsten) och studenterna samtalar därefter om besöken i tvärgruppsseminarier där de redovisar sina erfarenheter och diskuterar implikationer av detta för sin roll som läkare.

Tema under en vecka på T10 är ”Den sårbara patienten” där ett lärandemål handlar om hur patienters olika livsvillkor påverkar deras behov av hälso- och sjukvård dvs. en fördjupning och

STADIUM I - T1b: EDIT-fall: Reproduktionsorganens fysiologi och anatomi (Jill Sandberg (oregelbunden mens, p-piller) Menstruationscykeln, Könsdifferentiering, receptorer (Anna Olsson - Har inte fått sin första mens) Föreläsningar Reproduktion STADIUM II - T4 EDIT-fall: Amenorré (Elin Ekberg (Prolaktinom)) Blödningsrubbning, buksmärta, feber (Lena Bergvall (genital infektion, HPV) Föreläsningar Blödningsrubbningar Primärvårdsgynekologi Gynekologisk undersökningsteknik Färdighetsträning: Gynekologisk undersökningsteknik (Proffspatienter) Lab & Demonstration Gyn histopatologi

Stadium III - T11: EDIT-fall: Amenorré (Petra Larsson (sekundär amenorré, PCOS)

Föreläsningar Menstruationscykeln -Lab & Demonstration Gynekologisk undersökningsteknik Kliniska basgruppsfall: Oregelbunden mens (2 fall) Verksamhetsintegrerat lärande: 4v Gyn-ob T11 Kandidatmottagning Gyn T11

19

klinisk tillämpning av den undervisning som skedde på T9. Specifika delar under denna vecka är internationell hälsa, migration och hälsa, socioekonomiska skillnader i hälsa och vårdbehov, samt könsskillnader i hälsa och vårdbehov.

Temat kompletteras med undervisning på T11 med föreläsningar om barn: barnet i familjen, faktorer som gynnar barns och familjers psykiska hälsa och övergrepp mot barn.

Exempel – infektionskänslighet hos barn: Infektionskänslighet hos ett autentiskt anonymiserat barnfall (case-metodik T11 med kliniska och prekliniska perspektiv, psykosociala faktorer, etiska aspekter, holistiskt synsätt, familjen belyses), från grundläggande immunologi T2 (EDIT), immunbrist T7 (EDIT fall). Fallet börjar med en frågeställning om immunbrist och immunglobulinbehandling och landar i psykosociala orsaker till de frekventa sjukhusbesöken och etiska överväganden.

Under T10 och T11 ordnas växelvis obligatoriska temadagar om HIV/AIDS och Våld mot kvinnor

Utfallet av seminariet om den biopsykosociala modellen på T3 är som regel mycket gott – i princip samtliga klarar momentet. Studenterna hanterar kritiskt förhållningssätt till informationskällor väl och kan värdera olika studiedesigner och slutsatser. Studenterna ger också seminariet gott omdöme i sina utvärderingar.

Samtliga studenter har klarat kraven vid det avslutande seminariet på T7, någon enstaka efter komplettering. Frågeställningar inom området återkommer regelbundet vid MEQ terminsexamination på T7. Mer än hälften av studenterna klarar denna del av lärandemålen på MEQ-examination.

Samhällsmedicinska fältstudier på T9 redovisas i mindre grupper och seminarier. Studenterna uppnår vanligen målen för momentet, i enstaka fall efter kompletteringar.

I såväl seminarier som vid examination på T10 framkommer engagemang i frågor kring ojämlik vård, liksom hur vården och hela välfärdssystemet kan möta individer med särskilda behov vad gäller både ekonomiska och personliga resurser.

Examinationer Examinationerna har generellt visat en bred spridning av kunskap, från mycket hög till bristfällig, och medianen har poäng över 65 %.

Stadium III-examinationen syftar främst till att bedriva kunskapskontroll inom de nationella examensmålen 1, 2, 7 och 11. Stadium III-examinationen omfattar fyra olika stadieprov under slutet av läkarutbildningen.

Dessa består av:

en stationsexamination på T9, OSCE

CRE under T10

ett skriftligt prov avseende granskning av vetenskaplig artikel på T11 (närmare beskrivet under examensmål 1)

opposition på en annan students självständiga arbete under T11 (närmare beskrivet under examensmål 1)

20

En OSCE omfattar 12-14 stationer och avser att pröva olika praktiska färdigheter och tolkning av fynd enligt stadiemål där även tidigare stadier ingår. Målsättningen är att minst hälften av stationerna ska innehålla verkliga patienter med relevanta sjukdomstillstånd. Vid varje station finns en tydlig instruktion på ingångsdörren som förklarar vad studenten förväntas göra på stationen och ett i förväg konstruerat bedömningsschema som relaterar till den aktuella situationen. I detta anges vad examinator skall beakta i fråga om studentens prestationer och om detta görs på ett fullgott sätt eller inte.

CRE examinationen omfattar 10-12 frågor. Till varje fråga hör en bild som under 10 minuter projiceras i examinationssalen. Ett exempel bifogas. Som stöd för minnet får studenterna också tillgång till miniatyrbilder, vilka fritt kan disponeras under hela examinationstiden. Frågorna får besvaras i önskad ordning under examinationstiden men bilderna projiceras i ordningsföljd och endast en gång.

Exempel på delfråga

21

Frågorna är konstruerade så att majoriteten av poängen ges för beskrivning av de bakomliggande mekanismerna. I många, men inte alla, fall krävs också att man känner igen vad som visas på bilden.

Utvärderingar och AT-prov

AT‐provetAT-provet avser att pröva breda och fördjupade medicinska- och samhällskunskaper inför utfärdande av läkarlegitimation. Läkarprogrammet redovisar här sammanställning av resultaten för totalt 6394 AT-prov skrivna av studenter från olika utbildningsorter inom och utanför Sverige åren 2007 - 2012.

Medicinstudenter utbildade i Linköping presterade under åren 1995 till 2008 en aning bättre på AT-proven än studenter från övriga svenska, Nordiska och Europeiska medicinska fakulteter (Läkartidningen 106:38;2354-2356, 2009). Procent rätta svar var 76,2 % och 2 % underkändes. Motsvarande resultat under åren 2007-2012 för Linköpings del var 78 % rätta svar och 1,6 % underkändes. Umeå har bäst resultat perioden 2007-2012 och uppvisar den mest påtagliga förbättringen mellan de två tidsperioderna. Linköping är nu på andra plats och har också förbättrat sitt resultat både avseende procent rätt och minskad procentandel underkända (figur 6 och 7).

Johan Christenson, 52 år, har en insulinbehandlad typ 2 diabetes med gravt sänkt njurfunktion. Johan har känt att ”hjärtat rusar” periodvis de senaste månaderna.

En dag noterar han plötsligt insättande svaghet i vänster arm och ben. Symtomen gick över efter några timmar. Han kommer nu in till akuten. När du tar anamnes förnekar han pågående fokala neurologiska bortfallssymtom eller hjärtklappning. Han har aldrig haft bröstsmärta men upplevt viss yrsel i samband med tidigare episoder av hjärtklappning. Ingen hereditet för hjärt-kärlsjukdom.

Johan röker ca 20-30 cigaretter dagligen samt dricker minst 5-6 glas vin/dag.

EKG visar sinustakykardi med enstaka SVES.

Ultraljud hals utförs akut. Den nedre bilden illustrerar a carotis communis (CCA) samt a carotis interna (ICA) på vänster sida och den övre är ett typexempel på normalfynd på hö sida (a carotis communis (CCA), a carotis interna (ICA)samt a carotis externa (ECA).

Patienten läggs in på strokeavdelning. Telemetriövervakning visar paroxysmalt förmaksflimmer.

Fråga 3 (5 p)

A. Vad visar den nedre bilden (vä sida)? (1p)

B. Kan du förklara patientens symptom med hjälp av bildinformationen? Motivera!(1p)

C. Ange den mest sannolika förklaringen till Johans symptom och beskriv kort mekanismen. (2p)

D. Vill Du göra någon ytterligare utredning av Johan förutom blodprover? Motivera! (1p)

22

Figur 6: Procent underkända (U) och medel procent rätta svar (%) på den skriftliga delen av AT-provet under perioderna 1995-2008 (Läkartidningen 106:38;2354-2356, 2009) och 2007-2012 (data från AT-nämnden)

Samtliga svenska medicinska fakulteter har under senare år förbättrat sina resultat avseende procent rätta svar medan bilden är mer blandad avseende procent underkänt.

Figur 7: Sammanställning (boxplot) av resultaten av AT-provet åren 2007 till och med 2012. 2012 (data från AT-nämnden). EU-land=andra EU-länder än Sverige. Norden=andra Nordiska länder än Sverige.

Det är att gå för långt att hävda att Linköpingsstudenternas prestationer på AT-provet under åren 2007-2012 kan tas till intäkt för förbättrad måluppfyllelse. En rimligare tolkning är att data talar för att måluppfyllelse inte är sämre än under tidsperioden 2005-2008. Det är värt att påpeka att resultatet på AT-provet representerar både resultatet av grundutbildningen och det studenten lärt sig under de två årens AT- tjänstgöring.

LinköpingsuniversitetsNöjdstudentindex2012Nöjd student index 2012 bygger på 421 svar och svarsfrekvens 57 %. Den genomfördes 15 februari till 16 mars 2012 (figur 8).

23

Figur 8: Resultat av NSI 2012 genomförd av företaget Ramböll på uppdrag av Linköpings universitet

NSI 2012 visar att läkarprogrammets studenter överlag är nöjda med sin utbildning – 4,3 på en 5-gradig skala. Medelvärdet avseende frågan om examinationerna har dock försämrats med 0,4 enheter sedan 2010 och var 3,0 för 2012. Så mycket som en femtedel av alla fritextkommentarer från läkarstudenterna handlade år 2012 om examinationerna och berörde allt från examinationernas innehåll, rättning och förberedelsetider.

En annan noterbar försämring mellan 2010 och 2012 är den ”Externa utbildningen” som i någon grad handlar om VFU. Ökat studentantal innebär fler studenter per handledare, ökat resande, och nya praktikplatser med mindre erfarenhet av ta hand om studenter. Ett annat uttryck för effekten

24

av utökningen är att fler studenter får dela på tillgänglig fysisk arbetsmiljö tills stora pågående byggprojekt på universitetssjukhuset är helt klara år 2015.

MSFs Utvärderingsrapport av Prekliniska Studier vid Sveriges Läkarutbildningar 2012 visar att 51 % av Linköpings-studenterna anser att ”lokaler och utrustning är tillräckliga för antalet studenter vad avser föreläsningssalar”, jämfört med medelvärdet 74 % för samtliga utbildningsorter. På frågan ”Praktik på vårdcentral (patientkontakt, praktiska moment)” ger Linköpings-studenterna bäst betyg av samtliga fakulteter, kvalitetsindex 4,17 (på en femgradig skala), jämfört med 3,64 i medeltal. ”Undervisning i genus och jämställdhetsfrågor” får 2,88 jämfört med 2,57 i medeltal. Frågor gällande ”Studiebörda” visar att 14 % tycker att ”Studiebördan är för hög”, jämfört med nationella medelvärdet 16 %. Motsvarande siffror för ”Studiebördan är lagom” är 83 % respektive 82 %. 7 % av Linköpings-studenterna svarade att de ”känner sig mycket stressade av sina studier”, jämfört med 11 % totalt; 73 % ”ganska stressade”, 68 % totalt; och 20 % ”inte alls stressade”, 21 % totalt.

Det framgår att en del av studenterna upplever stress och oro för kommande resursbrist både avseende lokaler och lärartillgång. De vet att studenterna före dem har fått mycket bra VFU och befarar försämring. För att möta detta har läkarprogrammet utvecklat nya moment, t.ex. avancerade simuleringsövningar och utökat användning av proffspatienter. Fakulteten har också för närvarande ett starkt fokus på utveckling av VFU. På Vrinnevisjukhuset i Norrköping pågår en satsning på handledarutbildning av samtliga läkare och rekrytering av kliniska lektorer för att kunna tredubbla antalet högkvalitativa VFU-platser. Likaså har ett avtal slutits med Landstinget i Jönköpings län som gör deras sjukvårdsenheter till upplåtna enheter för att långsiktigt säkra VFU av hög kvalitet i hela sjukvårdsregionen.

Fakulteten har terminsvis genomfört en alumnundersökning (figur 9) ett år efter att studenterna tagit examen.

Figur 9: Resultat av Linköpings universitets Alumninundersökning 2009-2012

Resultaten visar att läkaralumnerna bedömer att de under utbildningen har utvecklat sin förmåga till livslångt lärande (4,1 av 5), samarbetsförmåga (3,8 av 5), tillräcklig kompetens (3,7 av 5), intresse att driva utvecklingsarbete (3,5 av 5) och intresse för forskarutbildning (3,1 av 5). Läkarprogrammet har för närvarande speciellt fokus på att öka studenternas intresse för

25

forskarutbildning. Bland annat har ett program med möjlighet till amanuensanställning för forskning under T8-T11 nyligen införts.

Följande narrativa enkät har getts av läkarprogrammet till samtliga T11-studenter i slutet av utbildningen

Vad har varit bra med utbildningen?

Vad har inte varit bra med utbildningen?

Är det något som saknas i utbildningen; prekliniskt eller kliniskt?

Finns det något/några moment som ligger på fel termin och bör flyttas till annan?

VFU; är någon placering för kort/för lång? Vad är viktigast när man är ute på klinisk placering som HU kan hjälpa till med?

Vad är bra/dåligt med nuvarande typer av examinationer; MEQ, CRE, OSCE? Förslag på nya alternativ?

Om du fick ändra en sak med utbildningen, vad vore det?

Skulle Du rekommendera Linköpings läkarprogram till en vän? Varför/varför inte?

Känner Du dig efter utbildningen tillräckligt förberedd inför din kommande yrkesroll?

De skriftliga svaren sammanställs och kompletteras med muntlig diskussion i plenum tillsammans med programansvarig och stadium III-koordinator. Svaren och samtalet utgör ett viktigt underlag för strategiska ställningstaganden inom programmet.

En ofta återkommande synpunkt är upplevd stress i början av utbildningen till stor del förorsakad av ”otydliga mål”. Många reflekterar över den mognadsprocess och utveckling till självständighet de tvingats till för att hantera detta. Sammanfattningsvis uttrycker studenterna en generell övertygelse om att den erhållna utbildningen förberett dem väl för den kommande yrkesrollen.


Läkarstudenterna vid Linköpings universitet anser sig vid utvärderingar under programmet och som alumni ha fått mycket god insyn i den totala medicinska kunskapsmassan som krävs för läkarexamen. Det understöds också t.ex. i det nationella AT-provet att de har resultat i paritet med de bästa i landet.

Resultaten av varierande teoretiska och praktiska examinationer under utbildningens olika stadier, alumnundersökningen och T11- återkopplingen stärker läkarprogrammets slutsats att studenterna uppfyller examensmålen mycket väl och är rustade att möta framtida professionella utmaningar.

26

Examensmål 3

Redovisning

Utbildningen inom examensmål 3 sker i form av 1) föreläsningar, 2) seminarier och 3) ett tredagarsinternat syftande till ledarskapsutbildning och utbildning i självkännedom. Längre sammanhållna perioder av VFU inom samma vårdavdelning, mottagning och primärvårdsverksamheter ger också studenterna nära kontakt med faktiska vårdverksamheter och därmed kännedom om verksamheternas ekonomiska och organisatoriska förutsättningar.

Kunskap om ekonomiska faktorer som är av betydelse för hälso- och sjukvården En temavecka under T10, ”Den sårbara patienten”, belyser vårdens möte med patienter som har särskilda vårdbehov som inte har specifik medicinsk grund utan bottnar i deras sociala situation. Begreppet ojämlik vård är centralt, dess förekomst, orsaker och hur det kan förhindras.

Veckan startar med ett case-seminarium ”Jämlik vård”. Studenterna får där en beskrivning av en verklighetsbaserad patientberättelse där vårdens organisation inte visar sig kunna möta patientens behov och detta blir grunden för inlärning kring hur man kan kompensera för detta t.ex. genom andra myndigheter. Studenterna studerar även fall av ojämlik vård och dess orsaker och hur vården kan möta exempelvis de papperslösas behov. Kunskapsområdet ”det svåra intyget” belyser formalia samt möjliga rollkonflikter i försäkringsärenden, exempelvis körkort. ”Internationell hälsa” och hälso- och sjukvårdens situation i länder med sämre ekonomiska resurser belyses. I såväl seminarier som vid examination framkommer engagemang i frågor kring ojämlik vård, liksom hur vården, dvs. hela välfärdssystemet kan möta individer med särskilda behov vad gäller både ekonomiska och personliga resurser.

Vid senaste examinationen HT2012 fanns en spridning av kunskap, från mycket hög till bristfällig, men huvuddelen hade mer än 65 % rätt på denna del av examinationen.

Kunskap om organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården Organisation och flöden inom sjukvården analyseras under tvåveckorsmomentet förbättringskunskap. Detta IPL-moment syftar till att få studenterna att kunna bidra till kontinuerligt förbättringsarbete inom sjukvårdsverksamheterna.

Undervisning om hälso- och sjukvårdens organisation låg tidigare under T3 med tanken att studenterna tidigt skulle ha en bild av hur hälso- och sjukvården fungerar som ”system”. Emellertid var det svårt att mobilisera intresse för studenterna i detta tidiga skede och momentet ligger nu på T11.

27

Under rubriken Makten över vården träffar studenterna en av de högsta cheferna i landstinget, oftast hälso- och sjukvårdsdirektören, som beskriver ledning och styrning av en politiskt styrd organisation. Därtill sker föreläsningar om grunderna inom hälsoekonomi, prioritering inom hälso- och sjukvården, samt om sjukvårdens kris och katastrofmedicinsk beredskap.

Tredagarsinternatet syftar till ledarskapsutbildning och utbildning i självkännedom och fokuserar på ledarskapets roll för arbetsgruppens fokus, samarbete och effektivitet. Genom både föreläsningar kring ledarskap, olika ledarskapstyper, grupper, gruppdynamik samt genom praktiska övningar vid olika scenarier ökas kunskapen om ledarskapets- och kommunikationens betydelse för en effektiv sjukvård. Skillnaden mellan chefskap och ledarskap belyses. Under internatet arbetar studenterna genom en egen grupprocess, där det ges möjlighet att belysa sin egen ledarstil. I de förberedande föreläsningarna om den teoretiska bakgrunden ges möjlighet till självreflektion. Genom praktiska övningar tränas studenterna att sätta upp mål, lösa problem samt driva förändringsprocesser i arbetsgrupp. Feedbackprocessen ger möjlighet att på ett personligt plan öva och inhämta kunskap om hur gruppen reagerar på olika ledarskapsstilar. Genom träning i aktivt lyssnande och möjlighet till att ge och ta emot feedback övar studenterna sin empatiska förmåga samt ges även möjlighet till ökad självkännedom. Vi har ännu inte ett representativt urval av svar på utvärderingsfrågor ställda efter flytten till T11.


Internatet är ett obligatoriskt moment som funnits i mer än åtta år och får konsekvent mycket god utvärdering av studenterna i SKURT (se mål 1). I MSFs ”Klinisk Handledning rapport 2012” framgår trots detta att 32 % av studenterna vid Linköpings universitet hävdade att de inte fått ledarskapsutbildning. Internatet har fokus på ledarskap och självkännedom – det senare avgörande för gott ledarskap. Denna inriktning behöver tydliggöras för studenterna så att ledarskapsdelen framstår klarare.

De varierande examinationsformerna inklusive bedömning vid praktiskt sjukvårdsarbete visar att studenterna uppnår mycket hög måluppfyllelse avseende kunskap om ekonomi och organisation av betydelse för hälso- och sjukvården.

28

Examensmål 5

Redovisning

Fördjupad förmåga att självständigt diagnosticera de vanligaste sjukdomstillstånden Grunderna för att självständigt diagnostisera sjukdomstillstånd läggs redan i utbildningens början då studenterna tillägnar sig kunskaper inom biologi och patofysiologi. Läkarprogrammet tillämpar lärande kopplat till situationer och frågeställningar rörande friska personer och patienter redan från första terminen, bl.a. genom det web-baserade utbildningssystemet EDIT och med MEQ-examinationer med början på T3 och fullt ut på stadieexamination II i slutet av T5. Temagrupperna (se examensmål 2) ansvarar för progressionen vertikalt genom samtliga 11 terminer. Ett exempel på sådan vertikal integration redovisas under examensmål 2.

T5 har – under tema Mekanismer-Diagnostik-Behandling – ett speciellt fokus på medicinsk diagnostik genom anamnes, klinisk undersökning med hjälp av bildmedicinska och laboratoriemedicinska tekniker. S.k. proffspatienter engageras i undervisning i anamnes och klinisk undersökning under T5.

Examinatorer observerar studenterna under klinisk tjänstgöring (medsittningar) två till fyra gånger per termin. Dessa utvärderar studentens förmåga till anamnes- och statustagning, diagnostik, förslag till behandling, avslutning av konsultationen och allmänt arbetssätt i faktiska sjukvårdssituationer enligt schema som finns på: http://www.hu.liu.se/lakarprogr/vfu/blanketter/1.447876/UtvrderingefterVFU-placering.pdf

Studenterna visar därigenom att de har kompetens att diagnosticera de vanligaste sjukdomstillstånden.

29

Fördjupad förmåga att i samverkan med patienten behandla de vanligaste sjukdomstillstånden Flera veckor långa, sammanhållna VFU-placeringar optimerar förhållandena för att studenterna skall komma in i praktiskt sjukvårdsarbete på vårdavdelningar, mottagningar och i primärvården. Det är under dessa handledda placeringar som studenterna uppnår målet att kunna samverka med patienter i att behandla de vanligaste sjukdomstillstånden.

Långa perioder är också avgörande för att VFU-handledarna skall ha tillräckligt underlag för att bedöma individuella studenters förmåga och därmed bedöma i fall en student skall få godkänt eller underkänt på respektive placering. Som stöd vid utvärderingen används numera blanketten som nämnts ovan.

Studenter underkänns sällan vid klinisk tjänstgöring men kompletteringar är vanliga.

Läkarprogrammet har under många år målmedvetet utvecklat samverkan med proffspatienter i utbildningen inklusive under examinationer. Dessa moment förekommer inom samtal/kommunikation (T1), hjärtstatus (T3), gynekologisk undersökningsteknik (T4 och T11), allmänt status (T5), bröstpalpation (T8) och svåra samtal (T9 eller T10).

Den skriftliga delen av stadium II-examinationen i slutet av T5 examinerar främst de nationella målen 5, 7, och 11 med fokus på den framtida professionen. Frågorna beskriver kliniska förhållanden och information tillförs successivt för att ställa krav på mer komplexa kognitiva associationer. Syftet är i enlighet med mål nr. 7 att inte bara testa kunskaper utan även att testa förmågan att analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer.

I MEQ-scenariot nedan (HT 2012, Stadieexamination II), visas hur horisontell och vertikal integration kan uppnås genom att illustrera ett autentiskt patientfall. Studenterna värderar given information, förklarar samband och använder sin kunskap.

Linda, 34 år, har fått en akuttid till vårdcentralen eftersom hon känt sig ovanligt trött i några veckors tid. Sedan fem dagar har det tillkommit feber och de senaste tre dagarna produktiv hosta. Frånsett några öroninflammationer som barn har Linda tidigare varit frisk. Hon röker inte och äter inga mediciner. AT: Ter sig trött och håglös. Inga ödem. Ingen cyanos. Andningsfrekvens 18/min. MoS: Lätt diffust rodnad bakre svalgvägg. Torra slemhinnor. Lymfkörtlar: Palperas u a på halsen och i fossa supraclavicularis bilateralt. Hjärta: Regelbunden rytm ca 100/min. Inga blåsljud. Lungor: Antydd dämpning basalt på vänster sida vid perkussion. Nedsatta andningsljud samt rassel på samma lokalisation vid auskultation. Normalfynd vid auskultation och perkussion motsvarande höger lunga. Blodtryck: 108/68 mmHg Buk: Mjuk. Inga resistenser. Kroppstemperatur: 38,8° C Saturation: 94 %. Innan du träffar Linda har sjuksköterskan tagit kapillärt blodprov och analyserat B-Hb och P-CRP. Svar föreligger och visar 108 (117-153 g/L) resp. 225 (<10 mg/L).

30

……….. fallet fortsätter


Utbildning i grundvetenskaper i klinisk kontext och klinik i grundvetenskaplig kontext är en hörnsten i läkarprogrammet vid Linköpings universitet. Sedan 2005 har programmet ökat kraven på hög taxonomisk nivå på frågorna och svaren vid examinationerna. Studenterna ger VFU-utbildningsmomenten god utvärdering.

Utvärderingar av läkarstudenternas individuella prestationer i praktiskt sjukvårdsarbete, teoretisk analys av faktiska sjukvårdssituationer samt genom examinationerna (OSCE, CRE, Proffspatienter, T2-praktiska stationer) visar att studenterna uppnår mycket hög måluppfyllelse i fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa.

Varför kan en perkussionston bli lägre (dämpad) i allmänhet och vilken är den mest sannolika orsaken hos Linda? Svar: Ju högre densitet en vävnad har desto mer dämpad (lägre) blir perkussionstonen. Lindas kliniska bild överensstämmer med bakteriell pneumoni och vid sådan kan exsudation (vätskeutträde) i parenkymet och/eller pleurahålan uppkomma. Detta är den mest sannolika orsaken till den avvikande perkussionstonen hos Linda. Vilken bedömer du vara den mest sannolika orsaken (diagnos) till Lindas sjukdomsbild? Svar: Bakteriell pneumoni Du bedömer att Linda insjuknat i bakteriell pneumoni sannolikt med förekomst av högst måttlig mängd pleuravätska. Mot bakgrund av vad som framkommit hittills, vilken är den mest rimliga förklaringen till anemin? Svar: Infektion/inflammation kan ge upphov till anemi. Mest troligt är att anemin är sekundär till infektionen. Anemi kan uppstå till följd av akut eller kronisk hämning av erytropoesen i samband med inflammatoriska processer. En viktig anledning till att denna typ av anemi uppkommer är att organismens omsättning av järn påverkas av inflammation. Förklara sambandet mellan inflammation och förändrad omsättning av järn Svar: Ökad cytokinproduktion, i synnerhet IL-6 från Kupfferceller stimulerar hepatocyternas produktion av hepcidin. Detta binder sig till ferroportin på enterocyter och makrofager varvid järntransporten ut från dessa celler inhiberas.

31

Examensmål 6

Redovisning

Förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för enskilda patienter Läkarstudenterna påbörjar sin utbildning med det sju veckor långa IPL-momentet HEL I där de introduceras i kunskapsområdena hälsa, etik och lärande. Därigenom skapas en gemensam referensram för och grundförståelse av vad hälsa är för individer och befolkningar vilket gynnar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete enskilt eller i interprofessionella arbetsgrupper.

Figur 10: Läkarstudenternas utvärdering av HEL I åren 2007-2012. Läkarstudenterna arbetar i medeltal 26 timmar i veckan mot 42 timmar under utbildningen i övrigt. Skala 1-5.

Under åren 2007-2012 har 5-10 % av studenterna på samtliga program fått underkänt på HEL I examinationen, men andelen är lägre bland läkarstudenterna (se examensmål 9).

Betydande förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för grupper av patienter Två veckor på T8 har som tema hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för patienter på individ- och gruppnivå. Detta sker genom undervisning om hälsofrämjande insatser som avser

Kurs/terminSvarsfrekvens, %

Uppskatta hur många timmar per vecka som du har arbetat aktivt med dina studier; schemalagd tid plus hemarbetstid

På en femgradig skala ger jag kursen sammanfattningsbetyget 1 - 5

Kursen har genomförts i enlighet med gällande kursplan

Kursinformationen och administrationen har fungerat väl

Arbetsformerna har varit relevanta för kursens mål

Kursens upplägg har tillgodosett att samspelet mellan lärare och studenter har fungerat väl

Jag är nöjd med mina insatser under kursen

Jag är nöjd med lärarnas engagemang under kursen

Examinationsformerna har varit relevanta för kursens mål

Har du fått möjlighet att

ta del av tidigare

resultat från kursvärderin

garna gällande denna

kurs/termin? % ja

LÄK 1 80 23,2 2,7 3,7 3,3 3,9 3,5 3,9 3,8 3,4 63,8HT2012 71 27,4 3,0 4,0 3,4 3,8 3,7 4,0 3,8 3,3 66,7VT2012 72 24,2 3,0 3,9 3,3 4,0 3,7 3,9 3,8 4,0 68,3HT2011 78 21,1 2,8 3,7 3,3 3,7 3,5 4,0 3,8 3,9 62,7VT2011 89 24,9 3,1 3,3 3,2 3,9 3,8 3,9 3,9 3,8 43,7HT2010 82 25,9 3,0 3,7 2,6 3,8 3,5 3,9 3,8 3,9 49,4VT2010 79 28,5 2,8 3,4 2,9 3,5 3,3 3,9 3,7 3,2 55,4HT2009 77 28,8 3,0 3,7 3,2 3,7 3,5 3,8 3,8 3,1 62,8VT2009 64 26,6 3,0 3,5 2,8 3,8 3,4 4,0 3,7 3,2 57,4HT2008 79 25,8 2,7 3,3 2,6 3,5 3,2 3,7 3,5 3,6 67,2VT2008 47 30,2 2,8 3,5 2,7 3,5 3,4 3,8 3,7 3,1 4,5HT2007 45 29,7 3,1 3,5 2,9 3,6 3,3 3,8 3,8 3,4 21,6VT2007 78 24,2 2,8 3,4 2,5 3,6 3,2 4,1 3,4 3,8 24,6

26,4 2,9 3,6 3,0 3,7 3,5 3,9 3,7 3,5 48,7

32

att stärka individens tilltro till sin egen förmåga och främja självskattad hälsa. Bland det som tas upp är coping och empowerment, redskap för att stödja empowerment-processer samt teori och tillämpning i motiverande samtal. Sjukdomsprevention exemplifieras med hjärt- kärlsjukdom, fysisk aktivitet på recept samt alkoholprevention. Ett seminarium om preventionens etik genomförs avslutningsvis. Detta område har ingått i terminsexamination som mer eller mindre självständig 20-25 poängsfråga vid flera tillfällen de senaste fem åren. De studerande har god kännedom om området och så här långt in i utbildningen har över 80 % godkänt i frågor inom prevention inklusive alkoholprevention, fysisk aktivitet och motiverande samtalsmetodik. Detta kompletteras med föreläsningar på T9 om samhällsinriktat arbete för att förebygga skador och olycksfall och om barnhälsovård på T11. Exempel diskuteras inom infektionsmedicin/tropikmedicin/resemedicin, parasitsjukdomar, infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier inom landet och vid utlandsresor, pandemier och förebyggande åtgärder.

Hälsofrämjande åtgärder på individ och gruppnivå är också en central del i det web-baserade utbildningssystemet EDIT som används i basgruppsarbetet och i VFU- moment både i öppen- och slutenvård.


Studenterna ger utbildningen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete bra utvärderingar och när frågor inom kunskapsområdet förekommer på termins- eller stadieexamina är resultaten mycket goda. Läkarstudenterna ger HEL I relativt låga betyg vid utvärdering jämfört med studenter på andra program. Tänkbar förklaring till detta är att HEL I ligger i början av programmet och handlar inte om det som läkarstudenterna initialt förväntar sig; anatomi, biokemi etc. Läkarstudenterna lägger också ned mindre tid på HEL I än på övriga utbildningsmoment. Detta är en delförklaring till att fakulteten nu tillsatt en utredning av IPL-momenten där man bl. a. syftar till att minska tiden för HEL I. Mot slutet av utbildningen ser studenterna värdet av de första utbildningsmomenten.

Utvärderingar av läkarstudenternas individuella prestationer i praktiskt sjukvårdsarbete, teoretisk analys av faktiska sjukvårdssituationer samt kunskaps- och färdighetskontroller visar att studenterna uppnår mycket hög måluppfyllelse i att initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter.

33

Examensmål 7

Redovisning

Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap Att integrera och använda kunskap är det problembaserade lärandets hörnsten. Studenterna är själva drivkraften i lärandet, men får stöd av lärare och det web-baserade utbildningssystemet EDIT.

HEL I-momentet på sju veckor i början av utbildningen (se examensmål 6) introducerar centrala begrepp och övar in arbetssätt inom basgrupper och IPL. Studenterna förvärvar kunskaper och färdigheter i att identifiera egna kunskapsbrister och inlärningsbehov, kritiskt förhållningssätt till kunskapskällor och att identifiera de mest tillförlitliga kunskapskällorna.

Informationsspecialister från Universitetsbiblioteket utbildar under T1 och T2 studenterna i biomedicinska informationsdatabaser, biblioteksresurser och informationssökning. Dessa kunskaper och färdigheter examineras i slutet av T2 på stadium I-examinationen (se examensmål 1).

Den skriftliga delen av stadium II-examinationen i slutet av T5 är MEQ-examination, d.v.s. den skriftliga examinationsmetod som enligt vår och andras erfarenheter visat sig optimal för att värdera studenternas förmåga att integrera och använda kunskap (se exempel under examensmål 1).

34

Stadium III-examinationen (se examensmål 2) bygger på den integration och användning av kunskap som prövas med MEQ, genom OSCE, CRE, artikelexaminationen och opposition på självständiga arbeten.

Utbildning inom och praktiskt arbete med EBM återkommer upprepade gånger under utbildningen teoretiskt från T1-T5 och praktiskt/teoretiskt under T7-T11 (se fältstudier nedan). Föreläsningar kring evidensgradering av studier och dess koppling till arbete med nationella riktlinjer i vården sker under T4. SBUs och motsvarande organisationers arbete med Health Technology Assessment och hur detta arbete utgör ett fundament för arbete med prioriteringar i vården belyses under T11 av lärare inom fakultetens avdelning för Hälso- och Sjukvårdsanalys.

Det självständiga arbetet, under T6-T9, ger studenterna den viktigaste och mest handfasta erfarenheten av att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap.

Förmåga att analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer Förbättringskunskap (som utgör HEL II) är ett två veckor långt IPL-moment (beskrivs under examensmål 9) i början av T5. Studenterna analyserar där komplexiteten i sjukvårdsverksamheter, förändringsprocesser och hur den egna och andras professionella kunskaper och förhållningssätt påverkar resultatet för verksamheten. Målet är att förvärva kompetens som leder till kontinuerlig förbättring inom sjukvårdsverksamheterna. IPL-utbildningsaktiviteten på KUA övar också analys och bedömning av komplexa situationer.

Under de teoretiska veckorna på stadium III ges föreläsningar och seminarier som stöder studenterna i bedömningen av komplexa företeelser, frågeställningar och situationer som gäller patienter med en komplex psykosocial- och/eller försäkringsmedicinsk problematik.

Undervisning i försäkringsmedicin sker på T7 (”korta fall”) och T8 (”långa fall”), samt på T11 (graviditet och barn) och sker till del i seminarieform för att belysa hur man kan förhålla sig till de komplexa frågeställningar som kan uppstå. Analogt sker föreläsning på T10 om ”svåra patienter/möten” där läkarrollen och tjänstemannarollen kan brytas mot varandra.

På T8 finns en föreläsning kring komplementär medicin och på T11 om ”När patienten inte blir nöjd, och inte doktorn heller”. Dessa teoretiska delar har koppling till strimma del 2 och de proffspatienter som kan ge studenterna träning i bemötande i denna form av komplexa situationer.

Fältstudier (se examensmål 1).

Kandidatmottagningarna på T11 inom pediatrik och gynekologi där studenterna arbetar med patienter under handledning.


Basgruppsarbetet inom PBL ger god grund för måluppfyllelse inom detta nationella examinationsmål.

Strävan efter hög taxonomisk nivå i utbildningsmoment och examinationer under samtliga terminer och speciellt på stadiumexaminationerna II och III är en strävan i att göra studenterna

35

bättre förberedda för en komplex sjukvårdsorganisation och den komplexitet som alltid finns i vardagssjukvården.

Bedömning av läkarstudenternas individuella prestationer i praktiskt sjukvårdsarbete samt examinationer, visar att studenterna uppnår mycket hög måluppfyllelse i att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer.

36

Examensmål 9

Redovisning

Förmåga till lagarbete Medicinska fakulteten i allmänhet och läkarprogrammet i synnerhet har sedan starten 1986 lagt stor vikt vid pedagogiska strategier, PBL, och olika utbildningsmoment (basgrupper, strimmaundervisning, seminarier, självständiga arbeten, m.m.) som utvecklar, stärker och prövar studenternas förmåga till lagarbete, att verka i olika gruppkonstellationer och att kunna gå in och ur en grupp.

Utbildning för att uppnå interprofessionell kompetens har också funnits som en röd tråd genom utbildningen sedan 1986. Innehåll och genomförande har utvecklats med tiden och utgör idag tre moment med progress genom hela utbildningen samt interprofessionell simuleringsverksamhet (figur 11).

Figur 11: IPL inom Medicinska fakulteten, Linköpings universitet.

HEL 1 (1986 ) 7 veckor

KUA (1996 ) 2 veckor

HEL 2 (2002 ) 2 veckor

Läkarprogrammet

Sjuksköterske‐

programmet

Med

icinsk

biologi

Logoped

iprogrammet

Biomed

icinsk

laboratorieveten

skap

Arbetsterapi‐

programmet

Sjukgym

nastik‐

programmet

Storskalesimulering

Grundnivå

Avancerad nivå

KUA (1996 ) 2 veckor

37

Våra studenter bildar snabbt fungerande arbetsgrupper med kompetens att utvärdera gruppens arbete och att ömsesidigt ge och ta kritik. Studenterna utvärderar sig själva, varandra och handledarna kontinuerligt i samband med basgruppstillfällen och vid enskilda avstämningar med basgruppshandledaren som rapporteras till respektive terminsledning/examinator och vidare till programutskott.

Under utbildningens gång tränas studenterna ytterligare vid minst fem tillfällen att gruppvis sammanställa vetenskaplig information från originallitteratur och att gemensamt, muntligt och skriftligt presentera materialet.

Lagarbete tränas även vid specifika moment i VFU samt genom aktivt deltagande i det dagliga arbetet i vårdlagen under VFU.

Nytt sedan tre år tillbaka är interprofessionella simuleringsövningar där alla studenter på läkarprogrammet under tre heldagar på T11 tränar med sjuksköterskestudenter. Övningarna genomförs på Clinicum.

Förmåga till samverkan med andra yrkesgrupper såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg De interprofessionella utbildningsmomenten genomförs i fyra steg. Studenter från sju program deltar för att lära av, med och om varandra för att uppnå kunskap om vad respektive professioners kompetensområden är. Detta för att i framtiden på bästa sätt använda varandras kunskaper till nytta för vårdtagaren. Syftet är också att gemensamt ta ansvar för att utveckla former för en så effektiv och säker vård som möjligt.

Hälsa Etik Lärande, del 1 (HEL I) - är det första interprofessionella utbildningsmoment för nyantagna studenter vid Medicinska fakulteten. Här deltar under sju veckor mellan 300-450 studenter från olika utbildningsprogram. Innehållet avser att utveckla studenternas helhetssyn på patienten/människan ur hälsoperspektiv, att lära sig om de regler och riktlinjer som styr hälso- och sjukvård, samt socialtjänsten, och lära yrkesetiska koder. Begreppen hälsa och lärande är centrala för att belysa betydelsen av hälsofrämjande åtgärder.

Studierna utgår från arbetet i programintegrerade basgrupper som består av cirka åtta studenter. Varje basgrupp handleds av en lärare. Lärarna representerar samtliga professioner/program.

HEL I är introduktion till kunskapsområden som följs upp högre upp i utbildningen. Exempel är hälsofrämjande arbete, copingstrategier och empowerment, folkhälsa kopplat till epidemiologi etc.

Hälsa Etik Lärande, del 2 (HEL II) är det andra momentet inom ramen för medicinska fakultetens interprofessionella lärande och fokuserar helt på förbättringskunskap, alltså vetenskaplig teori kring hur vi skapar den mest effektiva, säkra och för patienten värdefulla erfarenheten av vården (figur 12).

38

Figur 12: Förbättringskunskap: Ritad efter förlaga från Socialstyrelsen SOSFS 2005:12

HEL II drivs som introduktion till en gemensam och oavbruten strävan från vårdpersonal, patienter, anhöriga, forskare, ekonomer, planerare och lärosäten att göra förändringar som leder till förbättrat patientresultat, bättre rutiner och bättre lärande. Förbättringskunskap ses som komplement till professionell kunskap. Dessa två används tillsammans för att främja hälsotillståndet i befolkningen.

Basgrupperna i HEL II utgår från ett verklighetsbaserat scenario (t.ex. hantering av läkemedelsordinationer i Cosmic, akut omhändertagande av astma/KOL-patienter, hälsofrämjande arbete på vårdcentral m.m.) för att lära relevant teori inom förbättringskunskap. En företrädare från den kliniska verksamheten deltar för att stödja studenternas problematisering av scenariot och erhåller efter avslutat utbildningsmoment en rapport där förbättringsarbetet har belysts teoretiskt av studenterna, men också med förslag till förändringar som verksamheten är fri att pröva. Vårdverksamheternas förslag på förbättringsarbete kan vara mer eller mindre styrt, men vilken inriktning arbetet får är alltid öppet för diskussion (figur 14).

KUA är det tredje utbildningsmomentet förlagt till en vårdavdelning på sjukhusen (Universitetssjukhuset – ortopedisk och geriatrisk avdelning och Vrinnevisjukhuset ortopedisk avdelning) där studenterna under senare delen av sin utbildning iscensätter sina olika professionella kompetenser på en avdelning med riktiga patienter (figur 13). Syftet med placeringen är att studenterna ska lära om, och utveckla sin förmåga att arbeta i team. Studenterna kommer från arbetsterapeut-, BMA, - läkar-, sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildningarna, samt socionom- och psykologprogrammen från annan fakultet. Genom att studenter formar vårdlag skapas en lärsituation där man i det vardagliga arbetet runt patienten upptäcker och lär om varandras kompetenser och ansvarsområden. På avdelningen finns personal som är särskilt utbildad att handleda team, oftast en sjuksköterska. Dessutom finns för studenterna professionsspecifika handledare.

Den studerande ska efter fullgjord KUA placering ha erhållit fördjupad kunskap om sin egen och framtida medarbetares kompetensområden och kunna:

organisera vård, omsorg och rehabilitering för att tillgodose patientens behov ur ett helhetsperspektiv

39

särskilja olika professioners kunskaps – och färdighetsområden och motivera betydelsen av att ha denna kunskap.

För studenterna blir betydelsen av god kommunikation, organisation etc. uppenbar för att uppnå en säker och god vård. Resultatet av studenternas insatser har kunnat redovisas som lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner, samma vårdtider som den vanliga vårdpersonalen behöver, och patienter som vid ny inläggning begär att placeras på studentavdelningen.

Det fjärde utbildningsmomentet är Interprofessionellt teamarbete med storskalesimulering på T11 med primärt fokus på akuta sjukvårdssituationer (figur 15). Sistaterminsstudenter på läkar- och sjuksköterskeprogrammen – genomför tillsammans via simuleringsövningar på Clinicum (se nedan) handläggning av akuta livshotande tillstånd. Studenterna får träning i teamarbete, praktiska färdigheter och att fatta medicinska beslut inom en ”patientgrupp” som de vanligtvis inte får träffa under VFU. Under dessa övningar får studenterna lära sig att samarbeta och ta tillvara varandras olika kompetenser för att lösa komplicerade uppgifter i praktiskt sjukvårdsarbete.

Under de teoretiska veckorna på stadium III ges föreläsningar och seminarier som stöder studenterna i förmågan till samverkan med olika samhällsinstanser, särskilt försäkringskassa speciellt gällande patienter med en komplex psykosocial och/eller försäkringsmedicinsk problematik.

Undervisningen i försäkringsmedicin sker på T7 (”korta sjukfall”) och T8 (”långa sjukfall”) dels i seminarieform för att belysa hur man kan förhålla sig till de komplexa frågeställningar som kan uppstå men också samverka med olika aktörer i den arbetsinriktade rehabiliteringen.

På T9 sker Fältstudiebesök hos en rad samhällsaktörer, innefattande arbetsförmedling och socialtjänst, kvinnojour, mm vilket följs upp med ett gemensamt seminarium.

40

Utvärderingar

Figur 13: Läkarstudenternas utvärdering av KUA-placeringarna HT 2012 på skalan 1-6

Figur 14: Utvärderingar av läkarstudenternas uppfattningar om HEL II under år 2012. Skala 1-5. Resultat av undersökning genomförd av kursledningen (SD=standardavvikelse). Obs! I kontrast till de övriga, representerar låg siffra ett gott resultat i tredje frågan från höger

För

hand

sinf

orm

atio

nens

rel

evan

s

För

hand

sinf

orm

atio

nens

till

räck

lighe

t

Rel

evan

sen

av in

form

atio

nen

vid

inst

rudu

ktio

nsda

gen

Till

räck

lighe

ten

av in

form

atio

nen

vid

intr

oduk

tions

dage

n

Möj

lighe

ten

att

ante

ra p

robl

em ti

llsam

man

s m

ed a

ndra

stu

dent

er

Tog

Du

möj

lighe

ten

att h

ante

ra p

robl

em ti

llsam

man

s m

ed a

ndra

stu

dent

er

Möj

lighe

ten

att

disk

uter

a pr

obem

med

han

dled

are

Utn

yttja

de D

u m

öjlig

hete

n at

t dis

kute

ra p

robe

m m

ed h

andl

edar

e

Utv

eckl

at f

örst

åels

e av

seen

de la

garb

ete

Utv

eckl

at f

örst

åels

e av

seen

de a

ndra

vår

dyrk

ens

rolle

r

Utv

eckl

at f

örm

ågan

att

arbe

ta m

ed a

ndra

yrk

esgr

uppe

r

Utv

eckl

at f

örm

ågan

att

hant

era

etis

kt s

våra

situ

atio

ner

Utv

eckl

at f

örm

ågan

att

bem

öta

patie

nter

och

när

ståe

nde

Bet

ydel

sen

av d

en d

aglig

a re

flekt

ions

stun

den

med

vår

dlag

et f

ör lä

rand

et?

Hur

ans

er D

u at

t KU

A fu

nger

ar s

om u

tbild

ning

smom

ent f

ör a

tt tr

äna

laga

rbet

e?

Hur

vär

dera

r D

u K

UA

-pla

cerin

gen

som

hel

het?

Medel 4,2 4,2 5,1 4,9 5,3 5,1 5,2 5,2 5,2 4,9 5,0 4,3 4,8 3,8 5,3 4,9

Kur

smom

ente

t-D

etve

rksa

mhe

tsba

sera

desc

enar

ioti

ntro

duce

rade

spå

ett

tydl

igt s

ätt

Kur

smom

ente

t-Ja

gup

plev

erat

tvih

ade

valf

rihe

thur

vivi

llar

beta

med

det

verk

sam

hets

base

rade

sce

nari

ot

Kur

smom

ente

t-Ja

gup

plev

erat

tgru

ppen

fick

rele

vant

åter

kopp

ling

påvå

rtar

bete

av

basg

rupp

shan

dled

aren

Kur

smom

ente

t - D

et fi

ktiv

a sc

enar

iot b

idro

g ti

ll a

tt u

ppnå

lära

ndem

ålen

Kur

smom

ente

t-D

etve

rksa

mhe

tsba

sera

desc

enar

iot

bidr

ogti

llat

tup

pnå

lära

ndem

ålen

Lär

ande

mål

en.J

agty

cker

att

jag

uppf

yllt

följ

ande

lära

ndem

ål:-

till

ämp a

met

oder

och

ver

ktyg

i pr

akti

skt f

örbä

ttri

ngsa

rbet

e

Lär

ande

mål

en.J

agty

cker

att

jag

uppf

yllt

följ

ande

lära

ndem

ål:-

anal

yser

ako

mpl

exit

eten

i fö

ränd

ring

spro

cess

er

kom

pete

nsho

sst

uden

ter

från

andr

aut

bild

ning

spro

gram

,och

därm

edku

nna

besk

riva

sin

inte

rpro

fess

ione

lla

kom

pete

ns

Vär

dera

hur

egen

och

andr

aspr

ofes

sion

ella

kuns

kape

roc

hfö

rhål

lnin

gssä

tt i

sam

verk

an p

åver

kar

resu

ltat

et fö

r ve

rksa

mhe

ten

För

eläs

ning

arna

bidr

ogti

llm

ittl

äran

de...

-W

orks

hopd

agen

bidr

ogti

llm

itt

lära

nde

Pro

fess

ione

llut

veck

ling

-Jag

hade

till

räck

liga

förk

unsk

aper

för

attk

unna

geno

mfö

ra e

tt fö

rbät

trin

gsar

bete

t

Pro

fess

ione

llut

veck

ling

-U

nder

det

här

kurs

mom

ente

tha

rja

gut

veck

lat

min

a ku

nska

per

och

min

kom

pete

ns o

m fö

rbät

trin

gsar

bete

Pro

fess

ione

llut

veck

ling

-U

nder

det

här

kurs

mom

ente

tha

rja

gut

veck

lat

min

förm

åga

att b

earb

eta

prob

lem

Pro

fess

ione

llut

veck

ling

-U

nder

det

här

kurs

mom

ente

tha

rja

gut

veck

lat

min

förm

åga

att a

rbet

a ti

llsa

mm

ans

med

and

ra y

rkes

grup

per

Frå

gor

krin

gve

rksa

mhe

tens

med

verk

an-

Vi

fick

bra

stöd

avvå

rko

ntak

tper

son

i ver

ksam

hete

n at

t gen

omfö

ra a

rbet

et

Frå

gork

ring

verk

sam

hete

nsm

edve

rkan

-D

ean

stäl

ldai

verk

sam

hete

nva

rpo

siti

va ti

ll v

år m

edve

rkan

i fö

rbät

trin

gsar

bete

Frå

gor

krin

gve

rksa

mhe

tens

med

verk

an-

De

anst

älld

ai

verk

sam

hete

nha

de ö

verl

ag e

n po

siti

v at

tity

d ti

ll fö

ränd

ring

ar a

v si

n ve

rksa

mhe

t

Frå

gork

ring

verk

sam

hete

nsm

edve

rkan

-D

ean

stäl

lda

verk

arha

enst

ark

driv

kraf

t att

förb

ättr

a ve

rksa

mhe

ten

Frå

gor

krin

gve

rksa

mhe

tens

med

verk

an-

Vår

tfö

rbät

trin

gsar

bete

möt

tem

otst

ånd

blan

d ve

rksa

mhe

tens

per

sona

l

Frå

gork

ring

verk

sam

hete

nsm

edve

rkan

-V

erks

amhe

ten

tog

vara

påvå

rafö

rsla

g ti

ll fö

rbät

trin

gar

Frå

gork

ring

verk

sam

hete

nsm

edve

rkan

-V

årtf

örbä

ttri

ngsa

rbet

eled

erti

llbä

ttre

vår

d/hä

lsa

för

pati

ente

n

Medel 4,5 4,0 4,7 2,5 3,9 4,5 4,5 2,7 3,1 2,3 4,4 4,2 3,7 3,5 4,7 4,9 4,9 4,3 1,5 4,4 4,4SD 1,3 1,5 1,4 1,2 1,3 1,2 1,2 1,5 1,5 1,1 1,2 1,4 1,2 1,5 1,2 1,1 0,9 1,3 0,9 1,0 1,1

41

Figur 15: T11 läkarstudenters utvärderingar av momentet interprofessionell storskalesimulering på Clinicum tillsammans med sjuksköterskestudenter år 2012. Resultat av utvärderingar genomförda av ansvarig för simuleringsmomentet. Skala 1-5.

Fritextsvar gällande samma moment:

Resultat HEL I: På läkarprogrammet underkändes 8,4 % av studenterna höstterminen 2012 och 16,5 % vårterminen 2013. Studenterna skriver ofta i sin slutreflektion (obligatoriskt moment) att deras synsätt och attityder har förändrats och att de fått en annan förståelse för sina framtida uppdrag.

HEL II: Samtliga studenter har hittills blivit godkända efter kompletteringar. Några har varit fördröjda av olika skäl. Terminsansvarig på respektive program är examinator och fattar beslut på rekommendation av HEL II-handledare.

KUA: Varje termin förekommer ett par läkarstudenter som har problem med placeringen p.g.a. bristande professionella kunskaper och ytterligare samma antal p.g.a. bristande kommunikations- eller samarbetsförmåga. Examinator bestämmer om kompletterande tjänstgöring tills färdighet uppnåtts.


Studenterna har ofta starkt fokus på sin egen profession i början av utbildningen och ser inte lika klart då som i slutet av utbildningen värdet och vikten av nära samverkan mellan professionerna. Det är och har varit en utmaning att ha samma teoretiska utbildningsmoment och utbildningstakt för samtliga professioner, men praktiskt samarbete i vårdrelaterade utbildningssituationer utvärderas högt.

Studenterna visar genom utvärderat praktiskt arbete på studentavdelningar, inom annan VFU och utbildningens övriga interprofessionella moment att de uppnår mycket hög måluppfyllelse för förmågan till lagarbete och samverkan med andra yrkeskategorier.

Momentet akuta verksamheter på T11 med simuleringsövningar på Clinicum ihop med sjuksköterskestudenter var fantastiskt givande och nyttigt inför kommande arbete som AT-läkare. Det mest lärorika momentet på hela läkarutbildningen. Värdefullt att arbeta ihop med ssk på Clinicum. Mycket bra moment, liknande moment borde ingå under fler terminer och fler av övningarna borde innefatta SSK-studenter.

42

Examensmål 15

Redovisning

Förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående Samspelet mellan läkare, patient och patientens närstående är avgörande både för diagnostik och för behandling. Därför lägger läkarprogrammet stor vikt vid att studenterna tillägnar sig goda teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i att hantera både kroppsliga, psykosociala och etiska aspekter av detta samspel. Etiskt och professionellt förhållningssätt är därför en central del i EDIT.

Tidig patientkontakt tillämpas redan under utbildningens första termin med VFU och tre strimmamoment parallellt med övriga kursmoment under utbildningen: 1) Strimma samtalskonst, 2) skönlitteraturstrimma och 3) etisk strimma, samt vid föreläsningar.

Strimma samtalskonst Strimma samtalskonst är konceptuellt och praktiskt indelad i tre avsnitt/block som sammanfaller väl med faserna i en vanlig konsultation.

1. Patientfasen med fokus på lyssnandet till och dialogen med patienten (T1-T4) – strimma samtalskonst

2. Läkarfasen med fokus på läkarens undersökning av patienten (T5) – patientövningar i undersökningskonst

3. Förhandlingsfasen där läkare och patient enas om ytterligare diagnostiska åtgärder och behandlingsinsatser (T7-T10)

MålenförstrimmanpåT1‐T4 känna igen och tala om Dina egna reaktioner i läkare-patientrelationen, samt förstå, analysera

och bearbeta Dina egna reaktioner (fokus T1)

känna igen och förstå patienters reaktioner inför sjukdom och sjukvård, samt kunna analysera dem utifrån en helhetssyn på patienten (fokus T2)

observera och förstå betydelsen av samspelet mellan kropp, psyke och miljö i form av familj, etnicitet, arbetsliv, fritid och samhället i övrigt, samtal med tolk (fokus T3)

43

förstå och hantera samspelet i relationen läkare-patient i vardagliga situationer, tillämpa terapeutisk hållning i en okomplicerad patientkontakt

lyssna, förstå och aktivt fördjupa patientsamtalet, aktivt styra och fördjupa ett patientsamtal och kunna bemöta en människa i kris (fokus T4)

GenomförandeStudenterna delas in i ”strimmagrupper” med inbokade tider med distriktsläkare i par med beteendevetare. Samtalen med patienter spelas in på video för att mer i detalj kunna analysera dem vid handledningen. Besöken i primärvården, som sker var 14:e dag, är obligatoriska. Vid det första strimmatillfället sker en teoretisk genomgång och arbete i strimmagrupperna med respektive handledare enligt gensvarsmodellen med video-feedback.

Målet med strimma samtalskonst är att samtliga studenter skall passera en ribba av färdigheter och kompetenser som läkarprogrammet etablerat genom åren i möten mellan distriktsläkare och beteendevetare, genom praktisk erfarenhet och studier av litteraturen och praxis vid andra läkarprogram nationellt och internationellt.

KontrollavkunskaperochfärdigheterKunskapskontrollerna inom strimma samtalskonst sker 1) fortlöpande i strimmagruppen genom återkoppling från distriktsläkare, beteendevetare och medstudenter på videoinspelningen av samtalet med patienten, samt 2) genom återkoppling från ett annat par av distriktsläkare under T3 och T4.

Terminsansvarig är examinator för den aktuella terminen, inklusive strimma samtalskonst. Brist på kunskaper och färdigheter hos en student åtgärdas fortlöpande genom åtgärder inom strimmagruppen. I de fall där detta inte fungerar kan examinator på tillrådan av distriktsläkare och beteendevetare besluta att underkänna studentens prestation på strimma samtalskonst som praktiskt moment. Två studenter har hamnat i denna situation de senaste sex åren, den ena p.g.a. undermåliga färdigheter i svenska och den andra p.g.a. bristande engagemang. Båda fick med tiden momentet godkänt efter kompletteringar.

Strimmasamtalskonststeg2Detta moment genomför ena halvan av studentgruppen på T9 och den andra på T10. Momentet syftar dels till att återuppliva de kommunikationsfärdigheter som tränats tidigare på T1-T4, dels till att erbjuda en träning i de avslutande delarna av ett patient-läkarmöte med fokus på att göra patienten delaktig.

Målsättningen är att studenten ska tränas i att uppnå en med patienten gemensam förståelse av problemet, informera om möjliga behandlingsåtgärder och tillsammans med patienten formulera en behandlingsplan, inkluderande uppföljning. Dessa moment kommer efter en teoretisk introduktion, att tränas under en vecka, till att börja med i rollspel, därefter med hjälp av simulerade patienter med utvalda problemsituationer. Även krävande samtal som t.ex. att ge svåra besked, omotiverade patienter och patienter med förväntningar som inte bör uppfyllas. Alla samtal videofilmas. Undervisningen sker i en liten grupp om 6-8 studenter med en handledande läkare. Analys och genomgång och återkoppling av de videoinspelade samtalen görs i grupp. De genomförda samtalen bedöms och värderas och utgör underlag för godkännande av detta obligatoriska moment (figur 16).

44

Studentutvärdering

Figur 16: Utvärdering av strimma samtalskonst åren 2009-2012 genomförd av strimmaansvarig. 5-gradig skala, Totalt 427 studentutvärderingar.

Skönlitteraturstrimman Skönlitteraturstrimman består av studier av och samtal om lämplig skönlitteratur i grupp under lärarhandledning. Den uppmuntrar till reflektion kring allmänmänskliga frågor och människors villkor i syfte att vidga studenternas vyer och gynna utvecklingen till humanistiskt reflekterande läkare med helhetssyn. Strimman syftar också till att studenterna ska få en träning i att uttrycka sina tankar och åsikter liksom att träna sig i ett respektfyllt lyssnande och reflekterande över andras åsikter och uppfattningar. Strimman är obligatorisk och pågår under T1 och T2, totalt sex tillfällen à 2 timmar och 45 min.

Bland den litteratur som valts är ”Fjärilen i glaskupan” av J-D Bauby,”Flyga drake” av K Housseini, ”Onåd” av J M Coetzee, ”Lördag” av I McEwan, ”Högläsaren” av B Schlink, ”Dvärgen” av P Lagerkvist och ”Doktor Glas” av H Söderberg. Ämnen som diskuterats har till exempel varit etiska dilemman, könsroller, moral, livsvärden, död, kärlek, barndom, frihet kontra beroende, utanförskap – ja allt som har att göra med att vara människa. Hittills har alla studenter fått godkänt på detta moment.

Etikstrimma Etikstrimma är ett obligatoriskt moment på läkarprogrammet och är uppdelad i del I och II.

Etik I är en del av IPL-momentet HEL I som beskrivs under examensmål 9.

Etik II består av fyra gruppsamtal under handledning under T4 där följande ämnen gås genom: 1) ”Vad är normalt/onormalt”, 2) ”Ansvar”, 3) ”Människan som mål eller medel”, 4) ”Släktskap och traditioner – medicinska konsekvenser”. För godkänt moment krävs aktiv närvaro vid alla tillfällen, dvs. vid alla fyra grupptillfällen samt på den avslutande etik-föreläsningen.

Föreläsningsblock: T8: Människan bakom diagnosen - seminarium på 4 timmar, seminarium om preventionens etik. T10: Föreläsningar om ”det svåra intyget”, ”Heteronormativitet i vården”, ”Sexologi”. Samtalsövningar om sexologi. T11: Föreläsningar kring bemötandefrågor i särskilda situationer ”Det svåra samtalet”, ” Den utmanade patienten – eller patienten som inte blev nöjd -

0

1

2

3

4

5

introduktionvärde

introduktionutförande

rollspelvärde

rollspelutförande

simuleradpatient värde

simuleradpatient

utförande

handledningvärde

handledningutförande

VT09

HT09

VT10

HT10

VT11

Ht11

VT12

HT12

45

och inte doktorn heller”. Seminarier kring ”olika etiska konflikter som kan uppkomma vid vård av svårt sjuka barn”.


Studenter vid läkarprogrammet visar vid kunskaps- och färdighetskontroller att de uppnår mycket hög måluppfyllelse för etiskt och professionellt förhållningssätt, vilket bekräftas vid utvärderingar och alumnundersökningar (sidan 24).

46

Del 2

Lärarkompetens och lärarkapacitet Läkarprogrammet vid Linköpings universitet har sedan början drivits av en tätt sammanhållen och målmedveten grupp kliniskt och prekliniskt aktiva lärare. Programmet har även gynnats av ett stort engagemang från och ett välfungerande samarbete med landstingen (Östergötland, Jönköping, Kalmar och Örebro) som svarat för VFU.

Pionjärerna bakom det kompletta läkarprogram som startades i Linköping 1986 har gått eller kommer inom kort att gå i pension. Därför finns i skrivande stund ett starkt fokus på nyrekrytering av kliniskt verksamma lärare till läkarprogrammet. Fakulteten och Landstinget i Östergötland driver också gemensamt programmet ”Från Student till Docent” http://www.lio.se/Forskning-och-utveckling/Fran-Student-till-Docent/ för att underlätta en utveckling med kombinerad klinisk och akademisk karriärgång.

Fakultetsledningen har nyligen ytterligare tydliggjort ämnesföreträdarnas ansvar inom samtliga utbildningsnivåer.

Verksamma inom läkarprogrammet 2007-2012 Av arbetad tid inom läkarprogrammet består 10 % av direkta administrativa uppgifter t.ex. för terminsadministratörsuppgifter (figur 17). 33 % av universitetsanställda lärare, 47 % av landstingsanställda läkare, och 13 % övriga kategorier. Läkarprogrammet är således nästan till hälften beroende av insatser av landstingsanställda läkare för undervisningen. Gott samarbete med de samarbetande landstingen är därför avgörande för läkarprogrammet.

Figur 17: Kategorier av verksamma inom läkarprogrammet sedan 2007. VFU-Läkare bedriver VFU inom samtliga samarbetande landsting. Kategorin Läkare är anställda inom Landstinget i Östergötland men undervisar inom olika delar av läkarprogrammet t.ex. som föreläsare, basgruppshandledare, strimmahandledare (patientkontakt) etc. etc. Amanuens är studenter från högre terminer som utbildats till utbildningsuppgifter, främst inom laborationer och seminarier. Data från läkarprogrammets SharePoint databas.

Kolumn1 2007VT 2007HT 2008VT 2008HT 2009VT 2009HT 2010VT 2010HT 2011VT 2011HT 2012VT Medelvärd

Administratör 8,9% 10,3% 10,4% 10,8% 10,9% 9,8% 9,9% 9,8% 9,2% 10,7% 9,4% 10,0%

Amanuens 4,6% 3,8% 4,0% 4,0% 3,7% 4,4% 4,4% 4,0% 5,3% 4,6% 4,4% 4,3%

Annan befattning 1,9% 2,3% 2,2% 3,0% 2,3% 4,4% 3,2% 3,4% 3,6% 3,3% 4,4% 3,1%

Forskarassistent 1,7% 2,2% 2,0% 2,5% 2,0% 2,0% 2,1% 2,3% 1,6% 1,3% 1,5% 1,9%

Forskarstuderande 1,7% 1,1% 0,8% 1,0% 1,2% 0,9% 1,3% 1,4% 1,4% 1,2% 1,2% 1,2%

Kurator 1,8% 1,9% 1,6% 1,5% 1,5% 1,8% 1,5% 1,3% 1,3% 1,7% 1,3% 1,6%

Läkare 18,1% 20,6% 20,0% 18,5% 19,0% 19,5% 19,5% 20,3% 19,6% 21,3% 20,8% 19,7%

Professor 20,6% 18,8% 19,9% 20,2% 19,5% 18,1% 17,9% 19,5% 18,4% 19,1% 19,8% 19,2%

Psykolog 0,5% 0,4% 0,8% 1,0% 0,9% 1,1% 0,9% 1,1% 1,1% 1,1% 1,1% 0,9%

Universitetsadjunkt 1,7% 1,2% 1,1% 1,2% 2,0% 1,2% 1,7% 1,9% 1,9% 1,9% 1,6% 1,6%

Universitetslektor 15,6% 15,0% 12,1% 12,9% 12,2% 13,9% 12,6% 11,7% 10,2% 10,7% 11,0% 12,5%

VFU Läkare 23,0% 22,4% 25,1% 23,5% 24,7% 22,8% 25,3% 23,4% 26,3% 23,2% 23,6% 23,9%

Totalsumma 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,1% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

47

Antal helårsstudenter – antagna och utexaminerade 2007-2012

Figur 18: Antal helårsstudenter 2007-2012

Figur 19: Antagna och utexaminerade 2007-2012.

Figur 20: Fördelning av VFU år 2012 mellan de vårdgivare som läkarprogrammet i Linköping samarbetar med.

Studenternas förutsättningar Programmet har ett fortsatt högt söktryck. Ökad heterogenitet avseende reella förkunskaper, prestationsnivå och motivation föreligger bland studenterna - ett problem i ett krävande, studentaktivt och problembaserat utbildningssystem. De bäst presterande studenterna förekommer minst i samma utsträckning som tidigare men de numera nästan 20 % av studenterna som kämpar

Antal helårsstudenter på läkarprogrammet i Linköping åren 2007-2012

2007 2008 2009 2010 2011 2012708 720 732 792 852 863

Vårdgivare Studentveckor Procent

Landstinget Blekinge 4 0,0%

Landstinget Dalarna 2 0,0%

Landstinget i Blekinge Län 10 0,1%

Landstinget i Jönköpings län 1 749 21,2%

Landstinget i Kalmar län 553 6,7%

Landstinget i Kronobergs län 182 2,2%

Landstinget i Norrbottens län 4 0,0%

Landstinget i Skåne 4 0,0%

Landstinget i Stockholms Län 17 0,2%

Landstinget i Sörmland 5 0,1%

Landstinget i Värmlands län 18 0,2%

Landstinget i Västmanland 18 0,2%

Landstinget i Örebro Län 646 7,8%

Landstinget i Östergötlands län 4 864 58,9%

Landstinget Västernorrland 2 0,0%

Norrbottens läns landsting 6 0,1%

Privat 155 1,9%

Region Skåne 7 0,1%

Region Västra Götaland 14 0,2%

Västmanlands Läns Landsting 2 0,0%

Västra Götalandsregionen 2 0,0%

8 264 100,0%

48

mest med att uppfylla kraven, utgör en större andel än tidigare, till en viss del förorsakat av ökade kunskaps- och färdighetskrav från programmets sida i synnerhet de senaste fem åren för att ytterligare säkra måluppfyllelse.

49

Del 3

Det självständiga arbetet Studentens roll under det självständiga arbetet är att tillsammans med en handledare 1) formulera en vetenskaplig frågeställning, 2) empiriskt eller teoretiskt försöka besvara/testa/undersöka frågeställningen och 3) sammanställa en vetenskaplig rapport.

Överenskommelsen mellan student och handledare om projektet etableras i ett kontrakt. Rena litteraturstudier godkänns inte. Arbetet genomförs vanligen enskilt av studenten men det kan även genomföras av två studenter tillsammans i fall varje students individuella bidrag till arbetet kan särskiljas. Det självständiga arbetet kan bedrivas i Sverige eller på en högkvalitativ avdelning i utlandet förutsatt att projektplanen godkänns och att en kontaktperson inom Linköpings universitet tar ett övergripande ansvar för projektet. Ansvarig huvudhandledare för ett självständigt arbete skall vara minst disputerad men icke-disputerade praktiska handledare får förekomma under huvudhandledarens ansvar.

Bedömningskriterier för det självständiga arbetet

Bedömningskriterierna nedan är en utvidgad och förtydligad version av de kriterier som gällde när de arbeten som utlottades för granskning genomfördes och skrevs (2010-2011). Dessa uppdaterade kriterier gäller alla som skriver kontrakt från och med höstterminen 2012.

1. Introduktion/bakgrund - anknytning till tidigare kunskap

Förankringen i teori och tidigare kunskap/forskning är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup.

Vetenskaplig litteratur som refereras är relevant, innefattar bredd och djup och är väl kopplad till arbetets syfte.

Teoribeskrivningen är tydlig och reflekterad.

Arbetet har en teoretisk referensram och de centrala teorierna inom området beskrivs i arbetet och är kopplade till forskningsfrågeställningarna.

Begreppen som används följer – där det är möjligt – internationella överenskommelser/standarder och definieras i annat fall.

2. Syfte

Arbetet har ett klart och tydligt syfte där frågeställningar och forskningsbara hypoteser redovisas.

3. Material och Metoder

Studiens forskningsmetoder, datamaterial eller deltagare är fullständigt beskrivna, liksom eventuella inklusions- och exklusionskriterier, urval, bortfall, kontrollerade variabler, störfaktorer (”confounders”) och randomisering.

Den valda metoden (som kan gälla alltifrån kliniska försök, laborativa försök, populationsbaserade studier, registerstudier eller kvalitativa intervjustudier) är relevant i förhållande till syftet med studien.

Metodplanering och arbetets design är genomtänkt, logisk och förankrad i relevant metodlitteratur.

50

Studiens design och metoden är tydligt beskriven, motiverad och tillämpas på ett ändamålsenligt sätt.

Eventuella etiska tillstånd för arbetets genomförande anges.

4. Resultatredovisning

Resultatredovisningen är väl strukturerad, logisk, saklig samt relaterad till syfte och frågeställningar i studien.

Figurer, tabeller och text i resultatdelen avspeglar datamaterialet på ett tydligt och korrekt sätt.

5. Diskussion, argumentation och slutsatser

Diskussionen bygger på en kritisk analys som beaktar och knyter an till tidigare forskning, teoretisk ram och är sakligt underbyggd.

Diskussionen är genomtänkt och logiskt presenterad.

Argumentationen är logisk, välstrukturerad, konsekvent och trovärdig.

Både styrkor och svagheter i studien redovisas och värderas kritiskt.

Etiska ställningstaganden motiveras och diskuteras i studien.

Implikationer och överförbarhet till praxis och fortsatt forskning anges.

Slutsatserna är relevanta utifrån resultaten.

6. Allmän struktur och arbetets logiska uppbyggnad

Den allmänna utformningen av arbetet är välgjord och det finns en röd tråd och en logisk struktur i arbetet som helhet.

Arbetets omfattning är rimlig och adekvat.

Rubriker och text stämmer överens.

Den egna kritiska reflektionen framgår i arbetet.

Källor och referenser är korrekt redovisade enligt valt referenshanteringssystem.

Språket är korrekt, koncist och texten lättläst; även stavning, grammatik och interpunktion är korrekt.

Adekvat terminologi inom området används.

Stöd till examinator för det självständiga arbetet

Terminsansvarig på läkarprogrammets T6 är examinator för det självständiga arbetet. Hon/han har sex professorer till sin hjälp i arbetet som bedömer kontrakt, genomför halvtidskontroller och följer och stöder individuella studenters och deras handledares arbete tills arbetet är fullgjort och examinerat.

Skriftlig och muntlig redovisning samt examination

Enskilda studenters del i planeringen, genomförandet av forskningen och i skrivarbetet rapporteras i handledarträffar. Arbetets progress diskuteras och följs upp mot kontraktet vid en halvtidskontroll under T6 i samverkan mellan student, handledare och lärare som biträder examinator. Risk för att arbetet inte blir godkänt och skäl för detta meddelas berörda studenter och examinator. Studenten, handledaren, lärare som biträder examinator och examinator enas i dessa fall om särskilda åtgärdsplaner. Under någon av terminerna 7-9 lämnar handledaren en skriftlig rapport om studentens prestation på det självständiga arbetet som granskas av lärare som

51

biträder examinator som kan kräva kompletteringar innan rapporten godkänns. Godkänd skriftlig rapport är ett krav för att den muntliga redovisningen skall få äga rum.

Det självständiga arbetet redovisas muntligt vid ett schemalagt seminarium, under 15 minuter, följt av opponering 10 min och slutligen 5 minuter avsatta till frågor från auditoriet. Om två studenter redovisar ett gemensamt utfört arbete är tiden 20 minuter. Den enskilde studentens presentation bedöms med godkänt eller underkänt. Opponeringen ingår i stadie III-examinationen, T11, och inte i examinationen av det självständiga arbetet.

Reflektioner kring de 22 utlottade självständiga arbetena

De 22 utlottade självständiga arbetena av totalt 149, ger en representativ bild av de arbeten som godkändes av examinator under perioden 1 januari 2012 till 30 mars 2013. Representativiteten gäller ämnesområden, experimentella eller kliniska studier, studier gjorda i Sverige eller i utlandet och Linköping eller vid andra studieorter i landet. Gemensamt för flertalet av de utlottade arbetena är att de främst skrivits som kortfattade vetenskapliga manuskript med fokus primärt på vetenskaplig kvalitet snarare än mot de nationella examensmålen.

Reflektion över resultaten på examinationer inom läkarprogrammet

Vertikal integration är en fundamental princip i gällande curriculum. Studenterna på de kliniska terminerna skall uppmuntras att koppla grundläggande biologiska och patofysiologiska mekanismer till diagnostik och behandling. Programmet har dock under senaste åren haft tilltagande problem med att studenterna underkänns på examinationen främst p.g.a. ökade krav efter senaste curriculumrevisionen. Detta gäller i synnerhet stadieexamination II men även stadieexamination III samt terminsexaminationen på T1. Anledningen till de ökade kraven är att ytterligare säkerställa att studenterna når examensmålen.

Vid terminsexaminationen T1 underkänns drygt 30 % av studenterna vilket sannolikt beror på att de inte är beredda på den omfattande arbetsmängd som krävs. Programmet har bemött detta med förbättrad information till studenterna genom att tillsätta erfarna basgruppshandledare på T1 och genom att införa kompletterande utbildningsmoment parallellt med HEL I i början av terminen.

Vid stadieexamination II underkänns nästan 50 % av studenterna vid första examinationstillfället. Examinationen har fokus på biologi och patofysiologi bakom de vanliga folksjukdomarna och kräver, förutom solida teoretiska kunskaper, förmåga att tillämpa dessa i faktiska sjukvårdssituationer – en hög taxonomisk nivå.

För att bemöta problemet med den stora andelen underkända studenter på dessa examina tillsatte läkarprogrammet i årsskiftet 2012/2013 en examinationsgrupp bestående av en mycket erfaren lärare, en pedagog och en läkare som helt nyligen har läst hela läkarprogrammet i Linköping och tillika docent som nu granskar och ger kritiska synpunkter och ändringsförslag på samtliga examinationer som ges inom programmet.

Enligt NSI 2012 skapar läkarprogrammet i Linköping mer negativ stress hos sina studenter än hos andra jämförbara program inom Linköpings universitet. Även om MSFs preklinrapport 2012 inte visade högre stressnivåer i Linköping än andra läkarutbildningar (se sid 21), visade NSI 2012 att 17 % av studenterna besvärades av ”psykisk ohälsa” och 35 % av ”negativ stress”.

52

Programmets krav på ökade kunskaper i biologi och patofysiologi efter senaste curriculumrevisionen har påtagligt ökat studie- och examinationsstressen. Programledningen inser allvaret i detta, att problemet är vanligt i början av PBL-baserade program, men anser också att det kan finnas andra stress-skapande faktorer som kan behöva åtgärdas. Arbetet med detta har hög prioritet och sker i nära samarbete med studenterna, studentvägledning och studenthälsan.

Läkarprogrammets största aktuella utmaningar Faktisk lärartillgång, tillgång till undervisningslokaler och tillgång till VFU är de största aktuella utmaningarna för läkarprogrammet i Linköping.

Med faktisk lärartillgång menas här det antal lärare som har lämplig kompetens och som i praktiken visat sig tillgängliga för stora utbildningsinsatser inom programmet över många år. MSFs preklinrapport 2012 (se sidan 21 i denna självärderingsrapport) visar att ”gruppstorleken” i Linköping upplevs som för stor av 34 % av studenterna och är nära medel bland de svenska medicinska fakulteterna. Lärarbristen upplevs främst i arbetet kring examinationer, curriculum, inom temagrupper, vid underhåll och vidareutveckling av web-baserade scenarier och fråge/svar fora. Fakulteten och institutionerna har de senaste fem åren haft starkt fokus på rekryteringar av kliniskt-verksamma lärare till läkarprogrammet. Dessa satsningar har redan gett goda resultat och ytterligare tjänster är under tillsättning.

Tillgången till lokaler i Linköping upplevs enligt MSFs preklinrapport 2012 som otillräcklig av 49 % av studenterna. Enbart ett lärosäte ligger sämre till bland landets medicinska fakulteter (55 %). Lokaler inom andra campus på universitetet och från andra hyresvärdar tas i anspråk i tilltagande grad, men dessa lösningar är på större avstånd och upplevs därför inte som optimala av studenterna. För att bemöta denna brist genomförs nu mycket omfattande byggprojekt vid den Medicinska fakulteten och Universitetssjukhuset. Detta kommer att vara helt färdigställt 2015.

Tillgången till optimalt fungerande VFU-platser är en stor utmaning för läkarprogrammet, dels p.g.a. den pågående ökningen i antalet platser för studerande inom programmet (figur 22), dels p.g.a. förlusten av VFU-platserna i Örebro i samband med starten av deras eget läkarprogram. Möjligheterna att utöka kapaciteten med optimal kvalitet är dock utmärkta. I den rangordning av sjukhus i Sverige som gjordes av Dagens Medicin och som publicerades 2013-01-16 finns landets bästa sjukhus i samtliga kategorier (universitetssjukhus, mellanstora sjukhus och små sjukhus) i Sydöstra sjukvårdsregionen. Vrinnevisjukhuset i Norrköping spelar en nyckelroll i den utökning av VFU-platser som nu sker. Landstinget i Jönköpings län är nu en upplåten enhet. Se också sid 21.

Figur 22: Prognos över behovet av studentveckor inom VFU

53

Lärarkompetens och lärarkapacitet

Data belyser perioden 2007-2012.

LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET 2007-2012

Eventuella generella kommentarer Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister)

Anställningens inriktning

Professions-kompetens

Anställ-ningens omfattning vid lärosätet (% av heltid)

Under-visning grund-nivå (kandi-dat) inom huvud-området (% av heltid)

Undervisning avan-cerad nivå (magister och/eller master) inom huvud-området (% av heltid)

Tid för forskning vid lärosätet (% av heltid)

Namn Kommentar

Professor Med pedagogik Sjukgymnast 100 2 0 80 Abrandt Dahlgren Madeleine

Doktorsexamen Medicinsk cellbiologi

Biokemist 100 1 0 0 Ahl Ing-Marie

Professor Thoraxkirurgi Läkare 100 0 45 50 Ahn Henrik Kombinationstjänst Doktorsexamen Medicinsk

cellbiologi Biokemist 100 1 0 80 Alenius Mattias

Docent Internmedicin, särskilt njurmedicin

0 0 2 0 Almroth Hans Oavlönad docent

54

Magister Omvårdnad Sjuksköterska

100 0 1 0 Aminoff Ulla-Britt

Professor Dermatologi Specialist-läkare

100 12 6 10 Anderson Chris Kombinationstjänst

Professor Ortopedi Specialist-läkare

100 2 2 85 Aspenberg Per Kombinationstjänst

Professor Pediatrik Specialist-läkare

100 5 16 30 Bang Peter Kombinationstjänst

Professor Socialmedicin och hälsovetenskap

Läkare 100 20 3 30 Bendtsen Preben Kombinationstjänst

Professor Klinisk farmakologi

Läkare 100, tjl 80%

0 0 20 Bengtsson Finn Riksdagsledamot, tjänstledig 80%

Professor Obstetrik- och gynekologi

Specialist-läkare

100 1 2 17 Berg Göran Kombinationstjänst, Pensionerad HT2012

Doktorsexamen Medicinsk Mikrobiologi

Civilingenjör

100 5 0 0 Berglund Björn

Doktorsexamen Bakteriologi Biolog 100 5 0 0 Bergman Jungeström Malin

Professor Neurobiologi Läkare 100 2 0 98 Blomqvist Anders Magisterexamen Kirurgi/Onko-

logi Medicinsk Biolog

100 5 0 0 Bojmar Linda

Magisterexamen Onkologi Molekylär-biolog

100 4 0 0 Bostner Josefine


Biolog 100 3 0 0 Brodin Patcha Veronika

Doktorsexamen Genus i Medicinen

Fil mag 100 1 0 0 Brüggeman Jelmer

Bitr. Professor Obstetrik- och gynekologi

Läkare 100 32 18 33 Brynhildsen Jan Kombinationstjänst

55

Doktorsexamen Socialmedicin och folkhälsovetenskap

Sjukgymnast 100 1 1 60 Carlfjord Siw

Docent Klinisk fysiologi

Läkare 0 1 0 0 Carlhäll Carl-Johan Oavlönad docent

Doktorsexamen Systembiologi Civilingenjör

100 4 0 61 Cedersund Gunnar

Professor Medicinsk cellbiologi

Biokemist 100 1 1 32 Christobal Susanna

Professor Onkologi Specialist-läkare

100 8 5 36 Dabrosin Charlotta Kombinationstjänst. 30 % avdelningschef.

Doktorsexamen Klinisk kemi Biomedicinsk Analytiker

100 12 6 10 Dahlberg Johanna

Professor Kardiologi Läkare 100 0 37 30 Dahlström Ulf Kombinationstjänst. 30 % avdelningschef.

Master Socialmedicin och folkhälsovetenskap

Sociolog 100 0 1 100 Dannapfel Petra

Docent Radiofysik Sjukhusfysiker

1 0 Dasu Alexandru Oavlönad docent

Professor Kardiologi/vaskulär Biologi

Läkare 100 6 2 50 de Muinck Ebo Kombinationstjänst

Professor Anestesiologi och Intensivvård

Specialist-läkare

100 15 56 2 Eintrei Christina Kombinationstjänst

Professor Arbetslivsinriktad rehabilitering

Psykolog 100 0 4 30 Ekberg Kerstin

56

Professor Immunologi Kemiingenjör med kandidatexamen

100 1 1 10 Ekerfelt Christina Prefekt

Magisterexamen Medicinsk Mikrobiologi

Medicinsk Biolog

100 1 0 Eklund Daniel

Motsv. kandidat Klinisk fysiologi

Biomed analytiker

100 16 1 20 Ekman Inger

Professor (adj.) Idrottsmedicin Läkare 0 4 100 Ekstrand Jan Professor Emeritus fr o m HT-12


Läkare 100 8 4 73 Elinder Fredrik Prodekan

Doktorsexamen Sjukgymnastik Sjukgymnast 100 8 0 50 Enblom Anna

Docent dermatologi Läkare 100 12 0 80 Enerbäck Charlotta Kombinationstjänst Docent Medicinsk

cellbiologi Läkare 100 16 10 74 Engblom David

Docent Medicinsk bildvetenskap

Sjuksköterska

100 1 0 75 Engström Maria

Docent Medicinsk cellbiologi

Biolog 100 39 13 11 Ericson Ann-Charlott

Doktorsexamen Farmakologi Medicinsk Biolog

100 4 0 5 Eriksson Andreas

Professor Immunologi Specialist-läkare

100 17 5 43 Ernerudh Jan Kombinationstjänst

Professor Ögonsjukdomar Specialist-läkare

100 11 4 45 Fagerholm Per Kombinationstjänst

Master Arbetslivsinriktad rehabilitering

Psykolog 100 0 1 80 Fagerlind Anna-Carin

Doktorsexamen Allmänmedicin Läkare 20 0 2 20 Falk Magnus

57


Biomed analytiker

100 1 13 30 Faresjö Olsen Åshild

Professor Allmänmedicin Sociolog 100 35 27 30 Faresjö Tomas


Statistiker 100 1 1 0,0 Festin Karin fd Borg

Docent Allmänmedicin Läkare 100 37 2 10 Foldevi Mats Kombinationstjänst

Professor Infektionsmedicin

Specialist-läkare

100 5 12 48 Forsberg Pia Kombinationstjänst


Biolog 100 14 0 10 Forslund Tony

Motsvarande kandidatexamen

Klinisk fysiologi

Biomed analytiker

100 25 1 0 Forsström Elisabeth

Professor Närings-fysiologi

Biomedicinare

100 37 9 40 Forsum Elisabeth

Doktorsexamen Yrkesmedicin Statistiker 100 2 0 Fredriksson Mats Doktorsexamen Socialmedicin

och folkhälsovetenskap

Biolog 100 1 40 Garvin Peter

Professor Smärt- och Rehabiliteringsmedicin

Specialist-läkare

100 3 2 45 Gerdle Björn Kombinationstjänst

Professor Kirurgi Specialist-läkare

100 16 40 40 Gimm Oliver Kombinationstjänst

Mastersexamen Onkologi Biolog 100 1 0 0 Gnosa Sebastian Doktorsexamen Neurobiologi Medicin 100 2 0 80 Granseth Björn

58

Docent Klinisk farmakologi

Civilingenjör tekn. Biologi

20 1 1 0 Gréen Henrik Adjungerad från Rättsmedicinalverket

Docent Farmakologi Biolog 100 28 5 Grenegård Magnus Anställd vid Örebro Universitet från HT2012

Magister Hälsa och samhälle

Folkhälso-vetare

100 1 1 80 Guntram Lisa

Docent Radiofysik Fysiker – magister-examen

100 0 1 73 Gustafsson Håkan Avdelningschef 30 %

Docent Barnpsykiatri Specialistläkare

100 13 4 33 Gustafsson Per A Kombinationstjänst


Pedagog 100 17 1 0 Göransson Anne delpension 50 %

Professor adj Anestesiologi Läkare 20 0 1 20 Hahn Robert Adjungerad från Landstinget i Östergötland

Professor Obstetrik- och gynekologi

Specialist-läkare

100 3 3 19 Hammar Mats Kombinationstjänst


Läkare 100 8 1 0 Hammarström Sven Pensionerad VT2012

Doktorsexamen Neurobiologi Apotekare 100 9 0 0 Hamzic Namik Professor Infektionsmedi

cin Läkare 100 10 36 50 Hanberger Håkan Kombinationstjänst

Doktorsexamen Patologi Förste Forskningsingenjör

100 5 0 0 Havarinasab Said

Magisterexamen Onkologi Medicinsk Biolog

100 4 0 0 Hilborn Erik

Professor Virologi Virolog 100 44 6 8 Hinkula Jorma

59


Förste Forsknings-ingenjör

100 15 0 0 Hollén Elisabet

Master Medicinsk Mikrobiologi

Medicinsk biolog

100 1 0 0 Holm Angelika

Docent Medicinsk Mikrobiologi

Biolog 100 6 1 20 Holmgren Peterson Kajsa

Doktorsexamen Psykiatri Specialistläkare

3 9 0 Holmlund Ulla Pensionerad HT2011

Professor Medicinsk antropologi

Läkare 1 0 15 Honkasalo Marja-Liisa Inte anställd fr o m HT2012

Professor Patologi Specialist-läkare

100 25 7 17 Hultman Per Kombinationstjänst

Professor Klinisk farmakologi

Läkare 100 27 1 15 Hägg Staffan Kombinationstjänst. Avdelningschef 30 %

Doktorsexamen Immunologi Läkare 100 1 0 0 Idh Jonna Docent Opthalmologi Specialistläk

are 100 34 15 50,0 Jakobsson Peter Kombinationstjänst

Docent Medicinsk cellbiologi/Onkologi

Biolog 100 10 10 75 Jansson Agneta

Doktorsexamen Hälsa och samhälle

Personalvetare

100 0 1 50 Jansson Marie

Professor Immunologi Biolog 100 23 14 61 Jenmalm Maria Doktorsexamen Onkologi Medicinsk

Biolog 100 2 0 0 Jerevall Piiha-Lotta

Doktorsexamen Arbetslivsinriktad rehabilitering

Sociolog 100 1 6 40,0 Johansson Gun

60


100 5 0 0 Johansson Uno

Professor Kardiologi Specialist-läkare

100 13 32 50 Jonasson Lena Kombinationstjänst

Doktorsexamen Katastrofmedicin

Medicinsk biolog

4 0 0 Jonsson Carl-Oscar

Professor Stamcellsforskning och hematologi

Biolog 100 2 1 58 Jönsson Jan-Ingvar Avdelningschef 30%

Magisterexamen Onkologi Biolog 100 10 0 0 Karlsson Elin Magisterexamen Medicinsk

Mikrobiologi Medicinsk Biolog

100 1 0 0 Karlsson Thommie

Professor Internmedicin Specialist-läkare

100 66 3 30 Kechagias Stergios Kombinationstjänst


Biomedicinsk Analytiker

100 3 0 0 Keita Åsa

Professor Medicinsk Mikrobiologi

Läkare 100 27 6 50 Kihlström Erik Kombinationstjänst

Professor Omvårdnad Sjuksköterska

100 2 0 30 Kjellgren Karin Prodekan resten av tiden

Professor Plastikkirurgi Specialistläkare

100 2 5 20 Kratz Gunnar Kombinationstjänst

Professor Socialmedicin och folkhälsovetenskap

Läkare 100 17 5 15 Kristenson Margareta Kombinationstjänst


Sjuksköterska

100 0 0,5 20 Kullberg Agneta

61

Doktorsexamen Farmakologi Biolog 100 9 0 30 Kurz Tino

Docent Patologi Biomedicinsk Analytiker

100 1 1 80 Kågedal Katarina

Professor Neurologi Läkare 100 5 20 50 Lantblom Ann-Mari Adjungerad

Docent Teknisk audiologi

Civilingenjör

100 11 0 15 Larsby Birgitta

Docent Virologi Biolog 100 11 23 40 Larsson Marie

Professor Öron- Näsa- Hals

Specialistläkare

100 50 40 10 Ledin Torbjörn Kombinationstjänst

Docent Medicinsk Mikrobiologi

Biolog 100 12 3 33 Lerm Maria


100 13 0 0 Li Wei

Docent Yrkesmedicin Biolog 100 11 2 12 Lindahl Mats Professor Klinisk kemi Specialistläk

are 100 23 3 74 Lindahl Tomas Kombinationstjänst

Magisterexamen Infektionsmedicin

Biolog 100 1 0 0 Lindblom Pontus


Biolog 100 21 55 15 Lindgren Per-Eric

Doktorsexamen Klinisk farmakologi

Biomedicinsk analytiker

100 0 1 40 Lindqvist Appell Malin

Professor Socialmedicin och folkhälsovetenskap

Sociolog 100 12 2 30 Lindqvist Kent



100 7 3 10 Lindroth Margaretha

62


Biolog 100 7 1 10 Lindström Annelie

Doktorsexamen Farmakologi Biolog 100 20 0 10 Lindström Eva

Docent Yrkesmedicin Biolog 100 50 9 15 Ljungman Anders

Professor Emerita

Radiofysik Fysiker 5 0 0 Lund Eva Professor Emerita

Professor Kardiovaskulär fysiologi och kärlkirurgi

Specialistläkare

100 29 1 50,0 Länne Toste Kombinationstjänst


Civilingenjör

100 10 1 53 Magnusson Karl-Eric

Docent Immunologi Biokemist/ Molekylär-biolog

100 6 2 75 Magnusson Mattias

Professor Geriatrik Specialistläkare

100 13 28 12 Marcusson Jan Kombinationstjänst

Doktorsexamen Psykiatri Specialist-läkare

100 13 9 33 Marteinsdottir Ina Kombinationstjänst



100 14 1 20 Mohseni Simin

Teknisk personal Medicinsk cellbiologi


100 1 0 0 Molbaek Annette

Magisterexamen Onkologi Medicinsk Biolog

100 2 0 0,0 Morad Vivian

Doktorsexamen Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsterapeut

100 3 1 60 Müssener Ulrika

Docent adj. Audiologi Läkare 100 4 0 0 Mäki-Torkko Elina

Doktorsexamen Omvårdnad Sjuksköterska

100 1 0 0 Mörelius Eva-Lotta Anställd på ISV

63

Magister Socialmedicin och folkhälsovetenskap

Arbetsterapeut

100 0 1 20 Neher Margit

Docent Neurobiologi Läkare 100 3 1 21 Nilsberth Camilla Adjungerad

Docent Socialmedicin och folkhälsovetenskap

Ekonom 100 0 0 100 Nilsen Per

Magisterexamen Neurobiologi Biolog 100 5 0 Nilsson Anna Professor Bakteriologi Biomedicina

re 100 36 1 40 Nilsson Lennart

Doktorsexamen Farmakologi Biolog 100 1 10 Nilsson Siv Professor Opthalmologi Läkare 100 1 1 0 Nilsson Sven-Erik Pensionerad

Professor Hälsa och samhälle

Filosof 100 1 75 Nordin Ingemar

Professor Klinisk fysiologi

Specialist-läkare

100 69 6 50 Nylander Eva Kombinationstjänst

Doktorsexamen Klinisk kemi Biolog 100 4 0 Nylander Martina Professor Internmedicin Specialist-

läkare 100 72 10 50 Nyström Fredrik Kombinationstjänst

Professor Njurmedicin Biolog 100 0 1 50 Palm Fredrik

Kandidat Omvårdnad Sjuksköterska

100 0 0 0 Pelling Staffan

Doktorsexamen Farmakologi Receptarie 20 0 0 10 Persson Ingrid

Docent Farmakologi Biolog 100 10 0 10 Persson Karin Proprefekt Professor Emertitus

Farmakologi Läkare 19 1 0 Peterson Curt Pensionerad HT11, kombinationstjänst


Biolog 100 1 5 30 Påhlsson Peter Avdelningschef 30 %

64

Mastersexamen Medicinsk Mikrobiologi

Bioteknolog 100 1 1 0,0 Raffetseder Johanna

Docent Klinisk kemi Biolog 100 12 1 80 Ramström Sofia

Magister Arbetslivsinriktad rehabilitering

Folkhälsovetare

100 0 1 80 Reineholm Cathrine

Doktorsexamen Förändringsprocesser och beslutsfattande i hälso-och sjukvård

Civilingenjör tekn Biologi

100 1 99 Roback Kerstin

Professor Reproduktions-biologi

Veterinär 100 22 9 30 Rodriguez Martinez Heriberto


Biokemist 100 9 6 50 Rosén Anders


Civilingenjör

100 1 5 Rundquist Ingemar

Läkarstudent Medicinsk simulering

Läkarstudent 7 0 0 Rönnerfalk Mattias

Docent Pediatrik Specialist-läkare

100 5 19 9 Samuelsson Ulf Kombinationstjänst

Professor Klinisk fysiologi

Specialist-läkare

100 19 7 0 Schmekel Birgitta Pension Ht-12; kombinationstjänst

Professor Njurmedicin Läkare 100 39 1 30 Segelmark Mårten Kombinationstjänst. Avdelningschef 30 %

Professor Stamcellsforskning och hematologi

Medicinsk biolog

100 6 2 85 Sigvardsson Mikael

Doktorsexamen Onkologi Medicinsk Biolog

100 2 0 0 Sivik Tove

65

Professor Anestesiologi och Intensivvård

Specialistläkare

100 10 3 25 Sjöberg Folke Kombinationstjänst. Proprefekt.

Magister Socialmedicin och folkhälsovetenskap

Hälsoutvecklare

100 0 1 80 Skagerström Janna

Professor Rheumatologi Specialistläkare

100 5 25 40 Skogh Thomas Kombinationstjänst

Professor Medicinsk radiologi

Läkare 100 10 20 45 Smedby Örjan Kombinationstjänst

Magister Genus i Medicinen

Kulturvetare 100 1 0 0 Smirthwaite Goldina


Läkare 100 15 7 51 Stendahl Olle

Professor Teknisk Audiologi

Civilingenjör

100 5 1 21 Stenfelt Stefan


Biokemist 100 20 8 72 Strålfors Peter

Doktors-examen Klinisk kemi Läkare 100 27 1 70 Ström Jakob

Professor Gastroentero- och Hepatologi

Specialistläkare

100 6 6 25 Ström Magnus Kombinationstjänst

Professor Kardiovaskulär omvårdnad

Sjuksköterska

100 0 0 32 Strömberg Anna Avdelningschef 30 %

Professor Onkologi Civilingenjör

100 14 18 38 Stål Olle Proprefekt

Professor Onkologi Läkare 100 8 0 92 Sun Xiao-Feng Magisterexamen Medicinsk

cellbiologi Medicinsk Biolog

100 2 0 0 Sundberg Sofie

66


Civilingenjör

100 19 2 40 Sundqvist Tommy

Docent Genus i Medicinen

Hälso-medicinare

100 16 18 42 Swahnberg Katarina

Professor Neurofysiologi Specialist-läkare

100 6 9 35 Svanborg Eva Kombinationstjänst

Professor Barnpsykiatri Specialist-läkare

100 1 3 40 Svedin Carl-Göran Kombinationstjänst

Psykoterapeut Barnpsykiatri Beteende-vetare

1 0 0 Svedin Lena

Professor Virologi Virolog 100 9 3 64 Svensson Lennart Professor adj Reproduktions-

medicin Beteende-vetare

100 12 10 25 Sydsjö Gunilla

Professor Kirurgi Specialistläkare

100 3 3 10 Söderholm Johan D Kombinationstjänst Dekanus 100 %

Professor Medicinsk genetik

Molekylär-biolog

100 16 11 73 Söderkvist Peter

Docent Medicinsk cellbiologi

Biokemist 100 34 0 10 Söderström Mats

Professor Yrkesmedicin Läkare 100 21 3 25 Tagesson Christer Kombinationstjänst Doktorsexamen Medicinsk

Mikrobiologi Biomedicinsk Analytiker

100 1 0 0 Tejle Katarina

Doktorsexamen Anestesiologi- och Intensivvård

Medicinsk Fysiker

100 12 10 70 Tesselaar Erik

Bitr. Professor Neurokirurgi Specialist-läkare

100 30 50 20 Theodorsson Annette Kombinationstjänst

Professor Klinisk kemi Specialistläkare

100 40 32 28 Theodorsson Elvar Kombinationstjänst

Master Socialmedicin och

Hälso-psykolog

100 0 1 80 Thomas Kristin fd Andersson

67

folkhälsovetenskap

Doktorsexamen Neurobiologi Biokemist 100 8 1 75 Thorsell Annika Doktorsexamen Medicinsk Biolog 100 12 3 0 Thunell Lena Professor Socialmedicin

och folkhälsovetenskap

Läkare 100 0 0 100 Timpka Toomas

Magister Klinisk farmakologi

Receptarie 100 1 0 5 Tjäderborn Micaela

Docent Barnpsykiatri Psykolog 100 30 2 15 Wadsby Marie

Professor Ortopedi Läkare 100 33 6 25 Wahlström Ola Kombinationstjänst

Doktorsexamen Klinisk fysiologi

Civilingenjör

50% 1 1 60 Warntjes Marcel

Professor Emeritus

Medicinsk cellbiologi

Läkare 13 1 0 Wasteson Åke Emeritus sedan 2011

Mastersexamen Onkologi Biolog 100 3 0 0 Veenstra Cynthia

Docent Rheumatologi Biolog 100 1 1 20 Wetterö Jonas

Professor Medicinsk Psykologi

Psykolog 100 17 3 10 Wijma Klaas

Kandidatexamen Socialmedicin och folkhälsovetenskap

Statistiker 100 38 2 0,0 Wilhelm Elisabeth

Forskar-studerande

Neurobiologi AT-läkare 100 2 1 90 Wilhelms Daniel

Magisterexamen Medicinsk Mikrobiologi

Biolog 100 6 0 0 Wilhelmsson Peter

Docent Yrkesmedicin Kemist 100 12 12 10 Wingren Gun

68

Doktorsexamen Radiologi Läkare 100 15 5 30 Wirell Staffan Kombinationstjänst Professor Emeritus

Allergologi Specialistläkare

1 0 0 Zetterström Olle Prof. Emeritus

Professor Rörelseorganen - rygg- och nackåkommor

Sjukgymnast 100 0 0 10 Öberg Birgitta Prefekt

Professor Emeritus

Infektionsmedicin

Specialist-läkare

100 1 0 0 Öhman Lena Kombinationstjänst. Pensionerad VT2012

Professor Patologi Biokemist 100 7 4 60 Öllinger Karin

Professor Allmänmedicin Läkare 100 54 10 30 Östgren Carl Johan Kombinationstjänst

Documents

Självvärdering Läkarprogrammet, 2013