Upload
others
View
15
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Klinisk
undersökningsmetodik
Termin 5
Läkarprogrammet
Viktor Hamrefors, ST-läkare, Docent
Presentation gjord tillsammans med Jenny Lindberg, Specialistläkare, Med Dr.
Temaansvarig PU
Inläsningsmaterial
- Kompendium klinisk undersökningsmetodik (finns på
Moodle)
- Kliniska färdigheter, Stefan Lindgren, Knut Aspegren
(red.), Studentlitteratur, 2012
Grundstenarna i patientmötet
Allmänt kring klinisk undersökning
Identifiera patienten
Berätta vem du är (inte alltid uppenbart för patienten)
Kom ihåg att berätta för patienten vad du skall göra och i vissa fall varför
Anpassa undersökningen och visa empati
Se till att patienten sitter/ligger bekvämt och tänk på din egen ergonomi
Undersök med systematik
Patienten relevant avklädd vid undersökningen
Hygien
Dokumentation
Status dokumenteras alltid i patientens journal
Bör vara en exakt beskrivning av det som inspekteras,
perkuteras, auskulteras
Om man är tveksam på ett fynd kan det uttryckas som
”kan ej med säkerhet palperas” eller motsvarande
formulering (undvik ”kanske”, ”eventuellt” etc.)
Själva tolkningen dokumenteras i ”Bedömning och
åtgärd” (PBD)
Innehåll klinisk undersökning T5
Lungor
Sköldkörtel
Lymfkörtlar
Hjärta
Blodtryck (liggande)
Buk
Perifera pulsar
Delar av neurologstatus (undervisas av specialistläkare i neurologi)
Lungor - anamnes
Andfåddhet – i vilket sammanhang och tidsaspekt på debut
Gradering av fysisk aktivitet
Utlösande faktorer
Rökning? Medicinering?
Allergier?
Eksem?
Infektionssymtom?
Yrke
LUNGOR
Använd membranet på stetoskopet
Perkussion - bestäm lunggränserna
Auskultera symmetriskt dorsalt och ventralt
Djupandning med öppen mun
Lungor
Ronchi kan accentueras vid forcerad exspiration
Vid biljud – auskultera igen efter hoststöt
Termin 5 fokuserar på det normala andningsljudet
Biljud (rassel, ronchi, pleurala gnidningsljud) tränas under
kommande terminer
Journaltext
Normalfynd: Normalt andningsljud bilateralt. Inga biljud.
Normal perkussionston, sidlika lunggränser.
Sköldkörtel - anamnes
Sväljningssvårigheter eller andningsbesvär
Symtom på över- eller underproduktion
Smärtor/ömhet
Ärftlighet
Medicinering
Sköldkörtel
• Inspektion (inklusive vid sväljning)
• Lokalisera sköldkörteln
• Stå bakom patienten och palpera med båda händernas
fingrar
• Be patienten svälja (eventuellt med hjälp av lite vatten) för
att lättare kunna avgränsa sköldkörteln nedåt och för att
notera om den är rörlig.
Sköldkörtel
• Bedöm storlek, eventuellt dominerande lob. Bedöm form
(jämn yta? isolerade resistenser?). Bedöm konsistens (mjuk?,
fast?, hård?, öm?)
• Auskultation och funktionsbedömning examineras inte på
termin 5.
Journaltext
Normalfynd: Sköldkörteln palperas utan anmärkning.
Alt. om ni inte känner sköldkörteln:
Sköldkörteln kan inte med säkerhet palperas.
Lymfkörtlar - anamnes
Infektionssymtom
Viktnedgång, feber, nattsvettningar?
Sår
Duration av ev svullnad, utlösande faktorer
Tidigare / nuvarande malignitet (ex. bröstcancer,
blodmalignitet)
Lymfkörtlar
Huvud: occipitalt, framför och bakom öronen,
käkvinklarna och submandibulärt
Hals: framför och bakom m. sternocleidomastoideus, i
fossa supra- och infraclaviculare
Axiller
Armbågar och ljumskar sparas till termin 6.
Beskriv: fritt förskjutbara eller fixerade, mjuka eller hårda,
ömma eller oömma, jämna eller ojämna.
Journaltext
Normalfynd: Namnge de lymfkörtelstationer du undersökt,
och därefter ”palperas utan anmärkning”.
Hjärta - anamnes
Bröstsmärta
Hjärtklappning eller oregelbunden hjärtrytm
Yrsel eller svimning
Bensvullnad, dyspné/ortopné
Övriga sjukdomar
Medicinering
Hjärta
Fokus på rytm, frekvens och hjärttoner
Hjärttoner och klaffljud auskulteras enligt följande:
Hö I2, parasternalt. Aortaklaff.
Vä I2, parasternalt. Pulmonalisklaff.
Vä I4 (hö I4), parasternalt. Tricuspidalisklaff.
Vä I4-I5, medioklavikularlinjen. Mitralisklaff.
Apex – ictus (palpabel puls)
Hjärta
Notera hjärtrytmen. Regelbunden? Oregelbunden?
Extraslag? Räkna frekvensen per minut (man brukar räkna
under 15 eller 30 sek).
Identifiera 1:a och 2:a hjärttonen:
1:a tonen: samtidigt med pulsation i a. Radialis. Mitralis- och
tricuspidalisklaffens stängning och inledning av systole
2:a tonen: aorta- och pulmonalisklaffens stängning och
inledningen av diastole
Hjärta
I samband med hjärtauskulation är det också av värde
att lyssna på a carotis
- Blåsljud som fortleds från hjärtat, ffa aortastenos
- Blåsljud som indikerar stenos i a carotis
Palpera försiktigt pulsen i a carotis och auskultera på en
sida i taget, strax nedom käkvinkeln
Hjärta
Exspiratorisk apné förstärker hjärttoner och biljud
Biljud över hjärtat (blåsljud, gnidningsljud) tränas mer
under kommande terminer
Journaltext
Normalfynd: Regelbunden hjärtrytm, frekvens xx/minut. Inga
blåsljud
Blodtryck - anamnes
Huvudvärk
Svimning – ev lägesberoende
Yrsel eller presyncope (”svartnar för ögonen”)
Livsstilsfaktorer (tobak, stress, alkohol, fysisk aktivitet)
Sjukdomar, medicinering
Blodtryck
Rätt blodtrycksmanschett och förberedelser (obs vila)
Rätt läge – armen i hjärthöjd
Mät pulsen i a radialis och lokalisera pulsen i a brachialis där blodtrycket mäts
Palpatoriskt blodtryck (2 alternativa metoder): a) Pumpa upp blodtrycksmanschetten samtidigt som du
palperar a radialis. Notera vid vilket tryck pulsen försvinner = ungefärligt systoliskt blodtryck.
b) Palpera a radialis, pumpa upp ca 30 mm Hg efter att pulsen försvinner, släpp luften därefter och notera när pulsen kommer igen i a radialis (palpatoriskt systoliskt blodtrycksvärde).
Blodtryck
”Silent gap”:
Vid framför allt högt blodtryck kan ett "silent gap"
(auskultatoriskt gap) uppträda. Det innebär en tyst period
mellan systole och diastole. Exempel: Blodtrycket är 180/80.
Vid mätningen hörs ljuden först vid 180 men vid 160 blir det
tyst och det är tyst till 120 då pulsljuden åter hörs. Därefter
upphör de helt vid 80.
Blodtryck
Auskultatoriskt blodtryck: Palpera a brachialis i
armvecket. Sätt stetoskopet här (membransidan). Pumpa
upp manschetten till det tidigare palpatoriska
blodtrycket + cirka 30 mm Hg
Släpp ut luften långsamt, cirka 2 mm Hg/s
Lyssna i stetoskopet och notera när pulsationerna
återkommer (= systoliskt tryck). Fortsätt töm ut luften.
Notera när pulsationerna försvinner igen (= diastoliskt
tryck).
Blodtryck
Gärna flera mätningar – avrunda till närmsta 5 mmHg
Mät i båda armar första gången
Mätning i sittande eller liggande?
Mätning i stående?
Ortostatiskt prov (från liggande till stående i 3 min)
Tips: Se film på Moodle!
Journaltext
Ange position, vilken arm (hö eller vä) och aktuellt uppmätt
tryck, XX(systoliskt)/XX (diastoliskt).
Exempel: Blodtryck 120/70 mmHg, liggande hö arm.
Buk - anamnes
Smärta – lokalisation, duration (intermittent?), utlösande
respektive lindrande faktorer, utstrålning
Avföringsvanor, miktionsbesvär?
Bukomfång
Tidigare operationer
Övriga sjukdomar
Alkoholkonsumtion
Buk
Inspektion
Auskultation
Lätt palpation
Djuppalpation
Släppömhet
Dunkömhet/Ruckömhet
Perkussion
Buk
Inspektion
Ärr (operation, trauma)
Striae (graviditet, snabb viktförändring, kortison)
Venstas (levercirrhos)
Utflytande, spänd (vätska, gas, förstoppning)
Buk
Auskultation
Lyssna med stetoskopklockan
Obs! Alltid minst 30 sek!
Auskultera på ett ställe, förslagsvis strax till höger om
naveln
Normala tarmljud är intermittenta, diskreta och
koordinerade med tarmperistaltikvågen.
Buk
Palpation
Börja långt från ev. smärtfokus
Ögonkontakt
Ytlig palpation (mjuk?, spänd?, hård – kan tala för peritonit?)
Djuppalpation och smärtlokalisation
Avledbarhet (speciellt barn)
Buk
Palpation
- Levern: Skarp eller rundad kant, jämn eller ojämn, eventuell ömhet, storlek – be patienten andas in. Antal tvärfingrar under arcus. Perkutera eventuellt för att få fram detta tydligare. Testa dunkömhet över höger arcus (tecken på cholecystit eller gallstas)- Mjälten: bimanuell palpation, storlek – be patienten andas in. Kan normalt inte palperas.- Njurarna: bimanuell palpation, testa dunkömhet (sittande patient) alternativt ruckömhet på liggande patient (tecken på pyelonefrit eller hydronefros). Kan normalt inte palperas.- Bukaorta: pulsationer, bredd. Detta ingår inte i OSCE.
Buk
Perkussion
Leverns avgränsningar
Dämpad eller tympanistisk perkussionston. Dämpad:
Ascites, ev grav förstoppning. Tympanistisk: Pga rikliga
gaser eller om mycket uttalat tarmvred med uppblåsta
tarmar.
Journaltext
Normalt bukstatus: Normala tarmljud. Mjuk och oöm. Lever,
mjälte eller patologiska resistenser palperas inte. Ingen
dunkömhet över njurlogerna eller höger arcus.
Perifera pulsar - anamnes
Perifer köldkänsla/smärta
Behov av att vila under promenader – gångsträcka på
plan mark
Eventuell vilosmärta
Svårläkta sår
Rökning, andra sjukdomar (diabetes mm)
Perifera pulsar
Notera hudfärg och temperatur
Palpera pulsarna bilateralt i
- a radialis
- a tibialis posterior
- a dorsalis pedis
Notera sidoskillnader?
Doppler vid svårpalpabla pulsar
Journaltext
Normalt pulsstatus: Perifera pulsar i a radialis, tibialis posterior
och dorsalis pedis palperas välfyllda och sidlika.
OSCE4:BT
5:Buk,
pulsar
6:Neurologstatus
1:Hjärta
2:Lungor
3:Thyr/lgll
OSCE
1. Teknik och metodik för klinisk undersökning
2. Kontakt med patienten (förklara vad man ska göra)
3. Visa teoretisk förståelse för undersökningarna (kunna förklara varför man undersöker på ett visst sätt)
OMTENTAMEN: huvudsakligen den delen man inte klarat + något från en annan slumpmässig station
Anmälan till omtentamen: maila snarast ansvarig lärare = mig
Öva, öva, öva
PÅLÄSTA inför KUM-övningen
KUM-övning (ta med kompendiet)
TRÄNA på varandra
VC – träna på patienter (tag med kompendiet)
OSCE – faktiskt också ett lärtillfälle (förutom examination)
Förberedelse och grund för de kommande kliniska terminerna!
Lycka till!