Sjörapporten nr 1 2013

t

Svensk teknik bärgar Costa Concordia

Handlingsplan för sjöfartMöt isbrytardirektörenSe de vinnande bidragen

i Nordiska fototävlingen för Sjöfolk 2012

+

Sjö- och flygräddningen deltar varje år i cirka 1 000 räddningsinsater. Nu ska verksamheten bli ännu bättre.

en Sann optiMiStStändig beredSkap

Sjofolki bild

rapporten

Med rätt beslut kan den svenska sjöfarten utvecklas, tror Kenny Reinhold, ordförande för Seko Sjöfolk.

eN tidNiNg fRåN SjöfaRtSveRKet nr 1 2013

bilden ”ted” av jörgen Språng fick tredje pris.

tro,

Hopp oCH

kärlek

Sjörapporten 1/20132

avgångSjörapporten vänder sig till Sjöfartsverkets kunder och andra intressenter. dessutom distribueras tidningen till Sjöfartsverkets medarbetare.

Sjöfartsverket är ett tjänste-producerande affärsverk som erbjuder effektiva sjövägar, moderna produkter och tjäns-ter samt maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjörapporten utkommer med åtta nummer per år.

AdressSjörapporten601 78 NorrköpingTelefon0771-63 00 00 Webbplatswww.sjofartsverket.sePrenumerationför provex, skicka ett mejl till [email protected]ändringsjorapporten@ sjofartsverket.seAnsvarig utgivareMaria OttossonRedaktörannika johanssonannika.johansson@ sjofartsverket.seRedaktionSara Bohlin, jimmy eriksson, tobias fälth och daniel LindbladFormgivningKatrin Uddströmer Kung & PartnersLayoutellen CollinTryckLuftfartsverket tryckerit13-071 iSSN-1402-2028Redaktionen ansvarar bara för beställt material.

Sjörapporten nr 1 2013Omslagsfoto:jörgen Språng

20ViSSte du att Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjö-

och flygräddningen i Sverige? Även om du gjorde det kan du, i det här numret, läsa mer om hur det fungerar och vad Sjöfartsverkets roll är i detta stora och givetvis livsviktiga samspel mellan olika aktörer. Verksamhets-direktören Noomi Eriksson berättar om uppdraget.

en annan viktig och högaktuell gren inom verket är isbrytning. Tomas Årnell har hittills samlat ihop över 35 års erfarenhet i ämnet och be-rättar varmt om sitt yrke. Han har bland annat arbetat som styrman på Frej och som befälhavare på Oden innan han fick sin nuvarande titel – isbrytardirektör.

oMSlagSfotot till detta nummer kommer från den rykande färska Nordiska Fototävlingen för Sjöfolk 2012, som just haft sin finali Haugesund, Norge. Bilden är fångad av Bit Oklands fotokunnige kockstuert Jörgen Språng. Du hittar fler bilder och ett re-ferat från tävlingen på sidorna 18–21.

Läs också infrastrukturministern Catharina Elm-säter-Svärds tankar om hur den svenska sjöfarten ska stär-kas på sidan 14.

Ett livsviktigt samspel

InnEHåLL

tipSa!tipsa Sjörapporten om vad du vill läsa:[email protected]

gU

dM

UN

dU

R S

t. v

aLd

iMa

RS

SO

N

06teMa: Sjö- oCH flygräddningSjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjö- och flygräddningen. inköpet av sju nya helikoptrar är en långsiktig satsning för att säkerställa verksamheten.

12HandlingSplan för SjöfartSnäringenMed en ny handlingsplan vill regeringen stärka svensk sjöfart. för få åtgärder, säger branschen.

14interVjun: kenny reinHoldOrdföranden för Seko Sjöfolk tror att med en tydlig politisk vilja kan sjöfartens tillbakagång stoppas.

19yrket: iSbrytardirektörtomas årnell är Sveriges enda insbrytardirektör, och han gillar både is och sitt yrke.

20Här är Vinnarnajuryn för fototävlingen för sjöfolk 2012 har sagt sitt. Se både de nordiska och svenska vinnarbilderna.

24Hudnära SjöManSkonSttro, hopp och kärlek är en utställning om sjömans- tatueringar på Sjöhistoriska museet i Stockholm.

deSSutoM13 notiSer färre olyckor 16 aktuellt avgifter eller anslag? 26 landkänning Sandhammaren 28 frågor & SVar vem ansvarar för fyrarna? 32 profilen taru Kauppinen, produktchef

jiMMy erikSSonfunktionsansvarig, Sjömansservice [email protected]

1/2013 Sjörapporten 3

Magdalena Allgren som är marknadsansva-rig på Visualiseringscenter C.

Förra året slog Sjöfartsverket rekord i sjömätning. Aldrig tidigare har en så stor yta kartlagts under ett och samma år, men det är bara början på Sjöfartsverket långsiktiga vision om att täcka alla Sveriges farvatten med moderna mätningar.

De sjömätningar som har gjorts i svenska vatten lagras i en databas på Sjöfartsverket

och används främst som grund för sjökort. Dagens mätningar, som är mycket detalje-rade, kan även användas till många andra syften som till exempel projektering av far-leder, etablering av vindkraftsparker samt som grund för miljöförbättrande arbete.

– detta SaMarbete är mycket intressant för oss då vi får möjlighet att producera eget material som vi också kan visa på det publika programmet i vår domteater. Centret är en mötesplats mellan akademi, näringsliv och allmänhet. Detta är ett yp-perligt exempel på hur vi använder centret för att förmedlar kunskap med hjälp av ny teknik, i det här fallet från Sjöfartsverket till allmänheten, samtidigt som vi bjuder på en häftig upplevelse, säger Therése Eklöf. l‹text tOBiaS fäLth

FAKTA visualisEringscEntEr c

djupdykning på filmduken›Ny användning för modern djupdata ›Samarbete med visualiseringcenterSjöfartsverket och Visualiserings-center C i norrköping går under ytan. ett samarbete ska resultera i en djupdykning i östersjön och illustrera de användningsområden som finns för modern djupdata.

norrköping. Med Sjöfartsverkets djupdatabas som grund och Visualiserings-center C:s spetskompetens när det kommer till mediateknik ska en domproduktion skapas. Filmen kommer att användas av Sjöfartsverket för att visualisera och sprida kunskap om fördelarna med högupplöst djupdata, men ska också bli en del av det publika programmet i den domteatern som finns hos Visualiseringscenter i Norrkö-ping. I domteatern visas filmer i en kupol-formad arena där besökarna omsluts av ljud och bild. Filmen beräknas vara färdig vid årsskiftet 2013/2014.

– Moderna mätningar skapar ett helt unikt kunskapsunderlag om vår bottentopo-grafi och avslöjar enormt mycket nya kun skaper om Östersjön. Med den senaste tekniken vill Sjöfartsverket tillsammans med Visualiseringscenter skapa intresse och engagemang för de möjligheter som finns för att använda djupdata även utanför sjöfartssektorn. Vi vill även använda all vår kunskap och expertkompetens för att ge fler kännedom om hur det ser ut under Östersjöns yta, säger Patrik Wiberg som är chef för affärsområde sjögeografi på Sjöfartsverket.

SaMarbetet ligger väl i linje med Sjö fartsverkets pågående uppdrag att ge förslag på hur en gemensam djupdata-modell ska kunna utarbetas tillsammans med övriga Östersjöländer. Samtalet mellan Sjöfartsverket och Visualiseringscenter C inleddes redan för ett år sedan. Redan då startade en kreativ process med syfte att utforska på vilka sätt visualiseringsteknik i absolut framkant kan synliggöra djupdata.

– Vi valde slutligen domfilmsformatet av flera spännande idéer och kreativa förslag som togs fram under denna process, säger

patrikWiberg

Magdalenaallgren

theréseeklöf

›visualiseringscenter C är ett upplevelse- och kunskapscenter och en publik mötes-plats. världsledande visualiseringsforskning, bland annat inom volymetrisk rendering, belysning och interaktionsteknik, är utgångspunkten i verksamheten. Utställningarna och innehållet i centrets högteknologiska domteater förmedlar kunskap till skolor, näringsliv och den breda allmänheten. domens skärm är drygt 15 meter i diameter, vilket gör att publiken omsluts av ljud och bild.

Sjöfartsverkets generaldirektör ann-Catrine Zet-terdahl har blivit invald som ledamot i Kustbevak-ningens insynsråd. insynsrådet ska utöva insyn i verksamheten och ge generaldirektören råd.

det är regeringen som har utsett nya ledamöter till Kustbevakningens insynsråd. Ledamöterna är invalda från och med den 1 januari 2013 till och med den 31 december 2014.

Zetterdahl invald i kustbevakningens insynsråd

landskap finns även under ytan. på östersjöns botten döljer sig växtlig-het, vrak, bomber, djup-hål och spår av istiden.

4 Sjörapporten 1/2013

rekord i sjömätning ›35 procent av svenskt vatten modernt sjömättSjöfartsverket har slagit rekord i sjömätning. aldrig tidigare har så stor yta sjömätts under ett och samma år som under 2012.

öSterSjön. Under 2012 sjömättes 10 209 kvadratkilo-meter och det innebär att cirka 35 procent av svenskt vatten nu är sjömätt med moderna metoder. Cirka hälften av sjömätningarna har gjort av Sjöfartsverkets egen personal och resten har samlatas in av externa aktö-rer. Vid förra årsskiftet var ungefär 50 000 kvadratkilometer modernt sjömätt, vilket var insamlat sedan mitten av 1990-talet.

– Att vi då på bara ett år sjömätt ytter-

ligare 10 000 kvadratkilometer är rätt an-märkningsvärt. Det är fantastiskt kul att vi får ett kvitto på att vi gör mer än någonsin, säger Sjöfartsverkets sjömätningschef Ulf Olsson.

Om sjömätningarna fortsätter i samma takt så kommer drygt 70 procent av svenskt vatten att vara sjömätt med moderna metoder år 2020. Det innebär att samtliga prioriterade ytor som trafikeras av handels-fartyg kommer att vara sjömätta. Under tiden fram till 2020 kommer Sjöfartsverket också att jobba för att få ansvaret att ta fram en plan för att sjömäta övriga 30 procent ef-ter 2020. Dessa ytor är mer av en nationell angelägenhet för havsplanering för samhäl-let och miljön. l‹text tOBiaS fäLth

ulfolsson

Nu finns en ny tjänst för dator, mobiltelefon eller surfplatta som, bland annat, ger information om var de svenska och finska isbrytarna befinner sig, vilka fartyg som assisteras och vilka som står

på tur. informationen, som uppdateras var femte minut, visas på en karta och med detaljerade koordinater.Adress: http://balticice.cloudapp.net/

nytt sätt att följa isbrytare

kollamobilt.

antalet sjöräddningsinsatser minskade under 2012 jämfört med 2011. under året uppgick antalet insatser till 852 varav sjöräddningsenheter engagera-des i 780 av fallen.

852 räddningSinSatSer. Under 2011 registrerades 1028 sjöräddnings-fall och 2012 minskade alltså antalet insatser till 852. I inledningsskedet klassades 506 fall som beredskap, 74 som ovisshet och 101 som nöd samt 102 som sjuktransporter från fartyg. Resterande ärenden klassades som sjö räddningsfall, men kunde senare avskrivas. 1314 enheter har deltagit i sjöräddningsuppdrag under året som gick.

Sjöräddningen har även lämnat bi-stånd till kommunal räddningstjänst och till grannländernas sjöräddningstjänster. Dessutom har Sjöfartsverkets sjörädd-ningscentral förmedlat 531 läkarråd mel-lan fartyg och Sahlgrenska Sjukhuset. Sjöräddningens målsättning för 2012 har varit att man på svenskt territo-rialvatten, då positionen är känd, ska kunna undsätta den nödställda inom 60 minuter i 90 procent av alla fall. Under året uppnåddes målet i 94 procent av fallen.l‹text tOBiaS fäLth

räddnings- insatsernafärre i antal

RiC

Ka

Rd

giL

LBe

Rg

Sjöfartsverkets helikoptrar medverkade vid 180 sjöräddningsinsatser under 2012.

sTATisTiK från sjöfartsvErkEt

antal räddningsinsatser med och utan engagerad enhet

-04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11 -120

12 000

10 000

800

600

400

200

sjömätning km2 1990–2012

-90 -92 -94 -96 -98 -00 -02 -06 -08-04 -10 -120

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

fritidsbåt handelsfartyg fiskefartyg övriga


nu är arbetet igång med att göra farleden in till trelleborgs hamn djupare och bredare. en satsning som innebär att större och miljö-vänligare fartyg kan trafikera Sveriges tredje största hamn.

tredje StörSta. Inseg lings-leden till Trelleborgs hamn ska breddas och göras djupare. Arbetet är en del av den pågå-ende utbyggnaden av hamnen och kommer att öka både sä-kerheten och tillgängligheten. Efter ombyggnaden kommer Trelleborgs hamn att kunna ta emot större fartyg och ökade godsvolymer.

– Trelleborg är tack vare sitt läge en viktig länk och knutpunkt för trafikflödet mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten. Det är mycket glädjande att vi genom detta muddringsprojekt kan skapa förutsättningar för att större och miljövän-ligare fartyg ska kunna trafikera hamnen i framtiden, säger Marielle Svan, chef för infrastrukturenheten på Sjöfartsverket.

inSeglingSleden till hamnen ska breddas med 50 meter till totalt 150 meter, dess-utom ska djupet öka från 8,4 meter till 9,5 meter. Muddring av farleden ska göras på en sträcka av 1,7 kilometer eller nästan en sjömil. De massor som muddras upp i farleden ska användas till utfyllnaden för

att göra hamnområdet större österut.– Den här satsningen ökar vår konkur-

renskraft. I dag ökar kraven på att hamnarna kring Östersjön ska kunna ta emot allt större fartyg och nu anpassar vi farleden till att matcha hamnens storlek, säger Tommy Halén, VD i Trelleborgs hamn AB.

tid för genomförande av farledsarbetet beräknas till cirka tre månader. Ett tätt sam-arbete mellan Sjöfartsverket, Trelleborgs hamn AB och Trafikverket har skyndat på arbetet med finansiering och miljötillstånd. Projektet finansieras av Trafikverket och beräknad kostnad för projektet är 45 miljo-ner kronor.

– Trafikverket ser positivt på att vi kan bidra till genomförandet av den här viktiga infrastruktursatsningen som kommer hela landet till gagn, säger Trafikverkets Lennart Andersson som är regionchef för södra Sverige. l‹text tOBiaS fäLth

tRe

LLeB

OR

gS

ha

MN

i början av januari anlöpte bulkfartyget Nordic Orion Luleå. anlöpet var unikt – Luleå har aldrig tidigare tagit emot ett fartyg i denna storleksklass (225 meter långt, 32 meter brett, 75 600 död-

viktston) under issäsong. i Luleå skulle man lasta 55 000 ton järnmalm. fartyget har isklass 1a (näst högsta) och är byggt 2011. det finns endast två fartyg av denna klass i hela världen.

anlöp i världsklass

inseglingen till trelleborgs hamn ska breddas och göras djupare. arbetet är en del av den pågå-ende utbyggnaden av hamnen.

MarStrand/lySekil. Från februari 2013 slår Sjöfartsverket ihop två funktio-ner till en kombicentral i Marstrand. Både lotsplanering och VTS (Vessel Traffic Service) för Marstrand/Lysekil sköts nu

från befintliga centralen i Marstrand. Telefon till VTS och lotsplanering är 0771-- 63 06 50, e-post [email protected] eller [email protected].

Lotsbeställningen för Hallandskusten, Varberg/Falkenberg/Halmstad, sköts nu från lotsplaneringscentralen i Malmö.

Nytt telefonnummer för lotsbeställ-ning för Hallandskusten är 0771-- 63 06 80 och e-post skickas till [email protected].

kombicentral startar i Marstrand

plats för större fartyg›Muddring av farled till Trelleborgs hamn igång

tommy Halén


text tOBiaS fäLth foto RiCKaRd giLLBeRg

uppdrag: radda liV

Sjöfartsverket är ständigt i beredskap. Med en lång tradition av livräddning och som ansvarig myndighet för sjö- och flygräddningen deltar man i cirka 1000 räddningsinsatser varje år. nu tas ytterligare ett steg för att utveckla sjö- och flyg-räddningsverksamheten till att bli ännu bättre.


tEMa›sjö- och flygräddning

tEMa

uppdrag: radda liV

Sjöfartsverkets räddningshelikop-trar är en unik tillgång som är till

nytta för hela samhället. de utgår från fem baser runt om i landet.

et är inte alla som vet det. Men Sjö-fartsverket är ansvarig myndighet för sjö- och flygräddning i Sverige. ”Search and Rescue”, SAR, är den internationella beteckningen på

uppdraget som innebär att myndigheten ständigt är i beredskap. Cirka 170 anställda jobbar med sjö- och flygräddningsverksamheten och bland dem finns handläggare, räddningsledare, vinschoperatörer, ytbärgare, piloter och en rad andra yrkesgrupper. Utöver dessa deltar även till exempel Sjöfartsverkets lotsar och båtmän i arbetet.

– Vår personal och deras kompe-tens är avgörande för att vi ska kunna genomföra en av våra allra viktigaste verksamheter, nämligen att undsätta nödställda och rädda liv, säger Noomi Eriksson som är direktör för sjö- och flygräddningsverksamheten.

Noomi har som ytterst ansvarig varit med om att ta flera avgörande beslut de senaste åren. För drygt ett år sedan tog Sjöfartsverket över det operativa ansvaret för sjö- och flygräddningsheli-koptrarna genom ett förvärv av det privata bolaget Norrlandsflyg. I höstas togs ytterligare ett steg för att säkerställa en långsiktig sjö- och flygräddning. Myndigheten tecknade då avtal med den engelsk-italienska helikoptertillverkaren AgustaWestland om ett förvärv av sju nya räddningshelikoptrar.

– Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar är en unik tillgång som är till nytta för hela samhället. De bemannas med vår egen personal, är tillgängliga dygnet runt och utgår från fem baser runt om i landet, säger Noomi Eriksson.

SjöfartSVerket fick en del kritik när förvärvet av helikoptrarna blev klart. En anledning till köpet på - stods ha handlat om att förhindra en flytt av ansvar et för sjö- och flygräddningsverksamhete till Kust-bevak ningen, vilket en statlig utredning har föresla-git. Utredningen om att samordna statens maritima resurser gjordes på uppdrag av Försvarsdeparte-mentet och i den fanns förslag om att försvarsmak-tens helikoptrar skulle kunna användas till sjö- och flygräddning.

– Sanningen är att den process som har föregått Sjöfartsverkets upphandling har pågått under närma-re fyra års tid. Försvarsmakten har själva kommit till slutsatsen att det inte vore ekonomiskt försvarbart att återgå till att använda Försvarsmaktens helikoptrar som primär räddningshelikopter. Tyvärr saknas såväl analys som konsekvensbeskrivningar i utredningen, säger Noomi Eriksson.

Noomi Eriksson håller med om att statens resurser bör samordnas bättre, men befarar att ett för-

ändrat huvudmannaskap för sjö- och flygrädd-ningen skulle medföra omfattande negativa konsekvenser för verksamheten och ökade kostnader.

noomieriksson

aN

dR

ea

S S

KO

gh


FAKTA

– Staten måste ses som en koncern och vi måste utnyttja våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt. På samma sätt som Försvarsmaktens helikoptrar borde kunna utgöra en förstärkningsresurs i sjö- och flygräddning borde våra helikoptrar, i större utsträck-ning än i dag, kunna utgöra en förstärkningsresurs både till kommunal räddningstjänst och till annan statlig räddningstjänst, säger Noomi Eriksson.

Sjöfartsverket har en lång tradition av att bedriva statlig räddningstjänst och ett uppbyggt nätverk av samverkanspartners. En tung aktör som inte vill se något annat huvudmanskap för sjö- och flygrädd-ningen är Sjöräddningssällskapet (SSRS). De tycker att samarbetet med Sjöfartsverket fungerar bra och vill inte ha en militarisering av sjöräddningen.

− Utredningen är mycket oroväckande eftersom vi kan konstatera att i länder med väl fungerande frivil-lighet är huvudmannaskapet civilt. I länder som har ett militärt huvudmannaskap är frivilligheten mycket begränsad, näst intill obefintlig eller icke existeran-de, säger Rolf Westerström som är VD för SSRS.

SSrS är en landsomfattande organisation med cirka 1 800 frivilliga sjöräddare utspridda över hela landet. Med den yttäckning och beredskap som kom-mer med de frivilliga sjöräddarna så utgör SSRS en ovärderlig samarbetspartner för Sjöfartsverket.

– SSRS är en oerhört viktig aktör. De är profes-

sionella och sparar stora pengar för staten. Vi på Sjöfartsverket kan inte göra det här på egen hand. Alla berörda aktörer måste samverka både nationellt och internationellt, säger Noomi Eriksson.

Sjöfartsverket har ständigt kontakt med andra myndigheter och organisationer verksamma inom räddningstjänsten, deltar i internationellt arbete och träffar avtal i sjöräddningsfrågor.

– Vi har samarbetat med Sjöfartsverket, tidigare Lotsstyrelsen, i över hundra år och vi har ett förhål-lande där vi hela tiden jobbar med förbättringar. Sjöfartsverket har alltid varit bra på att samverka med andra organisationer och myndigheter inom SAR, säger Rolf Westerström.

Sjö- oCH flygräddningsverksamheten kostar drygt 300 miljoner per år och finaniseras av handelssjöfar-ten, kommersiell luftfart och statliga anslag. Trots förvärv av nya helikoptrar kommer inte kostnaderna att öka förutom under implementeringsprocessen. Dessutom har de senaste årens turbulens med köpet av det ekonomiskt sargade Norrlandsflyg nu landat i en stabil organisation med ordning på ekonomin.

– De närmaste tiden kommer vårt fokus att ligga på implementeringen av de nya helikoptrarna och på att fortsätta utveckla verksamheten samt vårt samver-kansarbete tillsammans med andra. Vi har en stabil grund att stå på både vad gäller det operativa arbetet, det förbyggande arbetet och vår kostnadsbild. Det är en förutsättning för att bli ännu bättre på att rädda liv, säger Noomi Eriksson.

Sjö- och flygräddningsinsatser handlar oftast om att rädda liv här och nu, men Noomi Eriksson menar att det samtidigt är viktigt att ha ett långsiktigt fokus. Ett arbete som ständigt sker tillsammans med övriga aktörer.l‹

› Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjö- och flygrädd-ning i Sverige. det innebär att Sjöfarts-verket ansvarar för insatser när någon är eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Myndigheten ansvarar också för lokalisering av luftfar-tyg vid inträffat eller befarat haveri.

› insatserna leds av Sjöfartsverkets räddningsledare på Sjö- och flyg-räddningscentralen i göteborg och utförs i samverkan med Sjöräddnings-sällskapet, Polisen, Kustbevakningen, försvarsmakten och Sjöfartsverkets egna räddningshelikoptrar och båtar. Sjöfarts-verket ansvarar även för uppföljning, samverkan och ut-veckling av sjö- och flygräddningen.

› Sjöfartsverket har sju räddningsheli-koptrar. de beman-nas med myndighe-tens egen personal, är tillgängliga dygnet runt och utgår från fem baser runt om i landet.

rolfWesterström

Sjö

Rä

dd

NiN

gS

Sä

LLSK

aP

et

staten måste ses som en koncern och vi måste utnyttja våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt.

Sjöfartsverket och Sjöräddnings-sällskapet har ett tätt samarbete. när larmet går är det oftast någon av SSrS 1800 frivilliga sjöräddare som rycker ut.

he

NR

iK tR

yg

g



sjöfartsverkets räddningshelikoptrar är en avgörande resurs för sjö- och flygräddningsverksamheten. i höstas blev det klart med ett köp av sju nya helikoptrar och arbetet pågår med att förbereda skiftet av helikoptersystem.

I höstas tog Sjöfartsverket ett stort steg för att säker-ställa en långsiktigt hållbar sjö- och flygräddning. Myndigheten tecknade då avtal med den engelsk-italienska helikoptertillverkaren AgustaWestland om ett förvärv av sju nya räddningshelikoptrar.

– W139 är en väl beprövad räddningshelikopter som är optimal för svenska förhållanden och som är certifierad enligt internationella krav, säger Dan Bro-ström som ansvarar för implementeringsprocessen av det nya helikoptersystemet.

i Maj leVereraS den första helikoptern och förbe-redelserna är redan i full gång. De nya helikoptrarna ska successivt ersätta de nuvarande som så små-ningom ska avvecklas. Samtliga helikoptrar ska vara utbytta i början av 2015.

– Vi köper ett nytt system för att erhålla bättre arbets-miljö och bättre effekt. Helikoptrarna har ny utrust-ning och system som medger flygning i svåra yttre förhållanden. Vi kommer att kunna hitta och undsätta nödställda med högre säkerhet och bättre förmåga.

Sjöfartsverkets helikoptrar bemannas med myndig-hetens egen personal och är tillgängliga dygnet runt. Varje år utförs cirka 500 flyguppdrag från baserna i Umeå, Norrtälje, Visby, Ronneby och Göteborg. För de inledande utvecklings- och utbildningspro-cesserna under implementeringen av helikoptrarna etableras en ny basering på Skavsta i Nyköping.

– Alla piloter och tekniker kommer att utbildas på plats i Milano i Italien. När de första är klara kommer de att påbörja hemflygningen av den första helikop-tern till basen på Skavsta.

på SkaVSta kommer ett Test & Evolution Team bestående av fyra piloter, två vinschoperatörer, två ytbärgare, fyra tekniker och två avioniker att testa och utvärdera den nya helikoptern. De ska göra allt från att ta fram dokumentation och beskrivningar till att testa om helikoptern motsvarar förväntade krav, samt utveckla förmågan att utnyttja de nya helikop-trarna. Besättningarna på de ordinarie baserna runt om i landet kommer sedan i omgångar, om en base-ring i taget, att utbildas på basen i Nyköping innan de återgår i beredskap med den nya helikoptern

– In och utfasningen av de nya och gamla helikop-tersystemen genomförs koordinerat. Under utbild-ningsperioderna av besättningarna kommer ordinarie beredskap att behöva anpassas för att möjliggöra helikoptersystemskiftet.

Inom ramen för test- och utvärderingsarbetet ska frågan om besättningssammansättningen och det tekniska be hovet för flygverksamheten att studeras. I dag är vinschoperatören även tekniker men nu ska man titta på vad det innebär om det dubbla ansvaret delas upp på två personer, en vinschoperatör ingående i besättning och en tekniker som inte ingår i besättning.l‹

text tOBiaS fäLth foto aUgUStaweStLaNd

nya Vingar pa Vag


tEMa›xxx

earch and Rescue, SAR, innebär att eftersöka och rädda liv. Enligt lag ska detta kunna utföras dygnet runt, överallt på svenska vatten.

Mikael Lagers ansvarsområde sträcker sig från Örskär till Mysingeholm samt från Slussen i Stock-

holm ut till mitten av Östersjön.– Arbetet handlar mycket om att vara en nätverks-

skapare i området, säger han.

Flera av Sjöfartsverkets SAR-handläggare är lotsar, men de kan lika gärna vara båtmän, lotsopera-törer eller något annat.

Helge Skärlén är stationsansvarig för SSRS- stationen i Dalarö. När han för fem år sedan blev en av SSRS distriktssamordnare utvecklades samarbetet. Tillsammans har Mikael Lager och Helge Skärlén planerat och genomfört flera större övningar. De pratar gärna sjöräddning, utbildningsfrågor, forskning och sjösäkerhet och fungerar som varandras bollplank.

– Jag är administratör men det är alltid lika roligt att träffa dem som är ute i det operativa arbetet, säger Mikael Lager och hukar för att komma in i den sväv-are som Helge Skärlén och hans kollegor använder dagligen så här års för att patrullera isen.

Det är högsäsong bland skridskofantasterna. Isen ger möjlighet att ta sig till annars otillgängliga plat-ser i skärgården, platser som också ligger långt från den kommunala räddningstjänsten som har rutin på

Samverkan räddar flerMikael lager är lots i stockholm. när detta skrivs stångar han Mälarens tjocka is i en fart av åtta knop. två dagar tidigare åkte han avsevärt mycket snab-bare över både is och vatten i en av sjöräddnings-sällskapets svävare. då var han i rollen som en av sjöfartsverkets sar-handläggare, med regionalt uppdrag i syfte att förebygga olyckor till sjöss.

övningen med skridskoåkare i isvak visade att en sjöräddnings-flotte fungerar som en skyddad tillfällig uppsamlingsplats i väntan på vidare transport till land.

text SaRa BOhLiN foto MiKaeL LageR



att snabbt rädda folk ur vattnet nära land. Det var ef-ter några allvarliga olyckor med skridskoåkare som Helge Skärlén försökte komma på sätt att utveckla räddningsmetodiken vid den typen av olyckor.

– Risken för snabb nedkylning och drunkning i kombination med en is som inte bär gör räddnings-insatsen svår när det gäller att tillräckligt snabbt få upp många människor ur en vak eller från ett flak, säger han. Med ytbärgare kombinerat med svävare ökar chanserna.

– En svävare är lite som Jesus, säger Helge Skärlén och flinar belåtet. Den går på vattnet, på isen och samtliga stadier däremellan.

MänniSkor SoM nyss räddats ur iskallt vatten eller från isflak behöver skydd i väntan på vidare trans-port till sjukvård på land. Svårigheten att upprätta en sådan plats på is är uppenbar, men likväl kan det vara avgörande för olyckans utgång.

Det var Helge Skärlén som kom på idén med en

sjöräddningsflotte som en tillfällig uppsamlingsplats på säker is.

– Jag visste att helikoptrarna kan ta med en rädd-ningsflotte, så jag började med att själv släpa runt en flotte på isen, säger han. Tanken var att från helikopt er fira ned en flotte, plocka upp nödställda med yt-bärgare och transportera dem med svävare. Mikael Lager hakade på idén och tillsammans med Frilufts-främjandet planerade de och genomförde en övning med scenariot 19 skridskoåkare i en isvak.

öVningen genomfördes 2011 och inbegrep fullt utrustade skridskoåkare, en sjöräddningshelikopt er med ytbärgare, svävare från SSRS och Kustbevak-ning en samt en privatägd. Insatserna leddes av sjö- och flygräddningscentralen.

Sedan dess har flera regioner övat den här typen av olycka. Övningen och kunskaperna den förde med sig har även fått stor spridning inom Friluftsfrämjan-det och hos skridskoklubbarnas säkerhetsledare.l‹

Samverkan räddar fler

FAKTA sar-handläggarE

FAKTA ssrs

›arbetar förebyggande genom att planera, genomföra och utvärdera den regionala sjöräddningsverksamheten. Utvärderar även verkliga räddnings-insatser. testar samordning och regional kompetens genom att planera och genomföra stora övningar. Myndigheter och organisationer som normalt deltar i räddningsinsatser deltar även i övning. Sjöfartsverket har 14 regionala SaR-områden. Svensk sjöräddningsorganisation bygger på samverkan mel-lan många myndigheter och organisationer. SaR-handläggarna har kontak-tansvar med dessa. Upprätthåller även aktualiteten i sjö- och flygräddnings-centralens resursregister för sjöräddning.

› Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS, är en ideell förening med uppgift att rädda liv till sjöss. SSRS svarar för 70 procent av all sjöräddning i Sverige. 1 800 frivilliga och 67 bemannade stationer gör SSRS till en mycket viktig samarbetspartner för Sjöfartsverket.

SaMVerkan i SVäVareSjöfartsverkets Mikael lager och Sjöräddnings-sällskapets Helge Skärléns samarbete kring räddningsmetodik har fått spridning till andra organi-sationer och regioner.

Sa

Ra

BO

hLiN


aktuELLt›handlingsplan

Sjöfartsstödet breddas till att gälla fler fartyg och tonnageskatte- systemet ska återigen utredas. det är några av åtgärderna i regeringens handlingsplan för att stärka den svenska sjöfarten.

Men företrädare från sjöfarts-näringen är skeptiska till om handlingsplanen är tillräcklig.

– Det här är det första men inte det sista steget som vi tar för att stärka den svenska sjöfarten, sa infrastruktur-minister Catharina Elmsäter-Svärd inför hundratalet åhörare när hon presenterade regeringens handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft inom svensk sjöfarts näring vid ett seminarie i Göteborg måndagen den 21 januari.

Infrastrukturministern gav bland annat beskedet att sjöfartsstödet ska utökas så att det omfattar fler fartygskategorier, bland annat kabelläggnings-, muddrings- och bogserfartyg, än tidigare.

SjöfartSStödet lämnas till arbetsgiv-are som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade fartyg. Stödet lämnas till arbetsgivare för skatt på sjöinkomst samt arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och all-män löneavgift.

Frågan om tonnageskatt ska utredas och analyseras ur ett brett perspektiv, lovar reger-ingen. Tonnageskattens vara eller icke vara har utretts åtskilliga gånger, senast 2006. Sedan dess har förutsättningarna förändrats, bland annat genom att antalet svenskflag-gade handelsfartyg minskat. Därför krävs en ny utredning, anser infrastrukturministern.

– Frågan om beskattning är dock en fråga som tillhör finansdepartementet, sa Elmsäter-Svärd.

Utredningsdirektiven presenterades av finansdepartementet några dagar efter att handlingsplanen presenterats. Utred-ningen, som ska redovisas senast den 15 november 2014, ska enligt direktivet lämna förslag till ett heltäckande system för tonnageskatt.

Steg mot stärkt sjöfart

Sjöfartsnäringen levererade inga

stående ovationer när handlingsplanen presenterades.

– Det är bra att regeringen har lagt fram en handlingsplan för sjöfarten, men det är ingenting som får svenska rederier att flagga svenskt igen, sa Anders Boman, Sveriges Redareförenings ordförande.

Liknande tongångar – tacksamt med ett politiskt initiativ, men för få konkreta åtgärder – hördes från Christer Themnér, SEKO Sjöfolk.

– Jag försöker jobba med att akut rädda kvar det som finns kvar av svensk sjöfart och jag hittar inte många akuta åtgärder i handlingsplanen. Skatter och avgifter måste åtgärdas omgående, sa Christer Themnér.

ett annat förSlag i handlingsplanen är att Skeppshypotekskassan ska kunna utöka sina krediter till att omfatta miljö-investeringar. Frågan är aktuell med tanke på de skärpta miljökrav för sjöfarten som träder i kraft de kommande åren.

Regeringen har även gett Trafikverket i uppdrag att avdela pengar för sjöfartsforsk-ning. Sverige ska också fortsätta att driva forskningsprojekt som till exempel MONA-LISA inom ramarna för EU:s transportnät-verk TEN-T.

– Regeringen har för avsikt att följa upp handlingsplanen med en maritim strategi senast våren 2014. Strategin ska tydliggöra det fortsatta arbetet för svensk havspolitik, sa Catharina Elmsäter-Svärd. l‹ text daNieL LiNdBLad

”ett steg mot stärkt svensk sjöfart” säger regeringen om handlingsplanen. ”alldeles för få åtgärder för att få svenska rederier att flagga svenskt igen”, säger anders boman, ordförande för Sveriges redareförening.

›Breddat sjöfartsstöd ›Tonnageskatten utreds igen ›Kritik från näringen

Catharinaelmsäter-Swärd

KR

iStia

N P

Oh

L


notIsEr

kundunderSökning. Under tiden okto - ber 2012 till januari 2013 genomförde Sjö-

fartsverket en kundundersökning med syfte att ta reda på hur fartygsagenter ser på Sjöfartsverkets lotsningstjänst och Sjöfartsverket i allmänhet. Under-sökningen vände sig till samtliga 448 fartygs-agenter i Sjöfartsverkets register.

Nu har den slutliga rapporten levererats och den visar på att helhetsbetyget för lotsningstjänsten är 75, vilket är en ökning med 14 enheter från förra mätningen 2008. Samtliga delar i undersökningen har fått ett högre värde sedan 2008. De delar som får högst betyg är bemötande och tillgänglighet avseende lotstjänst. De delar som har störst möjlig-het till förbättring är information/öppenhet och på-verkan 41 som då avser Sjöfartsverket i allmänhet.

Svarsfrekvensen hos fartygsagenterna var 37 procent.

Mälarprojekt får eu-Stöd

Mälarprojektet har beviljats 25 miljoner kronor i eU-stöd för infrastruktursats-ningen på Mälar-sjöfarten. hälften av pengarna har betalats ut och den andra hälften be-talas ut i samband med att ansökan till Mark- och miljö-domstolen, som ska lämnas in i slutet av 2013, blir godkänd.

Kunderna mest nöjda med bemötandet

färre fartygSolyCkorStatiStik. Statistik som sammanställts av transportstyrelsen visar att sedan 1985 har an-talet fartygsolyckor i svenska farvatten minskat med en tredjedel.

framförallt är det tekniken och synen på säkerhet som har förändrats. Bättre fartyg, elektro-niska sjökort, bättre övervakning och utbildning, samt skärpt syn på alkohol och droger har ökat sjösäkerheten.

antalet grundstötningar och kollisioner minskat med nästan två tredjedelar på samma tid.

Under 2012 omkom en person inom yrkes-sjöfarten, jämfört med tre personer året innan.

inom fritidsbåtslivet minskade antalet om-komna under 2012 från 38 till 23.

– det från båtlivssynpunkt dåliga sommar-vädret har säkert bidragit till minskningen. vi kan heller inte utesluta att den förändrade alko-hollagstiftningen tycks ha förändrat beteendet inom båtlivet, säger Staffan widlert, generaldi-rektör, transportstyrelsen.

tOR

d S

tRØ

Md

aL

fler nöjda med lotsningstjänsten.

krySSlöSning julkrySStVå löSningar. två varianter av rätt text till övre vänstra bilden i Krysset visade sig vara möjliga och vi godkänner båda. vi gratulerar följande vinnare: Bengt dahlberg, Stockholm, Lennart Schilling, Linköping och eva Söderberg, Nyköping. Biocheckar kommer med posten.

årSMöte Med Veteraner

sjöfartsverkets veteranförening kallar till års-möte torsdagen den 21 mars 2013 klockan 11.00 på sjöfartsverket, östra promenaden 7 i norrköping. vi kommer att vara i Båtman-nen/styrmannen med samling i receptionen. tomas Årnell kommer och berättar om isbry-tarverksamheten och Eu-projektet WinMos. välkomna.

StaffanWidlert

Slussen i Södertälje.


sjöfolkets optimist

det ser mörkt ut för svensk sjöfart, kraxar olyckskorparna efter de senaste årens decimering av den svenska handelsflottan. Kenny reinhold, avdelningsordförande för seko sjöfolk och fackbas för omkring 6 000 ombordanställda på svenska handelsfartyg och passagerarfärjor, sällar sig dock inte till skaran av dystergökar.

Kenny Reinhold baserad i Göteborg, där avdelning-ens huvudkontor ligger. Som av en händelse är även motparten på arbetsmarknaden, Sveriges Redare-förening, baserad i stan. På senare tid har de två parterna gjort gemensamma utspel i syfte att lyfta frågan om framtiden för svensk sjöfart och stäm-ningen dem emellan verkar vara osedvanligt god.

– Hade du frågat mig för ett år sedan hur stäm-ningen var mellan oss hade jag svarat att det var skitdåligt. I dag är det riktigt bra. Man kan säga att vi levt i ett halvtaskigt äktenskap i alla år. Ibland är vi knappt sams om något, ibland är det bara någon enstaka fråga som skiljer oss åt. Men sedan de fick ny ledning och VD under förra året har vårt sam-arbete förbättrats. Vi har gjort upp ett gemensamt punktprogram för politikerna om vad vi anser måste göras.

Vad anser du måste göras?– Det allra viktigaste är att det finns en politisk

vilja och tydlig avsiktsförklaring om att vi ska ha kvar svensk sjöfart och att man från politiskt håll kommer att göra så mycket som möjligt för att både bevara och utveckla sjöfarten. Men så länge som det stannar vid prat om att ambitionen finns men inga reella initiativ tas så är det bara läpparnas bekännelse. Det behövs beslut och åtgärder.

Regeringen presenterade sin handlingsplan för sjöfarten under januari. Kommentar?

– Catharina Elmsäter-Svärd är den första politi-kern på lång, lång tid som tagit ett samlat grepp om sjöfarten. Hade de här förslagen kommit omkring 2004, när det gick förhållandevis bra för svensk sjöfart, så hade vi förmodligen befunnit oss i ett betydligt bättre läge i dag.

Problemet med svensk sjöfartspolitik de senaste fyrtio åren är det inte funnits någon, anser Kenny Reinhold.

– I början av 1970-talet var Sverige världsledande inom både varvsindustrin och sjöfartsnäringen. Men om det berodde på en bra svensk dåtida

ron och hoppet till den svenska sjöfarts-näringen finns där hos Kenny Reinhold,

trots profetiorna om branschens snara under-gång. De senaste fyra åren har det svenska fartygsregistret i det närmaste halverats, då

knappt hundra fartyg lämnat den svenska flaggen. Med dem har några tusen arbetstillfällen i handels-flottan försvunnit och som en direkt följd av det har även medlemsantalet hos Seko Sjöfolk krympt.

I likhet med många av medlemmarna känner även Kenny Reinhold någon slags kärlek till livet som sjöman. Uppväxt i Jonstorp i nordvästra Skåne och med sjömän i släkten var yrkesvalet lätt.

– De äldre sjömännen i släkten hade berättat otroliga historier om hur förträffligt sjömanslivet var, med galanta damer, resor, nya platser och solen som sken. Jag gick till sjöss som 18-årig jungman 1983 och upptäckte ganska omgående att sjömans-livet inte handlade så mycket om damer. Solen sken ju inte heller hela tiden. Däremot gällde det att hålla koll på sina rättigheter som anställd, säger Kenny Reinhold.

trotS en del besvikelser – både i form av ute - blivna damer och uteblivna anställningsförmå-ner – i inledningen av sitt yrkesliv blev han kvar till sjöss som lättmatros och matros. Av de 132 månaderna mellan 1983 och 1994 hade han 105 sjömånader, mestadels på roro- och bulkfartyg på Nordamerikatrafik.

– Jag tokseglade i några år på 1980-talet. Under en period var jag ute i sex månader, hemma i några veckor och sen ute igen i ett och ett halvt år. Där-efter några veckor hemma innan jag stack ut igen i nio månader.

I mitten av 1990-talet lockade Svenska Sjöfolks-förbundet med fackliga utbildningar. Olika fackliga uppdrag varvades med arbete till sjöss innan ordförandeuppdraget i Sjöfolksförbundet, som då blivit en avdelning under Seko, kallade. Nu är

text daNieL LiNdBLad foto diCK giLLBeRg

IntErvjun›KEnny rEinhold, avdElningsordförandE, sEKo sjöfolK

FAKTA KEnny rEinhold

› ålder 47 år› yrke Ombudsman,

vald till ordförande i SeKO sjöfolk

› bor göteborg› faMilj gift, fru och

tre barn› intreSSen

Camping, sjöfart, hårdrock

151/2013 Sjörapporten

sjöfartspolitik eller ej kan jag inte svara på, fast det är uppenbart att vi inte hängt med i omvärldens takt sedan dess.

en aV de MeSt önskade åtgärderna från både arbetstagar- och givarlägren är införandet av tonnage-skatt. Det är en schablonmässig skatt på fartygens nettotonnage och Sverige utmärker sig gentemot andra sjöfartsnationer inom EU genom att sjöfartsnä-ringen inte har möjlighet att betala tonnageskatt som alternativ till vanlig inkomstbeskattning.

– Tonnageskatten måste till. Vi borde satsa på att skapa den absolut bästa formen för tonnagebeskatt-ning ur redarperspektiv i Europa. Belgien var i unge-fär samma läge som vi för sju – åtta år sen. De införde tonnagebeskattning och la sig på en mycket låg nivå sett till övriga Europa. Sedan dess har det belgiska fartygsregistret vuxit kraftigt. Sen måste vi även hitta andra möjligheter, som subventionering av miljöför-bättrande åtgärder.

Hur ser du på framtiden för svenska sjömän och för svensk sjöfart i stort?

– Jag har fått den frågan många gånger på sistone, och eftersom jag i grund och botten är en positiv människa är mitt svar att jag hoppas och tror att vi kommer att ha kvar svensk sjöfart med delvis svenska besättningar även i framtiden. Ser vi tillbaka på perioden 2001– 2008 upplevde vi faktiskt en period med en hyfsad svensk handelsflotta. Jag skulle till och med vilja säga att vi under den tiden hade världens bästa sjöfart i Sverige. Vi hade ett politiskt system som var fungerade och en lösning mellan arbetsmarknadsparterna som var den absolut bästa i Europa, sett till alla parters intressen. Vi hade inga diskriminerande system, bra kompetens ombord, nya moderna fartyg och en högkvalitativ modern flotta.

Om du tänker dig svensk sjöfart om exakt fem år, 2018 – hur ser läget ut då?

– Regeringens utredning om tonnageskatt redovi-sas i november 2014. Om de levererar och riksdagen röstar igenom ett sådant förslag kan tonnageskatten vara implementerad 2016. Jag tror inte att vi får se någon inflaggning eller utbyggnad av handelsflottan innan dess och vi kommer förmodligen aldrig att få hem de fartyg som varit utflaggade länge. I bästa fall är vi på ungefär samma nivå som nu. Och då är jag ändå optimist. l‹

tonnageskatten måste till. vi borde satsa på att skapa den absolut bästa formen för tonnagebeskattning ur redar-perspektiv i Europa.

Hoppfull. – Vi blir förmodligen aldrig mer en världsledande sjöfartsnation, men med rätt politiska beslut finns det definitivt utrymme för en svensk handelsflotta, säger kenny reinhold.


FAKTA statsKontorEt

›StatSkontoret är Regeringens utredningsstyrka och förser reger-ingen och departementen med beslutsunderslag för omprövning och effektivisering. frågor om statsförvaltningens organisation, styrning och utveckling är en del av Statskontorets uppdrag på det förvaltningspoli-tiska området.

Beräkningen av Sjöfartsverkets pensionsskuld påverkas av realrän-tan och vilken nivå den ligger på varje år. den förändrade beräknings-grunden för pensionsskulden, som beslutades 2007, har gett upphov till tillkommande kostnader med över 700 miljoner kronor för Sjöfarts-verket sedan dess. denna typ av beräkning, som alltså kan innebära stora svängningar från år till år, drabbar enbart affärsverken (alltså Sjöfartsverket, Lfv och Svenska Kraftnät). övriga myndigheter har tryggat sina pensionsåtaganden genom premiebetalningar och drab-bas därmed inte av dessa tillkommande kostnader.

aktuELLt›analys av sjöfartsvErKEt

Statskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat Sjöfarts-verkets verksamhet och ekonomi. några av de viktigaste punkterna i analysen handlar om beräkningen av pensionsskulden och vilka delar av verksamheten som ska finansieras med avgifter respek-tive anslag.

Statskontoret konstaterar bland annat i slutrapporten, som lämnades till Reger-ingen den 31 januari, att Sjöfartsverket har en god intern kontroll och har genomfört en rad verkningsfulla effektiviseringsåtgär-der. Man konstaterar också att den negativa ekonomiska utvecklingen behöver vändas, och att det finns goda möjligheter till att kunna göra det.

– Som Statskontoret konstaterar, så har vi under flera år genomfört åtgärder för att effektivisera vår verksamhet. Däremot finns det sådant som påverkar resultatet i negativ riktning som inte ligger i våra egna

avgifter eller anslag?Principen för finansiering behöver bli tydligare

händer. En sådan är beräkningen av pen-sionsskulden, som påverkas av den extremt låga realräntan. För 2012 påverkar den vårt resultat negativt med över 170 miljoner kronor, säger Noomi Eriksson, Sjöfartsver-kets ekonomidirektör.

i StatSkontoretS rapport föreslås en rad åtgärder för att komma till rätta med det ekonomiska underskottet. Ett av förslagen är att höja sjöfartsavgifterna som handelssjöfarten betalar.

– Vi har under många års tid arbetat för att effektivisera vår egen verksamhet och se till att vi tillhandahåller tjänster som är efterfrågade och kostnadseffektiva för våra kunder. Vi försöker justera avgifterna för att göra dem så marknadsmässiga och rättvisa som möjligt. Däremot har vi gene-rellt varit mycket försiktiga med att höja avgifterna hittills, säger Noomi Eriksson.

Statskontoret påpekar också att det är viktigt att tydliggöra principerna för vad som ska finansieras med avgifter respek-tive anslag när det gäller Sjöfartsverkets verksamhet. Det är något som Noomi Eriksson välkomnar.

– Vi är måna om att handelssjöfarten får betala för den service de får, men däremot anser vi inte att de ska betala för det som snarare gagnar Sverige och medborgarna i stort. Hit hör exempelvis allmänhetens behov av sjö- och flygräddning

vi är måna om att handelssjöfar-ten får betala för den service de får, däremot anser vi inte att de ska betala för det som snarare gagnar sverige i stort.

nooMi erikSSon, SjöfartSVerket

och dammsäkerheten i Trollhätte kanal.Att hitta lösningar för en mer förutsäg-

bar beräkning av pensionsskulden, samt att tydliggöra principerna för anslag kontra avgift är frågor som Sjöfartsverket ständigt lyfter i dialogen med departementet och berörda myndigheter.

– Vi ser hellre lösningar på detta innan man tar till eventuella avgiftshöjningar för att komma till rätta med underskottet. Men det är inte frågor som Sjöfartsver-ket kan besluta på egen hand, utan som måste komma från vår uppdragsgivare Näringsdepartementet. l‹ text MaRia OttOSSON

Statskontorets slutrapport i sin helhet finns att läsa på: http://www.statskon-toret.se/publikationer/2013/myndig-

hetsanalys-av-sjofartsverket/

noomi eriksson, ekonomidirektör,

driver arbetet med att hitta lösningar på

pensions- och anslagsfrågorna.


aktuELLt›BorrtEKniK

den 13 januari 2013 var det ett år sedan kryssningsfartyget Costa Concordia gick på grund och förliste utanför ön giglio på italienska västkusten. fartyget ligger med slagsida på en platå i vattnet och omkring 65 procent är vattenfyllt. under våren pla-neras bärgningsarbetet ta sin början.

Miljön i oMrådet är mycket känslig så stort fokus ligger på att minimera miljöpåverkan vid bärgningen. Den sluttande berggrunden ska jämnas och tio fundament ska installeras. Genom varje fundament borras tolv hål cirka 15 meter ner i berggrunden. Det svenska företaget LKAB Wassara har fått uppdraget att borra hål i berggrunden för att fästa de vajrar som ska användas för att stabilisera och vända fartyget på rätt köl. Borrtekniken som ska användas drivs med högtrycksvatten istället för tryckluft och har ursprungligen använts för storska-lig gruvbrytning.

– Tack vare vår borrteknik skonas bottenmiljön som är mycket känslig i området, säger Peter Johans-son, Area Manager, Wassara. Vi använder inte olja så vi riskerar inget utsläpp. Det är heller ingen risk att vi skadar marken eftersom allt vattentryck förbrukas under borrningen.

Bärgningen beräknas kosta över två miljarder kro-nor. Fartyget kommer efter bärgningen att bogseras bort, plockas isär och skrotas. l‹ text aNNiKa jOhaNSSON foto LKaB waSSaRa

Svensk teknik bärgar Costa Concordia

peterjohansson

FAKTA BorrtEKniK

I T A L I E N

Costa Concordia

1. Fartyget säkras fast i de tio fundamenten.2. En plattform byggs.3. En stor �ytkudde av plåt fylld med vatten fästs på ena sidan av båten.

1. Fartyget reses upp på plattformen.2. En �ytkudde monteras på andra sidan.

1. Flytkuddarna fylls med luft och fartyget kan bogseras iväg.

1 11

2

2

3

Längd: 290 meterBredd: 35,5 meterHöjd: 31 meterVikt: 114 000 ton

Togs i bruk: 2006Antal passagerare: 3 200Antal i besättningen: 1 000Maxhastighet: 23,2 knop

Vikt: 170 kg

• Drivs av vattentryck (upp till 180 bar)• Används för borrning i områden som gruvor, prospektering, dammrenovering och anläggningsarbeten över hela världen.

Borrhammare av typen DTH

(Down-the-Hole)

Borrör i satser om 3x1,5 meter långa, skarvas till önskat borrdjup.

Borrkrona

Plattform

177

cm

Borrigg

FörankringHär används Wassara. Detta görs genom att man jämnar till den sluttande berggrunden, installerar ett fundament som man borrar (med Wassara) igenom och ner ca 15m i berggrunden. Därefter isätts dragstag som injekteras fast och förspännes.

Isola del GiglioHär ligger båten

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

M/S Costa Concordia som är 295 meter långt, 35 meter brett och väger 60 000 ton ska nu bärgas.


aktuELLt›hydroKoptEr

fredagen den 25 januari levere-rades hydrokoptern arctic ant till lotsstationen i Skellefteå. den arktiska myran ska testas för lotsutsättning under issäsong med Skellefteåstationen som bas.

– om allt faller väl ut kommer vi att spara stora mängder bunker och tid, säger birgitte Holmblad, driftschef i bottenvikens trafik-område.

Hydrokoptern har extremt god förmåga att ta sig fram i besvärliga vinterförhållanden. Till skillnad mot de befintliga lotskuttrarna och svävarna klarar den att ta sig fram över både 1,5 meter höga isvallar, mjuk snö, blötsnö och krossis.

– En annan fördel är att hydrokoptern tar sig över isrännan där fartygen gått fram. Det klarar inte svävaren, säger Birgitte Holmblad.

Öppet vatten klarar den av i tio knops hastighet, även om det inte är det optimala underlaget.

Nu var det dock inte frågan om att ta

arktisk myra testas i skellefteåsig fram över öppet vatten som placerade hydro koptern i Skellefteå. Istället var det båtmännen på stationen som under den stränga isvintern 2011 lade märke till att de finska kollegerna på andra sidan Botten-viken klarade av att betydligt snabbare ta sig ut till fartyg som väntade på lots. I Skellefteå låg isen så tjock att lotsbesätt-ningen fick hyra in hamnens bogserbåtar för assistans ut till väntande fartyg, vilket var en lösning som kostade både tid och pengar. Finnarna å sin sida körde bara med hydro-koptrar. Svävarna avvecklade de för några år sedan och kuttrarna lägger de numera i vinter förvaring när isen blir 20 centimeter.

ett StudiebeSök HoS de finska lotsarna avslöjade att hydrokoptrarna varit i vinter-tjänst i 13 år och att man inte stött på några nackdelar med dem.

– Lotskuttern 761 i Skellefteå förbrukar ungefär 125 liter bunker per timme och kla-rar 30 centimeter fast is i två till tre knops fart, men det sliter fruktansvärt på skrovet. Varvskostnaden för 761 efter vintern var drygt 160 000 kronor. Därför beslutade vi att testa om hydrokoptern, som förbrukar cirka 15 liter bensin per timme, kan vara ett

alternativ för lotsutsättning under issäsong-en, säger Birgitte Holmblad.

Hydrokoptern går nu under namnet Pilot 846 och genomförde sitt första lotsutsätt-ningsuppdrag tisdagen den 29 januari. l‹ text daNieL LiNdBLad

›hydrokoptern är en flatbottnad el-ler pontonförsedd båt som drivs av en luftpropeller. den uppfanns under 1920-talet och används än idag i stort sett oförändrad i floridas träskmarker. hydrokoptern har även fått användning i vinterklimat, som i de svenska och finska skärgårdarna, där den färdas över snö, vatten och is.

Hydrokoptern arctic ant går sedan januari under benämningen pilot 846 och ska under vintern testas för lots-utsättning med Skellefteå som bas.

tOM

My

ga

Rd

eB

RiN

g

birgitte Holmblad

FAKTA hydroKoptErnB

iRg

itte

hO

LMB

Lad


toMaS årnellisBrytardirEKtörÖstersjön är världens mest trafikerade hav med isförhållanden som kräver isbrytare. Havsisen lever sitt eget liv, är i ständig rörelse och kan på ett par tim-mar ändra både skepnad och karaktär. Isen har kraft att pressa fartyg på grund, eller ännu värre, ner under isen. Utan isbrytare ingen handelssjöfart och utan handelssjöfart ingen svensk industri.

En bra och effektiv isbrytning är ett resultat av flera samverkande, men skilda faktorer. Ansvarig för allt detta är Sjöfartsverkets is-brytardirektör Tomas Årnell. Han har varit innehavare av titeln isbrytardirektör sedan november 2011. Det var under marinens officersutbildning han fick sin första isbrytarkontakt, och fastnade direkt. Att han själv skulle sitta som isbrytardirektör några årtionden senare trodde han kanske inte, men tanken tänkte han tidigt.

– Då, i slutet av 1970-talet, fick jag lära mig att ansvarig för hela isbrytarverksam-heten var en isbrytardirektör på Sjöfarts-

verket och över honom fanns, möjligen, bara Gud. Tomas Årnell skrattar åt det i dag, men då var det nästan en sanning.

– Men jag tänkte redan då att det måste vara ett häftigt jobb att vara ansvarig för hela isbryteriet, säger han.

Han loCkadeS av utmaningen att få manövrera en kraftfull isbrytare, ofta i svåra situationer nära andra fartyg, och han intresserade sig för isen. Det fanns iskunskap att läsa sig till, men den som bara kan förvärvas genom erfarenhet var ännu mer spännande.

– Men det bästa är känslan av isbrytaren som en stor och hjälpande resurs, att få hjälpa där hjälp verkligen behövs, säger han.

Det brukar heta att fartyg fastnar i isen, men det är ett uttryck som kan vilseleda. Att sitta fast i isen innebär att isen bestäm-mer. Fartyget går inte längre att styra. När isen bestämmer kan fartyget pressas vart som helst, kanske på grund eller rakt in i

ett annat fartyg.Drygt

35 år med isbrytning har det blivit hittills för Tomas Årnell. Först som styrman på Frej, senare som operativt ansvarig på land, sedan till sjöss igen varav de sista nio åren som befälhavare på Oden. Med Oden vidgades också perspektiven med forskningsresor till både Arktis och Antarktis.

– Det är spännande miljöer med fantastiskt djurliv, men också ett oerhört ansvar. Isarna kan vara farliga och man är utlämnad till naturens krafter. Där kan man känna sig väldigt liten.

toMaS årnell beskriver sitt jobb som att lägga ett stort pussel där den färdiga bilden aldrig är förutbestämd.

– Det är som ett spel om logistiken. Det gäller att hitta de optimala lösningarna med hänsyn tagen till allas behov, och sedan lyckas få ihop den totala verksamheten.

Men en del av spelets förutsättningar rår han inte över, isbrytardirektören. De sätter isen, vädret och vindarna. Eller, möjligen, Gud. l‹ text SaRa BOhLiN

foto tOBiaS fäLth

YrkEt› isBrytardirEKtör

Medkänsla

för is


fototÄvLIngEn för sjöfoLk 2012›nordEn

fredagen den 8 februari var både vacker och kylslagen. ja, i alla fall på norges södra västkust. 30 minuters bilresa från haugesund – vid kulturfyren ryvarden – samlades nämligen arrangörerna för nordiska fototävlingen för sjö-folk 2012, för att låta domarna Magnus jonas fjeld och alfred aase bestämma vilka bidrag som skulle premieras.Att sålla ut fem bidrag från de 75 bilderna som tagit sig vidare från de nationella tävlingarna till den nordiska finalen visade sig vara ett svårt uppdrag, vilket juryn också påpekade.

– Vi kom ganska snabbt ned till 20 bidrag. Efter det siktade vi på att ta fram de tolv bästa av dessa, säger Alfred Aase.

När de hade lyckats få fram deras åtta gemensamma favoriter och ytterligare tre skulle väck började de återigen jämföra vissa av de kvarvarande bilderna med de som just valts bort.

– Det är verkligen inte lätt när det finns så många fina bilder, fortsätter Magnus Jonas Fjeld.Under tiden för jurybedömningen hade Sjøfartsdirektoratets Line Myklebust, som ansvarar för

den norska deltävlingen, ordnat en guidad tur i omgivningarna. l‹ text jiMMy eRiKSSON

Här är Vinnarna

daniel MöllerStröM, Matros, M/v tor viKing ii, svErigEjuryns motivering: fotografen har gjort bilden konstnärlig då den är koncentrerad till svart och vitt. Kontrasterna hjälper till att framhäva motivet. även om bilden är väl-digt bra hade den vuxit ännu mer genom att beskäras något i högerkanten.

ole a. Hetland, ElEv, sKol fartygEt M/v gann, norgEjuryns motivering: Stämningen och ljuset i bilden gör detta till ett vackert fångat ögonblick. 2. 4.


gudMundur St. ValdiMarSSon, BÅtsMan, KustBEvaKnings-fartygEt Ægir, island

juryns motivering: fotografen har med en blandning av folk i arbete, natur och stämningsfullt ljus, fångat ett ögonblick på ett vinnande sätt.

tiM ruttledge, BEfäl, M/v furEnäs, svErigEjuryns motivering: Bilden ger oss, med sina fina linjer, ett bra intryck av de enorma dimensionerna fartyget har.

ole a. Hetland, ElEv, sKol fartygEt M/v gann, norgEjuryns motivering: Stämningen och ljuset i bilden gör detta till ett vackert fångat ögonblick.

jörgen Språng, KocKstuErt, Bit oKland, svErigEjuryns motivering: en symbolisk bild som visar en tuff arbetsdag. Bilden berättar mycket och förmedlar också känslor.

1.

5.

3.


daniel MöllerStröM, Matros, M/v tor viKing ii, svErigE

juryns motivering: en väldigt väl genomförd och genomtänkt bildkompo-sition. Kontraster skapas i den kraftigt svärtade bilden när ankarlinan formar ett hjärta – hårt möter mjukt. Bilden för-medlar en vardagskänsla och innehåller många detaljer som kommer fram efter en stunds tittande.

jörgen Språng, KocKstuErt, Bit oKland, svErigE

juryns motivering: Bilden ger en stark magkänsla och känns äkta då fotografen fångat ett ögonblick i sjömannens vardag. Med en målerisk och fin ton-skala visas människan bakom smutsen, på ett skitigt men vackert sätt.

jörgen Språng, KocKstuErt, Bit oKland, svErigEjuryns motivering: Komposition, färg och ljus gör att bilden sticker ut ur mängden. Människornas posi-tion gör att den ser arrangerad ut, utan att vara det. en välkomponerad bild med fina linjer och bra djup.

fototÄvLIngEn för sjöfoLk 2012›svErigE

den 15 januari avgjordes den svenska del-ävlingen i nordiska fototävlingen för sjöfolk.Juryn bestod i år av Sjöfartsverkets Tobias Fälth – journalist och kommuni-katör med stort fotointresse, Tord Strømdal – tidigare anställd på Sjöfarts-verket som under många år tagit ett otal bilder till verksamheten – och frilansfotografen Ida Ling Flanagan, som i år debuterade i sammanhanget.

Juryns uppdrag var att sålla ut 15 bilder från de 85 inkomna bidragen och därefter ranka tre vinnare och eventuellt lämna hedersomnämnanden. De 15 utvalda bilderna gick vidare till den nordiska finalen. Till finalen togs poängen från den nationella tävlingen bort, så att alla bilder ges samma chans att hamna på prispallen. l‹ text jiMMy eRiKSSON

SVenSka bidrag

1. 2.

3.

jurynS tipS: ta porträttBilderna blir mycket mer intressanta när människor syns på

bilden. Människor som du och jag. fartyg, fåglar och solned-gångar i all ära men en människas uttryck fångar

intresset så mycket mer. tänk på att få med ansiktet. vi ser väldigt många ryggar och bakhu-vuden bland bidragen och väldigt få porträtt. det kan vara något att tänka på till nästa års tävling.

vInjEtt›xxx


MagnuS HenrySSon, Matros, M/s pEtEr panjuryns motivering: en genuin

porträttbild som förmedlar en viktig aspekt av sjömanslivet. Bildens motiv är för lite ”uppställd” för att vara arrangerad men för mycket ”upp-ställd” för att vara ögonblicksbild. fint ljus, bra komposition och ett bra motiv.

joakiM Hjärner, tEKnisK chEf, BaldEr viKingjuryns motivering: Bildens fullständiga

dramatik gör att det suger i magen. hade kunnat vara en topp 3-bild med bättre komposition eller beskär-ning. Mannen på bilden tycks stå med hela havet fram-för sig utan någon som helst fruktan. Om fotografen hade kommit lite närmare mannen, hade det ytterligare ökat dramatiken och känslan som bilden förmedlar.

jan nilSSon, tEKnisK chEf, B/B Boa BragEvi har tidigare sett jan Nilsson i det

här sammanhanget. i år tävlade han bland annat med bilden ”tidig morgon OOCL 2”.

filip danielSSon, däcKsElEvSom däckselev på fartygen helena, vinga

Safir och Birger jarl fotade filip mycket. Bilden ”SaR-drill” är tagen under en övning utanför gotland 2012.

ClauS erik jakobSen, tor viKing iidanske Claus erik jakobsen täv-lade i den svenska deltävlingen med den här bilden, som är tagen öster om Shetlandsöarnas oljefält Kraken.

tiM ruttledge, BEfäl, M/v furEnäs, svErigEjuryns motivering: en

väldigt snygg och grafisk bild. Propel-lerns glänsande gör den rentav vacker i svart/vitt. fotografen har också fått fram en jättefin gråskala. ännu mer fartyg i hade gjort att bilden vuxit ännu mer.

HEdErs-oMnÄM-nandE

HEdErs-oMnÄM-nandE

HEdErs-oMnÄM-nandE

övrIgtbIdrag

övrIgtbIdrag

övrIgtbIdrag


Så är också kompositionen med korset, ankaret och hjärtat en av de vanligaste sjömanstatueringarna. En orsak var den hotande drunkningsdöden. Om sjöman-nen drunknade och drev iland någonstans var det viktigt att han kunde identifieras som kristen. Annars skulle han, i stället för att begravas i vigd jord, förbli en osalig strandgast.

en aV kapten James Cooks sjömän till-skrivs äran att ha inlett traditionen. Under Endeavours anlöp på Tahiti 1769 visade de polynesiska öborna sina beprydda kroppar. Matros Robert Stainsby från Darlington lär ha varit först att anamma seden. Därmed föddes en seglivad tradition som också skulle bli en del av yrkesidentiteten. Med sig från Tahiti tog sjömännen även den polynesiska termen tatau, ”tecken”, som de förvanskade till tattoo.

Tatueringar lockar även fram fördomar. I sin recension av utställningen skriver Da-

hudnära sjöMansKonst

gens Nyheters Lars Linder: ”De var oftast män vid sidan av samhällsordningen, sjö-män, rallare, kriminella…” Han är svaret skyldig. På vilket vis står sjömän utanför samhället, och vad har Joseph Conrads och Harry Martinsons yrkesbröder gemensamt med kriminella?

Det är skillnad mellan tatue-ringar och tatueringar. Somliga fotbollshjältar ser ut som vandrande klotterplank, och kåkfarare gör klo-kast i att låta långär-made plagg skyla det de gaddat på kroppen. Tra-ditionella sjömanstatu-eringar, som skapats av hamnkvarterens pro-fessionella tatuerare, är däremot dekorativa och förmedlar ofta ett symbolspråk av vemod

och längtan. De tycks ha fått en renässans bland icke-sjömän, under beteckningen old school.

Många nypåmönstrade ynglingar ge-nomled sina första yrkesmarkeringar hos legendariske ex-sjömannen ”Tato Jack” Michaelsen på Nyhavn 37. Den som vill vara fin får lida pin. Men 1981 lade Tato Jack tatuerarnålen på hyllan, och tre år senare seglade han in i den sista hamnen.

till SiSt en överkurs. Den som run-dat Kap Horn är berättigad till en liten

blå stjärna på vänster örsnibb. Efter fem rundningar är han berättigad till en motsvarande stjärna på höger

öronsnibb, och efter tio två röda tatueringar i pannan. De tre

tatuerade ”luffarprickarna” i tumvecket symboliserar sjömännens skyddshelgon S:t Nikolaus. En stjärna i det andra tumvecket ansågs förr bidra till att sjömannen kom välbehållen hem. En gris på ena vristen gav skydd mot drunkningsdöden.

Utställningen på Sjöhis-toriska pågår till och med december 2014. l‹

tidstypiskt tatuerarsjapp i något hamnkvarter, gissningsvis på 1950-talet. okänd fotograf.

exempel från utställningen.

på sjöhistoriska museet i stockholm pågår en sevärd utställning om sjömanstatueringar. den har fått namnet tro, hopp och kärlek, efter paulus tre dygder. text tORBjöRN daLNäS foto SjöhiStORiSKa MUSeet


ny Strategi. Behovet av högupplöst djup-data för många olika ändamål diskute-

rades när Sjöfartsverket bjöd in kunder och intres-senter för att diskutera sjögeografi. I området mel-lan strandlinjen och sex meters vattendjup så finns det i regel väldigt dåliga mätningar från 1800-talet eller början av 1900-talet. Det är i det området som det finns störst behov för både skärgårdstrafiken och fritidsbåtssektorn samt miljöintressenter.

Från den kommersiella sjöfartens sida framhölls behovet av bra mätningar på de ytor som de trafi-kerar och då även på öppet vatten. Det önskemålet ligger i linje med Sjöfartsverkets och HELCOM:s ambition om att färdigställa alla dessa ytor till 2020.

Kundnyttan ligger i att den kommersiella sjöfarten, genom moderna djupdata, får möjlig-het att planera sina rutter för att därigenom uppnå en bättre bränsleekonomi samt minskad miljö-påverkan. Arbetet med att färdigställa dessa ytor ligger också i linje med arbetet att ta fram ett nytt dynamiskt ruttplaneringsystem inom det Ten-t-

finansierade projektet MONALISA som leds av Sjöfartsverket.

Mötet kommer att mynna ut i en strategi för Sjöfartsverkets affärsområde Sjögeografi

som kommer att publiceras under året.

SjöfartSforuM. Sjöfartsforum som är en in-tresseförening med syftet att stärka det maritima klustret, har tagit fram ett manifest. i manifestet slår man fast att den maritima näringen skapar värde, sysselsättning, expansiva företag, export-intäkter och skatter till samhället. den har också förutsättningar att utvecklas och bli starkare.

Sjöfarten är säker, billig samt miljö- och ener-gieffektiv. vattenvägarna finns på plats, klara att användas. infrastrukturinvesteringarna är små och miljöpåverkan vid anläggningsarbeten liten.

vattenvägarna behöver inte stängas av för underhållsarbeten och kapaciteten är god. de samhällsekonomiska vinsterna är i jämförelse med väg och järnväg tydliga.

det Maritima Manifestet, med sju åtgärdsom-råden och tillhörande åtgärdspunkter, berättar vad som behöver göras för att stärka det mari-tima klustret och ger ett underlag för en politiskt beslutad, nationell maritim strategi.

bananerna flyttar

efter mer än hundra år flyttar banan- importen från göte-borgs hamn sedan helsingborgs hamn tecknat avtal med fruktjätten Chiquita.

transporten kom-mer att ske med MSC:s fartyg som anlöper hamnen en gång i veckan. totalt kommer cirka 85 fulla containrar och lika många tomma att hanteras per vecka. av de 85 las-tade kommer cirka 35 att omlastas för den norska och den finska markna-den.

aktuell djupdata stöd för kommersiell sjöfart

likviderad lots

ManifeSt Vill Stärka det MaritiMa kluStret

åtgärdsplan för maritim närings- utveckling.

kul Språk. Nyligen läste jag den finlands-svenske sjömansförfattaren Håkan Mörnes roman Destinerad till Jemen, som utspelar sig under spanska inbördeskriget 1936 – 39. På sidan 37 står följande passus:

När lotsen var likviderad gick han ned under däck. Stuerten hade dukat fram kaffe…

Numera används verbet likvidera oftast i bety-delsen ”avliva”. Genomgick lotsen en blixtsnabb återuppståndelse från de döda?

Här rör det sig snarare om den äldre betydel-sen betala, som möjligen kan vara vanligare i finlandssvenskan. I detta fall gäller det således lotspenningen. Ordet har bildats av latinets liqui-dus, som betyder ”flytande”.text tORBjöRN daLNäS

notIsEr

den moderna djupdatan ger en bild av hur havsbotten ser ut.

”Den som har lycka och god vind kan resa över havet i en bytta.”


österlen i det sydostligaste skåne har en lock-ande nimbus. Åtminstone under sommarens högsäsong, då det är liv och rörelse i bygden. sommargästerna strömmar till i tusenden för att njuta av miljön och lyssna till näktergalens sång.

å har det inte alltid varit. I sin bok Kring Sandhammaren (1946) skriver Österlens krönikör Frans Löfström:

Detta område av Skåne har under sekler liksom hört ihop och utgjort en värld för sig, legat fjärran från allfar-vägarna, varit ringa besökt av främlingar och har ända in i våra dagar bibehållit sin charm och jungfrueliga skönhet.

Österlen består av tre häraden i sydöstra Skåne: Ingelstad, Järrestad och Albo. På

EnMarinBygd

LandkÄnnIng›sandhaMMarEn

öppet pelar-torn av järn. ritning: a.t. gellerstedt.

text tORBjöRN daLNäS


dagens karta rör det sig om kommunerna Simrishamn och Tomelilla samt östra Ystad. Däremot omfattas inte Sjöbo och Skurup i väst, som av de renläriga betraktas som snyltare på varumärket Österlen. Dessa jordbrukskommuner ingår i Sydöstra Skå-nes Samarbetskommitté, som 2005 bytte namn till ”Österlen-regionen”.

gränSdragningen är inte knivskarp. Österlen betyder ”Österleden” och har lite vagt syftat på slättlandet öster om lands-vägen mellan Ystad och Kristianstad. En mera exakt utstakning är kuststräckan från Kabusaåns mynning mellan Ystad och Kåseberga i sydväst till Verkeåns mynning norr om Haväng i nordost, samt ett område några mil inåt land. Det är en bygd med ett starkt maritimt arv, väsensskild från bondlandet väst därom. Kring det förförra sekelskiftet var Österlen säte för Sveriges största segelfartygsflotta!

Namnet Österlen lanserades på 1870-ta-let av Ystadsrektorn Nils G Bruzelius. Då syftade det enbart på Ingelstad, det härad där Skånes sydöstra hörn Sandhammaren ligger. På 1920-talet utökades Österlens yta av skalden Theodor Tufvesson; först med Järrestads härad, och efter några år – på kollegan Fritiof Nilsson Piratens önskemål – med Albo härad, där äpplemetropolen Kivik och ett knippe andra anrika fiskelä-gen ligger. Bygdens obestridde son Piraten föddes i Vollsjö, som ligger just utanför Österlens hank och stör.

Sandhammaren slog ofta till mot sjöfarten och gjorde Bornholmsgattet till en veritabel skeppskyrkogård. Lömska sandrevlar fick oräkneliga fartyg att förlisa. Ryska sjömän lär ha bett bönen ”För svenska Sandhamma-

ren bevare oss, milde Herre Gud!”. 1831, då koleran härjade runtom i

Europa, väcktes farhågor om att smittan skulle spridas med sjömän från de ständiga skeppsbrotten och strandningarna. En provisorisk stenkolsfyr inrättades för att vägleda passerande skepp. Den släcktes redan efter ett år.

Tiden var ännu inte mogen för en permanent fyr. Det ansågs vara vanskligt att bygga en stabil fyrbyggnad i den lösa sanden. Dessutom fanns farhågor om att en sådan fyr kunde förväxlas med de redan befintliga på bornholmska Hammeren och Christiansø (tända 1802 respektive 1805). När fyrljuset på Hammeren förstärktes 1837 menade man att det kunde räcka med den för Bornholmsgattets del.

Men SkeppSbrotten på den svenska sidan fortsatte i oförminskad utsträckning. En avgörande händelse inträffade i början av 1850-talet, då ett norskt fartyg förliste och tolv sjömän omkom. 1854 beviljade Riksdagen medel till en sjöräddningsstation vid Mälarhusen en bit nordost om Sand-hammaren – landets första av sitt slag. En räddningsbåt inköptes från Danmark.

1849 hade den unge löjtnanten Nils Gus-taf von Heidenstam tillträtt en tjänst som ingenjör vid Fyr- och Båkinrättningen inom det som kom att kallas Lotsverket och som vid denna tid ingick i Förvaltningen av Sjö-

ärendena under Sjöförsvarsdepartementet. Nu blev det fart på fyrbyggnationen längs Sveriges långa kust. Just på Sandhammaren skulle von Heidenstam lägga grunden till sin berömmelse som fyrkonstruktör. 1863 kunde två öppna järntornsfyrar – efter konstruktören kallade ”heidenstammare” – äntligen tändas på Sandhammaren. När så skedde hade Nils Gustaf avancerat till ma-jor och överfyringenjör. (Hans då fyraårige son Verner skulle slå in på en annan livsväg, den som framgångsrik författare.)

den norra fyren släcktes 1891. Så små-ningom demonterades den och uppfördes på nytt på Pite-Rönnskär. 1976 automati-serades och avbemannades den återstående fyren på Sandhammaren. Lyshöjden är 31 meter över havet.

Österlen har lyckats med bedriften att sälja sin yrande sand till ökenländer som Iran och Saudiarabien. Det är inte så kon-stigt som det verkar. Den österlenska sanden har unika egenskaper som gör den perfekt som filtermaterial i vatten- och avloppsverk.

Lokalt kallas dynlandskapet Backaskif-tena. I en beskrivning från 1762 berättar Bengt Cronberg att där förr om åren fanns en tät ekskog, som hade huggits ned på kunglig befallning. Skälet var att skogen gav skydd åt sjörövare och strandriddare, som med villeldar i natten fick skepp att stranda så att de kunde plundras på sin last.l‹

›lömska sandrevlar fick oräkneliga fartyg att för-lisa. ryska sjömän lär ha bett bönen ”för svenska sandhammaren bevare oss, milde herre gud!”

berömt österlenmotiv: Skeppssättningen ales stenar vid kåseberga. Sandhammarens fyr som den ser ut i dag.

tOR

BR

jöN

da

LNä

S

da

N t

hU

NM

aN


Har du frågor och funderingar som rör sjöfarten i Sverige? ställ dem till sjöfartsverkets experter. Mejla dina frågor till [email protected]

Vem ansvarar för fyrarna?

Jag har en fråga röran-de fyrar. Genom att

läsa på nätet har jag förstått att de allra flesta fyrar numera är obemannade och auto-matiserade men att det finns en handfull bemannade fyrar kvar. Vilka är dessa? Vem är det som ansvarar för äldre fyrar som tagits ur bruk?viKtOR

Sjöfartsverket har ingen bemanning kvar på

någon av våra fyrar. Den sista var Holmögadd i Norra Kvar-ken som avbemannades 2003.

Ansvaret för fyrar som är tagna ur bruk ligger på den som äger fyren. Sjöfartsverket för-valtar cirka hälften av alla fyrar i landet. Resten ägs av andra och då framförallt av hamnar. jON gRaNStedt

Hur låter uppmärk-samhetssignalen?

Vi är några fritidsbåt-ägare som kommit i

samtal angående följande. Om jag med min fritidsbåt, cirka 8 meter lång, passerar en farled och det samtidigt kommer ett större fartyg på ingång sägs det att det större fartyget eventuellt avger en uppmärksamhetssignal. Hur låter signalen och inom vilket frekvensområde ligger signalen?heNRy SödeRMaN

Det stora fartyget bör avge en uppmärksam-

hetssignal som består av minst fem korta signalljud i tät följd. För fartyg som är 75–200 meter långa ska tutans frekvens ligga mellan 130–350 Hz och om de är 200 meter långa eller mer ska tutans frekvens ligga mellan 70–200 Hz. SvaNte håKaNSSON

Hur ser trafiken i arktis ut?

Finns det någon på Sjöfartsverket som

har koll på hur trafiken ser ut

i Nordost- och Nordvästpas-sagen? Annars kanske ni kan tipsa mig om var jag kan få sådan information? Detta apropå avsmältningen i Arktis.CaMiLLa wideBeCK

Sjöfartsverket följer i dagsläget inte upp den

aktuella trafiken längs nord-ost- eller nordvästpassagerna i Arktis. Beträffande isläget så uppdaterar University of Bremen dagligen isläget på föl-jande websida: http://www.iup.uni-bremen.de:8084/ssmis/

index.htmlBeträffande handelstrafik så

kanske du kan får mer info via Centre for High North Logistics (CHNL) som är en organisation med säte i Kirkenäs, Norge och som förmedlar praktisk infor-mation om Nordostpassagen och dess arktiska hamnar till sjöfartsintressenter. tOMaS åRNeLL

Hur beter man sig vid yträddning?

Om man har tur i oturen och råkar på er

i sjöräddningshelikoptern i ett skarpt läge – hur ska man förhålla sig då?SNeSegLaReN

Besättningen på rädd - n ingshelikoptern för-

väntar sig inget speciellt från en nödställd. Men det kan vara så att JRCC (Sjö- och flygrädd-ningscentralen) under larm-samtalet ger en del goda råd att tänka på.

Om den nödställde befinner sig ombord på en farkost med fungerande radiokommunika-tion så kan förutsättningarna för eventuell vinschning diskuteras över radio när räddningsheli-koptern anländer. Om den nöd-ställde befinner sig i vatten eller i en livflotte kommer ytbärgaren att ge instruktioner.

Det är viktigt att man blir kvar på en så säker plats som möjligt tills ytbärgaren är fram-me. Hoppa alltså inte i vattnet från en båt som flyter om inte ytbärgaren bett dig göra det. PatRiK NiLSSON

da

N t

hU

NM

aN

frågor & svar

jon granStedt

affärsområdeschefBygg och teknik

SVante HåkanSSon

Nautisk redaktörUfs-redaktionen

toMaS årnell

isbrytardirektör

patrik nilSSon

ChefsytbärgareSMa helicopter Rescue

Sjöfartsverkets fyr Holmögadd avbemannades 2003.


oMbordSidor för dig SoM arbetar till SjöSS, alltid SiSt i Sjörapporten Sjömansservice är en verksamhet där Sjöfartsverket erbjuder sjömän ett fritids- och kulturliv som ska kompensera för den service sjöfolket går miste om på grund av tjänstgöring till sjöss.

böcKer

staffan Fischerström: isbrytare – med statens isbrytare under 80 år iCe iS NiCe skriver författaren i sitt förord till boken där han bland annat be-rättar isbrytarnas historia. han har själv jobbat med isbrytning i hela sitt liv och har alltså gedigen erfarenhet av ämnet, vilket vi också får läsa om. Boken utkom 1998 och finns på Sjömansbiblioteket. vill man köpa boken får man göra det antikvariskt, då den är slutsåld.

Åke n Williams: Fartyg i is – på Vänern isvintern 1987 är en av förfat-tarens många böcker som han skrivit med olika perspektiv och upplevelser på sjön. denna bok innehåller en hel del tekniska fakta om isbrytare och ett flertal fotografier tagna av författaren själv samt egna reflektioner över den svenska vintersjöfarten. Boken utkom 2008 på åke N williams eget förlag.

joe MCnally: fotografenS ögonbliCkBoken lär är dig hur en av världens bästa fotografer arbetar. Joe McNally är en mycket hyllad fotograf över hela världen. Under sina 30 år i branschen har han bland annat arbetat för Time, Sports Illustrated, Life och National Geographic. Han har också gjort reklambilder för många stora företag. Faces of Ground Zero, en samling bilder från World Trade Center, har blivit ett av hans mest kända verk. Det här är en annorlunda

lärobok då man får följa hans skapande från uppdrag till färdig bild i tre steg. george barr: kreatiV fotografi – från inSpiration till bild För dig som är fotograf och vill ha mer inspiration. Vad är en bra bild? göran SegeHolM: konSten att ta Vinnande bilder En bok för nybörjare, med pedagogisk genomgång av kamerans och fotograferan-dets grunder. l‹ text aNNa SeLMe

läs och lär dig ta bättre bilder

2012 åRS BäSta BOKHär är vinnarna iröstningstävlingendrömhjärta av Cecilia Samartin in-skickad av torbjörn Stenkula. evig natt av Michelle Paver gillades av torbjörn andersson. Hett blod, kalla nerver av arto Paasi-linna var bäst tyckte torbjörn fyhr.

Motiveringarna till varför dessa böcker var 2012 års bästa läsupplevelser finns att läsa på www.seatime.se. vinnarna

får var sitt presentkort i bokhandeln. gRattiS!

övriga tävlingsdeltagare får ett mindre pris. l‹

hajar, konst och göta kanal på Sjömansbibliotekets onsdagsprogram

Berättelser om isbrytning

anderS HilMerSSon SoM i höstas gästade Sjömansbiblioteket och pratade om bogserbåtar kommer åter den 13 februari och berättar denna gång om Göta kanal. Senare på vårkanten, den 3 april, kommer Stephan Gyllenham-mar att inviga oss i hajarnas liv i världshaven. Den 15 maj blir det en guidad tur på

Sjöfartsmuséet med anledning av utställ-ningen ”Torsten Billman, sjömannen som blev konstnär ”. Programmen börjar kl. 13.30 och kaffe ingår alltid.

Välkomna! l‹


oMbordmoTion

eLi

Na

CU

eLL

aR

ambitiöst gäng tog hem sjöpokalenUnder den årslånga sportsäsongen registre-rades 539 deltagare från de 50 deltagande fartygslagen. På ett tidigt stadium under säsongen tog besättningen på Sjöfartsverkets sjömätningsfartyg jacob hägg täten efter att ha skördat många poäng på strandpromena-den i trelleborg.

det aMbitiöSa gänget fortsatte i samma stil genom att i egna arrangemang friidrotta, var de än befann sig. Satsningen gjorde att laget lycka-

des behålla ledningen ända till tävlingssäsong-ens sista dag trots att 2011 års Sjöpokalsegrare på TransPulp gjorde sitt yttersta för att reprisera deras triumf. De fick istället nöja sig med en hedrande andraplats.

Det är beundransvärt att ett drygt halvt tusende sjöfarare har friidrottat i kampen om Sjöpokalen 2012, trots den kännbara mot-vinden i form av opåverkbara faktorer inom sjöfartsvärlden.l‹text haSSe fRedRiKSSON

Nordic Open 2013 bjöd på många fartfyllda matcher i Baltic hallen i Mariehamn. intresset för turneringen var stort – nära 200 sjöfarare var på plats. Silja Serenade stod obesegrade genom hela turneringen och vann till slut mot Meriturva genom straffläggning.

Läs mer och se bilder på www.seatime.se

26 702 pass tränade iMotionsliganförra året fiCk trä-ningsverket sitt nya namn Multisport. till skillnad mot andra tävlingar sker ingen resultatregistrering utan i denna aktivitet samlar deltagarna poäng vid varje aktivitetstillfälle.

varje tillfälle bör vara minst 30 minuter. formen bestäm-mer utövaren själv.

förutom att Multisport är en individuell tävling tillgodo-räknas respektive deltaga-res poängsumma också deras fartyg i lagtävlingen Motionsligan. totalt var 84 fartyg representerade av 29 damer och 247 herrar, vilka tillsammans genomförde 26 702 motionspass.

det allsidigt aktiva gänget på transPulp – represente-rat av 27 motionärer – lade beslag på segerpokalen i Motionsligan. Närmast därefter följde laget på Baltic Bright, som dessutom också segrade i Simcupen.l‹text haSSe fRedRiKSSON

silja serenade vann turnering

jacob Häggs a-besättning poserar på sitt fartyg i mitten av december. gissningsvis hade de på känn att de skulle vinna Sjöpokalen 2012.


att det inte bara är jag som gillat denna franska succé står klart när jag ser att den spelade in 166 miljoner dollar (USD) i Frankrike, bara under det första halvåret. Sedan dess har resten av världen hjälpt till att höja den siffran med ytterligare 254 mil-joner dollar. Detta gör den till Frankrikes största internationella film genom tiderna.

Filmen bygger på en verklig historia om den helförlamade mångmiljonären Philippe som söker en personlig assistent. Den svarta kriminella mannen Driss söker tjänsten bara för att få A-kassa. Philippe vill inte ha en assistent som ömkar honom och uppskattar Driss rättframhet, varför han mot alla odds väljer att anställa honom. Som titeln också avslöjar, växer en stark vänskap fram mellan de båda och vi får ta del av en varm och tänkvärd film.

en SVenSk liten pärla som faktiskt skulle kunna ha samma titel, men som istället fick namnet ”Lycka till och ta hand om varan-dra”, är också dvd-aktuell nu. Filmen hand-lar om änklingen Alvar, som lever ensam med sin cancer och hunden Hessie. Sedan hustrun gått bort spenderar han nästan all sin tid åt att bygga en fantasivärld i garaget, åt hennes trägubbar, för att sedan filma dessa i scenerier hon önskat resa till.

När han träffar den socialt avtrubbade tonåringen Miriam tvingas han riva många av de murar han satt upp för att skydda sig

vissa filmer gårrakt in i hjärtat

FiLm

i urval: ›en oväntad vänskap›end of watch

›Lycka till och ta hand om varandra›Skyfall

›Bedragaren›Call girl ›argo

FAKTA nya fiilMEr att hyra

själv mot omvärlden. Alvar märker själv att han blommar upp med Miriam vid sin sida och snart har hon lyckats övertala honom att ställa ut träfigurerna i samhället, för att glädja fler. Sagt och gjort men deras ovan-liga vänskap ifrågasätts av många. Det hela är en fin debutfilm av Jens Sjögren.

”end of WatCH” är en film skriven och regisserad av David Ayer – mannen bakom manuset till ”Training day” – som också siktar mot bröstet, i dubbel mening. Här möter vi Los Angeles-poliserna och vän-nerna Brian (Jake Gyllenhaal) och Mike (Michael Peña) som följt varandra genom

livet. I radiobilen är snacket rått men hjärtligt. Vid tillslagen är det full fokus och tillit till varandra. När uniformerna åker av är de som bröder som lovar att hjälpa den andres familj om något skulle hända dem.

Flera lyckade räder har retat upp områ-dets stora knarkkartell, som har placerat de två framgångsrika poliserna högt upp på sin dödslista. Vi får följa allt genom Brians kamera, som han bär med sig för att dokumentera sitt arbete. I stället för att störa tycker jag att handkameran tillför spänning och äkthet till upplevelsen.l‹text jiMMy eRiKSSON

omar Sy som driss och françois Cluzet som den förla-made philippe i succéfilmen ”en oväntad vänskap”.

När Malmö filmdagar var förbi satte jag mig ned och gick genom mina anteckningar. detta för att se om den starka upplevelse jag fick när jag såg filmen ”en oväntad vänskap” skulle stå sig i konkurrensen. Och trots många filmiska upplevelser kom jag fram till att det var den som träffat mest rätt – en fullträff, rakt i hjärtat.

Sjöfartsverket planerar följande titlar till Sjömansservice hyrfilms-tjänst under kommande månader.

poSttidning bRetUR:Sjöfartsverket601 78 Norrköping

ProfILEn ›taru KauppinEn, produKtchEf

Med blick för miljöen CHanS i liVetjag har fått vara med och bygga ett fartyg! fartyget är viking Lines nya färja viking grace som genomförde jungfruturen den 13 januari 2013. då hade byggprojektet pågått sedan 2009. Och jag har varit med i arbetet sedan starten, från ceremonin då det första stålet skars till dess att far-tyget stod klart. När jag blev tillfrågad tänkte jag direkt att det arbetet vill jag absolut ha. det är ett tillfälle som bara kommer en gång i livet.

Miljön i fokuSviking grace är den första passagerarfärjan i sitt slag som drivs med flytande naturgas (LNg). Och visionen har varit att miljötänket ska synas i hela färjan, till exempel i de bygg-nadsmaterial som används ombord, i de ekologiska vinerna i restaurangen och i hur avfallshanteringen fungerar.

naturen är näradet jag är mest nöjd med är att vi har uppnått de flesta av de häftiga målsättningarna vi satte upp från början. vi var ett gäng kreativa och innovativa män-niskor som ville göra något annorlunda och genom en nära dialog med arkitekterna har vi lyckats. en idé var, till exempel, att det skulle vara mycket fönster och att man skulle få en känsla av att naturen ”kommer in” i fartyget. därför är alla personalutrymmen och tekniska utrymmen samlade i mitten av båten för att passagerarna ska ha tillgång till fönstren. det ska kän-nas att man är nära havet.

inSpiration oCH SerViCeMin roll under nybyggnadsprojektet har varit den som produktchef för kon-cept- och designdelen. jag har, tillsammans med ett team från ombordper-sonalen, tagit fram koncept för allt ifrån hur restauranger, hytter och butiker skulle utformas till vilka aktiviteter och vilken underhållning som skulle erbjudas ombord. jag ansvarade också för all digital information som visas på de 178 skärmarna runtom i fartygets allmänna utrymmen och tv-apparaterna i hyt-terna. våra gäster ska trivas ombord och få en jättebra service. Så när vi skulle bemanna fartyget valde vi ut personalen noggrant. jag deltog i det arbetet.

SäkerHet ViktigaStdet svåraste har varit att förhålla sig till alla regler som finns. vi har haft en del jättehäftiga idéer på lösningar där sedan regelverket för hur ett fartyg ska vara utformat satte stopp. jag förstår att det finns regler för säkerheten och den har förstås alltid kommit i första hand. ibland har det varit ordentligt stressigt också. jag och min kollega brukar skämtsamt säga att ”sedan när vi bygger nästa båt, då ska vi göra tidsplaneringen på ett annat, bättre sätt”.

produktCHef för konCept oCH deSign›naMn: taru Kauppinen ›ålder: 43 år ›gör: Produktchef, viking Line ›bakgrund: arbetat på viking Line i 20 år, 15 olika tjänster, allt från att sitta i kassa till att vara underhållningschef. ›bor: Mariehamn, åland ›intreSSen: vara ute i naturen, plocka svamp, promenader med 1-åriga Ludde, en bichon havanais.berättat för aNNiKa jOhaNSSON foto viKing linE

Documents

Sjörapporten nr 1 2013