Socialpsykologi – bland andra!

Intresseområden för socialpsykologin

Socialpsykologi handlar om att

samspela med andra människor:

•Sociala relationer – beteende mot varandra

•Social perception och tänkande - Rosenthal effekt, självuppfyllande profetia och haloeffekt, åskådareffekt

•Socialt inflytande – betydelsen av andras närvaro, grupptryck, roller, social loafing, åskådareffekt

•Hissexperimentet:

http://www.youtube.com/watch?v=Gf2PGZ0mW-U

Social maskning – social loafing Det faktum att personer i grupp ofta inte jobbar lika hårt som när de

jobbar som individer. Rigelmann (1913) - Jämförde hur tunga lass

män orkade dra själva respektive när de hjälptes åt.

1 person = 63 kg

3 personer = 53 kg var

Fler än 8 personer = 31 kg

Risk för social maskning är störst när följande faktorer råder:

Dålig motivation att arbeta i gruppen. Otydliga och/eller

dåligt motiverade gruppmål. Problemet/uppgiften inte

upplevs som viktig eller relevant för personen ifråga. De

egna bidragen i gruppen upplevs som åsidosättande.

Grupptrycket är litet

Positiva förväntningar – ett kraftfullt verktyg

Robert Rosenthal (1968) visade med ett berömt

försök hur starkt vi påverkas av andras positiva

förväntningar. Och hur förväntningarna inverkar

positivt på individens resultat och prestation. Detta

har fått namnet Rosenthaleffekt.

Man kan med andra ord säga att:

• Min tro eller tanke om en viss människa påverkar

beteendet hos den människan.

• Jag kan ändra mina tankar om en person och på så sätt

påverka och förändra.

Tandläkarstudenter och Rosenthal effekten

En miss i antagningsprocessen till tandläkarlinjen (1993)

• I kvotgruppen för Högskoleprovet tog man in de 11 som hade lägst poäng (alla

hade de särskilda krav som behövdes)

• Lärarna fick veta att ett misstag begåtts MEN inte vilka elever som hade låga

resp. höga

• När man följde upp de felaktigt intagna eleverna märkte man att deras prestation

och studieresultat var lika goda som för de andra studenternas

Slutsats:

För att nå studieframgång är motivation A och O

Självuppfyllande profetia De tankar och förväntningar vi har på oss själva och andra har avgörande betydelse för vad som kommer att inträffa.

Ex. Om du förväntar dig att Johan kommer att vara riktigt otrevlig nästa gång du träffar honom så kommer Johan, oftast omedvetet, uppfatta detta och därför också bete sig på ett otrevligt sätt.

Och tvärtom

Förväntar du dig att en person

kommer vara snäll och trevlig

kommer du säkerligen få rätt.

Eller: Förväntar du dig att missa

straffen - ja då missar du nog straffen

Placebo- och noceboeffekt Placeboeffekt (eller förväntanseffekt)

innebär att patientens positiva förväntningar

på att medicinen eller behandlingen ska hjälpa denne

att tillfriskna förbättrar tillståndet.

Noceboeffekt innebär att negativa förväntningar hos

till exempel en patient förvärrar dess tillstånd tex.

patienten läser att medicinen ger biverkningar som

huvudvärk, magbesvär så får

också patienten dessa besvär

Haloeffekt – ett ljus som sprider sig

Närbesläktat med Rosenthaleffekt

Halo (grek) = ljus som sprider sig cirkelformat

Innebär att förväntningar sprider sig från ett

område till att omfatta fler områden tex.

En person med fördelaktigt utseende förväntas vara

självsäker och kompetent och bemöts på det sättet

vilket ökar chanserna för att denne ska bli

framgångsrik (självuppfyllande profetia)

Den samarbetande människan! •Film tajm - Den samarbetande människan (2.10 – 15.59)

•Närvaro av andra och dess påverkan •Åskådareffekten – Kitty Genovese •Det rökfyllda rummet •Vem hjälper vem och varför •Varför hjälper vi? Varför hjälper vi inte? •När hjälper vi? När hjälper vi inte?

Åskådareffekten The bystander effect

I vissa situationer handlar vi inte efter våra inre

värderingar UTAN av hur andra människor tycks

bedöma situationen

- Ansvarsspridning – lämnar över ansvaret på

andra!

- Förlitar oss på andras bedömning

Vem/när hjälper vi? Inte? Barnvagnsexperimentet i rulltrappan

• Män hjälper kvinnor mer än

andra män. Varför?

• Kvinnor hjälper kvinnor och män

i samma grad

Ju fler människor i rulltrappan –

desto färre hjälpte, oavsett kön!

(åskådareffekt?)

Det rökfyllda rummet! I en svårtolkad situation

använder vi andra som hjälp

Vad är det som avgör om vi hjälper en

annan människa eller inte?

1. Först måste vi uppfatta vad det är som händer och

bedöma att ett ingripande behövs. I vår bedömning av

huruvida det är en nödsituation eller inte förlitar vi oss

starkt på omgivningens reaktioner.

2. För det andra måste jag känna att det är mitt ansvar

att göra något. Är du ensam tenderar du i högre grad att hjälpa till än

annars eftersom det går inte skylla ifrån sig ansvaret på någon annan då.

3. För det tredje väger jag kostnaderna för

att ingripa mot dem för att låta bli. Kommer försent till jobbet? Trick för att råna mig? Vad

Händer om jag inte hjälper, dör någon?

Hur kan jag övervinna åskådareffekten?

1. Är du ensamt vittne – har du ingen att skylla ifrån dig på

2. Du hjälper i högre grad en som är bekant till dig, än en

helt okänd person.

3. De som bevittnar en nödsituation, om de känner

varandra, hjälper de i högre grad till än om de inte känner

varandra. Varför? De riskerar ju att ställas inför svars, och

bli dömda av de andra.

4. Skuldkänslor. Får man en andra chans att rätta till, tar

man den.

5. Bli mer moraliskt observant. Träna dig på att stå upp för

det som är rätt och praktisera motstånd mot det som är fel.

• en direkt överföring av normer, idéer värderingar, attityder, moral

• en livslång process –

där individen påverkas

mest av de

”signifikanta andra”

Tex. primärgruppen;

familjen

Vad är en grupp?

• Grupp = ital. gruppo = skara, knut

• Individer som har bestämda

relationer med varandra, ömsesidigt

beroende, interaktion

• Två eller fler personer

• Definierar sig som en grupp

och ses som en grupp av andra

Ge gruppen vad gruppen behöver!

Människan som gruppdjur! Graden av personlig kontakt

Primärgrupp

ex. familjen

• Idéer, normer, attityder, livsstil, levnadsvanor, moral, värderingar grundläggs

• Ur hälsoperspektiv tex. hur du ser på alkohol, träning och mat!

• Begränsad till sin storlek – ”face-to face”

• Intim, tät interaktion och samhörighet

Sekundärgrupp tex. fotbollslaget

• Inte lika intim, tät och utpräglad samhörighet och interaktion

• Mer självvald grupp – utbytbara medlemmar

• Gemensamma normer finns!

Gruppindelning utifrån gruppens uppbyggnad – bestämd utifrån/inifrån

Formell grupp

• Reglerna är bestämt uppifrån

• Tillsatt i speciellt syfte

• Relationerna i gruppen är ordnade, och olika personer har olika uppgifter tex. utsedd ledare

• ”Tvingas” in i

• Har en

tillhörighet

Informell grupp

• Uppstår spontant – pga människans sociala och psykologiska behov

• Viktig för trivsel, effektivitet, arbetsglädje

• Uppstår ofta inom den formella gruppen – personkemi!

• Väljer man själv om man vill vara med i eller inte

• Känner en tillhörighet

Beteende i folkmassa • En stor mängd människor samlas tex.

konsertpublik, idrottspublik!

• Delar ett gemensamt mål, intresse, känsla

och närhet under en begränsad tid

• Uppstår spontant, är lättpåverkad och råkar lätt i panik

• ”Social smitta” - Deltagarna faller offer för gruppens (+ ) eller (–) krafter/handlingar ex. publik som gör ”vågen”

Hur och varför? Deindividuation och identifikation med massan – individen

”drunknar” i massan och avidentifieras dvs den egna identiteten

går förlorad och ersätts av ett primitivt ”groupmind” som gör att

gruppens beteende kan bli destruktivt, regressivt och impulsstyrt.

• Anonymitet – avsaknad av individuellt

ansvar - en förutsättning för primitiva

reaktioner och deindividuation

• Suggestion - påverkan av andras

Beteenden och kommunikation tex.

kroppsspråk, mimik, röster, gester.

Massans psykologi är smittsam! • Vid starkt känsloladdade situationer kan massan

bli irrationell och impulsstyrd och bilda en massa

som är ”dummare än den dummaste av dess

enskilda medlemmar” ex. kravaller

vid demonstration, branden i GBG,

Huliganer, Hitler.

Roll – ett förväntat beteende i en viss given situation!

•Kan påverka vilken roll man får i en grupp

ex. vara tyst – den tysta!

•Kön, yrke, egenskaper, utseende – påverkar

ens roll ex. lärarroll, mammaroll, mansroll,

chefsroll, komikerroll, expertroll

•Kan spela olika roller i olika grupper

•Lätt att fastna i en roll ex. Gardell

Olika roller i en grupp! Deltagarna intar olika roller som möjliggör balans mellan individernas funktion ex. prataren förutsätter en lyssnare

A) Rollkonflikt och B) rollkris!

A) Vi har olika roller i olika sammanhang. Det går inte alltid att uppfylla alla de krav och förväntningar som ställs på rollen – en rollkonflikt uppstår.

• Att uppleva rollkonflikter sliter – skapar stress och dåligt samvete.

B) Förändring gör att individen får en ny roll ex.

pensionär, vid första barnet, vid skada/olycka

• En förändrad roll kräver ny inlärning och anpassning

Å ENA sidan nybliven MOR. Å ANDRA sidan den blodtörstigaste och hungrigaste spindeln i hela världen

MAMMA???

En och samma roll innehåller oförenliga förväntningar

Andra exempel: Chefsroll, mammarollen

Konflikt mellan samtidiga roller Andra exempel: Bror – pappa – chef, elev-syster-lagkamrat

Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och andras förväntningar på den.

Andra exempel: mansrollen då och nu!

Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem

Andra exempel: utmattningssyndrom?

Statushierarki inom sjukvården! Andra exempel? Man,

Status - social ställning!

• Social prestige

- Yrke

- Inkomst

- Social tillhörighet

- Egendom

• Socialt anseende

- Allmänbildning

- Humor

- Social

- Duktig på sport

Statustoppen och statusbotten

• Statustoppen 2009: 1. Allmänbildning. 2. Vara duktig på sitt arbete. 3. Ha arbetat ihop en egen förmögenhet. 4. Att flytande kunna tala många språk. 5. Vara en engagerad och duktig förälder.

• Statusbotten 2009: 95. Bli omskriven/figurera i

kändispressen

96. Ha en minst 15 år yngre

fru

97. Äga en äkta pälskappa

98. Gå i kyrkan varje

söndag

99. Ha en minst 15 år yngre

man

100. Förbättra sitt utseende

med medicinska hjälpmedel

Relationen mellan status och roll 1. Vissa roller har hög och låg status i Sverige, vilka och varför?

2. I andra länder

• Mansroll??

• Expertroll?

• Överklass?

• Kvinnoroll

• Arbetare

• Barn

• Invandrare

• Ensamstående

• En med många fruar

• En som kör ferrari

De 10 mest statusfyllda jobben, 2008!

• 1. Ambassadör

• 2. Läkare

• 3. Domare

• 4. Professor

• 5. Advokat

• 6. Pilot

• 7. VD

• 8. Forskare

• 9. Civilingenjör

• 10. Idrottsproffs

• (Källa: "Yrke, Status & Genus" / Göteborgs universitet), 2008

Inte så hög status! • 90. Servitör/servitris

• 91. Hemvårdsassistent

• 92. Vaktmästare

• 93. Hamnarbetare

• 94. Snabbköpskassörska

• 95. Parkarbetare

• 96. Biljettkontrollant

• 97. Sophämtare

• 98. Städerska

• 99. Gatuköksbiträde

• 100 Diskare

(Källa: "Yrke, Status & Genus" / Göteborgs universitet)

Normer – hur man uppför sig!

• Scen 1: Du kliver in en hiss där det står en annan

person. Det är gott om plats men du går och ställer dig

bredvid den andra, så nära att era ärmar nuddar vid

varandra.

• Scen 2: Du sitter på en restaurang. Du ser att vid bordet

bredvid är det en person som inte har ätit upp sin mat.

Han har lagt besticken bredvid varandra på tallriken för

att markera att han ätit klart. Du går fram till honom och

säger:

- Har du ätit färdigt? Då tar jag gärna din mat, för jag är så

hungrig.

- Vad är din reaktion på exemplen? Skulle du kunna göra

så?

- Hur skulle du reagera om någon annan gjorde så?

Varför?

Normer – spelregler i gruppen! • Delade förväntningarna om hur människor bör tänka, känna och

bete sig i gruppen – ”hur man uppför sig”

• Fungerar som ett kitt för att binda ihop gruppen och gör att

samspelet löper mer friktionsfritt

• ÄR oftast osynliga och outtalade ex. ställer dig sist i kön……

• Olika samhällen/kulturer/grupper har olika normer

• Ett samhälles normer tar tid att lära sig – en del av

socialisationsprocessen

Normer säger inte vad som är förbjudet, otillåtet eller

tillåtet, som regler och lagar, utan de handlar om hur de

flesta människor i en grupp tycker att man bör göra.

Rätta dig efter normen - bli accepterad! Vad händer om du rättar dig, inte rättar dig efter

normen?

Du drabbas av en SANKTION – belöning eller straff – för passa in!

Många av dessa sanktioner gör vi omedvetet ex. ler åt någon som

håller upp dörren, blänger ilsket åt någon som går före i kön.

Andra sanktioner sker medvetet – får vara med i gemenskapen alt.

Fryses ut!

Normer kan vi följa oavsett om vi tycker de är bra eller dåliga.

Normkonflikt kan uppstå ex. när man flyttar till ett annat land!

Följer du någon norm som du tycker är dålig?

Stereotyp – en slags tankekliché! En stereotyp är en generalisering där en del får stå för helheten ”alla judar är giriga” och den är egentligen varken sann eller falsk. - Den är inte falsk eftersom den bygger på en faktisk

observation av en företeelse - Den är inte heller riktigt sann, eftersom delen får gälla för

helheten. Ex. ”Jag såg en polack som stod och sålde vodka på ett torg i Malmö. Ja, alla polacker som kommer till Sverige säljer billig sprit.” Problemet med stereotyper är att de ofta växer ut till fördomar, som har en tendens att fjärma sig alltmer från verkligheten tex. ”I Sverige går isbjörnar på gatorna” eller ”alla svenska flickor är blonda”

Fördom – en felaktig, fastlåst förutfattad mening

• Fördomar präglas ofta av en negativ, generaliserande, och fördömande inställning, grundad på känslor istället för fakta.

• Fördom – ”dömer en dom före”

• Fördomar behöver inte vara negativa ex. Läkare utan gränser tillskrivs goda

egenskaper, de ses som ideal

• Problem är att man som vid

stereotyp inte bedömer de

enskilda individerna

Negrer är lata! ”I psykiskt hänseende kan negern sägas i

allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med liflig fantasi, brist på uthållighet och energi och ett lättrörligt lynne… Det är nämligen träffande

anmärkt, att negern i sedligt afseende snarare kan sägas sakna moral än vara omoralisk. I

intellektuellt hänseende står negerrasen enligt etnografernas samstämmiga mening under

kaukasiska, mongoliska, malajiska och amerikanska raserna.”

Ur Nordisk familjebok

Vad är det typiska för?

A: En typisk norrman?

B: En typisk boråsare?

C: En typisk bög?

D: En typisk hemmafru? E: En typisk karriärkvinna? F: En typisk miljöpartist?

Jane Elliot – A class divided! • Experiment – delade in sin klass i blåögda och brunögda i syfte

att motverka att fördomar uppstod

• - ena dagen sågs de blåögda som bättre (superior), ”on top” och favoriserades och de brunögda sågs som sämre (inferior)

• - nästa dag var det ombytta roller

• Elevernas prestation förbättrades den dag då de var ON TOP •

”O Helige ande!

Gör så att jag inte dömer

min nästa innan jag gått

åtminstone en mil i hans

mockasiner” (Sioux indian hövding)

Vad kan vi lära oss av Elliot? 1. Att såväl negativa som positiva förväntningar

påverkar oss och vår intellektuella förmåga

2. Att bara en liten skillnad tex ögonfärg,

läppstorlek kan vara basen för att

diskriminering uppstår OM en auktoritet lägger

till ett värde tex. blåögd=bättre än brunögd

3. Den som blir diskriminerad lärs sig om makt

inte att visa medkänsla

Ibland måste man ta tuffa beslut Tänk dig att du är en av ett fåtal utvalda som ska välja en världsledare, en president som ska styra över vår jords alla länder och frambringa fred och välmående bland såväl människor som djur.

Du har tre kandidater att välja emellan. Men först vill jag att du svarar på följande fråga.

Om du kände en kvinna som var gravid och hade åtta barn redan, varav tre utav dem är döva, två är blinda, en var efterbliven och kvinnan själv har syfilis. Skulle du rekommendera henne en abort? Så vidare till de tre kandidaterna där du ska välja en

Kandidaterna - vem väljer du? KANDIDAT 1: Han samarbetar med mutade politiker, konsulterar astrologer och har två älskarinnor vid sidan om. Dessutom kedjeröker han och dricker ett tiotal glas Martini varje dag. KANDIDAT 2: Han har fått sparken från två arbetsplatser, sover alltid till klockan tolv på dagen, rökte opium under sin ungdomstid vid universitetet och dricker en hel flaska whiskey varje dag! KANDIDAT 3: Han har fått en hjälteutmärkelse av sitt land, är vegeterian, röker inte, dricker inte och har inga skandaler bakom sig.

Tog du rätt beslut!

Kandidat 1 heter Franklin D Roosevelt.

Kandidat 2 heter Winston Churchill

Kandidat 3 heter Adolf Hitler

Man ska således inte döma folk efter

deras vanor...... Jo, en sak till. Angående

aborten, svarade du Ja? Grattis!

Då har du just tagit kol på Beethoven!

Fördomar om kvinnor och bilar

•Kvinnor kör sämre än män

FALSKT!

•Kvinnor vill ha små, röda bilar

FALSKT!

•Kvinnor vill inte köra bil

FALSKT!

Utan fördomar skulle vi bli tokiga!

• Hjärnan vill skapa sammanhang och mening och

sortera den information vi får – så vi vet hur vi ska

bete oss. ÖVERLEVNADSVÄRDE av att scanna

av en situation.

• Vi måste selektera i sinnesintrycken – för att

snabbt göra omgivningen begriplig – om vi inte

hade den förmågan skulle vi drunkna i information

• Identitetsskapande - våra stereotyper säger kanske

mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar

• Fördomar har vi alla – dock föds en del med större

benägenhet till fördomsfullhet.

Tänk dig en tidig vintermorgon i fjällen. Det har snöat

mycket under natten. 15 km från skidbacken bor en familj i

en stuga. Pappan och sonen i familjen har bestämt sig för

att stå först i liftkön när liftarna öppnar. Båda gillar

lössnöåkning och nu finns det chans till det. Bara de

skyndar sig iväg. De packar in i bilen och ger sig iväg. De

kör ganska fort trots att det är halt efter snöfallet. I en sväng

sladdar bilen i hög fart av vägen och krockar med ett träd.

Pappan dör och sonen blir svårt skadad. Hans förs

medvetslös till sjukhus. Efter fyra veckors intensivvård

ligger sonen fortfarande i koma, men samma dag vaknar

han upp ur sin medvetslöshet. Precis när sonen vaknar

kommer läkaren in i rummet och frågar: ”Hej, hur mår du

min son?” Hur kan det komma sig?

Vad ligger bakom fördomarna?

• ”Vi – dom -tänkandet” – vi ser det beteendemönster (tankar, känslor) som vi lärt oss som ”naturligt” och ”det rätta”.

• Övertar okritiskt färdiga åsikter eller meningar från föräldrar och auktoriteter.

• Utan fördomar blir vi tokiga – överlevnadsvärde

• Fördomsfullhet beror ibland på låg självkänsla. Genom att skapa negativa fördomar om andra höjs den egna självkänslan.

• Grupptryck

• Politiska och ekonomiska faktorer - otrygghet, maktlöshet gynnar motsättningar mellan grupper och utpekandet av syndabockar. Där befrämjas också främlingsfientlighet och rasism tex. Nazityskland.

Gordon & Allport, 1974 – Vem håller i kniven?

Man visade bilden för en person, som sedan skulle berätta för en annan osv. Vid 8:e berättelsen var det den mörke personen som höll i kniven

Vem bidrar mest till forskningsteamet? Om bilden visade en helt manlig grupp?

Om bilden visade en helt kvinnlig grupp?

Om bilden visade en könsmixad grupp med en kvinna?

Det finns fler som heter Göran i börsnoterades företag än vad det

finns kvinnor (år 2007).

Hur undviks fördomar?

•Kritisk granskande – att vi inte köper det

vi hör och ser rakt av.

•Att vi blir medvetna om våra fördomar

•Kunskap – det som är främmande är

skrämmande

•Självkännedom – upptäcka sina egna

positiva men även svaga sidor.

•Mötas

Attityder – en inställning till något tex.

rökning, abort, invandring

Exempel rökning

Kognitiv dissonans - Leon Festinger

Otrohet = fel

Ex 2. Otrohet

Är otrogen

Kognitiv dissonans - attitydkonflikt

• När en attityd är motsägelsefull tex. röker fast det kan förkorta livet

Vad göra när obalans skapas av dessa

motstridiga idéer?

1. Sluta röka

2. Förneka bevisen för lungcancer

3. Motivera rökningen.

Tex. dra slutsatsen att endast ett fåtal rökare blir

sjuka, att det bara händer storrökare, el.

cancer kan du få av att potatis, livet är kort,

varför inte njuta.

Det är lättare att göra ursäkter än att förändra beteendet

”Jag behöver banta och ändå hoppade jag

precis med huvudet före i chokladskålen”

Plötsligt får alla löjliga bortförklaringar och lama ursäkter ett namn – kognitiv dissonans!

Plötsligt får alla löjliga bortförklaringar och lama ursäkter ett namn –

kognitiv dissonans

Teknik Exempel

Ändra attityd ”Jag behöver egentligen inte

banta”

Ändra din syn på beteendet ”Jag åt knappt någon choklad,

alls!”

Lägg till en konsonant kognition ”Choklad är näringsrikt och

stimulerar sexlusten”

Minimera betydelsen av konflikten ”Jag bryr mig inte om att jag är

överviktig – livet är kort ”

Reducera upplevelsen av valmöjlighet ”Jag hade inget val!

Chokladskålen stod framme för

det var ett speciellt tillfälle. Kan

inte tacka nej, vid fest!”

Svåraste komponenten att förändra är den känslomässiga

Hur kan man förändra en negativ attityd?

- Skaffa kunskap och information från en trovärdig källa!

Informationen påverkas av den som informerar och statusen hos den personen

Lättare att förändra en attityd i en liten grupp med folk man känner

Hur smart är din höger fot?

1. Sitt ner

2. Lyft din högra fot från golvet

3. Börja cirkulera foten (den högra)

medurs dvs klockans varv

4. Medan DU cirkulerar foten SKRIV

siffran 6 i LUFTEN med din HÖGRA

HAND.

Vad händer?

Mördarna inom oss! Vad är det som får oss att överge

vår moraliska övertygelse till

förmån för omoraliska handlingar?

Det går inte att peka på bara en faktor. Istället handlar det om flera, ofta samverkande, faktorer som

bidrar till att omvandla en

helt vanlig människa till

djävulen själv.

FILM Den påverkbara människan

Lydnad för en auktoritet - Millgram • Försöksserie – 1960-talet – lydnaden för en auktoritet! Gav falska uppgifter. Sa att det handlade om ett inlärningsexperiment,

undersöka förhållandet mellan inlärning

bestraffning.

Manipulerad lottdragning: läraren blev

försöksperson, eleven= skådis!

Inget hot förekom! Samtliga delade ut

Stötar på 300 volt!

Millgram – resultat! Av 40 st kom 25 st att ge de högsta stötarna dvs. 450 volt

• VARFÖR?

1. Opersonligt

2. Ej ansvarig själv

3. För den goda sakens skull (Martin Orne= god försöksperson)

4. De förtjänande ett straff

10% Sadister? 10% säger ifrån, 80% Löper motvilligt med

• Kritik mot Millgram 1. Kritiseras för att vara oetiskt

2. Går ej att jämföra ett experiment med en autentisk situation

Mera Millgram!

•Faktorer som påverkar lydnaden!

1. Närheten till offret

2. Närhet och legitimitet av

auktoritet ”När katten är borta dansar

råttorna på bordet”.

Demografiska faktorer påverkade inte!

Konformitet – likformighet! • En socialpsykologisk term som betecknar att en

individ ger efter för en grupps förväntningar och

uppfattningar

Solomon Asch – konformitetsexperiment

7-9 manliga universitetsstuderande fick reda på att de skulle delta i ett experiment om hur man tolkar synintryck.

• 1 person blev försöksperson, placerad näst sist!

• Svara på frågan: Vilken linje är lika

• lång som den enskilda linjen?

• Frågan saknade betydelse! Inget hot!

75 % föll för grupptrycket!

Varför?

1. De som trodde de bedömde rätt!

2. Började tvivla på sin egen syn, ”Så många kan inte ha fel”

3. Vågade eller ville inte gå emot majoriteten.

Vi och dom! Vi mot dom? • Ingrupp (vi) och Utgrupp (dom)

• När vi starkt identifierar oss med INGRUPPEN markerar

vi en skillnad mot UTGRUPPEN och därmed stärks

SAMMANHÅLLNINGEN i ingruppen.

• Detta är inget negativt så länge allt flyter på och vi kan

samarbeta. Och så länge behovet av att stärka sin egen

gruppidentitet inte görs på andras bekostnad ,

• Faran är när vi-identiteten blir destruktiv och vi går för

långt ex. Robbers cave experiment

Robbers cave experimentet, 1954 – Muzafer Sherif • I Robbers cave – en nationalpark i Oklahoma,

1954

• 22 pojkar deltog, indelade i två grupper –

skallerormarna och örnarna – kom från samma

bakgrund och trodde de skulle åka på ett vanligt

sommarläger

Skallerormarna och örnarna • Fas 1: Lärde känna varandra , utan vetskap om att det fanns en

grupp till. Tydliga hierarkier och normer bildades på bara några

dagar

• Fas 2: Båda grupperna möts! Det utvecklas med en gång en

fientlig inställning. Tävlingar arrangeras och fientligheten trappas

upp.

• Genom att demonisera och bekämpa den andra gruppen förstärks

gruppidentiteten

”De där jäkla skallerormarna är

fega och falska, medan vi,

örnarna är modiga och smarta”

Fas tre: Försoning och samarbete

• Fick avsluta fas 2 tidigare än tänkt då det höll på att urarta ordentligt.

• I fas 3 – Försoningsåtgärder startar.

1) Trevliga samaktiviteter ordnades utan tävlingsmoment men de förblev

bittra fiender.

2) Samarbetsaktiviteter. Pojkarna tvingades samarbeta för att uppnå ett

gemensamt mål tex. skaffa vatten när vattenförrådet hade blivit ”stulet”,

eller knuffa en lastbil med mat till lägret. De var motiverade att lösa dessa

uppgifter – hungriga och törstiga – och samarbetade spontant över

gränserna.

Efter detta var fiendskapen bruten!

Vad har vi lärt av detta? • Vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att

grupperna möts och lär känna varandra för att motverka

fördomar och motsättningar

• Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål

- Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs – en grupp

ska inte kunna lösa den på egen hand.

Aggression – medfött! Aggression är en beteendesekvens vars mål är att skada den person den är riktad mot

Sigmund Freud

• En specifik drift/energi som måste få utlopp

Konrad Lorenz

• Nyttig och nödvändig - överlevnad

Inlärning • Systematisk träning till elitsoldat för att mörda och tortera i

krig. Avtrubbade. Har man en gång mördat……..!

• Albert Bandura – modellinlärning – förebilder är viktigt!

Experiment kring aggression.

Slutsats: Våld föder våld!

TV-våld och dataspelande –

hur påverkar detta mänskligt beteende?

Ideologier – idéer om andra • Tankar om de andra som smutsiga, fula, farliga etc. Blottar

fasansfulla möjligheter till manipulation av det mänskliga

samvetet.

• Vi-dom fenomenet

• Offer fenomenet – legitimerar övervåld på andra!

”Vi gör en god gärning om vi mördar deras barn, våldtar deras

kvinnor……!”

Tyska krigsmakten 1935 (text) ”Undermänniskan, en biologiskt sett skenbart helt likartad naturprodukt med händer, fötter och ett slags hjärna, med ögon och mun, är dock en helt

annan, en fruktansvärd varelse, med människoliknande anletsdrag, men andligt och

själsligt lägre stående än djur. I denna människas inre råder ett hemskt kaos av vilda, ohämmade

lidelser; en obeskrivlig destruktionsdrift, den primitivaste lystnad, den mest ohöljda nedrighet.

Undermänniska – i övrigt ingenting”!

Totalitära samhällen – starka ledare!

Svagheter hos människan utvecklas lättare under

dåliga förhållanden.

Starka och dynamiska ledare – spelar på människors

instinktiva behov av trygghet,

säkerhet och gemenskap.

Ondska kommer ur situationer inte

ur vanliga människor (P. Zimbardo)

Hur uppstår ondska? • Ondska kommer ur SITUATIONER och

inte ur människor (Philip Zimbardo).

Han menar: att det inte är främst sjuka sadistiska människor som gör sig skyldiga till övergrepp mot andra människor. Det är friska, normala människor som hamnat i en situation där de antingen förlorat greppet eller gradvist vant sig vid att utöva kränkningar och våld, eller blunda när andra gör det.

”Världen är en farlig plats. Inte på grund av dem som begår onda gärningar utan på grund av dem som ser på men inget

gör” Albert Einstein

”The only thing necessary för evil to triumph is for good men to do nothing” Edmund BUrke

Allas vår moraliska feghet! • Ludvig Igra, psykoanalytiker. Skrivit boken:

”Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet”

- Vi har en potential till såväl grymhet som omsorg.

- Vi köpslår med vår moral för att tillfredsställa

Våra behov av trygghet, gemenskap och säkerhet

Stanford Prison Experiment – visar också att alla

människor besitter en kapacitet till både gott och ont!

Alla har ett ansvar!

Ludvig Igra ”Hinnan förblir tunn och vårt personliga ansvar skrämmande och stort och ovillkorligt. Vi måste utveckla vår förmåga att i den andre även se en

aspekt av oss själva. Igenkännandet är en av våra viktigaste förmågor, med det krävs en stor ärlighet för att kunna se att den andres mest motbjudande egenskaper också är en möjlighet inom oss själva.

VI kan alltid, om vi gräver tillräckligt djupt i vårt inre, känna igen oss i den andre. De gånger vi inte

gör det är det något som fattas i vår egen självförståelse. Vi måste börja med oss själva men

får inte sluta där”.

Stanford Prison Experiment • För att läsa mer: www.prisonexp.org

När? Experiment 1971

Var? På Stanford University i källaren

Vem? Psykologi professor Philip Zimbardo var ansvarig och 24 friska, normalbegåvade och psykiskt stabila män

Hur? Annonserade efter frivilliga unga män som mot betalning kunde tänka sig vara med i ett experiment; antingen som fångare eller fångvaktare. Vakternas uppgift: UPPRÄTTHÅLLA ORDNING. Frågan var; Hur? Skulle fångarna finna sig i detta?

Stanford Prison experiment Syftet? Besvara dessa frågor!

• Vad händer när du sätter goda personer i ett ”ont” (makt) ställe?

Vinner humanitet över ondska, eller triumferar ondskan?

• Vilka psykologiska effekter uppstår genom att ta en roll;

• antingen fängelsevakt eller intern?

Experimentet som skulle pågått under två veckor fick

avbrytas efter bara 6 dagar pga. situationens negativa

effekt på de som deltog.

På bara ett par dagar blev ”vakterna” sadistiska och

”fångarna” deprimerade och stressade.

Stanford jfr Abu Ghraib fängelset 2004

Resultatet av Stanford experiment har förskräckt många – tyvärr

visar även verkliga händelser att till synes normala människor är

kapabla till rent sadistiska handlingar i vissa situationer tex . Abu

Ghraib 2004 – grova övergrepp av amerikanska soldater mot

irakiska fångar. Detta kallas Lucifereffekten – hur en god

människa transformeras till en ondskefull.

I båda dessa fall handlar det om relativt unga människor som

plötsligt försatts i en situation där de har makt över andra och där de i

grupp sporrar varandra till allt grövre övergrepp.

Vägen mot ondskan är hal, det gäller att se upp

• Zimbardos sju steg mot ondska

1. Att obetänksamt ta det första lilla steget

2. Avhumanisering av andra (Robbers Cave – vi-dom)

3. Anonymitet

4. Överlåtande av det personliga ansvaret

5. Blind auktoritetslydnad (Millgram)

6. Okritisk anpassning till gruppnormer (ASCH)

7. Tolerans av ondska genom att förhålla sig passiv eller inte bry sig om det som sker

”Världen är en farlig plats. Inte på grund av dem som

begår onda gärningar utan på grund av dem som ser på

men inget gör” Albert Einstein

”The only thing necessary för evil to triumph is for good

men to do nothing” Edmund BUrke

Faktorer som påverkar! 1. Lydnad för en auktoritet

2. Konformitet och grupptryck

4. Inlärning

5. Fördomar kan föda hat - rasism och våld.

6. Ideologins makt, tankebilder och vi– dom

7. Totalitära samhällens inneboende grymhet – ondska

uppstår ur situationer

8. Allas vår moraliska feghet

9. Religion

10. Åskådareffekten

11. Annat???

Forskningsetiska principer

Forskning är viktigt och nödvändigt för

både individerna och samhällets

utveckling.

•FORSKNINGSKRAVET

•INIDIVISKYDDSKRAVET

Forskningskravet

• Inriktas på väsentliga frågor

• Hålla hög kvalitet

• Kunskaper utvecklas och fördjupas

• Metoder förbättras

Individskyddskravet

= innebär att samhällets medlemmar har krav på

skydd mot otillbörlig insyn i t.ex.

- Livsförhållanden

- ej utsättas för psykisk eller fysisk skada

- förödmjukelse eller kränkning.

• Varken Forskningskravet eller

Individskyddskravet är absoluta utan måste

alltid vägas mot varandra.

Individskyddskravet: 4 huvudprinciper

1. Informationskravet

- Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella

forskningsuppgiftens syfte. Information kan vara mer eller mindre

detaljerad.

2. Samtyckeskravet

- Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin

medverkan

3. Konfidentialitetskravet

- Uppgifter om alla ingående personer skall ges största möjliga

konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt

att obehöriga inte kan ta del av dem.

4. Nyttjandekravet

- Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för

forskningsändamål

Hur långt får man gå? Vi har tittat på en mängd olika experiment som gjorts

inom socialpsykologin.

Diskutera kring de etiska och moraliska aspekterna

i dessa experiment: Är det rätt eller fel att

genomföra dessa experiment dvs. får man utsätta

människor för vad som helst för att vinna mer

kunskap om mänskligt beteende?

Skulle dessa experiment fått godkänt av det etiska

rådet idag?

Varför? Varför inte?

Ledarstilar och dess effekt på gruppen

Kurt Lewin – professor i psykologi Tyskland (1890-1947)

– Iowaexperiment: hur olika ledarstilar påverkar

gruppklimatet

• Bakgrunden till experimenten var den auktoritära uppfostran som

var förhärskande i samhället på 30-talet och som bland

praktiserades i Nazitysklands ungdomsförbund.

• Lewin ville testa sina teser:

1. Den auktoritära ledarstilen gör gruppmedlemmarna

passiva och miljön motverkar kreativitet

2. Den demokratiska ledarstilen leder till en bättre miljö,

större kreativitet och högre kvalitet

Tre olika ledarstilar

Vad tänker du när du läser:

1. Auktoritär ledare

2. Demokratisk ledare

3. Låt-gå ledare

Auktoritär - Auktoritet En auktoritet är en person: Som har stor kunskap eller erfarenhet inom ett område och som

därför har respekt med sig inom detta område

Synonymer till auktoritet: 1. Makt, myndighet 2. sakkunnig

,anseende, pondus, kapacitet, expert, specialist

Synonymer till auktoritär: maktfullkomlig, egenmäktig,

diktatorisk, icke-demokratisk, enväldig, befallande, myndig

Movietajm: METODER Dokumentär: Metoder

3 separata grupper av barn (förskoleklass)

1 fröken (Katie) spelar 3 olika roller a) Demokratisk ledare i första gruppen, b) Auktoritär ledare i andra gruppen, c) Låt gå ledare i tredje gruppen.

Syfte med filmen: Se hur en viss ledarstil påverkar stämning och resultat i en barngrupp

Titta på följande när ni ser filmen: 1. Stämde er syn på de olika ledarstilarna med hur fröken

Katie var i de tre olika rollerna? Vad stämde? Stämde inte?

2. Hur blev stämningen i de olika grupperna? Hur blev gruppklimatet?

3. Resultatet? Kvalitet? Kvantitet? Inget? ?

Kurt Lewin efter IOWA experimentet:

”Få upplevelser har gjort så stort

intryck på mig som att se barnens

ansiktsuttryck förändras under den

första dagen av auktoritärt

ledarskap. Den vänliga, öppna och

samarbetsvilliga gruppen, full av liv,

blev inom loppet av en halvtimme en

rätt apatisk samling människor utan

initiativförmåga”

Fundera och diskutera! • Finns det någon situation där:

A) Auktoritärt ledarskap passar bättre än andra ledarstilar?

B Demokratisk ledarskap passar bättre än andra ledarstilar?

C Låt Gå ledarskap passar bättre än andra ledarstilar?

• Vad har du för erfarenheter av de tre olika ledarstilarna?

Vilken ledarstil föredrar du? Varför?

• Hur ska en bra ledare vara?

- Skriv upp 10 egenskaper som en god ledare besitter

• Tror du de som levde under 1900-talets början hade

samma syn som du på vad som karaktäriserade ”den goda

ledaren”?

• Vad kännetecknar en dålig ledare?

• Är det enbart ledaren som skapar ett bra gruppklimat?

Lektajm – Tänk på tre djur!

1. Rangordna djuren.

Vilket tycker du bäst om, sämst?

2. Skriv en (1) egenskap på vart och ett av

dessa djur

a) Det djur du rangordnat som nummer 1:

Så som du tror att andra uppfattar dig

a) Djur nummer 2: Så som andra uppfattar

dig i verkligheten

a) Djur nummer 3: Så som du

verkligen är!