Spaning 18 19 2012

  • View
    225

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tema Bildkonst Spaning är en tidskrift om kulturarvet i Västmanland, som det såg ut igår och som det ser ut idag.

Text of Spaning 18 19 2012

  • 18-19/2012

    TEMA BILDKONST

    Vrde 50 :-

  • TIDSKRIFTEN SPANING

    TEMA BILDKONST

    Spaning r en tidskrift om kulturarvet i Vstmanland, som det sg ut igr och som det ser ut idag. Spaning villvara till hjlp och inspiration fr allasom p olika stt arbetar med att gra kulturarvet tillgngligt, knt ochlevande i Vstmanland, samtidigt somvi bjuder p kunskap, inspiration ochtips till alla dom som intresserar sig fr kulturarvet till vardags. Spaning ges ut av Vstmanlands lns museumoch Vstmanlands Hembygdsfrbundoch Fornminnesfrening.

    Vi hjlper dig att spana

    Omslagsbilder

    Framsida: Monica Hll, Spielplatz Heimat.

    Bilden r beskuren.

    Monica Hll / BUS 2012

    Baksida: Detalj av Elsa Celsing, Flicka i snig skog,Vsters Konstmuseum.

    > Det viktigaste just nu Ledaren. Att skapa r ndvndigt. Av CarlMagnus Gagge

    > Spegeln Gudabendad eller samhllskritiker. Av Lina Gatte Redin

    Fyra stt att vara konstnr. Av Kristina Mezei

    Vi behver nya modeller. Av Marie Bergdahl

    Vrt en egen resa. Av John Rothlind

    Konstnrsingenjr i domkyrkan. Av Linda Fagerstrm

    Knner du Engelsbergsmlarna? Av Karin Larsson

    Tre Synvillor. Av Julia Unge Srling

    Grakverkstan ger nya drivkrafter. Av Lina Nordenstrm och Lars Nyberg

    Ivan Aguli vgledarens tjnare. Av Viveca Wessel

    Konstnr i hemlighet. Av Olle Nessle

    Resan har bara brjat. Av MarieLouise Larsson Walln

    Rdda den oentliga konsten! Av Yvonne Busk

    Temporart: Konst i farten. Av Yvonne Busk

    KAZ Galleri. Av Jan Johansson

    > Experten Visuella vitaminer. Av Kristina Mezei

    > Utflykten Konstsafari i Vstmanland. Av Maria Mellgren

    > Spanaren Konst som berr. Av Cia Rimm

    > Projektnytt Hr fr man! Av Tony Lorenzi

    > Ur litteraturen Aguli. Av Ingemar Leckius

    > Ur samlingarna Konst av kvinnor. Av Eva Borgegrd

    > Frn freningarna Testa en konstfrening!

    > Konst i Vstmanland

    3481214162022242731333639414346505354566062

    INNEHLL

    1 notiser1 Frn framtiden1 Aktuellt1 Pris och berm

    2 Frn maktens korridorer3 Utstllningar3 Nya bcker7 Redaktionsruta

  • 3D E T V I K T I G A S T E J U S T N U

    BILDKONSTEN R EN DEL AV SAMHLLET. Den utvas avkonstnrer som mter publik och r drigenom en del av ettsocialt sammanhang. Konst kan ibland upplevas som sluten,men samhllet har alltid tillgng till konsten i utstllnings-lokaler, i offentliga rum och p sociala mtesplatser. Konstenspeglar de tankevrldar som finns i en tid och ett samhlle,ofta fre andra, som en barometer p frndring.

    INOM KULTURPOLITIKEN r tilltron dock inte s stor till attkonsten av egen kraft kan vara samhllsnyttig. Istllet lyftskonstens nytta fram och ses d som ett redskap fr att lsaproblem inom olika samhllsomrden. Nyttoargumentenanvnds fr att rttfrdiga konsten och placera den i sam-hllets tjnst.

    VISST HAR KONSTNRERNA EN VIKTIG ROLL att spela ochkonsten har betydelse fr barns och ungas utveckling, frhlsa, fr kulturell mngfald, fr mnniskors vlbefinnande,fr livskvalitet, fr att kommunicera och fr att frbttrasamhllet.

    MEN R DET INTE S ATT KONST I GRUNDEN handlar omskapande? Nr konst skapas r det frga om en process, ettskande som gr det lttare att frst. Skapandet r en delav processen, en kvalitativ arbetsmetod, som i likhet med vetenskaplig forskning skulle kunna renodlas och utvecklas.Med ett sdant synstt skulle konsten vara en resurs och fen strre betydelse fr samhllets frndring och utveckling.

    SAMMANFATTNINGSVIS r det allts inte frga om konstenfr konstens egen skull, inte konsten som redskap fr sam-hllsnyttan utan att det r det konstnrliga skapandet som isig r nyttigt och ndvndigt. Fr att kunna existera och ut-vecklas r dock konsten starkt beroende av samhllets std

    och intresse. Stdet till bildkonsten kommer bde frn privatoch offentlig sektor, men det offentliga stdet fr bildkonstr lgt jmfrt med dans och teater. Samhllet mste nu istrre utstrckning n tidigare utnyttja, sttta och utvecklakonsten och de konstnrliga uttrycksformerna.

    I DETTA NUMMER av Spaning vill vi fokusera p konstensoch konstnrernas villkor. Vi vill ocks ge ngra kultur-historiska perspektiv p mnet och bertta om aktuella projekt i Vstmanlands ln.

    Carl-Magnus Gagge, Landsantikvarie/Lnsmuseichef

    Att skapa r ndvndigt

    FOTO

    : LA

    SSE

    FRED

    RIKS

    SON

  • 4Gudabendad eller samhllskritikerAv Lina Gatte Redin

    r det konst att sl snder en tunnelbanevagn eller att fejka en psykos och bli tvngs-omhndertagen? Frgan stlldes till mig p en middag fr ett par r sedan. Min bords-granne var lite provocerad d han ftt reda p att jag hade lst konstvetenskap. Frst blevjag lite stlld, men sedan svarade jag att konceptkonst har konstnrer arbetat med ndasedan 1917 d Marcel Duchamp stllde ut en pissoar Fontn. Diskussionen som fljdehandlade inte s mycket om smak, utan mer om frgan: Kan vad som helst vara konst?

    VI BR SNARARE STLLA FRGAN vad som inte r ett mnefr konsten. Mnga konstnrer arbetar grnsverskridande,med flera uttryck och media, sllan trogna en viss teknik ellergenre. Det som frmodligen provocerar r att konstnren grngot till konst, en handling som mnga gnger avviker frnvr gngse frestllning om hantverk och skicklighet.

    ANTIKENS FILOSOFER skrev om den inspirerade konstnrensom skapade efter musernas ingivelse. Konstnren var beg-vad med ett kreativt skapande, men ansgs inte verka frittutifrn sin egen fantasi utan var ett slags sprkrr frhgre makter. Uppfattningen levde kvar ven efter kristen-domens intg, med Gud som den skapande ingivelsen. Defantastiska verken som blev till inom kyrkans vrld, till exempel Gentaltaret och Sixtinska kapellet, betraktades inte som en enskild konstnrs bragd utan som en sorts frlng-ning av Skaparen sjlv.

    DE STORA MSTARNA frn medeltid, renssans och barock,som Giotto, Michelangelo och Rembrandt, var inte konstn-rer i modern mening. De sgs snarare som hgt eftertraktadehantverkare som ndde ryktbarhet genom teknisk skicklig-het. De verkade p uppdrag och deras uppgift var att av-bilda s troget som mjligt. De producerade verk med motivsom deras bestllare, det vill sga kyrkan, adeln och kunga-husen, nskade. P samma stt som bokbindaren eller snick-aren var experter inom sina hantverk arbetade konstnreninom sitt skr, med en egen verkstad och en skara av lr-lingar, som i sin tur blev mstare och frde hantverket vidare.

    SPEGELN

    >>>

    > "Fontn" Marcel Duchamp 1917/1963

    FOTO

    : MO

    DER

    NA

    MU

    SEET

    / T

    ERJE

    ST

    LIN

    G

  • 5

  • 6UNDER 1700TALETS ANDRA HLFT trdde den moderneromantiske konstnren fram. Under upplysningen och hu-manismen riktades blicken t ett individuellt skapande, droriginaliteten fick en betydande roll. En stor konstnr ska-pade ngot unikt vilket ingen kunde imitera eller efterlikna.ven detta sgs som ett slags Gudsingivelse, men konstnrenbrjade betraktas som ett gudabendat geni. Under dennatid frndrades ven bildsprket och motiven. Frn att havarit ett troget avbildande berikades nu konstverken med ettpersonligt innehll och undertecknades med konstnrens sig-natur - ngot som tidigare inte varit srskilt framtrdande.Frn att ha avbildat naturen s som den r skapad blevkonstnren, under den romantiska epoken, sjlv en skapare.

    RUNT SEKELSKIFTET mellan 1700- och 1800-tal, d det mo-derna samhllet brjade vxa fram, uppstod det modernakonstbegreppet. Konsten vrdesattes utifrn den estetiskaupplevelsen och den mnskliga frmgan att formulera vrl-den p nya unika stt. Akademierna grundades och allt flerutbildade sig till konstnrer. Artisten var inte lngre en delav skrvsendet utan ingick i en utbildad konstnrskr. mnena var mleri, skulptur och senare ven grafik.

    UNDER 1800TALET flyttade konsten in i gallerierna och deborgerliga salongerna. Dagens konstmarknad fddes och ettnytt urbant samhlle, en stadskultur tog form, ppen fr ny-tnkande. Det mlande geniet, grna p randen till galen-skap, uppskattades som en excentrisk samhllsfigur. Hanhade frmga att kliva utanfr och betrakta sin omvrld, enoutsider, en bohem som varken ville flja konstens eller sam-hllets normer. En frestllning som levt kvar till vra dagar.Konstnren r ett manligt geni, de kvinnliga konstnrerna ri stort sett frnvarande i konsthistorien.

    DEN MODERNA KONSTNRSMYTEN blomstrade. Konstkritikenhade en betydande roll i lanseringen av den geniale konst-nren och visade p nya kriterier fr vad som ansgs varanyskapande och kta. kta konst var ngonting nytt, tillskillnad frn det gamla hantverket, det traditionella. Konstenervrade en bredare publik och med den uppstod den storakretsen av konstsamlare. Konstnrsrollen frndrades mar-kant och konstnrerna kom att verka i en betydligt hrdarekonkurrens.

    UNDER MODERNISMEN och 1900-talets frsta hlft strvadekonsten efter den rena enkla formen fri frn historiskakrav och ideal och avantgardet uppstod. Det var inte baradet unika utan ocks det revolutionra som kom i centrum.Konsten blev allt mer abstrakt, esoterisk och intellektuelloch refererade till slut bara till sig sjlv. Trots att man ifrga-satte romantiken och dess knslokult vxte en ny genikultfram dr en konstnr som Jackson Pollock kunde sga: Jagmlar inte natur. Jag r natur.

    KONSTNRENS ROLL har frndrats under historien. Vi kanse ytterligare en frndring d konstnrer r mer samhlls-kritiskt inriktade, undersker och analyserar sin omgivningsom forskare. De arbetar p den globala marknaden likt entreprenrer. Uttrycken och ingngarna r mnga. En delarbetar konceptuellt utifrn en id, som till exempel LarsVilks gr i sin underskning av yttrandefrihet och juridik,medan andra sker sig till det figurativa, till hantverket ochdess olika tekniker i en nstan absurd tidstrogenhet som dennorske mlaren Odd Nerdrum i sitt renssansmleri. Dethandlar med andra ord om vldigt skiftande konstnr