72
18-19/2012 TEMA BILDKONST Värde 50 :-

Spaning 18 19 2012

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tema Bildkonst Spaning är en tidskrift om kulturarvet i Västmanland, som det såg ut igår och som det ser ut idag.

Citation preview

Page 1: Spaning 18 19 2012

18-19/2012

TEMA BILDKONST

Värde 50 :-

Page 2: Spaning 18 19 2012

TIDSKRIFTEN SPANING

TEMA BILDKONST

Spaning är en tidskrift om kulturarvet i Västmanland, som det såg ut igår och som det ser ut idag. Spaning villvara till hjälp och inspiration för allasom på olika sätt arbetar med att göra kulturarvet tillgängligt, känt ochlevande i Västmanland, samtidigt somvi bjuder på kunskap, inspiration ochtips till alla dom som intresserar sig för kulturarvet till vardags. Spaning ges ut av Västmanlands läns museumoch Västmanlands Hembygdsförbundoch Fornminnesförening.

Vi hjälper dig att spana

Omslagsbilder

Framsida: Monica Höll, Spielplatz Heimat.

Bilden är beskuren.

© Monica Höll / BUS 2012

Baksida: Detalj av Elsa Celsing, Flicka i snöig skog,Västerås Konstmuseum.

> Det viktigaste just nu Ledaren. Att skapa är nödvändigt. Av CarlMagnus Gagge

> Spegeln Gudabenådad eller samhällskritiker. Av Lina Gatte Redin

Fyra sätt att vara konstnär. Av Kristina Mezei

Vi behöver nya modeller. Av Marie Bergdahl

Värt en egen resa. Av John Rothlind

Konstnärsingenjör i domkyrkan. Av Linda Fagerström

Känner du Engelsbergsmålarna? Av Karin Larsson

Tre ”Synvillor”. Av Julia Unge Sörling

Grafikverkstan ger nya drivkrafter. Av Lina Nordenström och Lars Nyberg

Ivan Aguéli vägledarens tjänare. Av Viveca Wessel

Konstnär i hemlighet. Av Olle Nessle

Resan har bara börjat. Av MarieLouise Larsson Wallén

Rädda den offentliga konsten! Av Yvonne Busk

Temporart: Konst i farten. Av Yvonne Busk

KAZ Galleri. Av Jan Å Johansson

> Experten Visuella vitaminer. Av Kristina Mezei

> Utflykten Konstsafari i Västmanland. Av Maria Mellgren

> Spanaren Konst som berör. Av Cia Rimmö

> Projektnytt Här får man! Av Tony Lorenzi

> Ur litteraturen Aguéli. Av Ingemar Leckius

> Ur samlingarna Konst av kvinnor. Av Eva Borgegård

> Från föreningarna Testa en konstförening!

> Konst i Västmanland

348

1214162022242731333639414346505354566062

INNEHÅLL

1 notiser1 Från framtiden1 Aktuellt1 Pris och beröm

2 Från maktens korridorer3 Utställningar3 Nya böcker7 Redaktionsruta

Page 3: Spaning 18 19 2012

3

D E T V I K T I G A S T E J U S T N U

BILDKONSTEN ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET. Den utövas avkonstnärer som möter publik och är därigenom en del av ettsocialt sammanhang. Konst kan ibland upplevas som sluten,men samhället har alltid tillgång till konsten i utställnings-lokaler, i offentliga rum och på sociala mötesplatser. Konstenspeglar de tankevärldar som finns i en tid och ett samhälle,ofta före andra, som en barometer på förändring.

INOM KULTURPOLITIKEN är tilltron dock inte så stor till attkonsten av egen kraft kan vara samhällsnyttig. Istället lyftskonstens nytta fram och ses då som ett redskap för att lösaproblem inom olika samhällsområden. Nyttoargumentenanvänds för att rättfärdiga konsten och placera den i sam-hällets tjänst.

VISST HAR KONSTNÄRERNA EN VIKTIG ROLL att spela ochkonsten har betydelse för barns och ungas utveckling, förhälsa, för kulturell mångfald, för människors välbefinnande,för livskvalitet, för att kommunicera och för att förbättrasamhället.

MEN ÄR DET INTE SÅ ATT KONST I GRUNDEN handlar omskapande? När konst skapas är det fråga om en process, ettsökande som gör det lättare att förstå. Skapandet är en delav processen, en kvalitativ arbetsmetod, som i likhet med vetenskaplig forskning skulle kunna renodlas och utvecklas.Med ett sådant synsätt skulle konsten vara en resurs och fåen större betydelse för samhällets förändring och utveckling.

SAMMANFATTNINGSVIS är det alltså inte fråga om konstenför konstens egen skull, inte konsten som redskap för sam-hällsnyttan utan att det är det konstnärliga skapandet som isig är nyttigt och nödvändigt. För att kunna existera och ut-vecklas är dock konsten starkt beroende av samhällets stöd

och intresse. Stödet till bildkonsten kommer både från privatoch offentlig sektor, men det offentliga stödet för bildkonstär lågt jämfört med dans och teater. Samhället måste nu istörre utsträckning än tidigare utnyttja, stötta och utvecklakonsten och de konstnärliga uttrycksformerna.

I DETTA NUMMER av Spaning vill vi fokusera på konstensoch konstnärernas villkor. Vi vill också ge några kultur-historiska perspektiv på ämnet och berätta om aktuella projekt i Västmanlands län.

Carl-Magnus Gagge, Landsantikvarie/Länsmuseichef

Att skapa är nödvändigt

FOTO

: LA

SSE

FRED

RIKS

SON

Page 4: Spaning 18 19 2012

4

Gudabenådad eller samhällskritikerAv Lina Gatte Redin

Är det konst att slå sönder en tunnelbanevagn eller att ”fejka” en psykos och bli tvångs-omhändertagen? Frågan ställdes till mig på en middag för ett par år sedan. Min bords-granne var lite provocerad då han fått reda på att jag hade läst konstvetenskap. Först blevjag lite ställd, men sedan svarade jag att konceptkonst har konstnärer arbetat med ändasedan 1917 då Marcel Duchamp ställde ut en pissoar ”Fontän”. Diskussionen som följdehandlade inte så mycket om smak, utan mer om frågan: Kan vad som helst vara konst?

VI BÖR SNARARE STÄLLA FRÅGAN vad som inte är ett ämneför konsten. Många konstnärer arbetar gränsöverskridande,med flera uttryck och media, sällan trogna en viss teknik ellergenre. Det som förmodligen provocerar är att konstnären görnågot till konst, en handling som många gånger avviker frånvår gängse föreställning om hantverk och skicklighet.

ANTIKENS FILOSOFER skrev om den inspirerade konstnärensom skapade efter musernas ingivelse. Konstnären var begå-vad med ett kreativt skapande, men ansågs inte verka frittutifrån sin egen fantasi utan var ett slags ”språkrör” förhögre makter. Uppfattningen levde kvar även efter kristen-domens intåg, med Gud som den skapande ingivelsen. Defantastiska verken som blev till inom kyrkans värld, till exempel Gentaltaret och Sixtinska kapellet, betraktades inte som en enskild konstnärs bragd utan som en sorts förläng-ning av Skaparen själv.

DE STORA MÄSTARNA från medeltid, renässans och barock,som Giotto, Michelangelo och Rembrandt, var inte konstnä-rer i modern mening. De sågs snarare som högt eftertraktadehantverkare som nådde ryktbarhet genom teknisk skicklig-het. De verkade på uppdrag och deras uppgift var att av-bilda så troget som möjligt. De producerade verk med motivsom deras beställare, det vill säga kyrkan, adeln och kunga-husen, önskade. På samma sätt som bokbindaren eller snick-aren var experter inom sina hantverk arbetade konstnäreninom sitt skrå, med en egen verkstad och en skara av lär-lingar, som i sin tur blev mästare och förde hantverket vidare.

SPEGELN

>>>

> "Fontän" Marcel Duchamp 1917/1963

FOTO

: MO

DER

NA

MU

SEET

/ T

ERJE

ÖST

LIN

G

Page 5: Spaning 18 19 2012

5

Page 6: Spaning 18 19 2012

6

UNDER 1700TALETS ANDRA HÄLFT trädde den ”moderne”romantiske konstnären fram. Under upplysningen och hu-manismen riktades blicken åt ett individuellt skapande, däroriginaliteten fick en betydande roll. En stor konstnär ska-pade något unikt vilket ingen kunde imitera eller efterlikna.Även detta sågs som ett slags Gudsingivelse, men konstnärenbörjade betraktas som ett gudabenådat geni. Under dennatid förändrades även bildspråket och motiven. Från att havarit ett troget avbildande berikades nu konstverken med ettpersonligt innehåll och undertecknades med konstnärens sig-natur - något som tidigare inte varit särskilt framträdande.Från att ha avbildat naturen så som den är skapad blevkonstnären, under den romantiska epoken, själv en skapare.

RUNT SEKELSKIFTET mellan 1700- och 1800-tal, då det mo-derna samhället började växa fram, uppstod det modernakonstbegreppet. Konsten värdesattes utifrån den estetiskaupplevelsen och den mänskliga förmågan att formulera värl-den på nya unika sätt. Akademierna grundades och allt flerutbildade sig till konstnärer. Artisten var inte längre en delav skråväsendet utan ingick i en utbildad konstnärskår. Ämnena var måleri, skulptur och senare även grafik.

UNDER 1800TALET flyttade konsten in i gallerierna och deborgerliga salongerna. Dagens konstmarknad föddes och ettnytt urbant samhälle, en stadskultur tog form, öppen för ny-tänkande. Det målande geniet, gärna på randen till galen-skap, uppskattades som en excentrisk samhällsfigur. Hanhade förmåga att kliva utanför och betrakta sin omvärld, enoutsider, en bohem som varken ville följa konstens eller sam-hällets normer. En föreställning som levt kvar till våra dagar.Konstnären är ett manligt geni, de kvinnliga konstnärerna äri stort sett frånvarande i konsthistorien.

DEN MODERNA KONSTNÄRSMYTEN blomstrade. Konstkritikenhade en betydande roll i ”lanseringen” av den geniale konst-nären och visade på nya kriterier för vad som ansågs varanyskapande och äkta. ”Äkta konst” var någonting nytt, tillskillnad från det gamla hantverket, det traditionella. Konstenerövrade en bredare publik och med den uppstod den storakretsen av konstsamlare. Konstnärsrollen förändrades mar-kant och konstnärerna kom att verka i en betydligt hårdarekonkurrens.

UNDER MODERNISMEN och 1900-talets första hälft strävadekonsten efter den rena enkla formen – fri från historiskakrav och ideal – och avantgardet uppstod. Det var inte baradet unika utan också det revolutionära som kom i centrum.Konsten blev allt mer abstrakt, esoterisk och intellektuelloch refererade till slut bara till sig själv. Trots att man ifråga-satte romantiken och dess känslokult växte en ny genikultfram där en konstnär som Jackson Pollock kunde säga: ”Jagmålar inte natur. Jag är natur”.

KONSTNÄRENS ROLL har förändrats under historien. Vi kanse ytterligare en förändring då konstnärer är mer samhälls-kritiskt inriktade, undersöker och analyserar sin omgivningsom forskare. De arbetar på den globala marknaden likt entreprenörer. Uttrycken och ingångarna är många. En delarbetar konceptuellt utifrån en idé, som till exempel LarsVilks gör i sin undersökning av yttrandefrihet och juridik,medan andra söker sig till det figurativa, till hantverket ochdess olika tekniker i en nästan absurd tidstrogenhet som dennorske målaren Odd Nerdrum i sitt renässansmåleri. Dethandlar med andra ord om väldigt skiftande konstnärligauttryck som verkar sida vid sida. Så svaret på frågan vidmiddagsbordet om det är konst att undersöka psykiatrin pådet sätt som konstfackeleven Anna Odell gjorde 2009 ärsvaret: Ja, det är konst, eftersom konsten just väcker denfrågan!

SPEGELN

”Konstnären är ett manligt geni, de kvinnliga konstnärerna är i stort sett frånvarande

i konsthistorien.”

> Mathilde Wigert-Österlund (1873-1943) med målning föreställande Engelsbergs hytta ca 1900. FO

TO: U

PPSA

LA U

NIV

ERSI

TETS

BIBL

IOTE

K.

FOTO

: BIL

DER

BEN

KT I

ORS

A/V

LM

Page 7: Spaning 18 19 2012

7

Page 8: Spaning 18 19 2012

8

SPEGELN

Fyra sätt att vara

konstnärAv Kristina Mezei

Page 9: Spaning 18 19 2012

9

SPEGELN

ÄN I DAG FINNS EN FÖRVÄNTAN på stor hantverksskicklig-het hos konstnären. Delaktighet i rätta kretsar och i nätverktycks alltid ha underlättat att hitta uppdrag, att få uppskatt-ning och ekonomisk utdelning. Erfarenhet och utbildninghar länge setts som värdefulla kunskaper, förebildliga förkommande generationer: att vara lärare blir då en del ikonstnärsyrket. Kärleken till måleriet kan ställa stora kravpå egen frihet och oberoende – konstnären väljer att sökasin inkomst på andra håll.

INSIKTER AV DETTA SLAG har legat bakom valet av konst-närer när Kristina Mezei för Spanings räkning kontaktadefyra konstnärer med anknytning till Västmanlands län.Kent Iwemyr är nationellt och internationellt etablerad. Maria Koolen Hellmin arbetar mycket med offentliga gestaltningsuppdrag. Maria Sewerin fortsätter att måla efterexamen från Konsthögskolan, men går samtidigt en ny utbildning som bibliotekarie. Jakob Ojanen i sin tur arbetarvid sidan om sitt måleri även som lärare på en konstskola.

< Maria Koolen Hellmin i färd med att slipa på det som ska bli ett romkorn.

>>>MARIA KOOLEN HELLMIN

Arbetssätt, idéerArbetar ofta med större sammanhängande uppdrag ellerprojekt. Mycket tid ägnas åt planering, projektering det villsäga rent administrativt jobb. Skissarbete, modellbyggande,materialtest görs oftast i ateljén i Stockholm. Större grövrejobb som kräver mer utrymme görs i ateljén utanför Skinn-skatteberg, med möjlighet att jobba utomhus och goda före-tagskontakter runt om i trakten.

Idé- och konceptarbete pågår hela tiden. Jag har en obändigenvis lust att skapa poesi mitt in i det vardagligaste vardagliga!

Kontakt med konstlivetHar en hemsida. Skickar ut vernissagekort. Ser många ut-ställningar, träffar många konstnärer och andra ”aktörer” ikonstlivet, som vänner, kollegor och samarbetspartners. Definns lika mycket i andra branscher; arkitekter, landskapsar-kitekter, ljusdesigners, konstruktörer, företag av olika slag.

Inkomst och företagsamhetSedan 3-4 år tillbaka kommer min huvudsakliga inkomst framför allt från offentliga uppdrag, en mindre del från för-

säljning. Jag har enskild firma som jag startade direkt efter avslutad utbildning. Min verksamhet är momsbelagd. I vissaperioder betalar jag skatt även som arbetsgivare då jag an-ställer assistenter. Dessutom arbetar jag även som konsultoch konstnärlig rådgivare för Storstockholm Lokaltrafik ochStockholms läns landsting.

CVFödd 1958.

Utbildning: Bl a på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Tre viktiga utställningar: Galeria Studio Kulturpalatset,Warszawa, Polen, 2004, Konstakademien, Stockholm, 2009och Storkyrkan, Stockholm, 2010.

Gör just nu: Bl a konstprojekt för äldreboende i Kiruna,projektering av projekt för Carl Malmsten Furniture Designvid Linköpings Universitet Lidingö Sthlm, ett samarbete medStatens konstråd, arkitekter, landskapsarkitekt m fl. Färdig-ställande av större konstprojekt i flera delar till staden Mandal i södra Norge.

Att vara konstnär idag handlar om så mycket mer än den traditionella konstnärsrollen.

FOTO

: FRA

NS

KOO

LEN

FOTO

: PRI

VAT

Page 10: Spaning 18 19 2012

10

SPEGELN

MARIA SEWERIN

Arbetssätt, idéerJag vidareutbildar mig inom ämnet biblioteks- och informa-tionsvetenskap på halvfart distans. Med mitt konstnärskaparbetar jag koncentrerat under sommaren (juni, juli och au-gusti) heltid. Under terminerna försöker jag måla på kvarts-fart under kvällar och helger. Jag har ett arbetsrum i hemmetdär jag målar. Anledningen till att jag håller på med konst äratt det är jätteroligt och att jag mår bra av att få uttrycka mig.

Kontakt med konstlivetJag har en hemsida och ett Facebook-konto. Eftersom jagstuderar på distans har vi en egen kurssida. I övrigt droppardet in en hel del inbjudningar till vernissager och events somhar konstanknytning. Jag har några trogna kollegor som jaghåller kontakt med. Vi har även gjort grupputställningar till-sammans.

Inkomst och företagsamhetJag är inte beroende av att sälja tack vare att jag timvikarie-rar som biblioteksassistent. I framtiden hoppas jag att få endeltidstjänst som bibliotekarie. Givetvis påverkar studiernaoch timvikarierandet mina konstnärliga insatser. Jag har bli-vit bra på att fokusera, att snabbt ställa om, plus att ha tåla-mod och stå ut med att det går lite långsammare ibland.

CVFödd 1980.

Utbildning: Västerås konstskola 1999-2001, Kungligakonsthögskolan fri konst 300 hp 2004-2009. Linnéuniversi-tetet biblioteks- och informationsvetenskap 180 hp 2010 –avslutas 2013.

Tre viktiga utställningar: KAZ Galleri, Västerås 2010, Cen-tralgalleriet, Gävle 2011 och Tyresö konsthall (tillsammansmed Lotta Smed och Lotta Sjöborg) 2011.

Gör just nu: målar, pluggar och jobbar. Vill få ihop materialtill två utställningar 2013.

Arbetssätt, idéerMina bilder börjar nästan alltid med en idé som dyker upp ihuvudet, ofta något jag sett eller upplevt tidigare. Fortsättermed att göra en enkel skiss eller kladda ner några ord på ettpapper, tills det åter blir dags att plocka fram dem. Jag harända sedan jag började måla varit på samma plats, alltså denlilla studio jag har i en del av det gamla huset som jag bor i.Att bli konstnär är aldrig något jag gått och drömt om. Jaghade turen att 1992 träffa den då unge galleristen MagnusKarlsson som hade ett nyöppnat galleri i Västerås. Han kon-taktade mig efter att ha sett mina målningar på Liljevalchsvårsalong.

Kontakt med konstlivetMarknadsföringen ansvarar mina gallerister för. Jag jobbarmed i huvudsak tre gallerier i Sverige, Tyskland och Italien.

Inkomst och företagsamhetMålar i samma utsträckning som alla tidigare år. Det ärklart att det är bra att sälja någon målning ibland fast nu-mera är jag pensionär.

CVFödd 1944, bott större delen av mitt liv i Hallstahammar.

Utbildning: Två års förberedande konstskola. Konstfack,högskoleutbildning tre år.

Tre viktiga utställningar: Galleri Magnus Karlsson, Västerås, Galleri Jochen Hempel i Berlin och Galleria Salvatore & Caroline Ala i Milano.

Gör just nu: arbetar med utställningar på Galleri Leger iMalmö med början 25 maj och på Galleri Magnus Karlsson i Stockholm.

KENT IWEMYR

FOTO

: HA

RRI V

RETH

ED

FOTO

: PRI

VAT

Page 11: Spaning 18 19 2012

11

SPEGELN

JAKOB OJANEN

Arbetssätt, idéerJag jobbar huvudsakligen i min ateljé med det praktiska ar-betet. Men det är alltid en pågående process där tankar ochformuleringar ständigt uppkommer. Oftast är det högst var-dagliga företeelser som jag tar till mig och försöker omför-handla i ateljén.

Kontakt med konstlivetDe flesta av mina vänner och bekanta jobbar på olika sättmed konst så jag har snarare svårt att komma ifrån konstli-vet. Jag tycker det är svårt med marknadsföring och nätver-kande.

Just nu försöker jag fokusera den tid jag har på mitt ateljé-arbete. Jag är inne i en skapande process och den måste fåden tid den behöver om det ska bli bra. Då har jag inte tidatt jaga utställningar och det kan nog bli lite fel och försökamarknadsföra något man själv inte vet vart det är på väg.Det kanske känns annorlunda när den här pågående proces-sen fått fortgå och kommit till ett slags avslut. Då kanske jagkänner att jag måste få ut mina grejer så de får kommuniceramed omvärlden.

De flesta av mina vänner är ju själva konstnärer så jag haralltid nära till konstnärskollegor och diskutera med. Jag job-bar inte exklusivt med någon gallerist för tillfället men i bör-jan av 2013 har jag en inbokad utställning på KAZ galleri iVästerås där jag tidigare har ställt ut.

Inkomst och företagsamhetJag jobbar 50 procent på Systembolaget och 20 procentsom lärare på Västerås Konstskola. Det är en hel del pyss-lande för att få ihop det med den egna verksamheten somjag driver som enskild firma.

Det som är fördelen med så mycket övrigt jobb är att jaginte behöver vara beroende av att sälja x antal målningarvarje månad. Det tror jag skulle vara hämmande för minkonstnärliga och språkliga utveckling. Men det är klart enbalansgång mellan tid och pengar.

Det är väldigt givande att jobba på Konstskolan, jag harbörjat ifrågasätta mitt egna arbete på ett konstruktivt vis närman hela tiden ställs inför elevarbeten som man förväntas gekonstruktiv kritik på.

CVFödd 1980.

Utbildning: Konstfack, Magister i Konst, 2008. Gerlesborg-skolan i Stockholm 2002-03. Västerås Konstskola 2000-02.

Tre viktiga utställningar: grupputställning på Fotografiska,Stockholm, 2010, Galleri KAZ, Västerås, 2010 och Brand-strom, Stockholm, 2009.

Gör just nu: nya målningar i ateljén och arbetar som konst-lärare på Västerås Konstskola. I höstas var jag klar med ettoffentligt gestaltningsuppdrag på en skola i Älvsjö, Stockholm.

”Idé- och konceptarbete pågår hela tiden. Jag har en obändig envis lust att skapa poesi mitt in i det vardagligaste vardagliga!”

MARIA KOOLEN HELLMIN

FOTO

: PRI

VAT

Page 12: Spaning 18 19 2012

12

SPEGELN

Vi behöver nyamodellerAv Marie Bergdahl

Redan från antiken har konstnärens behov av att få skapa fritt och uppdragsgivarens öns-kan att konsten ska göra nytta för någon eller något varit ett hett ämne. De samtida konst-närerna, till skillnad från den traditionella, arbetar på en bred arena, med installationer,performances och i olika medier utifrån ett idébaserat koncept. Den konstnärliga kom-petensen efterfrågas alltmer av både privat och offentlig sektor och konstnärer kan verkasom föreläsare, projektledare, strateger och konsulter.

BILD OCH FORMKONSTENS infrastruktur är mångfacetteradoch består, förutom av konstnärerna, av en mängd olika spe-lare; föreningar, nätverk, konstnärsgrupper, museer, offent-liga och privata konsthallar, privatägda och konstnärsdrivnagallerier. Många utställningsarrangörer arbetar ideellt ochett flertal konstnärer arbetar utan ersättning vid utställning-ar. Numera finns det ett statligt avtal, som ska garantera er-sättning till konstnärerna, MU-avtalet (medverkande och ut-ställningsersättning). Konstnärernas Riksorganisation (KRO)och de regionala konstkonsulenterna i Sverige arbetar medimplementeringen av avtalet också till regioner och kommuner.

DENNA BROKIGA och splittrade infrastruktur och mängdenav ideella åtaganden försämrar överblicken och bidrar till ensvag röst i striden om ökade offentliga resurser. Enligt Kul-turrådets rapport ”Bild och form 2009” är det offentligastödet lågt om man jämför med dansen och teatern.

I DE TRE STORSTADSREGIONERNA Stockholm, Göteborg ochMalmö finns närmare hälften av landets utställningsarrangö-rer. Här görs tre fjärdedelar av de cirka tre miljoner utställ-ningsbesöken. I Västmanlands län är Västerås konstmuseumden största arrangören. Flertalet utställningsarrangörer ärideella föreningar med ett folkbildande och konstfrämjandesyfte. Den största är Sveriges Konstföreningar Västmanland.Sammantaget finns det tjugosex utställningsarrangörer ilänet. De flesta av dem har mellan fem och tio tusen be-sökare per år.

EN KONSTUTSTÄLLNINGS KOSTNADER innefattar, utöver er-sättning till konstnären, utgifter för transport, teknik, lokaloch marknadsföring, samt kostnader för den konstpedago-giska verksamheten, riktade i första hand till barn och unga.Det sistnämnda gäller främst utställningsarrangörer som haroffentliga medel. Konst och kultur för, av och med barn och

Page 13: Spaning 18 19 2012

13

SPEGELN

unga är ett viktigt kulturpolitiskt mål. Det behövs också ettkrafttag inom skolan. I vår samtid omges vi dagligen av ettflöde av bilder, som vi behöver lära oss att tolka, för att bättreförstå vår omvärld.

EN BLIVANDE KONSTNÄR föds någonstans… och börjar utövasitt konstnärskap någonstans. Det är centralt att arbeta föratt människor får möjlighet till eget skapande och till utställ-ningsmöjligheter i sin hemtrakt. Kreativitet är grunden tillkonstnärskapet men också till entreprenörskapet. Att byggahållbara strukturer inom besöksnäringen och stödja kultu-rella och kreativa näringar bidrar till utvecklingen.

Genom en tydlig regional kulturpolitik (och varför inte enkonstpolitik?), som visar på konstens betydelser i samhälls-utvecklingen, spelar län och regioner huvudroller vad gällerbild- och formkonstens möjligheter till ökade resurser. Kom-munikationsvägarna är betydelsefulla, till kommuner, insti-tutioner, organisationer och andra. Nya samverkansmodellerär nyckeln.

Konsten har flera betydelser, för varje människa som upp-lever den, för konstnären själv, för konstverket i sig självt,men också för hälsan och för ekonomisk och social tillväxt.Konst speglar våra liv. Vi behöver den, som både fri och nyttig.

v Vernissage för en utställning med verk av Anne-Karin Furunes på Västerås Konstmuseum 2012.

”Konst speglar våra liv. Vi behöver den, som både fri och nyttig.”

Ann

eKa

rin F

urun

es, P

ortr

aits

of P

ictu

res

Port

rait

40 ©

Ann

eKa

rin F

urun

es /

BU

S 20

12

FOTO

: ELI

SABE

TH B

LEN

NO

W C

ALÄ

LV

Page 14: Spaning 18 19 2012

14

Värt en egen resaAv John Rothlind

Västerås domkyrka är en av de kyrkor i landet där flest altarskåp har bevarats. De utgör medeltidens mest praktfulla och komplexa konstverk - allkonstverk bestående av bådemåleri och skulptur. Skåpen utgjorde en gemensam blickpunkt och fond under mässan.Med dem fanns förutsättningar för en berättande scenografi med framställningar ur Kristipassions- och frälsningshistoria. Altarskåpen var genom sina dörrar "förvandlingsbara".

HÖGALTARSKÅPET, som skänktes till kyrkan år 1516 av riks-föreståndaren Sten Sture d y och hans hustru Kristina, är ettav de mest komplexa altarskåpen, med sidor för festdagar,söndagar och vardagar. Under fastan doldes det helt av enfasteduk - en ridå i dova färger.

Högaltarskåpets vardagssida visar i mitten enligt mitt tolk-ningsförslag, tillbedjan inför ett skrin med Västmanlandsapostel S:t Davids reliker. En präst har lyft fram relikskrinetur nischen i altarskåpets predella eller sockel – mycket på-minnande om den verkliga sockeln som Stureskåpet är ställtpå. I Antwerpen, där altarskåpet tillverkades, försöktekonstnären på distans gestalta scenen i Västerås domkyrkamed präster och knäfallande hjälpsökande. Att S:t David avMunktorp verkligen skrinlagts i Västerås har ifrågasatts menett trovärdigt vittne finns - Olaus Petri minns själv händelsenmed ogillande. Vid riksdagen i Västerås 1527, betraktadehan och de andra reformatorerna generellt de gamla bild-erna med tolerans men påpekade, kanske med Davidskulten i åtanke, att "missbruk" förekommit. Med Johannes Rud-

beckius tillträde som biskop 1619 förändrades synen på al-tarskåpen från tolerans till uppskattning - han beskrev demsom sköna, välgjorda och kostbara.

DOMKYRKAN PRÄGLAS i dag av restaureringsarkitekten ErikLundbergs stora omgestaltning 1958-61. Kyrkan hade under1800-talet genomgått renoveringar i nygotisk anda. Lund-bergs restaurering kan kanske mer betraktas som ett åter-upprättande av kyrkorummet och de konstföremål detinrymmer, än ett antikvariskt återförande till ett ursprungligteller tidigare skick. Med behärskad ljuskontroll, utvalda ma-terial, tekniker, färger och strukturer, iscensatte Lundbergrum där riktningen och rörelsen mot öster förstärktes.På vilket sätt då? Kan han exemplifiera? Han skriver självatt "högaltaret bildar slutmålet, med altarskåpet såsomguldglimmande fond". Erik Lundberg skapade därmed intebara en konstscen med Stureskåpet i sitt rätta rumsliga ochfunktionella sammanhang, utan också ett andligt rum därmässan celebreras i obruten kontinuitet.

SJÄTTE SINNET

– samtidskonst i samspel med kyrkorum från olika epoker. 2007genomfördes ”Sjätte sinnet” för första gången i 22 kyrkor i Västmanland och Dalarna. Sommaren 2013 är det dags för nyaspännande konstupplevelser i Västerås stift, nu i Salabygdenoch södra Dalarna. För mer info: www.svenskakyrkan.se/vasteras

DET FINNS MER

Lästips:

Gunnar Ekström (med bidrag av Sven Drakenberg), Västerås Domkyrkas inventarier genom tiderna, Västerås 1976/1994;

Erik Lundberg, Att restaurera, Stockholm 1966

SPEGELN

Page 15: Spaning 18 19 2012

15

> Scen från altarskåpets vardagssida med relikskrin och knäfallande hjälpsökande. Tillbedjan av helgonreliker sågs med oblida ögon av reformatorerna som ansåg att det var ett missbruk.

FOTO

: LA

SSE

FRED

RIKS

SON

FOTO: JOHN ROTHLIND

Page 16: Spaning 18 19 2012

16

SPEGELN

Page 17: Spaning 18 19 2012

17

SPEGELN

Konstnärsingenjör i

domkyrkanAv Linda Fagerström

Azurblått och indigo. Turkos och violett. Randi Fishers glasmålningar i Västerås domkyrkainnehåller starka färger. Ockra och umbra. Mossgrönt och vinrött. Titeln, ”De tre stegen”,handlar om rörelse: genom människolivet eller kanske årstiderna. I kompositionen finnsflera geometriska figurer: cirklar och hjul som balanserar på rektanglar. Trubbiga och spet-siga trianglar. En smal månskära vilar högst upp.

DÅ VÄSTERÅS DOMKYRKA restaurerades på 1950-talet valdesRandi Fisher i en KRO-tävling att utföra glasmålningarna.Fisher använde nonfigurativt formspråk – radikalt i jämfö-relse med de andra tävlingsförslagen, som var mer traditio-nella med föreställande motiv. Franska konstnärer som Henri Matisse hade på 1940-talet skapat nonfigurativt glasmåleriför kyrkomiljö och Fishers förslag för Västerås var framsyntinternationellt.

I VESTMANLANDS LÄNS TIDNING beskrev hon 1957 sin vilja att ”undvika det vanliga, de traditionella figurer och symbolersom gärna spelar in i den kyrkliga konsten. Det blir så lättnaivt – och det är jag väldigt rädd för. Det är väl inte hellerdirekt meningen att kyrkobesökarna skall sitta och titta påfönstren, koncentrera sig på motiv och så vidare. Jag vill istället försöka att genom färger och linjer åstadkomma enviss stämningsverkan.”

RANDI FISHER verkade i en krets konstnärer som främst varkamrater från tiden på Konstakademien, bland dem LennartRodhe, Pierre Olofsson, Lage Lindell, Olle Bonniér, ArneJones och Karl Axel Pehrson. I konsthistorien brukar mankalla dem konkretister. Denna konstnärsgeneration var denromantiserade bohemens raka motsats. De såg sig somkonstnärsingenjörer och befann sig långt från den enslige,inåtvände artisten, outsidern.

DEN NYA KONSTNÄRSROLLEN öppnade för en kvinnas möj-ligheter i yrket och Fisher var mycket framgångsrik – dessu-tom alltid klädd i byxor, på den tiden ännu ett helt maskulintplagg. Hennes mor, konstnär och lärare på Tekniska skolan(dagens Konstfack), var förstås också en inspirationskälla.

>>>

FOTO

: JO

HA

N F

ORS

< Detalj av ”Röd” ur ”De tre stegen”.

Page 18: Spaning 18 19 2012

18

SPEGELN

^ ”Blå” och ”Gul” ur ”De tre stegen” av Randi Fisher.

FOTO

: JO

HA

N F

ORS

FOTO

: JO

HA

N F

ORS

Page 19: Spaning 18 19 2012

19

SPEGELN

RANDI FISHER

Randi Fisher (1920-97) utbildade sig på Konstakademien iStockholm 1939-44. Sven X-et Erixson var hennes professor.Hennes mor, Eivor Fisher, var konstnär och lärare på Tekniskaskolan. Hennes syster, Else Fisher Bergman, koreograf och dansare, var gift med Ingmar Bergman 1944-46. Hon finns representerad på Moderna Museet, Västerås konstmuseum,Norrköpings konstmuseum, Skissernas museum i Lund. Hennes glasmålningar finns i kyrkor över hela landet. Hon hargjort scenografi för Dramaten och bokomslag för Maria Winepå Bonniers förlag.

KOLLEKTIVT ARBETE var idealet och Fisher arbetade medglaskonstnären Ralph Bergholtz i Skåne för att bränna glasettill domkyrkans målningar. Samarbeten mellan ingenjörer,arkitekter, konsthantverkare och konstnärer eftersträvades –ungefär som vid de medeltida katedralbyggena. Den visio-nen hade också varit ledstjärna några decennier tidigare påBauhaus. Radikaliteten där, som 1933 ledde till att nazis-terna stängde skolan, återfanns nu hos de unga konstnä-rerna i Sverige: flera var politiskt engagerade medsocialistiska förtecken.

KONSTENS ISOLERING skulle brytas och därför var det vik-tigt att konsten fanns överallt i det folkhem som nu byggdes: på skolor, postkontor, personalmatsalar, barnteatrar, hyres-hus i förorten – och i kyrkan. I domkyrkans glasmålningarkunde Randi Fisher kombinera sin modernistiska konstnärligavision med ett samhällsengagemang och den starka viljan attnå folket med konsten. ”De tre stegen” beskrev hon ofta somsitt främsta verk. Sedan ”De tre stegen” fullbordats, fick Fisheräven i uppdrag att utföra den cirkelformade glasmålning somfinns i rundfönstret ovanför kyrkans norra sidoentré.

Den nya konstnärsrollen öppnade för en kvinnas möjligheter i yrket

och Fisher var mycket framgångsrik

– dessutom alltid klädd i byxor, på den tiden ännu

ett helt maskulint plagg.

^ Randi Fisher arbetar med den röda glasmålningen isin ateljé i Stockholm 1957.

FOTO

: VL

T, A

RKIV

ET.

Page 20: Spaning 18 19 2012

20

SPEGELN

När järnvägen från Västerås drogs fram till Engelsberg 1876 och förbands med banan tillNorberg/Kärrgruvan fick människor söderifrån helt nya möjligheter att besöka Engelsberg.Den vackra naturen och intressanta bruksmiljön, sedan 1876 kompletterad med den nyatidens begynnande petroleumindustri på Oljeön, lockade många besökare. Den år 1900uppförda järnvägsstationen, utformad av arkitekten Erik Lallerstedt (1864-1955), fick en arkitektonisk utformning som saknade sitt motstycke i Sverige. Med flera hotell och pensionat blev Engelsberg en omtyckt ort för dåtidens turism.

Här är djefligt vackert…

Känner du Engelsbergsmålarna?

v Ernst Lundström (1853-1931) Ulvaklev i månsken.

Av Karin Larsson

Page 21: Spaning 18 19 2012

21

SPEGELN

ARTISTEN ARVID MAURITZ LINDSTRÖM (1849-1923) lock-ades till trakten av släktingar i Stabäck norr om samhället.Han skrev till vännen Carl Larsson att ”här är djefligt vack-ert”. Hvilan uppfördes åt Lindström och hans familj.

Konstprofessorn Olof Arborelius (1842-1915) var genomsläkten Arosenius släkt med Clas Gabriel Timm, brukspa-tron på Engelsbergs bruk. Ivar Arosenius var Clas Gabrielskusin. Ivar vistades i unga år i Engelsberg. Hans akvarellerfrån den tiden finns i privat ägo.

FRÅN 1880 TILL 1915 var Arborelius och hans familj gästerhos Timms på somrarna. Han blev nestorn i den grupp somsenare kallades Engelsbergsmålarna. Hans mest berömda olje-målning torde vara den så kallade Sverigetavlan – ett motivfrån Riddarholmsviken i sjön Snyten norr om bruket. Mål-ningen visar ett svenskt sommarlandskap med glittrande vat-ten omgivet av skog, himmel och solbelysta moln och denlilla Riddarholmen i fonden.

I GRUPPEN INGICK också Ernst Lundström (1853-1931).Han hade sin släkt på Västanfors herrgård men installeradesig i villan ”Halfvägs” (halvvägs mellan Timms på bruketoch ingenjören Otto Timms villa på Framnäsudden). Hansmotiv är hämtade från bruket och från sjön Åmänningen.Bland annat har han målat Ulvaklev i kvällsljus.

Det sades om Lundström att han var mera originell i säll-skapslivet än som konstnär. Men många av hans oljemål-ningar är förnämliga exponenter för ”det nordiska ljuset”.Han var dessutom en skicklig ebenist.

Att Engelsbergsmålarnas långa studietid i Sverige och fram-för allt i Frankrike bidrog till deras utveckling säger sig självt.

I DE OVANNÄMNDAS KÖLVATTEN följde konstnärer som AxelFahlcrantz (1851-1925), som i olja målat miljöer på bruket och Ferdinand Boberg (1860-1946) som i akvareller doku-menterat produktionsutrustning i brukets hytta och smedja.

Vidare chefsdesignern på Skultuna Messingsbruk, Hjal-mar Norrström (1853-1929). I Hvilan har han dekoreratateljéns tak. Dessa dekorationer vittnar om stor skicklighet iatt utföra filigransliknande arbeten som kongenialt passar ini den clasonska miljön.

DEN YNGRE ARTUR SAHLÉN (1882-1945) var bror till enfolkskollärare i Sörby skola i Västervåla. Han gjorde en storoljemålning för godtemplarhuset i stationssamhället somplacerades i fonden av samlingssalens scen. Han använde sigav en annan teknik än de övriga. Med palettkniv har hanpointillistiskt anbringat färgen på duken och på så sätt av-bildat vyn från Hotellberget över Åmänningen, Ulvaklev ochOljeön. Målningen har i dag sin plats i Sörby skola.Jag har i många år sökt kunskap om vilka kvinnliga konst-närer som hade anknytning till Engelsbergsmålarna. Anna

Ankarcrona, (1886-1935), hade deltagit i utförandet av de-korationer i Hvilans ateljé. Långt senare uppmärksammadesjag på Charlotte Wahlström (1849-1924) som verkat i Eng-elsberg och framför allt efter en gedigen utbildning ägnat sigåt landskapsmåleri.

I ENGELSBERGSMÅLARNAS efterföljd och stimulerade avEngelsbergsbygdens kreativa miljö fortsätter i olika formerdet konstnärliga skapandet i modern tid med bland annatEngelsbergs konstgille som drivande kraft. Men det är enannan historia.

DET FINNS MER

Ahlén, H. , Källstig, M.En socken och en sjö, Södertälje 1990

Björklund, J., Södergård, R., Västanfors Herrgård, Fagersta 1984

Edstrand, H. m.fl. Isak Gustaf Clason, Stockholm 1068

Lundström, Å., ”Minnen”, Stockholm 1970

ENGELSBERGS SKULPTURPARK

Engelsbergs Skulpturpark firar 10-års jubileum!Sedan 2003 har spännande konstutställningar visats i Ängels-berg och den 27 maj invigs årets jubileumsutställning. Trettonkonstnärer och tre elever från Risbroskolan i Fagersta deltar ien grupputställning med tema Energi - Vatten. Utställningenvisas dygnet runt, hela sommaren. Arrangörer är EngelsbergsKonstgille. Mer info: skulpturparken.se

^ Olof Arborelius (1842-1915) Flicka i herrgårdsparken.

FOTO

: MAT

S KÄ

LLST

IG

FOTO

: MAT

S KÄ

LLST

IG

Page 22: Spaning 18 19 2012

22

SPEGELN

Tre”Synvillor”Av Julia Unge Sörling. Foto: Mats Källstig.

HvilanBLAND 20TALET KONSTNÄRER i Engelsbergsgruppen fannsA.M. Lindström just hemkommen efter utlandsstudier medung maka. Han valde boplats i Ängelsberg förmodligen medhjälp av Olof Arborelius och närde drömmar om att upp-föra en byggnad i Rhenborgstil för att glädja sin tyskföddamaka.

ISAK GUSTAF CLASON, bördig från Rottneby utanför Falun,var en ung och uppmärksammad arkitekt, som ingick ikonstnärskretsen. Han åtog sig uppdraget att genomförabyggherrens intentioner på en nyinköpt tomt med utsiktöver den glittrande sjön. Samtal och planering utmynnade iett elegant ritat franskinspirerat lantslott med inslag av tyskjugend, där tinnar och torn täcktes med skiffer och där tegel-väggarna spritputsades i svagt gult. Burspråk och balkongermed vackert bearbetade trädetaljer gav fasaden en extratouch.

REDAN UNDER BYGGTIDEN blev Hvilan ett kärt tillhåll förkonstnärsvännerna, vilka som tack för besöken utsmyckadehusets dörröverstycken, väggar och tak. Fastigheten blev ettsamtalsobjekt som lockade andra byggherrars nyfikenhet.

Isac Gustaf Clason var en av det sena 1800-talets stora arkitektnamn och låg bakom bland annat Nordiska Museet och Hallwylska palatset i Stockholm. I Lilla Engelsberg skapade han tre villor som var och en på sitt sätt hämtar inspiration från olika tider och stilar i Europa.

Page 23: Spaning 18 19 2012

23

SPEGELN

UlvaklevI.G. CLASON ÅTERKOM HEM från en 4-årig studieresa i au-gusti 1886. Tidigt på hösten samma år besökte han en sten-huggarverkstad i Örebro och bör därefter ha stannat till iÄngelsberg för att träffa sina konstnärsvänner, men ocksåbryggeridirektören E.F. Zetterström från Norberg. Denneönskade sig en ordentlig direktörsvilla - avsedd för sonenBengt som var nyutnämnd chef för oljefabriken på Barrön.

DEN FÖRESLAGNA BYGGNADSTOMTEN var placerad mittemot “Oljeön”, på en svårtillgänglig, klipphylla dit en nybro över järnvägen var enda tillfarten. Den spektakuläratomten utmanade Clason och inspirerade till en borglik-nande romantisk skapelse i nyrenässans, där tinnar och tornvilar på kraftigt utkragade takfotsgesimser.

FASADERNA MURADES av rött handslaget tegel och de brantstupande takfallen täcktes med skiffer och svart plåt. Ensmäcker tornspira har sin like i arkitektens förslag till NordiskaMuseets franskinspirerade taksiluett. Byggnaden är hant-verksmässigt synnerligen välgjord både inne och ute och“grosshandlarvillan” redovisar i stort som smått en arkitek-toniskt väl genomförd helhetsidé.

OdensnäsETT TREDJE UPPDRAG för Clason kom från brukspatronGustaf Thorell. Han önskade ett ståndsmässigt bostadshusför familjen, placerat inom samma område där deras ned-gångna gamla bergmansgård låg. Efter att, som arkitektenuttryckte det “noggrant studerat byggherrens vanor ochlynne” skissade han fram en planlösning som blev en av deförsta i Sverige som med konsekvens byggde vidare på engelsk-inspirerade villaideal; där funktionsdugligheten och vardagenstrevnad sattes före representationskrav. Men där också an-knytning till omkringliggande trädgårdsanläggning och genuinallmogemiljö, bildar en enhet med viktiga miljöskapande värden. Villafasaden bär beigegul spritputs med ljusgråmåladplåt på takfallen. En karaktäristisk detalj är den spanskinspi-rerade “löpande hundfris” som avslutar den släta höga vägg-ytan och gör takarkitekturen med sina tinnar och torn till ettintressant “lock på lådan”.

VISSA AV INNERTAKEN berikades med schablonmålningar ut-förda av konstnären Filip Krouthén, tamburen är marmore-rad och flera rum har väggar med boasering och vackrakakelugnar. Länsstyrelsen har förklarat Odensnäs som bygg-nadsminne med “högt kulturhistoriskt värde”.

Page 24: Spaning 18 19 2012

24

SPEGELN

”Ett gott samarbete med Galleri Astley, en entusiastisk styrelse och ett fantastiskt stöd från människor i byn och i trakten

har också varit avgörande”

FOTO

: LIN

A N

ORD

ENST

RÖM

Page 25: Spaning 18 19 2012

25

SPEGELN

>>>

Grafikverkstan ger nya

drivkrafterAv Lina Nordenström och Lars Nyberg

ASTLEY NYHLÉN OCH HANS FRU RUTH insåg detta redan för34 år sedan, när de köpte stationshuset i Uttersberg för attomvandla det till ett konstgalleri. Efter några år köpte famil-jen Nyhlén intilliggande godsmagasin och galleriet expande-rade. Ett av magasinen hade förblivit ett kallskjul. Närkonstnärerna Lars Nyberg och Lina Nordenström villebygga en grafikverkstad för djuptyck och boktryck där såvar Nyhléns villiga att upplåta godsmagasinet hyresfritt.

FÖR TRE ÅR SEDAN bildades föreningen GrafikverkstanGodsmagasinet, i syfte att förverkliga idén. Det krävdesmycket renoveringsarbete, men det vackra läget intill Hed-strömmen och Galleri Astleys verksamhet alldeles inpå knu-ten, gjorde att möjligheten var svår att motstå. Tack vareomfattande ideellt arbete och medfinansiering från flera håll,inte minst från Landsbygdsprogrammet, har projektet varitmöjligt att genomföra. Ett gott samarbete med Galleri Ast-ley, en entusiastisk styrelse och ett fantastiskt stöd från män-niskor i byn och i trakten har också varit avgörande.

Bergslagen är en guldgruva när det gäller gamla bruksmiljöer, tomma före detta industri-lokaler, nedlagda järnvägsstationer och godsmagasin. Stora och ofta väldigt vackra bygg-nader som står övergivna år efter år, sprider lätt en ödesmättad stämning omkring sig,särskilt som underhållet ofta blir eftersatt. I själva verket utgör de fantastiska möjligheteratt till relativt sett låga kostnader skapa utrymme för ett levande kulturliv. Verksamhetersom det i storstadsregionerna skulle vara närmast omöjligt att bedriva, med de upp-trissade fastighetsmarknader som finns där.

^ Grafikverkstan Godsmagasinet vid Galleri Astley i Uttersberg.

FOTO

: LIN

A N

ORD

ENST

RÖM

Page 26: Spaning 18 19 2012

26

SPEGELN

GRAFIKVERKSTAN FUNGERAR som en plats för möten mellankonstnärer och en konstintresserad allmänhet. Det är intebara en konstnärsateljé, utan också ett ställe för erfarenhets-utbyten, där alla kan lära sig mer om vad konstnärligt ska-pande kan innebära. Det är en plats för utbyte av kunskaperoch erfarenheter, där olika kontaktnät vävs samman.

Att skapa möjligheter till möten och erfarenhetsutbytenmellan konstnärer, både regionalt, nationellt och internatio-nellt är en annan viktig grundtanke med GrafikverkstanGodsmagasinets verksamhet. Förra sommaren inleddes ettutbyte med Graphic Studio i Dublin, ett så kallat artist-in-residence-program. En av Grafikverkstan Godsmagasinetsmedlemmar arbetade under sex veckor i Graphic Studio. I årtar Grafikverkstan emot en av Dublinstudions medlemmar.

DET SYNES VIKTIGT att utbytet mellan konstnärer sker ävenpå verkstadsgolvet, inte enbart genom utställningar. Därförhar ett verkstadsstipendium för en konstnär från Västman-land instiftats och utlysts under våren. Möjligheten att somkonstnär komma ifrån sin invanda vardag under en periodoch istället få arbetsro och möta nya människor i en ny kul-turmiljö, ger ofta impulser som kan bli betydelsefulla för detkonstnärliga skapandet under flera år. Det handlar om ett ut-byte på ett allmänmänskligt, kulturellt och konstnärligt plan.

v Boktrycksavdelningen i verkstan har flera tryckpressar och en rik sortering av bly- och trätyper i olika typsnitt.

GALLERI ASTLEY

Galleri Astley startades i Köping 1968 och flyttade till Uttersbergs gamla järnvägsstation 1977. Galleriet driverett annorlunda kulturcentrum mitt i Bergslagsskogarna.Det är känt bland konstintresserade både i Sverige ochutomlands. Det gamla magasinet rymmer ett konstmu-seum. Där skiftar utställningarna och ofta visas verk frånprivata samlare eller museer. På museets tredje våningfinns Ernst Neizvestnys verk i en permanent utställning.Mellan Galleriet och Museet finns en skulpturpark med ett trettiotal skulpturer. Galleri Astley anordnar årligen ett flertal konserter från jazz till klassisk musik. Läs mer på www.galleriastley.com

GRAFIKVERKSTAN GODSMAGASINET

Grafikverkstan invigdes i oktober 2009. Verksamheten be-drivs som en ideell förening, med både konstnärer ochkonstintresserade som medlemmar. En helg i månaden ärdet så kallad Öppen Verkstad för den som är intresseradav att lära sig mer om grafik eller arbeta med egna bilderunder handledning. Föreningen arrangerar också work-shops i olika tekniker, demonstrationer och visningar förkonstföreningar och andra grupper. Läs mer på www.grafikverkstan.se

FOTO

: GRA

FIKV

ERKS

TAN

GO

DSM

AG

ASI

NET

Page 27: Spaning 18 19 2012

27

Ivan Aguéli

Vägledarens tjänareAv Viveca Wessel

KAN MAN SE PÅVERKAN från Aguélis livsåskådning i hanssätt att måla?

För att undersöka det får man börja med hans första upp-levelser av det nordiska landskapet. Han hade tidigt observe-rat att dess svaga ljus fick blicken att söka sig till förgrund-en, det materiella enligt hans tolkning. När han i slutet av1890-talet mötte det egyptiska ökenlandskapet med dessstarka ljus sökte sig blicken mot horisonten och himlen,vändes till den andliga dimensionen. Mot slutet av sitt livskriver Aguéli att han inför landskapet ser ljuset som detenda verkligt existerande. Landskapet fanns där endast somen förevändning för att visa upp ljuset. Inom den islamiskamystiken, sufismen, är ljuset en symbol för enheten bortomall skenbar mångfald. En symbol för det högsta väsendet,det gudomliga. Guldet i koranilluminationerna har dettasymbolvärde, och även ljuset i Aguélis måleri.

”Var i denna värld som en främling eller en förbipasserande”.DENNA HADITH, (islamiska traditionsberättelse), med dessuppmaning till ödmjukhet och obemärkthet kan sägas ut-göra kärnan i konstnären Ivan Aguélis (1869–1917) sätt attvara i världen.

PÅ AGUÉLIMUSEET i hans födelsestad Sala kan man se någraav Aguélis mest märkvärdiga landskapstolkningar. En avdem är den pärlemorskimrande målningen som föreställerett spanskt kustlandskap och som kom till under hans sistaår. Han hade då sedan tjugoårsåldern varit på resande fotoch vistats i Egypten, Indien, Frankrike och slutligen pågrund av det då pågående kriget blivit fast i Spanien.

AGUÉLI hade också företagit en omfattande inre resa medsyftet att finna en för honom hållbar livsåskådning. Hankonverterade till Islam när han var i trettioårsåldern efter attha studerat bland annat Swedenborgs kristendom, buddhis-men och teosofiska strömningar.

SPEGELN

>>>

FOTO

: JO

HA

NN

A S

IMS,

AG

UÉL

IMU

SEET

.

En andlig sökare som fann sig själv i islam.

^ Ragnar Alyre (1894-1975) Porträtt av Ivan Aguéli.

Page 28: Spaning 18 19 2012

28

SPEGELN

ABDUL HÂDI BLEV AGUÉLIS NAMN som konverterad muslim.Namnet betyder ”Vägledarens tjänare”. Vägledaren var denmedeltida filosofen Ibn'Arabî (1165–1240), en gestalt varsomfattande skriftliga produktion präglades av tolerans ochrespekt gentemot andra religioner. Ett kärleksbudskap ochen övertygelse om en för varje individ unik väg till Gud. Enenhetsfilosofi som har mycket gemensamt både med kristenoch judisk mystik. En förenande länk mellan kulturer. Poe-ten Gunnar Ekelöf, en annan svensk outsider, läste ocksåIbn'Arabî och påverkades starkt av hans tänkande.

FÖRUTSÄTTNINGEN för Aguélis val av religion var att hankunde fortsätta att vara sig själv med största möjliga frihet.Sufismen representerar Islams innersta ”märg”, dess förny-else och befrielse från stelnade former. Aguéli hör till de su-fier, perennialisterna, som har uppfattningen att det finns engemensam ursprunglig Tradition som kan spåras i de storavärldsreligionerna.

UNDER SIN ANDRA RESA till Egypten 1902-1909 initieradesAguéli av en sufisk sheikh. Aguéli var då troligen den förste europé som även tilläts ge andra initiation, liksom han varden förste europé som studerat vid det islamiska universite-tet i Kairo, Al Ahzar.

AGUÉLI AVSTOD under en tioårsperiod från att måla, för attfördjupa sin islamiska identitet. Men han arbetade samtidigtockså på den nya syntes mellan konst och religion, somskulle göra det möjligt för honom att fortsätta måla utan attförneka någon väsentlig aspekt av sitt väsen. Just denna per-sonliga hållning gjorde syntesen möjlig. Inom sufismen,såsom Abdul Hâdi uppfattade den i egenskap av Ibn'Arabîslärjunge, är människan som närmast Gud när hon är sommest sig själv.

^ Ivan Aguéli, Kustlandskap, olja på duk, 20 x 23 cm c:a 1916. Västerås Konstmuseum.

FOTO

: LA

SSE

FRED

RIKS

SON

FOTO

: B. E

DEL

STEI

NE,

CA

IRO

/NAT

ION

ALM

USE

UM

S FO

TOTE

K, S

TOC

KHO

LM.

> Stående från vänster: Ivan Aguéli, Enrico Isabato, Abdallah, sherif Sharafs tjänare. Sittande: Mohammed Ali Elwi bei, tolk vid italienska legationen i Kairo och sherif Sharaf från Mecca.

>>>

Page 29: Spaning 18 19 2012

29

Page 30: Spaning 18 19 2012

30

SPEGELN

VID DENNA TIDPUNKT behärskade Aguéli arabiska både somtal- och skriftspråk. Han vistades i Egypten och arbetade in-tensivt med redaktörskapet för två tidskrifter som gavs ut påitalienska och arabiska. Publikationerna skulle sprida kun-skap och vara ett forum för debatt om europeisk och isla-misk civilisation till ömsesidig nytta. En övertygelse att detinom sufismen fanns den bästa grogrunden för att skapa för-ståelse och överbrygga de olyckliga motsättningar somfanns. Orienten skulle inte koloniseras, tvärtom skulle denislamiska kulturens enorma intellektuella och moraliska till-gångar hållas fram och spridas.

KORSTÅGENS TID skulle definitivt höra till det förflutna. Debåda civilisationerna behövde varandra. I tidskriften Il Con-vito publicerades Aguélis översättningar av några avIbn'Arabîs verk. Artiklarna Aguéli skrev hade vitt skilda ämnen. Han inledde under rubriken ”Feminism” med attframhålla Marie Curie och hennes forskargärning. Han förde även resonemang om kvinnans ställning i det europe-iska och islamiska samhället och uppmärkammade ”Situa-tionen för Armenierna i Turkiet”.

Trots denna positionering av anonymitet har Aguéli blivitkänd och uppskattad också bland en hel del svenska musli-mer. Han lyckades inte göra sig gällande i skolan eller kar-riären, men skapade sig ändå ett meningsfullt liv. Aguélisdjupa förtrogenhet och respekt för islamisk kultur fungerarsom ett brobygge idag.

AGUÉLIS FRIHETSPATOS återfinner vi bland många av ”denarabiska vårens” unga företrädare. Hans sökande efter detdjupast sett gemensamma i kristen, judisk och islamisk tanke-tradition är brännande aktuell.

DET FINNS MER

Lästips:

Gauffin, Axel, Ivan Aguéli, människan, mystikern, målaren, Del I och II,Stockholm 1940 och 1941.

Wessel, Viveca, Ivan Aguéli. Porträtt av en rymd, Stockholm 1988,1990.

AGUÉLIMUSEET

På Aguélimuseet i Sala finns landets största samling avIvan Aguélis konst. Museet har även betydande konstverkav modernister som Sven X:et Erixson, Karl Isaksson, Helene Schjerfbeck med flera. Utöver verk från sina samlingar visar museet 6-10 tillfälliga utställningar per år.Aguélimuseet drivs av Sala Konstförening.För mer info: www.agueli.sala.se

^ Aguélimuseet ligger i Salas nya kulturcentrum, Kulturkvarteret Täljstenen. Förutom museet finns där bibliotek, konstgalleri, smedja, ateljéer och café. I kvarteret kan såväl professionella som amatörer samlas kring Ivan Aguélis modernistiska verk och låta sig inspireras.

FOTO

: JO

HN

NY

EKM

AN

Page 31: Spaning 18 19 2012

31

DESSA ÄR INTE LÄTTA ATT HITTA, men de finns där runtom -kring i Sverige. Personer som av egen lust och förmåga börjarproducera sådana objekt som inte har någon praktisk funk-tion, men som istället är fyllda av starka uttryck, och därförbör kallas för konstverk.

ATT JAG HAR FORTSATT MITT SÖKANDE kan bero på att jagpå 1980-talet hade turen att personligen lära känna två mästare inom sina respektive områden: Jan Erik Svennberg iSala, som med sina moskéer och sitt måleri skapat en egenvärld och Bengt Eriksson i Stärte utanför Östervåla, sommed sina dynamiska skulpturer visar oss unika tredimensio-nella skapelser.

I drygt trettio år har jag varit på spaningefter sådant som inte liknar något jag settförut. Det kan vara målningar, skulpturer,byggnader, installationer eller andra skapel-ser av mänskliga händer. Men, de skall varautförda av personer utan konstnärlig skol-ning, alltså självlärda konstnärer.

i hemlighetAv Olle Nessle

Konstnär

>>>

> Jan Erik Svennbergs blå moské är det första som möter besökaren innanför grinden till Lilla Istanbul i Sala.

SPEGELN

FOTO

: KER

STIN

BO

RGÉU

S

Page 32: Spaning 18 19 2012

32

SPEGELN

BENGT ERIKSSON FÖDDES 1917 i en liten stuga i Stärte. Hangick ut folkskolan under depressionen 1931. Illa betaltskogsarbete, åt vad Bengt kallar snåla bönder, var vad somfanns. Men så småningom fick han arbete på sågen i Öster-våla, med avtalsenlig lön och där stannade han tills han pen-sionerades 1982.

BENGT HADE TIDIGT ett levande konstintresse. Han lånadekonstböcker på biblioteket och köpte också sådana när hanhade råd. Han målade i olja inspirerad av 1800-talsmålaresom Courbet och Millet liksom han beundrade så olika må-lare som Rubens och Chagall.

EN GÅNG beställde han en modell av en kolmila efter en an-nons i Allers och byggde den. Han tyckte det fattades kolareoch gjorde figurer i papier maché på ståltrådsstomme. Såupptäckte han skulpturens möjligheter och när han pensio-nerades inledde han en stor och rik skulpturproduktion. Ibörjan var hans inspirationskällor djur och natur, men snartfick älgarna sällskap med cirkusakrobater och idrottsmän,alltid skildrade i rörelse. Häcklöpare svävande över häck-arna, Ingemar Stenmark mitt i en sväng eller dansare frusnamitt i en rörelse.

BENGT ERIKSSONS SKULPTURER är gjorda med en unikkänsla för rörelse, de är dynamiska i ordets verkliga bety-delse. Tyvärr är det svårt att få se hans arbeten eftersom vi iSverige saknar museer inriktade på de självlärdas bilder. Detär någonting att önska sig.

JAN ERIK SVENNBERGS ARBETEN är till skillnad från BengtErikssons mycket lättillgängliga. Från i stort sett april tilloktober kan man besöka Lilla Istanbul som han kallar sinsamlade skapelse. I utkanten av Sala inte långt från frilufts-badet Långforsen ligger det lilla hus där han föddes och harbott i hela sitt 67-åriga liv. När han var i tjugoårsålderngreps han av ett passionerat intresse för Turkiet och os-mansk kultur och framför allt arkitektur. Det har resulterat iatt han byggt ett antal mycket personliga moskéer, målatporträtt av turkiska stadsöverhuvuden samt skapat egensin-niga föremål med osmansk karaktär som inte har någonmotsvarighet i hela världen. Vill man se dem får man åka tillSala. Jan Erik blir oftast mycket glad för besök och visargärna hela härligheten. Han blir också glad om man läggeren slant till underhåll av moskéer i en burk som står i hanslilla museum.

DET FINNS MER

Lästips:

Olle Nessle "Okända mästare”. Hemslöjdens förlag 2008.

Per Dahlström, Särlingskap och Konstnärsmyt. Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg 2002.

v Bengt Erikssons cyklande kvinna med vind i håret. v Ett bland många dynamiska cirkusmotiv hos Bengt Eriksson.

FOTO

: JA

N S

TORM

FOTO

: JA

N S

TORM

Page 33: Spaning 18 19 2012

33

SPEGELN

>>>

har bara börjatAv Marie-Louise Larsson Wallén

ResanAtt arbeta med ett projekt som Vallbyprojektet kräver ett brinnande intresse för att jobbasocialt och processinriktat. För mig som konstnär är det en förutsättning att jobba medoch för människor! Det har varit en utmaning att få igång processer med boende ochmed dem som har verksamhet i stadsdelen. Att inspirera människor till att bli kreativagenom att bli delaktiga. Det har varit viktigt att lyssna till hur människor uppfattar sinstadsdel och till deras åsikter om vad som bör göras för att det ska bli bättre.

FOTO

: YVO

NN

E KA

RLSS

ON

^ I samband med en konst-utställning fick Vallbyskolansbarn göra förslag på vad de tyckte att en upplevelsepark ska innehålla.

Page 34: Spaning 18 19 2012

34

SPEGELN

DET HELA BÖRJADE med kartläggning över området vilkensedan legat till grund för arbetet. Vi fick en lokal dit de bo-ende och alla intresserade kunde komma med sina funde-ringar och vi gjorde en presentationsfolder som berättadeom syfte och mål för projektet.

VI HADE ÖPPET HUS, dagar och kvällar och ordnade olikaaktiviteter under det första året. Det var till exempel bo-stadsmöten, gårdsmöten, trygghetsvandringar, utställningaroch kulturaftnar. Det var viktigt att lära känna de boendesförväntningar och idéer om området. Projektet var till förderas skull. Tillsammans skulle vi utveckla området.

SOM KONSTNÄR kommer man in från ett annat håll än deflesta andra och kan se saker och ting annorlunda, se andramöjligheter. Man vågar ifrågasätta och inspirera till andraformer, ”problem” undersöks och värderas annorlunda.Många gånger leder detta till fruktbara diskussioner somkanske aldrig uppstått om alla fortsatt att jobba på i in-vanda strukturer.

Det är viktigt att se konstnären som en tillgång i samhället

och bjuda in till samarbete inom alla områden. På så sättkan vi få igång kreativa processer.

VALLBYDAGEN I SEPTEMBER 2007 var en familjedag medmassor av aktiviteter för alla åldrar. Då kom det fram attmånga barn och ungdomar önskade en skatebana. Ett stortengagemang från olika verksamheter och organisationeruppstod, en viktig grund att bygga vidare på.

Olika alternativ till hur en skatebana med intilliggandepark skulle kunna utformas undersöktes. Vi åkte på studie-besök till olika skateparker med barnen. Referensgrupperstartades och två konstnärer anställdes med placering på fri-tidsgården för att samla in idéer från ungdomarna. Enkonstnär och landskapsarkitekt anställdes på heltid. Jaggjorde en inspirationsfilm som visade olika parker från helavärlden. Den visades i olika sammanhang för att inspireratill kreativt tänkande, allt skulle vara möjligt till en början.

”Projektet vilar på ett gemensamt synsätt om alla människors lika värde. Att alla människor, när rätt förutsättningar ges har talang,

förmåga och kapacitet.”

^ Den färdiga skatebanan. Här har vallbybarnen kunnat gå i skateskola under sommaren med skatepedagoger som handledare.

FOTO

: YVO

NN

E KA

RLSS

ON

Page 35: Spaning 18 19 2012

35

SPEGELN

VI VAR MEDVETNA om att det krävdes mycket pengar för attgenomföra projektet. Otaliga ansökningar skrevs ochmycket lobbyverksamhet utfördes. I slutet av 2008 och bör-jan av 2009 lossnade det och bidrag började flyta in. Dåbörjade den stora processen med att skissa utifrån förslagsom vi fått in. Vi ordnade en utställning med alla förslagfrån referensgrupperna samt en presentation av den parksom designats utifrån förslagen.

Parken invigdes på Vallbydagen i augusti 2009 med enskatebana i betong byggd av professionella skatebanekon-struktörer. Kostnaden blev cirka 2 miljoner kronor. Det unikamed projektet var att allt placerades mitt i bostadsområdet.

ATT ARBETA MED att utveckla Vallby tillsammans med desom bor och arbetar i området har varit en fantastisk”resa”som egentligen aldrig tar slut. En stadsdel behöver ständigtutvecklas i processer tillsammans med de boende, för attskapa en trygg, harmonisk plats att leva på. Alla borde ha rät-ten till kultur på den plats där man lever och bor. Det ärgenom kultur och kreativa processer som samhället kan ut-vecklas, något jag klart och tydligt sett under mina år somprojektledare i Vallby!

VALLBYPROJEKTET

Bostadsområdet Vallby byggdes under miljonprogrammetsår och har därefter genomgått en ansiktslyftning i slutet av1980-talet. På Vallby bor cirka 5000 personer av närmare 25olika nationaliteter. Där är en relativt hög arbetslöshet i för-hållande till övriga Västerås.

När bostadsbolaget AB Mimer och Hyresgästföreningen villesamarbeta för att utveckla området och öka engagemangetbland boende, skolor, föreningar och näringsliv i områdetstartade Vallbyprojektet.

v Barn på fritidsgården på Vallby arbetar med en gemensam målning med tema ”Respekt”. Målandet skedde under en konstvecka på fritidsgården där Vallbyprojektet med-verkade. Handledare var graffittikonstnären Azad Spehri.

FOTO

: YVO

NN

E KA

RLSS

ON

Page 36: Spaning 18 19 2012

36

SPEGELN

Rädda den offentliga konsten!Av Yvonne Busk

Fasadutsmyckningar och skulpturer. Konstverk i järnsmide och glas. Överallt i vårt län finnsoffentliga konstskatter som måste värnas, vårdas och göras tillgängliga för invånare ochbesökare. Inom ramen för två projekt –”Modernismen och den offentliga konsten” och”Modernismen i Västmanland” – arbetar Västmanlands läns museum med länets offentligakonst från perioden 1930 -1979. Det handlar om att inventera, att öka och sprida kunskap om konsten.

2010 BEVILJADE KULTURRÅDET medel till projektet Moder-nismen och den offentliga konsten. I projektet samverkarlänsmuseets konstkonsulent, byggnadsantikvarier och peda-goger, eftersom många frågeställningar är gemensamma. FörLinda Wallenberg, är den offentliga konsten av flera skäl ettviktigt område i det löpande arbetet som konstkonsulent påVästmanlands läns museum.

– Den offentliga konsten berör alla som rör sig på gatoroch torg. Kommunerna arbetar med den och den tillför bo-stadsområden och orter kulturella värden. Offentliga gestalt-ningar är också en viktig del av konstnärernas arbetsmarknad,säger hon.

Bebyggelseantikvarie Anna Ahlberg, stöter i sitt arbetemed att inventera värdefulla kulturmiljöer, ofta på offentligamodernistiska konstverk, knutna till en viss plats eller byggnad.Konstkonsulenten samarbetar med länets kommuner, blandannat med Köping som var pilotkommun 2010. Hallstaham-mars kommun knöts till projektet som samarbetspartner.

Kommunens konstinnehav inventerades och seminarier ord-nades för kommunens tjänstemän kring offentlig konst, mo-dernismen och vad man funnit i inventeringen.

LÄNSMUSEET driver sedan tidigare tillsammans med Läns-styrelsen projektet Modernismen i Västmanland. Nu har debåda projektens resurser samordnats för att ta fram en skriftom länets offentliga konst och för att genomföra en enkät-undersökning i kommunerna kring innehav, kännedom, in-ventering och registrering av offentlig konst.

Undersökningen visade på stora brister inom nästan allaområden i de flesta kommuner. Det gäller kunskap om vilkenkonst som finns, var den finns och hur underhåll, invente-ring och registrering bör gå till.

>>>

© P

er O

lof U

ltved

t / B

US

2012

. F

OTO

: LA

SSE

FRED

RIKS

SON

.

> ”En baddare i badet” av PO Ultvedt.

Page 37: Spaning 18 19 2012

37

SPEGELN

Page 38: Spaning 18 19 2012

38

SPEGELN

EN MOTSVARANDE UNDERSÖKNING av de privata fastighets-ägarnas konstinnehav ska också genomföras.– Vi hoppas få veta vad de vill ha för hjälp av oss. Någraprivata fastighetsföretag visar stort intresse för konsten och harinsett den värdehöjande potentialen, säger Linda Wallenberg.

Det uppstår ofta en rad frågor, som inte har självklarasvar, runt konstverk som är byggnads- eller platsanknutna.På vilket sätt tillför ett konstverk i fasaden ett kulturhisto-riskt värde till byggnaden? Kan konst skyddas på liknandesätt som ett byggnadsminne? Vilken kommunal förvaltninghar ansvar för restaurering av byggnadsanknuten konst?– I vårt gemensamma projekt lyfter vi fram sådana fråge-ställningar och jobbar vidare med dem. Vi samverkar medRiksantikvarieämbetet och Statens konstråd, som driver frågorna i ett nationellt perspektiv, berättar Anna Ahlberg.

ETT PROBLEM med den byggnadsanknutna konst som be-ställts av stat, landsting och kommuner under 1900-talet äratt konsten spritts på ett stort antal ägare när tidigare of-fentligt ägda fastigheter sålts. Många ägare brister i kunskapom vård av konsten som riskerar att skadas eller förstörasvid rivningar och ombyggnation. Därför är det viktigt attundersöka vilka ekonomiska och juridiska styrmedel somskulle kunna ge fastighetsägare bättre möjligheter att bevaraoch vårda den offentliga konsten.

Det västmanländska projektet Modernismen och den of-fentliga konsten är unikt i landet. Bara Helsingborgs kom-mun har gjort en motsvarande kartläggning.

SAMARBETET MED STATENS KONSTRÅD innebär också attverktyg för inventering som tagits fram där blir tillgängligaför länets kommuner.– När olika erfarenheter och kunskaper sprids får vi en posi-tiv spiral, säger Linda Wallenberg. Flera kommuner har del-tagit i projektet och flera inventeringar har startat. När vihar en klar bild av vilka konstskatter vi har i länet kommervi, i samarbete med kommunerna, att inrikta oss ännu merpå åtgärder för att göra konsten tillgänglig. I Köping har enkonstkarta redan tagits fram och Fagersta planerar att göraen karta kring sin moderna konst och arkitektur.

”Många ägare brister i kunskap om vård av konsten som riskerar att

skadas eller förstöras vid rivningar och ombyggnation”

OM KONSTVERKET

”En baddare i badet ” av PO Ultvedt pryder sedan 1969 ingången till Lögarängsbadet i Västerås. Västerås stads fastighetskontor förvaltar byggnad och konstverk. När det renoverades 2006 bekostades dock detta gemensamt av fastighetskontoret och Västerås konstmuseum.”En baddare i badet” är ett av 24 konstverk som ingår i ettforskningsprojekt vid Statens konstråd för att undersöka vilken kompetens och vilka ekonomiska resurser som krävsför att långsiktigt vårda och bevara den offentliga byggnads-anknutna konsten i Sverige.

WEBBTIPS:

www.konstivasteras.searboga.se/uppleva-gora/sevardheter/offentlig-konst/

koping.se/uppleva-och-gora/kultur/konst-och-utstallningar/offentlig-konst-i-koping/

sala.se/Kultur-fritid/Kultur/Museer/Konst-i-parken/

© P

er O

lof U

ltved

t / B

US

2012

. F

OTO

: LA

SSE

FRED

RIKS

SON

.

Page 39: Spaning 18 19 2012

39

SPEGELN

Temporart:

Konst i fartenAv Yvonne Busk

Öppningen mot den vita lokalen är bred. En stor videoskärm strax innanför visar skakigabilder från upplopp i Detroit på 60-talet. Bilderna är förvillande lika dem vi ser varje dag på TV. Men detta ingår i en av Temporarts konstutställningar i Västerås och är snarast enkommentar till vår mediavärld.

TEMPORART SÖKER SIN PUBLIK där människor finns. Här igallerian i Skrapan är de som går förbi kanske på väg för atthandla eller ta en kopp kaffe på kaféet mitt emot. Där kanden som vill betrakta videoskärmen på avstånd och om ny-fikenheten växer gå in i lokalen, sätta sig framför skärmen,läsa en text om utställningen på väggen och tala med produ-centen Susanne Torstensson.– Alla människor ska få möta konst. Det är Temporarts idé.Och här når vi dem som kanske inte söker sig till institutio-ner eller traditionella gallerier, säger Susanne Torstensson.

I SKRAPAN rör sig många ungdomar och hon berättar omtonåringen som ena dagen passerade här utanför med någrakompisar och fällde en lite provokativ kommentar.– Det är konst! replikerade Susanne och nästa dag kom kil-len tillbaka ensam, tittade på utställningen och pratadelänge.– Det är viktigt att jag har en öppenhet. Människor frågarmycket och jag förklarar gärna. Vi har också en kortfattadväggtext till varje utställning och den som vill fördjupa siglite mer kan ta med sig ett informationsblad hem.

>>>

FOTO

: LA

SSE

FRED

RIKS

SON

v Utställningen Internationellt fokus #1. Aeron Bergman & Alejandra Salinas i Skrapan.

Page 40: Spaning 18 19 2012

40

SPEGELN

TEMPORART HAR SAMLAT utställningarna – nio per år –kring fyra teman, eller fokusområden. Det första kalladesÅtervändare. De konstnärer som ställde ut under den rubri-ken kommer från Västmanland men är nu verksamma påandra håll.– De kom hit och visade vad de gör nu. Det ger en känsla avsamhörighet att de kommer härifrån och de har ofta be-kanta kvar här, berättar Susanne Torstensson.

DET FINNS EN PEDAGOGISK AMBITION i Temporarts verk-samhet. Den ska med stor bredd visa samtidskonst, menockså ge besökarna insikter i konstnärers arbetsvillkor ochutbildningsvägar, till exempel att det finns en konstskola iVästerås. Under temat ”Regional Konstscen” inrättades enateljé i Sigmagallerian där människor kunde gå in och titta på när konstnärerna arbetade, prata med dem och följa hurkonstverken växte fram. Under temat ”Curatorsfokus” varsyftet att belysa hur en utställningsidé tar form i lokalen och idet fjärde fokusområdet, som pågår nu, lyfts blicken mot deninternationella konstscenen.

PROJEKTET SKA UTVÄRDERAS och Susanne Torstensson hoppas givetvis på en fortsättning.– Det är många som stannar upp här, säger Susanne ochpekar mot utställningslokalens stora öppning. Vi vet att vinår en både stor och ny publik. Mer än 132 000 personerhar hittills besökt utställningarna. Av dem är 45 procentmän, vilket är en betydigt större andel än på traditionellagallerier.

v Susanne Torstensson, producent och värd i Temporart visar enbesökare utställningen Återvändare #3 Robert Pörschke.

”Alla människor ska få möta konst.

Det är Temporarts idé.”

FOTO

: LA

SSE

FRED

RIKS

SON

Page 41: Spaning 18 19 2012

41

SPEGELN

>>>

KAZ galleriText och foto: Jan Å Johansson

Det finns många som väljer en väg i livet men när egentligen en helt annan dröm. Ulla Löfdahl Reimerson i Västerås valde juristbanan men har alltid haft ett genuint konstintresse. På krokiga vägar, kan tyckas, driver hon sedan hösten år 2005 KAZ Galleri på Kyrkbacken i Västerås – stadens enda privatägda.

ULLA LÖFDAHL REIMERSON tog juristexamen 1968 och flyt-tade till Stockholm där jobben fanns. Efter 13 år i huvudsta-den kom hon till Ransta utanför Sala. Från ett fint jobb –som hon säger själv – som chef för försäkringskassornas ut-landsavdelning blev hon ”bondmora”. Fast det där är interiktigt sant visar det sig vid en närmare betraktelse. -Nej, jag arbetade inte på gården men jag ägnade mig åt attodla blommor.

På gården i Ransta fanns en gammal kvarn, vilken Ullagick och sneglade på. -Jag sade att jag skall öppna ett galleri där fastän folk runtomkring talade om för mig att det aldrig skulle gå. Men jag

har alltid haft visioner. Sedan berättar hon målande om hurhon städade och sög upp gammalt spannmål och råttskit iförd en mask. 1997 stod galleriet färdigt och det rullade påsom sommargalleri ända fram till år 2005. -Jo, det gick bra med tanke på att jag inte var något namn ikonstkretsarna. Jag visade kvalitetskonst redan från börjanoch mycket hantverk. Efter ett par år kom VLT och skrevom mig och Västerås konstmuseum handlade av mig. Det ärväl så långt man kan nå, säger Ulla och ler? -Jag har alltid varit intresserad av konst men framför allt ärjag envis. Jag tycker det är kul att starta något även om allasäger att det är omöjligt.

Page 42: Spaning 18 19 2012

42

SPEGELN

DET BLEV 20 ÅR I RANSTA innan gården såldes och flyttlassetgick till Västerås. Ganska snart började bekanta att tjata påhenne om att hon skulle starta ett galleri. Ulla började letalokaler, vilket visade sig inte vara så lätt.-Nej, antingen var det tråkiga kontorslokaler eller så var hy-rorna astronomiska.

Hon hade en bra kontakt i silversmeden Karlheinz Sauersom hade sin ateljé på Ullas nuvarande adress.-En dag sade han att du kan väl öppna galleri på övervå-ningen, vilket jag gjorde. I maj år 2007 flyttade Karlheinzdärifrån och jag flyttade mitt galleri en trappa ner. Gallerietinvigdes av dåvarande landshövding Mats Svegfors i september.

FÖR ATT LOCKA BESÖKARE annonserar hon givetvis men tillen vernissage har hon också E-postlistor till hjälp. -Jag brukar fråga besökare om de vill vara med på postlistanoch på det sättet fylls den på. Efter de här åren kan jag se attdet är väldigt mycket samma människor som dyker upp tillutställningarna. Ställer jag ut konstnärer som verkar utanförlänet drar det dock ofta nya besökare. Men visst ligger detnågot i att många här i Västerås inte köper konst.

Hon tror inte riktigt på teorierna, som en del har, om attdet skulle vara en mindre konstintresserad befolkning här dåstaden är en industristad/arbetarstad. -Nej, det handlar mer om att det är en äldre publik här somredan har fullt på väggarna. För att locka en yngre publiktror jag det måste till en ung gallerist som kan se vad som ärpå gång och kan locka de unga, säger Ulla.

DE KONSTNÄRER som ställer ut på KAZ Galleri är oftast väl-utbildade konstnärer, vilket Ulla har en tanke med. -Konstnärer har ofta en väldigt lång utbildning, ända upptill tio år och jag vill hjälpa dem som vill jobba som konst-närer. För även om de har en gedigen utbildning har mångaändå svårt att försörja sig och får ha ett brödjobb på sidanom. Jag tycker det är väldigt roligt att hjälpa till.

Hon tar ett exempel från årets första utställning.-Då hade jag Lina Jaros som arbetar med iscensatt fotografioch hon hade haft en utställning i Lund, men detta var detförsta kommersiella galleriet hon ställde ut på. Det var enbra start för henne då bland andra Konstmuseets vännerköpte en tavla till museet och så fick hon ett arbetsstipen-dium på 80 000 kronor. Annars är det inte så lätt med foto-grafi men jag sålde i alla fall tre.

NAMNET PÅ GALLERIET, var kommer det ifrån?-Det är helt enkelt en hyllning till Karlheinz. Jag funderadepå olika bokstavskombinationer och så blev det KAZ. Mennär jag bestämde mig för namnet var det någon som sadekass, skrattar Ulla.

Vad hon själv har för favoritkonst går inte att få svar på.-Intressanta bilder kan vara på olika sätt – det kan vara gra-fik, collage, målningar och foton, det spelar ingen roll. Mankan säga att jag ställer ut det jag tycker är bra och intressant.Jag väljer helt fritt, ler Ulla som tycker det är lite synd atthon började som gallerist så pass sent i livet.

”Jo, det gick bra med tanke påatt jag inte var något namn i

konstkretsarna. Jag visade kvalitetskonst

redan från början.”

< Ulla Löfdahl Reimerson i galleriet på Kyrkbacken i Västerås

Page 43: Spaning 18 19 2012

43

EXPERTEN

Landstinget Västmanland äger omkring 7 000 konstverk. En hel del av dessa finns ikorridorer, mottagningar, patient- och arbetsrum, utanför och innanför vårdens byggnader.

Tavlor, främst grafik och måleri, mindre textilier och föremål, byter plats efter förfrågan, behovoch organisationsförändringar. Större skulpturer, mosaiker och platsspecifika verk hör sammanmed arkitekturen och den plats där de står. Vid nybyggnad och större ombyggnader satsas ungefär en halv procent av investeringskostnaden på konstnärlig gestaltning.

Konstsamlingen har långsamt utökats sedan 1960-talet. Konsten i vården administreras av enhalvtidstjänst samt konstkonsultinsatser. Ett sextiotal konstombud från vårdens olika verksam-heter samverkar för att göra arbets- och vårdmiljön hälsofrämjande och trivsam.

Visuella vitaminerAv Kristina Mezei

Konsten, arkitekturen och den estetiskt genomtänkta rumsgestaltningen är som visuella vitaminer för hälsan. Att bygga miljöer som får oss att må väl är en konst.En stor del av vårdens miljöer är offentliga platser där det finns konst.

På ett sjukhus förväntas att konsten till exempel stöttar orienteringen i sjukhus-miljön eller gagnar hälsan.

>>>

^ Lena Hultmans ”Mosaik”.

©Le

na H

ultm

an/

BUS

2012

FO

TO: P

IA N

ORD

LAN

DER

/bild

N

Page 44: Spaning 18 19 2012

44

EXPERTEN

KONST, ARKITEKTUR OCH DESIGN har en identitetsstärkandeverkan. I sjukvården talas det gärna om värdegrund. Värdensom skattas högt kommer till uttryck när omgivningen formas.En investering i en väl synlig skulptur vid huvudingången tillett sjukhus fungerar som en signal om människans värde.Platsen med skulpturen ropar till dem som kommer: Ni ärvärdefulla! Vi tar era liv och lidanden på allvar!

VÅRA OFFENTLIGA MILJÖER speglar den rådande synen påmänniskan i ett samhälle. Konst och estetik är uttryck förideologiska och politiska val om hur människor ska vara.Den offentliga miljön har makt över oss, den formar oss.Drabbas vi av sjukdom och behöver uppsöka ett sjukhus ärvi extra utsatta för intryck som vårdmiljön ger: ljus, färg,rymd och former bär på information. Det första mottagan-det är av avgörande betydelse. Visuella signaler som möteross när vi anländer till sjukhuset tränger förbi hjärnans ra-tionella centra. De fungerar ”bortomspråkligt” och påverkarmottagligheten för de behandlingar som väntar.

SAMBANDET MELLAN KONST OCH HÄLSA är ett nytt forsk-ningsområde där human- och naturvetenskaper samverkar.Forskarna måste skapa ord och termer för att ringa in detsom ska mätas och beskrivas och utforma verktyg och meto-der. I vården är konst och estetik sammanflätade med forsk-ningsfält som arkitektur och design, vårdvetenskap ochhjärnforskning. Allt fler forskningsresultat visar att hjärnanstärks av stimuli från kultur- och konstupplevelser långt uppi åren. Det är väldokumenterat att sådan stimulans påskyn-dar hjärnbarkens tillväxt, påverkar oss psykologiskt, neuro-logiskt och immunologiskt. Att delta i kulturevenemang,särskilt sådant som ger oss behållning, ökar motståndskraftenmot cancer, infektioner och autoimmuna sjukdomar, minskarrisken för depression och sänker stresshormonnivåerna. Inteminst skapar konst- och kulturupplevelser en känsla av sam-manhang och får människan att se konsekvenser av de egnahandlingarna. Att livet har mening och innehåll är grundläg-gande för hälsoprocesser.

HUMANVETENSKAPERNA har länge hävdat att konst ochskönhet gagnar hälsan. Sjuksköterskor i Florence Nighting-ales efterföljd har framhållit samma sak. Inom området konst-

och hälsa är det svårt att vetenskapligt bevisa detta. När detgäller sambandet mellan interiördesign och upplevt välbehagrefereras ofta till en studie från 1956 där författarna inringar”the Beautiful Room Effect”. En annan större studie handlarom sambandet mellan vårdens fysiska miljö och patientensmottaglighet för den påföljande behandlingen. Studien visaratt det finns tydliga positiva samband. Trots att konst ochestetisk gestaltning på sjukhus inte gör oss friska när viredan är sjuka kan vi slå fast att allt fler studier ger starktstöd för det vi länge vetat: den fysiska miljöns konstnärligagestaltning är av stor betydelse för vårdens resultat.

”Den fysiska miljöns konstnärliga gestaltning är av stor betydelse för vårdens resultat”

> Lövverk är titeln på Jan Stenberg och Thomas Nordstöms stora mobil som fyller ljusgården i Västmanlands sjukhus nya vårdbyggnad. Löven från olika träd skimrar när mobilen en gång i timmen sakta rör sig en kort stund.

KONST I ÄLDREVÅRDEN

”Det är bra med konstverk som väcker känslor och tankar. Devar inspirerande som samtalsämne. För äldre med nedsattsyn var den taktila konsten klart en fördel.” Under 2010 startade Konstfrämjandet Västmanland äldre-vårdsprojektet Konst i Vården i samarbete med Västerås stadoch Köpings kommun. Konstverk av 20 konstnärer sattessamman i ”konstpaket”. Till paketet följde en handledningmed information om konsten och förslag hur konsten kananvändas på kommunernas äldrevårdsavdelningar. Konst-verken var både bilder och skulpturer som väckte associa-tioner, minnen och samtal hos personal, vårdtagare och anhöriga. 2011 fortsatte det uppskattade projektet i sam-arbete med Sala kommun och Västerås stad och pågårnu i Västerås stad.Mer info: konstframjandet-vastmanland.se

©To

mas

Nor

dstr

öm/

BUS

2012

FOTO

: JA

N S

TEN

BERG

Page 45: Spaning 18 19 2012

45

EXPERTEN

Page 46: Spaning 18 19 2012

46

UTFLYKTEN

Konstsafarii VästmanlandAv Maria Mellgren

Hjalmar Branting i Hallstahammars Folkets park

TILL 1900TALETS NYA ARENOR för konst hörde Folkets parkoch Folkets hus. Till en början utgjordes konsten vanligen avporträttbyster föreställande någon av arbetarrörelsens för-grundsgestalter. Granitbysten av Hjalmar Branting som 1953uppsattes i Hallstahammars Folkets park utgör ett tydligt ex-empel i Västmanland. Bysten utfördes av Georg Ganmar,skulptör från orten, och invigdes den första maj. Ganmar ärupphovsman till flera offentliga skulpturer runt om i länet,bland annat till ett par björngrupper i Västerås och Kungsör. En bronsskulptur av konstnären återfinns i Hallstahammarskommunhus och han har även skapat ett offentligt konstverki Kolbäck i Hallstahammars kommun.

Under första halvan av 1900-talet, inom den riktning som har kommit att kallas modernis-men, sågs konsten som en viktig del i gestaltningen av det offentliga rummet. En stormängd av den offentliga byggnadsanknutna konsten som vi ser runt omkring oss idag till-kom under denna tid. Konstverk som blir en så självklar del av vår miljö att vi inte ens tän-ker på att de finns där. Här följer några exempel på våra gemensamma konstskatter attupptäcka på nytt!

FOTO

: MA

RIA

MEL

LGRE

N/V

ÄST

MA

NLA

ND

S LÄ

NS

MU

SEU

M

Page 47: Spaning 18 19 2012

47

UTFLYKTEN

>>>Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2012-05-02.

Page 48: Spaning 18 19 2012

48

UTFLYKTEN

Den offentliga konsten kan finnas både utomhus och inomhus i miljöersom till exempel sjukhus och skolor. Offentlig konst kan vara en skulpturpå ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommun-husets entré. Offentlig konst benämns ibland som konstnärlig utsmyck-ning, men idag talar man om konstnärlig gestaltning i offentlig miljö.

Skulpturen Smeden i Fagersta

PÅ 1940 OCH 50TALEN tillkom konst i flerbostadshusområ-den. Byggnadsföretag skänkte ofta skulpturer i samband medatt man deltog i olika byggnadsprojekt. I Fagersta är skulptu-ren Smeden ett exempel på detta. Den skapades av konstnä-ren Mikael Katz och står i bostadsområdet Kolarbyn i norradelen av Fagersta. Skulpturen sattes upp när området uppför-des 1947-51. Den var en gåva av firman Anders Diös, sombyggde området efter stadsarkitekten Nils Myrbergs ritningar.Smeden representerar arbetarna från Bergslagen som under1900-talet bidrog till att göra Fagersta till en av landets vikti-gaste stålstäder.

Mosaiker på kommunhusets fasader i Norberg

UNDER 1950TALET BYGGDES många kommunhus runt om ilandet och i Västmanland finns flera exempel på detta. De vari regel mycket påkostade och innehöll oftast någon form avkonstnärlig gestaltning. I Norberg byggdes ett nytt stort kom-munhus efter ritningar av arkitekten Pauli Harder 1957-58.Byggnaden uppfördes i tidstypiska material som travertin,marmor, kopparplåt och glasbetong och försågs utvändigtmed sju fasadmosaiker. Konstverken utfördes av konstnärenTeddy Sempinski från Västerås och motiven hämtades urNorbergs historia. Sempinski har skapat en lång rad konst-verk för offentliga miljöer i runt om i länet, i huvudsak mo-saiker, bland annat i Västerås, Skinnskatteberg och Riddar-hyttan.

Konstsafarii Västmanland

FOTO

: MA

RIA

MEL

LGRE

N/V

ÄST

MA

NLA

ND

S LÄ

NS

MU

SEU

M

FOTO

: MA

RIA

MEL

LGRE

N/V

ÄST

MA

NLA

ND

S LÄ

NS

MU

SEU

M

Page 49: Spaning 18 19 2012

49

UTFLYKTEN

Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop med en viss byggnad.Den byggnadsanknuna konsten är ofta platsspecifik det vill säga den ärskapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara platsspecifik, menär inte knuten till just en byggnad utan kan till exempel vara en skulp-tur på ett torg.

DET FINNS MER

På hemsidan om modernismen i Västman-land, som successivt byggs upp kan du läsamer om projektet och moderna miljöer ilänet. www.modernismen.se

Lekskulpturen Hästarna i Sala

DET BLEV GENOM ETT RIKSDAGSBESLUT 1962 möjligt att fi-nansiera offentlig konst i bostadsområden genom statligt sub-ventionerade lån motsvarande en procent av byggnadskost-naderna. Större satsningar på konst gjordes i 1960- och 70-talens nyuppförda bostadsmiljöer och konsten gavs stort ut-rymme på lekplatser med omsorgsfullt och konstnärligt ut-formade lekredskap. I bostadsområdet Åkra i Sala återfinnslekskulpturen Hästarna från 1967 av Salakonstnären LennartH. Lindberg.

Redan på 1940-talet började konsten integreras i lekplats-ernas utformning och den första lekskulpturen i Sverige ska-pades 1949. Upphovsmännen var arkitekten och skulptörenEgon Möller-Nielsen och stadsträdgårdsmästaren i StockholmHolger Blom, som tillsammans utformade lekskulpturen Tufsen i Humlegården i Stockholm.

Poetisk maskin i Hallstahammar

I MODERNISMENS SKOLMILJÖER återfinns konstverk bådeinne i skolbyggnaderna och ute på skolgårdarna. Under efter-krigstiden började många konstnärer att experimentera mednya tekniker och material som betong och plast och konstenfick nya uttryck. I denna tidsanda skapade konstnären OlleAdrin konstverket Poetisk maskin av glasfiber. Skulpturenstår på Kantzowska gymnasiets skolgård i Hallstahammar.Skolan uppfördes 1965 och konstverket tillkom ett par år senare. Om konstverket har konstnären sagt att han önskadestimulera eleverna till samvaro, att det skulle fungera som enplats att vistas på och att det skulle fungera som ett vind-skydd. Adrin som var från Hallstahammar skapade under sinlivstid i huvudsak offentliga verk.

FOTO

: MA

RIA

MEL

LGRE

N/V

ÄST

MA

NLA

ND

S LÄ

NS

MU

SEU

M

FOTO

: MA

RIA

MEL

LGRE

N/V

ÄST

MA

NLA

ND

S LÄ

NS

MU

SEU

M

Page 50: Spaning 18 19 2012

50

Fion

a Ba

nner

, H

arrie

r 201

0, B

Ae

Sea

Har

rier a

ircra

ft, p

aint

7.6

m x

14.

2 m

x 3

.71

m

FOTO

: C

OU

RTES

Y TH

E A

RTIS

T A

ND

FRI

TH S

TREE

T G

ALL

ERY,

LO

ND

ON

Page 51: Spaning 18 19 2012

51

SPANAREN

Konst som

berörAv Cia Rimmö

NÄR JAG LÄSTE KONSTHISTORIA var utbildningen inriktadpå äldre konst, med enstaka nedslag i samtidskonsten. Pi-casso, Matisse och 1947-års män var det modernaste.Genom att arbeta med konstnärer och utställningar går detatt lära sig vad som är aktuellt. Utbudet är stort, men vad ärbra? Här är plats för tyckande. Bra konst är den som gripertag i en, gör en nyfiken. Bra konst känns äkta, personligtoch eget. Det som gör att ”handstilen” från pennan, pen-seln, det verktyg som används känns igen. Det som är ka-raktäristiskt.

KONSTEN FÖRÄNDRADES SNABBT under 1900-talet, utbild-ningen på konsthögskolorna förändrades med ny teknik, in-fluenser från en hel värld. I och med att människor fickstörre möjligheter att resa, bo i andra länder, blev det en delav utbildningen. Till konsthögskolan i Stockholm sökte ele-verna förr till måleri, grafik eller skulptur – idag kan de sökatill “Fri konst 180 högskolepoäng”: Möjlighet ges att arbetai olika konstnärliga tekniker såsom till exempel måleri,skulptur, grafik, digitala media och video.

Hur kan man veta om en konstnär är “bra” eller ett konstverk är ”bra”? Frågan ställdes av en politiker på en konferens i Sundsvall för många år sedan. Många deltagare hade kommit för att under rubriken “Konst och kommers” lyssna på Bukowskis förre VD Carl-Gustaf Petersén, Statens konstråds dåvarande chef Staffan Cullberg och en av de stora Stockholmgalleriernas ägare.

- Finns det en bok där man kan få veta? Politikern kom från en inlandskommun medmagert konstutbud, men med uppgiften att ansvara för ortens konstinköp. Hur ska man hålla sig à jour med konstlivet?

>>>

”Ett öppet sinne, att kunna ta till sig konstnärens verk,

att avsätta tid att sätta sig in i ett verk, kan vara

mer tidskrävande än att ta tillsig en målares verk.

Men känslan hos betraktaren är densamma.

Det som är bra konst ger sig tillkänna”.

Page 52: Spaning 18 19 2012

52

SPANAREN

DEN FÖRSTA UPPLEVELSEN av en ”ny” konstnärs verk kanvara omtumlande. Den sydafrikanske konstnären WilliamKentridges installation ”Blackbox/Chambre Noir 2005” iModerna Museet, var inspirerad av film, politik, MozartsTrollflöjten och av 1600-talets teater. Det var inte mitt förstamöte med Kentridges verk, men det berörde mig djupt.

EN KANADENSISK KONSTNÄR, Janet Cardiff, arbetar medljud. Ett exempel på hennes verk ”The Missing Voice: CaseStudy B” en promenad i området kring Brick Lane i östraLondon. Hörlurar på, och sen en rask promenad med JanetCardiffs röst som vägledare och smattret från hennes hög-klackade skor mot asfalten som taktangivelse. Ibland går detinte att avgöra om det är i lurarna eller i ”verkligheten” runtomkring som olika saker händer. Ett annat av Cardiffs verk”The Forty Part Motet” uruppfördes i en kyrka i Canada,men har visats bland annat i London och Stockholm. I 40högtalare, placerade i manshöjd i en stor cirkel, framförs ettverk av den engelske tonsättaren Thomas Tallis (1505 –1585), en motett för 40 röster, inspelat med en mikrofon förvar och en av sångarna. Lyssnaren kan sitta i cirkelns mittoch följa det böljande tonverket, men även gå fram till hög-talarna, lägga örat emot och uppleva det som att det är mansjälv som sjunger. Magiskt.

KONSTVERK som tidigare i konsthistorien varit förlagor, skis-ser inför en stor målning kan idag vara själva verket: jagtänker på den tyske konstnären Gerhard Richter som i Do-cumentautställningen i Kassel på 1990-talet visade det gi-gantiska verket ”Atlas”. En monumental karta av idéer,processer. Verket innehåller mer än 5 000 bilder samladefrån olika håll. Det är fotografier, teckningar och skisserfrån konstnärens genombrott på 1960-talet fram till senabilder på den nya lilla familjen från BB, den unga hustrunmed barnvagnen, den unga hustrun som ammar. Bilder sommånga kan känna igen sig själva i. De inledande fotografi-erna, från familjealbumet innehåller naziuniformer ochbombade städer. Många motiv kommer igen i hans senareverk i målningar under ett långt målarliv.

Marcel Duchamp vände upp och ner på konstbegreppet1914 med sin installation: ”Flasktorkare, en readymade”.

NÄSTAN HUNDRA ÅR SENARE, 2010 visade den brittiskakonstnären Fiona Banner, en annan form av readymade, tvåstridsflygplan i Tate Britains stora centralhall, ”Harrier” och”Jaguar”. Harriern hängde som ett ofantligt tungt krucifix,centralt placerat från takkupolen, Jaguar-planet låg längre ini rummet, skadskjutet med ”magen” upp, blankpolerat somen sportbil, glänsande som en skalbagge. Förr var ögat ochseendet det sinne som användes i konstupplevelsen, i vissmån känseln i beröringen av en skulptur. Idag tas alla sinneni anspråk: hörsel, syn, känsel, doftsinne och i vissa fall ävensmaken. Att inte se alls kan också vara en konstupplevelse.

Jag tänker på konstbesökarnas famlande i dimman i Ant-hony Gormleys ”Blind Light” eller i ett totalt mörker i Mi-roslav Balkas enorma container ”How It Is” i Tate Modernsturbinhall för några år sedan.

ETT ÖPPET SINNE, att kunna ta till sig konstnärens verk, attavsätta tid att sätta sig in i ett verk, kan vara mer tidskräv-ande än att ta till sig en målares verk. Men känslan hos betraktaren är densamma. Det som är bra konst ger sig tillkänna.

Till konsthögskolan i Stockholm sökte eleverna förr till måleri, grafik eller skulptur – idag kan de söka till

“Fri konst 180 högskolepoäng”

^ Cia Rimmö studerar en gallerikarta utanför White cube vid Mason’s Yard i London.

FOTO

: PRI

VAT

Page 53: Spaning 18 19 2012

53

PROJEKTNYTT

< ”Här får man” logotyp för projektet med samma namn. Läs mer på www.harfarman.se

Här får man!Av Tony Lorenzi

UNDER DE TVÅ ÅR som projektet har pågått har en lång radarrangemang genomförts. Där kan nämnas gatukonstvand-ringar och workshops i samarbete med Länsmuseet, buss-turer till en laglig graffitivägg i Norberg samt projicering avlasergraffiti mot Konserthuset. Projektgruppen har ävenmedverkat vid en mängd event, anordnat utställningar, före-läst och förmedlat ett antal måleriuppdrag till graffitimålare.

SYFTET ÄR ATT SKAPA fler forum för graffitimålare och attsprida information om graffiti som en motvikt till alla felaktigauppgifter som ofta sprids i media. Ett bakomliggande mål förprojektet har varit att få till en öppen vägg i Västerås, det villsäga en plats där det ges möjlighet att måla graffiti lagligt.

TILL SOMMAREN är ett delmål i denna strävan uppnådd. I sam-arbete med Mälarhamnar i Västerås kommer det att vara till-låtet att måla graffiti och annan konst på en vägg i Djupham-nen under lördagar och söndagar mellan klockan 10 och 20.

Projektet ”Här Får Man” startades av Tony Lorenzi år 2010. Syftet var att skapa fler lagligaforum i Västerås med omnejd, där graffitimålare kan verka med sin konst. Efter en tid komStudieförbundet Vuxenskolan med i projektet. I nuläget drivs det med Vuxenskolan somhuvudman med stöd av Västerås stad och Landstiget Västmanland

FOTO

: CA

RLM

AG

NU

S G

AG

GE

Page 54: Spaning 18 19 2012

54

UR LITTERATUREN

AguéliAv Ingemar Leckius

Ivan

Agu

éli(

186

9-19

17) L

ands

kap

med

san

dkul

lar o

ch h

avsb

ukt,

olja

duk,

20x

23 c

m, c

a 19

16.

Väst

erås

Kon

stm

useu

ms

sam

ling.

Fot

o: V

äste

rås

Kons

tmus

eum

Page 55: Spaning 18 19 2012

Aguéli

Middagshettan ruvar.Världen är oerhört stilla. Som ett ljudlöst klockspel.

Under ett skyfall av ljus står målaren Aguéli,långt borta från Sala och Paris och den egyptiska byn,i sin flimrande ensamhet. Någonstans i öknenmed dess hemliga brunnar.

Vid synranden är hans hem.

Han är utdriven i en djupare landsflykt,åtföljd blott av mästaren från Murcia, upptäcktsresandeni det osynliga, och av en herrelös, skabbig katt,den övre vägvisaren och den nedre.

Han har lärt sig be med penseln, göra allting genomstrålat.Världen är ett lågande stilleben, en kristallik yrsel.

Människor, klippor, träd: allt är avklarnat, naketsom i paradiset, och ändå inneslutet i skimrande opal,som vore det beslöjat inför den Väldiges blick.

Stackars Aguéli! Han har lärt sig vad stränghet är,att bli berövad allt utom ljuset, utblottad och bländad.Men han har också erfarit vad bamhärtighet ärgenom katten som slickade hans tårar.

Förtärande andakt! Bönen sätter stenen i brand,får palmen att lysa och förkolna.

Rymden är hög och innerlig. Världen är belystav oföränderlighetens sol, denna närvaro som förvandlarallt anat till frånvaro, till Guds skugga.

Mörkret vittrar bort. Den milde anarkistenkänner hur intet blåser genom gränder, murar palatsoch moskéer, världens underbara aska,

medan ljuset tätnar…

Ur diktsamlingen ”Vid terebintträdet” 1989 av Ingemar Leckius.© Ingemar Leckius – förmedlat genom ALIS

Ingemar Leckius, 1928-2011 (fram till 1961 Gustafsson) var författare, översättare samt konst- och litteraturkritiker.

UR LITTERATUREN

55

Page 56: Spaning 18 19 2012

56

UR SAMLINGARNA

Konst av kvinnorFem kvinnliga konstnärer i Västerås konstmuseums samlingAv Eva Borgegård

VÄSTERÅS KONSTMUSEUM är en mötesplats för konst somvill inspirera, utmana och väcka nyfikenhet. I utställningaroch program, arbetar museet med ett brett konstbegreppsom rymmer många olika uttryck. Konstsamlingen är en basi museets verksamhet. Den är utgångspunkt för utställningaroch program och kompletteras med tillfälliga utställningar,av främst svensk och nordisk samtidskonst. Konstsamlingenär också en viktig grund i museets mångfacetterade konstpe-dagogiska verksamhet. Anställda i Västerås stad har ävenmöjlighet att hyra konstverk ur samlingen till sina tjänste-rum. Över 3.000 verk är idag deponerade i offentliga rumoch tjänsterum i staden. Västerås konstmuseums samling in-nehåller flera konsthistoriskt betydelsefulla verk, som efter-frågas och lånas ut till andra museer i Sverige och Norden.

Nämnas kan Annika von Hausswolffs fotografi, Tillbaka tillnaturen, från 1993, som rest så långt som till Brasilien föratt visas på Biennalen i Saõ Paulo!

FRÅN 1990TALET har Västerås konstmuseum medvetet ökatinköpen av kvinnliga konstnärers verk. I likhet med andrakonstmuseers samlingar fanns även i Västerås konstmuseumfler manliga konstnärer representerade. Det var angeläget attförändra strukturen vid inköp till samlingen, så att en mergenusmedveten inriktning blev tydligare.

Här följer en kort presentation av några kvinnliga konst-närer som har varit och är verksamma i Västmanland från1900-talets början till idag.

Västerås Konstförening bildades 1919 och lade grunden för den konstsamling Västeråskonstmuseum äger idag. Från starten byggde föreningen upp en samling med tonvikt påsvensk 1900-talskonst. De bevakade även konsten i det egna landskapet och många väst-manländska konstnärers verk köptes in. 1973 överlämnade konstföreningen sin samling tillVästerås konstmuseum som hade inlett sin verksamhet året innan. Idag innehåller sam-lingen drygt 8 000 konstverk och det är främst svensk samtidskonst som köps in.

Page 57: Spaning 18 19 2012

57

UR SAMLINGARNA

ELSA CELSING (1880-1974)

Bland de äldre kvinnliga konstnärerna isamlingen finns Elsa Celsing. En kvinnamed en fascinerande bakgrund. Honföddes som Elsa Backlund i Pulkova,nära S:t Petersburg. I början av 1900-talet kom hon in på en fri konstaka-demi i S:t Petersburg. Där hade honden välkände Ilja Repin som lärare.Somrarna tillbringade hon hos morför-äldrarna i Sverige, med utflykter till Da-larna och sommarkurser hos AndersZorn i Mora. Elsa var dryga 20 år då honreste för att studera vidare i den tidenskonsthuvudstad, Paris. Att vara kvinnaoch blivande konstnär i en tid då denmanliga dominansen var rådande varinte helt lätt. Men med stöd från famil-jen, en bestämd egen vilja och med ettmål i sikte, kunde Elsa Celsing utbildasig till konstnär. Flera av hennes främstaverk kom till under början av 1900-talet. Efter sitt giftermål bosatte sig ElsaCelsing i Västerås. Här blev porträttmå-leriet hennes främsta arbetsuppgift.Västerås konstmuseum mottog 1974en donation med femtiotre verk av ElsaCelsing.

Flicka i snöig skog,Elsa Celsing, opd, 100x60 cm, 1926.

>>>

FOTO

: LA

SSE

FRED

RIKS

SON

Page 58: Spaning 18 19 2012

58

UR SAMLINGARNA

BRITA NORDENCREUTZ (1899-1982)

Brita Nordencreutz var en annan välkänd profil i Västeråskonstliv under 1900-talet.

Efter studier vid Carl Wilhelmssons målarskola i Stock-holm, reste hon till Paris under tidigt 1920-tal. Där stude-rade hon hos André Lhôte i olika omgångar fram tillbörjan av 1930-talet. Hon fick ta del av “det senaste” imötet med Matisse, Bracque och Picassos konst. BritaNordencreutz tid i Paris var verkliga studieår. Staden er-bjöd enorma möjligheter med sitt utbud av museer, gallerier och inte minst möten med andra konstnärer frånvärldens olika hörn. Brita Nordencreutz slog sig senareåter ned i hemstaden Västerås, där hon framför allt ägnadesig åt landskapsmåleri. I konstmuseets samling finns ettsjuttiotal verk av Brita Nordencreutz.

Figur i rött,Brita Nordencrutz, opd, 18 x 12 cm, 1923

CATHARINA WARME HELLSTRÖM (f.1952)

Catharina Warme Hellström intresserar sig för naturensskiftningar och trädgårdar.

Hon har sagt: "Jag arbetar med bilder kring livets krets-gång, växtkraft och människans villkor, ofta formuleradesom möten både till form och innehåll." CatharinaWarme-Hellström är grafiker, arbetar i sina tryck ofta meden kombination av etsning och serigrafi. Hon utbildadespå Konstfack 1974-1978. Grafiken trycker hon i den egnaateljén i Västerås, en arbetskrävande process med mångamoment, innan det slutliga bladet godkänts.

Sommar 3, Catharina Warme Hellström, etsning/gravyr, 128 x 57 cm,2005

FOTO

: LA

SSE

FRED

RIKS

SON

© C

atha

rina

War

me

Hel

lstr

öm /

BU

S 20

12FO

TO: L

ASS

E FR

EDRI

KSSO

N

Page 59: Spaning 18 19 2012

59

UR SAMLINGARNA

MONICA HÖLL(f.1960)

Monica Höll arbetar med måleri, teckning, skulptur ochinstallationer.

Med olika uttrycksformer har hon konsekvent under-sökt relationen mellan kropp och rum. Teckningar ochmålningar samspelar ofta med varandra. Intuitionen, dendirekta ingivelsen i arbetsprocessen är viktig för MonicaHöll. Vid ett tillfälle fyllde hon ett helt utställningsrummed teckningar på golv, väggar och i tak. Monica Höll äruppvuxen i Västerås och utbildad vid Kungliga Konst-högskolan 1985-1990. Hon har sin ateljé i Överby, Sollen-tuna och är även verksam som lärare i måleri vid VästeråsKonstskola.

Spielplatz Heimat, Monica Höll, opd, 200 x 150 cm, 2002

LINA JAROS (f.1981)

Lina Jaros utmanar vårt seende i stora iscensatta fotogra-fier. I beskrivningar av möten mellan natur och civilisa-tion, ställs frågor om vad rumslighet är och hur vi tolkartingen omkring oss. Lina Jaros ger oss betraktare ut-rymme för nya sätt att se på tillvaron. 2012 fick Lina JarosVästerås stads Kultur- idrotts- och fritidsnämnds stora arbetsstipendium i bild. Hon är utbildad på KungligaKonsthögskolan 2004-2009. Lina Jaros är uppvuxen i Köping och Västerås och numera bosatt och verksam iStockholm.

Interior Autumn, Lina Jaros, c-print 100 x 125 cm, 2010-2011

© M

onic

a H

öll /

BU

S 20

12FO

TO: V

ÄST

ERÅ

S KO

NST

MU

SEU

M

FOTO

: LIN

A J

ARO

S

Page 60: Spaning 18 19 2012

60

FRÅN FÖRENINGARNA

Testa en konstförening!Frikoll

Sedan 2009 har konstgalleri Fribergers Badhus drivits påSätra Brunn. Under sommarmånaderna har det unika gamlabadhusets dam- och herravdelningar från 1909 fyllts medkonst. I år har galleriet fått ett eget konstnärskollektiv: Fri-koll. Medlemmar i kollektivet är konstnärerna Gunnel Bran-zell, Ida Rosén Branzell, Gyösh K Baka, Michelina Gatti,Susanne Wikström, Anna Bergman-Paul samt administratö-rerna Tohbbe Lindblom, Maria Grafford och Kerstin Lars-son. Fribergers Badhus presenterar konstutställningar avbåde Frikolls medlemmar och spännande gästkonstnärer.

Läs mer: www.frikoll.se och www.fribergersbadhus.seKontakt: Tohbbe Lindblom tel: 0708 488 933, e-mail: [email protected]

Vänföreningen Bobergs minne i Norberg

Föreningen startade till 100-årsjubileet av att minesstenenöver Engelbrekt Engelbrektsson restes i Norberg år 1909.Minnesstenen är ett av Ferdinand Bobergs verk, som finnspå den ort där konstnären bodde som barn. Där finns ävenett gravkapell av Boberg, invigt år 1904 av arkitekten själv.På hembygdsgården finns en samling av föremål från hansarbetsrum. Föremål som han själv testamenterade till hem-bygdsföreningen.

Föreningen vill hålla minnet av Anna och Ferdinand Bo-berg levande i Norberg och gör det genom att arrangera ut-ställningar, visningar och informationsträffar som berättarom deras verksamhet både i och utanför Noberg.

Kontaktperson är Anita Helgesdotter tel: 0223-30235.

v Interiör från det gamla badhuset på Sätra Brunn.

FOTO

: MA

RIA

GRA

FFO

RD

Page 61: Spaning 18 19 2012

61

FRÅN FÖRENINGARNA

Framtid för Virsbo

Framtid för Virsbo är en lokal utvecklingsgrupp i Virsbo.Gruppen har genomfört cirka fyrahundra projekt och fåttmånga utmärkelser från nationell, regional och kommunalnivå.

Ett av de stora projekten är Virsbo Konsthall som sedan2001 inryms i gamla industrilokaler som är belägna på en öi Kolbäcksån. Lokalen omfattar 820 kvadratmeter medväggfönster och taklanterniner som ger ett fantastiskt ljus.Både svenska och internationella konstnärer presenterar sinakonstverk i konsthallen. Varje år ges lokala grupper möjlig-het att ställa ut i en särskild utställning. I Virsbo Konsthallskafé serveras kaffe och hembakat bröd.

Läs mer under www.virsbokonsthall.se Kontakt: Inge Larsson tel: 070 665 4543, e-mail: [email protected]

ArtMobile

ArtMobile är en konstnärsgrupp som driver ett mobilt gal-leri för samtida konst i Västerås. Gruppen arbetar med ettnätverk av konstnärer i Västmanland samt med konstnärs-grupper och gallerier utanför länet. Att visa konst på platserdär man kan nå en ny publik är viktigt. Det mobila galleriethar bland annat tagit plats på Kreativt centrum i Vallby ochDesignTorget i Västerås. I samarbetsprojektet ArtMobileCabinTentTriptyk är ett partytält ett utställningsrum som vi-sats på Kulturnatten i Västerås, konstmässorna Alt Copen-hagen i Köpenhamn och Supermarket 2012 i Stockholm.

Läs mer: www.artmobile.seKontakt: Tapani Björkbacka, Anna Granberg, Henrik Haukeland,Roger Pettersson och Susanne Torstensson, tel 076 185 89 49, e-mail: [email protected]

^ Virsbo konsthall.

FOTO

: IN

GE

LARS

SON

Page 62: Spaning 18 19 2012

62

konstivastmanland.se

för dig som arbetar med och är intresserad av konst

FÖR DIG SOM VILL HITTA till konstutställningar lämnargallerier, konsthallar och museer kort information ochlänkar till sina hemsidor. Konstintresserade och uppdrags-givare kan också söka bland konstnärer med erfarenhet avsåväl utställnings- och pedagogiskt arbete som gestalt-ningar i offentlig miljö. På hemsidan finns ett digitalt galleri där du kan uppleva konstutställningar.

HEMSIDAN DRIVS AV konstkonsulentverksamheten vidVästmanlands läns museum och har sedan start varit enviktig digital plats för konsten i länet. Att informera omkonstens infrastruktur och förmedla kontakter mellan tillexempel museer och besökare, konstnärer och skola är enviktigt roll för länets konstkonsulent.

KONSTKONSULENTEN ARBETAR för att öka intresset ochkunskapen kring samtidskonst. Detta sker genom samver-kan med bland annat konstnärsorganisationer, konstnärs-grupper, konstföreningar, konstinstitutioner, skolor ochkommuner i hela Västmanlands län. Verksamheten är sär-skilt inriktad på att stärka konstnärers arbetsvillkor, barnoch ungas möjligheter att uppleva och skapa konst samtatt synliggöra konsten i det offentliga rummet.

KonstnärerInformation och sökfunktion om ett 50-tal konstnärer från länet.

För konstnären”GG - Air Västmanland” är ett nytt internationellt recidencyprogramför konstnärer på Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg.

Västerås konstskola är Västmanlands och regionens enda konst-närliga grundutbildning. En del elever får arbete direkt efter ex-amen eller satsar på eget företagande men den största andelenav skolans examinerade elever går vidare till högre studier inomdet estetiska, konstnärliga och kreativa området. Läs mer: vasteraskonstskola.se

För besökarenDet finns mycket konst att uppleva. Under 2010 visade länets ut-ställningsverksamheter 137 utställningar som totalt hade öppet 2 038 dagar!

Sveriges konstföreningar Västmanland visar att intresset för konstär mycket stort i länet. De har fjorton anslutna lokala konstför-eningar med sammantaget cirka 6000 medlemmar! Föreningarnaarrangerar konstutställningar, konstresor, föreläsningar och med-lemslotteri med mera. Läs mer: sverigeskonstforeningar.nu meny-knapp: ”distrikten”, ”Västmanland”.

Offentlig konstInventering och förmedling av den offentliga konsten pågåribland annat i Hallstahammars kommun, Kungsörs kommun ochNorbergs kommun.

En undersökning om offentlig konst i länets kommuner som genomfördes vintern 2011 är publicerad här.

Konst och lärandeKonstnärsnätverket NUVA utvecklar sitt pedagogiska arbete medkurser, workshops och ”Skapande skola” projekt bland annat i Köping och Sala. Läs mer: nuvablogg.wordpress.com

Digitalt galleri Under sommaren publiceras en utställning med verk av de 15 in-ternationellt verksamma konstnärer som bygger fredsmonumentunder skulpturfestivalen ”Peace Monuments of War Material” i Arboga. Läs mer: peacemonuments.se

Kultur och NäringslivDe flesta yrkesverksamma konstnärer är egenföretagare och kangenom Konstnärernas Riksorganisation få hjälp med sina deklara-tioner. Läs mer: kro.se

Kulturstiftelsen ARTY verkar för samarbeten mellan kultur och nä-ringsliv. Samarbeten som bland annat kan utveckla marknadsfö-ring, representation och personalutveckling för näringslivet. Förkonstaktörer kan de till exempel bidra till ett större publikunder-lag men även generera direkta projektstöd. Läs mer: kulturstiftelsenarty.se

Hemsidan konstivastmanland.se invigdesvintern 2010 och har sedan dess haft cirka 29 000 besökare per år. Hemsidan uppdaterasvarje vecka med information och nyheterfrån konstvärlden: vernissager, föreläsningar,kurser, publikationer och stipendier medmera.

Page 63: Spaning 18 19 2012

25

konstivastmanland.se

Konst och lärande

För konstnären

För besökaren

Offentlig konst

Kultur och näringsliv

Digitalt galleri

Konstnärer

Page 64: Spaning 18 19 2012

251

NOTISER

notiser

NOTISER

Fjorton böcker är nominerade till SHF:sutmärkelse ”Årets hembygdsbok” 2012.Priset delas ut första gången i år för böckerutgivna under 2011. En jury bestående avtre personer utser vinnaren. Priset delas utpå bokmässan i Göteborg 27-30 septem-ber. Priset tilldelas föreningen om det ären antologi eller författaren om det är enenskild författare till boken och består avett diplom och 5000 kr.

Västmanlands Hembygdsförbund ochFornminnesförening har nominerat bokenRytterne socken 1886–2005. En resa ivår bygd. Red. Katarina Curman. Rytterne hembygdsförening.

FRÅN FRAMTIDEN

Ny basutställning på Köpings museumMed rubriken ”Aldrig mer som förr” harKöpings museum nyligen öppnat en ny

basutställning. Här visas Köpings historia från 1850 fram till våra dagar med tyngd-punkt på 1900-talet. Bondesamhället till-hör det förgångna. Uråldriga traditionerförsvinner och en ny stad byggs upp. Sta-den får vatten, avlopp, centralvärme ochelektricitet. Fabriksskorstenarna föränd-rar stadsbilden för alltid, grundskolan in-förs och Domusvaruhuset öppnas.

3hantverk Ramnäs3hantverk är en hantverkargrupp somhar bildats i Ramnäs. Den består avRamnäs Glashytta, Umerkajeff Krukma-keri och Smedja Levay. Verkstäderna lig-ger under samma tak i anslutning tillLancashiresmedjan. www.3hantverk.se.

AKTUELLT

Arboga museum får en ny intendent den16 juli. Det är Maria Gustafsson somlämnar Vallby Friluftsmuseum för tjäns-ten i Arboga.

En ny verksamhetsledare har nu börjatpå Fagersta/Västanfors Hembygdsgård.Rita Södergård har gått i pension ochhennes efterträdare heter Malin Anders-son. Malin har drivit ett eget företag”Primaleve Kulturtjänst”.

PÅ NYTT JOBB

HedersdiplomVästmanlands Hembygdsförbund ochFornminnesförenings hedersdiplom utde-las till person som inom någon av hem-bygdsföreningarna gjort sig förtjänt ellersom med annan lokal anknytning inomlänet utfört en kulturgärning utöver detvanliga. Hedersdiplom 2012 har tilldelatsHjördis Häll med motiveringen:

Det västmanländska föreningslivethade inte varit vad det är utan de profes-sionella insatser som Hjördis Häll bidragitmed i dussintalet föreningar. I styrelsenför Västmanlands Fornminnesförening och

PRIS OCH BERÖM

Page 65: Spaning 18 19 2012

2NOTISER

Hembygdsförbund gjorde hon sin debutredan på 1970-talet. Med sina bredabankkunskaper blev hon snabbt utsedd tillskattmästare. Hjördis stora engagemangoch tålamod har inneburit att hon i över30 år med förtroende anförtrotts uppgif-ten att få debet och kredit att gå ihop ivår förening. Med klokskap och lågmäldeftertänksamhet har hon även berikat detövriga arbetet och fått styrelsen att fattavärdefulla beslut.

Aina Hellstrand, Västerfärnebo hem-bygdsförening med motiveringen: AinaHellstrand har under många år aktivtdeltagit i arbetet i Västerfärnebo Hem-bygdsförening. Hon har dessutom ägnatett omfattande intresse kring föremåls-samlingarna och särskilt en av länetsstörsta textilsamlingar vid Gammelgårdeni Västerfärnebo. Aina har varit aktiv iflera inventeringar i Västerfärnebo vadgäller unika textilalster som sängklädenoch munkabälten. Hon har under mångaår svarat för ett nära samarbete med lä-nets Hemslöjdskonsulent som nu liggertill grund för ett fortsatt arbete med enkatalogisering och uppdatering även in iden digitala världen.

Lars-Erik Ekeberg, Harakers hembygds-förening med motiveringen: Lars-ErikEkeberg har i omkring 20 år forskatkring torpen i Svanå med omnejd. Han ären källa till kunskap om bygden som äroerhört viktig, inte minst för hembygds-föreningen. Lars-Erik vet namnen på demänniskor som bott i bygden och i vilkatorp och gårdar de har levat. Förutom allforskning så har han även varit ute i skogoch mark och sökt upp gamla torpläm-ningar. Han har röjt och snyggat uppkring dessa platser för att medlemmarskall kunna komma ut och titta. Han harockså satt upp skyltar med namn på tor-pen. Efter genomförda dokumentationerhar han lämnat över uppgifterna till för-eningen så att dessa torp har kunnat läg-gas in i Bygdeband.

Hembygdsförbundets VerksamhetsprisVerksamhetspriset utgörs av ett Diplomoch en penningsumma om 3000 som till-delas en hembygdsförning som har gjort eninsats som bidrar till att stärka och bevaraintresset för kulturmiljöer i länet.Verksam-hetspriset 2012 utdelades till OdensviHembygdsförening med motiveringen:

NOTISER

Odensvi Hembygdsförening stod införhotet om att bli utan lokaler då Dybecks-gården var ute till försäljning. För-eningen kom att bli en viktig drivkraft iarbetet för att bevara ortsbornas tillgångtill gården. Nu står det klart att Dybecks-gården blir kvar i kyrkans ägo och atthembygdsföreningen och alla andra somnyttjat gården kan bli kvar med sinaverksamheter. Att föreningen dessutomstärkts under arbetet visas tydligt i att an-talet föreningsmedlemmar fördubblats desenaste åren.

Hedersdiplom 2011Hedersdiplom för 2011 delades ut vidårsmötet i Kungsör 2011. Diplomen till-delades Karin Karlström, Harakers hem-bygdsförening med motiveringen: Redanvid föreningens bildande 1985 var Karinmed i den första styrelsen. Karin Karl-ström har under många år varit en dri-vande kraft i arbetet med att kartläggasocknens gamla byggnader och söka eftergrunder till torp som sedan mätts uppoch skyltats. Hon har även drivit arbetetmed att arrangera sommarträffar, jul-marknader och vården av Räckhamma-ren i Svanå under många år. Det finahembygdsmuseet i Haraker är också tillstor del Karins förtjänst.

Elisabeth Westerdahl, Irsta Hembygds-förening med motiveringen: ElisabethWesterdahl har arbetat i redaktionen förSpaning sedan starten 2002. Författandeav artiklar, bild- och textval och korrek-turläsning är hennes breda arbetsfält. Istyrelsearbetet i Hembygdsförbundet ärElisabeth en föredömlig kraft som fadderför ett antal föreningar i Västerås. På se-nare år har arbetet med Kustaboken bli-vit hennes skötebarn. Vi kan med glädjeidag ta del av Westerdahlska släktens tidpå Kusta i boken. En fängslande person-nära bok, som gläder oss alla. Elisabethsgärning i hembygdsarbetet är ett före-döme för oss alla i Västmanland.

Årets Kulturbevarare 2012Utmärkelsen som delas ut av föreningenKulturmiljö i Västmanlands län gick i årtill en hembygdsförening. Det är Fagersta/-Västanfors hembygdsförening som fickta emot utmärkelsen i samband med För-eningen Kulturmiljö i Västmanlands länsårsmöte den 22 maj.

FRÅN MAKTENS KORRIDORER

Ny folkbokföring hot mot kontinuitet istatistik och forskningRegeringen har planer för genomgripandeförändringar i folkbokföringen som omde genomförs kommer att bryta en histo-risk kontinuitet med rötter i medeltiden.Det började med Finansdepartementetsutredning för tolv år sedan (SOU 2000:17)med förslag att folkbokföring hädanefterenbart skulle ske på kommun och fastig-het. Följden blev en storm av protesterfrån stora delar av samhället. Samfälltkrävde man geografiska enheter som varmindre än kommun, och att indelningenskulle ansluta till den tidigare. Finansde-partementet fick i uppdrag att tillsätta enny utredning, denna gång med ett brettuppbåd av experter från övriga berördamyndigheter, Folkbokföringsutredningen(SOU 2009:75). Eftersom Svenska kyr-kans indelningsändringar gjorde försam-lingarna omöjliga föreslog utredningeninförande av ”distrikt”, som skulle följaförsamlingsindelningen 1999/2000. För-slaget applåderades av en i stort sett enigremissopinion. Men tillskyndarna av ut-redningens förslag andades ut för tidigt.Ärendet har tagit en oväntad vändning.Finansdepartementet som skriver propo-sitionen vill strunta i alla andras synpunk-ter och återgå till sitt eget förslag från år2000, att det inte ska finnas annan indel-ning än kommun och fastighet. Skäletsägs vara kostnader för Skatteverket.

Sektorsintresset har tagit överhandenöver allmänintresset. Lagrådsremiss vän-tas i vår. Dessförinnan bör det rimligtvisbli politisk debatt inom regeringen. De-partementsförslaget strider nämligen heltmot regeringspartiernas hittillsvarandepolitik, att värna om sockenindelningen.Det gäller nu att de senaste tolv årens de-batt inte är glömd. För det är mycketsom står på spel.Källa: Sten Rentzhog. www.hembygd.se15 maj 2012.

Page 66: Spaning 18 19 2012

253

NOTISER

NOTISER

ortnamn, övergivna gruvhål, bebyggelseoch hela samhällen grundade kring gru-vor och metallhantering. Huvuddelen avatlasen handlar om järn och stål. Andraavsnitt berättar om övriga metaller, inteminst de bly-, guld- och silverhaltiga sul-fidmalmerna i Skelleftefältet och den his-toriskt så viktiga koppar- och silver-malmsbrytningen i Falun respektive i Sala.

Bokverket är en mycket inspirerande läro- och historiebok som knyter an di-rekt till samtiden och det nutida dags-läget. Texten är lättläst och tillsammansmed statistiken och kartorna lockas läs-aren att söka vidare till fördjupning ochmer information.

Guldåldersvenska arkeologiska skatterFörfattare: Kent AnderssonUtgiven 2011 av Balderson förlag166 sidor, rikt illustreradISBN 978-91-978024-3-7

Guld har fascinerat människor i alla tider.Under romersk järnålder (0-375 e. Kr.)nådde kvaliteten på guldsmidet i Skandi-navien höjder som idag, mer än 1500 årsenare, fascinerar forskare och lekmän.Vid romarrikets fall flödar guldet in, vil-ket gör att folkvandringstiden (375-550)går under benämningen Nordens guldål-der. Lite fattigare kan föremålen från vi-kingatid tyckas vara, eftersom vi då oftaser förgylld brons, men hantverksskick-ligheten är fortfarande i världsklass.

I boken berättas om forntidens gylleneskatter. Vi möter också de som en gånganvänt föremålen och de människor somhittat dem. Ett av bokens kapitel berättarom Tunagraven i Badelunda socken.Under rubriken ”Äktenskapsallianseröver vida områden –Tunagraven” formu-lerar författaren några frågeställningar:Vem var kvinnan i Sveriges guldrikastegrav? Var hon en västmanländsk stor-mannadotter? Eller var hon en danskprinsessa som gifts bort för att skapa po-litiska allianser?

Författaren Kent Andersson är docent iarkeologi och specialist på guld. Han varmed och byggde upp Guldrummet påHistoriska museet och har i många årforskat om människans fascination ochförhållande till den ädlaste och mest myt-omspunna av metaller.

Mässingsbruk och bruk av mässingFörfattare: Nils Forsgren186 sidor, rikt illustrerad, utgiven 2010 av påNifo förlagISBN 978-91-633-6382-5

För första gången ges här en samladöversikt av de svenska mässingsbrukensspännande historia. Det handlar om yr-kesskicklighet och hårt arbete i osande miljöer samt färgstarka och vidlyftigamässingsbrukspatroner, där ett fåtal per-soner kom att fungera som en "mässings-klan" och hur de dominerade när den nya

industribranschen etablerades i Sverige.I boken presenteras Skultuna, Gusum,

Norrköping, Nyköping, Bjurfors, Nacka,Vällinge och Vattholma och deras specia-liteter från ljuskronor och sängvärmare,kalendersnusdosor och spottkoppar tillmässingsknappar för Karl XII:s soldater. För första gången uppmärksammasockså utförligt två banbrytande formgi-vare, Hjalmar Norrström vid Skultunaoch Daniel Carlsson vid Gusum. Detta är en spännande och tidigare inte nedtecknad skildring av mässingsindust-rins framväxt i Sverige. Berättelsen kny-ter samman ekonomiska förhållanden,entreprenörernas agerande och den stat-liga styrningen. Samtidigt speglas mäs-singsföremålen, deras historia ochanvändning och hur olika stilepoker på-verkat utformningen.

Bergsbruk- gruvor och metallframställning216 sidor, 34 medverkande författare, ca 200 kartor, 100 diagram, 350 fotografieroch teckningar.Utgiven 2011 av Norstedts förlagsgrupp påinitiativ av Jernkontoret.ISBN 978-91-87760-58-7

Denna det tjugofjärde bandet av SverigesNationalatlas visar hur bergsbruket allt-sedan tidig medeltid har bidragit till vårvälfärd. Naturtillgångar i form av malm,skog och vattenkraft var viktiga förut-sättningar liksom skicklig arbetskraft.Konkurrensen från utlandet har möttsmed kvalitet, uppfinningsrikedom ochentreprenörskap.

Än idag hör malm och specialstål tillSveriges viktigaste exportprodukter. Detproduceras mer stål än någonsin tidigarei landet. Branschens framtid beror på hurväl man lyckas utveckla nya tekniker ochprodukter med bättre materialegenskapertill lägre kostnader, mindre energiåtgångoch med stor hänsyn till miljön. Det pågårockså en omfattande prospekteringsverk-samhet som kan leda till nya gruvor ochförnyad brytning i tidigare nedlagda gruvor.Metalltillverkningens historia i Sverigesträcker sig minst 4 500 år bakåt i tiden.Spår efter metallhantering finns bevaradesom slaggrester och ruiner efter smält-ugnar och härdar. Även landskapet vitt-nar om bergsbrukets långa historia genom

NYA BÖCKER

Shake this town - en utställning om densvenska rockabillynVästmanlands läns museum, Karlsgatan 2, 9/6 – 19/8

Utställningen Shake this town handlarom den svenska rockabillykulturen. Ommodet, bilarna, frisyrerna och musiken. Här möter vi rockabillyns alla attribut –sjömanstatueringar, ombyggda bilar, po-mador, nyproducerade retroprylar, vinta-gemode och tidsskrifter. Men under allt detpåtagliga, alla föremål, all attityd och allmusik finns drömmar om en annan tid, ettannat slags liv än det som vi lever just nu.

Utställningen har producerats av Tida-holms museum i samarbete med fotogra-fen Bertil Lindgren.

Återvinningsslöjd Tema återbruk Västmanlands läns museum, Karlsgatan 2, 8/9 – 13/1

Utställning med jurybedömd slöjdtävlingmed deltagare från hela länet. Slöjdat förhemmet, trädgården eller något att bärapå sig, gjort av material med kort ellerlångt liv, blivit över eller legat undan-gömt och aldrig kommit till användning.

Västmanlands läns museum produ-cerar utställningen i samarbete medLänshemslöjdskonsulenten, Västman-lands läns hemslöjdsförbund.

UTSTÄLLNINGAR

Page 67: Spaning 18 19 2012

4

NOTISER

NOTISER

Sala – Gävle Tur och retuRSala-Gysinge-Gävle järnväg och Enköping-Heby-Runhällen järnvägFörfattare: Olle NilsonUtgiven 2011 av författaren Olle Nilson, Klipp & Sagt förlag256 sidor, rikt illustreradISBN 978-91-633-9042-5

Ångloken bolmade kolrök. Rälsbussar morrade iväg på rälsen. Tågen hörde var-dagen till. Mjölk och post for med tåg liksom människor, timmer och hö. Ban-arbetare svettades med spade och korp.Myndiga konduktörer klippte biljetter.Debet och kredit gick aldrig ihop. MellanGävle och Sala löpte den tio mil långaprivata järnväg som knöts samman avstålbroarna över Dalälven. Från Enköpinganslöt en annan bana. Bägge sögs medtiden upp av SJ och lades till slut ner.

Boken berättar om framtidstro och be-svikelser, om svett och teknik. Pengarsom rann bort och ånglok som hamnadei stålverkens smältugnar. Om järnvägs-stationer som blev sommarhus, villoreller rivningsvirke. Här finns kalla faktaom järnvägen och folks käraste tågmin-nen. Berättelsen bryter av mot de gängsejärnvägshistoriska skildringarna. Här ärdet inte tekniken utan det är livet ochmänniskorna runt järnvägen som står icentrum. En levande lokalhistorisk berät-telse som binder ihop och ger läsaren nyasammanhang till bygdens utveckling.Detta intryck förstärks av ett rikt bild-material.

Hyttor och hamrar i Svartån-från källorna i Norbergs socken genomsocknarna Karbenning, Västerfärnebo, Fläckebo, Haraker ochSkultuna till Västerås stad och Mälaren.Författare: Brage Lundström, Sören Bååth, Arne Dybvig, Aina Barnevik,Barbro Thunberg, Anita ErikssonUtgiven 2011 av Industrihistoriska för-eningen i Västerås.56 sidor, rikt illustrerad

Vattendragen har haft stor betydelse förindustrier, transporter och andra ekono-miska aktiviteter. Bokens disposition föl-jer Svartåns vattensystem från källorna i norr i Norberg till Västerås och Mälareni söder. Ett antal författare beskriver

sockenvis den industriella verksamhetenutmed Svartån. Järnhanteringen domine-rar, men vi får också ta del av verksam-heten i bl.a. kvarnar, verkstäder och mäs-singsbruk. Temat transporter utgör enviktig del och där berättas det bl.a. ombetydelsen av stångjärnsexporten viajärnvågen i Västerås. Utdrag ur gamlakartor och ett rikt bildmaterial gör att deolika berättelserna blir tydliga.

Oljeön-Ett industriminne i EngelsbergFörfattare: Kersti KollbergFotografi: Björn UllhagenUtgiven av Balkong förlag162 sidor, rikt illustreradISBN 978-91-85581-37-5

Från Oil Creek i Pennsylvania i USA,med skonare sjömil efter sjömil över At-lanten, Nordsjön, Östersjön fram tillStockholm. Därifrån över Mälaren ochgenom Strömsholms kanal till Oljeön. Sågick frakten av råolja när Pehr AugustÅlund startade Engelsbergs Oljefabrik1875. Oljeraffinaderiet placerades mitt ikorsvägen mellan kanalfrakt och järnvägoch mitt i marknaden – de många brukeni Bergslagen.

Med oljan i centrum kan vi i bokenvandra genom Oljefabrikens mångavinklar och vrår, följa fabriksgrundarensmärkliga levnadsbana, möta herr-gårdsfolk och oljearbetare, de senareskvinnor med sin tvätt vid klappbryggan,Engelsbergskonstnärerna och de mångabarnen som växte upp på Oljeön. Det ärinte kronologin som styr berättelsen utanolika faktorer och omständigheter.

Bokens är försedd med äldre fotogra-fier, kartor, ritningar och teckningar vil-ket förhöjer läsvärdet. Det nyabildmaterialet av Björn Ullhagen hållerhög kvalitet och tillsammans med KerstiKollbergs texter får läsaren en spännandeoch intresseväckande bild av fabriken påOljeön.

Genom tid och rumKulturvandring på Tärna folkhögskolaFörfattare: Bob EngelbertssonUtgiven 2011.110 sidor, illustreradISBN 978-91-977413-3-0

Boken inledande del redogör för Tärnafolkhögskolas verksamhet och inriktningunder sex olika 25-årsperioder från till-komsten 1876 fram till 2000-talet. Där-efter följer 16 biografiska berättelser omledare och lärare på skolan från begyn-nelsen 1876 fram till slutet av 1970-talet.I fem olika specifika intervjuer dokumen-teras skolan under perioden 1947-2005.Boken avslutas med ett bildavsnitt påcirka 20 sidor och en sammanfattande diskussion utifrån folkhögskolornas grundidéer från 1800-talet. Boken för-medlas genom Tärna folkhögskola.

JärnladiesFrån arvtagerskan till kolarhustrunRed. Christina Lindeqvist, Jenny FindahlUtgiven 2011 av Ekomuseum Bergslagen224 sidor, illustreradISBN 978-91-633-8582-7

Vår bergslagshistoria handlar mycket omindustrihistoria, om stålmän och kraft-karlar, om gruvarbetare och bergsmän. Kvinnorna hör vi inte talas så mycket om, de skymtar här och där ihistorien. Men det har funnits många”järnkvinnor” överallt – på järnbruken, ibyarna och i finnmarkerna. I boken fårnågra av dem stiga fram och bli huvud-personer i egna berättelser. Det handlarom arvtagerskor, änkor, brukspatronessor,husjungfrur, mjölkerskor, kolarhustrur,författare, konstnärer och några till. Visstfinns kvinnornas historia också i Bergsla-gen! Och ännu mer går det att upptäckagenom att ta med sig boken och resa ilandskapet

Börja forska kring ditt hus och din bygdFörfattare: Per Clemensson och Kjell AnderssonUtgiven 2011 av Natur & Kultur144 sidor, illustreradISBN 978-91-27-12948-1

Varje hus har en historia och husens his-toria hänger samman med människornas.

Page 68: Spaning 18 19 2012

255

NOTISER

NOTISER

som betytt mycket för dem. Boken inspi-rerar till eftertanke och reflektion överhur människors levnadsförhållanden ochvillkor har förändrats. Det är viktigt attta del av livsberättelserna och ge sig tidatt lyssna på varandra.

En titt i BackspegelnVästerås historia sett genom kartor, VLT-notiser och fotonEn historisk vandring sammanställd av Karl Axel JacobssonUtgiven 2011 av Combiproduktion / Karl Axel Jacobsson528 sidor, rikt illustreradISBN 978-91-974842-4-5

Boken handlar om Västerås från 1100-talet och fram till våra dagar.Den är indelad i fyra delar:1. Gamla Västerås – staden innanför

tullarna / staketet2. Om områden, platser och vägar i

stadens utmarker /utanför tullarna3. Västerås utveckling från 1870-talet:

Hur började det?4. Dagens centrala Västerås – innanför de gamla tullarna

Författaren Karl-Axel Jacobsson tar ossmed på en fantastisk vandring över 500sidor. Vi får hjälp av ett sällan tidigare pådetta sätt utnyttjat material. Främst ettmycket spännande kartmaterial och enmängd såväl gamla som nya fotografier.Som ”vandrare” fascineras man och fårfrossa i bokens överdådigt rika och storaantal illustrationer. Avsaknaden av per-son-, plats- och sakregister försvårardock sökmöjligheterna i boken.

Engsö slottFörfattare: Åke NisbethUtgiven 2011 av Signum302 sidor, rikt illustreradISBN978-91-86221-12-6

Engsö slott är en av landets bäst beva-rade slottsbyggnader från 1700-taletsmitt. När greve Carl Fredrik Piper ärvdegodset år 1738 inleddes en omfattanderenovering av det gamla stenhuset underledning av Sveriges då främste arkitekt,

Ericus Petri SudermannusHerr Erik i SkinnskattebergEn studie i bruk och missbruk av kyrklig och världslig maktFörfattare: B. Folke PetterssonUtgiven 2011. 188 sidor. Kan beställas från www.book-on-demand.comISBN 978-91-7465-224-6

Författaren har i boken försökt leva sigin i den situation som prästen EricusPetri Sudermannus, herr Erik, i Skinn-skatteberg befann sig i då han 100 årgammal slutade sin verksamhet år 1647. Redan ett tiotal år tidigare hade han slu-tat sin tjänst som kyrkoherde i socknen.Han hade upplevt tiden efter reformatio-nen och han hade levt under Gustav Vasas söner och under Gustav II Adolf.Han var en av de första prästerna i lan-det som började föra bok över födda ochdöda i församlingen. I egenskap av ensentida anhörig har författaren tolkatherr Eriks tankar i ett nutida språk.

Var det bättre förr?Elva livsberättelser från Vallby i VästeråsUtgiven 2011 av Vallbyprojektet, Bostads ABMimer i samarbete med Hyresgäst-föreningen80 sidor, illustrerad

Med frågeställningen: Var det bättreförr? har elva livshistorier samlats in frånboende i stadsdelen Vallby i Västerås.Projektet utgjorde en del av det störreVallbyprojektet som tillsammans med deboende och andra verksamma på Vallbyutvecklar stadsdelen.

Berättelserna har kommit till genomberättarcafé för äldre och skrivarkursermed stöd av skrivarpedagog. Parallelltträffade skrivarpedagogen även elever påen skola som skrev om hur det är attvara ung idag. Grupperna träffades ochberättade sina historier för varandra.Projektet skapade förståelse över genera-tionsgränserna.

De äldres berättelser har samlats i enskrift. Personerna har fotograferats i sinahem och de har fått välja ut ett föremål

Det finns mängder av nyare hus somockså har historia, om än kortare. Histo-ria som handlar om tillkomst och arki-tektur, om stadsplaner och byggprojekt,om människor och bostadsförhållanden.

På samma sätt som vi kan forska ommänniskorna genom släktforskning, kanvi leta efter fakta om husen. Vi ställerfrågor som ofta har ett svar. Det finnsmånga arkiv att besöka och källor attsöka på nätet. Visst är det fantasieggandeatt vi människor flyttar omkring, menhusen står kvar och samlar sin egen his-toria. Hur man får fram fakta om husen,hur vi kartlägger husens och bebyggel-sens historia – det är vad den här bokenhandlar om.

Rytterne socken 1886-2005En resa i bygdenRedaktör: Katarina CurmanUtgiven 2011 av Rytterne hembygds-förening446 sidor, rikt illustreradISBN 978-91-633-8579-7

Olika skribenter berättar i boken ombygdens historia. Torpen, stugorna ochgårdarna får stort utrymme. Nya bilderblandas med äldre fotografier. Drygt 100år av förändringar skildras och uppgifternabygger på vad många människor berättatsamt studier i kyrkböcker och i hembygds-föreningens arkiv. Det har också gjortsflera intervjuer.

Boken är ett fantastiskt resultat av ettmångårigt arbete som utgick från hem-bygdsföreningens torpcirkel på 1980-talet. Frågorna var många och en nycirkel satte igång, med uppgiften attspegla samhället och alla förändringar iRytterne socken under 1900-talet. Berät-telsen är rik på fakta och uppgifter ommånga Rytternebor passerar förbi. Ettstort värde är att uppgifterna knyter antill samtiden. Boken avslutas med mycketanvändbara register i form av ett omfat-tande personregister och en detaljerad in-nehållsförteckning där det är lätt att sökaefter gårdar, torp och fastigheter.

Page 69: Spaning 18 19 2012

6

NOTISER

NOTISER

Carl Fredrik Hårleman. Resultatet bleven av rokokoperiodens märkligaste an-läggningar.

I denna bok berättas historien omEngsö slott och dess innehavare. Vi fåren initierad genomgång av sätesgårdensbebyggelse från 1300-talet och framåt.Störst utrymme ägnas ombyggnaden av slottet på 1740-talet. Utöver Hårlemansintentioner och inredningens utförandefår vi även glimtar av de hantverkare som var involverade. Huvuddelen av denfasta inredningen är ännu bevarad och ivissa fall helt orörd.

Boken om Engsö slott blev Åke Nis-beths sista verk. Han var en av Sverigesfrämsta kännare av såväl kyrkor somsvensk herrgårdskultur. Fotografen JanGustafsson bidrar med ett rikt bildmate-rial. Red. Catharina Piper och Göran Ul-väng, medverkan av Anna Tandre ochArne Losman.

Skälby-en järnåldersby i VästmanlandUtgiven 2012 av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU)SAU Skrifter nr 21Redaktör: Jonas Wikborg med bidrag av Susanna Eklund och Ola Korpås.165 sidor, rikt illustreradISSN 1404-8493ISBN 978-91-979889-1-9

Skälby ligger i utkanten av dagens Väste-rås. Under de senaste årtiondena har ettstort antal bostäder byggts på platsenoch flera är under planering. Vad fannshär innan bostadsområdet växte fram?Undersökningen på platsen kan betecknassom den första arkeologiskt undersöktabybebyggelsen i Mellansverige

På den gamla byns åkrar och ängar hararkeologer hittat spår efter en omfat-tande bebyggelse från järnåldern. Redanför 2.500 år sedan fanns här en bofastbefolkning som livnärde sig på boskaps-skötsel, odling, jakt och fiske. Tack varede arkeologiska resultaten kan vardageni den förhistoriska byn målas upp medöverraskande detaljrikedom. Måltider, in-teriörer, klädedräkt och riter stiger fram urhistoriens dunkel.

De sista tanternaFrån husmor till modeikonFörfattare: Fatima BremmerUtgiven 2011 av Forum238 sidor, rikt illustreradISBN 978-91-37-13675-2

Den svenska tanten är utrotningshotad.Hon som lägger upp håret på papiljotteroch bakar sina egna kakor. Som bär hattoch kappa, har bonader på väggen och en flaska sherry i skafferiet. Det är kvin-norna som länge varit osynliga, som förrstod hemma i förkläde och rullade kött-bullar till familjen. Sydde barnens kläderoch talade om för dem vad som är rättoch fel.

För första gången berättas nu densvenska tantens historia. Författaren Fa-tima Bremmer och fotografen MagnusWennman har rest runt i landet, besöktbingohallar, kyrkokörer och frisörsa-longer. Ömsint och respektfullt porträtte-rar de några av Sveriges sista tanter och belyser hur deras generation har formatsav efterkrigstiden.

Ett rikt kulturhistoriskt reportage somger inblick i en snart förlorad värld.

Raffinerade rumBensinstationer och precisionskultur iSverige 1926-1956Författare: Olle WilsonUtgiven 2012 av Nordiska museet240 sidor, rikt illustreradISBN 978-91-7108-549-8

Internationella bensinbolag etableradesig i Sverige vid 1920-talets mitt. Deraskontroll av bensinhandeln har satt tyd-liga spår i landskap och stadsbild, men fortfarande saknas bensinstationen nästanhelt i arkitekturhistorien.

Doktorsavhandlingen Raffinerade rumlyfter fram bensinstationen som kultu-rellt fenomen och åskådliggör de värde-ringar som den fysiska miljön ochbensinhanteringen producerar. Bokenvisar hur tekniska uttryck använts i ben-sinbolagens marknadsföring för att ge detflyktiga bränslet fastare form. Vi får följahur en berättelse om oljan iscensätts.

Avhandlingen vänder och vrider på envälkänd företeelse och identifierar densom ett betydelsefullt redskap i moderni-seringen av Sverige.

Page 70: Spaning 18 19 2012

7 REDAKTIONSRUTA

POSTADRESS: Tidskriften Spaning,Västmanlands läns museum, Karlsgatan 2, 722 14 Västerås.

BESÖKSADRESS: Karlsgatan 2, Västerås.

REDAKTÖRER:Ann Österberg, konsulent för Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening.Telefon 02139 32 88. E post ann.osterbergltv.se

Carl-Magnus Gagge, landsantikvarie/länsmuseichef, Västmanlands läns museum.Epost carlmagnus.gaggeltv.se

ÖVRIG REDAKTION:

Karin Levander, museichef, Västerås Konstmuseum.

Linda Wallenberg, konstkonsulent, Västmanlands läns museum.

Elisabeth Westerdahl, lantmästare och antikskribent.

Krister Ström f.d. länsmuseichef vid Västmanlands läns museum.

HUVUDMÄN FÖR TIDSKRIFTEN:Västmanlands läns museum och Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening.

ANSVARIG UTGIVARE:Carl-Magnus Gagge, telefon 02139 32 71. E post carlmagnus.gaggeltv.se

MEDVERKANDE SKRIBENTERUtöver redaktionen medverkar:Marie Bergdahl, kulturstrateg och samhällsutvecklare på MB kulturpartner AB, f.d. konstkonsulent i Västra Götalandsregionen.Eva Borgegård, intendent utställningar/samling, Västerås konstmuseum.Yvonne Busk, journalist, författare.Linda Fagerström, disputerad i konstvetenskap 2005 med en avhandling om Randi Fisher. Lärare och forskare vid Malmö högskola.Lina Gatte Redin, fil. mag i konstvetenskap. kommunikationschef, Västmanlands läns museum.Jan Å Johansson, journalist.Karin Larsson, fil. kand, skribent, Ängelsberg.Marie-Louise Larsson Wallén, konstnär, projektledare Vallbyprojektet.Maria Mellgren, bebyggelseantikvarie.Kristina Mezei, fil.dr. konstvetare, verksamhetsutvecklare i konstfrågor, Landstinget Västmanland.Olle Nessle, konstnär, författare mm.Lina Nordenström, konstnär, verkstadsansvarig Grafikverkstan Godsmagasinet.Lars Nyberg, konstnär, verkstadsansvarig vid Grafikverkstan Godsmagasinet.Cia Rimmö, f.d. museichef vid Västerås Konstmuseum.John Rothlind, chefskonservator, Svenska kyrkan, Västerås.Julia Unge Sörling, fil.kand i konstvetenskap, med inriktning på det sena 1800talets arkitektur.Viveca Wessel, författare inom konstområdet, fd. rektor vid Gerlesborgsskolans konstnärsutbildning.

FOTO: Där inget annat nämns, Västmanlands läns museumLAYOUT OCH REDIGERING: m.a.o. marknadsföring, Tomas Gustavsson Bild & Form KORREKTUR: Ann Österberg och Carl-Magnus Gagge.ANNONSFAKTA OCH BOKNING: Kontakta redaktionen.

Distribution: Tidningen ingår i medlemskapet i Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening, men sprids gratis på skolor, studieförbund, bibliotek, kommunala kulturkanslier, museer och vårdinrättningar i länet.Om du saknar Spaning på din arbetsplats, kontakta redaktörerna.

PRENUMERATIONER:Privatpersoner kan prenumerera på Spaning, och får då tidskriften sänd direkt hem.Ring, skriv eller eposta din adress till spaningltv.se.

TRYCK: Edita Västerås.UPPLAGA: 5 000 exemplarUTGIVNING: 12 ggr per år

ISSN: 1651-2774

MATERIAL OCH BIDRAG: Tidskriften Spaning, Karlsgatan 2, 722 14, Västerås.Eller: [email protected]. För ej beställt material ansvaras ej.För signerade artiklar ansvarar författarna.

Page 71: Spaning 18 19 2012

Hör gärna av dig till redaktionen med insändare och åsikter om tidningen. Skicka gärna in material eller uppslag som du tycker vi borde ta upp. Vi läser allt med stort intresse. Skriv till Tidskriften Spaning, Karlsgatan 2, 722 14 Västerås eller e-posta till [email protected]

Berätta för ossHembygdsförbundets uppgift är att främja hembygdskunskap, kulturminnesvård och hembygdsvård.

Förbundet är samarbetsorgan för hembygdsföreningarna i regionen och skall stödja föreningarna i sin verksamhet. Förbundet skall tillvarata rörelsens intressen på regional nivå och samarbeta med museer, kulturminnesvårdande organ och andra organisationer.

Genom att gå med som enskild medlem i Västmanlands Hembygdsförbund får du Årsboken som Länsmuseet och Hembygdsförbundet ger ut. Spaning Länsmuseets ochHembygdsförbundets tidskrift som utkommer med etttvå nummer per år. Erbjudande om att deltaga i temadagar, kurser i olika ämnen och medlemsresor inom och utom länet.

Ordförande i föreningen är UllaBritt Holmér och vice ordförande är Bengt Wallén. Föreningen har kansli på Länsmuseet. Adress: Västmanlands Hembygdsförbund och Fornminnesförening, Karlsgatan 2, 722 14 Västerås telefon 02139 32 88Kontaktperson: Konsulent Ann Österberg, ann.osterbergltv.se

Västmanlands läns museum har kontor, utställningar, arkiv och bibliotek på Karlsgatan 2 i Västerås. På WestmannaArvet i Hallstahammar finns museets föremålsarkiv, verkstäder,vård och registreringslokaler.

I länets 10 kommuner bedriver länsmuseet en bred verksamhet med särskild inriktning på pedagogik, konst och kulturmiljövård. Vi satsar på förnyelse och utveckling av verksamheten.

Vår uppgift är att fördjupa kunskapen om det västmanländska kulturarvet, förmedla ochväcka opinion, öka insikten om det förflutna och berika perspektiven på samtiden och framtiden. Museet skall vara en plats där man kan ta del av vad som sker i samhället.

Arbetet i hela länet innebär samarbete och samverkan med kommuner, hembygdsföreningar, lokala entreprenörer och aktörer. Länsmuseets roll är att vara en resurs, knyta samman idéer och initiativ samt göra historien synlig i sin rätta miljö.

Västmanlands läns museumKarlsgatan 2, 722 14 Västerås. Telefon 02139 32 22 Epost: lansmuseetltv.seUtställningarna på Karlsgatan 2 är öppna tisdagonsdag, fredag kl 1017, torsdag kl 1020,lördagsöndag kl 1216. Samma tider på entrétorget med kafé och museibutik.Faktarum och arkiv helgfri tisdagfredag kl 1016.

WestmannaArvet Besöksadress: Industrigatan 35, Hallstahammar. Visningar och besök efter överenskommelse. Telefon 02139 32 22. Fax 0220247 51.

TEMA BILDKONST

VÄSTMANLANDS HEMBYGDSFÖRBUND OCH FORNMINNESFÖRENING www.hembygd.se/vastmanland

VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM www.vastmanlandslansmuseum.se

Page 72: Spaning 18 19 2012

25

Avsändare: Västmanlands läns museum, Karlsgatan 2, 722 14 Västerås