Click here to load reader

Spaning 18 19 2012

  • View
    227

  • Download
    3

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tema Bildkonst Spaning är en tidskrift om kulturarvet i Västmanland, som det såg ut igår och som det ser ut idag.

Text of Spaning 18 19 2012

  • 18-19/2012

    TEMA BILDKONST

    Vrde 50 :-

  • TIDSKRIFTEN SPANING

    TEMA BILDKONST

    Spaning r en tidskrift om kulturarvet i Vstmanland, som det sg ut igr och som det ser ut idag. Spaning villvara till hjlp och inspiration fr allasom p olika stt arbetar med att gra kulturarvet tillgngligt, knt ochlevande i Vstmanland, samtidigt somvi bjuder p kunskap, inspiration ochtips till alla dom som intresserar sig fr kulturarvet till vardags. Spaning ges ut av Vstmanlands lns museumoch Vstmanlands Hembygdsfrbundoch Fornminnesfrening.

    Vi hjlper dig att spana

    Omslagsbilder

    Framsida: Monica Hll, Spielplatz Heimat.

    Bilden r beskuren.

    Monica Hll / BUS 2012

    Baksida: Detalj av Elsa Celsing, Flicka i snig skog,Vsters Konstmuseum.

    > Det viktigaste just nu Ledaren. Att skapa r ndvndigt. Av CarlMagnus Gagge

    > Spegeln Gudabendad eller samhllskritiker. Av Lina Gatte Redin

    Fyra stt att vara konstnr. Av Kristina Mezei

    Vi behver nya modeller. Av Marie Bergdahl

    Vrt en egen resa. Av John Rothlind

    Konstnrsingenjr i domkyrkan. Av Linda Fagerstrm

    Knner du Engelsbergsmlarna? Av Karin Larsson

    Tre Synvillor. Av Julia Unge Srling

    Grakverkstan ger nya drivkrafter. Av Lina Nordenstrm och Lars Nyberg

    Ivan Aguli vgledarens tjnare. Av Viveca Wessel

    Konstnr i hemlighet. Av Olle Nessle

    Resan har bara brjat. Av MarieLouise Larsson Walln

    Rdda den oentliga konsten! Av Yvonne Busk

    Temporart: Konst i farten. Av Yvonne Busk

    KAZ Galleri. Av Jan Johansson

    > Experten Visuella vitaminer. Av Kristina Mezei

    > Utflykten Konstsafari i Vstmanland. Av Maria Mellgren

    > Spanaren Konst som berr. Av Cia Rimm

    > Projektnytt Hr fr man! Av Tony Lorenzi

    > Ur litteraturen Aguli. Av Ingemar Leckius

    > Ur samlingarna Konst av kvinnor. Av Eva Borgegrd

    > Frn freningarna Testa en konstfrening!

    > Konst i Vstmanland

    3481214162022242731333639414346505354566062

    INNEHLL

    1 notiser1 Frn framtiden1 Aktuellt1 Pris och berm

    2 Frn maktens korridorer3 Utstllningar3 Nya bcker7 Redaktionsruta

  • 3D E T V I K T I G A S T E J U S T N U

    BILDKONSTEN R EN DEL AV SAMHLLET. Den utvas avkonstnrer som mter publik och r drigenom en del av ettsocialt sammanhang. Konst kan ibland upplevas som sluten,men samhllet har alltid tillgng till konsten i utstllnings-lokaler, i offentliga rum och p sociala mtesplatser. Konstenspeglar de tankevrldar som finns i en tid och ett samhlle,ofta fre andra, som en barometer p frndring.

    INOM KULTURPOLITIKEN r tilltron dock inte s stor till attkonsten av egen kraft kan vara samhllsnyttig. Istllet lyftskonstens nytta fram och ses d som ett redskap fr att lsaproblem inom olika samhllsomrden. Nyttoargumentenanvnds fr att rttfrdiga konsten och placera den i sam-hllets tjnst.

    VISST HAR KONSTNRERNA EN VIKTIG ROLL att spela ochkonsten har betydelse fr barns och ungas utveckling, frhlsa, fr kulturell mngfald, fr mnniskors vlbefinnande,fr livskvalitet, fr att kommunicera och fr att frbttrasamhllet.

    MEN R DET INTE S ATT KONST I GRUNDEN handlar omskapande? Nr konst skapas r det frga om en process, ettskande som gr det lttare att frst. Skapandet r en delav processen, en kvalitativ arbetsmetod, som i likhet med vetenskaplig forskning skulle kunna renodlas och utvecklas.Med ett sdant synstt skulle konsten vara en resurs och fen strre betydelse fr samhllets frndring och utveckling.

    SAMMANFATTNINGSVIS r det allts inte frga om konstenfr konstens egen skull, inte konsten som redskap fr sam-hllsnyttan utan att det r det konstnrliga skapandet som isig r nyttigt och ndvndigt. Fr att kunna existera och ut-vecklas r dock konsten starkt beroende av samhllets std

    och intresse. Stdet till bildkonsten kommer bde frn privatoch offentlig sektor, men det offentliga stdet fr bildkonstr lgt jmfrt med dans och teater. Samhllet mste nu istrre utstrckning n tidigare utnyttja, sttta och utvecklakonsten och de konstnrliga uttrycksformerna.

    I DETTA NUMMER av Spaning vill vi fokusera p konstensoch konstnrernas villkor. Vi vill ocks ge ngra kultur-historiska perspektiv p mnet och bertta om aktuella projekt i Vstmanlands ln.

    Carl-Magnus Gagge, Landsantikvarie/Lnsmuseichef

    Att skapa r ndvndigt

    FOTO

    : LA

    SSE

    FRED

    RIKS

    SON

  • 4Gudabendad eller samhllskritikerAv Lina Gatte Redin

    r det konst att sl snder en tunnelbanevagn eller att fejka en psykos och bli tvngs-omhndertagen? Frgan stlldes till mig p en middag fr ett par r sedan. Min bords-granne var lite provocerad d han ftt reda p att jag hade lst konstvetenskap. Frst blevjag lite stlld, men sedan svarade jag att konceptkonst har konstnrer arbetat med ndasedan 1917 d Marcel Duchamp stllde ut en pissoar Fontn. Diskussionen som fljdehandlade inte s mycket om smak, utan mer om frgan: Kan vad som helst vara konst?

    VI BR SNARARE STLLA FRGAN vad som inte r ett mnefr konsten. Mnga konstnrer arbetar grnsverskridande,med flera uttryck och media, sllan trogna en viss teknik ellergenre. Det som frmodligen provocerar r att konstnren grngot till konst, en handling som mnga gnger avviker frnvr gngse frestllning om hantverk och skicklighet.

    ANTIKENS FILOSOFER skrev om den inspirerade konstnrensom skapade efter musernas ingivelse. Konstnren var beg-vad med ett kreativt skapande, men ansgs inte verka frittutifrn sin egen fantasi utan var ett slags sprkrr frhgre makter. Uppfattningen levde kvar ven efter kristen-domens intg, med Gud som den skapande ingivelsen. Defantastiska verken som blev till inom kyrkans vrld, till exempel Gentaltaret och Sixtinska kapellet, betraktades inte som en enskild konstnrs bragd utan som en sorts frlng-ning av Skaparen sjlv.

    DE STORA MSTARNA frn medeltid, renssans och barock,som Giotto, Michelangelo och Rembrandt, var inte konstn-rer i modern mening. De sgs snarare som hgt eftertraktadehantverkare som ndde ryktbarhet genom teknisk skicklig-het. De verkade p uppdrag och deras uppgift var att av-bilda s troget som mjligt. De producerade verk med motivsom deras bestllare, det vill sga kyrkan, adeln och kunga-husen, nskade. P samma stt som bokbindaren eller snick-aren var experter inom sina hantverk arbetade konstnreninom sitt skr, med en egen verkstad och en skara av lr-lingar, som i sin tur blev mstare och frde hantverket vidare.

    SPEGELN

    >>>

    > "Fontn" Marcel Duchamp 1917/1963

    FOTO

    : MO

    DER

    NA

    MU

    SEET

    / T

    ERJE

    ST

    LIN

    G

  • 5

  • 6UNDER 1700TALETS ANDRA HLFT trdde den moderneromantiske konstnren fram. Under upplysningen och hu-manismen riktades blicken t ett individuellt skapande, droriginaliteten fick en betydande roll. En stor konstnr ska-pade ngot unikt vilket ingen kunde imitera eller efterlikna.ven detta sgs som ett slags Gudsingivelse, men konstnrenbrjade betraktas som ett gudabendat geni. Under dennatid frndrades ven bildsprket och motiven. Frn att havarit ett troget avbildande berikades nu konstverken med ettpersonligt innehll och undertecknades med konstnrens sig-natur - ngot som tidigare inte varit srskilt framtrdande.Frn att ha avbildat naturen s som den r skapad blevkonstnren, under den romantiska epoken, sjlv en skapare.

    RUNT SEKELSKIFTET mellan 1700- och 1800-tal, d det mo-derna samhllet brjade vxa fram, uppstod det modernakonstbegreppet. Konsten vrdesattes utifrn den estetiskaupplevelsen och den mnskliga frmgan att formulera vrl-den p nya unika stt. Akademierna grundades och allt flerutbildade sig till konstnrer. Artisten var inte lngre en delav skrvsendet utan ingick i en utbildad konstnrskr. mnena var mleri, skulptur och senare ven grafik.

    UNDER 1800TALET flyttade konsten in i gallerierna och deborgerliga salongerna. Dagens konstmarknad fddes och ettnytt urbant samhlle, en stadskultur tog form, ppen fr ny-tnkande. Det mlande geniet, grna p randen till galen-skap, uppskattades som en excentrisk samhllsfigur. Hanhade frmga att kliva utanfr och betrakta sin omvrld, enoutsider, en bohem som varken ville flja konstens eller sam-hllets normer. En frestllning som levt kvar till vra dagar.Konstnren r ett manligt geni, de kvinnliga konstnrerna ri stort sett frnvarande i konsthistorien.

    DEN MODERNA KONSTNRSMYTEN blomstrade. Konstkritikenhade en betydande roll i lanseringen av den geniale konst-nren och visade p nya kriterier fr vad som ansgs varanyskapande och kta. kta konst var ngonting nytt, tillskillnad frn det gamla hantverket, det traditionella. Konstenervrade en bredare publik och med den uppstod den storakretsen av konstsamlare. Konstnrsrollen frndrades mar-kant och konstnrerna kom att verka i en betydligt hrdarekonkurrens.

    UNDER MODERNISMEN och 1900-talets frsta hlft strvadekonsten efter den rena enkla formen fri frn historiskakrav och ideal och avantgardet uppstod. Det var inte baradet unika utan ocks det revolutionra som kom i centrum.Konsten blev allt mer abstrakt, esoterisk och intellektuelloch refererade till slut bara till sig sjlv. Trots att man ifrga-satte romantiken och dess knslokult vxte en ny genikultfram dr en konstnr som Jackson Pollock kunde sga: Jagmlar inte natur. Jag r natur.

    KONSTNRENS ROLL har frndrats under historien. Vi kanse ytterligare en frndring d konstnrer r mer samhlls-kritiskt inriktade, undersker och analyserar sin omgivningsom forskare. De arbetar p den globala marknaden likt entreprenrer. Uttrycken och ingngarna r mnga. En delarbetar konceptuellt utifrn en id, som till exempel LarsVilks gr i sin underskning av yttrandefrihet och juridik,medan andra sker sig till det figurativa, till hantverket ochdess olika tekniker i en nstan absurd tidstrogenhet som dennorske mlaren Odd Nerdrum i sitt renssansmleri. Dethandlar med andra ord om vldigt skiftande konstnrligauttryck som verkar sida vid sida. S svaret p frgan vidmiddagsbordet om det r konst att underska psykiatrin pdet stt som konstfackeleven Anna Odell gjorde 2009 rsvaret: Ja, det r konst, eftersom konsten just vcker denfrgan!

    SPEGELN

    Konstnren r ett manligt geni, de kvinnliga konstnrerna r i stort sett frnvarande

    i konsthistorien.

    > Mathilde Wigert-sterlund (1873-1943) med mlning frestllande Engelsbergs hytta ca 1900. FO

    TO: U

    PPSA

    LA U

    NIV

    ERSI

    TETS

    BIBL

    IOTE

    K.

    FOTO

    : BIL

    DER

    BEN

    KT I

    ORS

    A/V

    LM

  • 7

  • 8SPEGELN

    Fyra stt att vara

    konstnrAv Kristina Mezei

  • 9SPEGELN

    N I DAG FINNS EN FRVNTAN p stor hantverksskicklig-het hos konstnren. Delaktighet i rtta kretsar och i ntverktycks alltid ha underlttat att hitta uppdrag, att f uppskatt-ning och ekonomisk utdelning. Erfarenhet och utbildninghar lnge setts som vrdefulla kunskaper, frebildliga frkommande generationer: att vara lrare blir d en del ikonstnrsyrket. Krleken till mleriet kan stlla stora kravp egen frihet och oberoende konstnren vljer att skasin inkomst p andra hll.

    INSIKTER AV DETTA SLAG har legat bakom valet av konst-nrer nr Kristina Mezei fr Spanings rkning kontaktadefyra konstnrer med anknytning till Vstmanlands ln.Kent Iwemyr r nationellt och internationellt etablerad. Maria Koolen Hellmin arbetar mycket med offentliga gestaltningsuppdrag. Maria Sewerin fortstter att mla efterexamen frn Konsthgskolan, men gr samtidigt en ny utbildning som bibliotekarie. Jakob Ojanen i sin tur arbetarvid sidan om sitt mleri ven som lrare p en konstskola.

    < Maria Koolen Hellmin i frd med att slipa p det som ska bli ett romkorn.

    >>>MARIA KOOLEN HELLMIN

    Arbetsstt, iderArbetar ofta med strre sammanhngande uppdrag ellerprojekt. Mycket tid gnas t planering, projektering det villsga rent administrativt jobb. Skissarbete, modellbyggande,materialtest grs oftast i ateljn i Stockholm. Strre grvrejobb som krver mer utrymme grs i ateljn utanfr Skinn-skatteberg, med mjlighet att jobba utomhus och goda fre-tagskontakter runt om i trakten.

    Id- och konceptarbete pgr hela tiden. Jag har en obndigenvis lust att skapa poesi mitt in i det vardagligaste vardagliga!

    Kontakt med konstlivetHar en hemsida. Skickar ut vernissagekort. Ser mnga ut-stllningar, trffar mnga konstnrer och andra aktrer ikonstlivet, som vnner, kollegor och samarbetspartners. Definns lika mycket i andra branscher; arkitekter, landskapsar-kitekter, ljusdesigners, konstruktrer, fretag av olika slag.

    Inkomst och fretagsamhetSedan 3-4 r tillbaka kommer min huvudsakliga inkomst framfr allt frn offentliga uppdrag, en mindre del frn fr-

    sljning. Jag har enskild firma som jag startade direkt efter avslutad utbildning. Min verksamhet r momsbelagd. I vissaperioder betalar jag skatt ven som arbetsgivare d jag an-stller assistenter. Dessutom arbetar jag ven som konsultoch konstnrlig rdgivare fr Storstockholm Lokaltrafik ochStockholms lns landsting.

    CVFdd 1958.

    Utbildning: Bl a p Kungliga Konsthgskolan i Stockholm.

    Tre viktiga utstllningar: Galeria Studio Kulturpalatset,Warszawa, Polen, 2004, Konstakademien, Stockholm, 2009och Storkyrkan, Stockholm, 2010.

    Gr just nu: Bl a konstprojekt fr ldreboende i Kiruna,projektering av projekt fr Carl Malmsten Furniture Designvid Linkpings Universitet Liding Sthlm, ett samarbete medStatens konstrd, arkitekter, landskapsarkitekt m fl. Frdig-stllande av strre konstprojekt i flera delar till staden Mandal i sdra Norge.

    Att vara konstnr idag handlar om s mycket mer n den traditionella konstnrsrollen.

    FOTO

    : FRA

    NS

    KOO

    LEN

    FOTO

    : PRI

    VAT

  • 10

    SPEGELN

    MARIA SEWERIN

    Arbetsstt, iderJag vidareutbildar mig inom mnet biblioteks- och informa-tionsvetenskap p halvfart distans. Med mitt konstnrskaparbetar jag koncentrerat under sommaren (juni, juli och au-gusti) heltid. Under terminerna frsker jag mla p kvarts-fart under kvllar och helger. Jag har ett arbetsrum i hemmetdr jag mlar. Anledningen till att jag hller p med konst ratt det r jtteroligt och att jag mr bra av att f uttrycka mig.

    Kontakt med konstlivetJag har en hemsida och ett Facebook-konto. Eftersom jagstuderar p distans har vi en egen kurssida. I vrigt droppardet in en hel del inbjudningar till vernissager och events somhar konstanknytning. Jag har ngra trogna kollegor som jaghller kontakt med. Vi har ven gjort grupputstllningar till-sammans.

    Inkomst och fretagsamhetJag r inte beroende av att slja tack vare att jag timvikarie-rar som biblioteksassistent. I framtiden hoppas jag att f endeltidstjnst som bibliotekarie. Givetvis pverkar studiernaoch timvikarierandet mina konstnrliga insatser. Jag har bli-vit bra p att fokusera, att snabbt stlla om, plus att ha tla-mod och st ut med att det gr lite lngsammare ibland.

    CVFdd 1980.

    Utbildning: Vsters konstskola 1999-2001, Kungligakonsthgskolan fri konst 300 hp 2004-2009. Linnuniversi-tetet biblioteks- och informationsvetenskap 180 hp 2010 avslutas 2013.

    Tre viktiga utstllningar: KAZ Galleri, Vsters 2010, Cen-tralgalleriet, Gvle 2011 och Tyres konsthall (tillsammansmed Lotta Smed och Lotta Sjborg) 2011.

    Gr just nu: mlar, pluggar och jobbar. Vill f ihop materialtill tv utstllningar 2013.

    Arbetsstt, iderMina bilder brjar nstan alltid med en id som dyker upp ihuvudet, ofta ngot jag sett eller upplevt tidigare. Fortsttermed att gra en enkel skiss eller kladda ner ngra ord p ettpapper, tills det ter blir dags att plocka fram dem. Jag harnda sedan jag brjade mla varit p samma plats, allts denlilla studio jag har i en del av det gamla huset som jag bor i.Att bli konstnr r aldrig ngot jag gtt och drmt om. Jaghade turen att 1992 trffa den d unge galleristen MagnusKarlsson som hade ett nyppnat galleri i Vsters. Han kon-taktade mig efter att ha sett mina mlningar p Liljevalchsvrsalong.

    Kontakt med konstlivetMarknadsfringen ansvarar mina gallerister fr. Jag jobbarmed i huvudsak tre gallerier i Sverige, Tyskland och Italien.

    Inkomst och fretagsamhetMlar i samma utstrckning som alla tidigare r. Det rklart att det r bra att slja ngon mlning ibland fast nu-mera r jag pensionr.

    CVFdd 1944, bott strre delen av mitt liv i Hallstahammar.

    Utbildning: Tv rs frberedande konstskola. Konstfack,hgskoleutbildning tre r.

    Tre viktiga utstllningar: Galleri Magnus Karlsson, Vsters, Galleri Jochen Hempel i Berlin och Galleria Salvatore & Caroline Ala i Milano.

    Gr just nu: arbetar med utstllningar p Galleri Leger iMalm med brjan 25 maj och p Galleri Magnus Karlsson i Stockholm.

    KENT IWEMYR

    FOTO

    : HA

    RRI V

    RETH

    ED

    FOTO

    : PRI

    VAT

  • 11

    SPEGELN

    JAKOB OJANEN

    Arbetsstt, iderJag jobbar huvudsakligen i min atelj med det praktiska ar-betet. Men det r alltid en pgende process dr tankar ochformuleringar stndigt uppkommer. Oftast r det hgst var-dagliga freteelser som jag tar till mig och frsker omfr-handla i ateljn.

    Kontakt med konstlivetDe flesta av mina vnner och bekanta jobbar p olika sttmed konst s jag har snarare svrt att komma ifrn konstli-vet. Jag tycker det r svrt med marknadsfring och ntver-kande.

    Just nu frsker jag fokusera den tid jag har p mitt atelj-arbete. Jag r inne i en skapande process och den mste fden tid den behver om det ska bli bra. D har jag inte tidatt jaga utstllningar och det kan nog bli lite fel och frskamarknadsfra ngot man sjlv inte vet vart det r p vg.Det kanske knns annorlunda nr den hr pgende proces-sen ftt fortg och kommit till ett slags avslut. D kanske jagknner att jag mste f ut mina grejer s de fr kommuniceramed omvrlden.

    De flesta av mina vnner r ju sjlva konstnrer s jag haralltid nra till konstnrskollegor och diskutera med. Jag job-bar inte exklusivt med ngon gallerist fr tillfllet men i br-jan av 2013 har jag en inbokad utstllning p KAZ galleri iVsters dr jag tidigare har stllt ut.

    Inkomst och fretagsamhetJag jobbar 50 procent p Systembolaget och 20 procentsom lrare p Vsters Konstskola. Det r en hel del pyss-lande fr att f ihop det med den egna verksamheten somjag driver som enskild firma.

    Det som r frdelen med s mycket vrigt jobb r att jaginte behver vara beroende av att slja x antal mlningarvarje mnad. Det tror jag skulle vara hmmande fr minkonstnrliga och sprkliga utveckling. Men det r klart enbalansgng mellan tid och pengar.

    Det r vldigt givande att jobba p Konstskolan, jag harbrjat ifrgastta mitt egna arbete p ett konstruktivt vis nrman hela tiden stlls infr elevarbeten som man frvntas gekonstruktiv kritik p.

    CVFdd 1980.

    Utbildning: Konstfack, Magister i Konst, 2008. Gerlesborg-skolan i Stockholm 2002-03. Vsters Konstskola 2000-02.

    Tre viktiga utstllningar: grupputstllning p Fotografiska,Stockholm, 2010, Galleri KAZ, Vsters, 2010 och Brand-strom, Stockholm, 2009.

    Gr just nu: nya mlningar i ateljn och arbetar som konst-lrare p Vsters Konstskola. I hstas var jag klar med ettoffentligt gestaltningsuppdrag p en skola i lvsj, Stockholm.

    Id- och konceptarbete pgr hela tiden. Jag har en obndig envis lust att skapa poesi mitt in i det vardagligaste vardagliga!

    MARIA KOOLEN HELLMIN

    FOTO

    : PRI

    VAT

  • 12

    SPEGELN

    Vi behver nyamodellerAv Marie Bergdahl

    Redan frn antiken har konstnrens behov av att f skapa fritt och uppdragsgivarens ns-kan att konsten ska gra nytta fr ngon eller ngot varit ett hett mne. De samtida konst-nrerna, till skillnad frn den traditionella, arbetar p en bred arena, med installationer,performances och i olika medier utifrn ett idbaserat koncept. Den konstnrliga kom-petensen efterfrgas alltmer av bde privat och offentlig sektor och konstnrer kan verkasom frelsare, projektledare, strateger och konsulter.

    BILD OCH FORMKONSTENS infrastruktur r mngfacetteradoch bestr, frutom av konstnrerna, av en mngd olika spe-lare; freningar, ntverk, konstnrsgrupper, museer, offent-liga och privata konsthallar, privatgda och konstnrsdrivnagallerier. Mnga utstllningsarrangrer arbetar ideellt ochett flertal konstnrer arbetar utan ersttning vid utstllning-ar. Numera finns det ett statligt avtal, som ska garantera er-sttning till konstnrerna, MU-avtalet (medverkande och ut-stllningsersttning). Konstnrernas Riksorganisation (KRO)och de regionala konstkonsulenterna i Sverige arbetar medimplementeringen av avtalet ocks till regioner och kommuner.

    DENNA BROKIGA och splittrade infrastruktur och mngdenav ideella taganden frsmrar verblicken och bidrar till ensvag rst i striden om kade offentliga resurser. Enligt Kul-turrdets rapport Bild och form 2009 r det offentligastdet lgt om man jmfr med dansen och teatern.

    I DE TRE STORSTADSREGIONERNA Stockholm, Gteborg ochMalm finns nrmare hlften av landets utstllningsarrang-rer. Hr grs tre fjrdedelar av de cirka tre miljoner utstll-ningsbesken. I Vstmanlands ln r Vsters konstmuseumden strsta arrangren. Flertalet utstllningsarrangrer rideella freningar med ett folkbildande och konstfrmjandesyfte. Den strsta r Sveriges Konstfreningar Vstmanland.Sammantaget finns det tjugosex utstllningsarrangrer ilnet. De flesta av dem har mellan fem och tio tusen be-skare per r.

    EN KONSTUTSTLLNINGS KOSTNADER innefattar, utver er-sttning till konstnren, utgifter fr transport, teknik, lokaloch marknadsfring, samt kostnader fr den konstpedago-giska verksamheten, riktade i frsta hand till barn och unga.Det sistnmnda gller frmst utstllningsarrangrer som haroffentliga medel. Konst och kultur fr, av och med barn och

  • 13

    SPEGELN

    unga r ett viktigt kulturpolitiskt ml. Det behvs ocks ettkrafttag inom skolan. I vr samtid omges vi dagligen av ettflde av bilder, som vi behver lra oss att tolka, fr att bttrefrst vr omvrld.

    EN BLIVANDE KONSTNR fds ngonstans och brjar utvasitt konstnrskap ngonstans. Det r centralt att arbeta fratt mnniskor fr mjlighet till eget skapande och till utstll-ningsmjligheter i sin hemtrakt. Kreativitet r grunden tillkonstnrskapet men ocks till entreprenrskapet. Att byggahllbara strukturer inom besksnringen och stdja kultu-rella och kreativa nringar bidrar till utvecklingen.

    Genom en tydlig regional kulturpolitik (och varfr inte enkonstpolitik?), som visar p konstens betydelser i samhlls-utvecklingen, spelar ln och regioner huvudroller vad gllerbild- och formkonstens mjligheter till kade resurser. Kom-munikationsvgarna r betydelsefulla, till kommuner, insti-tutioner, organisationer och andra. Nya samverkansmodellerr nyckeln.

    Konsten har flera betydelser, fr varje mnniska som upp-lever den, fr konstnren sjlv, fr konstverket i sig sjlvt,men ocks fr hlsan och fr ekonomisk och social tillvxt.Konst speglar vra liv. Vi behver den, som bde fri och nyttig.

    v Vernissage fr en utstllning med verk av Anne-Karin Furunes p Vsters Konstmuseum 2012.

    Konst speglar vra liv. Vi behver den, som bde fri och nyttig.

    Ann

    eKa

    rin F

    urun

    es, P

    ortr

    aits

    of P

    ictu

    res

    Port

    rait

    40

    Ann

    eKa

    rin F

    urun

    es /

    BU

    S 20

    12

    FOTO

    : ELI

    SABE

    TH B

    LEN

    NO

    W C

    AL

    LV

  • 14

    Vrt en egen resaAv John Rothlind

    Vsters domkyrka r en av de kyrkor i landet dr flest altarskp har bevarats. De utgr medeltidens mest praktfulla och komplexa konstverk - allkonstverk bestende av bdemleri och skulptur. Skpen utgjorde en gemensam blickpunkt och fond under mssan.Med dem fanns frutsttningar fr en berttande scenografi med framstllningar ur Kristipassions- och frlsningshistoria. Altarskpen var genom sina drrar "frvandlingsbara".

    HGALTARSKPET, som sknktes till kyrkan r 1516 av riks-frestndaren Sten Sture d y och hans hustru Kristina, r ettav de mest komplexa altarskpen, med sidor fr festdagar,sndagar och vardagar. Under fastan doldes det helt av enfasteduk - en rid i dova frger.

    Hgaltarskpets vardagssida visar i mitten enligt mitt tolk-ningsfrslag, tillbedjan infr ett skrin med Vstmanlandsapostel S:t Davids reliker. En prst har lyft fram relikskrinetur nischen i altarskpets predella eller sockel mycket p-minnande om den verkliga sockeln som Stureskpet r stlltp. I Antwerpen, dr altarskpet tillverkades, frsktekonstnren p distans gestalta scenen i Vsters domkyrkamed prster och knfallande hjlpskande. Att S:t David avMunktorp verkligen skrinlagts i Vsters har ifrgasatts menett trovrdigt vittne finns - Olaus Petri minns sjlv hndelsenmed ogillande. Vid riksdagen i Vsters 1527, betraktadehan och de andra reformatorerna generellt de gamla bild-erna med tolerans men ppekade, kanske med Davidskulten i tanke, att "missbruk" frekommit. Med Johannes Rud-

    beckius tilltrde som biskop 1619 frndrades synen p al-tarskpen frn tolerans till uppskattning - han beskrev demsom skna, vlgjorda och kostbara.

    DOMKYRKAN PRGLAS i dag av restaureringsarkitekten ErikLundbergs stora omgestaltning 1958-61. Kyrkan hade under1800-talet genomgtt renoveringar i nygotisk anda. Lund-bergs restaurering kan kanske mer betraktas som ett ter-upprttande av kyrkorummet och de konstfreml detinrymmer, n ett antikvariskt terfrande till ett ursprungligteller tidigare skick. Med behrskad ljuskontroll, utvalda ma-terial, tekniker, frger och strukturer, iscensatte Lundbergrum dr riktningen och rrelsen mot ster frstrktes.P vilket stt d? Kan han exemplifiera? Han skriver sjlvatt "hgaltaret bildar slutmlet, med altarskpet ssomguldglimmande fond". Erik Lundberg skapade drmed intebara en konstscen med Stureskpet i sitt rtta rumsliga ochfunktionella sammanhang, utan ocks ett andligt rum drmssan celebreras i obruten kontinuitet.

    SJTTE SINNET

    samtidskonst i samspel med kyrkorum frn olika epoker. 2007genomfrdes Sjtte sinnet fr frsta gngen i 22 kyrkor i Vstmanland och Dalarna. Sommaren 2013 r det dags fr nyaspnnande konstupplevelser i Vsters stift, nu i Salabygdenoch sdra Dalarna. Fr mer info: www.svenskakyrkan.se/vasteras

    DET FINNS MER

    Lstips:

    Gunnar Ekstrm (med bidrag av Sven Drakenberg), Vsters Domkyrkas inventarier genom tiderna, Vsters 1976/1994;

    Erik Lundberg, Att restaurera, Stockholm 1966

    SPEGELN

  • 15

    > Scen frn altarskpets vardagssida med relikskrin och knfallande hjlpskande. Tillbedjan av helgonreliker sgs med oblida gon av reformatorerna som ansg att det var ett missbruk.

    FOTO

    : LA

    SSE

    FRED

    RIKS

    SON

    FOTO: JOHN ROTHLIND

  • 16

    SPEGELN

  • 17

    SPEGELN

    Konstnrsingenjr i

    domkyrkanAv Linda Fagerstrm

    Azurbltt och indigo. Turkos och violett. Randi Fishers glasmlningar i Vsters domkyrkainnehller starka frger. Ockra och umbra. Mossgrnt och vinrtt. Titeln, De tre stegen,handlar om rrelse: genom mnniskolivet eller kanske rstiderna. I kompositionen finnsflera geometriska figurer: cirklar och hjul som balanserar p rektanglar. Trubbiga och spet-siga trianglar. En smal mnskra vilar hgst upp.

    D VSTERS DOMKYRKA restaurerades p 1950-talet valdesRandi Fisher i en KRO-tvling att utfra glasmlningarna.Fisher anvnde nonfigurativt formsprk radikalt i jmf-relse med de andra tvlingsfrslagen, som var mer traditio-nella med frestllande motiv. Franska konstnrer som Henri Matisse hade p 1940-talet skapat nonfigurativt glasmlerifr kyrkomilj och Fishers frslag fr Vsters var framsyntinternationellt.

    I VESTMANLANDS LNS TIDNING beskrev hon 1957 sin vilja att undvika det vanliga, de traditionella figurer och symbolersom grna spelar in i den kyrkliga konsten. Det blir s lttnaivt och det r jag vldigt rdd fr. Det r vl inte hellerdirekt meningen att kyrkobeskarna skall sitta och titta pfnstren, koncentrera sig p motiv och s vidare. Jag vill istllet frska att genom frger och linjer stadkomma enviss stmningsverkan.

    RANDI FISHER verkade i en krets konstnrer som frmst varkamrater frn tiden p Konstakademien, bland dem LennartRodhe, Pierre Olofsson, Lage Lindell, Olle Bonnir, ArneJones och Karl Axel Pehrson. I konsthistorien brukar mankalla dem konkretister. Denna konstnrsgeneration var denromantiserade bohemens raka motsats. De sg sig somkonstnrsingenjrer och befann sig lngt frn den enslige,intvnde artisten, outsidern.

    DEN NYA KONSTNRSROLLEN ppnade fr en kvinnas mj-ligheter i yrket och Fisher var mycket framgngsrik dessu-tom alltid kldd i byxor, p den tiden nnu ett helt maskulintplagg. Hennes mor, konstnr och lrare p Tekniska skolan(dagens Konstfack), var frsts ocks en inspirationsklla.

    >>>

    FOTO

    : JO

    HA

    N F

    ORS

    < Detalj av Rd ur De tre stegen.

  • 18

    SPEGELN

    ^ Bl och Gul ur De tre stegen av Randi Fisher.

    FOTO

    : JO

    HA

    N F

    ORS

    FOTO

    : JO

    HA

    N F

    ORS

  • 19

    SPEGELN

    RANDI FISHER

    Randi Fisher (1920-97) utbildade sig p Konstakademien iStockholm 1939-44. Sven X-et Erixson var hennes professor.Hennes mor, Eivor Fisher, var konstnr och lrare p Tekniskaskolan. Hennes syster, Else Fisher Bergman, koreograf och dansare, var gift med Ingmar Bergman 1944-46. Hon finns representerad p Moderna Museet, Vsters konstmuseum,Norrkpings konstmuseum, Skissernas museum i Lund. Hennes glasmlningar finns i kyrkor ver hela landet. Hon hargjort scenografi fr Dramaten och bokomslag fr Maria Winep Bonniers frlag.

    KOLLEKTIVT ARBETE var idealet och Fisher arbetade medglaskonstnren Ralph Bergholtz i Skne fr att brnna glasettill domkyrkans mlningar. Samarbeten mellan ingenjrer,arkitekter, konsthantverkare och konstnrer efterstrvades ungefr som vid de medeltida katedralbyggena. Den visio-nen hade ocks varit ledstjrna ngra decennier tidigare pBauhaus. Radikaliteten dr, som 1933 ledde till att nazis-terna stngde skolan, terfanns nu hos de unga konstn-rerna i Sverige: flera var politiskt engagerade medsocialistiska frtecken.

    KONSTENS ISOLERING skulle brytas och drfr var det vik-tigt att konsten fanns verallt i det folkhem som nu byggdes: p skolor, postkontor, personalmatsalar, barnteatrar, hyres-hus i frorten och i kyrkan. I domkyrkans glasmlningarkunde Randi Fisher kombinera sin modernistiska konstnrligavision med ett samhllsengagemang och den starka viljan attn folket med konsten. De tre stegen beskrev hon ofta somsitt frmsta verk. Sedan De tre stegen fullbordats, fick Fisherven i uppdrag att utfra den cirkelformade glasmlning somfinns i rundfnstret ovanfr kyrkans norra sidoentr.

    Den nya konstnrsrollen ppnade fr en kvinnas mjligheter i yrket

    och Fisher var mycket framgngsrik

    dessutom alltid kldd i byxor, p den tiden nnu

    ett helt maskulint plagg.

    ^ Randi Fisher arbetar med den rda glasmlningen isin atelj i Stockholm 1957.

    FOTO

    : VL

    T, A

    RKIV

    ET.

  • 20

    SPEGELN

    Nr jrnvgen frn Vsters drogs fram till Engelsberg 1876 och frbands med banan tillNorberg/Krrgruvan fick mnniskor sderifrn helt nya mjligheter att beska Engelsberg.Den vackra naturen och intressanta bruksmiljn, sedan 1876 kompletterad med den nyatidens begynnande petroleumindustri p Oljen, lockade mnga beskare. Den r 1900uppfrda jrnvgsstationen, utformad av arkitekten Erik Lallerstedt (1864-1955), fick en arkitektonisk utformning som saknade sitt motstycke i Sverige. Med flera hotell och pensionat blev Engelsberg en omtyckt ort fr dtidens turism.

    Hr r djefligt vackert

    Knner du Engelsbergsmlarna?

    v Ernst Lundstrm (1853-1931) Ulvaklev i mnsken.

    Av Karin Larsson

  • 21

    SPEGELN

    ARTISTEN ARVID MAURITZ LINDSTRM (1849-1923) lock-ades till trakten av slktingar i Stabck norr om samhllet.Han skrev till vnnen Carl Larsson att hr r djefligt vack-ert. Hvilan uppfrdes t Lindstrm och hans familj.

    Konstprofessorn Olof Arborelius (1842-1915) var genomslkten Arosenius slkt med Clas Gabriel Timm, brukspa-tron p Engelsbergs bruk. Ivar Arosenius var Clas Gabrielskusin. Ivar vistades i unga r i Engelsberg. Hans akvarellerfrn den tiden finns i privat go.

    FRN 1880 TILL 1915 var Arborelius och hans familj gsterhos Timms p somrarna. Han blev nestorn i den grupp somsenare kallades Engelsbergsmlarna. Hans mest bermda olje-mlning torde vara den s kallade Sverigetavlan ett motivfrn Riddarholmsviken i sjn Snyten norr om bruket. Ml-ningen visar ett svenskt sommarlandskap med glittrande vat-ten omgivet av skog, himmel och solbelysta moln och denlilla Riddarholmen i fonden.

    I GRUPPEN INGICK ocks Ernst Lundstrm (1853-1931).Han hade sin slkt p Vstanfors herrgrd men installeradesig i villan Halfvgs (halvvgs mellan Timms p bruketoch ingenjren Otto Timms villa p Framnsudden). Hansmotiv r hmtade frn bruket och frn sjn mnningen.Bland annat har han mlat Ulvaklev i kvllsljus.

    Det sades om Lundstrm att han var mera originell i sll-skapslivet n som konstnr. Men mnga av hans oljeml-ningar r frnmliga exponenter fr det nordiska ljuset.Han var dessutom en skicklig ebenist.

    Att Engelsbergsmlarnas lnga studietid i Sverige och fram-fr allt i Frankrike bidrog till deras utveckling sger sig sjlvt.

    I DE OVANNMNDAS KLVATTEN fljde konstnrer som AxelFahlcrantz (1851-1925), som i olja mlat miljer p bruket och Ferdinand Boberg (1860-1946) som i akvareller doku-menterat produktionsutrustning i brukets hytta och smedja.

    Vidare chefsdesignern p Skultuna Messingsbruk, Hjal-mar Norrstrm (1853-1929). I Hvilan har han dekoreratateljns tak. Dessa dekorationer vittnar om stor skicklighet iatt utfra filigransliknande arbeten som kongenialt passar ini den clasonska miljn.

    DEN YNGRE ARTUR SAHLN (1882-1945) var bror till enfolkskollrare i Srby skola i Vstervla. Han gjorde en storoljemlning fr godtemplarhuset i stationssamhllet somplacerades i fonden av samlingssalens scen. Han anvnde sigav en annan teknik n de vriga. Med palettkniv har hanpointillistiskt anbringat frgen p duken och p s stt av-bildat vyn frn Hotellberget ver mnningen, Ulvaklev ochOljen. Mlningen har i dag sin plats i Srby skola.Jag har i mnga r skt kunskap om vilka kvinnliga konst-nrer som hade anknytning till Engelsbergsmlarna. Anna

    Ankarcrona, (1886-1935), hade deltagit i utfrandet av de-korationer i Hvilans atelj. Lngt senare uppmrksammadesjag p Charlotte Wahlstrm (1849-1924) som verkat i Eng-elsberg och framfr allt efter en gedigen utbildning gnat sigt landskapsmleri.

    I ENGELSBERGSMLARNAS efterfljd och stimulerade avEngelsbergsbygdens kreativa milj fortstter i olika formerdet konstnrliga skapandet i modern tid med bland annatEngelsbergs konstgille som drivande kraft. Men det r enannan historia.

    DET FINNS MER

    Ahln, H. , Kllstig, M.En socken och en sj, Sdertlje 1990Bjrklund, J., Sdergrd, R., Vstanfors Herrgrd, Fagersta 1984Edstrand, H. m.fl. Isak Gustaf Clason, Stockholm 1068Lundstrm, ., Minnen, Stockholm 1970

    ENGELSBERGS SKULPTURPARK

    Engelsbergs Skulpturpark firar 10-rs jubileum!Sedan 2003 har spnnande konstutstllningar visats i ngels-berg och den 27 maj invigs rets jubileumsutstllning. Trettonkonstnrer och tre elever frn Risbroskolan i Fagersta deltar ien grupputstllning med tema Energi - Vatten. Utstllningenvisas dygnet runt, hela sommaren. Arrangrer r EngelsbergsKonstgille. Mer info: skulpturparken.se

    ^ Olof Arborelius (1842-1915) Flicka i herrgrdsparken.

    FOTO

    : MAT

    S K

    LLST

    IG

    FOTO

    : MAT

    S K

    LLST

    IG

  • 22

    SPEGELN

    TreSynvillorAv Julia Unge Srling. Foto: Mats Kllstig.

    HvilanBLAND 20TALET KONSTNRER i Engelsbergsgruppen fannsA.M. Lindstrm just hemkommen efter utlandsstudier medung maka. Han valde boplats i ngelsberg frmodligen medhjlp av Olof Arborelius och nrde drmmar om att upp-fra en byggnad i Rhenborgstil fr att gldja sin tyskfddamaka.

    ISAK GUSTAF CLASON, brdig frn Rottneby utanfr Falun,var en ung och uppmrksammad arkitekt, som ingick ikonstnrskretsen. Han tog sig uppdraget att genomfrabyggherrens intentioner p en nyinkpt tomt med utsiktver den glittrande sjn. Samtal och planering utmynnade iett elegant ritat franskinspirerat lantslott med inslag av tyskjugend, dr tinnar och torn tcktes med skiffer och dr tegel-vggarna spritputsades i svagt gult. Bursprk och balkongermed vackert bearbetade trdetaljer gav fasaden en extratouch.

    REDAN UNDER BYGGTIDEN blev Hvilan ett krt tillhll frkonstnrsvnnerna, vilka som tack fr besken utsmyckadehusets drrverstycken, vggar och tak. Fastigheten blev ettsamtalsobjekt som lockade andra byggherrars nyfikenhet.

    Isac Gustaf Clason var en av det sena 1800-talets stora arkitektnamn och lg bakom bland annat Nordiska Museet och Hallwylska palatset i Stockholm. I Lilla Engelsberg skapade han tre villor som var och en p sitt stt hmtar inspiration frn olika tider och stilar i Europa.

  • 23

    SPEGELN

    UlvaklevI.G. CLASON TERKOM HEM frn en 4-rig studieresa i au-gusti 1886. Tidigt p hsten samma r beskte han en sten-huggarverkstad i rebro och br drefter ha stannat till ingelsberg fr att trffa sina konstnrsvnner, men ocksbryggeridirektren E.F. Zetterstrm frn Norberg. Dennenskade sig en ordentlig direktrsvilla - avsedd fr sonenBengt som var nyutnmnd chef fr oljefabriken p Barrn.

    DEN FRESLAGNA BYGGNADSTOMTEN var placerad mittemot Oljen, p en svrtillgnglig, klipphylla dit en nybro ver jrnvgen var enda tillfarten. Den spektakulratomten utmanade Clason och inspirerade till en borglik-nande romantisk skapelse i nyrenssans, dr tinnar och tornvilar p kraftigt utkragade takfotsgesimser.

    FASADERNA MURADES av rtt handslaget tegel och de brantstupande takfallen tcktes med skiffer och svart plt. Ensmcker tornspira har sin like i arkitektens frslag till NordiskaMuseets franskinspirerade taksiluett. Byggnaden r hant-verksmssigt synnerligen vlgjord bde inne och ute ochgrosshandlarvillan redovisar i stort som smtt en arkitek-toniskt vl genomfrd helhetsid.

    OdensnsETT TREDJE UPPDRAG fr Clason kom frn brukspatronGustaf Thorell. Han nskade ett stndsmssigt bostadshusfr familjen, placerat inom samma omrde dr deras ned-gngna gamla bergmansgrd lg. Efter att, som arkitektenuttryckte det noggrant studerat byggherrens vanor ochlynne skissade han fram en planlsning som blev en av defrsta i Sverige som med konsekvens byggde vidare p engelsk-inspirerade villaideal; dr funktionsdugligheten och vardagenstrevnad sattes fre representationskrav. Men dr ocks an-knytning till omkringliggande trdgrdsanlggning och genuinallmogemilj, bildar en enhet med viktiga miljskapande vrden. Villafasaden br beigegul spritputs med ljusgrmladplt p takfallen. En karaktristisk detalj r den spanskinspi-rerade lpande hundfris som avslutar den slta hga vgg-ytan och gr takarkitekturen med sina tinnar och torn till ettintressant lock p ldan.

    VISSA AV INNERTAKEN berikades med schablonmlningar ut-frda av konstnren Filip Krouthn, tamburen r marmore-rad och flera rum har vggar med boasering och vackrakakelugnar. Lnsstyrelsen har frklarat Odensns som bygg-nadsminne med hgt kulturhistoriskt vrde.

  • 24

    SPEGELN

    Ett gott samarbete med Galleri Astley, en entusiastisk styrelse och ett fantastiskt std frn mnniskor i byn och i trakten

    har ocks varit avgrande

    FOTO

    : LIN

    A N

    ORD

    ENST

    RM

  • 25

    SPEGELN

    >>>

    Grafikverkstan ger nya

    drivkrafterAv Lina Nordenstrm och Lars Nyberg

    ASTLEY NYHLN OCH HANS FRU RUTH insg detta redan fr34 r sedan, nr de kpte stationshuset i Uttersberg fr attomvandla det till ett konstgalleri. Efter ngra r kpte famil-jen Nyhln intilliggande godsmagasin och galleriet expande-rade. Ett av magasinen hade frblivit ett kallskjul. Nrkonstnrerna Lars Nyberg och Lina Nordenstrm villebygga en grafikverkstad fr djuptyck och boktryck dr svar Nyhlns villiga att upplta godsmagasinet hyresfritt.

    FR TRE R SEDAN bildades freningen GrafikverkstanGodsmagasinet, i syfte att frverkliga idn. Det krvdesmycket renoveringsarbete, men det vackra lget intill Hed-strmmen och Galleri Astleys verksamhet alldeles inp knu-ten, gjorde att mjligheten var svr att motst. Tack vareomfattande ideellt arbete och medfinansiering frn flera hll,inte minst frn Landsbygdsprogrammet, har projektet varitmjligt att genomfra. Ett gott samarbete med Galleri Ast-ley, en entusiastisk styrelse och ett fantastiskt std frn mn-niskor i byn och i trakten har ocks varit avgrande.

    Bergslagen r en guldgruva nr det gller gamla bruksmiljer, tomma fre detta industri-lokaler, nedlagda jrnvgsstationer och godsmagasin. Stora och ofta vldigt vackra bygg-nader som str vergivna r efter r, sprider ltt en desmttad stmning omkring sig,srskilt som underhllet ofta blir eftersatt. I sjlva verket utgr de fantastiska mjligheteratt till relativt sett lga kostnader skapa utrymme fr ett levande kulturliv. Verksamhetersom det i storstadsregionerna skulle vara nrmast omjligt att bedriva, med de upp-trissade fastighetsmarknader som finns dr.

    ^ Grafikverkstan Godsmagasinet vid Galleri Astley i Uttersberg.

    FOTO

    : LIN

    A N

    ORD

    ENST

    RM

  • 26

    SPEGELN

    GRAFIKVERKSTAN FUNGERAR som en plats fr mten mellankonstnrer och en konstintresserad allmnhet. Det r intebara en konstnrsatelj, utan ocks ett stlle fr erfarenhets-utbyten, dr alla kan lra sig mer om vad konstnrligt ska-pande kan innebra. Det r en plats fr utbyte av kunskaperoch erfarenheter, dr olika kontaktnt vvs samman.

    Att skapa mjligheter till mten och erfarenhetsutbytenmellan konstnrer, bde regionalt, nationellt och internatio-nellt r en annan viktig grundtanke med GrafikverkstanGodsmagasinets verksamhet. Frra sommaren inleddes ettutbyte med Graphic Studio i Dublin, ett s kallat artist-in-residence-program. En av Grafikverkstan Godsmagasinetsmedlemmar arbetade under sex veckor i Graphic Studio. I rtar Grafikverkstan emot en av Dublinstudions medlemmar.

    DET SYNES VIKTIGT att utbytet mellan konstnrer sker venp verkstadsgolvet, inte enbart genom utstllningar. Drfrhar ett verkstadsstipendium fr en konstnr frn Vstman-land instiftats och utlysts under vren. Mjligheten att somkonstnr komma ifrn sin invanda vardag under en periodoch istllet f arbetsro och mta nya mnniskor i en ny kul-turmilj, ger ofta impulser som kan bli betydelsefulla fr detkonstnrliga skapandet under flera r. Det handlar om ett ut-byte p ett allmnmnskligt, kulturellt och konstnrligt plan.

    v Boktrycksavdelningen i verkstan har flera tryckpressar och en rik sortering av bly- och trtyper i olika typsnitt.

    GALLERI ASTLEY

    Galleri Astley startades i Kping 1968 och flyttade till Uttersbergs gamla jrnvgsstation 1977. Galleriet driverett annorlunda kulturcentrum mitt i Bergslagsskogarna.Det r knt bland konstintresserade bde i Sverige ochutomlands. Det gamla magasinet rymmer ett konstmu-seum. Dr skiftar utstllningarna och ofta visas verk frnprivata samlare eller museer. P museets tredje vningfinns Ernst Neizvestnys verk i en permanent utstllning.Mellan Galleriet och Museet finns en skulpturpark med ett trettiotal skulpturer. Galleri Astley anordnar rligen ett flertal konserter frn jazz till klassisk musik. Ls mer p www.galleriastley.com

    GRAFIKVERKSTAN GODSMAGASINET

    Grafikverkstan invigdes i oktober 2009. Verksamheten be-drivs som en ideell frening, med bde konstnrer ochkonstintresserade som medlemmar. En helg i mnaden rdet s kallad ppen Verkstad fr den som r intresseradav att lra sig mer om grafik eller arbeta med egna bilderunder handledning. Freningen arrangerar ocks work-shops i olika tekniker, demonstrationer och visningar frkonstfreningar och andra grupper. Ls mer p www.grafikverkstan.se

    FOTO

    : GRA

    FIKV

    ERKS

    TAN

    GO

    DSM

    AG

    ASI

    NET

  • 27

    Ivan Aguli

    Vgledarens tjnareAv Viveca Wessel

    KAN MAN SE PVERKAN frn Agulis livsskdning i hansstt att mla?

    Fr att underska det fr man brja med hans frsta upp-levelser av det nordiska landskapet. Han hade tidigt observe-rat att dess svaga ljus fick blicken att ska sig till frgrund-en, det materiella enligt hans tolkning. Nr han i slutet av1890-talet mtte det egyptiska kenlandskapet med dessstarka ljus skte sig blicken mot horisonten och himlen,vndes till den andliga dimensionen. Mot slutet av sitt livskriver Aguli att han infr landskapet ser ljuset som detenda verkligt existerande. Landskapet fanns dr endast somen frevndning fr att visa upp ljuset. Inom den islamiskamystiken, sufismen, r ljuset en symbol fr enheten bortomall skenbar mngfald. En symbol fr det hgsta vsendet,det gudomliga. Guldet i koranilluminationerna har dettasymbolvrde, och ven ljuset i Agulis mleri.

    Var i denna vrld som en frmling eller en frbipasserande.DENNA HADITH, (islamiska traditionsberttelse), med dessuppmaning till dmjukhet och obemrkthet kan sgas ut-gra krnan i konstnren Ivan Agulis (18691917) stt attvara i vrlden.

    P AGULIMUSEET i hans fdelsestad Sala kan man se ngraav Agulis mest mrkvrdiga landskapstolkningar. En avdem r den prlemorskimrande mlningen som frestllerett spanskt kustlandskap och som kom till under hans sistar. Han hade d sedan tjugorsldern varit p resande fotoch vistats i Egypten, Indien, Frankrike och slutligen pgrund av det d pgende kriget blivit fast i Spanien.

    AGULI hade ocks fretagit en omfattande inre resa medsyftet att finna en fr honom hllbar livsskdning. Hankonverterade till Islam nr han var i trettiorsldern efter attha studerat bland annat Swedenborgs kristendom, buddhis-men och teosofiska strmningar.

    SPEGELN

    >>>

    FOTO

    : JO

    HA

    NN

    A S

    IMS,

    AG

    UL

    IMU

    SEET

    .

    En andlig skare som fann sig sjlv i islam.

    ^ Ragnar Alyre (1894-1975) Portrtt av Ivan Aguli.

  • 28

    SPEGELN

    ABDUL HDI BLEV AGULIS NAMN som konverterad muslim.Namnet betyder Vgledarens tjnare. Vgledaren var denmedeltida filosofen Ibn'Arab (11651240), en gestalt varsomfattande skriftliga produktion prglades av tolerans ochrespekt gentemot andra religioner. Ett krleksbudskap ochen vertygelse om en fr varje individ unik vg till Gud. Enenhetsfilosofi som har mycket gemensamt bde med kristenoch judisk mystik. En frenande lnk mellan kulturer. Poe-ten Gunnar Ekelf, en annan svensk outsider, lste ocksIbn'Arab och pverkades starkt av hans tnkande.

    FRUTSTTNINGEN fr Agulis val av religion var att hankunde fortstta att vara sig sjlv med strsta mjliga frihet.Sufismen representerar Islams innersta mrg, dess frny-else och befrielse frn stelnade former. Aguli hr till de su-fier, perennialisterna, som har uppfattningen att det finns engemensam ursprunglig Tradition som kan spras i de storavrldsreligionerna.

    UNDER SIN ANDRA RESA till Egypten 1902-1909 initieradesAguli av en sufisk sheikh. Aguli var d troligen den frste europ som ven tillts ge andra initiation, liksom han varden frste europ som studerat vid det islamiska universite-tet i Kairo, Al Ahzar.

    AGULI AVSTOD under en tiorsperiod frn att mla, fr attfrdjupa sin islamiska identitet. Men han arbetade samtidigtocks p den nya syntes mellan konst och religion, somskulle gra det mjligt fr honom att fortstta mla utan attfrneka ngon vsentlig aspekt av sitt vsen. Just denna per-sonliga hllning gjorde syntesen mjlig. Inom sufismen,ssom Abdul Hdi uppfattade den i egenskap av Ibn'Arabslrjunge, r mnniskan som nrmast Gud nr hon r sommest sig sjlv.

    ^ Ivan Aguli, Kustlandskap, olja p duk, 20 x 23 cm c:a 1916. Vsters Konstmuseum.

    FOTO

    : LA

    SSE

    FRED

    RIKS

    SON

    FOTO

    : B. E

    DEL

    STEI

    NE,

    CA

    IRO

    /NAT

    ION

    ALM

    USE

    UM

    S FO

    TOTE

    K, S

    TOC

    KHO

    LM.

    > Stende frn vnster: Ivan Aguli, Enrico Isabato, Abdallah, sherif Sharafs tjnare. Sittande: Mohammed Ali Elwi bei, tolk vid italienska legationen i Kairo och sherif Sharaf frn Mecca.

    >>>

  • 29

  • 30

    SPEGELN

    VID DENNA TIDPUNKT behrskade Aguli arabiska bde somtal- och skriftsprk. Han vistades i Egypten och arbetade in-tensivt med redaktrskapet fr tv tidskrifter som gavs ut pitalienska och arabiska. Publikationerna skulle sprida kun-skap och vara ett forum fr debatt om europeisk och isla-misk civilisation till msesidig nytta. En vertygelse att detinom sufismen fanns den bsta grogrunden fr att skapa fr-stelse och verbrygga de olyckliga motsttningar somfanns. Orienten skulle inte koloniseras, tvrtom skulle denislamiska kulturens enorma intellektuella och moraliska till-gngar hllas fram och spridas.

    KORSTGENS TID skulle definitivt hra till det frflutna. Debda civilisationerna behvde varandra. I tidskriften Il Con-vito publicerades Agulis versttningar av ngra avIbn'Arabs verk. Artiklarna Aguli skrev hade vitt skilda mnen. Han inledde under rubriken Feminism med attframhlla Marie Curie och hennes forskargrning. Han frde ven resonemang om kvinnans stllning i det europe-iska och islamiska samhllet och uppmrkammade Situa-tionen fr Armenierna i Turkiet.

    Trots denna positionering av anonymitet har Aguli blivitknd och uppskattad ocks bland en hel del svenska musli-mer. Han lyckades inte gra sig gllande i skolan eller kar-riren, men skapade sig nd ett meningsfullt liv. Agulisdjupa frtrogenhet och respekt fr islamisk kultur fungerarsom ett brobygge idag.

    AGULIS FRIHETSPATOS terfinner vi bland mnga av denarabiska vrens unga fretrdare. Hans skande efter detdjupast sett gemensamma i kristen, judisk och islamisk tanke-tradition r brnnande aktuell.

    DET FINNS MER

    Lstips:

    Gauffin, Axel, Ivan Aguli, mnniskan, mystikern, mlaren, Del I och II,Stockholm 1940 och 1941.

    Wessel, Viveca, Ivan Aguli. Portrtt av en rymd, Stockholm 1988,1990.

    AGULIMUSEET

    P Agulimuseet i Sala finns landets strsta samling avIvan Agulis konst. Museet har ven betydande konstverkav modernister som Sven X:et Erixson, Karl Isaksson, Helene Schjerfbeck med flera. Utver verk frn sina samlingar visar museet 6-10 tillflliga utstllningar per r.Agulimuseet drivs av Sala Konstfrening.Fr mer info: www.agueli.sala.se

    ^ Agulimuseet ligger i Salas nya kulturcentrum, Kulturkvarteret Tljstenen. Frutom museet finns dr bibliotek, konstgalleri, smedja, ateljer och caf. I kvarteret kan svl professionella som amatrer samlas kring Ivan Agulis modernistiska verk och lta sig inspireras.

    FOTO

    : JO

    HN

    NY

    EKM

    AN

  • 31

    DESSA R INTE LTTA ATT HITTA, men de finns dr runtom -kring i Sverige. Personer som av egen lust och frmga brjarproducera sdana objekt som inte har ngon praktisk funk-tion, men som istllet r fyllda av starka uttryck, och drfrbr kallas fr konstverk.

    ATT JAG HAR FORTSATT MITT SKANDE kan bero p att jagp 1980-talet hade turen att personligen lra knna tv mstare inom sina respektive omrden: Jan Erik Svennberg iSala, som med sina mosker och sitt mleri skapat en egenvrld och Bengt Eriksson i Strte utanfr stervla, sommed sina dynamiska skulpturer visar oss unika tredimensio-nella skapelser.

    I drygt trettio r har jag varit p spaningefter sdant som inte liknar ngot jag settfrut. Det kan vara mlningar, skulpturer,byggnader, installationer eller andra skapel-ser av mnskliga hnder. Men, de skall varautfrda av personer utan konstnrlig skol-ning, allts sjlvlrda konstnrer.

    i hemlighetAv Olle Nessle

    Konstnr

    >>>

    > Jan Erik Svennbergs bl mosk r det frsta som mter beskaren innanfr grinden till Lilla Istanbul i Sala.

    SPEGELN

    FOTO

    : KER

    STIN

    BO

    RGU

    S

  • 32

    SPEGELN

    BENGT ERIKSSON FDDES 1917 i en liten stuga i Strte. Hangick ut folkskolan under depressionen 1931. Illa betaltskogsarbete, t vad Bengt kallar snla bnder, var vad somfanns. Men s smningom fick han arbete p sgen i ster-vla, med avtalsenlig ln och dr stannade han tills han pen-sionerades 1982.

    BENGT HADE TIDIGT ett levande konstintresse. Han lnadekonstbcker p biblioteket och kpte ocks sdana nr hanhade rd. Han mlade i olja inspirerad av 1800-talsmlaresom Courbet och Millet liksom han beundrade s olika m-lare som Rubens och Chagall.

    EN GNG bestllde han en modell av en kolmila efter en an-nons i Allers och byggde den. Han tyckte det fattades kolareoch gjorde figurer i papier mach p stltrdsstomme. Supptckte han skulpturens mjligheter och nr han pensio-nerades inledde han en stor och rik skulpturproduktion. Ibrjan var hans inspirationskllor djur och natur, men snartfick lgarna sllskap med cirkusakrobater och idrottsmn,alltid skildrade i rrelse. Hcklpare svvande ver hck-arna, Ingemar Stenmark mitt i en svng eller dansare frusnamitt i en rrelse.

    BENGT ERIKSSONS SKULPTURER r gjorda med en unikknsla fr rrelse, de r dynamiska i ordets verkliga bety-delse. Tyvrr r det svrt att f se hans arbeten eftersom vi iSverige saknar museer inriktade p de sjlvlrdas bilder. Detr ngonting att nska sig.

    JAN ERIK SVENNBERGS ARBETEN r till skillnad frn BengtErikssons mycket lttillgngliga. Frn i stort sett april tilloktober kan man beska Lilla Istanbul som han kallar sinsamlade skapelse. I utkanten av Sala inte lngt frn frilufts-badet Lngforsen ligger det lilla hus dr han fddes och harbott i hela sitt 67-riga liv. Nr han var i tjugorslderngreps han av ett passionerat intresse fr Turkiet och os-mansk kultur och framfr allt arkitektur. Det har resulterat iatt han byggt ett antal mycket personliga mosker, mlatportrtt av turkiska stadsverhuvuden samt skapat egensin-niga freml med osmansk karaktr som inte har ngonmotsvarighet i hela vrlden. Vill man se dem fr man ka tillSala. Jan Erik blir oftast mycket glad fr besk och visargrna hela hrligheten. Han blir ocks glad om man lggeren slant till underhll av mosker i en burk som str i hanslilla museum.

    DET FINNS MER

    Lstips:

    Olle Nessle "Oknda mstare. Hemsljdens frlag 2008.

    Per Dahlstrm, Srlingskap och Konstnrsmyt. Acta Universitatis Gothoburgensis. Gteborg 2002.

    v Bengt Erikssons cyklande kvinna med vind i hret. v Ett bland mnga dynamiska cirkusmotiv hos Bengt Eriksson.

    FOTO

    : JA

    N S

    TORM

    FOTO

    : JA

    N S

    TORM

  • 33

    SPEGELN

    >>>

    har bara brjatAv Marie-Louise Larsson Walln

    ResanAtt arbeta med ett projekt som Vallbyprojektet krver ett brinnande intresse fr att jobbasocialt och processinriktat. Fr mig som konstnr r det en frutsttning att jobba medoch fr mnniskor! Det har varit en utmaning att f igng processer med boende ochmed dem som har verksamhet i stadsdelen. Att inspirera mnniskor till att bli kreativagenom att bli delaktiga. Det har varit viktigt att lyssna till hur mnniskor uppfattar sinstadsdel och till deras sikter om vad som br gras fr att det ska bli bttre.

    FOTO

    : YVO

    NN

    E KA

    RLSS

    ON

    ^ I samband med en konst-utstllning fick Vallbyskolansbarn gra frslag p vad de tyckte att en upplevelsepark ska innehlla.

  • 34

    SPEGELN

    DET HELA BRJADE med kartlggning ver omrdet vilkensedan legat till grund fr arbetet. Vi fick en lokal dit de bo-ende och alla intresserade kunde komma med sina funde-ringar och vi gjorde en presentationsfolder som berttadeom syfte och ml fr projektet.

    VI HADE PPET HUS, dagar och kvllar och ordnade olikaaktiviteter under det frsta ret. Det var till exempel bo-stadsmten, grdsmten, trygghetsvandringar, utstllningaroch kulturaftnar. Det var viktigt att lra knna de boendesfrvntningar och ider om omrdet. Projektet var till frderas skull. Tillsammans skulle vi utveckla omrdet.

    SOM KONSTNR kommer man in frn ett annat hll n deflesta andra och kan se saker och ting annorlunda, se andramjligheter. Man vgar ifrgastta och inspirera till andraformer, problem undersks och vrderas annorlunda.Mnga gnger leder detta till fruktbara diskussioner somkanske aldrig uppsttt om alla fortsatt att jobba p i in-vanda strukturer.

    Det r viktigt att se konstnren som en tillgng i samhllet

    och bjuda in till samarbete inom alla omrden. P s sttkan vi f igng kreativa processer.

    VALLBYDAGEN I SEPTEMBER 2007 var en familjedag medmassor av aktiviteter fr alla ldrar. D kom det fram attmnga barn och ungdomar nskade en skatebana. Ett stortengagemang frn olika verksamheter och organisationeruppstod, en viktig grund att bygga vidare p.

    Olika alternativ till hur en skatebana med intilliggandepark skulle kunna utformas undersktes. Vi kte p studie-besk till olika skateparker med barnen. Referensgrupperstartades och tv konstnrer anstlldes med placering p fri-tidsgrden fr att samla in ider frn ungdomarna. Enkonstnr och landskapsarkitekt anstlldes p heltid. Jaggjorde en inspirationsfilm som visade olika parker frn helavrlden. Den visades i olika sammanhang fr att inspireratill kreativt tnkande, allt skulle vara mjligt till en brjan.

    Projektet vilar p ett gemensamt synstt om alla mnniskors lika vrde. Att alla mnniskor, nr rtt frutsttningar ges har talang,

    frmga och kapacitet.

    ^ Den frdiga skatebanan. Hr har vallbybarnen kunnat g i skateskola under sommaren med skatepedagoger som handledare.

    FOTO

    : YVO

    NN

    E KA

    RLSS

    ON

  • 35

    SPEGELN

    VI VAR MEDVETNA om att det krvdes mycket pengar fr attgenomfra projektet. Otaliga anskningar skrevs ochmycket lobbyverksamhet utfrdes. I slutet av 2008 och br-jan av 2009 lossnade det och bidrag brjade flyta in. Dbrjade den stora processen med att skissa utifrn frslagsom vi ftt in. Vi ordnade en utstllning med alla frslagfrn referensgrupperna samt en presentation av den parksom designats utifrn frslagen.

    Parken invigdes p Vallbydagen i augusti 2009 med enskatebana i betong byggd av professionella skatebanekon-struktrer. Kostnaden blev cirka 2 miljoner kronor. Det unikamed projektet var att allt placerades mitt i bostadsomrdet.

    ATT ARBETA MED att utveckla Vallby tillsammans med desom bor och arbetar i omrdet har varit en fantastiskresasom egentligen aldrig tar slut. En stadsdel behver stndigtutvecklas i processer tillsammans med de boende, fr attskapa en trygg, harmonisk plats att leva p. Alla borde ha rt-ten till kultur p den plats dr man lever och bor. Det rgenom kultur och kreativa processer som samhllet kan ut-vecklas, ngot jag klart och tydligt sett under mina r somprojektledare i Vallby!

    VALLBYPROJEKTET

    Bostadsomrdet Vallby byggdes under miljonprogrammetsr och har drefter genomgtt en ansiktslyftning i slutet av1980-talet. P Vallby bor cirka 5000 personer av nrmare 25olika nationaliteter. Dr r en relativt hg arbetslshet i fr-hllande till vriga Vsters.

    Nr bostadsbolaget AB Mimer och Hyresgstfreningen villesamarbeta fr att utveckla omrdet och ka engagemangetbland boende, skolor, freningar och nringsliv i omrdetstartade Vallbyprojektet.

    v Barn p fritidsgrden p Vallby arbetar med en gemensam mlning med tema Respekt. Mlandet skedde under en konstvecka p fritidsgrden dr Vallbyprojektet med-verkade. Handledare var graffittikonstnren Azad Spehri.

    FOTO

    : YVO

    NN

    E KA

    RLSS

    ON

  • 36

    SPEGELN

    Rdda den offentliga konsten!Av Yvonne Busk

    Fasadutsmyckningar och skulpturer. Konstverk i jrnsmide och glas. verallt i vrt ln finnsoffentliga konstskatter som mste vrnas, vrdas och gras tillgngliga fr invnare ochbeskare. Inom ramen fr tv projekt Modernismen och den offentliga konsten ochModernismen i Vstmanland arbetar Vstmanlands lns museum med lnets offentligakonst frn perioden 1930 -1979. Det handlar om att inventera, att ka och sprida kunskap om konsten.

    2010 BEVILJADE KULTURRDET medel till projektet Moder-nismen och den offentliga konsten. I projektet samverkarlnsmuseets konstkonsulent, byggnadsantikvarier och peda-goger, eftersom mnga frgestllningar r gemensamma. FrLinda Wallenberg, r den offentliga konsten av flera skl ettviktigt omrde i det lpande arbetet som konstkonsulent pVstmanlands lns museum.

    Den offentliga konsten berr alla som rr sig p gatoroch torg. Kommunerna arbetar med den och den tillfr bo-stadsomrden och orter kulturella vrden. Offentliga gestalt-ningar r ocks en viktig del av konstnrernas arbetsmarknad,sger hon.

    Bebyggelseantikvarie Anna Ahlberg, stter i sitt arbetemed att inventera vrdefulla kulturmiljer, ofta p offentligamodernistiska konstverk, knutna till en viss plats eller byggnad.Konstkonsulenten samarbetar med lnets kommuner, blandannat med Kping som var pilotkommun 2010. Hallstaham-mars kommun knts till projektet som samarbetspartner.

    Kommunens konstinnehav inventerades och seminarier ord-nades fr kommunens tjnstemn kring offentlig konst, mo-dernismen och vad man funnit i inventeringen.

    LNSMUSEET driver sedan tidigare tillsammans med Lns-styrelsen projektet Modernismen i Vstmanland. Nu har debda projektens resurser samordnats fr att ta fram en skriftom lnets offentliga konst och fr att genomfra en enkt-underskning i kommunerna kring innehav, knnedom, in-ventering och registrering av offentlig konst.

    Underskningen visade p stora brister inom nstan allaomrden i de flesta kommuner. Det gller kunskap om vilkenkonst som finns, var den finns och hur underhll, invente-ring och registrering br g till.

    >>>

    P

    er O

    lof U

    ltved

    t / B

    US

    2012

    . F

    OTO

    : LA

    SSE

    FRED

    RIKS

    SON

    .

    > En baddare i badet av PO Ultvedt.

  • 37

    SPEGELN

  • 38

    SPEGELN

    EN MOTSVARANDE UNDERSKNING av de privata fastighets-garnas konstinnehav ska ocks genomfras. Vi hoppas f veta vad de vill ha fr hjlp av oss. Ngraprivata fastighetsfretag visar stort intresse fr konsten och harinsett den vrdehjande potentialen, sger Linda Wallenberg.

    Det uppstr ofta en rad frgor, som inte har sjlvklarasvar, runt konstverk som r byggnads- eller platsanknutna.P vilket stt tillfr ett konstverk i fasaden ett kulturhisto-riskt vrde till byggnaden? Kan konst skyddas p liknandestt som ett byggnadsminne? Vilken kommunal frvaltninghar ansvar fr restaurering av byggnadsanknuten konst? I vrt gemensamma projekt lyfter vi fram sdana frge-stllningar och jobbar vidare med dem. Vi samverkar medRiksantikvariembetet och Statens konstrd, som driver frgorna i ett nationellt perspektiv, berttar Anna Ahlberg.

    ETT PROBLEM med den byggnadsanknutna konst som be-stllts av stat, landsting och kommuner under 1900-talet ratt konsten spritts p ett stort antal gare nr tidigare of-fentligt gda fastigheter slts. Mnga gare brister i kunskapom vrd av konsten som riskerar att skadas eller frstrasvid rivningar och ombyggnation. Drfr r det viktigt attunderska vilka ekonomiska och juridiska styrmedel somskulle kunna ge fastighetsgare bttre mjligheter att bevaraoch vrda den offentliga konsten.

    Det vstmanlndska projektet Modernismen och den of-fentliga konsten r unikt i landet. Bara Helsingborgs kom-mun har gjort en motsvarande kartlggning.

    SAMARBETET MED STATENS KONSTRD innebr ocks attverktyg fr inventering som tagits fram dr blir tillgngligafr lnets kommuner. Nr olika erfarenheter och kunskaper sprids fr vi en posi-tiv spiral, sger Linda Wallenberg. Flera kommuner har del-tagit i projektet och flera inventeringar har startat. Nr vihar en klar bild av vilka konstskatter vi har i lnet kommervi, i samarbete med kommunerna, att inrikta oss nnu merp tgrder fr att gra konsten tillgnglig. I Kping har enkonstkarta redan tagits fram och Fagersta planerar att graen karta kring sin moderna konst och arkitektur.

    Mnga gare brister i kunskap om vrd av konsten som riskerar att

    skadas eller frstras vid rivningar och ombyggnation

    OM KONSTVERKET

    En baddare i badet av PO Ultvedt pryder sedan 1969 ingngen till Lgarngsbadet i Vsters. Vsters stads fastighetskontor frvaltar byggnad och konstverk. Nr det renoverades 2006 bekostades dock detta gemensamt av fastighetskontoret och Vsters konstmuseum.En baddare i badet r ett av 24 konstverk som ingr i ettforskningsprojekt vid Statens konstrd fr att underska vilken kompetens och vilka ekonomiska resurser som krvsfr att lngsiktigt vrda och bevara den offentliga byggnads-anknutna konsten i Sverige.

    WEBBTIPS:

    www.konstivasteras.searboga.se/uppleva-gora/sevardheter/offentlig-konst/koping.se/uppleva-och-gora/kultur/konst-och-utstallningar/offentlig-konst-i-koping/

    sala.se/Kultur-fritid/Kultur/Museer/Konst-i-parken/

    P

    er O

    lof U

    ltved

    t / B

    US

    2012

    . F

    OTO

    : LA

    SSE

    FRED

    RIKS

    SON

    .

  • 39

    SPEGELN

    Temporart:

    Konst i fartenAv Yvonne Busk

    ppningen mot den vita lokalen r bred. En stor videoskrm strax innanfr visar skakigabilder frn upplopp i Detroit p 60-talet. Bilderna r frvillande lika dem vi ser varje dag p TV. Men detta ingr i en av Temporarts konstutstllningar i Vsters och r snarast enkommentar till vr mediavrld.

    TEMPORART SKER SIN PUBLIK dr mnniskor finns. Hr igallerian i Skrapan r de som gr frbi kanske p vg fr atthandla eller ta en kopp kaffe p kafet mitt emot. Dr kanden som vill betrakta videoskrmen p avstnd och om ny-fikenheten vxer g in i lokalen, stta sig framfr skrmen,lsa en text om utstllningen p vggen och tala med produ-centen Susanne Torstensson. Alla mnniskor ska f mta konst. Det r Temporarts id.Och hr nr vi dem som kanske inte sker sig till institutio-ner eller traditionella gallerier, sger Susanne Torstensson.

    I SKRAPAN rr sig mnga ungdomar och hon berttar omtonringen som ena dagen passerade hr utanfr med ngrakompisar och fllde en lite provokativ kommentar. Det r konst! replikerade Susanne och nsta dag kom kil-len tillbaka ensam, tittade p utstllningen och pratadelnge. Det r viktigt att jag har en ppenhet. Mnniskor frgarmycket och jag frklarar grna. Vi har ocks en kortfattadvggtext till varje utstllning och den som vill frdjupa siglite mer kan ta med sig ett informationsblad hem.

    >>>

    FOTO

    : LA

    SSE

    FRED

    RIKS

    SON

    v Utstllningen Internationellt fokus #1. Aeron Bergman & Alejandra Salinas i Skrapan.

  • 40

    SPEGELN

    TEMPORART HAR SAMLAT utstllningarna nio per r kring fyra teman, eller fokusomrden. Det frsta kalladestervndare. De konstnrer som stllde ut under den rubri-ken kommer frn Vstmanland men r nu verksamma pandra hll. De kom hit och visade vad de gr nu. Det ger en knsla avsamhrighet att de kommer hrifrn och de har ofta be-kanta kvar hr, berttar Susanne Torstensson.

    DET FINNS EN PEDAGOGISK AMBITION i Temporarts verk-samhet. Den ska med stor bredd visa samtidskonst, menocks ge beskarna insikter i konstnrers arbetsvillkor ochutbildningsvgar, till exempel att det finns en konstskola iVsters. Under temat Regional Konstscen inrttades enatelj i Sigmagallerian dr mnniskor kunde g in och titta p nr konstnrerna arbetade, prata med dem och flja hurkonstverken vxte fram. Under temat Curatorsfokus varsyftet att belysa hur en utstllningsid tar form i lokalen och idet fjrde fokusomrdet, som pgr nu, lyfts blicken mot deninternationella konstscenen.

    PROJEKTET SKA UTVRDERAS och Susanne Torstensson hoppas givetvis p en fortsttning. Det r mnga som stannar upp hr, sger Susanne ochpekar mot utstllningslokalens stora ppning. Vi vet att vinr en bde stor och ny publik. Mer n 132 000 personerhar hittills beskt utstllningarna. Av dem r 45 procentmn, vilket r en betydigt strre andel n p traditionellagallerier.

    v Susanne Torstensson, producent och vrd i Temporart visar enbeskare utstllningen tervndare #3 Robert Prschke.

    Alla mnniskor ska f mta konst.

    Det r Temporarts id.

    FOTO

    : LA

    SSE

    FRED

    RIKS

    SON

  • 41

    SPEGELN

    >>>

    KAZ galleriText och foto: Jan Johansson

    Det finns mnga som vljer en vg i livet men nr egentligen en helt annan drm. Ulla Lfdahl Reimerson i Vsters valde juristbanan men har alltid haft ett genuint konstintresse. P krokiga vgar, kan tyckas, driver hon sedan hsten r 2005 KAZ Galleri p Kyrkbacken i Vsters stadens enda privatgda.

    ULLA LFDAHL REIMERSON tog juristexamen 1968 och flyt-tade till Stockholm dr jobben fanns. Efter 13 r i huvudsta-den kom hon till Ransta utanfr Sala. Frn ett fint jobb som hon sger sjlv som chef fr frskringskassornas ut-landsavdelning blev hon bondmora. Fast det dr r interiktigt sant visar det sig vid en nrmare betraktelse. -Nej, jag arbetade inte p grden men jag gnade mig t attodla blommor.

    P grden i Ransta fanns en gammal kvarn, vilken Ullagick och sneglade p. -Jag sade att jag skall ppna ett galleri dr fastn folk runtomkring talade om fr mig att det aldrig skulle g. Men jag

    har alltid haft visioner. Sedan berttar hon mlande om hurhon stdade och sg upp gammalt spannml och rttskit ifrd en mask. 1997 stod galleriet frdigt och det rullade psom sommargalleri nda fram till r 2005. -Jo, det gick bra med tanke p att jag inte var ngot namn ikonstkretsarna. Jag visade kvalitetskonst redan frn brjanoch mycket hantverk. Efter ett par r kom VLT och skrevom mig och Vsters konstmuseum handlade av mig. Det rvl s lngt man kan n, sger Ulla och ler? -Jag har alltid varit intresserad av konst men framfr allt rjag envis. Jag tycker det r kul att starta ngot ven om allasger att det r omjligt.

  • 42

    SPEGELN

    DET BLEV 20 R I RANSTA innan grden sldes och flyttlassetgick till Vsters. Ganska snart brjade bekanta att tjata phenne om att hon skulle starta ett galleri. Ulla brjade letalokaler, vilket visade sig inte vara s ltt.-Nej, antingen var det trkiga kontorslokaler eller s var hy-rorna astronomiska.

    Hon hade en bra kontakt i silversmeden Karlheinz Sauersom hade sin atelj p Ullas nuvarande adress.-En dag sade han att du kan vl ppna galleri p verv-ningen, vilket jag gjorde. I maj r 2007 flyttade Karlheinzdrifrn och jag flyttade mitt galleri en trappa ner. Gallerietinvigdes av dvarande landshvding Mats Svegfors i september.

    FR ATT LOCKA BESKARE annonserar hon givetvis men tillen vernissage har hon ocks E-postlistor till hjlp. -Jag brukar frga beskare om de vill vara med p postlistanoch p det sttet fylls den p. Efter de hr ren kan jag se attdet r vldigt mycket samma mnniskor som dyker upp tillutstllningarna. Stller jag ut konstnrer som verkar utanfrlnet drar det dock ofta nya beskare. Men visst ligger detngot i att mnga hr i Vsters inte kper konst.

    Hon tror inte riktigt p teorierna, som en del har, om attdet skulle vara en mindre konstintresserad befolkning hr dstaden r en industristad/arbetarstad. -Nej, det handlar mer om att det r en ldre publik hr somredan har fullt p vggarna. Fr att locka en yngre publiktror jag det mste till en ung gallerist som kan se vad som rp gng och kan locka de unga, sger Ulla.

    DE KONSTNRER som stller ut p KAZ Galleri r oftast vl-utbildade konstnrer, vilket Ulla har en tanke med. -Konstnrer har ofta en vldigt lng utbildning, nda upptill tio r och jag vill hjlpa dem som vill jobba som konst-nrer. Fr ven om de har en gedigen utbildning har mngand svrt att frsrja sig och fr ha ett brdjobb p sidanom. Jag tycker det r vldigt roligt att hjlpa till.

    Hon tar ett exempel frn rets frsta utstllning.-D hade jag Lina Jaros som arbetar med iscensatt fotografioch hon hade haft en utstllning i Lund, men detta var detfrsta kommersiella galleriet hon stllde ut p. Det var enbra start fr henne d bland andra Konstmuseets vnnerkpte en tavla till museet och s fick hon ett arbetsstipen-dium p 80 000 kronor. Annars r det inte s ltt med foto-grafi men jag slde i alla fall tre.

    NAMNET P GALLERIET, var kommer det ifrn?-Det r helt enkelt en hyllning till Karlheinz. Jag funderadep olika bokstavskombinationer och s blev det KAZ. Mennr jag bestmde mig fr namnet var det ngon som sadekass, skrattar Ulla.

    Vad hon sjlv har fr favoritkonst gr inte att f svar p.-Intressanta bilder kan vara p olika stt det kan vara gra-fik, collage, mlningar och foton, det spelar ingen roll. Mankan sga att jag stller ut det jag tycker r bra och intressant.Jag vljer helt fritt, ler Ulla som tycker det r lite synd atthon brjade som gallerist s pass sent i livet.

    Jo, det gick bra med tanke patt jag inte var ngot namn i

    konstkretsarna. Jag visade kvalitetskonst

    redan frn brjan.

    < Ulla Lfdahl Reimerson i galleriet p Kyrkbacken i Vsters

  • 43

    EXPERTEN

    Landstinget Vstmanland ger omkring 7 000 konstverk. En hel del av dessa finns ikorridorer, mottagningar, patient- och arbetsrum, utanfr och innanfr vrdens byggnader.

    Tavlor, frmst grafik och mleri, mindre textilier och freml, byter plats efter frfrgan, behovoch organisationsfrndringar. Strre skulpturer, mosaiker och platsspecifika verk hr sammanmed arkitekturen och den plats dr de str. Vid nybyggnad och strre ombyggnader satsas ungefr en halv procent av investeringskostnaden p konstnrlig gestaltning.

    Konstsamlingen har lngsamt utkats sedan 1960-talet. Konsten i vrden administreras av enhalvtidstjnst samt konstkonsultinsatser. Ett sextiotal konstombud frn vrdens olika verksam-heter samverkar fr att gra arbets- och vrdmiljn hlsofrmjande och trivsam.

    Visuella vitaminerAv Kristina Mezei

    Konsten, arkitekturen och den estetiskt genomtnkta rumsgestaltningen r som visuella vitaminer fr hlsan. Att bygga miljer som fr oss att m vl r en konst.En stor del av vrdens miljer r offentliga platser dr det finns konst.

    P ett sjukhus frvntas att konsten till exempel stttar orienteringen i sjukhus-miljn eller gagnar hlsan.

    >>>

    ^ Lena Hultmans Mosaik.

    Le

    na H

    ultm

    an/

    BUS

    2012

    FO

    TO: P

    IA N

    ORD

    LAN

    DER

    /bild

    N

  • 44

    EXPERTEN

    KONST, ARKITEKTUR OCH DESIGN har en identitetsstrkandeverkan. I sjukvrden talas det grna om vrdegrund. Vrdensom skattas hgt kommer till uttryck nr omgivningen formas.En investering i en vl synlig skulptur vid huvudingngen tillett sjukhus fungerar som en signal om mnniskans vrde.Platsen med skulpturen ropar till dem som kommer: Ni rvrdefulla! Vi tar era liv och lidanden p allvar!

    VRA OFFENTLIGA MILJER speglar den rdande synen pmnniskan i ett samhlle. Konst och estetik r uttryck frideologiska och politiska val om hur mnniskor ska vara.Den offentliga miljn har makt ver oss, den formar oss.Drabbas vi av sjukdom och behver uppska ett sjukhus rvi extra utsatta fr intryck som vrdmiljn ger: ljus, frg,rymd och former br p information. Det frsta mottagan-det r av avgrande betydelse. Visuella signaler som mteross nr vi anlnder till sjukhuset trnger frbi hjrnans ra-tionella centra. De fungerar bortomsprkligt och pverkarmottagligheten fr de behandlingar som vntar.

    SAMBANDET MELLAN KONST OCH HLSA r ett nytt forsk-ningsomrde dr human- och naturvetenskaper samverkar.Forskarna mste skapa ord och termer fr att ringa in detsom ska mtas och beskrivas och utforma verktyg och meto-der. I vrden r konst och estetik sammanfltade med forsk-ningsflt som arkitektur och design, vrdvetenskap ochhjrnforskning. Allt fler forskningsresultat visar att hjrnanstrks av stimuli frn kultur- och konstupplevelser lngt uppi ren. Det r vldokumenterat att sdan stimulans pskyn-dar hjrnbarkens tillvxt, pverkar oss psykologiskt, neuro-logiskt och immunologiskt. Att delta i kulturevenemang,srskilt sdant som ger oss behllning, kar motstndskraftenmot cancer, infektioner och autoimmuna sjukdomar, minskarrisken fr depression och snker stresshormonniverna. Inteminst skapar konst- och kulturupplevelser en knsla av sam-manhang och fr mnniskan att se konsekvenser av de egnahandlingarna. Att livet har mening och innehll r grundlg-gande fr hlsoprocesser.

    HUMANVETENSKAPERNA har lnge hvdat att konst ochsknhet gagnar hlsan. Sjukskterskor i Florence Nighting-ales efterfljd har framhllit samma sak. Inom omrdet konst-

    och hlsa r det svrt att vetenskapligt bevisa detta. Nr detgller sambandet mellan interirdesign och upplevt vlbehagrefereras ofta till en studie frn 1956 dr frfattarna inringarthe Beautiful Room Effect. En annan strre studie handlarom sambandet mellan vrdens fysiska milj och patientensmottaglighet fr den pfljande behandlingen. Studien visaratt det finns tydliga positiva samband. Trots att konst ochestetisk gestaltning p sjukhus inte gr oss friska nr viredan r sjuka kan vi sl fast att allt fler studier ger starktstd fr det vi lnge vetat: den fysiska miljns konstnrligagestaltning r av stor betydelse fr vrdens resultat.

    Den fysiska miljns konstnrliga gestaltning r av stor betydelse fr vrdens resultat

    > Lvverk r titeln p Jan Stenberg och Thomas Nordstms stora mobil som fyller ljusgrden i Vstmanlands sjukhus nya vrdbyggnad. Lven frn olika trd skimrar nr mobilen en gng i timmen sakta rr sig en kort stund.

    KONST I LDREVRDEN

    Det r bra med konstverk som vcker knslor och tankar. Devar inspirerande som samtalsmne. Fr ldre med nedsattsyn var den taktila konsten klart en frdel. Under 2010 startade Konstfrmjandet Vstmanland ldre-vrdsprojektet Konst i Vrden i samarbete med Vsters stadoch Kpings kommun. Konstverk av 20 konstnrer sattessamman i konstpaket. Till paketet fljde en handledningmed information om konsten och frslag hur konsten kananvndas p kommunernas ldrevrdsavdelningar. Konst-verken var bde bilder och skulpturer som vckte associa-tioner, minnen och samtal hos personal, vrdtagare och anhriga. 2011 fortsatte det uppskattade projektet i sam-arbete med Sala kommun och Vsters stad och pgrnu i Vsters stad.Mer info: konstframjandet-vastmanland.se

    To

    mas

    Nor

    dstr

    m/

    BUS

    2012

    FOTO

    : JA

    N S

    TEN

    BERG

  • 45

    EXPERTEN

  • 46

    UTFLYKTEN

    Konstsafarii VstmanlandAv Maria Mellgren

    Hjalmar Branting i Hallstahammars Folkets park

    TILL 1900TALETS NYA ARENOR fr konst hrde Folkets parkoch Folkets hus. Till en brjan utgjordes konsten vanligen avportrttbyster frestllande ngon av arbetarrrelsens fr-grundsgestalter. Granitbysten av Hjalmar Branting som 1953uppsattes i Hallstahammars Folkets park utgr ett tydligt ex-empel i Vstmanland. Bysten utfrdes av Georg Ganmar,skulptr frn orten, och invigdes den frsta maj. Ganmar rupphovsman till flera offentliga skulpturer runt om i lnet,bland annat till ett par bjrngrupper i Vsters och Kungsr. En bronsskulptur av konstnren terfinns i Hallstahammarskommunhus och han har ven skapat ett offentligt konstverki Kolbck i Hallstahammars kommun.

    Under frsta halvan av 1900-talet, inom den riktning som har kommit att kallas modernis-men, sgs konsten som en viktig del i gestaltningen av det offentliga rummet. En stormngd av den offentliga byggnadsanknutna konsten som vi ser runt omkring oss idag till-kom under denna tid. Konstverk som blir en s sjlvklar del av vr milj att vi inte ens tn-ker p att de finns dr. Hr fljer ngra exempel p vra gemensamma konstskatter attupptcka p nytt!

    FOTO

    : MA

    RIA

    MEL

    LGRE

    N/V

    ST

    MA

    NLA

    ND

    S L

    NS

    MU

    SEU

    M

  • 47

    UTFLYKTEN

    >>>Godknd frn sekretessynpunkt fr spridning. Lantmteriet 2012-05-02.

  • 48

    UTFLYKTEN

    Den offentliga konsten kan finnas bde utomhus och inomhus i miljersom till exempel sjukhus och skolor. Offentlig konst kan vara en skulpturp ett torg, en relief p en byggnadsfasad eller en mlning i kommun-husets entr. Offentlig konst benmns ibland som konstnrlig utsmyck-ning, men idag talar man om konstnrlig gestaltning i offentlig milj.

    Skulpturen Smeden i Fagersta

    P 1940 OCH 50TALEN tillkom konst i flerbostadshusomr-den. Byggnadsfretag sknkte ofta skulpturer i samband medatt man deltog i olika byggnadsprojekt. I Fagersta r skulptu-ren Smeden ett exempel p detta. Den skapades av konstn-ren Mikael Katz och str i bostadsomrdet Kolarbyn i norradelen av Fagersta. Skulpturen sattes upp nr omrdet uppfr-des 1947-51. Den var en gva av firman Anders Dis, sombyggde omrdet efter stadsarkitekten Nils Myrbergs ritningar.Smeden representerar arbetarna frn Bergslagen som under1900-talet bidrog till att gra Fagersta till en av landets vikti-gaste stlstder.

    Mosaiker p kommunhusets fasader i Norberg

    UNDER 1950TALET BYGGDES mnga kommunhus runt om ilandet och i Vstmanland finns flera exempel p detta. De vari regel mycket pkostade och innehll oftast ngon form avkonstnrlig gestaltning. I Norberg byggdes ett nytt stort kom-munhus efter ritningar av arkitekten Pauli Harder 1957-58.Byggnaden uppfrdes i tidstypiska material som travertin,marmor, kopparplt och glasbetong och frsgs utvndigtmed sju fasadmosaiker. Konstverken utfrdes av konstnrenTeddy Sempinski frn Vsters och motiven hmtades urNorbergs historia. Sempinski har skapat en lng rad konst-verk fr offentliga miljer i runt om i lnet, i huvudsak mo-saiker, bland annat i Vsters, Skinnskatteberg och Riddar-hyttan.

    Konstsafarii Vstmanland

    FOTO

    : MA

    RIA

    MEL

    LGRE

    N/V

    ST

    MA

    NLA

    ND

    S L

    NS

    MU

    SEU

    M

    FOTO

    : MA

    RIA

    MEL

    LGRE

    N/V

    ST

    MA

    NLA

    ND

    S L

    NS

    MU

    SEU

    M

  • 49

    UTFLYKTEN

    Byggandsanknuten konst r konst som hr ihop med en viss byggnad.Den byggnadsanknuna konsten r ofta platsspecifik det vill sga den rskapad fr en speciell plats. Fast konst kan ocks vara platsspecifik, menr inte knuten till just en byggnad utan kan till exempel vara en skulp-tur p ett torg.

    DET FINNS MER

    P hemsidan om modernismen i Vstman-land, som successivt byggs upp kan du lsamer om projektet och moderna miljer ilnet. www.modernismen.se

    Lekskulpturen Hstarna i Sala

    DET BLEV GENOM ETT RIKSDAGSBESLUT 1962 mjligt att fi-nansiera offentlig konst i bostadsomrden genom statligt sub-ventionerade ln motsvarande en procent av byggnadskost-naderna. Strre satsningar p konst gjordes i 1960- och 70-talens nyuppfrda bostadsmiljer och konsten gavs stort ut-rymme p lekplatser med omsorgsfullt och konstnrligt ut-formade lekredskap. I bostadsomrdet kra i Sala terfinnslekskulpturen Hstarna frn 1967 av Salakonstnren LennartH. Lindberg.

    Redan p 1940-talet brjade konsten integreras i lekplats-ernas utformning och den frsta lekskulpturen i Sverige ska-pades 1949. Upphovsmnnen var arkitekten och skulptrenEgon Mller-Nielsen och stadstrdgrdsmstaren i StockholmHolger Blom, som tillsammans utformade lekskulpturen Tufsen i Humlegrden i Stockholm.

    Poetisk maskin i Hallstahammar

    I MODERNISMENS SKOLMILJER terfinns konstverk bdeinne i skolbyggnaderna och ute p skolgrdarna. Under efter-krigstiden brjade mnga konstnrer att experimentera mednya tekniker och material som betong och plast och konstenfick nya uttryck. I denna tidsanda skapade konstnren OlleAdrin konstverket Poetisk maskin av glasfiber. Skulpturenstr p Kantzowska gymnasiets skolgrd i Hallstahammar.Skolan uppfrdes 1965 och konstverket tillkom ett par r senare. Om konstverket har konstnren sagt att han nskadestimulera eleverna till samvaro, att det skulle fungera som enplats att vistas p och att det skulle fungera som ett vind-skydd. Adrin som var frn Hallstahammar skapade under sinlivstid i huvudsak offentliga verk.

    FOTO

    : MA

    RIA

    MEL

    LGRE

    N/V

    ST

    MA

    NLA

    ND

    S L

    NS

    MU

    SEU

    M

    FOTO

    : MA

    RIA

    MEL

    LGRE

    N/V

    ST

    MA

    NLA

    ND

    S L

    NS

    MU

    SEU

    M

  • 50

    Fion

    a Ba

    nner

    , H

    arrie

    r 201

    0, B

    Ae

    Sea

    Har

    rier a

    ircra

    ft, p

    aint

    7.6

    m x

    14.

    2 m

    x 3

    .71

    m

    FOTO

    : C

    OU

    RTES

    Y TH

    E A

    RTIS

    T A

    ND

    FRI

    TH S

    TREE

    T G

    ALL

    ERY,

    LO

    ND

    ON

  • 51

    SPANAREN

    Konst som

    berrAv Cia Rimm

    NR JAG LSTE KONSTHISTORIA var utbildningen inriktadp ldre konst, med enstaka nedslag i samtidskonsten. Pi-casso, Matisse och 1947-rs mn var det modernaste.Genom att arbeta med konstnrer och utstllningar gr detatt lra sig vad som r aktuellt. Utbudet r stort, men vad rbra? Hr r plats fr tyckande. Bra konst r den som gripertag i en, gr en nyfiken. Bra konst knns kta, personligtoch eget. Det som gr att handstilen frn pennan, pen-seln, det verktyg som anvnds knns igen. Det som r ka-raktristiskt.

    KONSTEN FRNDRADES SNABBT under 1900-talet, utbild-ningen p konsthgskolorna frndrades med ny teknik, in-fluenser frn en hel vrld. I och med att mnniskor fickstrre mjligheter att resa, bo i andra lnder, blev det en delav utbildningen. Till konsthgskolan i Stockholm skte ele-verna frr till mleri, grafik eller skulptur idag kan de skatill Fri konst 180 hgskolepong: Mjlighet ges att arbetai olika konstnrliga tekniker ssom till exempel mleri,skulptur, grafik, digitala media och video.

    Hur kan man veta om en konstnr r bra eller ett konstverk r bra? Frgan stlldes av en politiker p en konferens i Sundsvall fr mnga r sedan. Mnga deltagare hade kommit fr att under rubriken Konst och kommers lyssna p Bukowskis frre VD Carl-Gustaf Petersn, Statens konstrds dvarande chef Staffan Cullberg och en av de stora Stockholmgalleriernas gare.

    - Finns det en bok dr man kan f veta? Politikern kom frn en inlandskommun medmagert konstutbud, men med uppgiften att ansvara fr ortens konstinkp. Hur ska man hlla sig jour med konstlivet?

    >>>

    Ett ppet sinne, att kunna ta till sig konstnrens verk,

    att avstta tid att stta sig in i ett verk, kan vara

    mer tidskrvande n att ta tillsig en mlares verk.

    Men knslan hos betraktaren r densamma.

    Det som r bra konst ger sig tillknna.

  • 52

    SPANAREN

    DEN FRSTA UPPLEVELSEN av en ny konstnrs verk kanvara omtumlande. Den sydafrikanske konstnren WilliamKentridges installation Blackbox/Chambre Noir 2005 iModerna Museet, var inspirerad av film, politik, MozartsTrollfljten och av 1600-talets teater. Det var inte mitt frstamte med Kentridges verk, men det berrde mig djupt.

    EN KANADENSISK KONSTNR, Janet Cardiff, arbetar medljud. Ett exempel p hennes verk The Missing Voice: CaseStudy B en promenad i omrdet kring Brick Lane i straLondon. Hrlurar p, och sen en rask promenad med JanetCardiffs rst som vgledare och smattret frn hennes hg-klackade skor mot asfalten som taktangivelse. Ibland gr detinte att avgra om det r i lurarna eller i verkligheten runtomkring som olika saker hnder. Ett annat av Cardiffs verkThe Forty Part Motet uruppfrdes i en kyrka i Canada,men har visats bland annat i London och Stockholm. I 40hgtalare, placerade i manshjd i en stor cirkel, framfrs ettverk av den engelske tonsttaren Thomas Tallis (1505 1585), en motett fr 40 rster, inspelat med en mikrofon frvar och en av sngarna. Lyssnaren kan sitta i cirkelns mittoch flja det bljande tonverket, men ven g fram till hg-talarna, lgga rat emot och uppleva det som att det r mansjlv som sjunger. Magiskt.

    KONSTVERK som tidigare i konsthistorien varit frlagor, skis-ser infr en stor mlning kan idag vara sjlva verket: jagtnker p den tyske konstnren Gerhard Richter som i Do-cumentautstllningen i Kassel p 1990-talet visade det gi-gantiska verket Atlas. En monumental karta av ider,processer. Verket innehller mer n 5 000 bilder samladefrn olika hll. Det r fotografier, teckningar och skisserfrn konstnrens genombrott p 1960-talet fram till senabilder p den nya lilla familjen frn BB, den unga hustrunmed barnvagnen, den unga hustrun som ammar. Bilder sommnga kan knna igen sig sjlva i. De inledande fotografi-erna, frn familjealbumet innehller naziuniformer ochbombade stder. Mnga motiv kommer igen i hans senareverk i mlningar under ett lngt mlarliv.

    Marcel Duchamp vnde upp och ner p konstbegreppet1914 med sin installation: Flasktorkare, en readymade.

    NSTAN HUNDRA R SENARE, 2010 visade den brittiskakonstnren Fiona Banner, en annan form av readymade, tvstridsflygplan i Tate Britains stora centralhall, Harrier ochJaguar. Harriern hngde som ett ofantligt tungt krucifix,centralt placerat frn takkupolen, Jaguar-planet lg lngre ini rummet, skadskjutet med magen upp, blankpolerat somen sportbil, glnsande som en skalbagge. Frr var gat ochseendet det sinne som anvndes i konstupplevelsen, i vissmn knseln i berringen av en skulptur. Idag tas alla sinneni ansprk: hrsel, syn, knsel, doftsinne och i vissa fall vensmaken. Att inte se alls kan ocks vara en konstupplevelse.

    Jag tnker p konstbeskarnas famlande i dimman i Ant-hony Gormleys Blind Light eller i ett totalt mrker i Mi-roslav Balkas enorma container How It Is i Tate Modernsturbinhall fr ngra r sedan.

    ETT PPET SINNE, att kunna ta till sig konstnrens verk, attavstta tid att stta sig in i ett verk, kan vara mer tidskrv-ande n att ta till sig en mlares verk. Men knslan hos betraktaren r densamma. Det som r bra konst ger