Stockholms miljöprogrammiljobarometern.stockholm.se/content/docs/mp/miljoprogram.pdf · innebär ett stort steg på väg mot en hållbar utveckling. Miljöprogrammet omfattar sex

Stockholms miljöprogramPå väg mot en hållbar utveckling

Innehåll03 Sex mål på väg mot hållbar utveckling

04 Miljöprogrammet rör all kommunal verksamhet

07 Alla kan hjälpa till att nå målen

Miljömål för Stockholm:

09 Mål 1 Miljöeffektiva transporter

15 Mål 2 Säkra varor

21 Mål 3 Hållbar energianvändning

27 Mål 4 Ekologisk planering och skötsel

33 Mål 5 Miljöeffektiv avfallshantering

39 Mål 6 Sund inomhusmiljö

Kommunfullmäktige i Stockholms stad fattade den 17 februari 2003beslut om att anta detta miljöprogram. Programmet ska gälla t.o.m.år 2006. Miljöförvaltningen har samordnat framtagandet av Miljö-programmet. Ett stort antal medarbetare inom Miljöförvaltningenoch representanter från andra förvaltningar och bolag inom stadensamt andra externa experter har bidragit till projektets genomförande.

ISBN: 91 88018 91 1

Läshandikappade kan beställa denna trycksak som ljudkassetthos Inläsningstjänsten, tel 08-508 311 57.

Produktion: Blomquist Annonsbyrå AB, 2003Illustrationer: Tobias Flygar och Robert Nyberg

Sex mål på väg mot hållbar utveckling

Stockholm växer och står inför utmaningen att behålla och utvecklasin unika karaktär. Staden ska vara hållbar och attraktiv för människoratt bo, arbeta och leva i.

Staden skapar förutsättningar för människors hälsa och välbefin-nande. En god miljö lägger grunden för möjligheten att ha ett gott liv.

Detta miljöprogram är det femte i raden sedan det första togs fram imitten av 1970-talet. Här finns mål för många av de mest angelägnamiljöfrågorna. Om staden genomför målen blir belöningen renareluft, vatten och mark när programperioden avslutas år 2006. Målenleder också till att det blir färre och även mindre skadliga ämnen sompåverkar hälsa och miljö. Värdefulla grön- och vattenområden skyd-das och bevaras till nytta och glädje för människor. Att målen uppfyllsinnebär ett stort steg på väg mot en hållbar utveckling.

Miljöprogrammet omfattar sex målområden utan inbördes priori-tering. Varje målområde har en koppling till ett eller flera av de natio-nella miljökvalitetsmålen.

De övergripande målen preciseras av delmål som bedöms vara möj-liga att uppnå under programperioden. Delmålen fokuserar på orsak-erna till miljöproblemen och åtgärder som behöver genomföras underprogramperioden. Denna inriktning har valts för att staden ska kunnaarbeta förebyggande. Miljöproblem ska över huvudtaget inte behövauppstå.

Alla delar av samhället berörs av målen i stadens miljöprogram.Alla måste medverka för att målen ska nås. Det gäller såväl stockhol-marna som föreningar och näringsliv. Det yttersta ansvaret har dockstadens nämnder och de bolag där staden har inflytande. Stadensrådighet och möjligheter att påverka har därför haft stor betydelse förvilka mål som formulerats i Miljöprogrammet. Staden kan påverka påmånga sätt, till exempel genom att föregå med gott exempel ochgenom att vara lyhörd för frågor, synpunkter och behov från invånarna.

Staden har ansvar för en rad frågor där miljödimensionen har betydelse. Det är till exempel fysisk planering, barnomsorg, skolor,avfallshantering, drift och underhåll av vägar, anläggningar och fastig-heter, skötsel av grönområden och parker samt tillsyn av miljöfarligverksamhet.

Stockholms stad kan stimulera genom att som stor upphandlare avvaror och tjänster föregå med ett aktivt miljötänkande.

De förvaltningar och bolag inom staden som är berörda av mål i Miljöprogrammet måste själva välja de mest miljö- och kostnadseffek-tiva åtgärderna för att uppnå målen. Bättre kunskaper om miljöåtgär-ders kostnadseffektivitet kan förbättra beslutsunderlaget för förvalt-ningar och bolag. Därför bör ett utvecklingsarbete kring denna frågagenomföras under programperioden.

Mål 1Miljöeffektiva

transporter

Mål 2Säkra varor

Mål 3Hållbar energi-

användning

Mål 4Ekologisk planering

och skötsel

Mål 5Miljöeffektiv

avfallshantering

Mål 6Sund inomhusmiljö

3

Miljöprogrammet rör all kommunal verksamhet

Miljöprogrammet grundas på målstyrning och kom-munfullmäktige har fattat beslut om att målen skautgöra en viktig utgångspunkt för all kommunal verk-samhet. I programmet preciseras delmål. För de konkreta åtgärderna finns möjligheten att välja mellanalternativa lösningar.

Upplägg och syfte Miljöprogrammet består av två delar. Miljöutredningenbeskriver nuläget och vad som påverkar miljö och hälsai Stockholm. Stockholms miljöprogram – på väg mot enhållbar utveckling innehåller mål och även nyckeltal föratt kontrollera att vi är på rätt väg.

Miljöprogrammets övergripande syfte är att Stock-holm ska utvecklas till en långsiktigt hållbar stad.

Människan och miljönHälsa och välbefinnande hänger nära samman medfaktorer som ren luft, rent vatten, hälsosamma livs-medel, fungerande infrastruktur, god inomhusmiljö

och trivsamma bostadsom-råden, grönytor, ekonomiskoch social trygghet.

Begreppet miljö inne-håller många dimensioner.Varje individ upplever posi-tiva inslag eller störningarutifrån sin situation ochsina egna förutsättningar.Vissa grundläggande miljö-kvaliteter är dock nödvän-diga för att staden ska varaen god miljö att leva ocharbeta i.

Miljöprogrammets mål fokuserar på såväl den enskil-des livsmiljö som traditionella miljöfrågor. En hållbarutveckling i en storstad är detsamma som en hälsosamoch hållbar livsmiljö för den enskilde.Miljöprogrammet ska• ge en helhetsbild av Stockholms miljö och peka på de

viktigaste miljöfrågorna för staden som helhet,• prioritera miljöarbetet i staden och definiera olika

aktörers rådighet,• fastställa mål för prioriterade områden och ange mått

för uppföljning,

• medverka till att sprida kunskap, vara stöd, vägledningoch inspirationskälla för företag, skolor, föreningaroch enskilda invånare.

MiljöstyrningArbetet med Miljöprogrammet har följt principernaför miljöstyrning i ISO . Stockholm har ett inte-grerat ledningssystem där bland annat miljö, kvalitetoch upphandling ingår. Miljöfrågorna måste därförintegreras i budgetering, verksamhetsplanering ochuppföljning där stadens olika verksamheter åtar sig attminska sin miljöpåverkan.

Miljöprogrammet utgör ett stöd för förvaltningaroch bolag att förverkliga miljöpolitiken, samtidigt somstadens system för miljöstyrning utvecklas och utnytt-jas när Miljöprogrammets mål ska genomföras.

Miljöprogrammet ska följas upp inom det integre-rade ledningssystemet och genom regelbundna miljö-redovisningar.

Miljöutredning för Stockholms stadEn miljöutredning har gjorts för hela Stockholms stad.Utredningen ligger till grund för prioriteringar, måloch nyckeltal.

Miljöutredningen har de nationella miljökvalitets-målen som utgångspunkt. I utredningen analyseras till-ståndet i miljön och effekterna på miljö och hälsa samtde viktigaste miljöfrågorna för staden som helhet. Deviktigaste aktörerna och deras rådighet har klarlagts.

Miljöutredningen använder i stor utsträckning denså kallade DPSIR-modellen, som närmare beskrivs iMiljöutredningen. Den används för att beskriva hän-delse- och orsakskedjan för ett miljöproblem. Modellenger en bild av helheten och ger stöd för att formuleramål och nyckeltal. Den visar också var i orsakskedjanåtgärderna bör sättas in.

Nationella och regionala miljömålDet nationella generationsmålet ”att vi till nästa gene-ration ska lämna över ett samhälle där de stora miljö-problemen är lösta” innebär att miljöpåverkan måsteminska till hållbara nivåer före år . Generations-målet är preciserat i miljökvalitetsmål som antogs avriksdagen under hösten .

Kopplingen mellan de nationella målen och Miljö-


programmets mål framgår under respektive målområde.I Stockholms län har de nationella målen översattstill regional nivå i Miljövårdsprogram , som är ettsamarbetsprojekt mellan Kommunförbundet i Stock-holms län, Länsstyrelsens styrelse och Landstingetsregionplane- och trafiknämnd.

De regionala målen stämmer väl med målen iStockholms miljöprogram.

Regionalt miljösamarbeteStockholm påverkar miljön långt utanför stadens grän-ser. Miljöprogrammet håller sig dock inom gränsernadär staden har rådighet över möjligheten att genomföramålen.

Det regionala miljöarbetet måste emellertid fortsättaoch utvecklas inom regionala nätverk, till exempel närdet gäller hälsofrågor, markanvändnings- och planerings-frågor.

EkonomiFör att de uppställda målen ska uppnås under program-perioden krävs att åtgärder vidtas. Miljöprogrammet ärett målstyrningsdokument och anger inte vilka kon-kreta åtgärder som ska genomföras. Detta medför attden som utövar eller har ansvaret för en verksamhetsjälv får välja de mest miljö- och kostnadseffektivaåtgärderna för att nå målen.

För vissa mål kan en ekonomisk bedömning göras.När målet uppnås – att Stockholms stad ska minskasin energianvändning – har staden sparat tio procentav de rörliga energikostnaderna. Andra mål är svårareatt värdera, t.ex. effekterna av minskad biltrafik ellerhälsoeffekterna av renare luft.

I många fall är de åtgärder som kan komma att väljas inte kända och de kan därför inte kostnads-beräknas.

Bättre kunskaper om miljöåtgärders kostnadseffek-tivitet kan förbättra beslutsunderlaget för förvaltningaroch bolag. Ett utvecklingsarbete kring denna fråga börgöras under programperioden. Ett samarbete med hög-skolan i Stockholm bör utvecklas för att söka preciseraden samhällsekonomiska nyttan av olika åtgärder.

Andra program i Stockholm med miljöanknytning

Miljöfrågorna berör alla samhällsområden. Många avstadens olika planer och program har tydlig kopplingtill miljöområdet.

Översiktsplanen

För att miljömålen skakunna uppnås på lång siktmåste miljöfrågorna ingåsom en naturlig del i denövergripande samhällspla-neringen i Stockholm.Översiktsplanen, ÖP, ärkommunövergripande ochanvänds som stöd i stadensdetaljplanering för markoch vatten samt utvecklingoch bevarande av bebyggelse.Miljöfrågorna ska uppmärksammas tidigt eftersommiljökonsekvensbedömningar måste göras för alla led i planeringen av markanvändning.

Under år kompletterades ÖP:s grönstruktur-karta med Stockholms grönkarta. Grönkartan visaröversiktligt och enhetligt på ekologiska, sociala ochkulturella värden att ta hänsyn till vid markexploate-ring.

Miljöprogrammets sex mål följer väl Översikts-planens inriktning.

Näringslivsprogrammet

Näringslivsprogrammet i Stockholm betonar vikten avstöd för näringslivets utveckling. Stockholm ska varaen attraktiv plats för företag. För att detta ska kunnauppnås måste det också finnas en god livsmiljö för desom bor och arbetar här. Förekomsten av ren luft,snabba allmänna transporter och närhet till naturengör Stockholm än mer attraktivt.

Näringslivet är många gånger en föregångare i miljöarbetet. Miljöprogrammet ska ses som ett stöd förnya och etablerade företag med miljöambitioner. Lång-siktiga spelregler gynnar företag med eget miljöarbete.Sverige är framstående inom miljöteknik och mångainnovativa företag etablerar sig i Stockholmsregionen.

Företag som har varor och tjänster med miljöprofilhar konkurrensfördelar i den offentliga upphandlingen.

Integrationsprogrammet

Stockholm ska vara en integrerad och öppen stad ochalla invånare ska känna att deras insats betyder något.Miljöprogrammet ska föras ut till stockholmarna till-sammans med information om den viktiga roll denenskilde har för att utveckla en god miljö.

5Miljöprogrammet rör all kommunal verksamhet

Handlingsprogram mot växthusgaser

Stockholms handlingsprogram mot växthusgaserantogs år . Kommunfullmäktige har antagit ettmål om procents minskning av utsläppen av växt-husgaser i Stockholm mellan och . Enligthandlingsprogrammet ska utsläppen på lång sikt min-ska med – procent jämfört med år .

Stockholms handlingsprogram mot växthusgaserrevideras under . Miljö- och hälsoskyddsnämndenhar antagit ett nytt mål om att utsläppen ska minskatill , ton koldioxid (ekvivalenter) per kommuninvå-nare år . Det nya handlingsprogrammet mot växthusgaser ska slutgiltigt fastställas av kommunfull-mäktige . Handlingsprogrammets mål följermålen i Miljöprogrammet och kommer att gälla paral-lellt med dessa.

Energianvändning i nybyggda hus behandlas även iprogrammet för energieffektiva och sunda hus.

Renhållningsordning för Stockholms kommun

Nya lagar och strängare EG-direktiv för avfallshanteringställer högre krav på insamling och utsortering av olikaavfallsfraktioner. Miljöprogrammets mål följer inten-tionerna i Stockholms renhållningsordning och den

nya avfallsplanen som tasupp för beslut i kommun-fullmäktige under år .

Vattenprogram för Stockholm 2000, sjöar och vattendrag

Vattenvård ska bedrivas ihela avrinningsområden,enligt EG:s ramdirektiv förskydd av yt- och grund-vatten. Det förutsätter bredsamverkan mellan kommu-ner. Miljöprogrammet

begränsar sig till kommunens yta, men Vattenpro-grammet omfattar ett vidare samarbete och en miljö-övervakning inom hela avrinningsområden.

Dagvattenstrategi för Stockholm

Dagvattenstrategi för Stockholm stärker stadens in-flytande över reningen av dagvatten och ökar kun-skapen om tillrinningsområden och sjöars känslighetför föroreningar. Strategin ska användas vid detaljplaner,bygglov, exploateringar, gatu- och parkarbeten, under-

håll och nyanläggningar av va-ledningar.Dagvattenstrategin är viktig för flera delmål i

Miljöprogrammet.

Biologisk utveckling i Stockholm (BUS)

Projektet Biologisk utveckling av Stockholm är en särskild naturvårdssatsning. Projektet ger förslag pånaturvårdsåtgärder som bör prioriteras i fysisk plane-ring, skötsel och vid investeringar som rör stadenspark- och naturmark.

Handlingsprogram för allergiförebyggande åtgärder i Stockholms stad

Allergiprogrammet, som gäller sedan år , stämmersärskilt väl överens med Miljöprogrammets mål förinomhusmiljön.

Program för resurseffektivt och miljöanpassat byggande

Stockholm ska byggas miljöanpassat och resurseffek-tivt. Programmet Ekologiskt byggande i Stockholmanger metoder och material som är bäst för människorshälsa, boendekvalitet och miljö.

Program för energieffektiva sunda flerbostadshussom ingår i Ekologiskt byggande i Stockholm syftar tillatt det byggs energieffektiva flerbostadshus med hälso-säkert och bra inomhusklimat.

Flera mål i Miljöprogrammet har stark koppling tilldessa program.

Handlingsplan mot radon i Stockholm

Ett radonprogram är under revidering (). Miljö-programmet har delmål som belyser radonproblemet.En ny handlingsplan blir ett värdefullt verktyg vidgenomförande och uppföljningen av målen i Miljö-programmet.

Genomförande och uppföljning av MiljöprogrammetDe nämnder och styrelser som berörs av Miljöpro-grammet bör från år redovisa planerade miljöåt-gärder och åtaganden, och från år redovisa bådeplanerade och genomförda åtaganden i verksamhets-plan och verksamhetsberättelse.

En heltäckande miljöövervakning måste byggasupp. I vissa fall saknas utgångsdata och fungeranderutiner för att följa upp nyckeltalen i Miljöprogram-met. Rutinerna ska utvecklas under programperioden.


Arbetet med miljömålen ska rapporteras till kommun-styrelsen som en enkel årlig miljöredovisning och somett samlat miljöbokslut efter programperioden. Resul-tatet ska också kunna följas kontinuerligt på Miljö-programmets hemsida www.tyckom.stockholm.se.

Samråd och omvärldsanalys inför MiljöprogrammetMiljöprogrammet har varit på remiss hos såväl offent-liga organ som olika organisationer under sommarenoch hösten . Stadens invånare, företag och före-ningar har dessutom under ett år fått lämna synpunkterpå aktuella miljöfrågor via programmets hemsida ochvid seminarier, samtal och andra utåtriktade aktiviteter.Mycket intresse har riktats mot frågor som rör trafiken,grönområden och avfallsfrågorna och även frågor omkemikalier och ekologiska livsmedel. Vidare har tvåomvärldsanalyser genomförts i samarbete med Göte-borg och Malmö.

Agenda Stockholm har fortlöpande samarbetat medmånga olika aktörer sedan år för att skapa en håll-bar utveckling. I dialog har indikatorer för hållbarutveckling formulerats. Dessa tar upp såväl miljö somekonomi, sociala frågor ochdemokrati. De indikatorersom rör miljö finns med iMiljöprogrammets målom-råden.

Vidare har många projektgenomförts inom lokala in-vesteringsprogrammet (LIP).

En särskild dokumenta-tion om alla aktiviteter somgenomförts har tagits fram.Boken heter Stockholmarnatycker om miljön, och kanbeställas från Miljöförvalt-ningen.

Alla kan hjälpa till att nå målenStockholmarna kan påverkaMiljöfrågorna har blivit varje invånares ansvar ochmöjlighet. Fokus har förflyttats från de stora industri-erna och punktutsläppen till miljöpåverkan som kom-mer från vårt dagliga liv. Därmed har var och en ocksåmöjlighet att påverka sin egen miljö.

De senaste åren har Stockholms luft och vatten-drag blivit bättre tack vare att enskilda stora punkt-källor minskat sina utsläpp.

Ändå är miljöfrågorna nu viktigare än någonsin ochvar och en måste ta sitt ansvar.

Framgången med Stockholms miljöprogram berordärför i hög grad på stockholmarnas aktiva medverkan,både som invånare och konsumenter och som yrkes-människor inom industri, handel, småföretagande,skolvärlden och annan offentlig verksamhet.

Åk mer kollektivt!Miljöeffektiva transporter är ett av Stock-holms miljömål. Målet är att stockholmarnaska välja kollektiva färdmedel eller cykel

framför att åka bil. Minskad biltrafik ger renare luftoch minskat buller, till glädje för alla som vistas i inner-

staden och nära trafikerade gator och vägar. Ändraderesvanor innebär bättre miljö, bättre hälsa och ökadtrivsel.

Konsumera miljövänligt och ekologiskt!Säkra varor är ett annat miljömål i Stock-holm. Som konsument kan man välja miljö-vänliga varor och tjänster. Medvetna konsu-

menter kan tillsammans påverka hur till exempelmaten produceras och transporteras och hur andravaror tillverkas och används. Man kan också helt väljabort miljöskadliga produkter. Såväl när varorna produ-ceras som när de används och när de är uttjänta ochkastas eller återvinns, påverkas miljön.

Genom att konsumera miljövänligare och användasäkra varor minskar belastningen på alla delar av jordens miljö, både luft, mark och vatten. Miljö-vänligare konsumtion leder till en renare värld.

All produktion av livsmedel påverkar miljön. Enfemtedel av Sveriges energianvändning går till produk-tion, förädling och transporter av livsmedel. Stock-holmarna kan gynna miljön genom att välja livsmedelsom odlas i Stockholms närområden, när det alterna-

7Alla kan hjälpa till att nå målen

tivet står till buds, och att välja ekologiskt odlad mat.Med ökad kunskap om produktion och transporter avlivsmedel kan man göra aktiva och miljövänliga val.

I hushållen och på arbetsplatser används olika slagsmiljöskadliga ämnen. Lösningsmedel och andra kemi-kalier är typiska exempel. Diskmedel och tvättmedelpåverkar också miljön, och där handlar det både omvalet av produkter och om doseringen. Skadliga kemi-kalier som hamnar i avloppsvattnet förstör rötslammeti reningsverken. Slammet kan då inte återvinnas somnäringstillskott till jordbruksmarken.

Spara energi!Hållbar energianvändning är Stockholms tredje miljömål. Målet är att minska energi-användningen. Lägre energianvändning inne-

bär att påverkan på klimatet minskar, att försurningenav mark och vatten minskar och att övergödningen avskärgården och Östersjön minskar. Stockholmarna fåren renare och friskare natur om energianvändningenminskar.

Hushållens och arbetsplatsernas uppvärmning,användning av varmvatten och förbrukning av el ärdelar av energianvändningen. I ett hushåll går cirka procent av energin till uppvärmning, procent tillvarmvatten och procent till hushållsel.

Var rädd om naturen!Ekologisk planering och skötsel är det fjärdemiljömålet i Stockholm. Stockholms sjöar,vattendrag, våtmarker, parker och naturom-

råden innehåller en mångfald av växter och djur. Varjeinvånare kan bidra till en grön och frisk stad med vack-

ra omgivningar genomatt vara rädd om växteroch djur och genom attsjälv gynna den biologis-ka mångfalden ända in iden lilla balkonglådan. Iträdgårdar och på villa-tomter kan man tillexempel behålla lövhögaroch skyddade miljöer där igelkottar kan övervintra.Rikligt med fågelholkarför olika arter är ett annat konkret exempel på hurman som enskild stock-

holmare kan gynna den biologiska mångfalden.Som amatörodlare på en kolonilott eller i en villa-

trädgård kan man undvika konstgödsel och kemiskabekämpningsmedel mot ogräs.

Gräsmattor, träd och buskar är inte bara ett vackertinslag i stadsbilden. Grönskan bidrar till att rena stads-luften genom att fånga upp partiklar och sot från trafiken och andra utsläppskällor.

En levande natur med biologisk mångfald ger bättre miljö på alla sätt.

Källsortera soporna!Miljöeffektiv avfallshantering är ytterligareett av Stockholms miljömål. Farliga ämnenska sorteras ut så att de kan tas omhand på ett

miljöanpassat sätt och inte hamna i luft, mark ellervatten.

Ämnen som går att återvinna eller användas somenergiråvara ska sorteras ut för att minska andelensopor som går till tipp och deponeras.

Källsortering kräver stockholmarnas aktiva med-verkan. Varje dygn produceras två miljoner kilo avfall.Under år sorterade hushållen drygt procent avsina sopor. Den andelen bör öka så att mängden osor-terade sopor blir så liten som möjligt.

Ju mer sopor som sorteras desto mindre blir denskadliga påverkan på miljön.

Tänk på inomhusmiljön!Sund inomhusmiljö är det sjätte av Stock-holms miljömål. Människor tillbringar enstor del av livet inomhus. Miljön i bostäder,

skolor och arbetslokaler är därför avgörande för hälsaoch välbefinnande. Hushållen kan med rätt kunskapom olika riskfaktorer förbättra inomhusmiljön ochdärmed förebygga och minska hälsoproblem.

8 Alla kan hjälpa till att nå målen

Mål 1 Miljöeffektiva transporter

Luften i Stockholm ska vara ren och frisk att andas. Bul-lernivån ska hållas låg. Luftföroreningar och buller fråntrafiken ska därför minimeras. Planeringen av trafik,vägar och bebyggelse ska miljöanpassas. Kollektivtrafi-ken ska vara väl utbyggd och baserad på miljöeffektivafordon och drivmedel. Stadens egen fordonspark skavara miljöanpassad.

Under programperioden ska följande delmål uppfyllas:

1:1 Andelen invånare som reser med kollektivtrafik eller cyklar, ska öka.

1:2 Andelen förnyelsebara drivmedel ska öka till mer änfem procent.

1:3 Trafikbullret ska minska.

1:4 Trafikens kväveoxidutsläpp i staden ska minska med minst 25 procent.

1:5 Vägtrafiksystemets ytanspråk ska inte ökaper invånare.

1:6 Staden ska agera så att reglerna för miljözon följs.

1:7 Vid upphandling av entreprenader ska stadens förvaltningar och bolag värdesätta arbetsmaskinersmiljöprestanda.

1:8 Staden ska ställa miljökrav vid upphandling av transporter.

1:9 Fartyg som regelbundet anlöper hamn i Stockholmska ha avgasrening och använda lågsvavligt bränsle.

1:10 Stadens fordon ska tvättas i anläggningar med effektiv rening.

9

Nationella miljökvalitetsmålFlera av de nationella miljö-målen knyter an till Stockholmsmiljömål om Miljöeffektivatransporter. De nationellamålen Frisk luft, Begränsad

klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Levande sjöaroch vattendrag, Hav i balans samt levande kust ochskärgård och Giftfri miljö påverkas i olika grad avframgångarna i Stockholm.

MiljöpåverkanTrafiken är den dominerande källan till hälso- och miljöstörningar i Stockholms utomhusmiljö.

Koldioxid från avgaserna bidrar till den ökade växthuseffekten. För en långsiktigt hållbar utvecklingkrävs en kraftig minskning av koldioxidutsläppen.Prognoserna pekar dock på en liten ökning av utsläppenfrån trafik de närmaste åren.

Transporter och arbetsmaskiner svarar för tre fjärde-delar av alla kväveoxidutsläpp i staden. Kväveoxidernapåverkar människors hälsa och miljön, till exempelgenom övergödning.

Kväveoxider och kolväten bidrar även till ozonbild-ningen i de nedre luftlagren. Utsläppen väntas minska,men utan ytterligare åtgärder blir det svårt att klaramiljökvalitetsnormerna.

Vägtrafiken är den klart största källan till cancero-gena kolväten i luften. Halterna väntas generellt min-ska.Trafiken är största källan även till bullerstörningar iStockholm. Vägtrafiken, men även spår- och flygtrafik,ger upphov till betydande ljudnivåer såväl inomhussom utomhus.

Trafiken medför också att föroreningar kommer ut imark och vatten. Giftiga förbränningsprodukter,metaller (till exempel från bromsbelägg), vägsalt,bränslespill och bilvårdsprodukter hamnar i naturen.

Föroreningar i dagvatten och avloppsvatten förstörslammet i avloppsreningsverken.

Långsiktigt kan trafiken minskas med en tätarebebyggelsestruktur, ytterligare förbättringar av kollek-tivtrafiken och cykelvägnätet, samt med olika styr-medel.

Stadens ansvarStaden har stort inflytande över vägutbyggnader,bebyggelsestruktur, lokalisering av olika verksamhetersamt utbyggnad av gång- och cykelnätet.

Staden kan påverka transportbehovet och de olikatransportsättens förutsättningar, till exempel genommarkupplåtelser, ekonomiska styrmedel, parkerings-politik, lokala trafikföreskrifter och som ansvarig förväghållning och hamnar.

Som stor arbetsgivare kan staden påverka resandethos de anställda och som verksamhetsutövare kan stadenpremiera miljöanpassade fordon och arbetsmaskiner.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan som tillsyns-myndighet agera för minskade miljöstörningar fråntransporter.

Övriga aktörerFörutom av Stockholms stad själv, påverkas stadenstrafikmiljö av staten, som med lagar, skatter och avgifterkan styra användningen av bränslen och transport-medel.

Trafikmiljön påverkas också genom Länsstyrelsensoch Landstingets trafikplanering avseende kollektiv-trafik och väghållning, samt av intresseföreningar sompåverkar opinionen och förutsättningarna för tran-sportsystemet.

Distributörer och andra transportberoende verk-samheter påverkar trafikmiljön och är beroende av enväl fungerande trafikstuktur. Även enskilda resenärersval av transporter och trafikbeteende har betydelse förtrafikmiljön.

10 Mål 1 Miljöeffektiva transporter

Delmål och Nyckeltal

1.1 Andelen invånare som reser med kollektivtrafik eller cyklar, ska öka.

Resor med cykel och kollektivtrafik drar mindre energi, tar mindre utrymme och germindre buller och föroreningar än andra färdmedel. Storstaden har goda förutsätt-ningar för effektiv kollektivtrafik. Staden kan framför allt påverka förutsättningarnaför de olika transportslagen genom bland annat trafikplanering och trafikföreskrifter.

1.1.1 Andel invånare som går eller cyklar till arbeteteller skolan under sommarhalvåret (dagligeneller någon gång i veckan).

Ansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Kommentar: Nyckeltalet följer upp stockholmar-nas användning av gång- och cykelvägar, bosta-dens tillgänglighet och närhet till funktionersåsom arbetsplats och studieplats.

Data tas från Stockholms medborgarenkät vil-ken skickas ut till slumpmässigt utvalda invånare iStockholms stad.

1.1.2 Antal cyklister som passerar innerstadssnittet(Gatu- och fastighetskontorets mätningarunder sex timmar i juni, rullande femårsmedel-värden).

Ansvarig: Gatu- och fastighetsnämnden

Kommentar: Nyckeltalet baseras på Gatu- ochfastighetskontorets mätningar.

Antalet cyklister under de sex timmarnarepresenterar mer än 50 procent av dygnstrafiken.

1.1.3 Andel invånare som åker kollektivtrafik till arbetet eller skolan (dagligen eller någon gång i veckan).


Kommentar: Nyckeltalet följer upp stockholmar-nas användning av kollektiva färdmedel.

Data tas från Stockholms medborgarenkät vilken skickas ut till slumpmässigt utvalda invånarei Stockholms stad.

1.1.4 Antal kollektivtrafikanter som passerar inner-stadssnittet / totala antalet trafikanter med kollektivtrafik och bil som passerar innerstads-snittet.


Kommentar: Nyckeltalet indikerar utvecklingenav kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemotbilresande.

Uppgifter om kollektivresande hämtas från ettkonsultföretag. Uppgifter om bilresande fås frånGatu- och fastighetskontorets mätningar.

1.1.5 Andel invånare som är nöjda med trafiksäker-heten för cyklister i sin stadsdel.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp invånarnassyn på och erfarenheter av cyklisternas trafik-säkerhet.

År 1999 uppgav 33 procent av stockholmarnaatt de var mycket eller ganska nöjda med trafik-säkerheten för cyklister i sin stadsdel.

Data tas från Stockholms medborgarenkät vilken skickas ut till slumpmässigt utvalda in-vånare i Stockholms stad.

1.1.6 Antal dödade och svårt skadade cyklister och gående per år i staden.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp olyckor medcyklister och fotgängare inblandade, vilket indi-kerar den allmänna trafikmiljön och trafiksitua-tionen, säkerheten på cykelvägar och trottoarer,samt konfliktsituationer mellan olika användare avtransportinfrastrukturen.

Data tas från tillgänglig statistik bl.a. frånNationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främ-jande (NTF), Vägverket och Polisen.

Mål 1 Miljöeffektiva transporter 11

12

1.2 Andelen förnyelsebara drivmedel ska öka till mer än fem procent.

I ett långsiktigt hållbart transportsystem måste fossila drivmedel ersättasmed förnyelsebara energikällor. Staden kan i egenskap av stor upphandlareoch producent påverka utvecklingen.

1.2.1 Andel förnyelsebara fordonsdrivmedel / totalamängden förbrukade fordonsdrivmedel per år(MJ/år).


Kommentar: Nyckeltalet bör följas upp på läns-nivå. Uppgifterna om förnyelsebara fordonsdriv-medel måste inhämtas från dem som säljer driv-

medel, bland annat bensinbolag, StorstockholmsLokaltrafik och Stockholm Vatten (även använd elför vägfordon framställd av förnyelsebara energi-källor bör tas med). Summan av förbrukade for-donsdrivmedel per år hämtas från StatistiskaCentralbyrån.

År 2001 ökade andelen förnyelsebara driv-medel från en tidigare låg nivå.

1.3 Trafikbullret ska minska.

Transporterna är stadens största bullerkälla. Nivåerna i de nationella målen över-skrids ständigt, både inomhus och utomhus. Minst 150 000 människor exponerasför vägtrafikbuller över 55 dBA vid bostadsfasaden. Genom åtgärder främst i inom-husmiljön kommer bullret att kunna minskas för omkring 5 000 personer varje år.

1.3.1 Andel invånare som störs av trafikbuller i sinbostad.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp hur invånarnaupplever störningar från väg-, tåg- och flygtrafik-buller i sin boendemiljö.

Data tas från Stockholms medborgarenkät vilken skickas ut till slumpmässigt utvalda in-vånare i Stockholms stad.

1.3.2 Antalet boende som erhållit skyddsåtgärdermot trafikbuller i förhållande till det återståendeåtgärdsbehovet.


Kommentar: Uppgifter om skyddsåtgärder sam-manställs av Miljöförvaltningen.

1.3.3 Årliga mätningar av ekvivalentnivån för bullerpå mätplats Sveavägen och Observatorielunden.


Kommentar: Miljöförvaltningen utför mätningar.Avsikten med nyckeltalet är att registrera eventu-ella förändringar av vägtrafikbullret på längre siktmed avseende på fordonsemissioner. Det ger enindikation på om den totala bullersituationen iStockholm förändras.

1.4 Trafikens kväveoxidutsläpp i staden ska minska med minst 25 procent.

Utsläppen av kväveoxider bidrar till höga halter av kvävedioxid i vissa centrala delarav staden och vid infartsleder. På vissa platser i staden överskrids miljökvalitetsnor-men för kvävedioxid. Kväveoxidutsläppen ger effekter på människors hälsa och pånaturmiljön i staden. Vägtrafiken är den största enskilda utsläppskällan och står förungefär hälften av kväveoxidutsläppen i Stockholm. Det är extra viktigt att trafikendämpas i de tätast befolkade områdena.

1.4.1 Antalet fordon som passerar över— citysnittet— innerstadssnittet— regioncentrumsnittet.


Kommentar: Baseras på Gatu- och fastighets-kontorets mätningar av trafikutvecklingen i inner-staden respektive staden i sin helhet.

Personbilarna står för över 90 procent av totalaantalet fordonskilometer i staden.


13

1.5 Vägtrafiksystemets ytanspråk ska inte öka per invånare.

Med vägtrafiksystem avses vägar, gator och parkeringsytor för vägtrafikovan jord. Gång- och cykeltrafikytor samt kollektivtrafikfält omfattas inte.Vägarnas standard påverkar trafikens omfattning. Användning av mark tillvägar är i sig en resursförbrukning. Det befintliga vägtrafiksystemet bördärför nyttjas effektivare. Människors rörlighet måste lösas med andramedel än utbyggnad av vägtrafiksystemet. Gatu- och fastighetsnämnden,Stadsbyggnadsnämnden samt Vägverket är viktiga aktörer.

1.5.1 Vägtrafiksystemets yta i staden per invånare.


Kommentar: Utgångsdata saknas. Underlag föratt beräkna ytan för stadens vägtrafiksystembehöver tas fram av Gatu- och fastighetskontoret.Uppgifter om den totala markytan för vägtrafik-

systemet behöver tas fram av Stadsbyggnads-kontoret.

Uppgifter om invånarantal finns hos Utred-nings- och statistikkontoret.

Uppföljningen av nyckeltalet behöver inte skevarje år på grund av att förändringar sker relativtlångsamt.

1.4.2 Vägtrafikens kväveoxidutsläpp i staden per år.


Kommentar: Utsläppsmängder beräknas avStockholms Luft och Bulleranalys. Beräkningarna

baseras på uppgifter om fordonsparkens sam-mansättning samt på data om trafikflöden ochhastigheter på olika vägar och gator i staden.

1.6 Staden ska agera så att reglerna för miljözon följs.

År 1996 infördes strängare krav på tunga dieselfordon i en miljözon i innerstaden. Äldre fordon med höga buller- och avgasutsläpp utestängdes.Polisen är tillsynsmyndighet men staden kan förbättra efterlevnaden.

1.6.1 Antalet tunga dieseldrivna fordon som körolagligt / totala antalet tunga dieseldrivna fordon.


Kommentar: Mätningar utförs av Miljöförvalt-ningen i två korsningar varje halvår. Cirka 100 for-don kontrolleras via bilregistret och mot dispens-register på Gatu- och fastighetskontoret.

1.7 Vid upphandling av entreprenader ska stadens förvaltningar och bolag värdesätta arbetsmaskiners miljöprestanda.

Staden är en mycket stor upphandlare av entreprenader och kan därmed främja användandet av mer miljöanpassade arbetsmaskiner.

1.7.1 Andel av stadens bygg- och anläggningsentre-prenader samt drift- och underhållsentreprena-der där miljökrav har beaktats vid upphandling.

Ansvarig: Stadsledningskontoret

Kommentar: Nyckeltalet följs upp genom stick-provskontroll av upphandlingsavtal.


14

1.8 Staden ska ställa miljökrav vid upphandling av transporter.

Upphandling är ett bra verktyg för att driva på utvecklingen av miljöanpassadetransporter för att säkerställa att uppställda miljömål nås. Staden kan som storupphandlare bidra till ett minskat transportarbete genom en effektiv och sam-ordnad distribution samt att fordon med god miljöprestanda används.

1.8.1 Andel upphandlingar av transporttjänster därmiljökrav ställts / totala antalet upphandlingar.

Ansvarig: Stadsledningskontoret

Kommentar: Nyckeltalet följs upp genom stick-provskontroll av upphandlingsavtal.

1.9 Fartyg som regelbundet anlöper hamn i Stockholm ska ha avgasrening och använda lågsvavligt bränsle.

Genom hamnavgifter och internationella överenskommelser kan man driva på utsläpps-minskningar, avgasrening och lägre svavelhalt i fartygsbränslet. Sjöfarten bidrar tillkväve- och svavelutsläpp. Förutsättningarna för att minska utsläppen är goda.

1.9.1 Antalet anlöp av färjor och containerfartyg medavgasrening på samtliga förbränningsmotorer /totala antalet anlöp av färjor och containerfar-tyg som angör hamn i Stockholm.


Kommentar: Via genomgång av uppgifter omreningsutrustning på motorer på fartyg somangör hamn i Stockholm kan målet följas upp.Definitionerna av reningsutrustning anges i Sjöfartsverkets certifiering för kväveoxid-rabatt.Exempel på färjetrafik som omfattas av uppfölj-ningen är Birka Line, Silja Line, Tallink, Viking Lineoch Ånedinlinjen.

År 2001 fanns det ett fartyg med avgasrening påsamtliga förbränningsmotorer.

1.9.2 Antalet anlöp av färjor och containerfartyg tillStockholm som använder lågsvavligt bränsle /totala antalet anlöp av färjor och container-fartyg.

Ansvarig: Stockholms Hamn AB

Kommentar: Uppföljningen grundas på de diffe-rentierade hamn- och farledsavgifterna. Uppgif-ter kommer in till Stockholms Hamn från Sjöfarts-verket.

1.10 Stadens fordon ska tvättas i anläggningar med effektiv rening.

Med stadens fordon avses olika typer av bilar som ägs eller leasas av stadensförvaltningar och bolag.

En vanlig tvätt av en bil ger upphov till 400 liter spillvatten som är förorenatmed tungmetaller och mineraloljor i mer än tio gånger så höga halter somgenomsnittligt avloppsvatten. Metallavskiljningen är otillräcklig. Fordonstvättarska ha rening som tar bort minst 80–90 procent av föroreningarna, enligt rikt-värdena i Naturvårdsverkets Allmänna råd 96:1.

1.10.1 Antal tvättar av stadens fordon i anläggningarmed långtgående rening / totala antalet bil-tvättar.


Kommentar: Rutiner för särredovisning av tvätt-ning av stadens fordon kan behöva byggas uppför att möjliggöra uppföljning av målet.


15

Mål 2 Säkra varor

Vår miljö ska bli fri från gifter. Staden ska ställa krav påmiljöanpassning av kemikalier, andra varor och tjänster.Staden ska föregå med gott exempel i sina miljökrav påtill exempel byggmaterial, fordonsutrustning, elektronikoch livsmedel. Kunskaperna om farliga ämnens effekterpå människa och miljö ska öka. Likaså ska hushållenskunskaper om miljöanpassade varor och ekologiska livsmedel öka.


2:1 Förekomsten av de ämnen som prioriteras i EG:sramdirektiv för vatten ska mätas. Om ämnena förekommer som miljöförorening ska förslag tillåtgärder tas fram.

2:2 Stadens förvaltningar och bolag ska redovisa planerför hur de mest miljöanpassade kemikalierna ochvarorna ska upphandlas.

2:3 Stadens verksamheter ska öka andelen inköpta livsmedel, som är ekologiskt framställda, till minst 15 procent.

2:4 Staden ska arbeta för att amalgam försvinner i tandvården.

2:5 Koppar ska undvikas i nya tappvattensystem.

2:6 Koppar på byggnader får bara användas när materialet har kulturhistoriskt värde.

2:7 Staden ska verka för att blysänken inte används vid fiske.

2:8 Staden ska verka för att konstnärsfärger med kadmium minskar med minst 30 procent.

2:9 Minst 70 procent av alla fastigheter med PCB-haltigafogmassor ska vara sanerade senast under 2006.

2:10 Utsläpp av ”mjuka freoner” (HCFC) från prövnings-pliktiga fjärrvärmepumpar ska upphöra.

16

Nationella miljökvalitetsmålDe nationella miljömålen omGiftfri miljö och Skyddandeozonskikt knyter an till stadensmiljömål om Säkra varor. Det

finns även kopplingar till flera andra miljökvalitetsmål.

MiljöpåverkanSäkra varor omfattar främst kemikalier, ozonnedbryt-ande ämnen och livsmedel.

KemikalierAnvändningen av kemikalier är mycket omfattande idagens samhälle och de spelar en viktig roll i vårt dag-liga liv. Samtidigt finns en stor brist på kunskap om deämnen som används, vilket försvårar en effektiv kemi-kaliekontroll. Mer kunskap behövs om ämnenas egen-skaper och deras förekomst och omsättning i samhälleoch miljö.

Av de mest använda ämnena inom EU finnsacceptabel kunskap om endast procent och detkommer att dröja innan farligheten för alla ämnen harbedömts.

Miljön i Stockholm är påverkad av många ämnensom används i samhället. Bara för ett fåtal av dessa äranvändning, utsläpp och miljötillstånd systematisktkartlagda.

Av de bäst kartlagda ämnena finns kraftigt förhöjdahalter av kvicksilver i mark, sediment och grundvatten.

Även bly, koppar och kadmium förekommer ibekymmersamt höga halter liksom PAH, PCB ochflera andra organiska miljögifter. Spridningen skerfrämst från användningen av kemikalier och varormedan de industriella utsläppen är obetydliga.Många farliga ämnen finns i sådan omfattning i mark-och vattenmiljön att det nationella målet Giftfri miljöblir svårt att nå. Även om utsläppen upphör nu, kom-mer många ämnen att finnas kvar i förhöjda halter imer än en generation.

Ozonnedbrytande ämnenMånga ämnen som sprids från Stockholm påverkarden globala miljön, till exempel genom att tunna utozonskiktet så att växter, djur och människor kan taskada.

Ozonnedbrytande klor- och bromhaltiga ämnen,t.ex. HFC och HCFC, används och har använts i värmepumpar, i kylskåp, i sprayförpackningar, vid till-verkning av cellplast, vid kemtvätt och i avfettnings-medel.

Enligt det nationella målet Skyddande ozonskiktska ozonnedbrytande ämnen vara avvecklade inom engeneration. För stadens del är detta mål fullt möjligtatt uppnå.

Ekologiskt framställda livsmedelVäxtodling och djurhållning i ett ekologiskt jordbruksker utan kemisk bekämpning och med höga krav pådjurhälsa, foder och livsmiljö. I ett långsiktigt hållbartjordbruk gynnas den biologiska mångfalden.

Stadens ansvarStaden kan påverka spridningen av farliga ämnen.Vidupphandling kan staden ställa krav på vilka ämnensom ska undvikas och även på val av material för bygg-nader och infrastruktur vid anvisning av mark.

Som tillsynsmyndighet kan Miljö- och hälso-skyddsnämnden kräva att de mest miljöanpassadematerialen används.

Övriga aktörerTillverkare av kemikalier och elektronik har stort in-flytande på spridningen av farliga ämnen liksom energi-och trafiksektorernas aktörer samtexploatörer inom infrastruktur ochbyggande.

Konsumenterna kan driva påutvecklingen av miljöanpassade pro-dukter och ekologiska livsmedel.

Mål 2 Säkra varor

Begrepp som används i avsnittetKemikalier: Kemiska produkter enligt Miljöbalken = Kemiskt ämne ochberedningar av kemiska ämnen.PAH: Polyaromatiska kolväten (Polyaromatic hydrocarbons)PCB: Polyklorerade bifenyler (Polychlorinated biphenyls)HCFC: ”mjuka freoner” (Hydro Chloro Fluoro Carbons)HFC: ”mjuka freoner” (Hydro Fluoro Carbons)

17Mål 2 Säkra varor

2.1 Förekomsten av de ämnen som prioriteras i EG:s ramdirektiv för vatten ska mätas. Om ämnena förekommer som miljöförorening ska förslag till åtgärder tas fram.

2.1.1 Antalet undersökta ämnen / antalet ämnen ibilagan till EU:s ramdirektiv för vatten.


2.1.2 Antalet materialflödesanalyser med åtgärds-förslag som upprättats / antalet ämnen i bilagansom förekommer som miljöförorening.


Kommentar: Nyckeltalen speglar systematiken iarbetet med att klargöra vilka ämnen som är miljö-problem i staden och om kunskap om dessaomsatts i handling. För ett mindre antal av ämnena i bilagan finns idag god kunskap om miljö-tillstånd och förekomst i samhället.


2.2 Stadens förvaltningar och bolag ska redovisa planer för hur de mest miljöanpassade kemikalierna och varorna ska upphandlas.

Staden är en stor upphandlare och kan ställa miljökrav vid inköp av kemikalier,t.ex. rengöringsmedel och varor, t.ex. datorer och textilier. Enligt Miljöbalkensproduktvalsprincip ska kemikalier och varor som behandlats med eller innehållerkemikalier som kan befaras medföra risker för hälsa och miljö, ersättas med mindre farliga alternativ.

För att kunna vara pådrivande och ställa relevanta krav måste inköpare inomstadens alla förvaltningar och bolag ha sådan kompetens att produktvalsprincipenkan tillämpas.

2.2.1 Antalet förvaltningar och bolag som har organi-sation och rutiner för att tillämpa produktvals-principen vid upphandling / totala antalet för-valtningar och bolag.

Ansvarig: Alla nämnder och styrelser

Kommentar: Nyckeltalet visar om förvaltningaroch bolag har organisation, rutiner och kompe-tens för att tillämpa produktvalsprincipen.

2.2.2 Antalet upphandlingar av kemiska produkteroch varor där det mest miljöanpassade alterna-tivet valts / totala antalet upphandlingar avkemikalier och varor.


Kommentar: Visar i vilken utsträckning förvalt-ningar och bolag tillämpar produktvalsprincipen i sin upphandling.

Det är nödvändigt att prioritera vilka ämnen som ska sättas i fokus i kemikalie-arbetet. EU har i sitt ramdirektiv för vatten (2000/60/EG, bilaga 10) upprättat enprioriteringslista som år 2001 omfattade 33 ämnen eller ämnesgrupper.

Listan, som ska revideras vart fjärde år, ger vägledning till vilka ämnen varsförekomst ska mätas i staden. Materialflödesanalys och åtgärdsförslag ska tasfram för de ämnen som förekommer som miljöförorening. Kostnaderna kan blihöga, framför allt för analyserna.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Stockholm Vatten är viktiga aktörer föratt uppfylla målet.

18

2.3 Stadens verksamheter ska öka andelen inköpta livsmedel, som är ekologiskt framställda, till minst 15 procent.

Ett nationellt mål är att 20 procent av Sveriges åkerareal ska vara ekologisktodlad före år 2005. Stockholms stad bör sträva efter att öka andelen inköpta livsmedel, som uppfyller EG:s krav för ekologiska produkter, till minst 15 procentunder programperioden.

Ekologisk produktion bidrar till att minska Stockholms miljöpåverkan påomlandet genom minskad kemikalieanvändning inom djurhållning och jordbruk.Det bidrar till minskade utsläpp till mark och vatten, minskad energianvändning,en ökad lokal biologisk mångfald, bättre levnadsvillkor för djuren och en bättrearbetsmiljö.

Genom att välja närodlade och säsongsanpassade livsmedel kan även använd-ningen av konstgödsel och antal långväga transporter minska.

2.3.1 Andel ekologiskt framställda livsmedel sominköps av staden / den totala mängden inköpta livsmedel.


Kommentar: Östermalms stadsdelsförvaltningspilotprojekt (tio procent ekologiska livsmedel påÖstermalm) kan användas som referens för att tafram lämpliga data.

Nyckeltalet anger nivån på stadens inköp avekologiskt framställda livsmedel.

2.3.2 Andel hushåll som köper ekologiskt framställda livsmedel.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp invånarnasinköp av ekologiskt framställda livsmedel, vilketantyder förändringar i hushållens kostvanor ochattityder till ekologiska livsmedel, men även förändringar i tillgången på och utbudet av olikaekologiska livsmedel.

Data tas från Stockholms medborgarenkät vilken skickas ut till slumpmässigt utvalda invånare i Stockholms stad.

2.4 Staden ska arbeta för att amalgam försvinner i tandvården.

Större delen, cirka fem ton, av allt kvicksilver i Stockholm finns i invånarnas tänder i formav amalgam. Fortfarande används amalgam i några procent av fyllningarna i tandvården.

Kvicksilvrets miljöskador är väldokumenterade. År 2000 skärptes den nationella regle-ringen av kvicksilver ytterligare. EU avgör slutligt om nationella regleringar är förenligamed EG-rätten.

Tandvården och dess leverantörer har stort inflytande på utvecklingen. Viktiga aktörerär privattandläkare, folktandvården samt importörer, tillverkare, grossister och detaljistersom hanterar amalgam.

2.4.1 Antal insatta amalgamfyllningar / totalt antalfyllningar per år (inom folktandvården).


Kommentar: Folktandvården svarar för cirka 20 procent av tandvårdsbehandlingarna. De förlöpande statistik över vilka behandlingar somutförs. Skulle nyckeltalet också omfatta privatatandläkare skulle insamlingsarbetet bli alltföromfattande. Användningen av amalgam inomfolktandvården får därför tjäna som en indikationpå avvecklingen.

15Procent (%)

19991998 2000

10

5

0

Källa: Folktandvården i Stockholms län

Mål 2 Säkra varor

19

2.4.2 Medelkoncentration av kvicksilver i rötslam per år.

Ansvarig: Stockholm Vatten

Kommentar: Slammets innehåll av kvicksilver hartill stor del, cirka 90 procent, sitt ursprung ianvändningen av amalgam (amalgamfyllningarsom nöts, utsläpp från tandläkare samt läckanderörsediment som beror på historiska utsläpp). Att minska inflödet av amalgam kommer på kortsikt endast att påverka halterna marginellt. Denviktigaste faktorn är det amalgam som redanfinns i tänder och gamla rörsediment.

19951990 2000

6

5

4

3

2

1

01996 1997 1998 1999

Henriksdal

Bromma

mg/kg torrsubstans

Källa: Stockholm Vatten

Mål 2 Säkra varor

2.5 Koppar ska undvikas i nya tappvattensystem.

Koppar i form av fria joner är mycket giftigt för organismer i mark och vatten. Koppar i avloppsvattnet hamnar i reningsverkens rötslam och i Östersjön. Trefjärdedelar av all koppar i rötslammet kommer från vattenledningar,varmvattenberedare och värmeväxlare i tappvattensystem.

Staden kan styra val av material i samband med markanvisningar för byg-gande. I förslaget till revidering av stadens Program för ekologiskt byggande,ska koppar i tappvattensystem undvikas om det finns alternativ.

Produktvalsprincipen i Miljöbalken slår fast att den miljömässigt bästa produkten ska användas. Alternativa material finns.

Gatu- och fastighetsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden och StockholmVatten har stort inflytande. Byggmästare och rörinstallatörer är externa aktörer.

2.5.1 Medelkoncentration av koppar i rötslam per år. Ansvarig: Stockholm Vatten

Kommentar: Då det saknas kontinuerlig framtag-ning av underlag om vilka material eller produktersom används i tappvatteninstallationer, har intenyckeltal för produktanvändning tagits fram.Eftersom slammets innehåll av koppar till stor del(cirka 75 procent) utgörs av korrosionsprodukterfrån tappvattensystem är kopparkoncentrationeni slam en bra indikator på övergången från kop-par till alternativa material.

19951990 2000

500

1996 1997 1998 1999

Henriksdal

Bromma

mg/kg torrsubstans

450

400

350

300

250

200

150

100

50

0


20

2.6 Koppar på byggnader får bara användas när materialet har kulturhistoriskt värde.

Från tak och fasader frigörs cirka ett ton koppar per år. Koppar som nytt bygg-nadsmaterial bör undvikas. I samråd med Stadsmuseet och Länsantikvarienavgörs när koppar kan accepteras av kulturhistoriska skäl.

I stadens Program för ekologiskt byggande sägs att koppar ska undvikas som tak- och fasadmaterial. Alternativa material bör användas.

Inom staden har Gatu- och fastighetsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden ochStadsmuseet ett viktigt inflytande. Byggmästare, plåtslagare och Länsantikvarienär externa aktörer.

2.6.1 Antalet beviljade bygglov per år där kopparanvänds som tak- och/eller fasadmaterial ochden lagda ytan i m2.

Ansvarig: Stadsbyggnadsnämnden

Kommentar: Nyckeltalet förutsätter att Stads-byggnadskontoret för statistik över användningenav koppar i de bygglov som beviljas.

2.7 Staden ska verka för att blysänken inte används vid fiske.

Blyföreningar är klassade som miljö- och hälsofarliga. Sedan bly förbjöds i bensinär ammunition och sänken för fiske i strömmande vatten de största blykällorna förstockholmsmiljön.

År 1995 beräknades fem ton bly förloras och hamna i Norrström. Fortfarande(2001) sprider fisket i Strömmen och dess omgivningar flera ton bly per år.

Så länge det råder fritt fiske i Norrström och skärgården kan staden inte införaförbud mot beten och sänken som innehåller bly, vilket man gjort på andra håll, till exempel i Älvkarleby, där fiskerättsägarna kan styra fisket.

Fiskeriverket har möjlighet att införa bestämmelser i Norrström. Staden kangöra en framställan till verket om att förbud ska införas. I övriga vatten där stadenär fiskerättsägare finns den möjligheten i samband med upplåtelser av fisket.Flera sjöar gränsar mot andra kommuner vilket kräver en samordning för attkunna införa ett blyförbud i dessa vatten.

Regeringen ska anmäla ett nationellt förbud mot blyammunition och blysänkentill EU. I Danmark infördes generellt förbud mot import och försäljning av blysän-ken 2002. Idrottsförvaltningen handlägger Stockholms fiskefrågor.

Viktiga aktörer är Fiskeriverket, Kemikalieinspektionen, Idrottsförvaltningen,Fiskevattenägarförbundet och Sportfiskarnas Stockholmsdistrikt.

2.7.1. Antal vattenområden där bestämmelse om bly-förbud vid fiske införts / antal vattenområden.

Ansvarig: Idrottsnämnden

Kommentar: Följande vattenområden avses i nyckeltalet: Saltsjön, Mälaren, Magelungen, Flaten, Råcksta Träsk, Drevviken, Trekanten,Kyrksjön, Ältasjön, Lillsjön, Sicklasjön, Judarnoch Långsjön.

Mål 2 Säkra varor

21

2.8 Staden ska verka för att konstnärsfärger med kadmium minskar med minst 30 procent.

Kadmium som pigment i konstnärsfärger är undantaget från det generella förbudet motkadmium som funnits sedan början av 1980-talet. Tungmetallen kadmium är mycket giftig och ger skador på njurar och skelett. Idag finns ingen säkerhetsmarginal mellannuvarande belastning och effekter på befolkningen. I och med att kadmiumanvändningenär specialreglerad i lag kan staden i stort sett bara informera om betydelsen av att minskaspridningen av kadmium. Färgpigmenten som ett undantag från förbudet, är ett konkretområde. Alla som hanterar konstnärsfärger är viktiga aktörer.

2.8.1 Kadmiummängd, kg/år, i försåld mängd konstnärsfärg.


Kommentar: Olika färgtyper innehåller olikamycket kadmium, därför bör statistik tas fram

med detta i åtanke. Underlaget bör tas framunder programperiodens första och sista år. San-nolikt finns inte någon lättillgänglig statistik utanunderlaget kommer att behöva tas fram i samar-bete med större detaljister.

19951990 2000

2,5

1996 1997 1998 1999

Henriksdal

Bromma

mg/kg torrsubstans

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0


2.9 Minst 70 procent av alla fastigheter med PCB-haltiga fogmassor ska vara sanerade senast under 2006.

Grovt räknat finns 23 ton PCB inbyggt i Stockholms fastighetsbestånd, varav drygt hälfteni fogmassor men även i kondensatorer, isolerglas och golv. PCB är en grupp hälso- ochmiljöfarliga ämnen som bland annat påverkar fortplantningsförmågan, hormonsystemetoch immunförsvaret. PCB bryts ner långsamt och ansamlas uppåt i näringskedjorna.Staden arbetar för att förekomsten av PCB kartläggs och att fastigheterna saneras.

Kommunala bostadsbolag, andra fastighetsägare, byggmästare och deras föreningarär viktiga aktörer för att få bort PCB ur fastighetsbeståndet.

2.9.1 Antal åtgärdade fastigheter med PCB i fog-massa / totala antalet fastigheter där PCB ifogmassa behöver saneras.


Kommentar: Inventeringar av fastighetsbeståndetpågår och beräknas vara färdiga år 2004. Behovet av sanering avgörs i varje enskilt fall ochsaneringar ska i enlighet med Naturvårdsverketsintention vara utförda senast år 2008.

Mål 2 Säkra varor

2.8.2 Medelkoncentration av kadmium i rötslam per år. Ansvarig: Stockholm Vatten

Kommentar: Ungefär tio procent av slammetskadmiuminnehåll beräknas komma från konstnärs-färger. Uppskattningen är dock osäker och bidra-get kan vara större. Biltvättar är sannolikt störstakadmiumkällan.

22 Mål 2 Säkra varor

2.10 Utsläpp av ”mjuka freoner” (HCFC) från prövningspliktiga fjärrvärmepumparska upphöra.

HCFC används som köldmedium i värmepumpar. Från år 2002 är det förbjudet att fyllapå HCFC som medium. För de stora fjärrvärmepumparna finns för närvarande inget likvärdigt ersättningsmedel. År 2001 fanns tre alternativ: att använda ett mindre effektivtmedium, att installera utrustning för återvinning av HCFC som läcker ut, eller att användabefintligt medium ytterligare några år och sedan stänga pumparna.

2.10.1 Andel utläckt mängd HCFC / installerad mängdHCFC.


Kommentar: Installation av HCFC upphördeunder år 1998 och läckaget upphör därmed påsikt.

20001998 1999

500

400

300

200

100

0

Installerat HFC

Installerat HCFC Utläckt HCFC

Utläckt HFC10,0

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0

Källa: Birka Energi


2.9.2 Medelkoncentration av PCB i rötslam per år. Ansvarig: Stockholm Vatten

Kommentar: Det finns ungefär 23 ton PCBinbyggt i fastigheter i staden bl.a. i fogmassoroch golv. Halterna i slammet speglar till viss delförekomsten av PCB i byggnader. Det är dockinte kartlagt hur mycket läckaget från dessa är.

Inst

alle

rad

män

gd, t

on

Utläckt m

ängd, p

rocent av installerad

19951994 2000

0,20

1996 1997 1998 1999

Henriksdal

Bromma

mg/kg torrsubstans

199319921991

0,18

0,16

0,140,12

0,10

0,08

0,06

0,04

0,020,00

23

Mål 3 Hållbar energianvändning

Effektivare energianvändning leder till bättre hälsa, frisk-are luft, renare vatten och mindre påfrestning på atmo-sfären. Staden kan påverka hur mycket energi och vilkaenergislag som används, till exempel vind och vattenistället för kol och olja. Staden kan också agera för ökadandel fjärrvärme. Energibesparingar måste ske så attmänniskors bostads- och arbetsmiljöer inte försämras.Kunskaperna om konsekvenserna av enskild eldningska förbättras.


3:1 Förbrukningen av fossila bränslen för enskild upp-värmning och närvärme ska minska med minst 20 procent genom anslutning till fjärrvärme.

3:2 Minst 80 procent av använda bränslen för produktionav fjärrvärme ska vara förnybara.

3:3 Energianvändning för el och uppvärmning inomstadens egen verksamhet ska miljöanpassas ochminska med tio procent per invånare. Andelen miljömärkt el ska öka.

3:4 Företag och hushåll ska miljöanpassa och minskasin energianvändning med fem procent per invånare.

24 Mål 3 Hållbar energianvändning

Nationella miljökvalitetsmålDe nationella målen om Begrän-sad klimatpåverkan, Frisk luftoch Bara naturlig försurningknyter an till stadens miljömålom Hållbar energianvändning.

MiljöpåverkanVäxthuseffekten ökar snabbareän tidigare. Det berorfrämst på koldioxidutsläpp från förbränning av kol ocholja.

Nederbörden i Stockholm är betydligt surare än föreindustrialismen. Marken är tio gånger surare än opå-verkad mark och försurningen är större än vad markensoch vattnens organismer tål. Försurningen beror påsvavel- och kväveutsläpp från förbränning av blandannat olja.

Luftkvaliteten i Stockholm har förbättrats men ut-släpp kan fortfarande ge hälsoproblem. Luftföroreningarökar risken för cancer, astma samt hjärt- och kärlsjuk-domar. Småskalig vedeldning i eldstäder, som inte ärmiljögodkända,gerstorautsläppavhälsoskadligakolväten.

Alla utsläpp från elproduktion och uppvärmning kanminskas genom energieffektivisering i byggnader.

Stadens ansvarStaden har inflytande över energianvändningen blandannat som delägare i AB Fortum Värme, samägt medStockholms stad. Stockholms stad, energibolagen ochkommunala bostadsbolag är viktiga aktörer. Staden harockså ansvar för att genom långsiktig planering säker-ställa förutsättningar för utrymmeskrävande biobränsle-försörjning av el- och värmeproduktion.

Övriga aktörerPrivata fastighetsbolag, industriföretag och stadens samt-liga invånare har också stort inflytande. Hushållen kan,med hjälp av ökad kunskap, öka sin energieffektivitet.Staten, som beslutar om energi- och miljöskatter, har enavgöranderoll. Även regionala Stoseb har stort inflytande.

De viktigaste åtgärderna kan sammanfattas i energi-effektiviseringar, ökad användning av förnyelsebaraenergikällor, till exempel biobränslen, samt kartlägg-ningar och kommunikation.

25Mål 3 Hållbar energianvändning


3.1 Förbrukningen av fossila bränslen för enskild uppvärmning och närvärme ska minska med minst 20 procent genom anslutning till fjärrvärme.

Fossila bränslen i enskild uppvärmning kan ersättas med i första hand fjärrvärme.Dessutom kan värmebehovet minska genom effektiviseringar och sparande.

3.1.1 Energianvändningen per bränsleslag och invånare.

ENERGIANVÄNDNINGEN I STOCKHOLM PER BRÄNSLESLAG OCH INVÅNARE ÅREN 1996–2000, KWH/INV.


Kommentar: Nyckeltalet visar uppföljningen avdelmål 3.1 samt hela målområde 3 med trendenför energianvändningen per invånare i Stock-holm, vilket avspeglar energieffektiviseringen.Samtidigt går det att avläsa om energianvändning-en blir mer miljöanpassad utifrån vilka energislagsom ökar och minskar.

Statistik finns för olja, stadsgas, el och fjärr-värme. Fjärrvärmen delas upp på fossilproduceradoch övrig fjärrvärme, där fjärrvärme från el ingår iövrig fjärrvärme. El delas upp i miljömärkt el ochej miljömärkt el. Data hämtas från energibolagenoch SCB och från Stockholms medborgarenkätvilken skickas ut till slumpmässigt utvalda invånarei Stockholms stad.

I dagsläget finns ingen möjlighet att få informa-tion om andelen miljömärkt el.

3.1.2 Koldioxidutsläpp från el och uppvärmning per år.

KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN EL OCH UPPVÄRMNING I STOCKHOLM, ÅR 2000, TUSEN TON CO2.


Kommentar: Koldioxid är den dominerande växthusgasen och övriga växthusgaser räknasom till ekvivalent mängd koldioxid.

Nyckeltalet visar stockholmarnas bidrag tillutsläpp av växthusgaser från el och uppvärmning.

10000

8000

6000

4000

2000

0

1996

1997

1998

2000

Fossilabränslen ifjärrvärme

Övrigabränslen ifjärrvärme

Olja, ej ifjärrvärme

El, ej ifjärrvärme Stadsgas

kWh/inv135

81

110

768

380

El- och värmeproduktioninom fjärrvärmesystemet

Oljeanvändning i bostäder

Oljeanvändning i lokaler, kontor

Oljeanvändning inom industri

Användning av stadsgas

Källa: K-konsult

Källa: K-konsult

26

3.2.1 Andelen fossila bränslen i fjärrvärme och kraft-produktion / totalt tillförda bränslen.

ANDELEN FOSSILA BRÄNSLEN I FJÄRRVÄRMEN OCH KRAFTPRODUKTIONEN / TOTALT TILLFÖRDABRÄNSLEN, 2000.


Kommentar: Om elanvändningen för värmepumparoch elpannor inte räknas med, är andelen fossila bränslen 30 procent av totala bränsleanvändningen.

Från utsläppssynpunkt är det en fördel om fjärr-värmen byggs ut och ersätter enskild uppvärmning.Andelen fossila bränslen i fjärrvärmen behöver dockminska för att utsläppen av växthusgaser ska minska..

3.3.1 Energianvändningen per år för stadens egenverksamhet fördelas på:— Verksamhetsel i kWh totalt per kvadrat-meter lokalyta.— Fastighetsel i kWh totalt per kvadratmeterlokalyta.— Energianvändningen i kWh för uppvärmningtotalt per kvadratmeter uppvärmd yta.


Kommentar: Data för den totala energianvänd-ningen i Stockholm saknas. Arbete pågår för attkunna följa upp energianvändningen i stadensverksamheter. Annars kan energianvändningenföljas upp med stickprov.Data kommer bl.a. att tas fram genom ENER-

MIS, ett databaserat verktyg som gör det möjligtför privata och offentliga arbetsställen att beräk-na och redovisa sina energirelaterade miljöemis-sioner.

3.3.2 Upphandlad miljömärkt el i kWh / totalt upphandlad el i staden.


Kommentar: Att handla upp miljömärkt el är ettsätt att miljöanpassa elanvändningen. Informa-tion om upphandlad miljömärkt el fastställs medhjälp av enkäter till användare.

3.2 Minst 80 procent av använda bränslen för produktion av fjärrvärme ska vara förnybara.

Det är positivt att fjärrvärmen byggs ut. Fossila bränslen kan ersättas med bland annat biobränslen. Stadens viktigaste roller är i egenskap av markägare,kund och delägare i AB Fortum Värme. Bränslevalet styrs dock till stor del av statliga skatter.

Energianvändningen i Stockholm ökar. Övergång till fjärrvärme, effektiviseringar och besparingar minskar utsläppen av skadliga ämnen. Miljömärkt el minskarmiljöpåverkan.

Upprustning av panncentraler och blockcentraler, installation av värmepumpar,isolering och tätning av byggnader, bättre styrning av värme och ventilation samtenergisnålare belysning är exempel på effektiviseringar.

Energieffektiviseringar är ofta lönsamma men har inte genomförts i tillräck-lig omfattning.


15%

60%25%

El till värmepumparoch elpannor

Fossila bränslen,kol och olja

Biobränsle, spillvärme,sjövärme

Källa: AB Fortum Värme

3.3 Energianvändningen för el och uppvärmning inom stadens egen verksamhet ska miljöanpassas och minska med tio procent per invånare. Andelen miljömärkt el ska öka.

27

3.4.1 Energianvändningen totalt per invånare och år.

ENERGIANVÄNDNING TOTALT PER INVÅNARE 1996 –1998.


Kommentar: Nyckeltalet visar trenden för energi-användningen per invånare i Stockholm. Datahämtas från energibolagen och SCB. Se ävennyckeltal 3.1.1.

3.4.2 Andel hushåll med miljömärkt el.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp hur stor delav hushållen i Stockholms stad som har valt miljömärkt el, vilket visar invånarnas medvetenhetoch kunskap om miljömärkt el men även utbudetoch marknadsföringen av denna.

Data hämtas från Stockholms medborgarenkätvilken skickas ut till slumpmässigt utvalda invånarei Stockholms stad.

3.4 Företag och hushåll ska miljöanpassa och minska sin energianvändningmed fem procent per invånare.

Staden måste skapa förutsättningar för att uppnå målet eftersom det omfattaraktörer utanför stadens verksamhet.

Individuell mätning och debitering av värme och varmvatten är en drivkraftför att hushålla med energi.

Enligt EG:s direktiv för rationellt utnyttjande och bevarande av energin (SAVE)ska medlemsstaterna utarbeta och genomföra program inom ett antal verksam-hetsområden för att minska sina koldioxidutsläpp och förbättra energieffektiviteten.


22500

22000

21500

21000

20500

20000

195001996 1997 1998

kWh/inv

29

Staden ska erbjuda stockholmarna en attraktiv och hälso-sam utomhusmiljö. Mark och vatten ska planeras ochskötas på ett ekologiskt hållbart sätt. Grön- och blåytorska bevaras som viktiga rekreationsområden och ge förut-sättningar för en rik biologisk mångfald. Allmänheten skainformeras om och uppmuntras till att besöka och vistasi parker och naturområden. Kunskapen om konsekven-serna av övergödning på mark ska öka.


Biologisk mångfald och grönområden

4:1 Skötseln av naturliga och kulturpräglade biotoperska ge en ökad biologisk mångfald. Skötseln skavara ekologiskt inriktad och anpassas till skyddsvärdaarter enligt ArtArken.

4:2 Exploatering av obebyggda markoch vatten-områden ska kompenseras med likvärdig natur i närområdet.

4:3 Ingen exploatering ska ske i följande mark- ochvattenområden:– de 13 områden som utreds för naturskydd,– biotoper, biologiska spridningsvägar, buffertzoner

och rekreationsytor som är särskilt värdefulla,– livsmiljöer för skyddsvärda arter enligt ArtArken.

Mark och Vatten

4:4 Förorenade marker ska kartläggas och sanering skapåbörjas. Spridning av föroreningar ska förhindras.

4:5 Föroreningar till mark, yt- och grundvatten ska minska.

4:6 Föroreningar i dagvattnet ska förebyggas så att föroreningar minimeras.

4:7 En strategi för att minimera utsläpp av övergödandeämnen tas fram.

Mål 4 Ekologisk planering och skötsel

Nationella miljökvalitetsmålNio av de nationella målen kny-ter an till stadens miljömål omEkologisk planering och skötsel.Dessa är God bebyggd miljö,Levande sjöar och vattendrag,

Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kustoch skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap,Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet samt Ingenövergödning.

MiljöpåverkanEkologisk planering och skötsel omfattar främst biolo-gisk mångfald samt mark och vatten.

Biologisk mångfald och grönområdenStockholms biologiska mångfald påverkas främst avexploatering, ogynnsam skötsel och kemisk belastning,varav exploatering är det allvarligaste problemet.

De viktigaste åtgärderna för att öka mångfalden i stadens natur är att:

– kulturpräglade biotoper såsom ängar, betesmarker, våtmarker m.m. återskapas, restaureras och betaseller slås,

– skogsbestånd och parker har träd med olika åldrar och skiktning samt mer kvarliggande död ved.

Exploatering för bostäder, arbetsplatser och infrastrukturgör stora ingrepp och minskar livsrum och spridnings-vägar för växter och djur. Fler stockholmare måste dela

på allt färre och mindre grönområden.Kemisk påverkan måste ner i halter så att de käns-

ligaste arterna kan leva i livskraftiga bestånd.

Mark och vattenStockholms vattenområden förorenas av trafik, industri-er, bebyggelse, spillvatten och kemikalier. Grundvatten-kvaliteten samt nivån påverkas av tunnlar, bebyggelse ochinfiltration. Förorenat vatten når sjöar och vattendrag.

Metaller, oljor, organiska miljögifter och närings-ämnen från en rad olika utsläppskällor förorenar bådemark och vatten.

Åtgärder som minskar föroreningarna redan vid käl-lorna är långsiktigt hållbart och mest kostnadseffektivt.I ett kortare perspektiv måste i första hand dagvattnetrenas, framför allt där halterna av föroreningar ärhöga och i närheten av känslig miljö.

Stadens ansvarNaturmarkerna sköts av stadsdelsnämnderna. Viktigaaktörer för markoch vattenområden är även Gatu-och fastighetsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden ochStockholm Vatten.

Övriga aktörerSamarbete med olika byggföretag samt Vägverket,Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret ochlänets övriga kommuner, är viktigt för att nå målen.

Allmänhetens medverkan är också viktig. Besökare iparker och naturområden kan uppmärksamma art-förekomster och skötselbehov och bidra till en ökadgrad av bevarande och uppskattning av dessa områden.

30 Mål 4 Ekologisk planering och skötsel

Begrepp som används i avsnittetBiotop: Rumsligt avgränsat område med enhetlig miljö vad gäller markbeskaffenhet, lokalklimat, flora och fauna.Blåyta: Ytvattenområde som har biologiskt innehåll. Här avses sjöar, vattendrag och mindre vattensamlingar.Buffertzon: Grön- eller blåyta som skyddar biologiskt variationsrika områden mot påverkan från störningar eller som utgör en tillfällig uppehållsort för djur och växter.Dagvatten: Regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar ut i sjöar eller vattendrag. Detta gäller inte till Saltsjön eller till reningsverken.Ekologiskt inriktad skötsel: Skötsel som på platsen i fråga gynnarmångfalden av vilda djur och växter.ESKO: Ekologiskt Särskilt Känsliga Områden ska enligt Miljöbalken skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. I Stockholm har följandemiljöer hittills pekats ut: vegetationsklädda stränder, våtmarker, små vatten-drag, gamla ädellövträdsbestånd, äldre barrträdsbestånd samt livsmiljöer för hotklassade arter.

Grönområde: Större sammanhängande grönyta.Grönyta, grönmark: Vegetationsklädd markyta.Naturmark: Grönytor som domineras av vilda växt- och djurarter.Olikåldrighet och skiktning: Variation i busk- och trädbestånd vad gäller ålder och struktur.Parkmark: Grönytor som domineras av anlagd topografi och vegetationmed rekreations- eller estetiska syften.Skiktning: Variation i busk- och trädbestånd vad gäller struktur.Skyddsvärda arter: De arter som kartläggs inom arbetet med ArtArken – Stockholms artdataarkiv. Som skyddsvärda ingår dels alla nationellt hot-klassade arter, dels ett antal arter som bedömts lokalt/regionalt skyddsvärda.Spridningsväg: Grön- eller blåyta som möjliggör spridning för djur och växter. Binder samman biologiskt variationsrika områden till ett ekologisktfungerande nätverk.”Särskilt värdefull”: I anslutning till begreppen Biotop, Spridningsväg, Buffertzon och Rekreationsyta kräver en kommunövergripande bedömningfrån fall till fall där Grönkartan, ArtArken, Biotopkartan, ESKO-kartan ochandra befintliga ekologiska underlag vägs samman.

31


Ogynnsam skötsel har troligen påverkat cirka 80 procent av de nationellt hotade artersom har försvunnit ur kommunen (ArtArken 1999). Restaureringar av biotoper och enspecialanpassad skötsel ska vända trenden.

För att utveckla biologisk mångfald bör man i skogsbestånd och parker ha träd avolika åldrar och skiktning och låta mer död ved ligga kvar. Information på dessa platserär viktigt för att öka allmänhetens förståelse.

Till kulturpräglade biotoper hör t.ex. ängar, betesmarker, våtmarker m.m. Härbehövs många gånger restaurering, återskapande och en specialanpassad skötsel,t.ex. i form av bete eller slåtter med upptag.

Miljöövervakningssystemet Öppna gräsmarkernas arter (ÖGA) följer upp förekom-sten av arter som gynnas av bete och slåtter och ger ett bra kvitto på skötseln. Kost-nader för mer intensivt skötta områden kan kompenseras av mer extensiv skötsel imånga skogsområden.

De viktigaste aktörerna inom staden är kommunfullmäktige, Gatu- och fastighets-nämnden, stadsdelsnämnderna, Miljö- och hälsoskyddsnämnden samt Stadsbygg-nadsnämnden.

Staten kan agera via Kungliga Djurgårdsförvaltningen och Länsstyrelsen.Bland övriga aktörer finns allmänheten, länets övriga kommuner samt olika föreningar.

4.1.1 Andel öppen gräs- och våtmark med bete ellerslåtter / total yta gräs- och våtmark.


Kommentar: System för periodisk uppföljningmåste utvecklas och utgångsdata behöver tas fram.

4.1.2 Areal per år av återskapade och restaureradeängar, betesmarker, våtmarker och andrakulturpräglade biotoper.


Kommentar: Biotopkarteringen, BUS-projektet,enkätuppgifter från stadsdelsförvaltningarna ochGatu- och fastighetskontoret sammanställs avMiljöförvaltningen.

Utgångsdata är Biotopkarteringen (1998) kom-pletterad med dokumentation från BUS-projektetoch andra initiativ.

4.1.3 Andel gatu- och parkingenjörer, Agenda 21-samordnare och entreprenörer som utbildas iekologisk skötsel av natur- och parkmark per år.


Kommentar: BUS-projektets skötselutbildningutgör datakälla.


4.1 Skötseln av naturliga och kulturpräglade biotoper ska ge en ökad biologisk mångfald. Skötseln ska vara ekologiskt inriktad och anpassas till skyddsvärda arter enligt ArtArken.

32

4.2.1 Yta per år där kompensationsåtgärder utförts /total yta som tagits i anspråk.


Kommentar: Metodutveckling är påbörjad. Förslagtill system för uppföljning utarbetas i samarbetemed Stadsbyggnadskontoret. Miljöförvaltningensammanställer data.

4.2 Exploatering av obebyggda markoch vattenområden ska kompenseras med likvärdig natur i närområdet.

Kompensationsåtgärder bör genomföras när ett grönområde tas i anspråkför ny bebyggelse eller infrastruktur. En huvudprincip är att försökaersätta de värden och funktioner som annars går förlorade. Exempelvis kanman förstärka en artfattig grönyta, som tas i anspråk, med trädplanteringari de delar som inte bebyggs.

4.3 Ingen exploatering ska ske i följande markoch vattenområden:– de 13 områden* som utreds för naturskydd, – biotoper, biologiska spridningsvägar, buffertzoner och rekrea-tionsytor som är särskilt värdefulla,

– livsmiljöer med skyddsvärda arter enligt ArtArken.

Delmålet omfattar inte alla grön- och blåytor i staden, utan syftar till attsäkerställa de värdefullaste. De variationsrika, större markoch vatten-områdena utgör basen för Stockholms biologiska mångfald. Fortfarandenaggas dessa i kanten av exploatering. För att inte isolera de större om-rådena måste det däremellan finnas rika biotoper, spridningsvägar ochbuffertzoner som underlättar djurens och växternas möjlighet att överleva.Även utanför den traditionella naturmarken finns livsmiljöer för skydds-värda arter att ta hänsyn till.

Grönområden bör vara bullerskyddade och lätt tillgängliga, även för handikappade. Planeringen bör sträva mot att de flesta stockholmareska ha ett naturområde i sin närhet.

Det är viktigt att följa upp exploateringens påverkan på ekologiska värden.För detta krävs metodutveckling.

Kommunfullmäktige, Stadsbyggnadsnämnden, Gatu- och fastighets-nämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsdelsnämnderna är de viktigaste aktörerna inom staden.

Därutöver är även andra kommuner i regionen, Länsstyrelsen samtintresseföreningar och allmänhet viktiga intressenter.


*Naturområden där områdesskydd utreds enligt KF-beslut samt Översiktsplan: Områdena är Grimsta-Blackeberg, Flatenområdet, Järva friområde, Kyrkhamn-Lövsta,Norra Djurgården, Södra Djurgården, Hammarbyskogen och Nacka friluftsområde, Årstaskogen och Årsta holmar, Sätraskogen, Älvsjöskogen, Farstanäset, Rågsveds friområde och Fagersjöskogen.

33

4.3.1 Antal inrättade naturreservat per år.


Kommentar: Uppföljning av kommunfullmäktige-beslut. Tre reservat har bildats sedan 1995.Medelvärdet för programperioden jämförs medtidigare och kommande perioder.

4.3.2 Areal mark per år som skyddas enligt Miljö-balken.


Kommentar: Uppföljning av kommunfullmäktige-beslut.

Utgångsdata är tidigare bildade och pågåendeområdesskydd (2002). Medelvärde för program-perioden jämförs med tidigare och kommandeperioder.

4.3.3 Yta per år som detaljplaneläggs för bebyggelse*eller infrastruktur** i område där skydd utredseller område med biotoper, biologiska sprid-ningsvägar, buffertzoner och rekreationsytorsom är särskilt värdefulla.


Kommentar: Metodutveckling är påbörjad. Förslagtill system för uppföljning utarbetas i samarbetemed Stadsbyggnadskontoret. Miljöförvaltningensammanställer data.

4.3.4 Antal skyddsvärda artförekomster som för-svunnit per år på grund av exploatering.


Kommentar: Datakälla är ArtArken, fältkontrolleroch detaljplaner. Avstämning sker vartannat årunder programperioden.

Utgångsdata i ArtArken år 2002 ska jämförasmed genomförda detaljplaner under program-perioden.

4.3.5 Andel personer som besöker och vistas i parkeller naturområde nära (inom 500 m) bostaden(en eller flera gånger i veckan).


Kommentar: Nyckeltalet följer upp omfattningenav invånarnas besök och vistelse i parker ochnaturområden i stadsmiljön. Det ger även en bildav invånarnas intresse av och närhet till natur ochparker.

Data tas från Stockholms medborgarenkätvilken skickas ut till slumpmässigt utvalda invånarei Stockholms stad. Uppföljningen kopplas tillStadsbyggnadsnämndens arbete med Stockholmsgrönkarta.

4.3.6 Antal besök per m2 park- och naturmark per år inom stadsdelsområdet.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp invånarnasvistelse i parker och naturområden inom sittstadsdelsområde i förhållande till omfattningenav park- och naturmark. Uppföljningen kopplastill Stadsbyggnadsnämndens arbete med Stock-holms grönkarta.

Besök och vistelse i park- och naturområdenbidrar till bevarandet. Samtidigt kan antaletbesökare påverka områdenas kvaliteter.

Frekvensen antyder risker för slitage och behovav skötsel för att upprätthålla områdenas kvaliteter.

Data tas fram via observationsstudier ochbesöksräkningar i parkerna.


*Bebyggelse – kvartersmark planlagd för bostadsändamål, kontor eller industri. **Infrastruktur – allmän platsmark planlagd för gatumark, väg och spår.

34

4.4 Förorenade marker ska kartläggas och sanering ska påbörjas. Spridning av föroreningar ska förhindras.

Staden har en miljöskuld i form av förorenade områden som byggts upp underett industriellt sekel. Föroreningarna utgör ett hot mot människors hälsa och motmiljön.Den förorenade marken måste behandlas när marken nyttjas, så att föroreningarna inte sprids till grund- och ytvatten.

4.5 Föroreningar till mark, yt- och grundvatten ska minska.

Allt vatten ingår som en helhet i den hydrologiska cykeln. Föroreningar som intebryts ner i marken transporteras vidare till sjöar och vattendrag. Vattenlösliga föro-reningar kan sjunka genom jordlagren ner till grundvattennivån så att dricks-vattenkvaliteten påverkas. För att hindra nya föroreningar att nå mark, yt- ochgrundvatten är det viktigt att komma åt både punktkällor (t.ex. industrier) ochdiffusa källor. Vattenlösligt vägsalt är ett exempel på en diffus källa. Saltet trängerner och förorenar grundvattnet. Hög salthalt skadar både växter, djur, metall ochbetong. Saltningen bör kunna begränsas till särskilt angelägna platser som broaroch viadukter.

4.6 Föroreningar i dagvattnet ska förebyggas så att föroreningar minimeras.

Regn- och smältvatten från stadens hårda ytor rinner ofta, direkt eller via dagvatten-ledningar, ut i sjöar och vattendrag. Dagvattnet innehåller lösta föroreningar och näringsämnen.

Vattenprogram för Stockholm – sjöar och vattendrag, innehåller mål, åtgärder och prioriterade vattenområden. Målet är att bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten.

Den långsiktigt hållbara lösningen är att hantera föroreningarna vid källan.Punktkällor och diffusa källor står tillsammans för den sammanlagda tillförseln avolika ämnen till vattenmiljöerna. Delmålen under Miljöeffektiva transporter och Säkravaror bidrar till att förebygga spridning av diffusa föroreningar till dagvattnet.

Dagvatten från trafikleder och mark med miljöfarlig verksamhet innehåller

4.4.1 Andel nybebyggd mark där markföroreningundersöks / total nybebyggd mark.


Kommentar: Undersöks genom kvoten bygglovmed och utan markundersökning. Stadsbyggnads-nämnden är ansvarig men Miljöförvaltningenbehöver bidra med uppgifter.

4.4.2 Andel nybebyggd mark med markföroreningsom åtgärdas / total nybebyggd mark medkonstaterad markförorening.


Kommentar: Nyckeltalet kompletterar 4.4.1. Detvisar om åtgärder vidtagits där markföroreningkonstaterats.

4.5.1 Mängd salt per år som används vid halkbe-kämpning (ton).


Kommentar: Ansvariga aktörer är Gatu- ochfastighetsnämnden, stadsdelsnämnderna ochVägverket. Gatu- och fastighetskontoret ansvararför att sammanställa uppgifterna.


35

4.7 En strategi för att minimera utsläpp av övergödande ämnen tas fram.

Vattenmiljöerna i Stockholm har olika naturliga förutsättningar avseende över-gödning beroende på om det är sjöar eller skärgårdsmiljö med bräckt vatten.Även markmiljöerna kan påverkas av en förhöjd näringsstatus med förändringari floran som följd. Övergödande ämnen når också grundvattnet på sikt. I Stock-holms vattenmiljöer är övergödningen en av de större vattenvårdsproblementillsammans med miljögifter.

Sedan 1995 finns Vattenprogram för Stockholm – sjöar och vattendrag somär stadens övergripande program för vattenvårdsarbete. Programmet innehållermål, åtgärder och prioritering. En utveckling av detta arbete har skett i Vatten-program 2000 som innehåller genomförda åtgärder, allmänt faktaunderlag samt faktablad för respektive vattenområde. Arbetet fortsätter med framtagande av ensamlad strategi för Stockholms vattenarbete som kommer att redovisas under2004.

Allvarliga effekter av övergödning är effekter på biologisk mångfald och männi-skors hälsa. Även estetiska värdet av vattenmiljöerna påverkas med ökad grumlighet och effekter på produktionsförmågan vilket kan ge ekonomiska kon-sekvenser. Blågrönalgblomning (cyanobakterier) kan skada människor, husdjuroch övriga organismer. Utöver förgiftningssymptom och hudirritationer geralgblomningarna också sämre dricks- och badvatten.

Mälaren är stadens dricksvattentäkt och Saltsjön är recipient för stadens treavloppsreningsverk (Henriksdal, Bromma och Loudden). Belastningen påStockholms småsjöar, Mälaren, vattendrag och Saltsjön har minskat under den

störst mängd föroreningar. För att bevara känsliga vattenmiljöer måste dagvattenfrån dessa markytor renas.

Stockholm Vatten har fått stadens uppdrag och helhetsansvaret för att renaoch avleda dagvattnet från stadens mark och anläggningar, utifrån Miljöbalkenskrav och stadens strategi för dagvatten.

Vägverket har ansvar för de större trafiklederna. Andra viktiga aktörer är de före-tag som bedriver miljöfarlig verksamhet.

4.6.1 Vägyta med mer än 15 000 fordon per dygn därdagvattnet renas / total vägyta som trafikerasmed mer än 15 000 fordon per dygn.


Kommentar: Med vägyta avses den yta somingår i vägar och trafikleder med en trafikintensitetsom överstiger 15 000 fordon/dygn inom områdensom avvattnas direkt till ytvattenrecipienter.

4.6.2 Markyta med miljöfarlig verksamhet varifråndagvatten renas innan det leds till ytvatten-recipient / total markyta med miljöfarlig verk-samhet inom ytvattenrecipienternas tillrinnings-områden.


Kommentar: Med markyta avses den mark somavvattnas direkt till ytvattenrecipienter.

Uppgifter om den mark som avvattnas tillavloppsreningsverken är bristfällig (cirka 50 procent av markytan i staden).

Uppgifterna om total markyta med miljöfarligverksamhet inom duplicerade områden i staden,finns tillgängligt i Vattenprogrammets GIS-kartoröver tillrinningsområden till sjöar och vattendrag.


36

senaste 30-årsperioden till följd av en lång rad genomförda åtgärder.Den påverkan som kvarstår består av diffusa utsläpp av kväve och fosfor till

mark och vatten där markanvändningen har stor betydelse. Spridning av kväveoch fosfor sker också via avloppsslam, avloppsvatten och avfall. Likaså bidrarMälarens vatten som rinner ut i Saltsjön. Vägtrafiken är den helt domineradekällan till utsläpp av kväveföreningar till luft.

4.7.1 Genomsnittlig procentuell förändring av total-fosforhalten i Laduviken, Judarn, Kyrksjön,Råcksta Träsk, Trekanten, Flaten per år.


Kommentar: Dessa sjöar ligger inom stadensgränser. De flesta vattenområdena delar stadenmed grannkommunerna.

Nyckeltalen beräknas på en genomsnittligprocentuell förändring för den senaste femårs-perioden.

4.7.2 Genomsnittliga beräknade bräddmängder tillMälaren per år.


Kommentar: Bräddningar sker från kombineratledningsnät och innehåller spill- och dagvatten.Bräddade mängder är avhängigt väderförhållanden.

P.g.a. årlig variation av regnmängder beräk-nas den genomsnittliga bräddmängden för densenaste tioårsperioden.


37

Mål 5 Miljöeffektiv avfallshantering

Avfall och sopor är resurser på fel plats. Att hushålla medmaterial, råvaror och energi bidrar till en ekologiskt ut-hållig värld. Mängden avfall per invånare ska minska.Stockholmarna ska erbjudas en väl utbyggd avfallshante-ring med hög kvalitet och servicegrad. Källsortering ochåtervinning ska uppmuntras. All avfallshantering ska varamiljöanpassad och särskilt det farliga avfallet ska sorterasut på ett miljöriktigt sätt. Kunskapen ska öka om Stock-holms totala avfallsflöde.


5:1 Hushåll och verksamheter ska erbjudas goda möjlig-heter att sortera ut farligt avfall. Miljö- och hälsofarligaämnen från det farliga avfallet ska inte läcka ut i miljön.

5:2 EU:s avfallshierarki ska tillämpas för en miljöanpas-sad avfallshantering.

5:3 System för effektivare källsortering och hämtning,inklusive organiskt avfall, ska skapas inom staden.

5:4 Näringen i avloppsslammet ska tas tillvara bättre.Senast år 2006 ska minst 50 procent av fosforn i slammet återföras till kretsloppet.


Nationella miljökvalitetsmålDet nationella miljömålet Godbebyggd miljö knyter an till stadens miljömål om Miljö-effektiv avfallshantering. Detfinns även kopplingar till flera

andra miljökvalitetsmål.

MiljöpåverkanAvfallshanteringen påverkas av nya bestämmelser bl.a. föravfallsdeponering, bestämmelser för avfallsförbränning,utökat producentansvar och en ny miljöorienteradproduktpolitik.

De nya styrmedlen avser att minska resursförbruk-ningen och mängden avfall. Därmed förbättras villkorenför människors hälsa och för miljön.

I Stockholm ökar folkmängden och samtidigtmängden avfall. Mellan åren och ökademängden hushållsavfall med cirka tio procent.

En miljöanpassad avfallshantering förutsätter attdet finns goda möjligheter till källsortering. Stadenssystem för källsortering behöver byggas ut, framföralltför farligt avfall men även för icke brännbart avfall,grovavfall samt elektriskt och elektroniskt avfall (EEA),som från juli omfattas av producentansvaret.

År 2005 träder ett deponiförbud för organisktavfall i kraft. Deponeringsförbudet kommer att ställastörre krav på kapacitet för behandling av organisktavfall. I dagsläget är det brist på behandlingskapaciteti Stockholmsregionen.

I Stockholm fanns år endast en anläggningför slutbehandling av avfall. Mycket avfall, främst från

företag och andra verksamheter, transporteras därförbort från staden.

Nästan allt hushållsavfall förbränns i Högdalenskraftvärmeverk. Under år eldades ton somresulterade i ton slagg. Fraktionen ej brännbart ochfarligt avfall som följer med till Högdalen måste minska.I stadens tre reningsverk bildas stora mängder avlopps-slam. Mer slam än hittills bör kunna utnyttjas som växt-näring. År hamnade procent av allt slam pådeponi.

En god kännedom om avfallsflödena är en förut-sättning för en god avfallsplanering. Administrativasystem för att samla in avfallsstatistik behöver utarbetas.Framförallt behövs mer kunskap om mängder, fraktioneroch miljöeffekter från det avfall som staden inte hanterareller har rådighet över.

Vidare kan informationen till hushåll och verksam-heter byggas ut.

Stadens ansvarStaden kan styra över det avfall som produceras i denegna verksamheten. Staden har även stort inflytande överhushållsavfallet bl.a. genom kommunstyrelsen, Renhåll-ningsnämnden, Stockholm Vatten, Stadsbyggnads-nämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och stads-delsnämnderna.

Övriga aktörerFör att nå målen för avfallet från övriga verksamhetermåste flera aktörer medverka.

Viktiga aktörer är energibolagen, materialbolagen,El-Kretsen AB, verksamheter, fastighetsägare och hus-hållen.

39Mål 5 Miljöeffektiv avfallshantering


Allt farligt avfall måste sorteras och hanteras så att spridningen av miljöfarliga ämnenminimeras i alla led, från avfallsproducenten till behandlingsanläggningen. Miljö-stationerna för hushållen var år 2002 för få och svåra att nå utan bil. I Stockholm finnsmottagning av el-avfall från företag på återvinningscentraler och av oljerester påLoudden. Företag som själva vill transportera annat farligt avfall än elektronik och oljaär hänvisade till mottagare utanför kommunen. Ett sätt att öka utsorteringen av farligtavfall skulle kunna vara att förbättra servicen för företag med små mängder farligt avfall.

Renhållningsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden,Gatu- och fastighetsnämnden, stadsdelsnämnderna, fastighetsägare, verksamheteroch hushållen är viktiga aktörer.

5.1.1 Insamlad mängd farligt avfall från hushållenper år.

TOTAL INSAMLAD MÄNGD FARLIGT AVFALL FRÅN HUSHÅLLEN (TON)

Ansvarig: Renhållningsnämnden

Kommentar: Nyckeltalet beskriver den insamlademängden farligt avfall från hushållen i Stockholm.

5.1.2 Andel hushåll som källsorterar sitt farliga avfall.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp hur stor del avhushållen i Stockholms stad som källsorterar sittfarliga hushållsavfall i olika fraktioner. Det anger även invånarnas medvetenhet och kunskap omfarligt avfall och kännedom om Stockholms system för insamling av farligt hushållsavfall.


5.1.3 Insamlad mängd farligt avfall från verksam-heter per år.


Kommentar: Uppgifterna om mängden farligt avfallfrån verksamheterna i Stockholm är bristfälliga.Uppgifterna kommer eventuellt att kunna erhållasfrån renhållningsbolagen och från Nationelltkretsloppsregister i Sverige.

19991997 1998

199

209

230

180

185190

195

200205

210

215

220225

230235

5.1 Hushåll och verksamheter ska erbjudas goda möjligheter att sortera ut farligt avfall. Miljö- och hälsofarliga ämnen från det farliga avfallet ska inte läcka ut i miljön.

Källa: Renhållningsförvaltningen


5.2 EU:s avfallshierarki ska tillämpas för en miljöanpassad avfallshantering.

EU:s avfallshierarki innebär att avfallet behandlas i följande prioritetsordning:1) avfallsminimering, 2) återanvändning, 3) materialåtervinning, 4) energiutvinning,5) deponering. Hierarkin bör styra behandlingsmetoderna för avfallet, dock medreservationen att den inte alltid är förenlig med största miljönyttan. Forskning och utveckling måste följas. Det bör också finnas alternativ till avfallsförbränning. Nyabehandlingsanläggningar bör planeras i samverkan på regional nivå, liksomutformning av system för källsortering och avlopps- och slamhantering.

Det primära målet är att minska den totala mängden avfall. Möjligheten att styraden mängd avfall som produceras i samhället är begränsad. Staden kan åtminstoneminska avfallsmängden i den egna verksamheten och verka för återbruk samtsprida information.

Renhållningsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, energibolagen, grann-kommunerna och Kommittén för Regional Avfallssamverkan i Stockholms län är viktiga aktörer.

5.2.1 Totalt insamlad mängd avfall per år (kg/invånare).


Kommentar: Studier av storleken på avfallsflödeti Stockholm samt vilka fraktioner som ingår i flödetär en förutsättning för en god avfallsplaneringinom staden. Idag saknas tillförlitlig statistik ochdet är endast möjligt att göra grova uppskattningarav det totala avfallsflödet i staden. Framförallt ärdet svårt att få tillförlitliga uppgifter om vilka avfalls-mängder verksamheterna i Stockholm årligen pro-ducerar. Under år 1999 producerades cirka 460 kghushållsavfall per invånare i Stockholm.

Rutiner för att följa upp detta nyckeltal måsteutarbetas.

5.2.2 Mängd hushållsavfall som energiutvinns, depo-neras eller källsorteras per år.

HUSHÅLLSAVFALL 1999 (TON)


Kommentar: 235 840 ton hushållsavfall gick tillförbränning år 1999. Sammanlagt 82 731 tonhushållsavfall gick på deponi år 1999, varav 58 960 ton slagg och aska från avfallsförbrän-ningen.

80 434 ton hushållsavfall källsorterades underår 1999, se vidare 5.3.1.

Biologiska behandlingsmetoder för organiskthushållsavfall saknas inom staden. Matavfall frånrestauranger och storkök i Stockholm samt mat-avfall från hushåll på Södertörn rötas vid en för-söksanläggning i Sofielund, Huddinge. När ellerom anläggningen byggs ut till full skala varoklart år 2003.

5.2.3 Antal hushåll och verksamheter som anmält att matavfall komposteras per år.


Kommentar: Cirka 100 kompostanmälningargjordes år 2000 och 120 år 2001. Under år 2002nära fördubblades antalet kompostanmälningartill knappt 220.

5.2.4 Andel hushåll som komposterar sitt matavfall.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp hur stor del avhushållen i Stockholms stad som källsorteraroch komposterar sitt matavfall. Det anger äveninvånarnas kunskap om kompostering.


235840

82731 80434

250000

200000

150000

100000

50000

0förbränning deponi källsorterat

41Mål 5 Miljöeffektiv avfallshantering

5.3.1 Mängd källsorterat avfall från hushållen per år.

KÄLLSORTERAT AVFALL FRÅN HUSHÅLLEN 1999 (TON).


Kommentar: Insamlade mängder vid återvinnings-stationerna, återvinningscentralerna samt miljö-stationerna, år 1999.

Förpackningsavfallet omfattar wellpapp ochkartong, glas, metall samt plast.

Vid årskiftet 1999–2000 gick det en miljöstation påcirka 37 200 invånare. Varje återvinningsstationtog emot avfall från i genomsnitt cirka 2 700 invå-nare i Stockholm.

Nyckeltalet ger en översikt av hushållens totalamängd utsorterat avfall, vilket i sin tur ger en bildav hushållens arbetsinsats och bidrag till Stock-holms resurshushållning.

5.3.2 Andel hushåll som ofta eller alltid källsorterarsitt avfall.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp hur stor del av hushållen som ofta eller alltid källsorterar sitthushållsavfall i olika fraktioner. Det anger äveninvånarnas medvetenhet och kunskap om material-återvinning och kännedom om Stockholms åter-vinningssystem. De fraktioner som avses är tid-ningar, förpackningar, returburkar och returflaskor.


5.3 System för effektivare källsortering och hämtning, inklusive organisktavfall, ska skapas inom staden.

Återanvändning av material som råmaterial för nya produkter och tjänster innebär en ökad resurshushållning. Energiåtgång och miljöpåverkan minskar jämfört med pro-dukter från nya råvaror. Sortering av avfall minskar avfallshanteringens miljöeffekter.

Servicenivån för källsortering var år 2001 otillräcklig, särskilt för funktionshindradeoch invånare utan bil. Miljöstationerna är för få, och saknas helt för företag och andraverksamheter. Ett försök med en mobil miljöstation startade under hösten 2002 i någraområden i staden för att underlätta hushållens inlämning av farligt avfall.

2002 fanns endast tre återvinningscentraler för skrymmande avfall, trädgårdsavfall och farligt avfall. En fjärde återvinningscentral är under projektering (2003). Förpack-ningsavfall och returpapper, som omfattas av producentansvar, kunde lämnas vidåtervinningsstationerna. El-avfall (elektriska och elektroniska produkter) omfattas sedan 1 juli 2001 av producentansvar och kunde lämnas in vid fyra mottagningsplatser.

Bättre källsortering skulle sannolikt minska mängden ej brännbart och farligt avfall till Högdalen, vilket är positivt både förbränningstekniskt och för miljön. Kommun-styrelsen hade 2001 initierat en förstudie för bättre källsortering. Syftet är att hitta fungerande alternativ till återvinningsstationerna och mer fastighetsnära källsortering.

Mer information till verksamheter och hushåll behövs för en förbättrad avfalls-hantering.

Renhållningsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stadsbyggnads-nämnden, Gatu- och fastighetsnämnden, stadsdelsnämnderna, fastighetsägare, verksamheter, materialbolagen och El-Kretsen AB är viktiga aktörer.

58427

14521

3672 2471 839 274 230

70000

60000

50000

40000

30000

20000

10000

0

tidningar

förpackningarskrot

kompost/rötning

kylmöbler

batterier

farligt avfall

Källa: Renhållningsförvaltningen


5.4 Näringen i avloppsslammet ska tas tillvara bättre. Senast år 2006 ska minst50 procent av fosforn i slammet återföras till kretsloppet.

Det är svårt att avsätta slammet från stadens reningsverk. Hur slammets näring bättre ska kunna utnyttjas måste utredas och beslutas. Tekniska metoder måsteutvecklas för utvinning av fosfor och för rening av slam i reningsverken.

Stockholm Vatten, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, verksamheter och hushållär viktiga aktörer.

5.4.1 Årsmedelhalt mg per kg torrsubstans (TS) slamav Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, Ag och Zn.

TUNGMETALLHALTER I SLAM I HENRIKSDAL OCH BROMMA RENINGSVERK, 1999


Kommentar: Slammets tungmetallhalter i Hen-riksdal och Bromma reningsverk år 1999. I dia-grammet redovisas utgångsdata för år 1999 somjämförelse för resten av programperioden.

5.4.2 Årsmedelhalt mg per kg torrsubstans (TS) slamav 4-nonylfenol, toluen, PCB och PAH.

ORGANISKA ÄMNEN I SLAM I HENRIKSDAL OCH BROMMA RENINGSVERK 1999


Kommentar: Slammets halter av organiska ämneni Henriksdal och Bromma reningsverk år 1999.I diagrammet redovisas utgångsdata för år 1999som jämförelse för resten av programperioden.

5.4.3 Mängd fosfor återförd till kretsloppet / total producerad mängd fosfor.

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR SLAM PRODUCERAD I HENRIKSDAL, BROMMA OCH LOUDDENS RENINGSVERK, 1999


Kommentar: Diagrammet visar användnings-områden för slam producerad i Henriksdal,Bromma och Louddens reningsverk, år 1999.

Sammanlagt 68 700 ton rötat och avvattnatslam producerades vid reningsverken, år 1999.

Slammet innehöll 622 ton fosfor (Tot-P). 26procent av den producerade slammängden åter-fördes till kretsloppet, d.v.s. användes i jordbruket(14 procent) eller mellanlagrades för jordbruk(12 procent).

100

0

200

300

500

400

600

700

Henriksdal

Bromma

mg/kg torrsubstans

bly

kadmiumkoppar

krom

kvicksilvernickel

silver zink

15

0

25

Henriksdal

Bromma20

10

5

4-Nonylfenol Toluen PCB summa PAH summa

mg/kg torrsubstans



30000

25000

15000

20000

10000

0

deponi

anläggningsjord

jordbruk

mellanlagring

jordtillverkning

5000


43

Mål 6 Sund inomhusmiljö

Bostäder i Stockholm ska vara hälsosamma, miljöanpas-sade och trivsamma. En bra bostad är fri från buller, fukt,skadliga emissioner och radon. Nya bostäder ska ha ensund inomhusmiljö och byggas enligt stadens ekologiskaprogram. Hushållens kunskaper om riskfaktorer i inom-husmiljön ska öka.


6:1 Bostäder ska omfattas av program för arbete medriskfaktorer i inomhusmiljön.

6:2 Fuktdimensioneringsprogram för nybyggnad,ombyggnad och förvaltning ska tillämpas.

6:3 Antalet fuktskador ska minska till 40 procent av2002 års nivå.

6:4 All ventilation ska minst uppfylla normerna för godluftkvalitet. Barns miljöer ska prioriteras.

6:5 I förskolor och skolor ska anslås bevis på obligato-risk ventilationskontroll (OVK) och när den blevgodkänd.

6:6 Radongashalten i stadens förskolor, skolor och fri-tidshem ska åtgärdas inom programperioden ochett program för att åtgärda flerfamiljshus tas framoch åtgärder påbörjas.

6:7 Bullerolägenheter från verksamheter och installatio-ner ska minska inomhus.

6:8 Antalet personer som utsätts för magnetfält över 0,2 µT i årsmedelvärde ska inte öka.

44

Nationella miljökvalitetsmålDe nationella miljömålen Godbebyggd miljö, Giftfri miljö ochSäker strålmiljö knyter an tillstadens miljömål om Sundinomhusmiljö.

MiljöpåverkanMänniskor tillbringar procent av livet inomhus, varav procent i hemmet. Miljön i bostäder, skolor ocharbetslokaler är därför avgörande för hälsa och väl-befinnande. Trots hög standard, god komfort ochbekvämlighet ökar hälsoproblemen på grund av inom-husmiljön. Otillräcklig kvalitetssäkring i byggprocessenoch därefter vid förvaltning av byggnaderna är en förkla-ring till problemen.

Forskningen har visat på tydliga samband mellanolika riskfaktorer och hälsoeffekter. Flera faktorer somdålig luftväxling, luftföroreningar, partiklar och aller-gener, fukt- och mögelskador kan också samverka.

För att förbättra människors hälsa måste riskernaåtgärdas och förebyggas. Buller från ventilation ochverksamheter i byggnaden kan vara mycket störande,

särskilt för sömnen. Även hjärt- och kärlsystem kandrabbas av buller. Det är vanligt med trötthet, huvud-värk och en allmän känsla av obehag. Bristande hänsyntill risker, fukt och buller är främsta orsaken till att problemen uppstår.

Exponering för magnetfält från kraftledningar ochblå lättbetong är andra exempel på risker för negativhälsopåverkan.

Stadens ansvarOlika aktörer inom byggsektorn samt Gatu- och fastig-hetsnämnden är de viktigaste aktörerna för sund inom-husmiljö. Stadsbyggnadsnämnden, Gatu- och fastig-hetsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämndenansvarar för inomhusklimatet. Alla bolag och förvalt-ningar som beställer, bygger och förvaltar ska ta direktansvar för inomhusmiljön.

Övriga aktörerUtöver byggsektorn kan Hyresgästföreningen ochandra boendeintressenter kartlägga inomhusmiljön.Hushållen kan med hjälp av rätt information ochkunskap förbättra inomhusmiljön, förebygga ochminska hälsoproblemen.


45


6.1 Bostäder ska omfattas av program för arbete med riskfaktorer i inomhusmiljön.

Målet omfattar nybyggnad, ombyggnad och förvaltning av bostäder där risk-faktorer ska identifieras, förebyggas och åtgärdas. Det finns många riskfaktorersom påverkar hälsan. De flesta riskerna redovisas i Miljöutredningen för inom-husmiljön.

Fokus ligger på praktiskt arbete. Enskilda parametrar diskuteras och revi-deras ständigt. Målen är därför svåra att kvantifiera och anges istället som ambi-tionsnivåer. Bästa möjliga teknik och kunskap ska användas för att uppnå godinomhusmiljö. Även boendes kunskaper, upplevelser och hälsotillstånd i för-hållande till olika risker ska uppmärksammas. Tydliga funktionskrav för sundinomhusmiljö behöver utvecklas.

Programmet Ekologiskt byggande i Stockholm, där Energieffektiva sunda husingår, tar upp risker i inomhusmiljön som har med själva byggnaderna att göra.Ekologiskt byggande är ett samarbetsprojekt mellan Gatu- och fastighets-nämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Stockholms Byggmästareföre-ning. Tre fjärdedelar av alla nybyggen hade under 2001 antagit programmet. Enrevidering av programmet påbörjades under 2003.

Ambitionen är att även programmet Ekologiskt byggande – ombyggnad,antas på samma sätt som för nybyggnad.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden och Gatu- ochfastighetsnämnden samt initiativtagare till program, planering och samarbete är viktiga aktörer. De kommunala bostadsbolagen och andra fastighetsägare ochförvaltare är andra aktörer.

6.1.1 Andel invånare som anser sig ha kunskap omhur allergireaktioner och astmabesvär inomhuskan förebyggas och minskas.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp invånarnaskunskap om förebyggande åtgärder inom området.

Data hämtas från Stockholms medborgarenkätvilken skickas ut till slumpmässigt utvalda invåna-re i Stockholms stad.

6.1.2 Andel invånare som har haft allergi- och astma-besvär under de senaste 12 månaderna.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp invånarnashälsotillstånd vad gäller allergi- och astmabesvär.


6.1.3 Andel nybyggnad av flerbostadshus med pro-gram för ekologiskt byggande / totala andelennybyggnad av flerbostadshus.


Kommentar: Nyckeltalet visar att hänsyn tagitstill inomhusmiljön i byggprocessen. Program förnybyggnad finns. Ett arbete med att ta fram ettprogram för ombyggnad har ännu inte slutförts.

6.1.4 Andel nybyggnad eller ombyggnad av flerbo-stadshus med annat program för kvalitets-säkring av inomhusmiljön / totala andelen ny-och ombyggnad av flerbostadshus.


Kommentar: Med program för kvalitetssäkringmenas t.ex. funktionskrav på inomhusmiljön, kriterier för sunda hus, olika miljövärderings-modeller samt check- och åtgärdslistor. Det pro-gram där man identifierar riskfaktorer anger hurdessa ska undvikas samt hur uppföljning ska ske.


46

6.1.5 Andel flerbostadshus som från hälsoskydds-synpunkt visat sämre resultat än förväntat vidundersökningar.


Kommentar: Utgångsdata kommer från Husoch hälsa-utredningen. Nyckeltalet förutsätteratt en omfattande undersökning görs i staden.Alternativet är att fastighetsägarna själva görundersökningen.

I Hus och hälsa-utredningen ingår ett flertaldelrapporter. En av dessa, Upplevt inomhusklimat,visar hur man upplever miljöfaktorer och symp-tom i sin boendemiljö.

Den senaste rapporten om värdering av flerbo-stadshusen, Stockholmsenkät – innemiljö ochhälsa (USK 1998), bör utgöra utgångsmaterialoch går att göra om med vissa modifieringar.

Huvudmotivet är en jämförelse med föregå-ende undersökning d.v.s. om den negativa trendenfortsätter. Enkätundersökningen kan kompletterasmed nya fakta så att en bedömning kan göras av nyare hus.

Nyckeltalet är en kontroll av om symptom påohälsa ökat eller minskat i inomhusmiljön ochbör följas upp så sent som möjligt under pro-gramperioden.

6.2.1 Andel nybyggnader eller ombyggnader medsärskild plan för fuktsäkring och kontroll.


Kommentar: Nyckeltalet är en kontroll av attfuktdimensionering finns med i bygghandlingarna.

Stadsbyggnadsnämnden är kontrollorgan och harnyligen tagit fram anvisningar för fuktkontroll.

Utgångsdata saknas förutom att det är noterathos Gatu- och fastighetskontoret/Stadsbyggnads-kontoret vilka som antagit Ekologiskt byggande-program där fuktdimensionering ingår.

6.2 Fuktdimensioneringsprogram för nybyggnad, ombyggnad och förvaltning ska tillämpas.

Fuktdimensioneringsprogram ska upprättas, användas, följas upp och utvärderas.Programmen omfattar hela byggprocessen och alla åtgärder vid byggande och för-valtning som innebär att en byggnad inte får skador och olägenheter från fukt, direkteller indirekt. I byggherrens kontrollplan ingår att byggnaden fuktdimensioneras, vilketföreskrivs i Programmet för ekologiskt byggande. Fuktdimensionering kräver mergedigen kunskap och erfarenhet hos både myndigheter och andra aktörer.

Fuktdimensionering är nödvändig för att uppfylla Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

Stadens bostadsbolag, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stadsbyggnads-nämnden (genom bygganmälan) och Gatu- och fastighetsnämnden är viktigaaktörer. Hela bygg- och förvaltarsektorn måste engagera sig för att målet ska nås.

6.3 Antalet fuktskador ska minska till 40 procent av 2002 års nivå.

Målet 40 procent är en hög ambitionsnivå. Stadens bostadsbolag, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden (genombygganmälan) och Gatu- och fastighetsnämnden är viktiga aktörergenom sitt programarbete. Hela bygg- och förvaltarsektorn måste engageras för att målet ska nås.


47

6.3.1 Antalet skadefall orsakade av fukt / antaletskadefall av fukt år 2002.


Kommentar: Nyckeltalet förutsätter att skadefallav fukt definieras.

Statistik kan erhållas från anmälda ärenden

(eller ärenden där åtgärder skett) till Miljöförvalt-ningen. Härutöver kan statistik samlas in från dekommunala bostadsbolagen, etablerade konsultersamt antalet skadefall i inomhusmiljön som rappor-terats till försäkringsbolag m.fl.

Boverket planerar att ta fram uppgifter för upp-följning.

6.4.1 Antal undersökta förskolor och skolor medinomhusmiljöproblem / totala antalet under-sökta förskolor och skolor.


Kommentar:Utgångsdata är enkätmaterial frånMiljöförvaltningens undersökningar av främst för-skolor (en enkätreferens behöver dock utvecklasöver vad som utgör inomhusmiljöproblem).

Genom nyckeltalet följs effektsidan upp. Dettabör göras sent i programperioden.

SISAB har enkätmaterial från olika skolor menen analys behöver göras på vilket sätt man bäståskådliggör förändringen.

6.4.2 Antal undersökta lokaler (för barn) med över1000 ppm CO2 / antalet undersökta lokaler.


Kommentar: Att mäta koldioxidhalt är relativtenkelt och används frekvent som ett av måtten på luftkvalitet. Koldioxidhalten i inomhusluftenkan också användas för att få en uppfattning omventilationens effektivitet. Om koldioxidhalten i ettrum vid normal användning regelmässigt över-stiger 1000 parts per million (ppm), bör detta sessom en indikation på att ventilationen inte är till-fredsställande.

Utgångsdata finns inte sammanställda. Miljö-förvaltningen utför mellan 10 och 50 mätningar per

år i förskolor. Stadsdelsnämnderna har fått kravfrån Arbetsmiljöinspektionen på att genomföramätningar. Dessa resultat bör kunna erhållasoch utgöra utgångsdata.

Jämförelse till nyckeltalen måste finnas i form av totala antalet förskolor, fritidshem och skolor.

6.4.3 Antalet förskolor och skolor där ansvariga verk-samhetsutövare uppger att Socialstyrelsens rikt-värden för god luftkvalitet uppfylls / totala anta-let förskolor och skolor.


Kommentar: Nyckeltalet är ett mått på om verk-samhetsutövare för förskolor och skolor i stadenhar kontroll på att lokalerna uppfyller gällandenormer för luftomsättning. Fastighetsägare ochverksamhetsutövare ska ha kunskap om sinalokaler och de olika installationer som finns.Verksamhetsutövaren ansvarar för att verksam-heten är anpassad till lokalens förutsättningar.

Enligt Socialstyrelsen riktlinjer bör uteluftsflödetinte understiga 7 liter/sekund per person med etttillägg på minst 0,35 liter/sekund per kvadrat-meter golvarea.

Mätdata till nyckeltalet tas fram genom en årligenkätundersökning som genomförs inom pro-jektet "Undersökning av kunskapsnivån ochallergiarbetet på stadens förskolor och skolor".

6.4 All ventilation ska minst uppfylla normerna för god luftkvalitet. Barns miljöer ska prioriteras.

Målet är ett grundkrav enligt lagen. Skälet till att det finns med är att det inteuppfylls. Ett stort problem är att lokaler inte dimensioneras för rätt antal personer.

God luftkvalitet förutsätter att fler faktorer än enbart ventilationsnormer uppnås.Uppmätta minimikrav på ventilationen är ingen garanti. Flera faktorer samverkar(t.ex. termiskt inomhusklimat, olika föroreningar m.m.). Upplevelser av luftkvali-teten kan användas som indirekt mått. Kriterier för god inomhusluftkvalitet börtas fram inom programperioden.

I ett eventuellt hälsoprogram kan krav ställas på luftutbyteseffektivitet som ett mer relevant krav på god ventilation.


48

6.4.4 Andel förskolor och skolor som utför allergi-ronden årligen.


Kommentar: Allergironden ska genomföras påalla enheter inom förskolan, skolan och skolbarn-omsorgen om inte verksamheterna kan visa uppen väl fungerande egenkontroll där allergiaspektentas med på annat sätt.

Allergironden är en skyddsrond med allergi somtema. Med hjälp av checklistan i allergironden skaverksamheten ta fram ett handlingsprogram förallergifrågorna.

Nyckeltalet ger tillsammans med nyckeltalen6.4.4 och 6.4.5 ett mått på kunskapsnivån ochallergiarbetet på stadens förskolor och skolor.Mätdata till nyckeltalet tas fram genom en årligenkätundersökning.

6.4.5 Andel personal inom förskola och skola medallergiutbildning/kurser inom en eller flera avföljande områden: mat, inomhusmiljö ochmedicin.


Kommentar: Nyckeltalet är ett mått på hur mångaav personalen inom förskola och skola som hargått en eller flera utbildningar eller kurser inomföljande områden: mat och allergi, inomhusmiljömed koppling till allergi och allergi ur medicinsktperspektiv.

För att öka förståelsen för allergi och annanöverkänslighet och få till stånd ett allergiförebygg-ande arbete på skolor och förskolor behövskunskap om allergi hos bl.a. personalen.

6.4.6 Andel allergikoster inom skolmåltiden.


Kommentar: Nyckeltalet ger ett mått på andelallergikoster som serveras inom skolmåltiden.Nyckeltalet ger underlag till bedömning av stadensallergiförebyggande arbete.

6.5.1 Antalet lokaler (för barn) med OVK-protokollanslagna / totala antalet lokaler (för barn).


Kommentar: Rutiner för att förse nyckeltaletmed data behöver upprättas på Stadsbygg-nadskontoret.

6.5.2 Lokaler med godkänd OVK / antalet kontrolle-rade lokaler för barn.


Kommentar: Rutiner för att förse nyckeltalet meddata behöver upprättas på Stadsbyggnads-kontoret.

6.5 I förskolor och skolor ska anslås bevis på obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och när den blev godkänd.

Intyg om funktionskontroll av ventilationen måste utfärdas och anslås. Reglerna säger dock inget om vem som ska utfärda intyget eller att resultatet från kontrollenska redovisas. Det framgår alltså inte av intyget om anläggningen blev godkänd eller inte. Resurserna för tillsyn har dessutom varit små.

En mall för intyg på genomförd OVK bör tas fram, där det bland annat ska framgåhur många personer anläggningen är dimensionerad för, när anläggningen blev god-känd och när den ska besiktigas nästa gång. Intyget delas ut först när anläggningen ärgodkänd och bör anslås i byggnadens huvudentré. Stadsbyggnadsnämnden bör genomföra detta, först i fastigheter för förskolor, daghem och skolor och i nästa steg iflerbostadshus. Samråd kan ske med Fastighetsägareföreningen och Funktions-kontrollanterna i Sverige.

Stadsbyggnadsnämnden, verksamhetsutövare, fastighetsägare och förvaltare avlokaler och bostäder är viktiga aktörer.


49

6.6.1 Antalet objekt med gammastrålande blå lättbetong / totala antalet objekt i:– skolor– förskolor– fritidshem.


Kommentar: Utgångsdata för förskolor och skolorfinns. Utgångsdata för fritidshem saknas ochbehöver tas fram.

6.6.2 Antalet objekt med radongashalter över rikt-värdet / totala antalet objekt i:– skolor– förskolor– fritidshem.


Kommentar: Riktvärdet är 400 Bq/m3 enligt Socialstyrelsens anvisningar. Enligt Boverketsbyggregler, BBR 1999, ska radonhaltens års-medelvärde i nyproducerade hus ej överstiga 200 Bq/m3.

Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Det luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Radon i hus kan komma från marken, bygg-nadsmaterialet eller hushållsvattnet. För att upptäcka radon måste mätningar göras.

Lokaler för barn/ungdomar ska prioriteras i stadens radonarbete. Fastighetsägaren ansvarar för att egenkontrollen av radon utförs efter upprättat kontrollprogram. Som tillsynsmyndighet kan Miljö- och hälsoskyddsnämnden kräva att åtgärder vidtas.

Viktiga aktörer är Miljö- och hälsoskyddsnämnden och fastighetsägare.

Samtliga aktörer måste se till att bullret inomhus minskar. Ostörd sömn är väsentligtför människors hälsa och välbefinnande och en förutsättning för att människorska kunna fungera i det dagliga livet.

Viktiga aktörer är Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stadsbyggnadsnämnden,fastighetsägare och verksamhetsutövare.


6.6 Radongashalten i stadens förskolor, skolor och fritidshem ska åtgärdas inom program-perioden och ett program för att åtgärda flerfamiljshus tas fram och åtgärder påbörjas.

6.7 Bullerolägenheter från verksamheter och installationer ska minska inomhus.

6.7.1 Andel invånare som störs av bulleri sin bostad.


Kommentar: Nyckeltalet följer upp hur invånarnaupplever buller i sin boendemiljö.

Data hämtas från Stockholms medborgarenkätvilken skickas ut till slumpmässigt utvalda invånare i Stockholms stad.

6.7.2 Totala antalet klagomål uppdelat på verksam-heter och installationer.


Kommentar: Utgångsdata är Miljöförvaltningensklagomålsregister. Under år 2000 inkom totalt 145klagomål på buller i bostaden. Av dessa klagomålrörde 56 buller från installationer och 89 buller frånverksamheter. Härutöver tillkommer klagomål påtrafikbuller, se delmål 1.3.

BULLERKLAGOMÅL 1996–2000

250

200

150

100

50

01996 1997 1998 1999 2000

Installationer

Verksamheter

Antal

Källa: Miljö- och hälsoskyddsnämnden

50

6.8.1 Antal personer som exponeras för magnetfälts-nivåer över 0,2 µT (årsmedelvärde) från kraft-ledningar, nät- och transformatorstationer samtställverk.


Kommentar: µT = mikrotesla, som är ett mått påmagnetisk flödestäthet. Data återfinns hos led-ningsägare för några ledningar. Dessa behöverkompletteras och sammanställas.

6.8 Antalet personer som utsätts för magnetfält över 0,2 µT i årsmedelvärde ska inte öka.

Forskning indikerar bl.a. en överrisk för leukemi hos barn boende närakraftledningar. Några klara bevis för negativ hälsopåverkan från magnetfältsaknas. Onödig exponering bör dock undvikas.


6.7.3 Andel hus med ljudklass B istället för minimi-nivåerna C och D vid nybyggnad och ombygg-nad.


Kommentar: Ljudnivåer i bostäder är indelade iolika klasser och klass C bör lägst väljas vid ny-och ombyggnad. Om man vill ha särskilt godaljudförhållanden bör klass A eller B eftersträvas.Nyckeltalet ger ett mått på andelen ny- ochombyggnader och om gällande krav uppfylls.

Stockholms miljöprogram kan beställas på

www.tyckom.stockholm.seeller från

Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 StockholmTel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Documents

Stockholms miljöprogrammiljobarometern.stockholm.se/content/docs/mp/miljoprogram.pdf · innebär ett stort steg på väg mot en hållbar utveckling. Miljöprogrammet omfattar sex