Studera på SLU

Hela denna bilaga är en annons från SLU

Distribueras med Dagens Nyheter 2015.04.04

ANNONS ANNONS

”GRÖNYTOR BIDRAR TILL BÄTTRE HÄLSA” Ola Melin, SLU-alumn och stads träd-gårds mästare i Malmö

sid 6–7

Grönt ljusför grön ekonomi

sid 4

KONSTEN ATT BLI EFTER TRAKTAD PÅ

ARBETSMARKNADEN

sid 2

Siktar internationelltSara Nilsson läser en av Sveriges mest sökta utbildningar: djursjukskötare

Foto: Samuel Unéus

Sok senastSLUStudera pa

sid 8

Prinsen, lantmästaren sid 9

P i

Foto

: Ann

a-Le

na A

hlst

röm

, kun

gahu

set.s

e

LU kommer på tredje plats i 2014 års Urank-rankning av svenska universitet och hög-skolor, efter Karolinska Institu-tet och Handels hög skolan. SLU tar också en tätplats inom kate-

gorin naturvetenskap. Special hög skolornas starka resultat förklaras till största delen bero på de kvalificerade yrkesprogrammen, samt stora chanser att etablera sig på arbetsmark-naden efter utbildningen. Etableringen på arbetsmarknaden är ett sätt att mäta balan-sen mellan tillgång och efterfrågan på olika högskoleutbildade grupper.

Högskoleverkets undersökning från 2010 visar att fler än nio av tio examinerade jäg-mästare och landskapsarkitekter hade etable-rat sig på arbetsmarknaden inom ett och ett halvt år. Dessa yrkesgrupper var tätt följda av agronomer, djursjukskötare, lantmästare och veterinärer, där siffrorna var 82 till 85 procent. Även i fortsättningen bedöms att för de flesta av dessa yrkesgrupper råder balans, medan efterfrågan för vissa ökar.

– Djursjukskötare kommer enligt vår prognos att ha en mycket bra arbetsmarknad

under de närmaste åren, berättar Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna, ett poli-tiskt oberoende Sacoförbund för akademi-ker inom naturvetenskap.

Enligt deras rapport Naturvetares arbets-marknad och trender 2014, gör lantbruks-branschen bedömningen att behovet av ar-betskraft kommer att öka på sikt, beroende på att natur- och upplevelseturism, entreprenad, energiproduktion och miljötjänster ökar.

– Andelen naturvetare inom tjänstesek-

torn har ökat med 30 procent på fem år, och trenden spås fortsätta. En anledning till detta är tjänstesektorns intresse för miljö- och kli-matfrågor, säger Kristofer Jervinge.

Inom livsmedelsbranschen varierar re-kryteringsbehoven, men är generellt högre bland de högskoleutbildade, eftersom bran-schen blir allt mer kunskapsintensiv.

En ytterligare tydlig trend är att allt fler naturvetare får arbete inom nya arbetsområ-den. Till exempel biologer kan i dag arbeta på nya positioner inom miljö, klimat, hälsa, livsmedel och lantbruk. På framtidens ar-betsmarknad går det ännu bättre för dem som breddar sin kompetens med affärskun-skap, ledarskapsfrågor och kommunikation.

TEXT: Maija Axelsson

2

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från SLU

En annonsbilaga från

SLU

Tina Zethraeus svarar på frågor

om innehållet, 018-67 15 24,

[email protected]

www.slu.se www.inpress.com

Intelligent kommunikation sedan 1984.

InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i riks press.

Projektledare: Mats Westerberg · Texter: Ulrica Segersten · Grafisk form: Tove Engström · Repro: InPress · Korrektur: Solveig

Enblom · Tryck: Boldprinting group · För information om InPress-bilagor, kontakta Mats Westerberg, 018-68 30 12.

Bra arbetsmarknad

Vi vet att blivande studenter är kräsna och inte faller för reklam och lockrop. Och när det handlar om att investera flera år av sitt liv i en utbild-ning, gäller det att välja med omsorg.

Det måste förstås vara ett ämne som ditt hjärta klappar för. Vi erbjuder dig fördjupning i frågor som är livsvik-tiga. Hur ska vi förse jordens växande befolkning med mat och vatten, mate-rial och energi på ett hållbart sätt och med bra djuromsorg? Hur ska staden och landsbygden utformas för att erbjuda bra livsmiljöer? Vad behöver vi veta om mark, skog och växtlighet för att kunna möta klimatförändringarna?

Studietiden ska ge minnen för livet och låta dig växa. På SLU finns tät kontakt med engagerade lärare och forskare, levande campusmiljöer och engagerade studentkårer. SLU:s utbild-ningar får högt betyg av våra studenter, men även i rankningar och utvärderingar.

Det ska vara en utbildning som leder till jobb! En yrkesutbildning inom naturresurser är en språngbräda i karriären. Som agronom, landskaps-arkitekt, veterinär, hortonom eller jäg-mästare har du bra koppling till en bred arbetsmarknad. Som djur sjukskötare, skogsmästare eller agronom med inriktning mot mark och växter, kan du välja och vraka. Gröna ekonomer, agronomer, miljökommunikatörer och biologer är efterfrågade som experter på myndigheter, i industri, forskning och samhällsliv. Många SLU-studenter, som lantmästare, skogsmästare, hip-pologer, landskaps- eller trädgårds-ingenjörer och veterinärer, blir också egenföretagare. Och en del av våra studenter väljer forskarbanan, eller en internationell karriär.

Våra utbildningar ger dig intres-sen för livet och kunskap som är

efterfrågad. Du får ett nätverk med

andra som vill göra skillnad.

VÄLJ MED HJÄRTA OCH HJÄRNA

FRAMTIDEN

Att välja utbildning hör till de viktigaste valen man gör under sitt liv. En central fråga är: kommer det att fi nnas jobb?

s

Sprangbrada for karriaren:

Lena Andersson-Eklund Prorektor

Illustration: Tove Engström

Foto

: Sam

uel U

néus

Illustration: SSPA

SLU och SMHI har fått pengar till projektering av ett nytt forskningsfartyg som behövs för att samla in data om miljö-tillståndet i haven och ge underlag för politiska beslut.

SLU FÅR FORSKNINGSFARTYG

Välkommen med din ansökan!

ELIN, Jägmästarprogrammet

”Ett kvinnligt perspektiv på skog kommer förändra allt.”

Torbjörn Suneson, tf generaldirektör vid Trafikverket:– Vi har stort behov av landskapsarkitekter i olika roller. De har en bred utbild-ning som ger möjlighet att förstå och föra dialog med många olika typer av experter och människor. De har kompetens att hantera beslutsprocesser i pla-nering och design. Det finns gott om utbildningar som ger redskap för analys, men för få som tränar förmågan att gå från analys till handling.

– Vi behöver framför allt landskapsarkitekter som söker sig utanför de traditionella arkitektjobben. Som samhällsplanerare eller projektledare kan man göra stor nytta. Förmågan att koppla landskapet och stadens för-utsättningar till tekniskt genomförande och människors och samhällets behov, kommer till nytta i många funktioner, säger Torbjörn Suneson.

Arbetsgivarkommentar:

Foto: Trafikverket/Torbjörn Bergkvist

3

ANNONSHela denna bilaga är en annons från SLU

Odling av jätteräkor – i Uppsala! Snart kan vi äta jätteräkor med gott samvete, tack vare driftiga forskare från SLU.

Vegafish är ett spinnofföretag som odlar jätteräkor som matas med bland annat ärter från livsmedelsindustrin.

år. Universitetet grun-dades år 1977, men rötterna går mer än 200 år tillbaka i tiden.200

3

UTBILDNINGAR

VärldsförbättrareSLU har 23 grundutbildningar för dig som vill skapa en hållbar framtid för miljö, djur, natur och människa.

Sok senast

Kanner du igen dig?

• AGRONOM – EKONOMIEkonomagronomer kan arbeta som exempelvis rådgivare, analytiker, handläggare, lärare, konsulter, ledare inom före-tag eller myndighet, biståndsarbetare eller forskare. Jobben finns både inom privat och offentlig sektor, och de innebär ofta arbete i ledande ställning.Programmets omfattning: 4,5 år/270 hp

• AGRONOM – HUSDJURSom husdjursagronom arbetar du för att lantbrukets djur ska må bra och producera bra. Programmet ger dig kun-skaper om djurens funktion och behov samt hur lantbruket ska kunna producera livsmedel på ett hållbart sätt.Programmets omfattning: 4,5 år/270 hp

• AGRONOM – LANDSBYGDSUTVECKLINGLandsbygdsutvecklare arbetar nära människor och deras arbets- och levnadsvillkor på landsbygden. Programmets omfattning: 4,5 år/270 hp

• AGRONOM – LIVSMEDELEn livsmedelsagronom har kunskap om mat och förädling av råvaror, och vet vad som påverkar matens kvalitet från att den produceras till att vi äter upp den. Livsmedelsagronomer arbetar i projektledande position vid livsmedelsföretag och myndigheter med att säkra matens kvalitet, utveckla produk-ter, marknadsföra, forska och informera.Programmets omfattning: 4,5 år/270 hp

• AGRONOM – MARK/VÄXTSom mark/växtagronom får du kunskap för att kunna påver-ka framtidens tillgång av mat, foder och energi, och förstå-else för hur vi förvaltar mark och vatten på ett hållbart sätt. Programmets omfattning: 4,5 år/270 hp

• BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAPVill du vara med och lösa dagens och morgondagens miljöproblem? Med goda kunskaper i biologi och miljöve-tenskap kan du få ett arbete där du kan bidra till ett mer hållbart samhälle med kretslopp, natur och miljö i fokus.Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• BIOLOGI MED INRIKTNING MOT BIOTEKNIKBehovet av att producera livsmedel, energi och råmaterial för sju miljarder människor är en utmaning som kräver kunskap om ny teknik, framtida möjligheter och risker. Bioteknologer kan vara med att utveckla ett hållbart nyttjande av våra naturresurser.Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• CIVILINGENJÖR I ENERGISYSTEMCivilingenjör i energisystem ges gemensamt av SLU och Uppsala universitet. Här får du verktyg att utveckla hållbara energisystem på nationell och global nivå.Programmets omfattning: 5 år/300 hp

• CIVILINGENJÖR I MILJÖ- OCH VATTENTEKNIKFör att klara att stoppa miljöförstöringen krävs nya synsätt och helhetslösningar. En civilingenjör i miljö- och vattentek-nik bidrar med att utveckla och använda nya tekniker för att

minska belastningen på miljön.Programmets omfattning: 5 år/300 hp

• DJURSJUKSKÖTAREDjursjukskötare arbetar under eget ansvar med omvårdna-den av det sjuka djuret, söver och assisterar vid operatio-ner, ansvarar för rehabiliteringen av djuret efter skada och ger rådgivning i frågeställningar rörande djuromvårdnad. Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• EKONOMIVårt ekonomiprogram ger dig möjlighet att arbeta som eko-nom med specialkunskap om miljö och den gröna sektorn.Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• ETOLOGI OCH DJURSKYDDEtologi och djurskyddsprogrammet ger dig kompetens att arbeta med djur, djurhållning och människor. Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• HIPPOLOGHippologer arbetar med hästar på ridskolor, travskolor, islandshästskolor, i utbildningsstall eller träningsverksam-heter. Hippologprogrammet startades för att hästnäringen behövde en högre utbildning.Programmets omfattning: 3 år/180 hpInriktningar: Islandshäst, ridhäst och travhäst.

• HORTONOMSom hortonom har du ingående kunskap om hur olika växter fungerar och hur växternas inre processer påverkas av sin miljö. Hortonomer kan arbeta inom hela kedjan från produktion och distribution till marknadsföring och försälj-ning i trädgårdsbranschen.Programmets omfattning: 5 år/300 hp

• JÄGMÄSTAREVill du arbeta som skoglig expert, koordinator eller ledare inom skogsnäringen, eller med att utveckla och förvalta miljö- och naturresurser i Sverige? Är du intresserad av att vara med och forma vår framtida skog och miljö, såväl nationellt som internationellt, genom att vara expert på skogliga frågor? Då ska du bli jägmästare!Programmets omfattning: 5 år/300 hp

• LANDSKAPSARKITEKT – ALNARP OCH UPPSALASom landskapsarkitekt påverkar du konkret hur miljön runt omkring oss ser ut och fungerar. Du har en viktig roll i byg-gandet av framtidens samhälle, i staden eller på landet, kultur- eller naturmiljöer och för olika uppdragsgivare.Programmets omfattning: 5 år/300 hp

• LANDSKAPSINGENJÖRSom landskapsingenjör påverkar du projektering, anläggning, skötsel och förvaltning av vår gemensamma utemiljö.Vanliga arbetsuppgifter kan vara att ansvara för att skapa eller vårda det gröna inom tätortsmiljöer och tätortsnära miljöer, till exempel parker, kyrkogårdar, naturmark eller vägrum. Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• LANTMÄSTAREEn lantmästare är starkt efterfrågad för sina kunskaper om resurser och metoder för produktion, marknad, funktion, arbetsledning och samspelet med miljö och samhälle. Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• SKOGSMÄSTARE Vill du uppleva skogen och arbeta med att förvalta och utveckla vår största naturresurs? Då ska du bli skogs-mästare. Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• TRÄDGÅRDSINGENJÖR – DESIGNÄr du intresserad av färg och form? Vill du lära dig att pla-nera och formge gröna miljöer? Den gröna miljön främjar människors välbefinnande och hälsa. Som trädgårdsingen-jör med designinriktning är du därför en viktig komponent i framtidens samhällsbyggande.Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• TRÄDGÅRDSINGENJÖR – ODLINGInom trädgårdsbranschen behövs trädgårdsingenjörer för att odla fram såväl närproducerad mat som växter för gröna miljöer. Trädgårdsingenjören har en nyckelroll i professionell odling, produktutveckling och marknadsföring.Programmets omfattning: 3 år/180 hp

• VETERINÄRVeterinärens uppgifter i samhället har förändrats och utvecklats på grund av allt mer öppna gränser. Inom EU driver Sverige frågor om djurskydd, smittskydd, antibio-tikaanvändning och livsmedelssäkerhet där veterinärme-dicinsk kompetens har stor betydelse. Samtidigt är den traditionella veterinärrollen med förebyggande åtgärder och behandling av sjuka djur fortsatt viktig.Programmets omfattning: 5,5 år/330 hp

Läs mer på: www.slu.se/utbildning

Foto

n: S

LU

4


KONSTGJORD SPINDELTRÅDForskare vid SLU har tagit fram sätt för att få fram konstgjord spindeltråd. Om man får igång en massproduktion kan det få stor betydelse inom medicin, process- och textilindustri.

En bra utbildning kännetecknas av

engagerade lärare. Cecilia Mark-Herbert

brinner för både undervisning

och handledning av studenter.

Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna: ”Jag prövade på en massa yrken innan jag hittade jägmästarutbildningen. Som en generalist föll jag för den linjen. Här fick jag läsa allt från ekonomi, matema-tisk statistik, klimatologi, ekologi, mark-lära – allt, det var verkligen helt rätt för mig.”

”Mitt bästa karriärtips är att läsa det man tycker är kul, för det man tycker är roligt blir man bra på. Detsamma gäller när man väl börjar jobba.”

Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskydds-föreningen är ekonomagronom (Svante var med och utvecklade ämnet miljöekonomi som högskole-adjunkt på SLU 1988–1993) och har bland annat utvecklat skatteväxling för att föra över kostnaderna från arbete till miljöbelastning. Svante Axelsson kom som miljöekonom till Naturskyddsföreningen och är gene-ralsekreterare sedan år 2000. Sitter bland annat i styrelsen för Mistra (stiftelsen för miljöstrategisk forsk-ning) och i styrelsen för KRAV:

”SLU är rätt plats för personer som vill bli problemlösare. Tack vare att vi var tvärvetenskapliga, var hela vår affärsidé som studenter att lösa problem och utmaningar. Klimatet, samhället och miljön behöver studenter med den kunskapskompetens som de kan få på just SLU.”

KARRIÄRTIPS FRÅN ALUMNER

är studenterna har hittat den perfekta frågeställ-ningen som engagerar. När alla i kursen har ”agreed to

disagree”. Och när alla tänker ”Fasen, är det rast redan?”. Det är då lärarrollen är som allra bäst, tycker Cecilia Mark-Herbert, lärare och forskare vid institutionen för ekonomi på SLU i Uppsala.

Hon undervisar i marknadsföring och CSR (etiskt företagande), på såväl svenska som engelska. Många av hennes studenter kom-mer från andra länder. Hållbarhetsrelaterade frågor gynnas av en internationell miljö.

Cecilias mål är högt uppsatta: att skapa förutsättningar för en lärandemiljö som verkligen engagerar studenterna – varje dag. För att åstadkomma engagemang an-vänder hon sig av olika pedagogiska meto-der som uppmuntrar studenterna till stor delaktighet i utbildningen.

Vi ses över kaffe och smörgås på ett kafé där Cecilia har suttit och arbetat hela för-middagen. Det händer även att hon handle-der studenter över en kaféfika.

– Jag har stor fikakapacitet! säger hon.

Själva drivet hittar hon framför allt i möten med studenter i olika faser av utbildningen.

– Jag är stolt och glad över den utveckling som mina studenter gör. Dörren till mitt rum på institutionen är lite av en anslagstavla, där jag sätter upp tidningsklipp och pressreleaser som handlar om mina studenters examensar-beten som har nått en vidare läsekrets.

Att de ”gröna ekonomerna” behövs på ar-betsmarknaden råder det inga tvivel om.

– Vi lever i en tid när hållbar utveckling är ett självklart mål, och där kan miljöinriktade ekonomer och ekonomagronomer åstadkom-ma mycket, säger Cecilia Mark-Herbert.

Jobben finns i såväl näringsliv som bland beslutsfattare och i den offentliga sektorn. Ur de senaste kullarna studenter kan nämnas an-ställningar som miljökonsult, journalist och

på bank, och någon återfinns på jordbruks-verket medan en annan doktorerar. Flera av de tidigare studenterna undervisar numera själva – vissa kommer tillbaka till institutio-nen som gästföreläsare. Cecilia visar ett par rader ur en e-post från en av dessa studenter:

”I have to confess that I am using many of the techniques you were using in class. :) (…) So all this is because you inspired me. Thank you so much!”

TEXT: Anna Lindgren Dahlin

FN har proklamerat 2015 som mar-kens år. Inte så konstigt eftersom marken både bokstavligen och bildligen är basen för vår civilisation. En hel del av markforskningen som görs i dag handlar om jordens överlevnad globalt. I Sverige är det bara SLU som har

markvetenskap som ämne. Ur karriärsynpunkt är markvetenskap ett mycket attraktivt område och ger kunskap som många branscher efter-frågar i dag.

– Vi pratar mycket om vikten av hållbar matproduktion för hälsosammare liv. Nåväl, allt börjar med marken, säger José Graziano da Silva, generaldirektör, FN Food and Agriculture Organization.

Läraren Cecilia Mark-Herbert med studenterna Kajsa Wejåker och Mikaela Nilsson.

VÅR LÄRARE

ALUMNENKÄT

Foto

: Sam

uel U

néus

n

Med målet att engagera studenterna – varje dag

180 hp

EKONOMFöretagsekonomi • Nationalekonomi • Miljöekonomi • Ekologi • Juridik Studieort: Uppsala Webb: www.slu.se/ekonomi-kandidat

Cecilia Mark-Herbert har kursansvar på grund- och masternivå, samt doktorandkurser på ekonomiska institutionen, SLU, Uppsala. Hon arbetar även som handledare för studenter på alla nivåer. Cecilia har fått flera pedagogiska priser, senast från Kungliga

skogs- och lantbruksakademien (KSLA) för ”föredömliga insatser inom pedagogik och undervisning, för sin innovativa pedagogik och enastående förmåga att skapa goda förutsättningar för lärande samt bemöta och motivera studenter utifrån deras olika bakgrund.”

Hur hittade du din utbildning på SLU och vad har du med från utbildningen som tips för karriä-ren och livet?

Grona ekonomer

2015 = markens ar

Foto: Heléne Grynfarb

Foto: Colourbox

Foto: T. Busch-Christensen

“För en trivsam miljö och hållbar utveckling krävs det att tekniken och jordbruket arbetar hand i hand.”

HOUR, Mark/växtagronom

5

Hela denna bilaga är en annons från SLU ANNONS

SLU-studenter mötte landsbygdsministern

under hans besök på SLU i mars 2015.SLU-studenter mötte landsbygdsministern

SAGT AV LANDSBYGDSMINISTER SVEN-ERIK BUCHT:

”SLU är en jätteviktig institution, inte minst för mina områden som landsbygds utveckling och de gröna näringarna. Det är imponerande anläggningar som SLU har. Inte minst på Universitetsdjursjuk huset där man verkligen kan känna: ‘Oj, finns det här i Sverige?’”.

en arbetsmarknad som väntar är gene-rellt bra, även om det skiljer sig åt mel-lan programmen. En fördel är att man utbildas för en specifik bransch.

Ska man bara titta på jobbmöjligheter?– Intresset kommer alltid i första hand. Sedan är det bra att ha koll på jobbmöjligheter. Finns inte intresset och passionen spelar det ingen roll hur bra arbetsmarknaden är.

Vilken är SLU:s styrka?– En färsk undersökning från Naturvetarna visar att studenter från SLU är bättre förberedda för arbetsli-vet än andra. De får snabbare kvalificerade jobb efter examen och de är mer nöjda med utbildningen. 66 procent av SLU-studenterna skulle välja om samma utbildning igen, medan 54 procent av alla naturve-tare skulle göra det.

Varför är det så?– De flesta SLU-utbildningarna leder till en yrkes-examen och man har täta kontakter med branschen. Det ger värdefulla nätverk som är bra att ha.

Finns det risk att fastna i en bransch?– Nej, men däremot ser vi att första jobbet är branschnära för många och sedan är det rätt vanligt att man byter efter några år. De flesta har en bred kompetens som är användbar i andra branscher. Många av kunskaperna är generella, som kommuni-kation, ledarskap och management.

På vilken utbildning är jobbchanserna bäst?– I dag är det brist på vissa typer av agronomer, som mark och växt. Husdjursagronomerna har svårare att få jobb, liksom trädgårdsutbildade. Jägmäs-tare, skogsmästare och djursjukskötare är heta på arbetsmarknaden. Detsamma gäller landskapsin-genjörer.

Vilken typ av jobb finns det?– Det är arbeten som är viktiga för framtiden med många spännande utmaningar. Det handlar om miljö, klimat, hälsa och livsmedelsförsörjning, men också om skogen, som ger så mycket mer än virke, allt från upplevelser och biologisk mångfald till att fånga in koldioxid från luften.

FÅR MAN JOBB EFTER PLUGG PÅ SLU?

1. Intresse och passion är nummer ett.

2. Ta reda på jobbmöjligheterna och vilka jobben är.

3. Använd studietiden till att knyta kontakter och bygga nätverk.

4. Höj blicken över böckerna. Engagera dig i studentkåren eller

Naturvetarna.

5. Vänd dig utåt. Sommarjobba i din bransch, anordna studiebesök

hos arbetsgivarna och annat som ger kunskap om branschen.

D

Vi frågar Marita Teräs, strateg på Naturvetarna, som är fackförbundet för studenter på SLU.

Hon målar upp en ljus bild för arbeten som är viktiga för framtiden.

Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra 31 000 medlemmar arbetar

inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska veten-

skaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder

och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.

www.naturvetarna.se/arbetsmarknad

LYFTE R NATU RVETAR E

Marita Teräs pekar ut framtidsjobben.

5 SNABBA – TÄNK STRATEGISKT!

ed en magisterexamen i nationalekonomi från SLU och ett stort intresse för samhällsfrågor, åkte Gustav

Helmers till USA och doktorerade.När det blev dags att återvända till

Sverige sökte han jobb på Jordbruks-verket i Jönköping, där han i dag arbe-tar som utredare vid landsbygdsanalys-enheten. Vilket blev något av en lycko-

träff. Gustav Helmers intresse för tillämpad nationaleko-nomi är något han får möj-lighet att ägna sig åt i sin

roll på Jord bruks verket:

– Det är stimulerande att få arbeta med sam-hällsnyttiga frågor som påverkar folks vardag-liga liv; arbetsuppgif-terna spänner över allt

från djurvälfärd till att beräkna vilka effekter våra stöd har. En av anledning-arna till att jag trivs här, är att arbetet är så varierande.

Gustav Helmers arbetar med utvär-deringar och uppföljningar av lands-bygdsprogrammet, som löper från 2014 fram till 2020. Målet med pro-grammet är att ge lönsamma och livs-kraftiga företag, aktiva bönder och en attraktiv landsbygd. Yrket innebär en hel del kontakter med EU.

– Jordbruksverket är en väldigt positiv arbetsplats. Något jag uppskattar är att det är en så rik blandning av åldrar och kompetenser. Här finns experter på vitt skilda områden, vilket gör att det på kaffe-rasterna blir spännande diskussioner.

M

www.jordbruksverket.se

Flera av de anställda vid Jordbruksverket har tidigare studerat vid någon av SLU:s utbildningar. En av dem är Gustav Helmers.

Stimulerande arbetsplats. Gustav Helmers arbetar som utredare vid myndigheten Jordbruksverket.

GUSTAV PÅVERKAR MÄNNISKORS VARDAG

Är du intresserad av naturen? Tycker du om att vara ute i skogen? Då är vår skogskurs för tjejer något för dig! Häng med på en somrig skogskurs i Bergslagens fantastiska skogar.

Ta chansen och besök oss för en långhelg fullspäckad med naturupplevelser, aktiviteter och

information om skogliga utbildningar på univer-sitetsnivå. Kursen vänder sig till tjejer från 16

år och uppåt som ännu inte gjort sitt yrkesval inför framtiden. Du behöver inte ha några tidigare erfarenheter av skog.

Läs mer på www.slu.se/sv/utbildning/grundniva/jagmastare/tjejeroskog

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

skogskursfortjejer

SKOGSKURS FÖR TJEJER

r

ssssssssssssssssssss

6


“Med växtförädling kan jag göra världen godare och vackrare”.

EMILY, Hortonomprogrammet

Hög lärartäthet på SLU med 4,1 studenter per lärare.4,1SLU är på plats 13 inom

kategorin jordbruksvetenskap bland världens universitet.13

et är inte alla 11-åringar som, efter noggranna förberedelser och enligt konstens alla regler, mu-rar upp en melonvärmebänk. Men Ola Melins intresse för växter föddes tidigt, och som tur var hade han förstående föräldrar.

– Känslan när jag fick plocka och smaka en melon jag själv odlat i Sverige var enorm. Fast om man tittar på vilken tid och arbetskraft som lades ned, så var det rätt oproportionerligt med tanke på att det blev två meloner.

När det blev dags att välja utbildning stod det mellan rymdingenjörsprogrammet i Kiruna eller

landskapsarkitektutbildningen på SLU. Det blev det senare.

– Jag valde att studera till landskapsarkitekt både i Alnarp och på Ultuna. Det gav mig ett brett kon-taktnät som jag haft stor nytta av.

Efter utbildningen öppnades möjligheten att söka en tjänst som odlingschef vid Alnarp.

– Dekanen tyckte att jag verkade lovande, jag var den enda som kom in på meriten smuts under nag-larna. Så här efteråt tycker jag det var fantastiskt att SLU vågade pröva någon ganska ung och oprövad.

– Jag tror att landskapsarkitekter över lag är ny-fikna av sig, det är en grundegenskap. Sedan gör utbildningen att man blir en god generalist, vilket gör dig attraktiv på arbetsmarknaden.

Tiden som odlingschef varvades med en tjänst som torpedtekniker i svenska insatsstyrkan för ubåt.

– Att ena dagen arbeta på Alnarp med växter och ömt beundra en primula, för att nästa vecka befinna sig 150 meter under vattnet och skruva torped – det var en skön kontrast.

I dag får inte Ola Melin lika mycket smuts under naglarna. Han är chef för stadsmiljöavdelningen vid Malmö Stad, som arbetar med planering av all trafik, parkprojekt, torg och gator.

– En del får bilden av en äldre man i tweed, hatt och pipa som går omkring och känner på jordkvali-teten, för att sedan peka med hela handen var olika växter ska planteras. Ofta har han flakmoped. Så är det inte. Min kalender fullkomligt exploderar av möten. Det är planering, möten, relationer, tjänste-ärenden. Jag trivs, det är ett fantastiskt arbete.

När Ola Melin studerade vid SLU Alnarp behövde han få träffa Malmös dåvarande stadsträdgårdsmäs-tare, legenden Gunnar Eriksson. Gunnar hade en gammal dagbok av en tidigare stadsträdgårdsmäs-tare som Ola Melin var intresserad av att läsa.

– Men Gunnar Eriksson var aldrig här när jag kom för att försöka träffa honom. Till slut utbrast jag: ”Det är lättare att få audiens hos Kungen än att träffa Malmös stadsträdgårdsmästare”. Något jag får äta upp nu flera år senare.

I dag har Ola Melin varit stadsträdgårdsmästare i fyra år. En viktig aspekt när det gäller att planera för en växande stad som Malmö, är hur de beslut man fattar påverkar människors hälsa.

– I dag kan man vetenskapligt visa hur tillgången till gröna ytor bidrar till bättre hälsa. Politikerna i Malmö har varit modiga att fatta beslut om att bygga Lindängelund, som är en 100 hektar ny, stor park i södra Malmö. Vi bygger den i etapper, den kommer att ta tid och kosta pengar att färdigställa. Men hade

man inte i början av förra seklet valt att bygga Pildammsparken på 55 hektar, som då låg i utkanten av Malmö, hade vi i dag inte kunnat komma och be om det utrymmet till en park.

– Vi arbetar inte bara för vår generation, utan för framtida medborgare. Därför är långsiktigheten viktig när man bygger en stad.

TEXT: Tove Smeds

d300 h

p

LANDSKAPSARKITEKT Formlära • Växtkännedom • Miljöpsykologi • DesignStudieort: Uppsala, AlnarpWebb: www.slu.se/landskapsarkitekt-uppsala, www.slu.se/landskapsarkitekt-alnarp

SLU-ALUMN

Han har odlat vin i USA, byggt bryggor på Bahamas, varit fakultetsdirektör vid SLU och tekniker vid insatsstyrkan för ubåt. I dag har Ola Melin landat som stadsträdgårdsmästare i Malmö.– Målet är att människor hellre ska vara ute än inne.

– Jag tror landskapsarkitekter över lag är nyfikna av sig, det är en grundegenskap, säger Ola Melin.

Han har odlat vin i USA, byggt bryggor påBaham i f k

Fran ubatar till prim

7


Internationellt engagemang är djupt rotat vid SLU. SLU arbetar med utmaningar som livsmedelsförsörjning, konkurrens om mark, genetiska resurser, pandemier och klimatförändringar.

INTERNATIONELLA FRÅGOR I FOKUS... resten är upp till dig. Utbildning till Hortonom kan vara ett frö till en grön framtid där du får arbeta med hållbar odling och utveckling. Ansök före den 15 april på antagning.se.

ALLT BÖRJAR MED ETT FRÖ...

ör att bli hortonom går man en femårig utbildning där man stu-derar allt möjligt som rör växter; från växtens kemi, biologi och växtförädling till marknadsfö-

ring, skadedjursbekämpning och produk-tionsteknik.

– De flesta har ingen aning om vad en hortonom gör. Men när jag förklarar att man är en biolog som är specialiserad på odling av frukt, bär, grönsaker och pryd-nadsväxter, får jag ofta frågor om allt möj-ligt som rör deras växter. Det är helt klart ämnen som engagerar folk.

Victoria Tönnberg är i slutfasen av sin hortonomutbildning vid SLU i Alnarp.

– Det är lugnt och gemytligt här, och fan-tastiskt på våren, berättar hon när vi slår oss ned vid ett fönster med utsikt över Alnarps-parken. Samtidigt finns närheten till Lund, Malmö och Köpenhamn. Just nu gör Victoria examensjobb hos Findus.

– Jag utvecklar en metod för att titta på olika ärtsorters resistens mot sjukdomen fu-sariumrotröta.

Var behövs hortonomer?– Som rådgivare inom livsmedelspro-

duktion, som forskare för att reda ut hur morgondagens hållbara lantbruk ska se ut, men också på myndigheter och inom media för att hjälpa till med frågor.

Tack vare ett utbytesprogram fick Victoria Tönnberg tillsammans med två andra stu-denter möjlighet att läsa en halv termin av utbildningen i Etiopien, vid Addis Abeba University.

– Vi läste insektskurser, besökte planta-ger och fick möjlighet att studera hur man odlar i ett land i tredje världen.

300 hp

HORTONOMBotanik • Marklära • Ekologi • Genetik• Företagsekonomi Studieort: Alnarp Webb: www.slu.se/hortonom

300 hp

JÄGMÄSTARESkogsskötsel • Ledarskap • Ekonomi • Ekologi • Nationalekonomi Studieort: Umeå Webb: www.slu.se/jagmastare

Som stadsträdgårdsmästare i en växande stad som Malmö, är det viktigt att förstå hur beslut och planer av gröna ytor påverkar människors hälsa, menar Ola Melin.

mulorFo

to: G

ugge

Zel

ande

r

Foto

: priv

at

7

… det nya navet för Campus Ultuna i Uppsala, Ulls hus, är byggt helt i trä inklusive husets stomme, vilket är ovanligt för en så pass stor konstruktion.

Det liknar ingenting annat och ger ett intryck av hållbarhet och nytänkande. Här kommer SLU:s centrala ledning och administration att samsas med det nya klustret inom samhällsvetenskap, Landskap och samhälle. Här finns också ritsalar och undervisningslokaler.

Visste du att ...

Bild: Ahrbom & Partner/Whiteview

Hortonomer är onekligen populära hos sina grannar. Men om du tror att de bara räddar plommonträd och klarar av svåra buskar, så har du fel. Hortonomens fält är brett.

f

– Jag har alltid varit intresserad av naturve-tenskap och jag älskar att vara ute i natu-ren. Jag vill gärna arbeta som virkesköpare eller skogsinspektor, yrken där jag får möj-lighet att vara utomhus, träffa människor och arbeta med frågor som intresserar mig. Det vore också coolt att doktorera.

Hur är Umeå som studentstad?– För mig som gillar friluftsliv är den

perfekt. Jag bor i en studentkorridor. Ett stenkast åt ena hållet ligger Nydalasjön med motionsspår och skog. Ett stenkast i motsatt riktning ligger universitetet. Jag har nära till allt.

– Studentlivet i stan är väldigt varierat, det finns något för alla intressen. Jag gillar till exempel att dansa och jag ska också gå en flugfiskekurs.

I vår beger sig Isabella och hennes studiekamrater ut på Sverigeresan. Det är ett väldigt uppskattat inslag i jägmästarprogrammet. Sverigeresan är uppdelad på höst- och vårtermin. På hösten går resan norrut och på våren är det södra Sverige som är målet. Syftet är att ge en tydlig bild av alla de olika naturtyper och förutsättningar som finns i detta avlånga land. På resan får stu-denterna också stifta närmare bekant-skap med andra SLU-orter.

De första tre åren på jägmästarpro-grammet läser studenterna i Umeå. De avslutande terminerna kan studenten välja att fortsätta i Umeå eller välja inrikt-ningar som finns i Uppsala eller Alnarp.

– Jag har inte bestämt mig än vilken inriktning jag ska läsa. Det vore också kul att prova på en termin utomlands, kanske i Tyskland, Tjeckien eller Kanada.

HALLÅ DÄR ...... Isabella Hallberg Sramek, varför valde du SLU och jägmästarprogrammet?

Foto

: priv

at

Addis Abeba University

HORTONOM

Isabella Hallberg Sramek läser andra året på jägmästarprogrammet i Umeå.

Ett ämne som engagerar

Foto

: SLU

sluhortonom

8


KRISTINA, Management of Fish and Wildlife Populations

– Skogsbruket ropar efter fler kvinnor och män med olika bakgrund, säger SLU-forskaren Ann Dolling.

Genom kurser om skog och jakt i projektet ”Skogen som integra-tionsarena”, ska nyanlända svenskar få bättre förståelse för hur samhället fungerar. Länsstyrelsen i Västerbotten, Dorotea kommun, fakulteten för skogsvetenskap vid SLU och Svenska Jägareförbundet i Västerbotten samarbetar om initiativet.

Projektets mål är att fler nyanlända ska kunna få jobb i skogsnäringen eller söka till ett ettårigt utbildnings- och praktikpaket för den som vill söka

sig vidare mot till exempel naturbruksgymnasium och högskola med inriktning mot skog.

– Projektet förmedlar en kunskap om skog och natur som kan vara självklar för oss som bor i skogslänen. Det ökar möjligheten för nya svenskar att hitta ett jobb och kanske etablera sig i skogslänen, säger Ann Dolling, forskare vid SLU:s program Skog och Hälsa. Det är ett tvärvetenskapligt program som har nära samarbete med bland annat forskare, psykologer och sjukgymnaster vid Stresskliniken, Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet.

FLER MED OLIKA BAKGRUND BEHÖVS I SKOGEN

Med helgjobb på Skansen

ara Nilsson stod i kön till Lise-bergsbanan sommaren 2013 när mejlet kom som berättade att hon hade kommit in på djursjukskötar-

utbildningen. Det var svårt att tro att det var sant, hon hade ju varit femtonde reserv allde-les nyss! Djursjukskötare är en av Sveriges mest sökta utbildningar. Och sedan utbild-ningen flyttades från Skara till Ultuna hösten 2014, har den blivit ännu mer populär.

Att Sara skulle plugga och jobba med djur, det visste hon sedan länge. Hon hade kaniner redan som femåring.

– Men jag har aldrig varit intresserad av att operera som veterinärerna gör. Jag tycker om djursjukskötarens fokus på djuret; att tvätta, söva och se till att det mår bra kändes roligare.

I takt med att djursjukvården blir allt mer avancerad, krävs högre kunskapsnivåer hos vårdpersonalen. Sedan januari 2010 är därför djursjukskötare ett legitimerat yrke. Anestesi är en viktig del av de veterinärmedicinska arbetsuppgifter som en djursjukskötare har. Utbildningen är tre år lång och Sara gör just nu sin fjärde termin.

– Jag tycker det är som roligast när vi har praktiska moment som man tydligt kan rela-tera till, som blodprovstagning, intubering, narkosövervakning och EKG. Många av teo-ridelarna kan vara tunga, till exempel ana-tomin då vi lär oss alla skelettdelar på latin. Som clavicula, alltså nyckelben. Visste du att katter har nyckelben, men inte hundar?

Sara legitimeras för att arbeta med häst, hund och katt. Många djursjukskötare arbe-tar på djurkliniker efter studierna. Men i Saras klass finns det både de som siktar på att jobba med vilda djur i Afrika eller med utrotningshotade arter på djurpark och de som vill forska inom djuromvårdnad. Sara vill inrikta sig på exotiska djur och jobba internationellt. I dag har hon ett helgjobb på Skansen som apskötare.

– Det är kul att jobba med apor för de har väldigt mycket gemensamt med oss män-niskor. Man ser likheter och olikheter mel-lan individerna och hur de bygger upp sina grupper. De är smarta djur med en massa olika problemlösningar.

Sara har redan varit ute i världen på volon-tärarbete med hemlösa hundar i spans ka Malaga.

– Jag ordnade så att jag kunde ta med mig snart ettårige Dumle hem. Han är en härlig fyrvägskorsning till blandras.

Tanken är att Dumle ska bo med Sara i

studentlägenheten, som ligger precis bred-vid campus. I SLU:s studentbostäder är hus-djur tillåtna, till skillnad från andra student-boenden i Uppsala.

Sara, som kommer från Sexdrega i Väster-götland, trivs med att vara Uppsalastudent. Hon har engagerat sig i studentkårens olika aktiviteter, pubar och sittningar. FiQ – hem-magjord fika på Veterinär medicinska före-ningen för en billig peng – är en favorit. Hon tycker det gick snabbt att känna sig som hemma som student i Ultuna.

– Det är klart att vi går på nationerna inne

i Uppsala, som alla andra Uppsalastudenter. Men på kåren här på campus är det mer fa-miljärt. Ett inte helt ovanligt samtalsämne är vilket traktormärke man gillar mest. John Deere verkar vara mångas favorit just nu, säger Sara och skrattar.

TEXT: Dan-Marcus Pethrus

– Jag tycker det är som roligast när vi har praktiska moment med djuren, säger Sara Nilsson.

s

180 hp

DJURSJUKSKÖTAREDjuromvårdnad • Sjukvårdslära • Etologi • Biologi • Näringslära Studieort: Uppsala Webb: www.slu.se/djursjukskotare

STUDIERNA

Att Sara Nilsson skulle söka till djursjukskötarutbildningen på SLU, en av Sveriges populäraste utbildningar, var ganska självklart. Hon har alltid älskat att ta hand om djur.

Familjart pa Campus Ultuna

Foto

n: S

amue

l Uné

us

SLU:s Rehabiliteringsträdgård i Alnarp väcker uppmärksamhet då den på ett framgångsrikt sätt kombinerar forskning och teorier från medicin, sjukgymnastik, arbetsterapi och psykoterapi med land-skapsarkitektur, miljöpsykologi och traditionell trädgårdsterapi.

Foto

: Col

urbo

x

“By looking at the whole ecosystem I will be better able to protect its future”.

9


I nya VHC sker undervisning och forskning i veterinärmedicin och husdjurvetenskap. Vill man jobba med djur, kan man förutom veterinär, djursjukskötare, etolog och husdjursagronom till exempel bli hippolog vid Vången, Flyinge eller i Strömsholm.

Foto: Erika Gerdemark, kungahuset.se

SLU-ALUMN

Prins Carl PhilipPrins Carl Philip studerade jord- och skogs-bruk under hösten 2008 och praktiserade bland annat på Stenhammars gods. Från 2009 studerade prinsen på Sveriges lant-bruksuniversitet i Alnarp. Studierna på Alnarp avslutades i januari 2012 då Prins Carl Philip avlade Lantmästarexamen.

180 hp

LANTMÄSTAREDjur • Växter • Teknik • Ekonomi • Ledarskap • Livsmedelsproduktion Studieort: Alnarp Webb: www.slu.se/lantmastare

LANTMÄSTAREN

En allt större del av jordens yta täcks av städer. Är du intresserad av ett tvärvetenskapligt perspektiv på staden? Då är masterprogrammet hållbar stadsutveckling (120 hp) på SLU kanske något för dig.

ÄR DU EN URBANISTA?

VETERINÄR

ad lockade dig att studera till veterinär?– Många väljer mellan läkare

och veterinär, men veterinäryrket lockade mer eftersom man måste förlita sig mer till sin undersökningsteknik än inom hu-manvården, eftersom djuren inte kan tala om var de har ont. Jag tycker det är spännande att lära sig tolka djurs beteenden och bilda sig en uppfattning om var problemen sitter.

När är det som roligast att studera till veterinär?

– De praktiska bitarna är de roligaste. De första tre åren är det mycket teori. Men fjärde året går man ut på ”klinikrotationen”, då är man med i det praktiska arbetet, exem-pelvis på universitetsdjursjukhusets häst-klinik, smådjursklinik, ambulansklinik eller obduktionsavdelningen. Det är ändå viktigt att ha den teoretiska grunden innan man kan börja jobba praktiskt.

Vilken del av utbildningen har varit mest utmanande?

– Kursen i speciell patologi var tuff, då

lärde vi oss om sjuk-domsförlopp, symptom och vilka sjukliga för-ändringar man kan hitta i de vanligaste sjuk-domarna hos idisslare, häst, svin, hund, katt och fjäderfä.

Med vad och var skulle du vilja jobba efter utbildningen?

– Jag vill nog söka mig hemåt Dalarna, men arbetsmarknaden kan vara lite tuff. Smådjur intresserar mig mest för tillfället, kanske inom kirurgi. Jag tror också att det kan vara utvecklande att jobba som di-striktsveterinär, speciellt när man är nyut-examinerad eftersom man blir tvungen att ta många egna beslut.

Varför veterinär?

vEmil Nordh, 27 år, från Säter i Dalarna, läser just nu termin åtta på veterinärprogrammet.

VETERINÄRBiomedicin • Farmakologi • Anatomi • Medicin • Kirurgi Studieort: UppsalaWebb: www.slu.se/veterinar

330 hp

Jeanette Mauritz arbetar för 29 000 lantbrukare. ”Lantmännen är en unik koncern. Här finns goda möjlig heter att göra karriär, och koncernen satsar både på produkterna och på sina anställda.”

ETT VERKLIGT DRÖMJOBB

et har funnits lantmän så länge människan brukat jorden. För att dra nytta av fördelarna med stordrift,

började allt fler småbönder gå sam-man i föreningar och 2006 bildades koncernen Lantmännen. I dag har man 8 000 anställa och omsätter 33 miljarder.

– Vi arbetar med förädling av livs-medel, lantbruk, energi och maskiner. Det är fyra olika branscher, med spann mål som gemensam nämnare.

Jeanette Mauritz arbetar som bu-siness controller på Lantmännen Cerealia, och tar fram finansiella underlag till produktutvecklings- och marknadsteamen. Det kan handla om att analysera lönsamheten på frukost-produkter eller vegetariska mål tids-lösningar.

Vad är roligast med yrket?– Att vi arbetar med så intressan-

ta produkter. De är sunda och håll-bara. Nu är det till exempel fokus på havrens goda effekter och egenska-per för vår hälsa. Havren kommer att synas mycket i framtiden.

Jeanette Mauritz växte upp på en gård i Skåne som hade både växtod-

ling och djurhållning. Naturen har alltid intresserat henne, så steget till att studera till agronom vid SLU på Ultuna var därför inte långt. Efter utbildningen blev hon antagen till det populära traineeprogrammet som Lantmännen har (förra året sökte 800 personer).

– Hos Lantmännen finns möjlig-het att växa både inom bolaget du arbetar för, men även tillfällen att byta bransch inom koncernen, säger Jeanette Mauritz.

Det pågår mycket innovations-arbete hos Lantmännen: varje år satsar man 300 miljoner på forskning och utveckling. Man har tagit fram allt från biodiesel som patentsökts i 64 länder, till att låta mikroorganismer bekämpa plantsjukdomar istället för kemikalier.

– Lantmännen är en sund arbets-givare som gör det möjligt att kombi-nera god hälsa och balans i vardags-livet med utmanande karriärsmöj-ligheter. Det unika med Lantmännen är att vi skapar värde och tar ansvar i alla led, från jord till bord. Det är något jag känner mig stolt över.

FAKTA Lantmännen är ett lantbrukskoope-rativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Kooperativet ägs av 29 000 svenska lantbrukare, är 8 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter 33 miljarder kronor. Med basen i spannmål förädlar Lantmännen åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk.

D

»

www.lantmannen.se

Sunda produkter och fantastiska karriärmöjligheter. ”Lantmännen är en bra arbetsgivare med goda arbets- villkor och spännande produkter”, säger Jeanette Mauritz.

Foto

: Mik

ael W

alle

rste

dt

10


11


Hur ofta tänker du på hur beroende vårt samhälle är av lantbruk och skogsbruk? Innan jag sökte till SLU kan jag medge att jag inte tänkte på det så ofta, trots att jag dagligen äter mat och läser papperstidningar. När jag kom till SLU förändrades mitt sätt att se på saker.

Jag utbildar mig till agronom med livsmedelsinriktning. Agronomer sitter på specialistkunskap för hur vi kan använda vår världs naturresur-ser och strävar efter att det ska göras på ett schyst sätt.

Livsmedelsinriktningen skiljer sig från andra kostutbildningar, då den förutom ämnen som nutri-tion och fysiologi även låter oss förstå hur livsme-del produceras och tas omhand innan de når oss konsumenter. Det är lika viktigt att vår mat tillver-kas på ett bra sätt som att vi ska kunna äta nyttigt och hålla oss mätta.

Agronom har blivit en ganska okänd yrkestitel, trots att arbetsmarknaden både nu och i framtiden har mycket att erbjuda.

När jag blir färdig vill jag arbeta för att vi ska äta både gott och hållbart. För kommande generationers

skull vill jag att vi konsumenter ska visa vår mat respekt och hushålla med våra tillgångar. Titta ner i din korg i mataffären och fundera på matens ursprung! Det finns så många bra idéer kring hur vi kan möta vår tids största utmaning – att sänka vårt överutnyttjande av jordens naturresurser – men vårt sam-hälle anpassar sig långsamt.

De gröna näringarna spelar en nyckelroll för framtidens utma-ningar. Vill du vara med och möta dessa?

Sök en utbildning vid SLU!

”När jag blir färdig vill jag arbeta

för att vi ska äta både gott och hållbart.”

en annons från SLU

KRÖNIKA

Agro-vada, sa du?270 h

p

LIVSMEDELSAGRONOMMikrobiologi • Hälsa • Lagstiftning • Livsmedelskemi • Fysiologi Studieort: Uppsala Webb: www.slu.se/agronom-livsmedel

Foto

: Sam

uel U

néus

Plugga i Uppsala, bo i Stockholm.Är du student? Grattis, då reser du vart du vill med våra bussar och tåg i hela Uppsala län för bara 525 kronor. För 1 015 kronor får du även resa med SL i hela Stockholms län. Läs mer på ul.se.

Din karriär startar redan under studietiden!Vi är experter på din arbetsmarknad.

Därför kan vi ge dig kvalificerad

rådgivning om hur du ska förbereda

dig inför första jobbet, ingångslön

och karriär.

LYFTE R NATU RVETAR E

TTTheheres s s es LunLundahd l, studerarmilm jöveteetenskn ap i Lund och ärordor föröranande i Naturvetarnas

stustudend tråd. Medlem iNaturvetarna.

L d hd l d

naturvetarna.se

[email protected]–641 10 00

www.lomma.se

VÄLKOMMEN TILL

KUSTKOMMUNEN LOMMA!

Njut av långgrunda badstränder,

badbryggor och kallbadhus. Ta ett dopp

från Långa bryggan i Bjärred eller strosa

runt i Lomma Hamn. Upptäck Alnarps-

parken med 2 500 olika växtsorter eller

besök Borgeby Slott, med anor från före

1200-talet. Hos oss är det lätt att trivas!

Gå med i alumnnätverket, hitta nya och gamla vänner och håll kontakt med SLU.

Välkommen till SLU Alumn! Läs mer och registrera dig: www.slu.se/alumn

BYGG NÄTVERK MED ANDRA SLU-ALUMNER

›› Ellen Anker-Kofoed SLU Alumn

Karin Bothén färdig livs-medelsagronom till sommaren

12


– Kunskap för en hållbar framtid

Framtidens mat, Skansen7-8 maj kan du på Skansen träffa forskare och stu-

denter som berättar om framtidens mat. Kommer vi äta

insekter i framtiden? Skolklasser kan anmäla sig via

Skansens hemsida.

Alnarpsdagen, Alnarp24 maj. Trädgårdstips, parkvandringar, visningar i

trädgårdslaboratoriet, information om aktuell forskning

och utbildning. Visning av Rehabiliteringsträdgården.

Skogsmässor, Jönköping och UmeåSLU deltar i Sveriges största skogsmässor, Skogs-

elmia i Jönköping (4-6 juni) och Skogsnolia i Umeå

(11-13 juni). Kom och möt oss där!

Borgeby fältdagar, Skåne24-25 juni är SLU med på Nordens största

lantbruksmässa i fält. Tema: Entreprenörskap och

innovationer.

Almedalsveckan, Visby30 juni-2 juli. Skogen och klimatet, Ett lantbruk

utan antibiotika, Stadsodling, Akvakultur, Jätteräkor.

Skogskurs för tjejer, Skinnskatteberg30 juli-2 augusti. Är du intresserad av naturen?

Tycker du om att vara ute i skogen? Då är vår

skogskurs för tjejer något för dig!

Smedjeveckan, öppet campus, Skara21-27 september. ”Djuren och döden” är årets

tema för en vecka med populärvetenskapliga

föreläsningar och uppvisningar på SLU i Skara.

Öppet campus, Uppsala26 september. Vi bjuder på miniföreläsningar om

djur, natur, mat och trädgård, studiebesök på

djursjukhuset, ponnyridning, intressanta möten

och visning av våra nya toppmoderna lokaler.

Internet:www.slu.se

Facebook:facebook.com/slu.sweden

Ses vi snart?

Fler spännande händelser hos oss: www.slu.se/kalendarium

7-8/5

24/5

4-13/6

24-25/6

30/6-2/7

30/7-2/8

21-27/9

26/9

Documents

Studera på SLU