Nu med nationell tävling varje år.

Sista inlämningsdag22 jan 2016

Välkommen att delta i Sveriges största uppfinnartävling för unga!

Finn uppen uppfinnarresa

Lärarhandledning för år 6-9 som följer kursplanen i teknik, Lgr 11

Varför finns Finn upp?Vi vill ge så många unga som möjligt chansen att upptäcka hur kul teknik är. Ju fler ungdomar vi inspirerar desto fler blir intresserade av tekniska utbildningar under gymnasieåren och desto fler kan sedan studera på tekniska högskolor. Det kan ge Sverige fler ingenjörer och tekniker. Så tänker vi.

Vilka är vi? Finn upp är en ideell organisation som finansieras till största delen av Skolverket. Vi arbetar sedan mer är 30 år med att stödja lärare så att undervisningen blir verklighets- nära, rolig och utmanande.

Pedagogisk metodHär i Finn upps lärarhandledning presenterar vi vår metod Uppfinnarresan, sidan 9. Den kan enkelt användas i ämnet teknik. Ta in den i undervisningen som ett helt block, som enskilda delar eller kanske bara några lektioner beroende på vilka områden av kursplanen ni arbetar mot.

Så här fungerar Finn uppI Finn upp cirkulerar allt kring Uppfinnarresan. En resa som leder eleverna ända fram till en egen uppfinning. Stationerna längs vägen kallas Idéa, Designa och Förverkliga. Det finns roliga pedagogiska lektionsövningar som kan användas direkt i klassrummet. Vi förklarar mer ingående om Uppfinnarresan på sidorna 10-68.

Arbeta ämnesövergripandeUppfinnarresan passar också som hand i handske för ämnesövergripande arbete. När eleverna arbetar med Finn upp har de nytta av många ämnen utöver teknik, ett av dem är faktiskt svenska. Läs mer om det på sidan 7.

Finn upp är också en tävlingElever kan varje år skicka in uppfinningar de utvecklat under Uppfinnarresan till olika tävlingar. Tillsammans med skolor och regionala partners arrangerar Finn upp tävlingar lokalt och regionalt. De bästa uppfinningarna går sedan vidare till en nationell final, Sveriges största uppfinnartävling.

Alla bidrag bedöms av jurymedlemmar med erfarenhet inom innovationer, entreprenörskap och företagsamhet. Varje tävlande elev får ett professionellt omdöme av sin uppfinning. Finalisterna får visa upp sina uppfinningar och kan belönas med stipendier under en prisutdelning i Stockholm.

Lär ut teknik med Finn upp Finn upp är ett pedagogiskt material för undervisning i teknik. Eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande på ett kreativt och roligt sätt och när de är klara har de gjort en egen uppfinning. Elevernas arbete i Finn upp är så klart betygsgrundande – du får kriterierna för betyg E, C och A i teknik.

Materialet i Finn upp hjälper lärare att undervisa i teknik under skolåren 6-9 i Sverige. Ett skäl är att Finn uppföljer Lgr 11. Momenten stämmer väl överens med teknikmålen i läroplanen. Metoden, som kallas Uppfinnarresan, hjälper eleverna att nå målen. Ett annat skäl är att lärarna får stöd för att bedöma elevernas arbete under Uppfinnarresan och sätta betyg. Läs mer om det på sid 4.

InnehållLgr 11 + Finn upp = sant ..............................................................4Syftet med teknik ..............................................................................................................4Centralt innehåll ................................................................................................................5Så bedömer du elevens prestation ...................................................................................6Arbeta ämnesövergripande med Finn upp ........................................................................7

Entreprörskap i skolan .......................................................................8Att förbereda sig för yrkeslivet ...........................................................................................8Att äga sitt lärande ............................................................................................................8Coacha eleverna ...............................................................................................................8

Uppfinnarresan ............................................................................................9Idéa-stationen .................................................................................................................10 Övningar till Idéa-stationen ...........................................................................................13Designa-stationen ...........................................................................................................31 Övningar till Designa-stationen .....................................................................................34Förverkliga-stationen .......................................................................................................50 Övningar till Förverkliga-stationen .................................................................................53

Ordna en Finn upp-tävling ..........................................................69Bedömningskriterier.........................................................................................................69Sekretess ........................................................................................................................69Engagera andra ..............................................................................................................69Dokumentera och utvärdera............................................................................. ...............69

Finn upp ❤ vänner = sant ........................................................70

VErkSAMHETSANSVArIg: SOFIA TALBOrN BJÖrkVI/FINN Upp.

prOJEkTLEDArE: CArL ELFgrEN/FINN Upp.

COpy: FrEDrIkA BErg HüBSCH/rETOr AB OCH HELENA THOréN/AxLA INFOrMATION AB.

FOrM: ANNA JONASON/krUT rEkLAM AB. TINA kOCH SkArIN/TkS CONSULTINg AB.

FOTO: JANNE DANIELSSON/SILVEr DOLLAr pICTUrES AB.

ILLUSTrATION: MåNS SwANBErg/pISTACHIOS, FELLOw DESIgNErS.

DECEMBEr 2013.

4

Lgr 11 + Finn upp = sant Tekniklärare som väljer att använda Finn upp vet att metoden stödjer målen för undervisningen. I kursplanen för teknik finns många paralleller till momenten i Finn upp. Läs om hur väl målen i Finn upp stämmer överens med målen i kursplanen för teknik i Lgr 11.

Syftet med teknikI teknikundervisningen ska teknikens roll, för både människan och samhället, bli synlig för eleverna. I Finn upp blir tekniken begriplig så att eleverna får lättare att orientera sig i vår teknikintensiva värld. De lär sig också hur de kan klara av tekniska utmaningar på ett innovativt sätt.

Under Uppfinnarresan i Finn upp ökar elevernas kunskap om hur de kan lösa olika problem med hjälp av teknik.De får handgripligen utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Finn upp som metod stödjer teknikundervisningen och hjälper eleverna att nå målen.

Lgr 11:I kursplanen för teknik står det att undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att…

… identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.

… identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.

… använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

… värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.

… analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Finn upp:Det stämmer väl överens med syftet med Finn upp. Under Uppfinnarresan får eleverna…

… tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

… en förståelse för produktutveckling ur skilda perspektiv: då – nu – framtid samt grundläggande ekonomiska och samhällsmässiga faktorer. … tillfälle att på ett inspirerande sätt formulera, pröva och genomföra rimliga såväl som orimliga idéer och förslag till problemlösning.

… träna på att göra aktiva val i form av design, materialval, miljöanpassning.

… skapa nya produkter i ord och bild samt utveckla befintliga produkter.

… undersöka tekniska system samt kombinera existerande lösningar och finna nya användningsområden.

… träna sig i att presentera en idé såväl muntligt som skriftligt.

… möjlighet att kreativt bygga en icke skalenlig prototyp.

5

Centralt innehållStora delar av det centrala innehållet i teknik går hand i hand med momenten i Finn upp. Det gäller till exempel vad eleverna ska lära sig om utveckling av tekniska lösningar och hur de utvecklar uppfinningar.

Lgr 11 Teknik (år 6-9): Utveckla tekniska lösningar

1 Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identi- fiering av behov, undersökning, förslag till

lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

2 Egna konstruktioner där man tillämpar prin- ciper för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.

3 Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangiv-

elser samt dokumentation med fysiska ellerdigitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruk-

tions- och teknikutvecklingsarbete.

Finn upp:Utveckla uppfinningar

1 Ett laborativt arbetssätt i undervisning och i teori. kreativitet kräver kunskap, misslyck-

anden på vägen är minst lika viktiga som framstegen.

2 Studier av befintliga innovationer och av innovatörers arbete, t ex genom studiebesök.

3 processarbete enskilt och i grupp.

4 Muntlig och skriftlig redovisning samt utställning med professionell jury.

5 Tävlingsmomentet som ett gemensamt projekt är viktigt både för den enskilde eleven och för klassen som grupp.

6 Leka på allvar är lustfyllt och lärorikt.

”För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig… Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och för-måga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt… Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.”kursplanen för teknik i Lgr 11

6

Så bedömer du elevens prestation i Finn uppEtt antal erfarna tekniklärare, som arbetat med Finn upp i många år, har hjälpt till med att jämföra hur eleven genomfört arbetsmoment i Finn upp med betygkriterierna i kursplanen för teknik i Lgr 11.

Kriterier Lgr 11 Finn upp

1 Eleven kan beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar.

Eleven kan beskriva muntligt enkelt identifierbara delar i uppfinningar.

2 Eleven kan pröva idéer till lösningar samt utforma enkla modeller.

Elevens kan välja en idé att utveckla en produkt-utveckling samt utforma en enkel modell av den i ord och bild.

3 Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Under uppfinnarresan bidrar eleven till att berätta, skissa och bygga en prototyp av modellen och välja funktion, material och form som leder framåt med handledning.

4 Eleven gör enkla dokumentationer där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.

Eleven gör en enkel presentation av uppfinningen där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.

Kriterier Lgr 11 Finn upp

1 Eleven kan beskriva hur ingående delar samverkar. Eleven kan enkelt beskriva delar i uppfinningar på en djupare nivå, eleven kan koppla kunskapen med andra ämnen.

2 Eleven kan pröva och ompröva idéer till lösningar samt utforma utvecklade modeller.

Eleven kan ta fram och överväga olika idéer till lösningar samt utforma utvecklade modeller av dem. Eleven kan föra resonemang angående sina alternativ gentemot faktorer som till exempel: resurs- miljö- samhälle.

3 Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.

Under uppfinnarresan bygger eleven en enkel prototyp av modellen och väljer funktion, material, och form som med någon bearbetning leder framåt.

4 Eleven gör utvecklade dokumentationer där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.

Eleven gör en utvecklad presentation av uppfinn-ingen där intentionen i arbetet är relativt väl synlig-gjord.

Kriterier Lgr 11 Finn upp

1 Eleven kan beskriva hur ingående delar samverkar och visa på andra lösningar.

Eleven kan ingående beskriva delar i uppfinningar och visa på andra lösningar, som produktutveckling och nytänkande.

2 Eleven kan systematiskt pröva och ompröva idéer till lösningar samt utforma väl utvecklade och genomarbetade modeller.

Eleven kan hitta på nydanande idéer till lösningar samt utforma väl utvecklade modeller av dem.

3 Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Under Uppfinnarresan bygger eleven en prototyp av modellen och väljer funktion, material och form som leder framåt. Eleven prövar och överväger ingående sina idéer mot faktorer som resurser, miljö, samhällsfunktioner i nutid och framtid, tankar som i dagsläget kan tyckas overkliga.

4 Eleven gör välutvecklade dokumentationer där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Eleven gör en välutvecklad och innovativ presen- tation av uppfinningen där intentionen i arbetet är väl synliggjord. Här har eleven möjlighet att presen-tera sina idéer i olika format.

Betyg E

Betyg C

Betyg A

7

Arbeta ämnesövergripande med Finn uppLäroplanen för grundskolan betonar vikten av att arbeta ämnesövergripande för att vidga elev-ernas perspektiv: Ett ämnesövergripande arbetssätt innebär att elever och lärare tillsammans arbetar över gränserna

Varför inte koppla ihop tekniken med ämnet svenska? Det ger positivt resultat i båda ämnena samt underlättar för elever och lärare. Tittar man på kriterierna går det bra att föra samman ämnena i olika delmoment.

Teknik handlar om att se lösningar på enkla vardagliga problem. För att utveckla en idé eller uppfinning är ämnet teknik ett självklart redskap. Det gäller också att kunna förklara både muntligt och skriftligt vad man vill så att andra förstår. Använda beskrivningar så att mottagaren kan bilda sig en korrekt uppfattning om vad man vill uppnå.

I teknik gäller det att dokumentera hur tankegången varit i form av skisser, ritningar med förklarande ord, begrepp och symboler. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar en konstruktion och ett teknikutvecklingsarbete.

I ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

I arbetet med Finn upp har alla möjlighet att presentera sin idé eller uppfinning. För att till exempel lyckas med att marknadsföra sin idé är det viktigt att muntligt presentera och berätta för olika mottagare om sin idé och att kunna leda samtal, formulera och bemöta argument. Här ges alltså ytterligare tillfällen för att visa sina kunskaper i de båda ämnena.

Att ha ett samarbete över ämnesgränser ger en helhetssyn påelevernas kunskapsutveckling och eleven har möjlighet att visa sina kunskaper i olika sammanhang.

” Ämnesövergripande arbete är lika med ett lustfyllt och varierat lärande, en aktiv inlärning med verklighetsanknytning. Det finns många möjligheter med att arbeta över gränserna, det viktigaste är att skapa ett intresse hos eleverna för att lära.”Lena wernstedt, teknik- och svensklärare

8

Entreprenörskap i skolanI Sverige tycker vi att entreprenörskap är så viktigt att vi vill att alla unga människor ska få en chans att utveckla det. Varför är det så?

” En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och samman hang. Skolan ska stimulera elevernas krea- tivitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att prova egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”

Ur Skolans uppdrag i Lgr 11, del 1 skolans värdegrund och uppdrag

Att förbereda sig för yrkeslivetEntreprenörskap stärker elevernas förmåga att möta utmaningar i sitt blivande arbetsliv och det samhälle de ska leva i. Skolan kan stimulera eleverna att utveckla de attityder, förmågor och förhållningssätt som gör att de kan tänka och handla dynamiskt. De tränas i att aktivt ta ansvar för sig själv och för andra och att använda sin inneboende drivkraft. De kan med skolans hjälp höja entreprenörsandan. En dröm vore att de kan försörja sig på fler och nya sätt i framtiden.

Elever som deltar i Finn upp utvecklar sitt entrepre-nörskap på ett lustfyllt och kreativt sätt. Finn upp stärker unga människors idékraft. De tränas i kreativt tänkande, i att våga satsa på sin idé och att förverkliga den.

Att äga sitt lärandeEntreprenörskap är ännu inte ett eget ämne i grund-skolan (men det är det på gymnasiet). Det går ändå så klart att utveckla elevernas entreprenörskap i skolan, att väcka lusten att lära och viljan att ta ansvar för sitt lärande.

Entreprenöriellt lärande i klassen uppmuntrar eleverna att äga sitt lärande. När de i Finn upp arbetar med att utveckla sin uppfinning får de praktisk övning i att ta ansvar för sitt lärande och att reflektera över sina resultat.

genom ett entreprenöriellt lärande blir eleverna bättre på att handla självstyrt och att bryta mönster. De övar sig i att se möjligheter och göra något av dem. Finn upp kan locka fram entreprenören i elever.

Det startar en process som leder till ökad självkun-skap hos eleverna. Entreprenörskap som Finn upp inspirerar till ger eleverna nya sätt att lära sig i skolan – och senare i livet. De äger.

Coacha elevernaDu som pedagog är processledaren som coachar eleverna i deras lärande. Din ämnesexpertis är väldigt viktig, men det är eleven som håller i rodret. Din vikti-gaste uppgift kan bli att skapa och underhålla elever-nas motivation.

9

Finn upps pedagogiska metod Uppfinnarresan

Uppfinnarresan är metoden i Finn upp som gör teknik begriplig genom att eleverna löser problem med hjälp av tekniska idéer. Idéer som tar dem med på en resa ända till en egen uppfinning.

resan har tre stationer: Idéa, Designa och Förverkliga. Till varje station finns många praktiska övningar som sätter fart på tanken och kreativiteten. De är utformade som handledningar för dig som är lärare.

Hur du väljer att använda övningarna är förstås helt upp till dig. kanske vill du väcka elevernas problemlösnings-förmåga med några kreativitetsövningar från Idéa? Eller lära eleverna om olika teknikval under Designa? Eller använda tekniska begrepp och uttryck som förklarar deras uppfinning? kanske vill du och dina elever gå hela vägen och satsa på att delta i tävlingen?

Valet är fritt. Finn upp vill inspirera. Inte diktera.

Uppfinnarresan

Steg 1: IdéaIdéa-stationen syftar till att sätta igång den kreativa tankeprocessen, väcka frågor och nyfikenhet hos eleven. Här hittar du bl.a. olika brainstormingsövningar. Under Idéa-stationen är det viktigt med ett tillåtande och öppet klimat där eleverna känner sig trygga med att "blotta" sina idéer. kritik är absolut förbjudet. Och kom ihåg, ju fler idéer desto bättre, då ökar man chansen för att hitta något unikt. Eller varför inte para ihop två gamla idéer och göra något nytt av det? Steg 2: DesignaNär ni kommer till Designa-stationen har ni samlat på er en massa idéer. Det har blivit dags att utveckla idéerna och testa om de måste förändras på något vis. Här tittar vi närmare på frågor som användning, funktion, materialval och form. Ni skissar, bygger modeller, räknar och kommer ett steg närmare verkligheten. Ibland fungerar det inte som man har tänkt sig, men även felsteg tar er närmare målet. kanske visste ni redan att många uppfinningar blir till av just ett misstag? Steg 3: FörverkligaAtt ha en bra idé är bara en början på en uppfinnings väg till verklighet. Inte bara uppfinnaren själv ska tycka att det är en bra idé, utan även andra ska vilja köpa den, tillverka den, använda den, sälja den och så vidare. kanske behöver man finansiärer för att kunna sätta idén i produktion. Förverkliga-stationen handlar om att inhämta kunskap om hur det fungerar med praktiska detaljer kring uppfinnande, försäljning och skydd av idéer. kan ni till exempel skillnaden mellan vaumärkes-skydd och patent? Det får ni reda på här!

10

Idéa Alla uppfinningar börjar med en idé,

eller funderingar kring något problem. Men hur får man idéer? Här finns hjälp på vägen.

11

Höj kreativitetenFör att stimulera idéutveckling kan olika metoder, som brainstorming, vara ett stöd. Alla metoder går ut på att stödja tänkande ”utanför boxen”. Det finns flera metoder att använda enskilt eller i grupp, för att få fram stora mängder idéer eller för att vända på etablerade uppfattningar. De flesta utgår från fyra principer:

1 kritik är förbjuden. Förbjudna ord och uttryck är:

Nej, Fel, rätt, Dåligt, Det finns redan, Det går inte, Det får man inte, Det är ju inget,

Det har ju inget med saken att göra, Fy, vad tråkigt. Misslyckat.

2 Inga konventioner eller formella regler får finnas.

3 Det är fullt tillåtet att ”stjäla” eller snarare vidare- utveckla varandras idéer.

4 Hitta många idéer. Anteckna allt så har ni snart en vildvuxen idébank att ta med er till nästa steg

på Uppfinnarresan.

Idéa-stationen sätter igång den kreativa tankepro-cessen, väcker frågor och nyfikenhet hos eleverna. Det kan kännas trögt till en början, ta då hjälp av

olika brainstormingsövningar. Under övningarna är det viktigt med ett tillåtande och öppet klimat där eleverna känner sig trygga med att "blotta" sina idéer. kritik är absolut förbjudet.

Och kom ihåg, ju fler idéer desto bättre, då ökar man chansen för att hitta något unikt. Eller varför inte para ihop två gamla idéer och göra något nytt av det? Det viktiga är att eleverna får släppa loss och upptäcka styrkan i sin idékraft. När eleverna är klara med Idéa-stationen ska de ha vaskat fram minst en idé som de vill gå vidare med till Designa-stationen.

Se upp, brainstorming pågårAtt vara kreativ i grupp innebär att man måste våga blotta sina idéer. När man ska idéa är det bra om man släpper sitt kritiska tänkande helt. Att tänka fritt är att drömma en aning, och att välkomna annorlunda, kanske rent av knäppa, vändningar i tanken.

Därför är det viktigt att anteckna ALLA idéer, även de som inte ser ut att vara något för världen just då. Man vet aldrig när de kan finna sitt sammanhang.

Eleverna tränas under Idéa-stationen i att utveckla sina problemlösningsförmågor. Dessutom har de riktigt roligt.

”Alla människor har en kreativ förmåga och det går att utnyttja den förmågan bättre. Man kan förbättra det kreativa klimatet och man kan träna sin egen kreativitet genom att använda kreativa metoder.”

Hans Björkman och Annika Zika-Viktorsson, forskare

”En uppfinning är en ny lösning på ett problem, en kombination av två eller flera saker som var för sig kan vara kända men där kombinationen ger något som ingen tidigare har sett. Uppfinningar kan göras inom alla områden och vi tror att alla kan bli uppfinnare.”

Carl Elfgren, projektledare för Finn upp

12

Olika sätt att få idéerDet finns många olika sätt att få fram nya idéer. Några sätt beskriver vi här, men titta framför allt på Idéa-övningarna som kommer på följande sidor.

• Förbättra. Undersök saker som redan finns: dörrar, bord, lampor, kaffekoppar och så vidare. Hur kan de förbättras i funktion och form? Ändras behoven beroende på användare? • kombinera. kombinera uppfinningar som redan finns och se om du kan hitta på nya användnings- områden. Sätt uppfinnfingar i helt nya miljöer och se vad som händer. Några problem som blir lösta? Några nya behov som uppstår? • Sök problem. Säkert har också du irriterat dig på något någon gång. glapp i hörlurarna? Elvisp som stänker grädde? Eller kanske mobbning på raster? Varför är det ett problem och vilka behov behöver en lösning?

• Utgå från en teknik eller ett material. Vilka funk- tioner har tekniken och i vilka situationer skulle den vara praktisk att använda? Vilka egenskaper har olika material och hur kan de användas?

Länktipstomtit.seskogeniskolan.seekocentrum.seenergimyndigheten.sehos.setekniskamuseet.seingenjorn.comuniverseum.senobel.se

”Jag har fått ett helt annat tänkande efter Finn upp. Om jag stöter på ett problem nu så sätter det igång funderingar på hur jag ska lösa det.”

Johan pelkonen, elev

När eleverna är klara med Idéa-stationen

ska de ha vaskat fram minst en idé som de vill gå vidare med.

13

Fem saker som irriterar migI den här övningen undersöker vi saker runt omkring oss som orsakar irritation – hårborstar som gör ont i hårbotten, klumpiga knäskydd, hög ljudnivå i matsalen, mobbning eller trängsel i busskön. Varför är detta irriterande? Vilka behov har uppstått och vad kan man göra åt dem? Övningen kan göras individuellt eller i grupp, som i förslaget nedan.

Övningens syfte: Att väcka uppfinnaren och visionären inom varje elev. Framgångsrika uppfinnare börjar med att identifiera behov och problem i sin närhet. genom att titta på redan existerande uppfinningar blir vi medvetna om detta. Vi undersöker problem i vår närhet och försöker lösa dem.

1 Välj ut 5 uppfinningar från förr och nu och fundera kring vilka behov som ligger bakom dessa. Hur gjorde man innan uppfinningarna fanns? Var det något annat man använde? Under gemensam diskussion kan vi se att de flesta uppfinningar är sprungna ur tydliga behov.

2 Dela in klassen i grupper om 5 personer. Utse en person i varje grupp som antecknar vad gruppen kommit fram till.

3 Sitt ner i 5 minuter och fundera på vilka saker som irriterar er i vardagen här och nu, det kan vara både stora och små, obetydliga saker. Välj ut 5 av dessa och skriv ner dem på ett papper. Skriv upp nedanstående på tavlan som stöd för elevernas gruppdiskussioner: – Fem saker som irriterar mig. – Vad orsakar irritationen? Tips: Fundera på var, hur och när irritationen uppstår. Vilka behov uppstår?

4 Byt papper mellan grupperna slumpmässigt, till exempel genom att lägga alla papper i en låda och låta varje grupp dra ett ur lådan. Man kan förstås även behålla sina egna anteckningar.

5 Sätt er nu med de antecknade irritationerna. Vad orsakar irritationen? Idéa fram snabba förslag på hur man kan bli av med irritationen. känn inte att idéerna måste vara helt färdiga eller ens realistiska när ni pratar sinsemellan! Bra idéer är ofta ett samarbete; en lösryckt tanke leder till tankar hos någon annan och till slut har man något som börjar likna en lösning. Tänk fritt och lyssna på varandras idéer. Skriv upp på tavlan:

– Fem sätt att bli av med irritationen. – Hur önskar du dig att det var istället? – Idéer till lösningar.

Tips: Är det viktigt att uppfinningen till exempel är bärbar, automatiskt löses ut eller ska fungera på olika språk? Ska uppfinningen anpassas till någon speciell situation?

6 Läs nu upp vilka problem ni har i varje grupp och berätta för varandra vilka idéer till hela eller halva lösningar som ni kommit på. Diskutera tillsammans.

Finn upp

Övning

14

Uppfinnare och uppfinningarMyterna om uppfinnande och uppfinnare är många. Kanske tänker man på en professor med spretigt hår när man tänker sig en uppfinnare. Nu ska vi titta på våra föreställningar om uppfinnare och uppfinningar.

Övningens syfte: Att reflektera över vad en uppfinnare gör och vad en uppfinning är. I förläng ningen att visa att vem som helst kan vara upp finnare och att uppfinningar finns inom alla möjliga områden.

Låt eleverna, enskilt eller i grupp, rita och/eller skriva sina tankar utifrån en eller flera av frågorna nedan. Beskrivningarna kan sedan sättas upp på väggen för vidare diskussion.

1 Om uppfinnare. – Vad gör en uppfinnare? – kan vem som helst vara uppfinnare? – känner du till några uppfinnare?

2 Om uppfinningar. – känner du till några uppfinningar? – Vad är en uppfinning, tycker du?

En uppfinning är: Finn upp tycker att en uppfinning är en ny lösning på ett problem, en kombination av två eller flera saker som var för sig kan vara kända men där kombinationen ger något nytt, något som ingen tidigare har sett. Uppfinningar kan göras inom alla områden. Uppfinnare vågar göra något nytt och vi tror att alla kan bli uppfinnare.

Tips: • Bra introduktion till arbetet med Finn upp.

• Följ upp den här övningen med att titta på befintliga uppfinningar, t ex de från Finn upp. Där finns också bild på uppfinnarna med beskrivning av dem och deras uppfinningar.

• Följ gärna upp med övningen ”Då, nu och i framtiden” eller ”Tidsresan”.

Finn upp

Övning

15

Uppfinnare och uppfinningarMyterna om uppfinnande och uppfinnare är många. Kanske tänker man på en professor med spretigt hår när man tänker sig en uppfinnare. Och något tekniskt komplicerat eller rör med bubblande vätskor när man tänker på uppfinningar. I den här övningen tittar vi på våra föreställningar om uppfinnare och uppfinningar.

Uppfinnare:

1 Vad gör en uppfinnare?

2 kan vem som helst vara uppfinnare?

3 känner du till några uppfinnare?

4 känner du några uppfinnare?

Uppfinningar:

1 känner du till några uppfinningar?

2 Vad är en uppfinning, tycker du?

Finn upp

Övning/elevsida

16

Idé: Yvonne Dahlqvist och Anna Dahlin, Alneskolan i Örnsköldsvik. Tack för information och faktagranskning: Margareta Jonason, civilingenjör, Svenska Uppfinnareföreningen QUIS (Kvinnliga nätverket för medlemmar i SUF).

FACITDå uppfanns det. Här är svaren. Alla årtal är inte exakta, speciellt de tidigare är ungefärliga. Om ni hittar andra årtal i andra källor kan det bero på att man anger tidpunkt för första kända dokumentationen, för patentansökan, för beviljat patent, för lansering på marknaden eller något annat. 1300 f Kr Enligt forskarna uppfinns alfabetet i Fenicien, nuvarande Libanon, med tecken för olika ljud istället för tecken visande bilder. 1000 f Kr Från omkring 1000 f kr fram till medeltiden tillverkas skridskor av ben. 700 f kr uppfinner Etruskerna (Italien) de första löständerna, som görs av en annan persons tand, oxben eller guld. 200 f Kr Fotbollens ursprung är det kinesiska spelet cuju. på 1300-talet kommer spelet till England. 1285 uppfinns glasögonen. Det finns många teorier om vem som är uppfinnare, troligtvis är det en hantverkare från pisa i Italien. 1405 görs de första skruvarna i trä. 1564 uppfinner den franske ingenjören Jacques-Nicolas Conté blyertspennan, med ett pennstift av grafit och lera. Tidigt 1700-tal uppfinner holländaren Joseph Merlin rullskridskorna. 1859 Amelia Eriksson uppfinner polkagrisen i gränna i Sverige. 1876 graham Bell, ursprungligen från Skottland, uppfinner den första fungerande telefonen i USA. 1900 gideon Sundbäck, svensk bosatt i USA, tar fram det första fungerande blixtlåset. 1921 Svenskarna Carl Munters och Baltzar von platen presenterar sitt kylskåp som examensarbete på Tekniska Högskolan. Tillverkning och försäljning startar 1925 och köps sedan upp av Electrolux,där Munters och von platen anställs för och köps sedan upp av Electrolux, där Munters och von platen anställs för att vidareutveckla kylskåpet. 1944 Erik wallenberg och ruben rausing uppfinner mjölkförpackningen Tetra pak med formen som en tetraeder, som presen-teras 1951. Tetra pak som tetraeder ser man nu mest som t ex små grädd- och mjölkförpackningar på caféer och restauranger. 1946 uppfinner amerikanen percy Le Baron Spencer, av en slump, mikrovågsugnen. 1962 svensken Nils Bohlin uppfinner trepunktsbilbältet, som nu är standard. 1965 uppfinner svensken Nils Alwall den konstgjorda njuren. 1991 Svensken Håkan Lans får patent på ett satellitnavigeringssystem som använder gpS och radio för att berätta var man själv samt andra användare av systemet befinner sig. Systemet är numera världsstandard inom flyget och sjöfarten. 1998 blir amerikanen James Thompson den förste att isolera och odla mänskliga embryonala stamceller. Många försök pågår över hela världen att odla stamceller i försök att bota sjukdomar. 2001 sökte Christian von der Heyde patent för sin bärbara bilbarnstolsdelare. Ett hjälpmedel för föräldrar med flera barn som sitter i bilstol. Nu kan inte lillebror retas med storebror längre.

Tidsresan – gissa närJa, vilket år uppfanns egentligen löständerna? Den här kluriga gissningsleken ger många roliga aha-upplevelser.

Syfte: Att ge en historisk tillbakablick och sätta igång tankarna, finns det problem som ännu inte är lösta? Att skapa förståelse för de behov som ger upphov till nya uppfinningar och se att uppfinningar finns inom alla områden. Att se att saker vi tar för givna idag en gång varit nya uppfinningar. Att belysa att uppfinningar kan vara resultatet av produktutveckling och att det kan ta kort eller lång tid innan uppfinningar får genomslag och börjar användas av många.

Metod: kopiera och klipp ut korten med uppfinningar och årtal, ett tips kan vara att kopiera sidorna med årtal och uppfinningar på olikfärgade papper. Dela in klassen i grupper som med var sin uppsättning av korten får spela ”Tidsresan”, där man ska para ihop uppfinningar med de årtal man tror att de uppfanns. Eleverna ska även fundera över och diskutera varför de uppfanns, vilka problem man tror att uppfinnaren ville lösa. Be eleverna anteckna sina svar på elevsidan, eller gör det gemensamt i hela klassen och skriv upp på tavlan. Under ”Då uppfanns det” har du svaren.

Att diskutera: Varför kom uppfinningarna till över huvud taget? När uppfanns de, och varför just då? Hur kommer man på idéer till uppfinningar?

Tips: Fortsätt med övningen ”Då, nu och i framtiden” där man fördjupar sig i varför uppfinningar kommit till vid en viss tidpunkt, hur man gjorde innan och funderar över hur man skulle kunna produktutveckla dem för framtiden. Det här är också en bra övning att göra med kollegorna vid en gemensam träff!

Länktips: www.invent.org/hall_of_fame/1_4_0_channels.asp (kika under rubrikerna i listan till höger på sidan.) www.infoplease.com/ipa/A0004638.html (The National Inventors Hall of Fame)

Finn upp

Övning

17

Tidsresan 1Saker vi tar för givna idag har en gång varit helt nya uppfinningar. Para ihop varje uppfinning med det årtal ni tror att den uppfanns och fundera över varför den uppfanns just då. Vilket problem tror ni att uppfinnaren ville lösa med sin uppfinning? Det handlar inte om att få alla rätt. Din lärare har svaren, så när ni är klara kan ni upptäcka när uppfinningarna blev till. Ha det så roligt och lycka till!

Uppfinning Vilket år tror ni den uppfanns? Varför tror ni den uppfanns?

Alfabetet

Blixtlåset

Blyertspennan

Fotboll

glasögonen

konstgjorda njuren

kylskåpet

Löständer

Mikrovågsugnen

Mänskliga embryo nala stamceller

polkagrisen

rullskridskorna

Satellitnavigerings- systemet

Skridskorna

Skruven

Telefonen

Tetra pak tetraeder (mjölkförpackningen)

Trepunktsbilbältet

Finn upp

Övning/elevsida

18

Tidsresan 2

Alfabetet

Blixlåset

Blyertspennan

Fotboll

glasögon

konstgjorda njuren

kylskåpet

Löständer

Mikrovågsugnen

Mänskliga embryonala stamceller

polkagrisen

rullskridskor

Satellitnavigeringssystemet

Skridskorna

Skruven

Telefonen

Tetrapak tetraeder (mjölkförpackning

Trepunktsbildbältet

Finn upp

Övning/elevsida

19

Tidsresan 3

år 1000 f kr

år 1991

år 1564

år 1946

år 700 f kr

år 1998

Tidigt 1700-tal

år 1900

år 1285

år 1965

år 1405

år 1921

år 1859

år 1944

år 200 f kr

år 1876

år 1962

år 1300 f kr

Finn upp

Övning/elevsida

20

Tänk omBrukar du använda skon som blomkruka? Nej, trodde inte det. Samtidigt är det fullt möjligt, eller hur? Våra tankar och handlingar styrs i hög grad av föreställningar om hur saker och ting ”ska” fungera eller se ut. Många gånger begränsar det oss, utan att vi tänker på det. Tänk tvärtom – öppna sinnena och upptäck nya sidor hos er själva!

Övningens syfte: Många goda idéer och upp finningar föds just när en person tänker tvärtom, eller söker helt nya sätt att använda redan existerande ting. genom att tänka om, och tvärtom, som vi gör i den här övningen, plockar vi fram den kreativa ådran i oss alla.

1 Titta runt i miljön där ni befinner er. Vad finns där för prylar? (Mynt, stol, gem, fönster, strumpa, pappersmugg, provrör, glasögon osv.) Samla alla saker i en hög, eller skriv en lista med saker som ni ser eller kommer på.

2 Dela in klassen i mindre grupper och fördela sakerna ni samlat ihop, eller skri-vit upp, mellan grupperna. Utse en person som antecknar vad gruppen kommer fram till. på vilka andra sätt kan sakerna användas? Tips: Låtsas att en ny lag har börjat gälla. Sakerna får inte längre användas till det de är gjorda för.

3 Berätta för varandra om de idéer som kommit fram och diskutera vidare. Finns det andra saker (eller metoder) man kan använda på andra sätt?

Finn upp

Övning

21

Tack: Tor Bonnier, industridesigner.

Idétorka?Idétorka kan drabba alla. Här tittar vi närmare på uppfinningar som redan finns för att se om man kan förbättra dem på något vis. En industridesigner kallar detta för funktions analys. Det låter kanske svårt och jobbigt, men är ett ganska lätt och roligt sätt att få igång tankarna och ta sig ur idétorkan. Kan göras enskilt eller i grupp.

Övningens syfte: Många upp fin ningar är ofta en förbättring av redan existerande. Övningen är ett sätt att få idéer den vägen. Hur gör man idag? Hur kan det bli bättre? Vilka behov finns?

1 Välj ut en uppfinning att titta närmare på, kanske något du ofta använder eller bara en miljö du är i till vardags, t ex mobiltelefon, brödrost, dator, badrummet, skolan, fotboll, ridning. Om ni är fler, utse någon som antecknar medan ni spånar idéer.

2 Tänk nu hur du använder den här produkten, miljön eller vad du valt. Var köper du den? Vad gör du när du använder den? Anteckna allt.

Exempel: Du har köpt en dator. Hur får du hem den? Var och när använder du den? Vilka sladdar kopplar du in? Hur förvarar du den när du inte använder den? Vad tycker du om utseendet? Vill du kunna ta den med dig? går det? Blir någon irriterad på dig för att du använder den? När då? Hur gör du dig av med den om du inte vill ha den längre?

3 Hur önskar du att det skulle fungera istället? Vilka är dina behov? Medan du kartlägger hur du förhåller dig till uppfinningen så märker du säkert saker som du tycker skulle kunna bli bättre. Men hur? Det är den stora frågan.

4 Nu har du skrivit ner hur du skulle vilja att det fungerade. Men hur ska det gå till rent praktiskt? Fundera inte över om dina idéer är bra eller dåliga, utan anteckna allt som dyker upp i skallen. Sortera kan du göra sedan. Tips: Fundera om samma problem finns någon annanstans och om det sätt man löst problemet även kan användas för att lösa ditt problem.

Exempel: Du gillar inte att datorn kan förstöras om du spiller läsk på tangentbordet. Hur fungerar undervattenskameror? kan man använda samma teknik på datorns tangentbord för att skydda det från läsken?

5 Sortera bland dina idéer. Är det några som känns mer intressanta än de andra? Några idéer som du skulle vilja gå vidare med?

6 Hitta på och beskriv en person som ska använda den produkt eller miljö som du valt ut. Det behöver inte vara någon verklig person. Tänk dig att du är den personen. Beskriv hur du skulle vilja använda produkten eller miljön och skräddarsy efter dina påhittade behov.

Exempel: Hur skulle ett popband vilja använda en dator? Vad vill en synskadad att datorn ska kunna göra? Vilka krav ställer en polar forskare på sin dator?

Finn upp

Övning

22

På spaning i verkligheten”Allt är redan uppfunnet” är det lätt att tänka. Det är förstås inte sant. När man inte vet var man ska börja kan man alltid utgå från verkligheten. Bestäm om ni ska arbeta i grupp eller ensamma.

Övningens syfte: Att söka problem i verkligheten. Att uppfinna genom att förbättra odugliga prylar så att de används.

Kunde det ha förhindrats?

1 Samla ihop ett antal dagstidningar och klipp ut artiklar om olika saker som inträffat. Har åskan slagit ner? Översvämning? Trafikolycka? Arbetsskada? Strömavbrott?

2 Titta närmare på nyheterna du valt ut. Vad hände egentligen? Vad gick fel? Varför? Vilka var inblandade? Vad gjorde de? Hur såg det ut där det hände? Vad var det som orsakade händelsen? Var det flera olika saker? Anteckna.

3 Hade händelsen kunnat undvikas? Hur? Vad skulle man behöva göra för att undvika det som hände, eller mildra konsekvenserna? Skulle någon uppfinning ha kunnat förhindra händelsen? Idéa!

Saker som inte används.

1 Titta i lådor och skåp hemma efter saker som aldrig används. De brukar vara många! En opraktisk lökhackare? En rinnig tekanna? Eller en obekväm stol?

2 Varför används inte saken? Fråga t ex mamma, pappa och syskonen varför de inte använder lökhackaren. Anteckna fördelar och nackdelar i två olika spalter.

3 Vilka förbättringar kan man göra för att saken ska börja användas igen? Tänk fritt! Vilket är behovet? kan man använda idéer från andra håll där man löst ett liknande problem? kan lösningen därifrån användas för att lösa ditt problem? Vilka förändringar behövs?

Exempel: Du vill t ex surfa på land. Om man sätter hjul på en surfbräda löser man problemet och får en skateboard.

Tips: Svårt att hitta ett eget problem? Leta här:

• på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se/statistik finns officiell statistik på arbetsskador med beskrivning av orsaken till skadan. kan du hitta på någon uppfinning som gör att en olycka eller skada kan undvikas?

• Har ditt lokala företag något problem de går och klurar på? ring och fråga, kanske kan du komma med goda idéer om hur det kan lösas?

• Finns det något vanligt problem att sätta tänderna i när det gäller hjälpmedel för äldre och funktions hindrade? Titta på Hjälpmedelsinstitutets hemsida, www.hi.se.

• Trafikstatistik. Sök upp trafikskador på t ex www.trafikverket.se. Hur kunde olyckorna ha undvikits?

• på www.interesting.org söker företag idéer till lösningar på sina problem. Se om det är något du skulle tycka vore roligt att försöka lösa.

• Är du intresserad av t ex ridning eller snowboard? kontakta någon klubb och fråga om det finns problem i utrustningen som man skulle behöva ta sig en funderare över. Vad säger de som tävlar och verkligen behöver utrustning som fungerar, eller till och med specialutrustning? Vad saknar de idag?

Finn upp

Övning

23

Tack: Lena Wernstedt, Torsviks skola på Lidingö.

Då, nu och i framtidenHur såg uppfinningar, som vi idag tar för givna, ut när de först blev till? I den här övningen tittar vi närmare på produktutveckling och hur vidareutveckling av befintliga uppfinningar också kan bli nya uppfinningar. Eleverna kan arbeta i grupp, i par eller enskilt.

Övningens syfte: Att se hur uppfinningar produktutvecklas allteftersom förutsättningar, behov, teknik och samhälle utvecklas. Att göra en historisk tillbakablick för att slutligen idéa kring hur uppfinningen kan vidare utvecklas för framtiden. Hur kan befintliga upp finningar förbättras?

1 Välj en uppfinning. Här kan det vara roligt med uppfinningar som vi tar för givna idag, t ex mobiltelefon, tvål, kulspetspenna, kamera, mikrofon, radio, termometer, miniräknare och tvättmaskin.

2 Inhämta kunskap. ge eleverna 20 – 30 minuter att ta reda på så mycket som möjligt utifrån frågorna: – Vilken uppfinning har du valt och när uppfanns den? – Vem har uppfunnit den? Vem är/var det? Försök hitta ett foto. – Välj ut tre intressanta fakta om uppfinnaren. – Hur såg uppfinningen ut när den först kom? Försök hitta ett foto. – Hur ser den ut idag? Försök hitta ett foto. – Hur gjorde man innan uppfinningen fanns? – Hittar du andra spännande fakta kring uppfinningen?

3 Presentera. Låt eleverna kort presentera vad de kommit fram till i steg 2, muntligt och/eller skriftligt. Låt eleverna presentera sina idéer var för sig, eller så kan ni sammanställa all information på tavlan eller en väggtidning, t ex under rubrikerna: Uppfinning, år då den uppfanns, uppfinnare, om uppfinnaren, uppfinningen då och nu.

4 Idéa om framtiden. – Vad är bra och vad är dåligt med uppfinningen? Är det något som uppfinningen saknar eller som skulle kunna fungera bättre, tycker du? – Hur skulle du vilja att den såg ut och fungerade i framtiden? – Har uppfinningen fått några nya funktioner i framtiden? – Är det några funktioner som inte finns kvar i framtiden? – Vilket material är den gjord av i framtiden tror du? (Om du vill kan du hitta på något nytt material med egenskaper du beskriver.) – Finns uppfinningen alls i framtiden? – Är den ersatt av en helt annan uppfinning? – Varför och hur fungerar i så fall den nya uppfinningen?

5 Presentera. Låt eleverna presentera sina idéer var för sig muntligt och/eller skriftligt, för varandra eller för klassen, eller så kan ni komplettera informationen på tavlan eller vägg tidningen med rubriken ”Uppfinningen i framtiden”.

Diskutera: Vad styr att uppfinningar utvecklas? kan en produkt som vidare utvecklats också kallas för uppfinning? Finns det andra produkter du tycker skulle kunna bli bättre? Varför?

Tips: Om eleverna inte kommer på någon uppfinning de vill utforska närmare så kan de välja bland uppfinningarna från övningen ”Tidsresan 1".

23

Finn upp

Övning

24

Då, nu och i framtiden1 Välj en uppfinning Välj en uppfinning som du eller din familj använder ofta,

t ex mobiltelefonen, bilbältet eller tvättmaskinen.

2 Om uppfinningen och uppfinnaren – Vilken uppfinning har du valt? – När uppfanns den? – Vem har uppfunnit den? Vem är/var det? Försök hitta ett foto. – Välj ut tre intressanta fakta om uppfinnaren. – Hur såg uppfinningen ut när den först kom? Försök hitta ett foto. – Hur ser den ut idag? Försök hitta ett foto. – Hur gjorde man innan uppfinningen fanns? – Hittar du andra spännande fakta kring uppfinningen?

3 Hur tror du uppfinningen ser ut i framtiden? – Vad är bra och vad är dåligt med uppfinningen – Är det något som uppfinningen saknar eller som skulle kunna fungera bättre, tycker du? – Hur skulle du vilja att den såg ut och fungerade i framtiden? – Har uppfinningen fått några nya funktioner i framtiden? – Är det några funktioner som inte finns kvar i framtiden? – Vilket material är den gjord av i framtiden tror du? (Om du vill kan du hitta på något nytt material med egenskaper du beskriver.) – Finns uppfinningen alls i framtiden? – Är den ersatt av en helt annan uppfinning? – Varför och hur fungerar i så fall den nya uppfinningen?

Finn upp

Övning/elevsida

25

Tack: Elin Grehn, ungdomsinformatör.

Mitt vardagsproblemHur får man idéer till nya uppfinningar? Ja, ett sätt kan vara att hitta saker man tycker fungerar dåligt och fundera kring hur man kan göra dem bättre. Eleverna kan arbeta i par eller mindre grupper.

Övningens syfte: Att sätta igång elevernas kreativitet på ett annorlunda sätt. Att bygga en problem- och idébank.

1 Den ena säger ett ord, t ex boll. Den andre ska då helt spontant komma på ett annat ord. Det behöver inte finnas någon logik eller något samman hang mellan orden de kommer på. Det kan låta: boll – fot – tå – gräs … Eleverna fortsätter tills de har 40 ord uppskrivna.

2 Låt eleverna titta på de 40 orden på listan. Finns det några vardagsproblem förknip-pade med något av orden? T ex ordet ”hund”= problem med hundhår, bajs på trottoaren, luktar illa när de är blöta, tuggar sönder tofflor som valpar osv. Låt eleverna under 15 minuter på detta sätt identifiera och skriva ned minst tio vardags problem, saker de irriterar sig på i sin egen vardag. Vardags problemen kan vara kopplade till orden, men det kan även vara andra problem man hittat och irriterar sig på.

Att tänka på: påminn eleverna att de ska försöka att inte tänka på eventuella lösningar ännu, det kan nämligen hämma kreativiteten. De bör av samma anledning inte heller tänka att ”detta går inte att lösa”.

3 När eleverna hittat minst tio vardagsproblem bestämmer de vilket av problemen de vill arbeta vidare med och försöka lösa.

Låt eleverna spåna i ca 15 minuter på olika lösningar till det utvalda problemet. Be dem anteckna alla idéer och låt dem fundera på följande: – Vilka irritationsmoment vill ni slippa med problemet ni valt? – Hur vill ni lösa problemet, vad har ni för idéer?

Låt nu eleverna välja ut en av lösningarna som de är nöjda med och fundera på följande under ca 20 minuter: – Vem ska använda er idé, vem har nytta av den? – Hur fungerar den? Beskriv den kort, kanske med en enkel skiss. – Var ska den säljas? – Hur mycket får den kosta? – Vad ska den heta? gör en slogan.

4 Alla grupper presenterar kort sin idé för klassen. Dokumentera gärna alla problem och idéer, även de som inte bearbetades vidare, för att lägga grunden till en problem- och idébank att ösa ur i framtiden. En variant kan vara att varje problem skrivs på en separat lapp, som läggs i en låda som blir klassens problembank.

Finn upp

Övning

26

Mitt vardagsproblemHur får man idéer till nya uppfinningar? Ja, ett sätt kan vara att hitta saker man tycker fungerar dåligt och fundera kring hur man kan göra dem bättre.Men vi börjar lite mer fritt.

Steg 1För att komma igång i tanken ska vi nu associera fritt. Sätt er två och två eller i mindre grupper. Den ena säger ett ord vilket som helst, t ex boll. Den andre ska då helt spontant komma på ett annat ord. Det behöver inte finnas någon logik eller något sammanhang mellan orden. Turas om att säga det ord som först kommer upp i huvudet. Anteckna alla ord ni kommer på. Exempel: boll – fot – tå – gräs …hund – koppel – husse … Fortsätt tills ni har 40 ord uppskrivna.

Steg 2Titta nu på de 40 orden på listan. Finns det några vardagsproblem förknippade med något av orden? T ex ordet ”hund” = problem med hundhår, bajs på trottoaren, luktar illa när de är blöta, tuggar sönder tofflor som valpar osv. Hitta på så sätt tio vardagsproblem, saker ni irriterar er på i er egen vardag, och skriv ned dessa. Vardagsproblemen kan vara kopplade till de 40 orden, men det kan även vara andra problem ni kommer på. Att tänka på: Försök att inte tänka på eventuella lösningar ännu, eller om problemet går att lösa, utan lista alla tänkbara och otänkbara problem ni kommer på.

Steg 3När ni hittat tio vardagsproblem bestämmer ni vilket av problemen ni vill arbeta vidare med och försöka lösa. Spåna en stund på olika lösningar till det utvalda problemet. Skriv ner alla idéer! Fundera utifrån frågorna: – Vilka irritationsmoment vill ni slippa med vardagsproblemet ni valt? – Hur vill ni lösa problemet, vad har ni för idéer?

Nu väljer ni ut en lösning på problemet som ni är nöjda med och funderar utifrån följande frågor. Skriv gärna ned alla era tankar. – Vem ska använda er idé, vem har nytta av den? – Hur fungerar den och på vilket sätt löser den problemet? Beskriv idén kort, kanske med en enkel skiss. – Var ska den säljas? – Hur mycket får den kosta? – Vad ska den heta? gör en slogan.

Steg 4presentera det ni kommit fram till i klassen.

Finn upp

Övning/elevsida

27

På och under ytanGenom att titta ”på och under ytan” på befintliga uppfinningar tränar sig eleverna att se olika aspekter av uppfinnarprocessen och får lättare att fokusera på det som ska utveck-las i den egna uppfinningen. De olika delarna av övningen kan användas under en lektion, eller delas upp som inledning till flera lektioner. Ju fler gånger man gör varje övning, desto lättare blir det för eleverna eftersom mentala spärrar efter ett tag släpper och krea-tiviteten börjar flöda. Övningarna är parövningar. Varje övning fokuserar på ett område.

Övningens syfte: Att sätta igång kreativiteten och börja tänka fritt, eller komma vidare med tan-karna kring sin egen uppfinning. Att se förbi de självklara användningsområdena, formerna och materialen och hämta inspiration från andra ämnesområden i utvecklingen av sin uppfinning.

Förberedelser: Ta fram några lämpliga föremål, som eleverna kan välja för sina övningar. Du kan t ex använda uppfinningarna i Finn upp-väskan. Efter några omgångar har elevernas kreativitet ökat, så att de själva hittar på eller tar fram egna föremål till övningarna. prova gärna övningarna själv eller med dina kollegor först.

Att tänka på: Allt är tillåtet! Det handlar om att släppa sina spontana tankar fria, de ska inte värderas i den här fasen. poängtera för eleverna att allt man säger är rätt, associationer som dyker upp är viktiga att ta tillvara. Även till synes oanvändbara idéer och ord kan leda till användbara idéer senare. För exempel: Se övningen "på och under ytan, elevsida".

1 Uppfinningens användningsområde Här ska eleverna turas om att visa upp ett redskap eller föremål för varandra, som de får av dig eller som de själva kommer på. Den ene frågar vad man kan använda föremålet till. Den andre ska svara, men får inte säga vad föremålet egentligen används till. Men gärna något annat som det skulle kunna användas till. Så turas man om. Att diskutera: Vad är det som gör att föremålen används till det de gör? Vad kan din uppfinning användas till? Finns det fler användningsområden än de du först tänkt?

2 Uppfinningens form I den här övningen tar vi fasta på formen på föremålen. Den ene visar upp ett föremål, medan den andre nämner ett föremål med liknande form. De får alltså inte säga vad föremålet är. Att diskutera: Varför har föremål de former som de har? Vilken form behöver din uppfinning? kan man hämta idéer från helt skilda världar till sin egen uppfinning?

3 Uppfinningens design – att se detaljer Meningen med denna övning är att titta på vilka detaljer som gör föremålet användbart för ett visst syfte. Den första eleven pekar på ett föremål och säger att det är något annat än vad det är. Den andra ska då förstärka det den första eleven sagt genom att berätta vilka detaljer han/hon ser som gör att han/hon ser samma sak. Man ska också motivera varför det är bra. Den första eleven förstärker ytterligare genom att ange nya detaljer hos föremålet, med tillhörande motivation. När de inte kommer längre kan de byta föremål och börja om igen. Att diskutera: Varför har föremålen de detaljer de har? Vilka detaljer behöver din uppfinning för att kunna utföra det du vill att den ska?

4 Uppfinningens material Den ene eleven har ett föremål framför sig och beskriver vad materialet har för egenskaper. kompisen ska säga ett material som har de egenskaperna, men inte just det som de har framför sig. Här kan den som beskriver materialets egenskaper välja egenskaper som stämmer in på flera material för att hjälpa sin kompis. Så här kan ni också göra: Eleverna sitter i par rygg mot rygg. Den ene har valt ett föremål och ska beskriva materialet det är gjort av med ord, UTAN att säga namnet på materialet. Den andre ska gissa rätt utan att få se, dofta eller känna på materialet. Att diskutera: Varför är föremålen gjorda i just det materialet? Vilket material skulle passa för din uppfinning? Finns det andra material som skulle fungera lika bra eller till och med bättre?

Idé: Helena Karis och Karin Thomasson, Matteusskolan i Stockholm.

Finn upp

Övning

28

På och under ytanFundera inte så mycket när du gör den här övningen, utan släpp loss tankarna och fan-tisera fritt! Har du stängt av “rödljuset” i hjärnan? I den här övningen finns inget rätt eller fel.

1 Uppfinningens användningsområde Välj ett redskap eller föremål som du fått av din lärare eller något du själv kommer på. Fråga din kompis vad man kan använda föremålet till. Din kompis ska svara, men får inte säga det som föremålet egentligen används till utan ska hitta på något annat som det skulle kunna användas till. Turas om. Exempel. Du visar ett gem och frågar din kompis: ”Vad kan du använda den här till?” Din kompis svarar: ”Den kan jag använda som hårspänne.” Turas om.

2 Uppfinningens form I den här övningen ska du titta på formen på de föremål din kompis visar. Din kompis visar upp ett föremål och du ska nämna ett föremål med liknande form. Du ska alltså inte säga vad din kompis har visat dig, utan nämna ett annat föremål med liknande form. Exempel. Din kompis visar en sko och frågar: ”Vad har den här formen av?” Du svarar ”en fåtölj”, eftersom det är det som du först kommer att tänka på. Nu är det din tur och du visar upp en matkniv och frågar: ”Vad har den här formen av?” Din kompis svarar: ”Den har formen av ett metspö”, eftersom det är det första han/hon tänker på.

3 Uppfinningens design – att se detaljer Meningen med denna övning är att titta på vilka detaljer som gör föremålet användbart för ett visst syfte. peka på ett föremål och säg att det är något annat än vad det är. Din kompis ska då förstärka det du sagt genom att berätta vilka detaljer han/hon ser som gör att han/hon ser samma sak. Din kompis ska också motivera varför det är bra. Du fortsätter att förstärka ytterligare genom att ange en ny detalj du ser hos föremålet, och motivera varför den är bra. Fortsätt tills ni inte kommer på fler detaljer. Byt föremål och börja om igen. Turas om att börja. Exempel 1. Du visar ett mynt och säger: ”Det här är en skruvmejsel.” Din kompis svarar: ”Ja, den smala kanten gör att den passar perfekt in i skåran på skruven.” Du fortsätter: ”Den runda skivan gör att man får ett bra grepp och lätt kan vrida.” Din kompis: ”Dessutom glänser den så att den syns bra i verktygslådan.” Du fortsätter: ”Så är den liten och rund vilket gör den lätt att förvara i fickan.” osv. Exempel 2. En av er pekar på en lackväska med cirkelmönster och säger att det är en bil. Den andra säger att den har så fin lack, som skyddar bilen. Den första svarar att det är så fina runda hjul, som gör att bilen rullar bra.

4 Uppfinningens material Välj ett föremål, lägg fram det mellan er, och beskriv vad materialet som föremålet är gjort av har för egenskaper fördin kompis. Din kompis ska säga ett material som har de egenskaperna, men inte just det material som ni har framför er. Den som beskriver materialets egenskaper kan hjälpa sin kompis genom att välja egenskaper som stämmer in på flera material. Exempel. Du har lagt fram en klädnypa i plast och beskriver materialet för din kompis: ”Det är hårt, tål väta och går att återvinna.” Din kompis svarar: ”glas”. Så här kan ni också göra: Sätt dig rygg mot rygg med din kompis. Välj ett föremål och beskriv materialet det är gjort av med ord, UTAN att säga namnet på materialet. Den andre ska gissa rätt utan att få se, dofta eller känna på materialet. När du beskriver materialet kan du tänka på att förklara: Hur känns det? Är det tungt eller lätt? Hur ser det ut? Är det hårt eller mjukt? Doftar det något? reflekterar det ljuset? Är det ömtåligt eller inte? Är det blankt eller matt? Smälter det i solen? Förstörs det i vatten? går det att böja? osv.

Finn upp

Övning/elevsida

29

As easy as 536Kreativitetstekniken As easy as 536 är en s k ”brainwriting-teknik”. Det betyder att den strävar efter att minska de negativa effekter som vanlig brainstorming ibland har (t ex att idéer försvinner för att man inte kan prata i mun på varandra, oro för utvärdering). Tekniken bygger på kombinationer av olika människors kunskaper och på att alla involveras i varandras idégenerering – vilket ofta visat sig vara svårt.

1 gör en tydlig definition av ett problem ni ska arbeta med.

2 Låt varje grupp innehålla fem personer (det går med fyra också, men inte fler än sex). Alla deltagare ska förstå och känna till det problem man ska arbeta med.

3 Varje deltagare får i uppgift att under cirka sex minuter skriva ned tre nya och nyttiga idéer för hur man kan lösa problemet.

4 Efter sex minuter skickar person 1 sina tre idéer till person 2, person 2 skickar till person 3 osv inom gruppen.

5 Varje person har nu fått tre nya idéer och får i uppgift att förbättra dessa idéer på något sätt. Om en förbättring inte kan göras får personen istället skriva upp en ny idé.

6 Fortsätt cirkulera lösningarna inom gruppen tills idéerna når sina ursprungliga ägare.

7 Varje deltagare läser upp sin idé och hur den har förbättrats.

Tips:

• Lärare och elever kan tillsammans använda metoden för följande typer av uppgifter:

– Hur ska vi lägga upp undervisning och kunskapskontroll i religions kunskap,så att ämnet blir (ännu) mera engagerande?

– Hur kan eleverna ta ett större ansvar för att hjälpa varandra med skolarbetet?

– Hur förbättrar vi det kreativa klimatet på skolan?

– Som inledning till större grupparbetsuppgifter:Vad vill vi beskriva?

Hur ska vi göra för att få reda på det vi ska presentera?

Hur ska vi presentera uppgiften?

– I övningar för att göra uppfinningar, finna nya arbetssätt eller hitta nya affärsidéer.

• Den här övningen kan du göra med ditt lärarlag också.

Tack: Hans Björkman och Annika Zika-Viktorsson, forskare inom kreativitetsområdet.

Finn upp

Övning

30

Pilleri, pilleraNu ska vi plocka sönder en uppfinning, titta på hur den ser ut inuti, hur den fungerar och fundera över varför den kom till från första början. Vad påverkar uppfinningars utseende, design och funktion? I den här övningen är det inte historien som är viktigast utan framtiden. Släpp fantasin fri och designa framtidens telefoner, radioapparater och brödrostar. Eleverna kan arbeta i grupp eller enskilt.

Förberedelser: För den här övningen behöver ni hitta obrukbara apparater som gamla radioapparater, telefoner, brödrostar, kaffebryggare, fjärrkontroller, klock radior, klockor osv. Be eleverna titta hemma om de kan, men använd inte apparater som kan innehålla farliga saker, som termometrar och kylskåp.

1 Välja: Alla elever väljer en apparat de vill jobba med (max 2 – 3 elever i varje grupp).

2 Fakta: Nu skall eleverna ta reda på fakta om vem som är uppfinnaren till apparaten, varför han/hon uppfunnit den och när den uppfanns.

3 Tidslinjen: rita upp en tidslinje. Eleverna skriver och ritar in uppfinningen. Hur den såg ut och fungerade när den kom? Hur ser den ut idag? Hur tror man att uppfinningen kommer att utvecklas och se ut i framtiden? Låt eleverna släppa loss fantasin! Bra att göra en ordentlig ritning av framtidsvisionen redan här för att använda i steg 5.

4 Nu är det dags att plocka isär apparaten. Uppmuntra eleverna att först fundera över hur apparaten ser ut inuti, för att senare se om det stämmer överens med vad de trodde. Här gäller det att vara försiktig och verkligen plocka isär den bit för bit med de verktyg som krävs. Eleverna kommer att upptäcka en massa spännande delar som alla har en funktion att fylla. kolla med träslöjden om ni kan låna verktygslådor av dem.

5 När apparaterna är isärplockade samlar ni ihop alla delar. Eleverna får välja ett antal delar som de nu skall använda till att bygga en ny apparat, gärna en prototyp av deras framtidsvision.

6 Eleverna visar upp sina uppfinningar för klassen och berättar hur de tänkt.

Tips: Tycker ni att det tar för mycket tid att göra alla steg vid samma tillfälle så kan ni välja ut favoritstegen och göra dem till att börja med. Eller dela upp över flera lektioner. För att göra alla steg vid samma tillfälle krävs en heldag.

Tack för inspiration: Snilleblixtarna.

Finn upp

Övning

31

Designa Fungerar idén? Skissa, bygg och testa.

Ofta måste du fundera lite till. Under tiden kanske du hittar en annan, bättre lösning på problemet.

32

När ni kommer till Designa-stationen har ni samlat på er en massa idéer. Det har blivit dags att utveckla idéerna och testa dem,

kanske behöver de förändras på något vis. Här tittar vi närmare på frågor som användning, funktion, materialval och form. Eleverna skissar, bygger modeller, räknar och testar.

Ibland fungerar det inte som man tänkt sig, men även felsteg tar dem närmare målet. kanske visste ni redan att många uppfinningar blir till av just mis-stag. Eleverna lär sig mycket om teknikval och hur valen kan lösa problem på olika sätt.

Lägg tid på denna station så att eleverna kan hitta bästa lösningen på sin uppfinning. När eleverna är klara med Designa-stationen ska de ha testat sina idéer och byggt prototyper eller modeller och gjort skisser av dem.

Att skissa sig fram till en lösningDet är ofta när man provar lösningar på problem, genom att bygga modeller eller skissar, som manbörjar se brister och upptäcka nya möjligheter. Under Designa-stationen testar man många olika lösningar på samma problem och sorterar ut de mest intressanta. Teknik som kan förbättra funktionen och designen blir spännande att utforska och lära sig.

Samla därför ihop mycket byggmaterial, så att klassen kan experimentera ordentligt. Ofta kan man få ihop en stor materialbank bara genom att ge varje elev uppgiften att ta med material hemifrån – mjölk-kartonger, toarullar, glasburkar, läskburkar, snöre m m.

Verkligheten knackar påMan glömmer lätt bort att det på nära håll finns människor som har spännande yrken och mycket kunskap och erfarenhet. Vad gör elevernas föräldrar till exempel? kan någon av dem komma och berätta hur det är att ta fram en ny produkt, ett material eller en tjänst?

Vad gör lokala företag och vilka jobbar där? De kanske vill skänka överblivet material till er istället för att skicka det direkt till återvinning. Vill målerifirman skänka lite färg? Har plåtslagaren något spill som inte används? kan järnaffären eller varuhuset sponsra med limpistoler eller verktyg?

Vad är industridesign?Industridesign handlar om att förädla en produkt så att den når kommersiell framgång. Ofta är det en serie produkter som tillsammans ska skapa igen-känning och ge uttryck för företaget som säljer det. Ett exempel är Apples datorer och multimediapro-dukter (vitt, rena former, enkla och intuitiva användar-gränssnitt) och ett annat är Audi (grillen har en tydlig identitet).

Industridesign är ett lagarbete och kräver en kombi-nation av konstnärlighet, anpassning till användarnas krav och till produktionens krav. En industridesigner tittar därför på många olika aspekter: form, funktion, hantering (hur går det till vid köp, transport, förvaring, användning, återvinning och så vidare) och produkt-grafik (logotyp och formelement i produkten).

”En av våra elever, som tidigare legat över bänken på lektionerna, visade sig vara duktig på uppfinnande. Teknik var det första ämne han var duktig i. Det fortplantade sig till övriga ämnen. Han fick en stolt blick och en rak hållning han inte haft tidigare.”

Ann-Sofi Arnström, lärare

33

Lyckade misslyckandenEtt misslyckande betyder att man lärt sig vad som inte fungerar, inte att man aldrig kommer att lyckas. Vad hände och varför? En hel del uppfinningar är resultatet av misslyckanden. Man kan inte kontrollera ett lyckat misslyckande, men man kan vara öppen för de möj-ligheter som ett misslyckande ger. I anteckningsboken platsar därför både idéer och misstag. Här är två exempel.

• Chokladen som födde mikrovågsugnen. percy Spencer gjorde ett experiment på mikrovågor när han upptäckte att den chokladbit han hade i fickan hade smält. Spencer stoppade då sina experiment och började istället utforska vad som hänt chokladen och varför. Snart hade han uppfunnit mikrovågsugnen. Tänk om han inte hade haft en chokladbit i fickan den dagen. • Kortslutning som gav hårt glas. Forskaren Saeid Esmaeilzadeh studerade atomordningen i kristaller. För att göra det behövde han tillverka kristaller. Det gjorde han med en metod där man smälter kiselnitrid (ett grått pulver) i en ugn tillsammans med andra ämnen. Tricket var att sedan kyla ner det långsamt i ugnen. Men en natt blev det kortslut- ning i ugnen och den gick sönder. Det smälta materialet svalnade för fort och blev till en hård klump glas istället. När Saeid först kom till jobbet tyckte han att experimentet misslyckats, men sedan tittade han närmare på klumpen. Det visade sig att han tillverkat ett helt nytt material, ett glas starkare än något annat på marknaden. glaset används idag i medicinska implantat, kullager och vindkraftverk.

Länktipssvenskform.sesvid.se iis.se transfer.nu

”Det är svårt att planera den här typen av upptäckter. I 90 % av fallen får forskaren inte önskat resultat av sina experiment. Därför är det viktigt att se det intressanta i det som händer istället. Det tog mig ett år att återskapa materialet efter mitt misslyckade experiment, eftersom jag inte visste vad som hänt exakt.”

Saeid Esmaeilzadeh, forskare

När eleverna är klara med

Designa-stationen ska de ha testat sina idéer och byggt prototyper

eller modeller och gjort skisser av dem.

34

Stäng av rödljuset i hjärnanIndustridesigner Tor Bonniers bästa tips när man ska fundera kring designen av sin produkt är att stänga av alla rödljus i hjärnan och att arbeta snabbt utan förutfattade meningar.

Nu är det grönt ljus för alla idéer. Skriv, skissa på papper eller jobba tredimen-sionellt med hjälp av t ex papper, tejp, limpistol, lera, gips eller annat som eleverna jobbar lätt i. Arbeta snabbt, så att ni inte fastnar i detaljer. Detaljer kan man tänka på senare. Låt eleverna utgå från sina idéer och problemen de tänkt lösa.

Övningens syfte: Att arbeta aktivt med en kreativ process. Att se möjligheter och hitta lösningar på andra platser än de uppenbara. Att inte censurera sig själv i idéandet.

1 Associera fritt kring din idé och ditt problem, utan att sortera vilka ord som är använd bara eller inte. Mitt i en ologisk tankekedja kan lösningen finnas. Sitter ni i grupp blir det ofta ännu mer påtagligt. Spåna fram minst 10 idéer var.

2 Fortsätt idéandet från en annan vinkel en stund. Vilket problem försöker du lösa med din uppfinning? Finns det lösningar på samma typ av problem i andra miljöer? Spåna fram minst 10 idéer var. Exempel: Tor fick i uppdrag att utforma en liten apparat som skulle användas på sjukhus. Man skulle blåsa i apparaten och läsa av ett visst ämne i utandningsluften. De som fanns tidigare var för klumpiga. Tor funderade vilka andra saker som man stoppar i munnen. Idén dök upp när han åt paj på en hamburgerrestaurang. pajen låg i en smidig förpackning, vars ände det var lätt att sluta läpparna kring. Tillbaka på kontoret skissade han på att ge apparaten pajförpackningens form. Det fungerade och apparaten blev därmed smidigare att använda.

3 Utvärdera. gå tillbaka till anteckningarna. Vilka idéer har ”något” som man kan fundera vidare på och fördjupa sig i? Det behöver inte alltid vara tydligt exakt vad, utan kanske bara att man är en lösning på spåren. Eller att man kommit på något nytt man inte väntat sig och vill utforska.

4 Testa. Nu ska du koncentrera dig på hur det känns att använda uppfinningen du tagit fram. Om man t ex bara kan använda en arm, hur måste det då se ut? Var ska man förvara uppfinningen när man inte använder den? påverkar det designen? Och så vidare.

5 Fördjupa dig. Vissa saker fungerar bättre än andra. på så vis vaskar du fram några idéer du vill utforska mer noggrant. ge inte upp.Vad säger de som tävlar och verkligen behöver utrustning som fungerar, eller till och med specialutrustning? Vad saknar de idag?

”Man måste vara lite konstig när man är mitt uppe i funderandet, kanske prata med sig själv lite för att hjälpa tankarna på traven.”

Tor Bonnier, industridesigner

Tack: Tor Bonnier, industridesigner.

Finn upp

Övning

35

Materialmani 1Nu ska vi titta närmare på olika material och deras egenskaper. Vilka material är saker omkring oss gjorda av? Varför är de gjorda av just det materialet? Vissa egen-skaper är bra i vissa sammanhang men sämre i andra sammanhang. Vilket material man väljer att tillverka olika produkter i beror därför på hur produkten ska användas.

Övningens syfte: Att utforska olika materials egen skaper, ta reda på hur de används idag och att fundera kring framtida användningsområden. Att sätta igång tankarna och väcka nya idéer. Att visa att vissa egenskaper är bra i vissa sammanhang men sämre i andra sammanhang.

1 Börja med att titta på wellpappen, som ett exempel på material. Vad är wellpapp? Vad har det för egenskaper? Finns det i olika utföranden? Hur används det? Hur skulle det kunna användas?

2 Fortsätt övningen med att lista vilka material ni känner till. Nu är det dags att ta reda på fakta om materialens egenskaper och hur de används. Välj ett material att undersöka närmare. - Vilket material har du valt och hur är det konstruerat? - Vilka egenskaper har materialet? - Vad används materialet till idag? - kan du hitta bilder på det? - Finns det något annat man skulle kunna använda materialet till?

3 Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp. Låt eleverna välja var sitt material att söka information om under en viss tid, t ex 30 minuter. Låt dem även fundera kring alternativa användningsområden.

4 Avrunda med att redovisa den efterforskade informationen i klassen. resultatet av övningen kan bli en fin kunskapsbank om olika material, så det kan vara bra att dokumentera!

Diskutera: Vilka material är saker omkring oss gjorda av? Varför är de gjorda av just det materialet? Hur kan man utnyttja ett materials egenskaper i en uppfinning? Har du reflekterat över materialvalet i någon produkt du stött på? Hur och varför?

Tips: Övningen kan också delas upp på flera lektionstillfällen genom att ge eleverna mer tid till efter-forskning, redovisning och dokumentation. Ni får även mer tid att bygga er materialkunskapsbank.

Länktips: www.stfi-packforsk.se (sök på Library)www.svenskwellpapp.se (välj SwIF 2000)www.returdesign.comwww.plastinformation.com

Tack: Packforsk.

Finn upp

Övning

36

Materialmani 2FAKTA OM wELLPAPP:

Uppfanns: år 1871 får amerikanen Albert L Jones det första wellpapp-patentet. I sin grundprincip är wellpapp likadant idag som det var när det uppfanns 1871!

Namnet: wellpappen har fått sitt namn av tyskans ”welle”, som betyder våg och syftar på det vågformade, korrugerade mittskiktet i materialet. Det korrekta uttalet är alltså med ett spetsigt v. på engelska heter wellpapp ”corrugated board” eller i dagligt tal bara ”corrugated”. Fransmannens beteckning ”carton ondulé” är också tydligt materialbeskrivande – vågig, ”ondulerad” kartong liksom det norska ”bølgepapp”.

Konstruktion: Tre eller flera skikt papper limmas ihop på så sätt att det mellersta skiktet är vågformat och de två omgivande skikten plana. resultatet blir en lätt och styv fackverkskonstruktion enligt samma princip som används i flygplans vingar, broar och andra krävande byggnadskonstruktioner. Ett plant skikt kallas liner eller linerskikt, medan ett vågformat skikt kallas fluting eller flutingskikt. Fluting kommer från engelskans ”flute” (flöjt, pipa) och är en beteckning på de rörformiga luftfyllda ”pipor” som bildas mellan liner och fluting. Enwell har ett vågskikt, omgivet av två planskikt. Tvåwell har två vågskikt och tre planskikt. Trewell är wellpapp med tre vågskikt och fyra planskikt.

Egenskaper: wellpappens konstruktion förenar en rad synbarligen oförenliga egenskaper i ett enda material. Det kombinerar nämligen styrka och styvhet med flexibilitet och stötdämpning. Det finns knappast något annat förpackningsmaterial som ger så stor styvhet i förhållande till materialinsatsen, vilket gör det materialsnålt. wellpapp är mycket lätt att produktanpassa. Materialet kan ges mycket varierande egenskaper beroende på vilka papperskvaliteter som väljs. Den färdiga wellpappen kan stansas, vikas, limmas och dekortryckas i alla upptänkliga former, storlekar och utseenden.

Miljö: wellpapp produceras uteslutande av förnyelsebara råvaror. papperet tillverkas av barr- och lövskog plus använd wellpapp som gått i retur. Limmet produceras huvudsakligen av majsstärkelse, som är helt vattenlösligt, giftfritt och återvinningsbart. När kraven på fuktskydd och vattentålighet är stora kan wellpappen tillverkas med ett plastskikt på eller inuti wellpappen. Tack vare den låga mängden plast kan även det återvinnas. wellpapp är också ett utmärkt bränsle, med ca 3,6 kwh/kg i bränslevärde.

Används idag till: Framför allt som förpackningsmaterial inom transportnäringen och i industrin. Den används ofta även för skyltställ och annat butiksmaterial i handeln och för konsumentförpack-ningar. Livsmedelsindustrin är i de flesta länder den största användaren. En annan stor användar-bransch är verkstads- och metallindustrin. Det görs även möbler och partytält av wellpapp.

Finn upp

Övning

37

MaterialmaniVilka material är saker omkring oss gjorda av? Varför är de gjorda i just dessa material? Nu ska vi titta närmare på olika material och deras egenskaper. Vissa egenskaper är bra i vissa sammanhang men sämre i andra sammanhang. Vilket material man väljer att göra olika produkter i beror på hur produkten ska användas. Välj ett material att undersöka närmare.

3. Vad är det för material du har valt och hur är det konstruerat? (T ex wellpapp, två lager slät papp med ett lager vågformad papp mellan. Det finns enwell, tvåwell, och trewell.)

2. Vilka egenskaper har materialet? (T ex det är styvt, lätt att skära och förma, man kan dekortrycka det, det är lätt, det är återvinningsbart och brännbart, det kan göras fukttåligt osv.))

3. Vad används materialet till idag? Kan du hitta bilder på det? (T ex till förpackningar, emballage, broschyr- och skyltställ i butiker, möbler osv.)

4. Finns det något annat man skulle kunna använda materialet till, tycker du?

Länktips:www.svenskwellpapp.se (välj SwIF 2000)www.returdesign.comwww.plastkemiföretagen.se

Finn upp

Övning/elevsida

38

Rester som frestarI den här övningen kombinerar vi idéande med resurstänkande och kunskap om återvinning. Övningen är indelad i fem steg där eleverna arbetar enskilt eller i grupp. Om man vill kan man välja att hoppa över steg 3 och 4.

Övningens syfte: Att upptäcka att det finns olika vägar till en idé. Att träna sig i att se möjligheter genom att göra något användbart av något till synes oanvändbart. Att vända på problem och se möjligheter. Att träna sig i att lämna en tanke och gå vidare med något nytt. Att lära sig källsortering och resurstänkande.

Förberedelser: Samla ihop en hög med material att utgå ifrån. kanske eleverna kan få i uppgift att samla in material hemifrån och andra ställen under en vecka. Allt från tvättade mjölkkartonger och toa rullar till kasserade klockor, engångsmuggar, förpackningar, träpinnar och pappersrester. kanske något lokalt företag har materialspill att avvara? Se gärna till att ha tejp och/eller lim också.

1 Be eleverna välja ut 5 komponenter ur materialhögen. När alla har valt material, ge eleverna 15 minuter att bygga något inom ramarna för ett tema, t ex. ”Ett kul transportmedel”, ”Möbler för vänner”, ”Verktyg för kommunikation” eller något annat. De behöver inte använda allt material de valt.

2 Vad har eleven hittat på? Hur fungerar den? Vad är den bra för? kort genomgång.

3 Be eleverna ställa saken de just gjort åt sidan. Nu ska de använda det överblivna materialet och bygga något valfritt av detta. ge eleverna 15 minuter.

4 Vad har eleven byggt? Hur fungerar den? Vad är den bra för? kort genomgång.

5 Nu ska eleverna plocka isär det de byggt och källsortera allt material. Rengör: Skölj ur dina förpackningar om det behövs och låt dem torka. Förpack ningarna har en lång väg till åter-

vinningen och det är därför viktigt att det inte finns matrester och liknande som luktar illa och är ohygieniskt.

Separera: Består förpackningen av mer än ett material försök att skilja dessa åt. En margarinförpackning går t ex enkelt att ta isär, medan sprayburkens pump brukar vara svår att få bort. Om en förpackning består av flera materialslag som inte kan separeras, ska den sorteras efter det viktmässigt dominerande materialet.

Vik ihop: Böj in vassa lock på konservburken, platta till och vik ihop. packa mindre pappersförpackningar i större, så tar det mindre plats både under diskbänken och på återvinningsstationen. Låt dock plast- och metallförpack-ningarna ligga lösa i behållaren.

Sortera: Lägg rätt förpackning i rätt behållare. på www.ftiab.se finns information om vad olika material sorteras som.

Diskutera: Hur får man idéer? Hur kommer man på idéer till uppfinningar? Finns det olika sätt att komma på idéer till uppfinningar? Varför källsorterar man? Hur används det som återvinns?

Tips: gör en utställning av det ni byggt och gör demontering och källsortering senare istället. kanske kan ni även göra en utställning om återvinning och hur man gör det? Det är säkert många vuxna och unga på orten som inte vet så väl hur man ska göra. kanske något återvinningsföretag eller lokalt företag vill sponsra, eller hjälpa till med studiebesök på den lokala återvinningsstationen?

Länktips: www.returpack.se, www.ftiab.se, www.repa.se, www.sopor.nu

Källa: www.ftiab.se

Finn upp

Övning

39

Designa en stolEn stol ska designas. Men inte vilken stol som helst. När ni är klara ska det synas för vem stolen är designad och varför den ser ut som den gör.

Övningens syfte: Att fundera kring design utifrån användarens behov. Att fundera kring design som ett uttryck för en viss image, design som attribut. Att vara påhittig och skapande utifrån snäva ramar.

Förberedelse: Ni bör ha byggmaterial och tejp eller lim tillgängligt.

1 Låt eleverna skriva tre lappar var. En lapp ska beskriva för vem stolen är byggd (inga namngivna personer): premiärlejon, kungen, gruvarbetare, skolelev eller börs-VD. De andra två lapparna ska vara beskrivande: glamorös, pytteliten, hög, möglig, grön eller sned.

2 Lapparna läggs i två olika högar, personer i en hög och beskrivningar i en annan.

3 Eleverna får dra tre ord var, som inte får visas för de andra eleverna. Det ska vara en person och två lappar med beskrivningar. Det kan bli t ex gruvarbetare, glamorös och sned.

4 Nu ska stolen byggas. Alla ord ska åskådliggöras i den lilla stolen som byggs av återvinningsmaterial och andra småprylar.

5 Gör en utställning. Alla elever får nu gissa och skriva ner på ett papper bredvid stolen vilka ord de tror att den person dragit som gjort stolen. Om ni vill så kan ni anordna en röstning eller tävling om vem som gissar närmast eller ”bäst”.

Tack: Ann-Sofi Arnström, Navet skola och KomTek i Örebro.

Finn upp

Övning

40

Tack: Ekocentrum.

Är din uppfinning en miljö produkt?Den som tar fram en ny produkt har också ett ansvar. Vad bör du tänka på för att produkten inte ska öka miljöproblemen, förvärra klimathotet eller skada den som utför arbetet? I den här övningen undersöker du fem aspekter av din produkt.

Övningens syfte: Att tänka igenom produktion, materialval, transporter, förpackningsalternativ m m. Finns det något du redan i design- och produktionsstadiet kan tänka på och justera?

1 Är din produkt schysst producerad? – Finns det några risker med produktionen? kan arbetare skada sig? – Om den tillverkas i andra länder, blir det bra villkor för arbetarna som producerar den?– Skulle jag själv eller mina kompisar vilja tillverka den här produkten?– Vilka krav ska man ställa på fabriken?

2 Hur mycket energi behövs i olika delar av produktionskedjan? – går det åt onödigt mycket energi att producera och använda produkten?– Vilken sorts energi används i hela kedjan från fabrik till köpare?– går det åt olja eller en oljeprodukt?– kan du välja ett annat material, som är snällare mot miljön?– går det att minska vikten, så att transporten blir mer resurssnål? T ex genom att byta till

ett lättviktigt material, göra produkten mindre eller ändra konstruktionen på produkten?– kan du välja ett mer miljövänligt transportsätt?

3 Vad händer sedan, när produkten inte längre används? – kan du ge produkten en längre livslängd?– Hur ska produkten användas när den inte längre duger till det som det var tänkt?– Finns det ett ”andra liv” för produkten? Delar kanske kan bli en helt ny produkt.– Hur kan produkten återvinnas?

4 Finns det ett smartare sätt att producera samma sak? – Ingår miljömärkta material i produkten?– kan du göra produkten mer klimatsmart? (Miljömärkt spånskiva, miljömärkt färg etc.)– Finns det någon tydlig vinn-vinn-situation för produkten? (Bra för miljön men också

billigare att producera, transportera och använda? Bra miljöval och lättare att sälja?)

5 Går det att använda återvunnet material för att producera den? – kan delar av produkten skapas av återvunnet material? – Är produkten ett nytt sätt att använda en begagnad vara? – Vilka frågor kan du ställa till din tillverkare?

Länktips: www.ekocentrum.se, www.sopor.nu, www.energi.konsumentverket.sewww.slutasnacka.se, www.returpack.se, www.miljoportalen.se/energiwww.rattvisemarkt.se, www.ftiab.se, www.arbetsmiljoupplysningen.se

Finn upp

Övning

41

Tack: Anna Holm, pedagog.

Konstruera och designaTanken med den här övningen är att eleverna ska släppa loss sin fantasi och kreativ-itet, samtidigt som de har en del krav på sig och den produkt de ska tillverka. Om de väljer att satsa på design eller funktion är sedan helt individuellt. Eleverna arbetar enskilt och tidsåtgången bör vara minst två lektionstimmar.

Övningens syfte: Att låta eleverna släppa loss sin kreativitet och upp finningsrikedom. Ta del av att det finns olika lösningar på samma problem. Få kunskap om olika materials kostnad och hållbarhet.

Förberedelser: – Samla in återanvändningsmaterial som toarullar, pET-flaskor, kartonger, tidningar, spillbitar av tyg

osv så att det finns tillgängligt.– Ha limpistol, tejp och sax tillgängligt.– Annat bra byggmaterial är sugrör, piprensare och rundstav.

1 Plocka fram materialet så att det finns tillgängligt för eleverna. Förbered kort med motsatsord. Det kan vara mjukt och hårt, gelé och metall, billig och dyr, stor storlek och liten storlek. I efterföljande övning finns en färdig sida med ord du kan skriva ut. Lägg orden i olika högar, hopvikta, så att motsatsorden hamnar i olika högar.

2 Låt eleverna plocka en lapp i varje hög. De ska sedan konstruera och designa utifrån vad som står på lapparna och det tema du som pedagog har valt. Du kan välja att variera antal ord som skall ingå i konstruktion, flera ord gör det svårare.

Exempel: Du som pedagog har valt temat ”föremål som finns i badrummet”. En elev får lapparna stor, storlek, mjuk, billig, tung och metall. Eleven får fundera över vad som kan kon-strueras och sedan rita detta på ett papper. Sedan plockar han/hon ihop det material som skall användas och börjar sätta ihop en prototyp.

3 Redovisa. Eleverna har sina konstruktioner klara och ska nu redovisa för varandra hur de tänkt när de konstruerat. De visar sina motsatsord, sin ritning och sin prototyp och förklarar med egna ord.

Exempel: ”Jag har konstruerat en tandborste. Den har ett metallhandtag, vilket gör den tyngre än dagens tandborstar. Metallhandtaget är till för att man ska få ett bättre grepp om tandborsten och gör greppet större för en stor hand. Det mjuka är tandborststråna. De är svarta för att det ser coolt ut. Tandborsten är billig för plasten är ett billigt material och metallen är återvinningsmaterial.”

4 Diskutera. – Olika materials kostnad?– Olika materials påverkan på miljön?– Design eller funktion, vad är viktigast för dig?– kvinnliga och manliga prylar, finns dom?

Finn upp

Övning

42

Konstruera och designa

Manligt

Mjukt

Vått

kallt

runt

kul

Högt

Bärbart

Dyrt

Lent

kvinnligt

Hårt

Torrt

Varmt

kantigt

Trist

Lågt

Stationärt

Billigt

Strävt

Finn upp

Övning/elevsida

43

Finfina fackverkHär söker vi upp fackverk i vår omgivning och upptäcker styrkorna med fackverkets konstruktion genom att själva bygga ett. Vi får även tips om hur andra ämnen än teknik kan involveras i övningen.

Syfte: Att utforska olika egenskaper hos material och vad det är som gör att ett föremål är hållbart. Att känna till och kunna ge exempel på tryckhållfasthet, draghållfasthet, hårdhet och elasticitet. Metod: I den här övningen jobbar eleverna parvis. Tanken är att titta på och bygga egna ram- och fackverkskonstruktioner i olika material. Se upplägget nedan. Tanken är att eleverna också ska trä-na sig i att vara resurssnåla, samtidigt som man skapar något som är stabilt, hållbart och lätt.

Tips: • Förutom mast/torn kan man även bygga en bro. • Lägg upp övningen som en tävling med ett enkelt pris. Det brukar sporra eleverna. • gör övningarna "Argumentera mera" (Förverkliga-övningar) inför sammanställningen av presentationen i steg 5. • Inled eller följ gärna upp med övningarna "Materialmani".

1 Ta med ett antal engångsplastmuggar med rullad kant och sax till klassrummet. Eleverna får trycka ihop muggen lite. Sedan får de klippa i den rullade kanten och prova att trycka ihop muggen lite igen. Nu märker de att muggen blir instabil. Att diskutera: Varför är kanten rullad och vad har den för funktion? Övningen kan utvecklas med frågorna: går det att stapla muggen? Är det lätt att riva sönder den? går det lätt att knyckla ihop muggen? Andra ämnen: Materiallära och återvinning kan tas upp i NOämnen. I slöjden kan man arbeta praktiskt i olika material och lära sig mer om deras egenskaper.

2 Jämför stabiliteten hos en rektangel och en triangel. Användt ex en tumstock. rektangeln viker sig i hörnen under tryck medan triangeln håller formen. Vi tittar närmare på triangelformer. Var hittar man trianglar? Nu ska eleverna ta med sig kameran, papper och penna och hitta trianglar utomhus. Här kan du tipsa om platser de kan leta: stolpar, broar, byggen, lyftkranar, balkongräcken och balkonger m m. Be eleverna anteckna var de hittat trianglar och fotografera eller skissa av dem. Eleverna får sedan berätta för varandra. Att diskutera: Vad gör triangelformen? Varför finns den just där? Att tänka på: Försök att inte tänka på eventuella lösningar ännu, eller om problemet går att lösa, utan lista alla tänkbara och otänkbara problem ni kommer på. Tips: Sök fakta om ett valfritt känt byggnadsverk eller om t ex Eiffeltornet, Lutande tornet i pisa eller Frihets-gudinnan.

3 Nu ska eleverna bygga ett torn eller en mast i valfritt material, t ex spagetti, wellpapp, glasspinnar (trä), sugrör (plast) eller blompinnar(trä). Det ska vara ramverket för ett torn (fyra pinnar) eller en mast (tre pinnar) med en topp- och en bottenplatta i samma material. Alla ska bygga lika höga ramverk för att man ska kunna jämföra dem. Om man t ex använder materialet pasta så kan man ha topp- och bottenplattor i lasagne och spagetti som pelare/pinnar. Sätt även begränsningar på hur mycket lim man får använda, om ni t ex använder limpistol får de kanske bara var sin limstav. Då måste eleverna tänka till innan de fogar sam-man delarna. Väg och fotografera eller rita ramverken. Anteckna: Eleverna ska genom hela övningen anteckna materialåtgång, hur mycket av det materialet man måste kasta, testresultat, tidsåtgång för olika moment (t ex fotografering, beräkning) och andra observationer.

Fortsättning nästa sida. Finn upp

Övning

44

4 Nu ska ni belasta tornet/masten med vikter och se hur stor tyngd det klarar av att bära utan att det börja svaja eller förändras i formen. Anteckna. När alla testat sitt ramverk går du igenom teorin bakom fackverket. Nu ska eleverna förstärka sin konstruktion med hjälp av fackverk för att sedan belasta tornet/masten på nytt. Nu märker ni att konstruktionerna blivit mycket starkare. Men även att olika material är olika starka. Väg och fotografera eller rita av fackverken. Teori: genom att sammanfoga många trianglar kan man göra konstruktioner som är glesa och lätta men samtidigt mycket starka, ett byggnadssätt som kallas fackverk. Andra ämnen: Ta matematiken till hjälp att göra olika beräkningar. Hur skiljer sig ramver-ket och fackverket i hållfasthet? Hur många gånger starkare än ramverket är fackverket? Hur många gånger sin egen vikt kan fackverket bära? gör diagram och tabeller. I fysiken kan man fördjupa sig i krafter och kraftöverföring. I bild kan man öva perspektivlära genom att rita av sin konstruktion utan och med fackverk.

5 Gör en presentation av metod och resultat med materialförteckning samt en utvärdering med slutsatser. Eventuell prisutdelning. Här kan man ha pris för stabilitet, skillnad i styrka mellan ram- och fackverk, resurssnålhet i förhållande till styrka i konstruktionen, elegant konstruktion och annat som har med konstruktionen att göra. på Torsviks skola arrangerades en teknikdag, då man bjöd in andra klasser och föräldrar till en utställning av konstruktionerna och presenterade sina resultat. Eleverna gjorde presentationer i powerpoint för detta. Det blev succé! Andra ämnen: I svenskan kan man arbeta med språket och upplägget. I bilden kan man arbeta med layout och bilder. Varför inte översätta sin presentation till engelska? I datasalen kan eleverna träna på att skapa egna presentationer, t ex i powerpoint.

Idé: Lena Wernstedt, Torsviks skola på Lidingö.

Finn upp

Övning

4532

Finfina fackverkSteg 1. Var hittar man trianglar? Ta med er kameran och/eller papper och penna och gå ut. Ni ska hitta trianglar utomhus. Anteckna var ni hittade trianglar, fotografera dem eller skissa av dem. Tips: Titta på stolpar, broar, byggen, lyftkranar, balkongräcken och balkonger m m.

Steg 2. Bygg ett torn eller en mast i valfritt material, t ex spagetti, wellpapp, glasspinnar (trä), sugrör (plast) eller blompinnar (trä). Det ska vara ramverket för ett torn (fyra pinnar) eller en mast (tre pinnar) med en topp- och en bottenplatta i samma material. Alla ska bygga lika höga ramverk för att vi ska kunna jämföra dem. Genom hela övningen ska ni anteckna materialåtgång, hur mycket av materialet ni inte kan utnyttja och måste kasta, testresultat, tidsåtgången för olika moment (t ex fotografering, beräkningar) och andra intressanta observationer. Exempel: Om man t ex använder pasta som material så kan man ha topp- och bottenplattor i lasa-gne och spagetti, ensamma eller i bunt, som pelare/pinnar. – Du ska använda dig av konstruktioner som är starka men ändå lätta och materialsnåla. – Sök fakta i böcker. – Gör en ritning innan ni börjar bygga. – Skriv en materialförteckning över det ni behöver.

Steg 3. Är ni klara? Då ska ni belasta tornet för att se hur stor vikt det klarar av att bära utan att det börja svaja eller förändras i formen. Anteckna både vikten på ditt ramverk och vikten tornet klarar att bära, plus andra intressanta observationer. Rita av/fotografera konstruktionen.

Steg 4. Nu ska ni förstärka er konstruktion med hjälp av fackverk. Belasta tornet och se hur stor vikt det nu klarar av att bära utan att det börja svaja eller förändras i formen. Anteckna både vikten på ditt fackverk och vikten tornet nu klarar att bära, plus andra intressanta observationer. Rita av/fotografera konstruktionen. – Har konstruktionerna blivit starkare? Hur mycket starkare? Anteckna. – Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten?

Steg 5. Presentera dina observationer. Rapporten ska innehålla: – Vad är ett fackverk? – Gör en enkel ritning i skala 1:2 av ert torn utan fackverk. – En hållfasthetsstudie, hur mycket väger tornet utan fackverk och hur stor tyngd kan det bära? Hur många gånger sin egen vikt kan tornet bära? – Gör en enkel ritning i skala 1:2 av ert torn med fackverk. – Gör en jämförelse mellan de olika utförandena. Titta även på klassens andra konstruktioner, är t ex olika material olika starka? – Gör en utförlig utvärdering om hur bygget gick till, med eventuella misstag eller fiffiga lösninga. Hade er konstruktion kunnat bära en större tyngd om ni hade gjort annorlunda? Hur? – Gör en materialförteckning med hur mycket av det beräknade materialet som gått åt med dimensionerna på detta. Hur mycket har ni slängt, hur mycket lim har gått åt osv.

Finn upp

Skriv ut denna sida och dela ut

till dina elever

Finfina fackverk

Finn upp

Övning/elevsida

46

Varför flyger det ... inte?Världsrekordet i flygning med pappersflygplan innehas av amerikanen Ken Blackburn;1998 var hans plan uppe i luften i hela 27,6 sekunder efter att ha kastats frånmarken i en stor inomhusarena. Konstruktionen av nya flygplan börjar ofta sommodeller i papper, Concorde är bara ett exempel. Men vad är det egentligen somgör att ett modernt plan kan flyga? Och spelar det någon roll hur planet är byggt?Det är något vi undersöker i detta experiment.

Beskrivning: I den här övningen undersöker vi olika pappersplans flygegenskaper och ser vadsom händer när vi trimmar våra konstruktioner. Övningen kan även göras utomhus.Material: papper, sax, snöre eller ståltråd, tejp och ev färg.

1 Vik ihop de båda modellerna på elevsidan och testflyg dem. Flyger de? Varför? Varför inte?

2 Hitta på egna pappersflygplan och testflyg dem. konstruera ett mål att sikta på, t ex i en dörröppning, i form av en ring, kvadrat, triangel eller liknande (planen ska kunna flyga igenom målet. Använd t ex snöre eller ståltråd. Testflyg pappersplanen från ett bestämt avstånd och trimma konstruktionen för att öka precisionen i flygningen. Vilka ändringar ger vilka effekter?

3 Anordna en tävling med pappersflygplanen. Man kan ha olika kategorier, t ex bäst glid, flyger längst, snyggaste plan, mest kreativa flygkonstruktion o s v.

Mer om pappersflygplan:• www.josephpalmer.com/planes/Airplane.shtml• www.myweb3000.com/freeplane.html• klipp ut och måla – pappersflygplan av Clare Beaton. Bonnier Carlsen AB.• Lär dig mer om flyg med egna experiment av p Mellert. Valentin Förlag AB.• Snabba och enkla pappersflygplan som verkligen flyger av paul Jackson. Valentin Förlag AB.• Ännu fler pappersflygplan som verkligen flyger av paul Jackson. Valentin Förlag AB.

Varför: Det finns olika teorier om vad som händer när något flyger. Förenklat handlar det om att påolika sätt trycka undan luften och skapa tryckkrafter runt föremålet. Ett vanligt trafikplans vinge ärplatt undertill och välvd på ovansidan. Förenklat trycks luften nedåt när planet flyger horisontellt.Naturligt uppstår då en motkraft uppåt – planet ”hänger” i vingarna. genom att reglera farten ochde rörliga rodren styrs krafterna. Samma principer gäller för pappersflygplan.

Jaktplanet (se elevsidan): Det finns breda vingar och sidroder, som balanserar åt höger ochvänster. Men det här planet kan inte flyga. Det är alldeles för baktungt.

Plattityd (se elevsidan): De kurvade vingarna fungerar som sidroder. planet är varkenbak- eller framtungt. Symmetrin ger bra balans. Det ser inte ut som ett plan men flyger bästav de två. kastas löst och glider genom luften.

Finn upp

Övning

47

www.finnupp.nu

7

Inåtvikning

A4 format

1 2 3 4

5 6

9 10 11 12

Vik även andra sidanpå samma sätt.

8

Utåtvikning

2 Gör ditt eget flygplan. Hur påverkas stabilitet och flygegenskaper av: Vinkeln vingarna harfrån mittkroppen? Placeringen av pappersflygplanets tyngdpunkt? Vingarnas utseende? Platta, konkava, konvexa, smala och långa, breda och korta? Vinkling av eventuella klaffar? Höjd pro-portionerna mellan nos och stjärtparti?

1 Vik ihop de båda modellerna nedan och testflyg dem. Flyger de? Varför? Varför inte?

Plattityd

Jaktplanet

© 2

002

by N

orio

Tor

imot

o

2 3 4

5 7

1

A4 format

6

Böj endast upplite längst fram.

Finn upp övning – Kopierbar elevsida

VARFÖR FLYGER DET ... INTE?

© 2

002

by N

orio

Tor

imot

o

Varför flyger det ... inte?1 Vik ihop de båda modellerna nedan och testflyg dem.

Flyger de? Varför? Varför inte? Jaktplanet

Plattityd

2 Gör ditt eget flygplan. Hur påverkas stabilitet och flygegenskaper av: Vinkeln vingarna har från mittkroppen? Placeringen av pappersflygplanets tyngdpunkt? Vingarnas utseende? Platta, konkava, konvexa, smala och långa, breda och korta? Vinkling av eventuella klaffar? Höjd- proportionerna mellan nos och stjärtparti?

34

Finnupp

Skriv ut dennasida och dela ut

till dina elever

www.finnupp.nu

7

Inåtvikning

A4 format

1 2 3 4

5 6

9 10 11 12

Vik även andra sidanpå samma sätt.

8

Utåtvikning

2 Gör ditt eget flygplan. Hur påverkas stabilitet och flygegenskaper av: Vinkeln vingarna harfrån mittkroppen? Placeringen av pappersflygplanets tyngdpunkt? Vingarnas utseende? Platta, konkava, konvexa, smala och långa, breda och korta? Vinkling av eventuella klaffar? Höjd pro-portionerna mellan nos och stjärtparti?

1 Vik ihop de båda modellerna nedan och testflyg dem. Flyger de? Varför? Varför inte?

Plattityd

Jaktplanet

© 2

002

by N

orio

Tor

imot

o

2 3 4

5 7

1

A4 format

6

Böj endast upplite längst fram.

Finn upp övning – Kopierbar elevsida

VARFÖR FLYGER DET ... INTE?

© 2

002

by N

orio

Tor

imot

o

Varför flyger det ... inte?

Finn upp

Övning/elevsida

48

Varför kommer det tillbaka?Det här planet är inte som andra pappersflygplan. Det flyger nämligen i cirkel, och kastas det rätt så kommer det tillbaka till din hand!

Syfte: Att genom pappersflygplanet utforska krafter som uppstår kring flygplansvingen och hur olikavikningar (konstruktioner) påverkar flygegenskaperna.

Metod: Följ vikinstruktionen på elevsidan. Börja med 60 – 70 g papper i format ca 15 x 15 cm.Det finns även en instruktion för hur planet ska kastas för att komma tillbaka till handen. Det krävs liteträning. på www.homing-paper-plane.com finns en video på ungdomar som kastar planet. Om dukastar planet rakt fram så försöker planet att flyga rakt upp i en båge, men orkar inte riktigt runteftersom gravitationen blir för stark. Därför är det enklast att kasta planet uppåt eller i sidled.

Varför kommer planet tillbaka?1 planets tyngd är proportionellt med vingarnas yta.

2 Framvingarna vill styra planet att gå uppåt, men bakvingarna hindrar det. Luften går under framvingarna, och över bakvingarna. Därför flyger planet i en cirkel istället.

3 Vingarnas U-form hindrar planet från att vända sig uppochner i luften. Även rodret (planets stjärt) stabiliserar planet i sidled. planet måste vara symmetriskt.

4 genom att vika in nosen olika mycket justerar man planets tyngdpunkt (steg 8 – 9), små justeringar räcker. Viker man in nosen mer så blir framvingarna mindre och planet blir framtungt (flyger snabbare i en större cirkel). Viker man in mindre blir framvingarna större och planet baktungt (flyger långsam- mare i mindre cirkel). Flygegenskaperna varierar med många olika faktorer: papperskvalitet, storlek, färg (färger i sig väger olika mycket), vikning, luftfuktighet m m. Låt eleverna prova sig fram.

Att diskutera: Hur påverkas stabilitet och flygegenskaper av– Olika papperskvaliteter?– Vinkeln vingarna har från mittkroppen?– placeringen av flygplanskroppens tyngdpunkt?– Vingarnas utseende? – Höjdproportionerna mellan nos och stjärtparti?

Tips: • Hitta på egna plan och undersök deras egenskaper, testa olika vikningar, pappersstorlekar och papperskvaliteter. Tävla med era flygplan! • Två andra flygplan med andra egenskaper finns att vika i övningen ”Varför flyger det … inte?”.

Draken: år 2005 firar flygvapnets jaktflygplan Draken 50 år. Det flögs första gången 28 oktober 1955, och var då världens första serietillverkade flygplan med dubbel deltavinge. Den triangelformade enkla deltavingen försågs med ytterligare en triangelformad yttervinge bak. Draken var Sveriges första flygplan som kunde flyga i överljudsfart. Dessutom var det lättare att kontrollera även i lägre hastigheter, vilket gjorde planet mycket mångsidigt. Draken såldes till flera länder och används än idag i Österrike. projektledare för Draken på SAAB hette Erik Bratt.

Källa: Stellan Andersson, tidigare tekniker i Flygvapnet och guide vid Flygvapenmuseum i Linköping.

Idé: © Homing Paper Plane 2002 by Norio Torimoto.

Finn upp

Övning

49

www.finnupp.nu

Varför kommer dettillbaka?

det här planet är inte som andra pappersflygplan. det flyger nämligen i cirkel,och kastas det rätt så kommer det tillbaka i handen på dig!

© Homing Paper Plane 2002 by Norio torimoto.1 23 4 5 6

7 8 9 10 11 12

1513 14

f i N N u P P ö V N i N g / d e s i g N a – k o P i e r b a r e l e V s i d a

kasta horisontalt

i sidled: Håll planet med ena vingen riktad mot golvet och den andra mot taket när du kastar iväg planet. kasta åt sidan, horisontellt.

kasta vertikalt

1

2

På www.homing-paper-plane.com kan du i en liten filmse andra kasta planet.

= dalvikning

= bergvikning

= Vik fram

= Vik bak

= Vik och vik tillbaka

= öppna

= dra ut

= andra sidan likadant

uppåt: kasta planet snett uppåt, vertikalt. om planet inte kommer tillbaka så kan du prova att böja till bakdelen (stjärten) lite som på bilden.

36

Finnupp

Skriv ut dennasida och dela ut

till dina elever

www.finnupp.nu

Varför kommer dettillbaka?

det här planet är inte som andra pappersflygplan. det flyger nämligen i cirkel,och kastas det rätt så kommer det tillbaka i handen på dig!

© Homing Paper Plane 2002 by Norio torimoto.1 23 4 5 6

7 8 9 10 11 12

1513 14

f i N N u P P ö V N i N g / d e s i g N a – k o P i e r b a r e l e V s i d a

kasta horisontalt

i sidled: Håll planet med ena vingen riktad mot golvet ochden andra mot taket när du kastar iväg planet. kasta åt sidan, horisontellt.

kasta vertikalt

1

2

På www.homing-paper-plane.com kan du i en liten filmse andra kasta planet.

= dalvikning

= bergvikning

= Vik fram

= Vik bak

= Vik och vik tillbaka

= öppna

= dra ut

= andra sidan likadant

uppåt: kasta planet snett uppåt, vertikalt. om planet inte kommer tillbaka så kan du prova att böja till bakdelen (stjärten) lite som på bilden.

Varför kommer det tillbaka?Det här planet är inte som andra pappersflygplan. Det flyger nämligen i cirkel, och kastas det rätt så kommer det tillbaka i handen på dig!

Så här kastar du planet: Gör ditt eget flygplan. Hur påverkas stabilitet och flygegenskaper av: Vinkeln vingarna har från mittkroppen? Placeringen av pappers flygplanets tyngdpunkt? Vingarnas utseende? Platta, konkava, konvexa, smala och långa, breda och korta? Vinkling av eventuella klaffar? Höjdproportionerna mellan nos och stjärtparti?

www.finnupp.nu

Varför kommer dettillbaka?

det här planet är inte som andra pappersflygplan. det flyger nämligen i cirkel,och kastas det rätt så kommer det tillbaka i handen på dig!

© Homing Paper Plane 2002 by Norio torimoto.1 23 4 5 6

7 8 9 10 11 12

1513 14

f i N N u P P ö V N i N g / d e s i g N a – k o P i e r b a r e l e V s i d a

kasta horisontalt

i sidled: Håll planet med ena vingen riktad mot golvet ochden andra mot taket när du kastar iväg planet. kasta åt sidan, horisontellt.

kasta vertikalt

1

2

På www.homing-paper-plane.com kan du i en liten film se andra kasta planet.

= dalvikning

= bergvikning

= Vik fram

= Vik bak

= Vik och vik tillbaka

= öppna

= dra ut

= andra sidan likadant

uppåt: kasta planet snett uppåt, vertikalt. om planet inte kommer tillbaka så kan du prova att böja till bakdelen (stjärten) lite som på bilden.

Varför kommer det tillbaka?

Finn upp

Övning/elevsida

50

Förverkliga Du har en bra idé, men vill någon köpa den?

Hur påverkar det idén? Vem behöver du hjälp av för att förverkliga idén? Det ska vi undersöka nu.

51

E n bra idé som utvecklats till en konkret produkt eller tjänst räcker långt, men vill någon köpa den? Hur påverkar det idén? Vem behöver

eleverna hjälp av för att förverkliga den? Det ska ni undersöka nu.

Att ha en bra idé är bara början på vägen till en uppfinning. För det är inte bara uppfinnaren själv som ska tycka att det är en bra idé, utan även andra. Det gäller till exempel de som ska tillverka den, sälja den och framför allt att det finns någon som vill köpa och använda den.

Förverkliga-stationen handlar om att förstå hur det fungerar med praktiska detaljer kring uppfinnande, försäljning och skydd av idéer. Vet ni skillnaden mellan varumärkesskydd och patent? Det får ni reda på här!

De elever som lägger ner mycket kraft här och gör en bra dokumentation har ofta lätt att övertyga – även för en jury i uppfinnartävlingar. När eleverna har gått igenom Förverkliga-stationen har de nått målet – en egen uppfinning. grattis!

Fantastisk uppfinning, men vem vill ha den?Försök besvara frågor om hur framtida köpare tänker, lever och handlar så växer det snart fram hur, var och när du ska sälja den. Det hjälper dig också att välja tillverkare och distributör.

• Vad är din framtida köpare intresserad av och hur tänker hon eller han?

• Vad vet du om hur köparen lever? Var handlar köparen, med andra ord var ska du sälja din uppfinning?

• Hur mycket är köparen beredd att betala?

• Hur ska den vara förpackad? Är det viktigt att uppfinningen är gjord i ett miljövänligt material?

Presentationen betyder alltNär du identifierat vem som ska köpa din uppfinning och varför, behöver den se rätt ut. Du kan ha en idé som är kanonbra i alla avseenden, men är den inte förpackad på rätt sätt och lockar köparna så säljer den inte. Det har blivit dags att presentera uppfinn-ingen på ett pedagogiskt och övertygande sätt.

klä dig i köparens kläder en stund. Hur fångar du hennes uppmärksamhet? Hur gör du för att hon ska vilja använda just din uppfinning? Och hur får du henne att ta steget att köpa den? Det handlar om marknadsföring, men även om att vara förberedd när man går till finansiärer eller företag som kan tänkas sälja din produkt. Vad har den du kommunicerar med för nytta av just din uppfinning? För en återförsäljare och en finansiär är olika saker viktiga, men du kom-mer att upptäcka att en del också är lika.

Patent – skyddar teknikenpatent skyddar tekniska lösningar och funktioner hos uppfinningen under en viss tidsperiod. Uppfinningen måste först uppfylla några kriterier: den måste vara ny och den måste skilja sig väsentligt från andra uppfinningar. Den ska dessutom vara en teknisk lösning på ett problem.

Innan patent söks gör man en nyhetsgranskning, så att man inte söker patent för något som redan är patenterat. Det är alltså inte helt lätt att söka patent. patentbyråer hjälper uppfinnare med det praktiska.

Får du ett patent får du för en årlig avgift ensamrätt att tillverka och sälja uppfinningen i 20 år. Du söker patentet i det land där du vill ha ditt skydd. Vill du skydda din uppfinning i flera länder måste du alltså söka patent i flera länder. Exempel på patent är lokal-bedövningen, läspennan, klädnypan, lego och den självgående dammsugaren.

”Det kändes jättekul när min uppfinning blev verklighet. Jag kom in lite mer i vuxenlivet, fick prata med råd givare. Man har ju hört talas om hur det går till, läst i tidningarna, och nu fick jag vara med om det själv."

Anna Axelson, elev

52

Designskydd – skyddar formenFör produkter som inte har en ny teknisk lösning går det inte att få patent. Men har produkten en ny form kan du istället få designskydd, även kallat mönster-skydd.

Designskyddet skyddar formen och utseendet på produkten. Därför är det ofta bra att komplettera ett patent med ett designskydd, så att man även skaffar sig den lagliga rätten att vara ensam på marknaden med sin unika utformning. Exempel på produkter som man ofta skyddar designen på är mobiltelefoner, bil-modeller och möbler.

Varumärkesskydd – ett sätt att bli unikFinns det många likadana varor på en marknad kan det vara bra att registrera ett varumärke. Ett varu-märke kan vara ett ord, en logotyp, en ljudslinga eller liknande. Med hjälp av varumärket kan du skapa för-packningar, reklam och design som särskiljer din produkt från andra.

Ensamrätten gäller tillsvidare, men kan upphävas om märket inte används under en femårsperiod. Du kan också arbeta in ett varumärke med hjälp av marknadsföring, utan att ansöka om särskilt skydd. Exempel på varumärken är SVT, H&M, Ericsson och Hemglass (även deras ljudslinga är varumärkes-skyddad).

Upphovsrätt – kan inte köpasUpphovsrätten, eller copyright, är en laglig ensamrätt för unika konstnärliga och litterära verk. Den som gjort verket kallas upphovsperson. rätten övergår inte till den som köpt eller fått ett verk.

Upphovsrätt kan alltså inte köpas utan innehas alltid av den som har gjort verket. Exempel på vad som skyddas av upphovsrätt är fotografier, målningar, skulpturer, böcker, serier och musik.

När dina elever gått igenom

Förverkliga-stationen har de nått målet

– en egen uppfinning. grattis alla nybakade

uppfinnare och entreprenörer!

Länktipssvensktnaringsliv.seyss.seuppfinnareforeningen.sereklam.seforetagsregistrering.seungforetagsamhet.setillvaxtverket.sealmi.seprv.sehttp://se.espacenet.com (befintliga patent)nordiskapatent.sekonsumentverket.sestim.severksamt.se

Diskutera:• Ska fildelning vara tillåtet? • Hur skyddas musikerns alster idag? Varför?

53

Tack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

37

11 frågor om patentKortfattad information om olika sätt att skydda idéer finns i lärarhandboken på sidan 23 En uppfinning är i sig ett allmänt begrepp och kan omfatta varje ny idé på alla möjliga områden. En uppfinning måste däremot, för att kunna beviljas patent, uppfylla vissa bestämda kriterier. Många tror att ett patent gör att pengarna börjar rulla in. Men så är det inte! När man har ett patent måste man också veta hur man ska använda det, omsätta det till en god affär. Patentingenjör Cecilia Bergold svarar här på elva frågor om patent.

1 Vad är ett patent? Patent är ett skydd för uppfinningar som är tekniska. Det är ett bevis på att du har ensamrätt att kommersialisera, tillverka, sälja och t ex hyra ut uppfinningen du patenterat i det land eller i de länder där du fått patentet beviljat. Patentet gäller i upp till 20 år, och hålls aktuellt genom att du betalar för skyddet varje år. Patentverk världen över har samarbeten, som gör att man kan ansöka om patent som ska gälla utomlands även från Sverige. Har du lämnat in en patent-ansökan i Sverige och vill ansöka om patent för samma uppfinning utomlands, måste du inom 12 månader lämna in en ansökan utomlands och begära så kallad ”prioritet”. Det innebär att alla dina ansökningar i de olika länderna räknas ha inkommit samtidigt, det vill säga det datum då du lämnade din första ansökan. Inte bara produkter utan även metoder och användningar kan patenteras. Olika saker som skulle kunna skyddas med patent: – Produkt: en ”anordning för skrift”, t ex kulspetspenna. – Metod: Det sätt man går tillväga för att tillverka ett visst läkemedel, t ex ”Betablockerare” mot högt blodtryck. – Användning: Ett nytt användningsområde av en tidigare känd lösning, t ex att använda Betablockerare mot migrän. Är en ganska ovanlig typ av patent, som ofta kombineras med patent på en metod eller en produkt.

2 Vad krävs för att man ska få ett patent? a) Uppfinningen måste kunna ”tillgodogöras industriellt”, vilket innebär:

– Att den har teknisk effekt. Löser ett definierat problem på ett tekniskt sätt. T ex kulspets-pennan är en ”anordning för skrift”. Att komma på vilket problem man vill lösa är en viktig del av själva uppfinningen.

– Att den har teknisk karaktär. Inte är en upptäckt eller en teori. Einstein hade t ex inte kunnat få patent på sin relativitetsteori.

– Att den är reproducerbar. Att man ska få samma tekniska resultat varje gång man använder uppfinningen. Det är alltså viktigt att du beskriver idén på så sätt att effekten du vill uppnå kan återskapas med samma resultat varje gång.

b) Du måste visa att det du uppfunnit är en ny lösning på problemet. Det får inte ha ansökts om patent för, eller redan finnas patent på, en snarlik teknisk lösning någonstans i världen. Samma tekniska lösning får inte heller ha visats på andra sätt, t ex i press eller på mässa.

Fortsättning nästa sida.

Finn uppTack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

11 frågor om patentEn uppfinning är i sig ett allmänt begrepp och kan omfatta varje ny idé på alla

Finn upp

Övning

54

Tack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

38

Finn uppTack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

c) Uppfinningen måste ha ”uppfinningshöjd”, eller ”idéhöjd”. I beskrivningen av din uppfinning så måste du beskriva på vilket sätt din uppfinning väsentligt skiljer sig från uppfinningar som är kända sedan tidigare. Kanske har du tillfört en smart funktion, eller förbättrat något som gör att den fungerar annorlunda i angivna sammanhang. Funktion och användning måste vara tydligt beskrivet. Tänk stort! När man ansöker om patent för en viss teknik kanske man har ett visst användningsområde klart för sig. Det gäller att tänka ut om det finns andra områden där tekniken kan användas, för att kunna täcka in så stort användningsområde som möjligt i sin ansökan. Till exempel kanske påsklämman är super att använda för att klämma ihop blodkärl eller tarmar under operation?

3 Varför ska man ansöka om patent? Om du ska ansöka om patent bör du ha en plan för hur du ska använda ensamrätten du får genom ditt patent, dvs. hur du ska lansera och sälja uppfinningen på marknaden. Investeringen i patentet ska ju återbetala sig och löna sig för dig. Kostnaden för att söka patent beror på en massa saker, t ex hur många länder man vill ha skydd i, och går därför inte att säga exakt men helt klart så är det en stor investering. Du måste skapa ett behov av din produkt genom marknadsföring, distribution av den osv. Om man inte vill göra allt det själv kan man sälja licensen* till någon annan som är beredd att kommersialisera uppfinningen. Tillverkare och andra företag, t ex företag som kan tänkas köpa licens, vill gärna att man redan har en patentansökan inlämnad, eller ett godkänt patent när man vänder sig till dem. Det visar att man är seriös, tänkt igenom allt och dessutom fått det bedömt av kunniga personer. Om du verkligen tror på din idé och har möjlighet att utveckla idén fullt ut tekniskt ska du se till att skydda den först. Ibland behöver man teknisk hjälp för att utveckla produkten till något som fungerar i praktiken, av en tillverkare till exempel. Då kan man med hjälp av ett sekretessavtal* förklara sin idé mer ingående. Om tillverkaren blir intresserad kan man vidareutveckla idén tillsammans inom ramarna för ett avtal och sedan ansöka om patent. Exempel: Läkemedelsföretag vill ofta skydda sin teknik med patent eftersom de har stora utvecklingskostnader, miljarder kronor, för att ta fram ett nytt läkemedel. De behöver patent för att skydda sin investering, få ensamrätt på tillverkning och försäljning av läkemedlet. Om det inte fanns patentskydd kanske det inte skulle komma fram så många nya läkemedel.

4 Varför vill man inte ansöka om patent? En anledning kan vara att det kostar mycket pengar att söka patent och att man inte tror sig kunna få tillbaka de nedlagda kostnaderna för patentansökan, eller att man inte kan finansiera ansökan. En annan anledning kan vara att ett företag inte vill ansöka om patent eftersom det ger andra tillgång till själva idén som man bygger hela sitt företag på. Alla patentansökningar blir nämligen offentliga efter 18 månader, även de som inte beviljats. Ett exempel är receptet på julmust. Essensen till merparten av all must som produceras tillverkas av Roberts AB i Örebro som sägs ha ett hemligt recept inlåst i ett kassaskåp. Hade Roberts AB ansökt om patent på metoden för att framställa julmust hade alla idag haft tillgång till receptet!

Fortsättning nästa sida.

Finn upp

Övning

55

5 Vad gör en patentingenjör? En patentingenjör är normalt civilingenjör i botten, har vidareutbildning inom immaterialrätt* och arbetar oftast på patentverk, patentbyrå eller inom ett företag. Själv är jag civilingenjör i väg- och vattenbyggnadsteknik och har arbetat på Patent- och registreringsverket, PRV, innan jag började på patentbyrå. Företag som utvecklar många tekniska lösningar har ofta en egen patentavdelning som bevakar patent på området, sköter ansökningar om nya patent och bevakar konkurrenterna. Man bör ha ett språkintresse eftersom man arbetar med att läsa och jämföra tekniska beskrivningar på många olika språk.

6 Vad gör en patentbyrå? Vi hjälper uppfinnare och företag att skriva ansökningar för att de ska få ett så brett skydd som möjligt för sina idéer och skydd för det som de tänkt använda eller sälja. Det handlar alltså inte bara om patent utan även andra immaterialrättsliga* skydd. Vi nyhetsgranskar* och bevakar teknikutveckling på olika områden, ser om tekniska lösningar redan finns eller har offentliggjorts. Vi hjälper företag att löpande ansöka om nya patent på teknik de utvecklar. Det händer också att vi hjälper våra uppdragsgivare att driva rättsliga processer gällande intrång* i patentskydd. Tips: Har ni någon patentbyrå på orten eller på närliggande ort? Kanske kan ni få komma på studiebesök?

7 Vem vänder sig till en patentbyrå Både företag och privatpersoner. De flesta som kommer till patentbyrån vet vilket typ av skydd de behöver. Många företag utvecklar ständigt sina produkter, t ex företag som tillverkar mobiltelefoner. Det händer ofta att man ansöker om patent på olika tekniska lösningar längs vägen, för att skydda varje steg man tar i utvecklingen. Men det gäller att inte sätta krokben för sig själv, eftersom man i varje ansökan måste visa att det man uppfunnit är förfinat i tekniken och skiljer sig från tidigare lösningar på samma problem.

8 Kan man behöva andra skydd än patent? Många produkter har både patent på den tekniska lösningen och designskydd (tidigare mönsterskydd) på formen, utseendet. Det gäller t ex lösningar där formen i sig kan ha en teknisk funktion. Formen är då en del av den tekniska lösningen, se exemplen nedan. En uppfinning kan ha flera olika skydd. Om utseendet är en del av marknadsföringen, t ex hur knappsatsen på en mobiltelefon ser ut, vill man skydda den utformningen. Vill du lansera en produkt, tjänst eller ett företag under ett visst namn och vill skaffa dig ensamrätt att använda namnet så kan du skydda namnet som ett varumärke. Några exempel på uppfinningar som kan ha flera skydd: Spagettisleven: Tänderna håller fast spagettin, hålet gör att vattnet rinner av. Kan ha designskydd och patent, men även varumärkesskydd. Mönster på bildäck: Mönstrets design ger vägegenskaper som har teknisk betydelse. Kan ha designskydd och patent samt varumärkesskydd på produktnamn och tillverkare. Mobiltelefoner: Kan ha patent på tekniska lösningar och designskydd på utformningen. Kan ha varumärkesskydd på produktnamn och tillverkare.

9 Varför offentliggörs alla patentansökningar? Uppfinnaren får patent, ensamrätt under en viss tid, mot att staten får offentliggöra uppfinningen för allmänheten. Tanken med den internationella överenskommelsen att patent och patent-ansökningar ska offentliggöras är att andra ska kunna fundera vidare på samma problem för att kanske hitta en ännu bättre lösning. Helt enkelt för att bra idéer ska kunna utvecklas och bli ännu bättre!

Fortsättning nästa sida.

39

Finn uppTack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

Finn upp

Övning

Finn upp

Övning

Finn upp

Övning

5640

Finn uppTack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

10 Kan man se på en uppfinning att den är patenterad? Oftast inte. I Tyskland och USA är det vanligare att man kan se det. Ibland kan det stå ”pat. pend.” (patent pending), vilket betyder att man ansökt om patent på uppfinningen. Ibland kan det också stå t ex SE pat. nr.(nummer) vilket visar att man ansökt om patent i Sverige, eller US pat. nr.(nummer) för patentansökan i USA. Ingen av de här markeringarna visar om patentansökan beviljats eller inte. Det går att se på siffrorna om det är ett ansöknings-nummer eller ett patentnummer. Varumärken markeras ofta med ™ (Trade Mark) eller ® (Registrerat varumärke). Märket © visar att t ex en text eller en bild är skyddad av upphovsrätt. Exempel: – Golfklubbor. Kan ha patent och/eller designskydd. – Innebandyblad. Kan ha patent och/eller designskydd. – Golfbollar. Kan ha patent och/eller designskydd på bollens mönster, groparna. Titta på kartongen. – Finn upp® och Uppfinnarresan®. Är skyddade som varumärken.

11 Kan vi visa våra elevers idéer? Cecilia menar att det är en delikat fråga. Man vill ju inte förta glädjen i att visa upp vad man kommit på! En uppfinning är i sig ett allmänt begrepp och kan omfatta varje ny idé på alla möjliga områden. En uppfinning måste däremot, för att kunna beviljas patent, uppfylla vissa bestämda kriterier, se fråga 2. Om man anar att uppfinningen är något som kan skyddas, och är intresserad av att ansöka om patent, så kan man visa idén utan att närmare beskriva hur man löser problemet tekniskt. ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.” Så sade Albert Einstein, som själv arbetade på patentverk samtidigt som han utvecklade sina egna idéer och teorier.

Tack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

Finn upp

Övning

57

10 frågor om patentEn uppfinning är i sig ett allmänt begrepp och kan omfatta varje ny idé på alla möjliga områden. En uppfinning måste däremot, för att kunna beviljas patent, uppfylla vissa bestämda kriterier. Många tror att ett patent gör att pengarna börjar rulla in. Men så är det nödvändigtvis inte. När man har ett patent måste man också veta hur man ska använda det, omsätta det till en god affär. Här letar vi reda på svaren till alla våra frågor om patent.

Övningens syfte: Att leta information om patent, designskydd och varu märkesskydd och lära sig vad det innebär.

1 Vad är ett patent?

2 Vad krävs för att man ska få ett patent?

3 Varför ska man ansöka om patent?

4 Ibland vill man inte ansöka om patent. Varför?

5 Vad gör en patentingenjör?

6 Vad gör en patentbyrå?

7 Vem vänder sig till en patentbyrå?

8 kan man behöva andra skydd än patent?

9 Varför offentliggörs alla patentansökningar?

10 kan man se på en uppfinning att den är patenterad?

Finn upp

Övning/elevsida

58

Källor: Cecilia Bergold och Svenska Uppfinnareföreningen, SUF.

42

Finn upp

Liten ord- och länklistaImmaterialrätt Det juridiska område som handlar om skydd av idéer, t ex patent, designskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt.

Nyhetsgranskning, nyhetsgranska En undersökning för att se om den patentsökta uppfinningen är ny. Granskningen sker på det patentskriftsmaterial som PRV förfogar över. Detta omfattar till exempel patentskrifter från Sverige, Norden, USA, Tyskland, England, Frankrike samt sammanfattningar av patentskrifter från Japan, Ryssland, Kina. PRV har även ett stort bibliotek med teknisk litteratur. Numera sker den största delen av granskningen med hjälp av databaser.

Patentbyrå Privat företag med anställda patentingenjörer, jurister och andra experter, som på uppdrag av en patentsökande skriver en patentansökan och företräder den patentsökande inför myndigheter. Man hjälper även till med ansökningar om skydd av varumärken och design.

Licens Licens innebär här att den som äger ett patent (eller annan industriell rättighet, t ex designskydd) genom ett licensavtal ger någon annan person eller ett företag rätten att använda uppfinningen enligt patentet. Ägaren av patentet får för detta en ersättning, som bestäms i licensavtalet. Avtalet kan formuleras enligt parternas önskemål och innebära, att den som äger patentet överlåter alla sina rättigheter eller bara vissa delar.

Intrång i patentskydd Intrång i ett patent innebär att någon som inte är ägare av patentet utnyttjar den uppfinning, som är skyddad av patentet. Den som äger patentet kan stämma den som gör intrång inför domstol.

Sekretessavtal Ett skriftligt avtal för att t ex hålla information om en uppfinning hemlig. Många idéer som presenteras för andra har ännu inte något skydd, t ex patent. Ett sekretessavtal bör upprättas om idén mer ingående ska avslöjas.

Länklistawww.prv.se (Med länk till svenska esp@cenet, beskrivning av skydd m m.)www.espacenet.com (Söka registrerade patentansökningar och patent.)www.uppfinnareforeningen.se/page.asp?pageid=2088 (En patentordlista.)www.brandeye.se (Beställ gratis provexemplar av tidningen Brand News, om varumärken.) www.sipf.se (Svenska Industrins Patentingenjörers Förening.)www.spof.se (Svenska Patentombudsföreningen.)www.cuisipro.com (Exempel på hur man kan vidareutveckla en produkt, på så sätt skapa en ny uppfinning med nya funktioner, t ex ballongvispen med silikontrådar som inte repar bunken.)www.weloc.com (Exempel på hur man kan vidareutveckla en produkt, i det här fallet påsklämmor.)www.ams.se, se under menyn ”yrken” (Sök AMS yrkesbeskrivning av t ex patentingenjör.)www.brann.se (En patentbyrå.)www.tidningeniskolan.se (Tidningen i Skolan har bra länkar.)www.tu.se/dagstidningarna.jsp (TidningsUtgivarnas dagstidningar i Sverige.)www.sverigestidskrifter.se (Tidskrifter i Sverige.)www.kultur.nu/Massmedier (Massmedier i Sverige.)

Liten ord- och länklista

Källor: Cecilia Bergold och Svenska Uppfinnareföreningen, SUF.

Finn upp

Övning

59 43

Tack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

43

Din idé i ett nötskal!En uppfinning kan vara en ny idé på alla möjliga områden. En uppfinning måste däremot, för att kunna beviljas patent, uppfylla vissa bestämda kriterier. För att ansöka om patent krävs tre saker:

– Att det är en teknisk lösning på ett problem. Att man, med hjälp av beskrivningenav din uppfinning och hur den används, kan återskapa samma resultat flera gånger.

– Nyhet. Att uppfinningen är en NY teknisk lösning på ett problem. Den får inte varakänd sedan tidigare i patentansökningar, tidigare patent, i produkter utan patentsom redan finns på marknaden, i media eller på mässa eller liknande.

– Idéhöjd på uppfinningen. Att din uppfinning verkligen skiljer sig från tidigare idéeri de tekniska detaljerna jämfört med tidigare kända lösningar på området.

Finnupp

DEL 11. Fundera kring och ta reda på minst 5 uppfinningar som är skyddade med patent.

Sök på Internet, gå runt eller ring runt och fråga, på företag, i butiker etc.Vilka uppfinningar hittar du som är patentskyddade?

2. Kan man se på uppfinningen att den är skyddad med patent eller annat skydd? Hur?

DEL 2 Patent eller inte, det är frågan. Även om man inte ansöker om patent kan det vara bra att ställa sig frågor som gör att man arbetar igenom sin idé och presentationen av den. Gå igenom din idé som om du ansökte om patent! Försök svara på frågorna nedan:

3. Vilket problem försöker du lösa?

4. Hur löser din uppfinning detta problem? Beskriv detaljerat och gör en ritning.

5. Hur ska din uppfinning användas? I vilka situationer ska den användas? Vem ska använda den?Hur ska man t ex hålla, vrida och använda uppfinningen? Vad händer i din uppfinning när mananvänder den?

6. Har du experimenterat med alternativa lösningar som du inte fortsatt att utveckla? Varför?

7. Finns det liknande uppfinningar på marknaden? Har andra löst samma problem men hittat på enannan lösning? Hur skiljer sig din uppfinning från tidigare liknande lösningar? Vilka nackdelar harde tidigare kända lösningarna, och hur löser din uppfinning dem? Fundera t ex på vilka företagsom kan tänkas använda det du hittat på och för vad. Ta reda på om de använder liknandelösningar.

Fortsättning nästa sida.

Skriv ut dennasida och dela ut

till dina elever

Din idé i ett nötskal!

Fortsättning nästa sida.

Finn upp

Övning/elevsida

60 44

Tack: Cecilia Bergold, patentingenjör.

44

Finn upp

8. Finns det någon som har sökt patent på något liknande, eller tagit fram en liknande idé tidigare? Informationen du hittar kan också användas för att slippa börja ”från noll” med ditt idéande. Kanske hittar du en känd uppfinning som du tycker saknar någon fiffig funktion? Gör en egen nyhetsgranskning genom att: a) Söka efter tidigare patent och ansökningar på www.prv.se (se svenska (eventuellt byta mot www.prv.se/spd) eller internationellt på www.espacenet.com. b) Söka på Internet, t ex på sökmotorer, och i tidningarnas arkiv efter artiklar om liknande upp- finningar. Sök tidningar på t ex www.tu.se/dagstidningarna.jsp och www.sverigestidskrifter.se.

c) Vilka företag och butiker kan tänkas sälja något liknande? Säljer de något liknande idag?

DEL 3Bara för att det inte finns på marknaden behöver det inte vara oskyddat eller nytt/okänt.

9. Kan din uppfinning användas till något annat? Spåna fritt var och hur uppfinningen eller tekniken kan användas! Tänk gärna i sammanhang som är helt olika de som uppfinningen är skapad för.

10. Har du testat att din uppfinning fungerar? Finns det folk som kan tänka sig att använda den?

11. Har du beskrivit din idé så att någon annan förstår exakt hur den ska fungera? Be någon du känner läsa din beskrivning.

12. Är det något du kan ändra i din uppfinning för att den lättare ska kunna användas i något annat sammanhang? Annat material? Förändrad form? Någon ny funktion?

Skriv ut denna sida och dela ut

till dina elever

Finn upp

Övning/elevsida

61

Tack: Katarina Wetter, Industridesigner, och Tomas Edman.

Fantastiska förpackningarHär tittar vi på förpackningar och tar upp olika aspekter av förpackningsdesign: funktion, användning, hantering, produktion, distribution, ekonomi, försäljning och återvinning. Eleverna får sedan fundera kring förpackningen av sin egen uppfinning. Arbeta i mindre grupper eller gemensamt i hela klassen.

Övningens syfte: Att utforska förpackningens uppgift, betydelse och möjligheter. Att se att förpackningen även kan påverka sitt innehåll, varför man kan få anledning att tänka ett steg till runt utformningen av sin egen uppfinning.

1 Gör ett studiebesök i den lokala livsmedelsbutiken. Titta på (eller köp med er) flera förpackningar i olika material och med olika typer av innehåll. Ni kan även ta med er förpackningar hemifrån, gärna med innehållet kvar i. Fråga i butiken: Hur kom förpackningen till butiken? Varifrån och med vilka transportmedel? Varför? Varför har man ställt produkten just där den står i butiken? Hur hanterar personalen produkten, från det att den landar i butiken till dess att någon bär med sig den ut ur butiken?

2 Välj en förpackning som ni vill undersöka närmare. Vilken produkt innehåller förpackningen? Försök besvara frågorna nedan, både utifrån er själva och den tänkta användarens perspektiv om det skiljer sig från ert.

– Vem ska använda den här produkten och förpackningen? (Ung, gammal, funktionshindrad?)

– Hur och var ska förpackningen användas?

– Vad ska förpackningen förvara? (Ska den t ex vara lufttät, hård, tålig, vattenavstötande, hålla innehållet kallt?)

– Var hittade du förpackningen? Vad gjorde att du lade märke till just den här förpackningen?

– Förstår man vad förpackningen innehåller? Vad står det?

– Hur transporterades produkten hem till dig? Var det lätt eller svårt?

– Är förpackningen lätt eller svår att öppna? Förstår man hur man gör?

– Vilka delar och material är förpackningen uppbyggd av? Varför? (T ex tandkräm: Plastfilm, kartong, plasttub med lock och skyddsfilm av aluminium under locket.) Vilka delar kan återvinnas? Hur?

– Vad tror du den tänkta användaren tycker är bra och dåligt med förpackningen? Varför?

– Titta på kedjan från fabrik, via butik och till dig. Vad är bra eller dåligt med förpackningen för respektive aktör? Varför?

3 Nu tittar vi framåt. Kan förpackningen vidareutvecklas? Hade man kunnat göra förpackningen på något annat sätt, tycker du? Hur förvarade, hanterade, använde och sålde man samma produkt förr i tiden? Hur kommer man att förvara, hantera, använda och sälja produkten i framtiden.

Finn upp

Övning

6246

Fantastiska förpackningarOfta är det lätt att tänka att en förpackning bara finns till för att produkten ska se snygg ut, men gräver man lite djupare ser man att den som har i uppgift att ta fram en förpackning har mycket att tänka på!

1 Titta på (eller köp med er) olika sorters förpackningar i olika material och med olika typer av innehåll. Gör ett studiebesök, t ex i den lokala livsmedelsbutiken eller ta med er förpackningar hemifrån, från t ex köket, gärna med innehållet kvar i. Passa på att i butiken fråga: Hur kom förpackningen till butiken? Varifrån och med vilka transportmedel? Varför? Varför har man ställt produkten just där i butiken? Hur hanterar butikens personal produkten, från det att den landar i butiken till dess att någon bär med sig den ur butiken?

2 Välj en förpackning som ni vill undersöka närmare. Vad är det för produkt som förpackningen innehåller? Försök nu besvara frågorna nedan, både utifrån er själva och den tänkta användarens perspektiv om det skiljer sig från ert: – Vem ska använda den här produkten och förpackningen? (Ung, gammal, funktionshindrad, man, kvinna osv?) – Hur ska förpackningen användas? (Ska den t ex vara lätt att hälla ur, kunna förvara innehållet länge osv?) – Var ska förpackningen användas? (I köket, i kylskåpet, liggande i en väska osv?) – Vad ska förpackningen förvara? (Ska den t ex vara lufttät, hård, tålig, vattenavstötande, hålla innehållet kallt osv?) – Var hittade du förpackningen och vad gjorde att du lade märke till just den här förpackningen? – Vad står det på förpackningen? Förstår man vad förpackningen innehåller för något eller inte? Varför? – Hur transporterades produkten hem till dig, eller till klassrummet? Var det lätt eller svårt? Varför? – Förstår man hur man ska öppna förpackningen eller inte? Varför? – Vilka delar är förpackningen uppbyggd av? Är förpackningen lätt eller svår att öppna? Varför? (T ex tandkräm: Plastfilm, kartong, plasttub med lock och skyddsfilm av aluminium under locket.) – Vilket/vilka material är den gjord av? Varför? – Kan man återvinna förpackningen eller inte? På vilket sätt? Varför? – Vad tror du att följande personer tycker är bra och dåligt med förpackningen? Varför? • den tänkta användaren • de som jobbar i butiken • de som lastar och transporterar produkten, • de som tillverkar produkten • de som vill att produkten säljer bra • de som arbetar med återvinning • du själv

3 Nu tittar vi framåt. Kan man vidareutveckla förpackningen? – Hade man kunnat göra förpackningen på något annat sätt, tycker du? Varför? – Hur förvarade, hanterade, använde och sålde man samma produkt förr i tiden? Varför? – Hur kommer man att förvara, hantera, använda och sälja produkten i framtiden tror du? Kommer förpackningen förändras då? Varför och på vilket sätt?

Finn upp

Skriv ut denna sida och dela ut

till dina elever

Fantastiska förpackningar

Finn upp

Övning/elevsida

63

Undersök marknaden 1Här lär vi oss mer om marknadsundersökningen som verktyg, och testar idén med en egen marknadsundersökning. En undersökning kan också ge idéer kring vilka problem som folk vill ha lösta. Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp.

Övningens syfte: Att förstå marknads undersökningens funktion, lära sig lite om metoderna och göra en enklare under sökning om sin egen idé.

1 Hur ser marknaden för din uppfinning ut? Jämför din produkt med produkter som redan finns på marknaden för att ta reda på vem som kan tänkas använda din produkt (din målgrupp). – Vilket problem löser din produkt? Finns det något som gör eller skulle kunna

göra din produkt bättre? – Vilka liknande produkter finns? – Vem och varför tror du kommer att använda din produkt?– Vad tror du att de som ska använda din produkt tycker är viktigt?– Vad kostar andra, liknande produkter? – Vad tror du att en kund vill betala för din produkt?

2 Förbered en kvalitativ undersökning. Skriv frågorna till din undersökning och bestäm vem och hur många du ska fråga. gör inte för många frågor, utan fundera igenom vad du tycker är viktigast att ta reda på. Vilka ska du ställa dina frågor till? Hur många personer ska du fråga? Vad vill du undersöka?

3 Ut på fältet. Ta med dig flera kopior på frågorna, en för varje person du intervjuar. Försök få alla att svara på alla frågor och gör din undersökning vid en och samma tidpunkt.

4 Utvärdera och presentera svaren. När du ska presentera din undersökning kan du försöka besvara dessa frågor:– Hur bestämde du vilka du skulle fråga? Hur gjorde du din undersökning?– Vilka frågade du, och hur många svarade?

Finns det något som gör att du kanske fått missvisande svar?– Vad tycker de intervjuade är viktigt och oviktigt med den här typen av produkt? – Tycker flera av de du intervjuat likadant? Om vad? – Är det något svar som gett dig idéer till hur du kan förbättra din uppfinning?

Tips när du skriver dina frågor: • Fråga hur mycket kunskap om ämnet eller produkten som den intervjuade har.

(Har han/hon t ex en sådan, använder han/hon den, hur ofta används den m m?)

• Var så precis som möjligt. (Skriv hellre "Hur ofta kokar du spagetti?" istället för "Lagar du ofta pasta?")

• Var så objektiv du kan. Överlåt värderingen till den som svarar. (Skriv hellre "Vad tycker du om smaken på lasagne?" hellre än "Tycker du om lasagne?" Låt den du intervjuar bedöma på en femgradig skala där 1 är äcklig och 5 är god.)

Tack: Wanja Bellander, uppfinnare, och Ingrid Berg, marknadsundersökningsledare.

Finn upp

Övning

64

48

Undersök marknaden 2Ett fiktivt exempel: Anniqas brödrost Till uppfinnartävlingen Finn upp 2000 kom Anniqa Waenerlund i Strömstad på idén att göra en genomskinlig brödrost. Hur hade hon gjort den här övningen? Vi gissar: I steg 1 kommer nog Anniqa fram till att hon har en väldigt stor målgrupp, där de viktigaste är vuxna med barn, boende i hela landet. Hon ser också att det finns väldigt många brödrostar till försäljning. Anniqa väljer att i steg 2 testa sin idé genom att fråga vuxna med barn i bostadsområdet där hon bor. De frågor hon förebereder är:– Är du kvinna eller man?– Hur gammal är du?– Använder du brödrost? Här får hon ibland svar att de inte använder brödrost, men hon ber dem svara på frågorna ändå. Det kan vara intressant att se skillnaderna i svaren.– Har du brödrost hemma? Om man svarar ”ja”, vem var det som köpte brödrosten?– Hur gammal är din brödrost? Hon ber också om årtal, eller ungefärligt årtal.– Hur ofta använder du din brödrost? Här kan man välja en siffra mellan 1 och 5, där 1 är en gång om året eller mer sällan och 5 är varje dag.

Sedan får den som intervjuas svara fritt på fyra frågor. På dessa ”öppna” frågor hoppas hon få oväntade svar som hon inte ens tänkt på. Därför ställer hon de frågorna först.– Vad tycker du är bäst/sämst med brödrosten?– Beskriv din drömbrödrost.– Vad är viktigast med brödrosten, tycker du?

Med den senaste frågan undersöker Anniqa ett antal egenskaper, som hon vill se hur de värderas, t ex jämn rostning, snygg design, lätt att rengöra, säkerhet, lätta inställningar, plats för minst 4 bröd-skivor, storlek, lätt att ställa in i skåp, möjlighet att se färgen på brödet under rostningen m m. Hon låter den intervjuade svara med en siffra mellan 1 eller 5, där 1 är oviktigt och 5 är mycket viktigt.Anniqa avslutar med tre frågor:– Känner du till några butiker där man kan köpa brödrost?– Var köpte du din brödrost?– Är det något du skulle vilja tillägga?

Anniqas slutsatser: När Anniqa är klar med sin undersökning ser hon att de flesta kvinnorna tyckt att jämn rostning är viktigast, och att de flesta männen tyckt att designen är viktigast. Samtidigt ser hon att det oftast är männen som köper brödrosten. Därför funderar Anniqa på att satsa lite extra på brödrostens design för att de ska vilja köpa just hennes brödrost.

Det som förvånar henne är att flera irriterat sig på att de lätt bränner sig på brödrosten, något hon inte tänkt på. Därför försöker hon också hitta ett material man inte kan bränna sig på som hon kan göra brödrosten i. Dessutom har någon också sagt att det mest är barnen som använder brödrosten. Det föder en idé hos Anniqa att göra brödrosten i roliga former som barn kan tycka om, kanske i form av en elefant eller andra djur. Och idén med att ha en genomskinlig brödrost verkar ju inte så dum, eftersom de flesta svarat att de tycker det är viktigt att kunna se färgen på brödet medan det rostas.

På frågan var de köpt sin brödrost, eller var man kan köpa brödrost, är det främst tre butiker som folk kommer på.Anniqa antecknar att hennes brödrost måste finnas på hyllorna i just de butikerna, men tänker samtidigt att hennes barnbrödrost kanske också skulle kunna säljas i leksaksbutiker. De flesta visar sig också ha en väldigt gammal brödrost hemma, vilket tyder på att man inte byter så ofta. Men Anniqas brödrost har ju något nytt – är både genomskinlig och har formen av ett djur. Det är bra, tänker Anniqa, för då kanske de blir sugna att köpa hennes nya, roliga brödrost!

Tack: Wanja Bellander, uppfinnare, och Ingrid Berg, marknadsundersökningsledare.

Finn upp

Undersök marknaden 2

Tack: Wanja Bellander, uppfinnare, och Ingrid Berg, marknadsundersökningsledare.

Finn upp

Övning

65

Tack: Suzanne Rosendahl, retorikkonsult.

Argumentera mera AEn uppfinning kan vara hur bra som helst, men kan man inte konsten att övertyga så är risken att ingen förstår hur förträfflig den är! I den här övningen funderar vi kring, och lär oss grunderna till framgångsrik argumentation. Del A och B kan göras separat eller direkt efter varandra.

Övningens syfte: Att sätta igång tankarna kring vilka ingredienser som är viktiga för en trovärdig argu-mentation. Del A kan läggas upp som en tävling med ett enkelt pris.

1 Förberedelser. Du som lärare väljer ut ett antal prylar att ta med till lektionen. Det ska vara lika många prylar som deltagare i övningen. prylarna får gärna vara lite udda och av blandad karaktär, t ex tändsticksask, bild på någon, läppstift, spegel, tepåse, gaffel, gem, snöre, diktbok, keps, trådrulle.

2 Start, alternativ 1: Lägg ut en pryl på varje plats innan eleverna kommer in. Låtsas som ingenting och börja prata som om prylarna inte finns. Snart frågar de om prylarna. Då har du deras uppmärksamhet och kan börja. Start, alternativ 2: Låt eleverna sätta sig och börja sedan dela ut prylarna, en till varje elev. Låtsas som om du funderar en liten stund innan du väljer. ”Den här passar dig”, kan du säga. Välj gärna något som krockar med personen, t ex en diktbok till någon du aldrig sett läsa böcker. ge eleverna 3 minuter på sig att enskilt fundera över: Vad är det? Vad ska det användas till?

3 Varför? Sätt eleverna i grupper med 4 – 5 elever. De har blivit strandsatta på en öde ö. prylen de har fått är den enda personliga sak som de valt att ta med sig. Varje elev ska inför sin grupp berätta varför de tagit med just den saken. Man får 1 – 2 minuter på sig. Här kan du bestämma om det ska vara fria presentationer, eller om eleverna ska använda den enklaste retoriska mallen och ge tre argument var. För t ex ett snöre: ”För det första … ska jag använda det att fånga fiender med.” ”För det andra … tänker jag använda det när jag ska fiska.” ”För det tredje … använder jag det till att sätta upp håret.”

4 Röstning. När alla har presenterat sin personliga sak får gruppen rösta på vilken person i gruppen som gett den bästa anledningen. De ska även motivera varför, eftersträva konsensus. Namnen på ”vinnarna” i respektive grupp och deras personliga sak, skrivs upp på tav-lan. Exempel: Lotta, trådrulle. kalle, spegel.

5 Final. ”Vinnarna” i smågrupperna får gå fram och argumentera för sin sak igen, nu inför hela klassen. Varje grupp ska säga vilken presentation de tycker är bäst respektive näst bäst och beskriva varför. ge dem fem minuter att prata ihop sig. Bäst ger 5 poäng, näst bäst ger 3 poäng. När poäng ska samlas in kan du lägga upp det lite som Melodifestivalen. poängen skrivs upp bredvid namnen. Sist räknas poängen ihop och en vinnare koras.

Diskutera: Anteckna gärna svaren på tavlan.– I vilka sammanhang kan det vara bra att kunna övertyga någon?– När senast försökte du övertyga någon?– Vad är skillnaden mellan att övertala och övertyga?– Varför tror man på vissa och inte på andra? Här kan ni prata om personer i

er närhet (lärare, skolpersonal) eller offentliga personer (idoler, skådespelare, politiker, kändisar). Eleverna kanske svarar ”för att han är cool, schysst, verkar ärlig, respek terar andra” osv. Det ger anledning att också diskutera vad det innebär att vara ”cool, schysst, ärlig” och begrepp som ”respekt” m m.

– Vad är trovärdigt beteende, vad är inte trovärdigt beteende?

Finn upp

Övning

66

Argumentera mera BEn uppfinning kan vara hur bra som helst, men kan man inte konsten att övertyga så är risken att ingen förstår hur förträfflig den är! I den här övningen funderar vi kring, och lär oss grunderna till framgångsrik argumentation.

Övningens syfte: Att lära sig retorikens grunder och prova att tillämpa dem medvetet.

1 Börja med lite teori. En presentation som övertygar har enligt retorikens grunder tre bestånds-delar: Logos, pathos och Ethos. I vårt samhälle är det vanligt att logos, det logiska, överväger men alla tre beståndsdelar behövs för en stark argumentation som väcker åhörarens alla sinnen.

Logos = Logiska argument, övertygar hjärnan och en rationellt tänkande person. (Funktionellt, billigt, praktiskt, välkonstruerat m m.)

Pathos = känslomässiga argument, övertygar hjärtat och känns i magen. (Vackert, skönt, roligt m m.)

Ethos = Din karaktär, personlighet och ditt beteende, de egenskaper som du som person bär på. Ethos bygger och stärker din trovärdighet. (kroppsspråk, hur du pratar och lyssnar, bakgrund och erfarenhet, vem du tittar på, om du talar tydligt, om du står ledigt eller knäpper distraherande med pennan osv.)

2 Tillämpa retorikens grundläggande beståndsdelar. Eleverna ska presentera sina upp-finningar muntligt på ca 5 minuter. Be dem leva sig in i vad åhörarna kan tycka är övertygande argument. ge eleverna tid att förbereda sig med frågorna: Vad heter din uppfinning? Vad är det? Hur får du med beståndsdelarna i en övertygande presentation: Logos: Tre logiska/rationella argument för varför din uppfinning är bra. Pathos: Tre känslomässiga argument för varför din uppfinning är bra. Ethos: Hur stärker du ditt Ethos, din trovärdighet? Hur länge du hållit på med uppfinningen, vilka hinder du övervunnit utan att ge upp och vad du lärt dig under resan.

3 Hitta dina argument och sätt ihop ditt anförande. Detta kan ta en kvart men kan också vara en hemläxa. Nu ska talet disponeras. En enkel metod är att:

– Fånga åhörarnas uppmärksamhet i början. kanske väcka deras nyfikenhet.

– Välja ut minst tre argument och presentera dem i viktighetsordning. Både logos och pathos bör finnas med.

– Sammanfatta argumenten.

– Och till slut ha en liten knorr, gärna locka till skratt.

4 Presentera din uppfinning. ge eleverna ca 5 minuter var. ge positiv feedback genom att säga vad som var bra och vad de kan tänka på/förbättra till nästa gång. Du kan även påpeka saker de hade kunnat ta upp i sin argumentation. Även eleverna kan ge varandra feedback. Träna på att ge nyanserad, konstruktiv kritik och att stärka det positiva.

Tips: • Utveckla övningen genom att muntligen eller skriftligen göra flera presentationer för samma sak, fast inför olika typer av åhörare. Det blir en träning i att anpassa sin presentation och sina argument efter olika åhörare: finansiärer, producenter, familje medlemmar, kompisar osv. Olika åhörare tilltalas ju av olika argument.• Om ni inte arbetar med egna uppfinningar så kan ni också välja ett ämne eller något annat som ska presenteras.

Tack: Suzanne Rosendahl, retorikkonsult.

Finn upp

Övning

67

Checklista för din idéDiskutera fram ett frågebatteri i klassen att utveckla och testa era idéer med.Nedan är några frågor att börja med. Kommer ni på fler?

IDéA

1. Vad gör din uppfinning?Vad är det som gör att andra människor kommer att vilja använda den?

2. Vem ska använda uppfinningen?Små barn?Handikappade? Fotbollstränare? Vänsterhänta? Oroliga föräldrar? Hundar? Hästar?

3. När och var ska din uppfinning användas?Varje dag och var som helst? Eller är det bara mitt på natten och under vatten som den kommertill nytta?

4. Varför ska man använda din uppfinning?Beskriv vilka problem din uppfinning löser – tristess, läxläsning, mobbning, miljöföroreningar,allergi, dyslexi. Om det är några speciella personer eller djur som ska använda den vid särskildatillfällen, varför är det så?

5. Är din uppfinning bättre än andra?Hur gör man idag när din uppfinning inte finns? Fyller din uppfinning en funktion som ingen hartänkt på tidigare? Har du förbättrat något så att man hellre kommer att använda din?

DESIGN

1. Vad är design?

2. Vad har designen för betydelse?

3. Finns det bra och dålig design? Vad kännetecknar det i så fall? Funktion och design?

4. Hur påverkas vi av design?

5. Vad tycker du är god kvalitet?

6. Har materialval med kvalitet att göra?

7. Vad är viktigt med en modell/skiss?

8. Vad vill du att din modell/skiss ska visa?

Fortsättning nästa sida.

Finn upp

Övning/elevsida

68

FÖRVERKLIGA

1. Skydd av din idé Hur skulle du kunna skydda din idé (t ex patent, designskydd)?

2. Försäljning och marknadsföring – Vilka är dina kunder? Vilka behov hos dem löser din uppfinning? Vad tror du att de lockas av hos din uppfinning? Hur många är de?

– Vad vet du om dina kunder? Var din uppfinnings potentiella köpare en stund! Vilka tidningar läser jag? Var handlar jag? Vilken förpackning skulle jag tilltalas av? Varför skulle jag tycka att din uppfinning är särskilt bra? Vid vilka tillfällen skulle jag vilja höra om uppfinningen? Vad skulle få mig att göra slag i saken och köpa den?

– Var finns dina kunder? Var skulle din uppfinning kunna säljas?

– Hur ska den säljas? Förpackning?

– Vem ska sälja den?

– Finns det liknande idéer, vilka är dina konkurrenter?

– Hur har andra marknadsfört sina uppfinningar och vad kostar de?

– Hur skiljer sig din uppfinning från dina konkurrenters? Varför ska man köpa just din uppfinning? Är argumenten lika för alla?

– Vad vill du att din produkt ska stå för? kvalitet? Slit-och-släng? Miljö?

3. Tillverkning – går den att tillverka i nuvarande form, eller måste något ändras? – Var ska du tillverka din uppfinning?

4. Ekonomi – Har du gjort någon ekonomisk kalkyl? – Hur mycket kostar din uppfinning att tillverka/skapa? – Hur mycket tror du att en kund är beredd att betala?

5. Projektledare – Vem ska driva ditt projekt? – Vad vill du själv göra? Vem kan du ta hjälp av? – Har du erfarenhet av projektledning och vad innebär det egentligen?

Finn upp

Övning/elevsida

69

Ordna en Finn upp-tävlingFinn upp arrangerar Sveriges största uppfinnartävling där eleverna kan tävla med sina uppfinningar. Flera skolor som arbetar med Finn upp arrangerar först egna lokala tävlingar. Eleverna kan sedan kvalificera sig till regionala delfinaler och till och med gå hela vägen till den stora nationella finalen i Stockholm. Här får du tips om vad du kan tänka på när ni ordnar en Finn upp-tävling.

BedömningskriterierJuryn är på plats och ska starta sitt arbete. Men hur sorterar man och gör en bra bedömning av tävlings-bidragen? Så här gör vi på Finn upp i korthet:

• Tävlingen har inga fasta tävlingsklasser för att öppnaupp för alla sorters uppfinningar, allt från mer tek-

niska uppfinningar och till uppfinningar som kanske löser ett problem av social art. gemensamt är dock att de båda löser problem och tillfredsställer behov.

• Bedömningen görs förslagsvis utifrån kategorierna: Idépresentation, Nytänkande, Teknisk lösning, Design/form och Skolpris. Det måste inte bli en 1:a, 2:a och en 3:e pristagare inom varje kategori. kan ske belönas istället tio idéer inom nytänkande och två i design/form. Någon kategori försvinner kanske helt.

• Tävlingsdeltagarna går i skolår 6-9. Vilka förkun- skaper finns, hur är ”tänket”? prioritera kreativitet.

– Identifierat problem?– kreativ lösning?– Har uppfinnaren lagt ner energi?– Håll utkik efter idéer som utmärker sig.– Håll utkik efter elever/grupper som utmärker sig. Har de t ex skickat in tio bra, fint presenterade idéer, men ingen uppfinning som sticker ut, kan de ändå få pris.

SekretessEtt kriterium för att söka patent på en lösning är att den ska vara en nyhet. publiceras information om uppfinningen innan man hunnit ansöka om patent kan det alltså bli så att man inte kan få patent. Därför är det viktigt att bevara sekretessen så långt det är möjligt, t ex till prisutdelningen. Vi rekommenderar att juryn arbetar under sekretess. Om ni bjuder in pressen till skolan under arbetets gång kan eleverna prata om problemet de försöker lösa, utan att avslöja själva lösningen.

Ett exempel är Erik Andersson från Stöde skola upp-fann ett plogblad till Finn upp 2003. Eftersom Erik ville

utveckla sin uppfinning för att senare söka patent så presenterades grundidén bakom lösningen vid prisut-delningen, men inte hur det skulle lösas tekniskt. plog-bladet skulle röra sig i sidled för att skapa ett mönster som ger bättre grepp på vägen för bilar, men vi visade inte HUr man skulle få plogbladet att röra sig så.

Engagera andraOm ni har en innovationsrådgivare lokalt är det en bra resurs, inte minst i juryarbetet. Om någon riktigt bra uppfinning dyker upp bland tävlingsbidragen kan en sådan person också vara ett stöd när det gäller det juridiska. Lokala företag blir ofta glada av att tillfrågas. kanske någon expert på en utvecklingsavdelning blir en perfekt jurymedlem? Vill det lokala företaget sponsra med priser eller intressant studiebesök för eleverna? Finns någon organisation som kan erbjuda inspiratörer, t ex den lokala uppfinnarföreningen? Andra exempel är organisationer som arbetar med entreprenörskap, innovationskraft eller kreativitet för ungdomar. ßVad gör andra skolor i er region, kanske ni kan göra gemensam sak?

Dokumentera och utvärderaFör vidare kunskapen, och gör bättre nästa gång. Vi har tagit fram enkla mallar för att dokumentera och utvärdera arbetet med Finn upp. Om du vill använda dem så hör av dig till oss. Vi vill också gärna veta hur ni gjort och hur det gått. Lycka till!

Tips:• kanske en lokal patentbyrå

vill ställa upp och hjälpa er medgranskningen av bidrag som gårvidare till final? kontakta uppfinnar-

föreningar och innovations rådgivare och be om råd.

• på www.finnupp.se kan duläsa mer om hur Finn upphanterar tävlingsbidragen tillden nationella uppfinnar tävlingen.

70

Finn upp ❤ vänner = santHela idén med Finn upp är att vi ska nå ut till så många elever i högstadiet som möjligt. För det behöver vi hjälp på många plan så eleverna får chansen att upptäcka Finn upp. Tillsammans kan vi visa unga människor hur spännande och utmanande det är att arbeta med teknik.

Vår ambition är att varje högstadieelev ska ha haft möj-lighet att jobba med Finn upps metoder åtminstone en gång under årskurs 6-9. En sådan ambition kräver att man har många vänner om man är en så liten organi-sation som Finn upp är.

LärarnaFörst och främst har vi de viktigaste vännerna av alla: lärarna som använder Finn upp i sin undervisning. Du som läser det här är med största sannolikhet en av dem, utan dig hade det inte blivit något alls. Vi vet att du använder Finn upp i undervisningen så länge som vi är relevanta, har ett användbart kursmaterial och ständigt utvecklas.

Just nu tar vi steget och gör Finn upp till en årlig tävling där eleverna lämnar in bidrag varje år i januari/februari. Det här gör vi för att du som lärare alltid ska veta att hela Finn upp finns tillgänglig för din undervis-ning. Vi tar också steget och ger varje elev en åter-koppling, om än enkel till att börja med. Det här gör vi för att dina elever ska veta att någon har tittat på deras bidrag och svarat hur långt de kommit i tävlingen.

IngenjörsamfundetFör att kunna hålla tävlingar varje år som vi nu gör, behöver vi vänner som hjälper till med kontor, datorer, kopieringsmaskiner ja allt som behövs för att driva den dagliga verksamheten, som i vilken organisation som helst. Ingenjörsamfundet, TCOs sammanslutning för ingenjörer, har sedan länge gett Finn upp en hemma-bas att driva vårt arbete ifrån.

Svenska UppfinnareföreningenFör att kunna ge återkoppling till alla de tusentals elever som lämnar in bidrag till tävlingarna i Finn upp behöver vi en mycket stor grupp av bedömare, jurys. Våra jurymedlemmar kommer från många organisationer runtom hela Sverige, men de allra flesta kommer från Svenska Uppfinnareföreningen. Det är en förening fylld av människor som dagligen arbetar med innovationer, alltifrån att skapa dem till att driva företag kring dem.

De har stor vana att kunna se vad en idé innebär och kan leda till. Att få ha dem som vänner kommer att förbättra återkopplingen till de tävlande eleverna.

Regionala partnerSedan har vi alla våra vänner runt om i landet som driver de viktiga regionala tävlingarna och som många gånger har kontakt med alla lärare som använder Finn upp i sin undervisning. De är Science Centers, museer, skolor och andra organisationer. Utan dem skulle Finn upp-tävlingen bara bli en höjdpunkt för ett tjugotal elever som lyckats kvalificera sig till den nationella finalen. Med dem får hundratals elever möjlighet att visa sina bidrag för världen och ta emot välförtjänta utmärkelser i städer från norr till söder i vårt avlånga Sverige. Just nu har vi ett tiotal arrangörer av regionala finaler. Till nästa tävlingsomgång hösten 2014 hoppas vi att det antalet minst fördubblats.

Vi är många och tillsammans är vi starkaSå Finn upp är inte ett fåtal personer som planerar och gör material. Finn upp och alla vänner är flera tusen personer som tillsammans ger många tusentals elever möjligheten att känna att frågor och arbete med teknik, innovationer och entreprenörskap är spännande, utma-nande och självbekräftande.

Finn upp är Ingenjörsamfundets satsning på ung idékraft.08-663 57 51, info@finnupp.se, finnupp.se

Finn upp är en metod för lärare och pedagoger i skolår 6-9, som vill väcka elevernas lust att upptäcka. Inte bara

kunskap utan även sin förmåga till problemlösning och kreativt tänkande.

I Finn upp har ungdomar, ända sedan 1979, fått ta fram och utveckla egna idéer inom sina intresseområden. Varje år arrangerar

Finn upp Sveriges största uppfinnartävling. år 2005 belönades Finn upp med

kunskapspriset. Huvudkontoret ligger i Stockholm, med regionala ambassadörer

över hela Sverige. Verksamheten finansieras av bl a Skolverket.