Tenta Resp Cirk 110316

Rättningsmall Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 16 mars 2011 Skrivningen består av följande fall

Fall Totalt Delpoäng

Ebba vill donera blod 22 p 3+3+3+3+2+3+4

Nils har ont i bröstet 27 p 4+1+3+3+4+1+2+2+4+3

Johanna sjunger i kör 18 p 2+2+1+1+1+2+4+1+4

Eva har svimmat 33 p 4+2+2+1+2+4+3+1+3+4+3+4

Totalt 100 p

Ebba vill donera blod (22 poäng)

Ebba (23) går första året på läkarprogrammet. När hon ser en annons där man

söker människor som vill donera blod, tycker hon att det kan hon väl ställa upp

på. Hon är icke-rökare och känner sig fullt frisk. Hon anmäler sig på

blodcentralen, fyller i en blankett med svar på frågor om sin hälsa, och sedan tar

sköterskan ett blodprov. ”Vi ska bland annat titta på ditt hemoglobin” säger

sköterskan.

1. Beskriv uppbyggnaden av (huvuddelen av) hemoglobinet (hos en frisk

vuxen). Vilken roll spelar hemoglobin och i vilka celler finns det? (3

poäng)

Svar: hemoglobin består av en hem-grupp, som innehåller järn, och (hos en frisk

vuxen) fyra proteinkedjor (två alfa- och två beta-kedjor). Hemoglobinet

transporterar syre genom cirkulationssystemet: syret tas upp i lungorna och avges

i vävnaderna. Hemoglobinet finns i erytrocyterna.

Ebba (23) går första året på läkarprogrammet. När hon ser en annons där man söker människor

som vill donera blod, tycker hon att det kan hon väl ställa upp på. Hon är icke-rökare och känner

sig fullt frisk. Hon anmäler sig på blodcentralen, fyller i en blankett med svar på frågor om sin

hälsa, och sedan tar sköterskan ett blodprov. ”Vi ska bland annat titta på ditt hemoglobin” säger

sköterskan.

Hemoglobinet transporterar syre genom cirkulationssystemet: syret tas upp i

lungorna och avges i vävnaderna. Hemoglobinet finns i erytrocyterna.

2. Var i lungorna tas syret upp? Genom vilken process förflyttar sig

syret från inandningsluften till erytrocyterna, och vilka celler

passerar syret på denna väg hos en frisk person? (3 poäng)

Svar: Syret tas upp i alveolerna. Syret förflyttar sig genom diffusion från

inandningsluften till alveolerna och passerar på vägen mellan alveolerna och

erytrocyternas alveolära typ I celler och endotelceller.

3. När syre förbrukas i cellerna i samband med nedbrytningen av

näringsämnen bildas koldioxid. Redogör för hur cellerna och kroppen

blir av med koldioxid? (3 poäng)

Svar: Koldioxidhalten är normalt högre i en arbetande vävnad än i kapillärblodet

vilket gör att koldioxid diffunderar ut i blodet och där till största delen hamnar i

erytrocyterna. Liten del binds till hemoglobin, medan det mesta av koldioxiden

reagerar med vatten och övergår via kolsyra till vätejoner och vätekarbonat.

Vätekarbonaten hamnar utanför cellerna i plasman och transporteras med

cirkulationen till lungorna där det tas upp av erytrocyterna som återbildar

koldioxid. På grund av den lägre mängden (trycket) av koldioxid i alveolerna än i

kapillärerna diffunderar gasen ut i alveolluften.





sköterskan.

Hemoglobinet transporterar syre genom cirkulationssystemet: syret tas upp i lungorna och avges i

vävnaderna. Hemoglobinet finns i erytrocyterna.

Syret tas upp i alveolerna. Syret passerar på vägen mellan alveolerna och

erytrocyternas alveolära typ I celler och endotelceller.

4. Genom eller längsmed vilka strukturer passerar inandningsluften

från näsan till alveolerna? (3 poäng)

Svar: Från näsan går inandningsluften genom larynx, trakea, huvudbronker,

lobarbronker, segmentbronker, bronker, bronkioler, terminala bronkioler och

respiratoriska bronkioler till alveolerna.





sköterskan.


vävnaderna. Hemoglobinet finns i erytrocyterna.

Från näsan går inandningsluften genom larynx, trakea, huvudbronker,

lobarbronker, segmentbronker, bronker, bronkioler, terminala bronkioler och

respiratoriska bronkioler till alveolerna.

5. Bronkväggen är uppbyggt utav fyra vävnadsskikt. Det andra och

tredje skiktet kan vara sammanblandade. Vilka vävnadstyper finns i

dessa fyra skikt (börja vid bronkernas lumen)? (2 poäng)

Svar: epitel, bindväv och glatt muskulatur, brosk.





sköterskan.


vävnaderna. Syret tas upp i alveolerna. Syret passerar på vägen mellan alveolerna och

erytrocyterna alveolära typ I celler och endotelceller.

6. I alveolväggarna finns förutom alveolära typ I celler en annan celltyp.

Vad kallas denna celltyp, vilken substans producerar den, och vad är

substansens funktion? (3 poäng)

Svar: alveolära typ II celler, som producerar surfaktant, som minskar

ytspänningen i den vätska som täcker alveolväggarna





sköterskan.


vävnaderna. Syret tas upp i alveolerna. Syret passerar på vägen mellan alveolerna och

erytrocyterna alveolära typ I celler och endotelceller.

En kurva med syrekoncentrationen på Y-axeln och det partiella syretrycket (pO2)

på X-axeln (oxyhemoglobindissociationskurvan) ser ut som ett S, både när blodet

passerar genom lungorna och när det passerar genom vävnaden. Kurvan när

blodet passerar genom vävnaden är dock förskjuten åt höger.

7. Vad innebär en högerförskjutning av dissociationskurvan? (1 poäng)

Svar: En högerförskjutning betyder att mer syre frisätts från hemoglobinet.

8. Vilka fysiologiska faktorer är ansvariga för denna förskjutning? (4

poäng)

Svar: Ökning av det partiella trycket av CO2, sänkning av pH, temperaturökning,

ökning av 2,3-diglycerofosfat.

Lärandemål som examineras:

beskriva hemoglobinets uppbyggnad och syrebindande förmåga, dess

reglering inklusive järnets betydelse, syrebindningskurva, inverkan av

koldioxid och pH

redogöra för grundläggande respiration inklusive gasutbyte och

gastransport, mellan lungor och övriga vävnader via blodet

redogöra för respirationssystemets (munhåla-lungor) anatomi och

generella histologi

Nils har ont i bröstet (27 poäng)

Nils (65) har haft ont i bröstet under en tid. Nu kommer han till dig för att hans

hjärta ska kontrolleras. Du lyssnar på hjärtat med ett stetoskop. Det låter normalt

och du hör de två typiska ljuden när de fyra hjärtklaffarna parvis stängs.

1. Ange namn och typ på de fyra klaffarna som blodet passerar på sin väg

genom hjärtat - in i hjärtat från hålvenerna och ut genom aortan.

(4 poäng)

Svar 1:

1) Tricuspidalisklaffen, segelklaff 2) Pulmonalisklaffen, fickklaff

3) Mitralisklaffen, segelklaff 4) Aortaklaffen, fickklaff

Nils (65) har haft ont i bröstet under en tid. Nu kommer han till dig för att hans hjärta ska

kontrolleras. Du lyssnar på hjärtat med ett stetoskop.

Du tar också ett EKG på Nils. Ett normalt EKG med dess olika faser ser ut enligt

figuren nedan.

2. Sammanlagt 5 ”vågor” och ”taggar” kan identifieras på ovanstående

EKG. Dessa brukar benämnas med bokstäver. Placera bokstäverna

på rätt plats i figuren! (1 poäng)

Svar 2:


kontrolleras. Du lyssnar på hjärtat med ett stetoskop.

Du tar också ett EKG på Nils. Ett normalt EKG med dess olika faser ser ut enligt figuren nedan.

3. Vilket skeende i hjärtcykeln representerar P-vågen, QRS-komplexet

respektive T-vågen? (3 poäng)

Svar

3. P-vågen: förmaksdepolarisering, QRS-komplexet: kammardepolarisering, T-

vågen: kammarrepolarisering


kontrolleras. Du lyssnar på hjärtat med ett stetoskop. Du tar också tar ett EKG på Nils. Såväl hjärtats förmak som hjärtats kammare kontraherar rytmiskt, kamrarna något

senare än förmaken. Kontraktionerna beror på muskelskiktets arbete.

4. Vad kallas kontraktionen respektive avslappningen av

förmaken/kamrarna, och ge den elektrofysiologiska förklaringen till varför

kamrarna kontraherar senare än förmaken? (3 poäng)

Svar: Kontraktionen av förmaken/kamrarna kallas systole och avslappningen

diastole. Kamrarna kontraherar senare än förmaken pga att signalen i

retledningssystemet fördröjs i AV-knutan när den passerar bindvävsringen som

omger tricuspidalis- resp. mitralisklaffen (anulus fibrosus)

5. Förutom detta skikt har hjärtväggen ytterligare två skikt. Vad kallas och

vilket inbördes läge har hjärtväggens olika skikt och vilka celltyper bygger

upp dessa skikt? (4 poäng)

Svar: Inre skiktet: endocardium, består av endotelceller

Mellanskiktet: myocardium, består av hjärtmuskelceller

Yttre skiktet: epicardium/pericardium, består av bl a bindvävsceller


kontrolleras. Du lyssnar på hjärtat med ett stetoskop. Du tar också tar ett EKG på Nils. Såväl hjärtats förmak som hjärtats kammare kontraherar rytmiskt, kamrarna något senare än

förmaken. Kontraktionerna beror på muskelskiktets arbete.

6. Från vilket groddblad utvecklas hjärtat? (1 poäng)

Svar 6:. Hjärtat utvecklas från mesoderm

7. Beskriv hjärtat under vecka 4 av den embryonala utvecklingen! (2 poäng)

Svar 7. Hjärtat har under vecka 4 formen av ett rör, med en inflödesregion,

primitivt atrium, primitiv ventrikel, och utflödesregion.

8. Var finns hjärtat i embryots kropp i början av sin utveckling (vecka 4) och

när (ungefär) når hjärtat sitt slutliga läge i bröstkorgen? (2 poäng)

Svar 8: I början av utvecklingen finns hjärtat kranialt i (om) embryot, och hjärtat

når sitt slutliga läge runt slutet av åttonde veckan.


kontrolleras. Du lyssnar på hjärtat med ett stetoskop. Du tar också tar ett EKG på Nils.

I samband med att Nils hade ont i bröstet upplevde han att hjärtat slog väldigt fort.

Hjärtrytmen regleras, förutom av retledningssystemet, även av det autonoma

nervsystemet. Det autonoma nervsystemet kan delas in i två delar, med motsatt

effekt på hjärtrytmen.

9. Nämn dessa två delar, beskriv vilken effekt de har på hjärtrytmen, under

vilka situationer/förhållanden respektive del dominerar, och vilken

neurotransmittor som är kopplad till respektive del!

(4 poäng)

Svar:

9. Parasympatiska nervsystemet, lugnar ner hjärtat, dominerar t ex vid

matsmältning; neurotransmittor: acetylkolin. Sympatiska nervsystemet, stimulerar

hjärtrytmen, dominerar vid aggression/flykt (”fight or flight”); neurotransmittor:

noradrenalin

10. Nils dotter som varit med sin pappa vid ett tillfälle då han haft ont i

bröstet är trots den undersökning han varit på orolig för att det ska var

något allvarligt. Ett par veckor efter det att du träffat Nils på mottagningen

ringer hon på din telefontid och vill höra hur det är.

Vad svarar du? (3 poäng)

Svar:

10. Om Nils angett att information får lämnas till hans anhöriga kan du svara.

Om det inte finns klart dokumenterat ska du avböja att svara på frågan och

förklara varför du inte kan svara. Betona att du gärna talar med Nils själv om han

har frågor som kvarstår, eller att du kan tala med dottern om du får godkännande

från Nils att göra det.

Fråga (Nils) täcker delar av följande lärandemål i studiehandledningen:

- hjärtats och cirkulationssystemets anatomi och generella histologi

- hjärtmuskelfunktion inklusive hjärtats innervering och

retledningssystemets struktur och funktion

- EKG och hur det korrelerar till hjärtcykeln och elektriska händelser

- hjärtcykelns olika faser (diastole och systole), hjärtklaffarnas struktur och

dess korrelation till hjärtljuden

- hormonell och nervös reglering av hjärtfrekvens och hjärtats minutvolym

- cirkulationssystemets embryologi

Johanna sjunger i kör (18 poäng)

Johanna (25), som läser vid Örebro universitet, brukar sjunga i kör. De senaste

månaderna har hon dock drabbats av heshet, och inte kunnat sjunga.

Vårdcentralen har hänvisat henne till öron-näsa-halsmottagningen, där du

undersöker henne. Du tittar bl.a. i hennes struphuvud med hjälp av en spegel för

att se hennes stämband.

1. Struphuvudet är uppbyggd av olika broskstrukturer, varav två bildar

ett par. Nämn dessa broskstrukturer! (2 poäng)

Svar: sköldbrosket (cart. thyroidea), ringbrosket (cart. cricoidea), kannbrosken

(cart. arytenoidea), struplocket (epiglottis)

I spegeln ser du Johannas stämband (de är uppsvullna).

2. Mellan vilka broskstrukturer går dessa stämband, och vad kallas

utrymmet mellan stämbanden? (2 poäng)

Svar: mellan kannbrosken och sköldbrosket; röstspringan (rima glottidis)

Johanna (25), som läser vid Örebro universitet, brukar sjunga i kör. De senaste månaderna har hon

dock drabbats av heshet, och inte kunnat sjunga. Vårdcentralen har hänvisat henne till öron-näsa-

halsmottagningen, där du undersöker henne. Du tittar bl.a. i hennes struphuvud med hjälp av en

spegel för att se hennes stämband.

Johanna är sopran i kören. Hennes kompis Frida (som är lika stor som Johanna)

däremot är alt.

3. Hur ser Fridas stämband ut jämfört med Johannas? (1 poäng)

Svar: längre

På stämbanden verkar ett antal muskler.

4. Vilken nerv försörjer de flesta av dessa larynxmuskler, och från

vilken större nerv är denna nerv en gren? (1 poäng)

Svar: n. laryngeus recurrens, en gren av n. vagus


dock drabbats av heshet, och inte kunnat sjunga. Vårdcentralen har hänvisat henne till öron-näse-


spegel för att se hennes stämband. Stämbanden går mellan kannbrosken och sköldbrosket och

utrymmet mellan stämbanden heter röstspringan.

Johanna har lärt sig en hel del om andning, eftersom hon sjunger i kör. Hon vet att

det finns två sätt att andas.

5. Namnge dessa två sätt att andas (1 poäng)

Svar: bröstkorgsandning och mellangärdsandning.

Båda sätten har gemensamt att de vid inandning använder muskelarbete för att

göra bröstkorgens hålrum större.

6. Beskriv för varje sätt noggrant hur musklerna gör bröstkorgens

volym större! (2 poäng)

Svar: Vid bröstkorgsinandning lyfts revbenen. Normalt är revbenen nedåtriktade,

och när revbenen lyfts, blir bröstkorgens diameter större. Vid mellangärds-

inandning kontraherar mellangärdet, så att mellangärdet sjunker, och bröstkorgens

hålrum blir större.


dock drabbats av heshet, och inte kunnat sjunga. Vårdcentralen har hänvisat henne till öron-näse-


spegel för att se hennes stämband. Stämbanden går mellan kannbrosken och sköldbrosket och

utrymmet mellan stämbanden heter röstspringan.

7. I bröstkorgen omges varje lunga av en bindvävsstruktur. Vad kallas

denna struktur? Beskriv hur denna struktur är uppbyggd! Hur

bidrar denna struktur till att lungorna hålls uppspända? (4 poäng)

Svar: Strukturen kallas lungsäcken (pleura). Den består av två blad, ett blad

närmast bröstkorsväggen, det parietala bladet, och ett blad närmast lungan, det

viscerala bladet. Mellan dessa två blad finns ett hålrum, pleurahåligheten. I

pleurahåligheten härskar undertryck, vilket gör att lungorna förblir uppspända.

Det respiratoriska centret i hjärnan samlar information om behovet av andning,

dels med hjälp av proprioceptorer och kemoreceptorer, dels med hjälp av högre

centra i hjärnan.

8. Vad är proprioceptorer? (1 poäng)

Svar: Receptorer som känner av läget av en viss struktur.

9. Beskriv var i kroppen de perifera och centrala kemoreceptorerna är

belägna och vilka förändringar som stimulerar till ökad ventilation! (4

poäng)

Svar: De perifera kemoreceptorerna är belägna i halspulsådern (karotidkropparna)

och i aortabågen och de centrala i förlängda märgen (medulla oblongata). De

perifera stimuleras av en sänkning i partiellt syrgastryck och av hög vätejons-

koncentration dvs ett indirekt mått på högt partiellt koldioxidtryck. De centrala

stimuleras av hög vätejon-koncentration i cerebrospinalvätskan (ett indirekt mått

på högt partiellt koldioxidtryck).

Lärandemål som examineras

redogöra för respirationssystemets (munhåla-lungor) anatomi och

generella histologi

redogöra för andningsmekanismer (bröstkorgsandning,

mellangärdsandning, autonom reglering) – pulmonell och alveolär

ventilation

beskriva andningsmuskulaturen

redogöra för stämbandens anatomi och nervförsörjning

Eva har svimmat (32 poäng)

Eva (35) har svimmat några gånger när hon reser sig ur soffan, och bokar en

tid på vårdcentralen för att diskutera problemet. Du mäter hennes blodtryck

och sätter en manschett över hennes överarm och pumpar upp den.

Samtidigt lyssnar du i ett stetoskop.

1. (a) Vad hör du i ditt stetoskop medan du pumpar upp manschetten? (b)

När slutar du pumpa? (c) Vad gör du sedan? (d) Vad kallas det blodtryck

som du avläser i detta läge?

(4 poäng)

Svar:

1 (a) Du hör blodflödet i a. brachialis (Korotkoff-ljud) (b) Du slutar pumpa när

du inte hör något ljud, vilket betyder att artären är helt blockerat, (c) Du lättar

lite på trycket i manschetten tills du hör svaga ljud, (d) I detta läge avläser du det

systoliska blodtrycket.

Eva (35) har svimmat några gånger när hon reser sig ur soffan, och bokar en tid på

vårdcentralen för att diskutera problemet. Du mäter hennes blodtryck och sätter en

manschett över hennes överarm och pumpar upp den. Samtidigt lyssnar du i ett stetoskop.

Du hör blodflödet i a. brachialis och slutar pumpa när du inte hör något ljud,

vilket betyder att artären är helt blockerat. Sedan lättar du lite på trycket i

manschetten tills du hör svaga ljud.

2. (a) När slutar du lätta på trycket i manschetten? (b) Vad kallas det

blodtryck som du mäter i detta läge?

(2 poäng)

Svar:

2 (a) Du fortsätter lätta på trycket tills Korotkoff-ljuden slutar (b) I detta läge

avläser du det diastoliska blodtrycket.

Eva (35) har svimmat några gånger när hon reser sig ur soffan, och bokar en tid på vårdcentralen för att diskutera problemet. Du mäter hennes blodtryck och sätter en manschett över hennes arm och pumpar upp den. Samtidigt lyssnar du i

ett stetoskop.

Eva är nyfiken och vill veta vad du läser av på blodtrycksmätaren och om hennes

värden är normala.

3. Ange övre normalgränsen för det systoliska och diastoliska blodtrycket för

en frisk, vuxen person?

(2 poäng)

Svar:

3. Övre normalgränsen för det systoliska och diastoliska blodtrycket för en frisk,

vuxen person är 140 och 85 mm Hg

4. Vad är det arteriella pulstrycket? (1 poäng)

Svar:

4. Skillnaden mellan det systoliska och diastoliska blodtrycket kallas det arteriella

pulstrycket.


ett stetoskop.

Du mäter både det systoliska och det diastoliska blodtrycket. Skillnaden mellan

dessa två värden kallas det arteriella pulstrycket.

5. Vilka två faktorer bestämmer det arteriella pulstrycket?

(2 poäng)

5. Svar: Minutvolymen (cardiac output) och den totala perifera resistansen

bestämmer det arteriella blodtrycket

6. Vad betyder/anger minutvolymen och hur stor är den ungefär vid vila

respektive vid kraftig fysisk ansträngning?

(

4

poäng)

6. Svar: Minutvolymen (MV) är den blodmängd som varje hjärthalva pumpar ut

per minut och beror på: slagvolymen (SV)=den blodmängd som vardera

hjärthalvan pumpar ut per slag och hjärtfrekvensen (HF)=antal hjärtslag per

minut. MV=SVxHF. Beroende på kön och vikt ligger MV kring 4-5 liter i vila och

kring 25-30 liter vid kraftig fysisk ansträngning


ett stetoskop.

Du mäter både det systoliska och det diastoliska blodtrycket. Skillnaden mellan dessa två värden

kallas det arteriella pulstrycket.

Det arteriella pulstrycket bestäms av minutvolymen (cardiac output) och den

totala perifera resistansen

7. Vilka faktorer reglerar den totala perifera resistansen?

(3 poäng)

Svar 7. Den totala perifera resistansen bestäms av blodkärlens diameter, deras

längd och blodets viskositet.


ett stetoskop.


kallas det arteriella pulstrycket. Det arteriella pulstrycket bestäms av minutvolymen (cardiac

output) och den totala perifera resistansen.

Den totala perifera resistansen bestäms av blodkärlens diameter, deras längd och

blodets viskositet.

8. Vad kan göra att ett blodkärls diameter varierar? (1 poäng)

Svar:

Ett blodkärls diameter kan variera på grund av kontraktioner i kärlets vägg.


ett stetoskop.



output) och den totala perifera resistansen

Den totala perifera resistansen bestäms av blodkärlens diameter, deras längd och blodets

viskositet.

Ett blodkärls diameter kan variera på grund av kontraktioner i kärlets vägg

9. Ett blodkärls vägg består av tre skikt. Vad kallas dessa skikt, vilken

celltyp/vävnadstyp finns i respektive skikt och hur är skikten inbördes

lokaliserade? Vilket av dessa skikt bestämmer kärlets diameter?

(3 poäng)

Svar:

Blodkärlets innersta skikt: tunica intima, endotelceller; i mitten: tunica media,

glatta muskelceller, ytterst: tunica adventitia, bindväv. Kärlets diameter bestäms

av tunica media.


ett stetoskop.





viskositet.

Ett blodkärls vägg består av tre skikt. Det innersta skiktet, tunica intima, består av

endotelceller. Mittenskiktet, tunica media, består av glatta muskelceller och det

yttersta skiktet, tunica adventitia, består av bindväv. Kärlets diameter bestäms av

tunica media.

10. De glatta muskelcellerna i tunica media reagerar på

neurotransmittorsubstanser. Hur reagerar de glatta muskelceller i väggarna

av de perifera kärlen i t ex hud och muskler på sympatisk stimulering och

vilka receptorer aktiveras? Vilken neurotransmittorsubstans är viktig för

denna effekt? Vilken effekt har sympatisk stimulering på hjärtat och

luftvägarna?

(4 poäng)

Svar:

10. Noradrenalin som frisätts från sympatiska nerver verkar på alpha1-adrenerga

receptorer och gör att de glatta muskelcellerna i kärlväggarna (i framförallt

huden, underhuden, och musklerna) drar ihop sig, vilket leder till att blodet går

till de organ som behöver blodet mest (hjärnan, hjärtat osv). Sympatisk

stimulering gör att hjärtat slår snabbare och att luftvägarna vidgas.


ett stetoskop.





viskositet.

Ett blodkärls vägg består av tre skikt. Det innersta skiktet, tunica intima, består av endotelceller.

Mittenskiktet, tunica media, består av glatta muskelceller och det yttersta skiktet, tunica adventitia,

består av bindväv. Kärlets diameter bestäms av tunica media.

De glatta muskelcellerna i tunica media reagerar på neurotransmittorsubstanser.

Vid sympatisk stimulering frisätts noradrenalin som gör att de glatta

muskelcellerna i kärlväggarna (i framförallt huden, underhuden, och musklerna)

drar ihop sig, vilket leder till att blodet går till de organ som behöver blodet mest

(hjärnan, hjärtat osv). Sympatisk stimulering gör att hjärtat slår snabbare och att

luftvägarna vidgas.

11. Vilka är de huvudsakliga intracellulära processerna som ligger bakom en noradrenalin-

inducerad kärlkontraktion? (3 poäng)

Svar:

11. Stimulering av alpha1-adrenerga receptorer på de glatta muskelcellerna leder

till en höjning av cytosoliskt kalcium och en efterföljande signalkedja som orsakar

en förflyttning (sammandragning) av filamenten i myosin-aktin systemet.

12. Den aktiva muskeln behöver energi och därför tillförsel av syre och närningsämnen. I

vilka kärl sker utbytet av näring, O2, C02 och avfallsämnen mellan blodet och

muskelvävnaden och vilka mekanismer reglerar detta utbyte. (4

poäng)

Svar:

12. Utbytet sker i kapillärerna och regleras av två transportmekanismer: diffusion

och filtration.

Diffusion innebär att ämnen följer sina koncentrationsgradienter genom

kapillärväggens endotelceller (t ex O2, C02) eller via vattenfyllda porer (t ex Na+,

Cl-, glukos, aminosyror).

Filtration innebär att plasma och där i lösta ämnen pressas genom

kapillärväggens porer genom kraften från det hydrostatiska trycket (blodtrycket).

Detta motverkas av det osmotiska trycket från vävnadsvätskan, vilket leder till att

filtrationen avtar utefter kapillärens längd och vätska återtas upp i blodet

(=adsorption). (Lymfkärlssystemet tar hand om överskott av vävnadsvätska).

Fråga (Eva) täcker delar av följande lärandemål i studiehandledningen:

- hur man mäter blodtryck

- vad som bestämmer och reglerar det arteriella blodtrycket

- blodkärlens uppbyggnad och funktion

- hjärtcykelns olika faser

- hormonell och nervös reglering av hjärtfrekvens och hjärtats minutvolym

- mekanismer för kapillärutbyte

Documents

Tenta Resp Cirk 110316