Tenta SocialaMedier AliMohamed v3

Stockholms universitet, Institutionen fr pedagogik och didaktik, Sociala Medier, examination, Ali Mohamed, 2012-01-10,

1 (5)

BakgrundMogren (2011) att teknik r en del av sociala praktiker. Mogren och Thunborg (2010) skriver om hur mobilen pverkar arbetet och fritiden och gr de grnslsa. Grnserna mellan arbetet och fritid flyttas och skillnaderna blir i de sociala praktikerna. Vilket gr att man kan ifrgastta de fretag med strnga reglar och procedurer, d mobilen kan fungera som murbrcka (Mogren 2011) fr att sprnga grnsar, men det kanske kan vara nyttigt fr en del andra fretag som vill utnyttja t.ex. sina anstllda att anvnda sociala medier p arbetstiden. (Giddens 1999) menar att vi lever i hgmodern tid, dr elektroniska medier spelar en central roll av konstituerande av sjlvidentiteter bde p en lokal- och globalniv. Sjlvidentiteten blir en reflexivt organiserad strvan (s. 123). Enligt Giddens r kroppen r en viktig del av aktren (1999:71 80), det vill sga att kroppen har en allt strre betydelse i dag n traditionella tiden, d individen inte existerade (Ibid:1999).1

Jag har valt att titta p en film Khadidje2 och Fjortisen3. En film som r gjord av Gina Dirawi4. Den handlar om en tjej som spelar tv olika stereotypa karaktrer, en muslimskkvinnorepresentant och en ung svensktjejrepresentant. Det r en person som anvnder sin kropp fr att spela tv olika former av sociala identiteter.

SyfteochfrgestllningJag kommer att titta p de tv olika karaktrer/aktrer Khadidje och Fjortisen och frska frst kroppens betydelse i skapandet av sjlvidentitet enligt Giddens 1999? Hur anvnder Dirawi sig av bl.a. sin kropp fr att uttrycka tv olika sociala identiteter/sjlvidentiteter? Vad har tekniken fr roll fr identitetsutveckling?

TeoriGiddens menar att struktur och aktr utgr tv sidor av samma mynt och myntet r sjlva sociala praktiker. Han menar att vi inte kan titta p den ena eller den andra som separata eller skilda vrldar, utan man ska studera de i sociala praktiker, eftersom bde r sammanvvda i sociala praktiker. Handlande blir en del av sociala praktiker, som r ett ordnat stt att gra saker p som har en viss utstrckning i tid och rum. Det rent lokala finns inte lngre, d det globala och det lokala konstruerar varandra. Det jag eller andra gr, r en del av sociala praktiker (Giddens 1999, Mogren 2011). Urbddningsmekanismer som bestr av symboliska tecken och expertsystem gr att vi kan lyfta ur sociala relationer frn lokala kontexter, och teraktivera dem i olika tid och rum. Vi stter tilltro till personer vi inte knner till, till system vi tror att det fungerar p ett stt som gr att vi lever i kontinuitet, och att vi kan handla, d vi inte kan vara experter i allting, det som produceras lokalt pverkar globalt och vice versa (Giddens 199:2731). Medierna avspeglar, formar och omformar det vi gr menar1 2

Med teknik menar Mogren (2011) alla mjliga artefakter. Khadija (Khadja), Khadidja, d. ca 619, Muhammeds frsta hustru och mor till bl.a. Fatima. (hmtad 2012-01-10, www.ne.se) 3 http://anagina.blogg.se/ eller direktlnken http://www.youtube.com/anagiina (hmtad 2012-01-10) 4 Gina Dirawi heter jag och r en 20 rig Sundsvallsfdd tjej som nu bor i Stockholm och r programledare fr "The Fabulous life of Ana Gina" som gr p SVT play. Har ver 13 miljoner hits p Youtube fr mina humorvideos och fick ran att Sommarprata i P1 2011. Jag har ven lett humortalkshowen "The Ana Gina Show" under 3 ssonger, varit sommarkrnikr i p3, arbetat p p4 Vsternorrland, vunnit Expressens Kristallen pris fr bsta webb-tv 2010 och vann Veckorevyns Blogawards pris som "roligast i bloggvrlden" 2010. (hmtad 2012-01-10, http://anagina.blogg.se/)


2 (5)

Giddens (s. 38). Men den enorma uttnjningen av tidrummet som hgmoderniteten skapar, gr att sjlvet och samhllet r msesidigt frbundna p en global niv fr frsta gngen i mnsklighetens historia skriver Giddens. Det gr att sjlvet blir ett reflexivt projekt (Ibid:445). Giddens ser individer som kompetenta sociala aktrer (Ibid:73), och det som vi gr ingr i vrt praktiska medvetande. Kravet blir att vi mste hela tiden veta, bde vad vi gr och varfr vi gr det, och reflekterandet och ifrgasttandet blir vrt diskursiva medvetande (Ibid:457). Och en reflexiv medvetenhet r en frutsttning fr sjlvidentitet, vilket betyder att sjlvidentitet r det som vi r medvetna om (Ibid:67). Vi r det vi gr oss till menar Giddens. Vad hnder just nu? Vad tnker jag p? Vad gr jag? Vad knner jag? Hur andas jag? (Ibid:956). Sjlvet r naturligtvis kroppsligt skriver (Giddens 1999:71). Han menar att kroppen r den yttre representanten som vi ser i biografin, och p det sttet ser han inte den som ngot med inre krna och yttre stt att visa kroppen p (Ibid.). Sjlvidentitet blir hur jag som individ reflexivt uppfattar utifrn min biografi (Ibid:68). Sjlvidentitet blir med andra ord identitetskontinuitet i tid och rum, s som den reflexivt tolkas av aktren (Ibid.). Kroppen r inte bara en fysisk entitet, utan ocks en aspekt som mjliggr vrt vardagliga deltagande i olika praktiker dr sjlvidentiteten skapas. Vi framtrder genom att kl vra kroppar p olika stt och anpassar vrt upptrdande till olika vardagliga sammanhang. Med kroppen hanterar vi bde njutning och smrta, och vi tvingas till att se ver den hela tiden. Kroppen blir underkastad olika regimer hvdar Giddens, eftersom vi anpassar vrt framtrdande till olika miljer hela tiden, och p det sttet skapas olika sjlv. Kroppen deltar p ett mycket direkt stt i sjlvets konstruktion., och vi blir ansvariga fr formandet av vra kroppar menar Giddens (1999:1224). Han menar ocks att jmfrt med frmoderna tider, har vi idag tillgng till betydligt strre produkter, oberoende av tid och rum (Ibid:163). Kroppen i sig s som den mobiliseras i praktiken har blivit mer direkt relevant fr den identitet som individen efterstrvar. (Ibid:258). Genom att abstrakta system invaderade kroppen, blir kroppen liksom sjlvet ett flt fr interaktion. Den har allts blivit ett anpassbart material i hgmoderniteten, vilket gr att kroppen har idag en allt strre betydelse i formandet av sjlvidentiteten (Ibid:1999).

ResultatochanalysFilmen "Khadidje och fjortisen" handlar om en tjej som spelar tv olika stereotypa karaktrer, varav den ena r en muslimsk kvinna och den andra en ung svensk tjej. Huvudkaraktrerna Khadidje och Cecilia ("Fjortisen") och spelas av Gina Dirawi. Denna film verkar vara mer gjord fr att n en unggeneration. Den r amatrmssig och gjord med enkla digitala medel och visas p ntet, med hjlp av YouTube. Men det verkar inte spela ngon stor roll eftersom hon nd mer n en halv miljon beskare, och enligt Dirawi s har hon ftt ca 13 miljoner hits fr den och de andra filmer hon skapat (anagina.blogg.se). Khadidje r ett muslimskt namn, ett namn som anvnds som symbol fr islam och Khadidje br en verdrivet traditionell klnning fr att skapa humor. Hon spelas som en representant fr stereotyp invandrare frn mellanstern, varifrn Dirawi sjlv hrstammar. Hon talar svenska med avsiktligt stark brytning (dock grammatiskt korrekt), och blandar in mycket arabiska. Khadidje br traditionella muslimska klder,


3 (5)

svart heltckande klnning och slja. P det har hon ocks mycket ansiktsbehring. Hon hlsar som en traditionell muslim och presenterar sig som hr r jag syster Khadidje d hon ocks har gjort en serie filmer med samma hjltefigur. Den andra karaktren Felicia, r en blondin, ung tjej med rufsigt hr, verdrivet sminkat ansikte. Hon talar svenska, lugnt och lite otydligt. Hon knackar p Khadidjes drr och vill slja polkagrisar vilket skapar ett samtal mellan de tv olika karaktrerna. Cecilia pratar mjukt, hon hoppar och vrider mjukt sin kropp, leker och visar stolt upp sitt rufsiga hr. Khadidje frgar frvnat vem r du? och Cecilia svarar lugnt och barnsligt. Under samtalet ropar Khadidje p andra personer som Hassan och Fatima , (ltsaspersoner med muslimska namn, som dock inte visas i filmen) fr att frga om hjlp d hon inte frstr vad fjortisen sger, och tror att hon r imbecill eller galen. P andra sidan ser Cecilia frvnad ut, och inte njd med hur Khadidje ser p henne. Khadidje kallar henne fr- och beskriver henne med fula ord och frgar om hennes frldrar vet vad Cecilia gr p kvllen.5 6

Kritiken vller in med mycket kroppssprk, frvnade gon och starka ansiktsuttryck. Cecilia lutar sig tillbaka och med ansiktsuttryck fulla av hpnande reaktioner p Khadidje, men hon viker inte sig utan fortstter erbjuda de godisar hon vill slja. Men Khadidje fortstter reta Cecilia, som sger sig vara s hot samt att Khadidje inte vet ngot om stil. De tv olika karaktrer lnas allts frn tv olika kulturer, med tv olika identiteter som inte hnger samman. De hr identiteterna anvnder sig av sina kroppar p ett mycket tydligt stt fr att skapa olika sjlvidentiteter som frstrks med traditionella namn. Kroppssprk anvnds hyggligt och tydligt med mycket kontroll av Dirawi fr att skapa tv identiteter. Giddens menar att en kompetent person r den som kan anvnda och kontrollera ansiktsuttryck och andra gester i nr man interagerar med andra. Genom att vervaka sitt ansikte och sin kropp utfr Dirawi en frhandlig mellan tv skilda identiteter genom att utnyttja tekniken och vxla frn det ena klippet till det andra. Kroppslig disciplin r en integrerad del av den kompetenta sociala aktren hvdar Giddens (1999:713). Dirawi spelar denna film baserad p hennes biografi, d hon sjlv r frn den kultur hon beskriver och lever i. Hon med Giddens ord lever i processen av att hitta sig sjlv (1999:21). Hon r muslim som har sett, hrt och upplevt Islam, samt hon r ung svensk tjej som lever i Sverige. Det hon gr r bde praktiskt och reflexivt tnkt. Hon upplever en konflikt mellan att leva med tv olika vrderingar som krockar p flera stt, men genom att reflexivt tnka och reagera p hennes liv skapas hennes sjlvidentitet som r varken Khadidje eller Cecilia. Hon anvnder det i stllet fr att skapa en film som fljs av flera filmer som hon publicerar p sin blogg, och skapar ett stt att fr ett nytt liv. Det verkar vara att Dirawi brister i sjlvidentitetens kontinuitet, det vill sga att sjlvet och kroppen inte knns hnga samman (Ibid:6870).

5

Hasan (asan ibn Al ibn Ab lib), 624670, kalif 661, ldste son till Ali och profeten Muhammeds dotter Fatima, en av de fem heligaste gestalterna inom shiitisk islam. 6 Fatima, Fima, eller az-Zahr 'den strlande', fdd ca 605, dd 632, profeten Muhammeds dotter och det av hans barn som stod honom nrmast.


4 (5)

Kroppen har en stor betydelse i hennes stt att skapa den nya identiteten. Hon mlar den, pratar genom den, visar hur hon kritiserar, gillar eller ogillar vad hon vill. Hon driver inte bara med Islam eller fjortisen utan hon vrderar och stter betyg p det. Det fljs naturligtvis av massor av kommentarer av de som sett filmen. Vissa giller det och andra ogillar, en del gillar filmen och Dirawi stt att driva medan ngra kritiserar henne hrt. Och sprket blir medel varigenom man fr till bde sig sjlv och andra (Giddens 1999:65). Sprket anvnds mycket i filmen bde kroppsligt, talat och skrivet fr att frmedla olika budskap.

DiskussionEfter att ha analyserat filmen ser jag betydelsen av att anvnda kroppen i identitetsskapande. Men har Dirawi lyckats anvnda kroppen och framstlla tv olika identiteter om hon inte hade drivit med kulturen som identiteterna framstller? Dirawi utnyttjade sin kropp i skapandet av tv olika sociala identiteter kl den p tv olika stt och anpassade sitt upptrdande till olika sammanhang. Hennes kropp har direkt deltagit i sjlvets konstruktion oberoende av tiden och rummet, vilket speglar vr tid i jmfrelse med frmoderna tider d det inte fanns den nya tekniken vi har idag, och hon behvde inte anlita expert heller fr att skapa filmen s som det hade varit tidigare (Giddens 1999:1224, 163). Dirawi har lyft ur en del av de sociala relationerna som rder i Sverige och teraktiverat dem i olika tid och rum, med hjlp av kroppen, sprket, elektroniska medier; Internet och YouTube, webbkameran (Ibid:1999). Men det hon gjort r inte helt riskfri, eftersom hon har drivit med p ena sidan Islam och srskilt fr att hon anvnt namnen p viktiga symboler i Islam som Khadidje, Hassan och Fatima, och p andra sidan d hon drivit med unga tjejer. Hon har redan ftt flera arga kommentarer dr anklagas hon fr att frnedra islamister. Och en annan kommentar av en arg fjortisar.Vilken piss unge som la ut denna! hon vill skert skmma ut islamisterna fan vad idiotisk hon kan vara. ltsas vara en muslim fan vad krnkigt. Hur vgar du, hur anstr du dig att gra narr av svenska stermalms fjortisar =P

Om sjlvet r kroppsligt ssom Giddens (1999:71) hvdar, d att kroppen och sjlvet r kopplade samman, som tv sidor av samma mynt tolkar jag det s. Sjlvet och kroppen r en del av Dirawis berttelse som formas och omformas beroende p hur vad hon gr utifrn hennes biografi bde som invandrare, med minnen av traditionella vrderingar som hon upplevt p ena sidan och som ung tjej med andra vrderingar. Dirawis sjlvidentitet blir varken Khadidje eller fjortisen, utan det som hon reflexivt uppfattar utifrn sin biografi (Giddens 1999).

AvslutningJag ser att Dirawi nd ven om hon anvnde sin kropp fr att framtrda i tv olika roller s har hon lyckats skapa en knsla av att bde karaktrerna visar tydliga grnser mellan deras identiteter, samtidigt har hon utvecklat sin sjlvidentitet genom att skapa en publik som klickat 13 miljoner gngar p samtliga av hennes filmer enligt hennes information p sin blogg. Bde de olika aktrerna hon spelar verkar vara normstyrda, men framtrdandet som de gr verkar vara normalt (Giddens 1999:734). Bde


5 (5)

karaktrers framtrdande bidrar till att tnka p att diskutera och fra fram budskapet om olika frdomarna p humoristiskt stt och reflexivt tnkande. Att ta riskar verkar vara ett mste i den tid vi lever idag. Jag har sjlv skrattat och haft roligt av att titta p Khadidje och fjortisen.

ReferenserGiddens, A. (1999). Modernitet och sjlvidentitet: sjlvet och samhllet i den senmoderna epoken. Gteborg: Daidalos. Mogren, Ragnhild & Thunborg, Camilla (2010). Boundaryless work and the role of mobile ICT. In V. C.X. Wang (red), Encyclopedia of Information Communication Technologies and Adult Education Integration (s. 927-941). Hershey, PA: IGI Global. Mogren, Ragnhild (2011). Frelsning om Giddens "Modernitet och sjlvidentitet" i institutionen fr pedagogik och didaktik 2011-11-30, Stockholms universitet. National encyklopedi, [http://www.ne.se/] Dirawi, G. blogg: [http://anagina.blogg.se/] eller direktlnken Dirawi, G. YouTube plats: [http://www.youtube.com/anagiina/]

Documents

Tenta SocialaMedier AliMohamed v3