3/2009nummer

väste

rut (muhammad)

edseleramselenäsåker reselehelgumjunselebacke rossön hoting norråker strömsund gäddedehammerdalbispgårdenhammarstrand

sid 2 innehåll västerut nummer 3/2009

Produktion: deSign lena & lena

Ansvarig utgivare: Lena Dalgren

Text: Lena Dalgren

Foto: Daniel Sörlin

Idé och form: Lena Strandqvist

Annonssäljare: Göran Sandman

Medarbetare: Christer Borg,

Åsa Tova Bergh, Kent Wassdahl,

Per Sidén & Mia Brundin.

Tryck: Sollefteå Tryckeri AB.

Design lena & lenaStorgatan 54 880 40 Ramsele Tel: 0623-71071 • Tel/Fax: 0623-744 710E-post: info@designlenalena.seLena Dalgren: 070-170 35 77Lena Strandqvist: 070-22 33 711Göran Sandman: 070-190 14 50

OmslagMuhammad, foto Per Sidén.

Annonser:1. Helsida: 172 x 244 mm 12 000 kr 2. Halvsida liggande: 172 x 119 mm 7 500 kr 2. Halvsida stående: 83 x 244 mm 7 500 kr 3. Kvartssida: 83 x 119 mm 4 000 kr 4. Åttondel: 83 x 59 mm 2 000 kr 5. Sextondel 83 x 28 mm 1 000 kr 6. Inlaga, 4 sidor mitten 27 000 kr

Priser exkl. moms.VID BOKNING AV 5 NUMMER 30 % rabatt 3 NUM-MER 20 %.

Prenumeration av 6 nummer/200 kronor kan beställas på följande vis:• insättning av 200:- på bg: 5773-8833• fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Magasinet trycks i 14 000 ex och distribu-eras till hushåll som ODR utskick, i västra-området. Näsåker, Junsele, Ramsele, Ed-sele, Helgum, Ragunda & Strömsunds Kom-mun. Magasinet finns även för avhämtning på våra utlämningsställen, som du hittar på www.vasterut.se.

Nipudden • Artikelserie om Vindkraft • Nils Norman • Observatoriedomen i Gäddede • Muhammad och Ali • James Evans • Essys I Näsåker • Författare mot alla odds, Ulrika Vik-lund • Stefan Nilsson, politiker från Ragunda• Krönika av Mia Brundin • Nya medarbetare i kyrkan

Omfång: 48 sidor + omslag • Omslag Multidesign Original White, 200 gr • Inlaga Multifine 100gr • Upplaga: 14 000 ex

innehåll nr: 3-2009

edsele - ramsele- näsåker - resele - helgum - junsele - backe - rossön - hoting - norråker - strömsund - gäddede - hammerdal - bispgården - hammarstrand

Tältbyggarhjälp i HAMMARSTRAND & Två besökare i STRÖMSUND

sid 2 innehåll västerut nummer 3/2009 västerut nummer 4/2008 sid 3 västerut nummer 3/2009 ledare: lena dalgren sid 3

Västerut, på turné...

Utgivningsområdet västerut...i Sverige.

Att Västerut har genomslagskraft har vi nu fått beviset på.

I förra numret uppmanade jag alla er som hakade på tren-

den att semestra på hemmaplan att besöka de evenemang

som arrangerats i sommar. Och jag förstår nu att ni lyss-

nade på det rådet.

Eller vad sägs om 300 besökare på Lövåsen som såg Titti Sjö-

blom och Ehrling Johansson.

Tack alla ni som vi träffade på vår turné. Det var trevliga

dagar vi hade på Hammarstrands marknad och på Dunder-

marknaden i Strömsund. Vi fick glädja oss åt att de flesta

kände till Västerut och hade läst den dessutom.

En kommentar som vi fick från några av er, både i Ström-

sund och Hammarstrand, var angående namnet Västerut.

Här känner man sig mer Österut. Vi har vänt och vridit på

detta. Funderat på nya namn, funderat på vad som är väst

och vad som är öst. Och allt beror ju på hur man ser på sa-

ken. Namnet Västerut kom till när tidningen bara kom ut i

de västra delarna av Sollefteå Kommun, det så kallade väs-

traområdet. Och ser man generellt på hela utgivningsområ-

det så ligger det ju västerut...i Sverige.

Ni vet väl att den engelska översättningen av namnet är ”Go

West”. Precis som den gamla discodängan med Pet Shop

Boys. I vårt andra nummer, nr 1 2006, hade jag gjort en över-

sättning av texten. Med reservation för att den inte är möj-

lig att sjunga till melodin. Men den stämmer fortfarande

bra, så ni får den en gång till.

Åk Västerut, livet är fridfullt där

Åk Västerut, massor av frisk luft

Åk Västerut, där himlen är blå

Åk Västerut, det är det vi ska göra

Åk Västerut, sol på vintern

Åk Västerut, vi kommer att få det fint

Åk Västerut, där himlen är blå

Åk Västerut, det är det vi ska göra

Så med tanke på detta så beslutade vi oss att behålla nam-

net Västerut. Och för er som tycker att det är fel väderstreck,

råder vi att ni tittar på området från andra hållet.

Något som vi brottas med i varje nummer är att få en bra spridning på reportagen över området. I bland lyckas vi ibland inte. I första hand väljer vi att skriva om det som vi tycker är intressant och som stämmer med vår vision, och sen försöker vi väga upp i näst-kommande nummer. Om ni tycker att er del av områ-det är förfärligt obevakat får ni gärna höra av er med tips.

sid 4 text & foto: lena dalgren västerut nummer 3/2009

– Jag har aldrig haft en långsam dag i hela mitt liv, säger

Nils Norman när jag träffar honom på Hammarstrands

marknad. Nils är en av de som kommer fram och vill pra-

ta när vi är ute på vår turné med Västerut. Vi hör att

han har en liten svag brytning och efter en liten stunds

samtal får vi veta att han sedan 60 år tillbaka är bosatt

i USA, men återvänder till Hammarstrand varje sommar,

där den gamla hemgården finns kvar och fortfarande ägs

av släktingar.

När Nils slagit sig ner för att ta en kopp kaffe och börjar

berätta om sig själv kan jag inte låta bli att fråga om jag får

göra en intervju för tidningen. Nils skrattar och säger att

om han ska berätta om sitt liv skulle det ta flera dagar. Men

vi kommer överens om att jag ska få höra en liten bråkdel

av allt han varit med om. Att han aldrig haft långsamt för-

står jag då han börjar berätta. Nils som alltid varit väldigt

idrottsintresserad blev bland annat amerikansk mästare på

längdskidor 1949. På sina terrängskidor med stålkant trä-

nade han varje dag på ett område dit skidåkare från hela

världen kom för att träna. När de såg att Nils höll samma

fart som de själva i spåret

trots sin utrustning, över-

talade de honom att delta

i mästerskapet. Han fick

låna skidor och pjäxor från

en norrman som hade

samma storlek, ja till och

med stavar, säger Nils och

det glittrar till i ögonen.

Och när han fick dessa

lätta skidor på fötterna

var det som att flyga fram

och han vann 15 km med

över 5 minuter.

Det är inte bara snö

som lockat, även om han fortfarande gillar att åka skidor.

Nils har också ägnat sig åt en rad vattensporter. Han var

en av de första som ägnade sig åt vindsurfing och vid 65

års ålder slog han världsrekord på en vattenskida med 105

knop. Det är inte bara egen utövad idrott som han ägnar

sig åt utan är också en flitig besökare på olika idrottseve-

nemang. Han berättar att när han under några år bodde

i Kalifornien tillbringade han mycket tid vid en stor frii-

drottsanläggning och tittade på när de bästa amerikan-

ske friidrottarna tränade. Ett återkommande problem

som han la märke till var hur häckarna tippade omkull

hela tiden och på grund av detta gick sönder efter väl-

digt kort tids användning. Eftersom han hade möjlighet

i sin verkstad, tog han med sig häckarna och lagade dom.

– Det gjorde jag ju gratis så klart säger Nils, som inte kunde

låta bli att börja fundera på hur man skulle kunna lösa pro-

blemet på längre sikt. Det slutade med att han uppfann en

ny konstruktion som han senare fick världspatent på. Dessa

häckar och några av de andra redskapen som han också ut-

vecklade, finns fortfarande världen över och har använts på

flera olympiader.

Nils kom till USA redan vid 24 års ålder. Han hade då ar-

betat ihop tillräckligt med pengar för att kunna resa runt

i landet under två år. Målet var att besöka alla stater. Men

knappt hade han satt sin fot på amerikansk mark innan

han började jobba och på den vägen har det sen varit.

– Det är precis som om jag varit på semester hela mitt liv

och haft betalt för det, beskriver han sitt jobb. Han startade

efter bara tre år i Amerika sitt företag och byggde sågverk.

Han har sedan åkt runt hela världen och antingen sålt och

satt sågverk på plats, eller jobbat som konsult på sågverk

som andra byggt. Bland annat bodde Nils med familj flera

år i Afrika.

Sin fru mötte han rätt snart när han kom till Amerika och

tillsammans fick de två barn och bor numera i Eugene, Ore-

gon. Barnbarnen berättar och skryter han gärna om. När vi

kommit så här långt har jag slutat anteckna och sitter mest

och lyssnar och försöker ta in allt som jag får höra. Därför

kommer jag idag inte ihåg allt om barn och barnbarn som

jag får höra, men det känns i sammanhanget inte så viktigt

utan det som fascinerar mig mest är all livsglädje och kraft

som fortfarande finns i denna 89 årige man. Jag hade kun-

nat sitta här och lyssna hela dan säger jag till Nils som skrat-

tar förtjust och säger att jag nu bara har hört en ynka liten

del av allt han varit med om.

Men innan han går avslöjar han i alla fall hur

han och frun kan hålla sig så pigga och friska.

– Vi dansar tre gånger i veckan och snabba bitar ska det

vara, skrattar Nils.

”Semester” i hela mitt liv och haft betalt för det”

västerut nummer 3/2009 annonser sid 5

SCA SKOG AB Ångermanlands skogsförvaltning873 80 BOLLSTABRUKwww.skog.sca.comETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

PLUS-tjänsternatäcker hela skogsägarensbehov, från plantering till slutavverkning:

PLUS Plan

PLUS Avverkning

PLUS Gallring

PLUS Skogsvård

Michael KallinTel 0623-714 72Mobil 070-242 69 89

Dan LarssonTel 0621-77 54 50Mobil 070-215 13 33

Jan JonssonTel 0620-257 39Mobil 070-340 70 73

Mats ArvidssonTel 0696-68 10 61Mobil 070-372 41 62

Vi fortsätter att investera i våra industrier i Norrland

Hoppas att din semester varit bra! Högtryck eller lågtryck spelar ingen roll för oss.Vi arbetar på som vanligt.

Vill Du sälja virke, eller få råd kring skogsskötsel? Kontakta Din virkesköpare på SCA.

www.norrskog.se

Timmerpremie 25:-Norrskog har inför hösten ett ökat behov av timmer till sina sågverk. Medlemmar som tecknar avtal om avverkningsuppdrag eller leveransvirke av sågtimmer får därför en premie på 25 kronor utöver grundpris. Premien gäller tills vidare men längst till och med 30/9 2009.

Är du inte redan medlem så är du välkommen att bli det nu. Kontakta våra skogsinspektorer!

Skogsägarna Norrskog är en ekonomisk förening med 13 000 familjeskogsbrukare i Jämtland,

Medelpad, Ångermanland & Södra Lappland.

Per Nyberg0696-407 39

Harald Josephsson0696-102 35Ulf Göransson0696-107 70

Ingela Öhman0670-107 43

Roger Bergström0670-61 18 43 Lars Nord0644-106 63

Eric-Dan Nilsson0623-102 91

Nils-Anders Forssén0621-100 14 Lars Boström0620-121 15

Hos oss får ni lite mera!

Välkommen till en nyrenoverad och uppfräschad butik.

Magnus & Anders med personal

”Semester”

sid 6 text: lena dalgren foto: daniel sörlin västerut nummer 3/2009

Nipudden är det ena av två särskilda boenden i Ramsele. Jag har varit på besök där och träffat Hulda. Hulda bor där sedan ett år tillbaka och hon trivs. Hon trivs så bra att hon blivit både piggare och gladare sen hon kommit hit, berättar personalen.

Hulda hade tillsammans med sin make en stor gård med

många djur. Jag var alltid så rädd att det skulle hända nåt

med djuren, säger hon. Jag var alltid orolig för det. Så när

maken dog för många år sen ville hon inte ha kvar några

djur, utan ladugården blev tom och det blev grannar som

fick ta del av det hö som fortfarande skulle skördas.

Men det är ingen som vill ha hö längre, säger Hulda. Det

finns ju inga djur snart. Och dom som har hästar är lite lata

anförtror hon mig, de vill köpa färdiga balar. Inte vill dom

slå och ta reda på själv.

Det Hulda saknar mest från sin gård är trädgårdslandet.

Det var glädjen. Att få se det växa. Skörda, äta och spara

för vintern. Hon är glad nu att sonen med fru tillbringar

mycket tid på gården, och ser till att det får fortsätta att

växa i landen.

På Nipudden finns det trädgårdsland. Här har man satsat

på utemiljön. En stor inhägnad trädgård finns på baksida av

huset. Här finns både blommor, växthus, trädgårdsland och

en hönsgård. Här och där står små vackra stilleben av kru-

kor, kannor och andra utsmyckningar. Det syns och känns

att personalen gillar att pyssla och få det fint för de som

bor här och sig själva. Hit kan de som bor på hemmet gå

när de vill. Dörrarna står öppna och många tillbringar hela

dagarna här ute. Rensar lite i landen, som är upphöjda och

kan kommas åt även från rullstol, tittar till hönsen, eller so-

ver en stund i hammocken. Dom är bruna och fräscha dom

som bor här.

I går kväll satt jag länge och titta på korna berättar Hulda.

Om hon bott på ett annat hem och sagt det skulle jag lätt av-

färda det med att Hulda nog blivit lite senil. Men här är det

alldeles sant. Utanför hennes fönster finns stängslet bara

tio meter bort. Här går kor som ska bli naturbeteskött. Det

är kul att titta på korna säger Hulda. Men dom är inte lik

dom som vi hade, fortsätter hon. De här har inga horn, men

det kanske är kvigor allihopa, fortsätter hon, lite mer för sig

själv.

Personalen berättar att Hulda nu kunnat vara ute och

rensat lite i landet, nu när hon blivit så mycket piggare av

att komma hit. Och det lyser i ögonen på Hulda när hon

nickar. Jo, hon har fått hjälpa till med trädgårdslandet. Det

är efter det hon berättar om sitt land där hemma på gården.

På bordet bredvid sängen ligger en hög med tidningar och

några böcker. Hon läser mycket också Hulda. Och hänger

med i det som händer.

Fin i håret är hon också. Hon har rena fina kläder på sig,

och det luktar gott i rummet som är välstädat med lagom

mycket personliga saker.

Ja jag blir så bortskämd så säger Hulda. Jag har det så bra.

Och dom är så snälla här. Och duktiga. Barbro förstår du,

säger hon, hon sköter om hela trädgården själv. Hon skakar

lite på huvudet åt detta, nästan ofattbara.

Det jag ser och läser om svensk vård stämmer inte med den

bild jag har med mig när jag åker hem från Nipudden, och

jag känner att när jag blir stor vill jag bo på Nipudden.

Nip

ud

den

• N

ipväg

en

14

•

Ram

sele

• 0

62

3-7

20

30

Hulda på Nipudden

västerut nummer 3/2009 reportage sid 7

– Vi kan bedriva äldrevård som vi är stolta över, säger

Lena Hansson-Nyberg. Margaretha Hansson, Barbro

Kjellsson och Åsa Ingelsson instämmer. Alla tillhör

personalen på Nipuddens särskilda boende i Ramsele.

– Vi får många patienter hit som är i livets slutskede, fortsät-

ter Lena, och vi tar gärna emot dom för vi vet att vi kan göra

ett bra jobb, och ge patienten och anhöriga ett bra slut.

Det som utmärker Nipudden är att allt är byggt i mark-

plan och den stora inhägnade trädgården som ligger som

en grön oas på baksidan av huset på nipkanten mot Faxäl-

ven. Trädgården är omgärdad av hus på tre sidor, vilket gör

att klimatat här är behagligt för det mesta. Det finns också

staket och en grind som inte är så lätt att öppna, vilket gör

att dörrarna ut mot baksidan kan stå öppna och patienterna

kan gå ut och in som de vill. Något som kan låta som en

självklarhet för många, men som inte är det. Många boen-

den har flera våningar och en utemiljö som inte är inhäg-

nad. Därför måste patienterna ha med sig personal när de

går ut, inte minst de dementa som annars lätt förvirrar sig

ut från området.

– Det händer att vi drar ut sängar på den stora altanen,

berättar personalen. Alla mår gott av frisk luft, och här kan

de får det äben om de är sängliggande. En annan fördel med

att huset är byggt som det är, i bara ett plan är att vi kan

klara av en hög kvalitativ vård trots minskade resurser.

Nipuddens sjukhem byggdes 1986 av landstinget. Per-

sonalen tror att det är anledningen till att toaletter,

duschutrymmen och lyftar är anpassade till svårt sjuka pa-

tienter. Det fanns ett annat tänk hos landstinget eftersom

man var van att bygga för sjukvård och inte för äldreboende

i första hand. Sedan femton år tillbaka drivs hemmet av

kommunen.

Många har jobbat här sedan starten, och omsättningen

på personal är låg.

– Vi är måna om vår arbetsplats, säger Margaretha, efter-

som vi arbetat här länge och vet att vi ska fortsätta med

det, så blir det viktigt för oss också att det är en trivsam

miljö. Något som de boende och deras anhöriga uppskattar.

– Vi får många bevis på att det är så, fortsätter Margaretha,

inte bara som dagens ros i tidningen utan också genom an-

höriga som kommer och berättar att de är glada och känner

sig trygga för att den som stått dem nära får ett värdigt

och trivsamt slut.

– Nu får jag bära ett glatt minne av mammas sista tid, som

en av de anhöriga uttryckte det.

Barbro som jobbar som aktivitetsansvarig ska se till att

de boende blir aktiverade på olika sätt. Hon försöker i möj-

ligaste mån att de boende ska få fortsätta med det liva som

de hade innan de kom till hemmet. Det kan vara så enkla

saker som att få den mat man är van vid, baka en kaka på

de ägg som hämtats ur hönshuset eller hjälpa till att sköta

trädgården, men också att få delta i verksamheter som man

gjort tidigare, till exempel inom kyrkan eller PRO. Barbro

jobbar också aktivt med samarbete med andra arbetsplatser

och föreningar såsom skola, dagis, Röda Korset, PRO och an-

dra boenden. Då kan det stå underhållning, sång och musik,

teater, surströmmingsfest eller thaibuffé på programmet.

– Vår målsättning är att bli bättre hela tiden, avslutar Lena.

Både när det gäller ekonomi, trivsel och miljö.

Något att vara stolt över

sid 8 annonser västerut nummer 3/2009

Den lilla byrån medden stora omsorgen

Dags att förnya ditt kök! – Vi gör hela jobbet

TRÄBITENKompletta kök - Luckor - Specialsnicker

0620-219 20 • www.trabiten.comÖsterforse • Långsele • 070 314 53 20 • info@trabiten.com

Nyttja ROTAVDRAGET!

GRATTIS ALLA SKOGSÄGARE !

Vi lanserar nya 70-listan - Högst på marknadenGer dig ett extra plus

Leif Engström070-666 45 06

Sollefteå - Strömsund

Martin Timander070-221 53 53

Sollefteå - Norra Ådalen

Robert Moström070-410 00 23

Sollefteå - Norra Ådalen

Edsele2 RK, Byvägen 12 B, 42 kvm 2.436 kr Ramsele3 RK, Storgatan 10 A, 75 kvm 4.756 kr2 RK, Ängsvägen 18, 62 kvm 4.096 kr Näsåker2 RK, Orrvägen 3 E, 70 kvm 5.055 kr

www.solatum.se Telefon 0620-68 28 50

Bo rätt- i hyresrätt hos Solatum Hus&Hem AB

Flera lägenheter - och hur områden ser ut- kan du se på vår hemsida www.solatum.se

www.tyckomhyresratten.se

maria

.kih

l@sv

en

skakyrk

an

.se v

ero

nica

.weste

rlun

d@

sven

skakyrk

an

.se

västerut nummer 3/2009 text & foto: lena dalgren sid 9

Den här sommaren har Ramsele-Edsele församling fått två

nya medarbetare som sänkt medelåldern i arbetslaget re-

jält. Det är Maria Kihl och Veronica Westerlund som precis

tillträtt sina tjänster som präst respektive kantor.

Maria är redan känd för församlingsborna då hon tjänst-

gjort redan under utbildningen. Men den 9 juni, bara två

dagar efter sin prästvigning tillträdde hon sin tjänst.

– För mig var det ett naturligt steg att bli präst efter en

lång process som startade redan för femton år sedan, i och

med att jag började delta aktivt i ungdomsgruppen i min

hemförsamling i Västerås, berättar Maria. Hon har sedan

tidigare en utbildning som fritidsledare i Svenska Kyrkan.

– Det finns bara en tjänst som församlingsassisten tillsatt

i det här området, och eftersom det är min man Putte som

har den tjänsten så kändes det inte aktuellt att konkurrera

om den. Därför blev det jobb som fritidsledare på den pri-

vata förskolan Eislan i Edsele innan präststudierna i Umeå

och Uppsala tog vid.

Veronica blev tillfrågad att söka kantorstjänsten med en

termin kvar på sin utbildning i Mellansel. Det måste höra

till ovanligheterna i dag konstaterar vi. Att hon började

spela kyrkorgel berodde på Margaretha Dahl, kantor i Tåsjö

församling. Hon hade sett och hört Veronica i körverksam-

heten och visste att hon spelade piano. Så redan från års-

kurs sju spelade och tränade Veronica i kyrkan. Att sedan

söka till kantorsutbildningen i Mellansel var ett naturligt

steg att ta.

Marias favoritområde är att jobba med konfirmanderna

och ungdomsgrupper. Speciellt med drama och rollspel.

Även Veronica kommer att jobba med konfirmanderna. An-

nars är hennes favoritområde körverksamheten. I försam-

lingen finns idag två körer att ta hand om, men hon ser

också framför sig att starta en barnkör. Men det jag ser som

viktigast är att först lära känna bygden och arbeta mig in i

arbetslaget, säger Veronica. Eftersom vi oftast träffar män-

niskorna i extrema situationer, så som vigslar, dop och vid

dödsfall, är det viktigt att kunna se och möta människor på

rätt sätt, berättar dom, något som både tar och ger mycket

energi. Därför är det viktigt att arbetslaget fungerar så att

man kan söka stöd och få råd av varandra.

En ny verksamhet som församlingen planerar att starta

i höst är samtalsgrupper för vuxna.

– Kyrkan har mycket bra material kring kvinnor och män

i bibeln som är intressant att jobba med, berättar Maria.

Båda är överens om att, även om det känns roligt att

starta nya verksamheter, så är det viktiga att bygga

på det som redan finns. Det är så lätt att i ivern över

det nya glömma bort att det finns en massa bra saker

som redan fungerar och som är viktigt att ta till vara.

– Jag hörde nån säga att man borde hoppa över sitt första

år som anställd för att slippa göra all misstag men gör då,

skrattar Maria. Men konstaterar samtidigt att det är väl det

man ska lära sig av för att sedan kunna göra det bättre.

– Mitt enda problem nu är vad jag ska göra när jag är ledig,

funderar Maria avslutningsvis. Nu när jag jobbar med min

hobby måsta jag ju skaffa en ny.

Nya med-arbetare

i kyrkan

sid 10 text & foto: per sidén västerut nummer 3/2009

Alldeles nyligen hade jag förmånen att träffa Muhammad Adam och Ali Ahmed Tayib, båda från Etiopien och nyin-flyttade till Sverige och vår bygd. Det blev ett möte som varade länge efter att vi skiljdes åt den där dagen. För ibland är det ju så att ett möte sätter igång tankar som liksom väntat på att tänkas, som behövde tänkas, och tänkas länge. Just så var det den här gången. Men egentligen började den här historien för över ett år sedan, så låt mig hoppa tillbaka lite i tiden. I fjol skrev Gunilla Karlsson en krönika i Västerut där hon berättade om hur det var att komma som nyinflyttad till vår bygd, och hon beskrev det så målande att jag var tvungen att stanna upp och fundera. Jag läste och lät mig slås av in-sikten att jag att redan hade gått och blivit ”hemmablind”,

att jag redan glömt hur jag själv upplevde det när jag flyt-tade upp hit för lite drygt 15 år sedan.Med ens mindes jag hur förundrad jag var, förundrad över hur vackert men också annorlunda landskapet var, med älvar, dalgångar och skog, skog, skog. Skillnaden jämfört med min hembygds slätter, åkermark – och hav – kändes ännu större efter jag väl flyttat hit än när jag först kom på besök. Och jag tänkte på hur förtjust förvånad jag varit

och över alla små men ändå tydliga skillnader i vardags-livet. Som den gången jag låste cykeln utanför Ica – låsa cykeln, varför i all världen då? undrade blickarna lätt klen-troget. Och vad praktiskt med torget mitt i byn sen – vad nära och bra till allting, perfekt att parkera här, tänkte jag, bara för att snart inse att ingen, absolut ingen parkerade där och gick och handlade, utan man flyttade hellre sin bil från butik till butik och parkerade så nära butiksdörren det bara gick. För att inte tala om den gången jag sprang på en av mina nya vänner på OK och han undrade lite halvt skämtsamt om jag slutat hälsa? Förvånat fick jag höra ”men vi möttes ju på storgatan”, och så småningom gick det upp för mig att det var med bil vi hade mötts, och förtjust förstod jag att det hörde till god ton att hålla

kolla på bilar man möter och de som färdas i dem. Nej, Gunillas krönika fick mig verkligen att minnas hur även små skillnader kunde kännas så annorlunda. Men hur annorlunda kan det då inte upplevas att kom-ma hit, inte från en annan del av Sverige, utan från ett helt annat land, kanske långt ifrån? Det skulle jag vilja veta mer om, tänkte jag. Och nu, drygt ett år senare skulle jag få chansen visade det sig. Gunilla Karlsson, vars krö-

medtext & foto: per.siden@ramsele.com • 073-8131375

västerut nummer 3/2009 reportage sid 11

nika startade mina funderingar, undervisade nu i svenska för invandrare i Ramsele, och jag frågade henne om det kunde tänkas gå bra att göra ett besök. Det skulle nog gå bra, sade hon, och sagt och gjort, några dagar sena-re knackar jag på försynt och sticker in huvudet innanför klassrumsdörren. Jag blir mycket vänligt bemött av både Gunilla och klassen och känner mig genast välkommen. Jag presenter mig och tidningen Västerut lite kort. Jag tar några bilder och vi pratar lite allmänt hela klassen, men framförallt hoppas jag att någon ska ha tid och lust att sitta ner en stund och prata med mig.

Jag har tur, för Muhammad och Ali har lite tid över för mig, och är vänliga att ställa upp. Efter lektionen slår vi oss ner tillsammans. Muhammad och Ali är ganska olika, och har olika bakgrund. Muhammad, som till åldern kan-ske skulle kunna ha varit Alis farbror, har kommit hit med sin fru och tre döttrar. Han har varit bonde i hela sitt liv men just nu lär han sig läsa och skriva svenska, och det går inte att ta miste på hans förtjusning och iver att lära. Ali är betydligt yngre, har studerat vid universitet, talar god engelska och efter bara några månader i Sverige även bra svenska. Ali tolkar åt mig och Muhammad, och med hans hjälp fungerar det mycket bra. Muhammad är artig, tålmodig och vänlig och svarar omsorgsfullt och genomtänkt på mina frågor, medan Ali, som har ett smit-tande leende och nära till skratt, gärna kommer med kvicka inpass och förklaringar. Det går lätt att prata och tiden går fort. Inledningen av samtalet är snabbt avklarad, och det känns som att nu, nu ska jag få svar på mina funderingar om hur vår bygd uppfattas sedd lite med andra ögon. Men allt eftersom samtalet fortskrider inser jag att jag har haft fel frågor med mig, fel tankar. Mina frågor är inte relevanta, eller åtminstone inte särskilt viktiga. Visst, jag förstår att vår bygd, naturen, allting egentligen är annorlunda här. Det omväxlande vädret. De ljusa som-marnätterna. Snön inte minst var något helt nytt, faktiskt undrade de när de första gången såg snön på marken om det möjligen kunde vara salt. Men jag förstår snart att det inte är den typen av skillnader som är viktiga.

Och hur har ni blivit bemötta? fortsätter jag. Känns det bra att flytta hit och bo här i vår bygd? Jodå, blir jag försäkrad, vi har blivit mycket vänligt bemötta. Men folket då, undrar jag, hur upplever ni människorna här? Jag insisterar, för jag är nyfiken på det. Mycket res-pektfulla, blir det snabba svaret. Lite tysta kanske, lägger de till lite mer eftertänksamt, men vänliga och respekt-fulla. Vi har blivit mycket bra bemötta här.Vi pratar inte mycket om det som varit svårt och jobbigt, om sorg och oro. Det var inte det den här artikeln skulle handla om. Men jag förstår ändå att Muhammad har haft helt andra erfarenheter än jag, erfarenheter som gett honom ett större perspektiv på världen och livet. Mina frågor känns plötsligt små och nästan futtiga, men Mu-hammad svarar hela tiden tålmodigt och artigt. Hans svar berättar mer än mina frågor bett om. Jag frågar exempel-vis om vad han vill arbeta med så småningom. Muham-mad tänker en stund och svarar sen att för egen del har han förstått att bonde skulle bli för svårt här i Sverige, det skulle vara alltför annorlunda, med klimatet och allting. Men han har arbetat som målare och tänker att det är ett nog ett yrke där han kan vara till nytta för Sveriges folk. Jag hajar till – för Sveriges folk, vem tänker så om sitt yrkesval? Knappast någon svensk i alla fall. Men innan jag hinner fråga hur han menar fortsätter Muhammad: jag hoppas att mina barn ska kunna växa upp under bättre villkor här, utbilda sig och ta arbeten där de kan hjälpa både Sveriges och Etiopiens folks.Jag känner mig hedrad att möta en man som kan tänka så stort.Kanske är det ändå Ali jag har lättast att förstå. Han är ung, ivrig, optimistisk. Redan pratar han bra svenska, men jobbar hårt med att bli ännu bättre så att han ska kunna gå vidare med högre utbildning redan till hösten. Bara att komma till ett nytt land där man inte känner så många, och inte kan språket – det måste vara en utma-ning. Men det känns inte som om Ali tänker låta några utmaningar bli för svåra.Vi tackar och tar adjö, för den här gången. Mötet lämnar mig upprymd, full av tankar. Ny tankar. Nya perspektiv.

sid 12 text: mia brundin foto: lena dalgren västerut nummer 3/2009

stefa

n n

ilss

on

• 0

70

-37

48

97

0 •

s.n

ilzz

on

@te

lia.c

om

Björn Stefan Nilsson bor i Krångede, cirka 2 mil från Ham-

marstrand och sedan 2006 sitter han som talesman för Al-

lians för Ragunda. Partierna som ingår i alliansen är Mode-

raterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Centerpartiet

valde att stå utanför. Allians för Ragunda har 3 mandat i KS

och 6 mandat i fullmäktige. Moderaternas viktigaste fråga

handlar om företagandet och utan en produktion av varor,

produkter och tjänster så fungerar inte samhället. Folkpar-

tiet vurmar för skolan och den är en oerhört viktig grund-

sten. Kristdemokraternas hjärtefråga är den om kyrkan, och

den menar Stefan Nilsson är oerhört viktig.

– Se vilken styrka kyrkan visade i samband med tsunami-

katastrofen!

Som person är han engagerad, mångsidig och ibland lite

för ivrig. Han har ett förflutet som militär, en karriär som

har betytt oerhört mycket för honom och som han beskriver

som sitt livs viktigaste ögonblick. Där fick han alla bitar:

att träffa människor och kombinera detta med uteliv och

idrott. Något annat viktigt han fick på köpet var ledar-

skapet.

Det politiska intresset har alltid funnits där och han saknar

inte idéer. Något han däremot tycker att Ragunda kommun gör.

– Ragunda har halkat efter vad gäller idéer och visioner.

Det finns en trötthet i politiken som är skrämmande. Poli-

tiker och tjänstemän går sin egen väg och kör sitt race men

egentligen ska man ju tjäna kommuninvånarna, menar Ste-

fan Nilsson. Om detta pratar han länge och engagerat. Han

är målmedveten och fastnar inte i gamla tankemönster. Får

han visionera inför framtiden så tycker han att kommunen

behöver en ”inre renovering” under två års tid. Under den

tiden ska Ragunda kommun ägna sig åt att undersöka vilka

syften som finns och vilka mål som ska nås. Frågor om öp-

pettider, utåtriktade verksamheter och hur man bäst för en

öppen dialog med invånarna ska också stå på dagordning-

en. När den här perioden har gått så kan Ragunda kommun

känna sig redo för att sälja sig och visa upp sig utåt.

Ragunda har halka efter vad gäller politiska idéer och visioner

Fakta Fullständi gt namn: Björn Stefan Nilsson. Ålder: Måste jag säga det? 60. Familj: Två vuxna barn, Ylva och Lars.

Intressen: Musik, körsång, trädgårdsarbete och dans.

Favoritförfattare: Ingen favorit, men jag gillade

”DaVinci Koden” av Dan Brown. Just nu läser jag

”Kungamordet” skriven av Hanne-Vibeke Holst.

Favoritfilm: Det vore ju tråkigt att tänka ”den här filmen

är den bästa” och sedan nöja sig. Senaste filmen jag såg

var ”Män som hatar kvinnor”, en aktuell skrämmande

film. Jag tycker också att ”Sagan om Ringen” är en

serie oerhört välgjorda filmer.

Vad är bäst/sämst med hösten: Bäst är en fin höstdag

med älgjakt och sämst är surdimman över Ragunda.

sid 12 text: mia brundin foto: lena dalgren västerut nummer 3/2009 västerut nummer 3/2009 reportage sid 13

artikelserie-våra kommunpolitiker

– Jag brukar alltid säga att man ska underhålla det man är

bra på och träna på det man är mindre bra på, och det gäller

även den politiska aspekten. Lämna det som fungerar och

fokusera på det som inte gör det, säger han med bestämd-

het.

Om fem år tror han att Ragunda kommun har slagit sig in

på en turistmarknad. Men det behövs mycket för att det

ska ske. Området kring Thailändska Paviljongen behöver

förstärkas och kläs på flera aktiviteter. Kommunen måste

bättra sig och sälja upplevelsepaket. Men allt går, det är han

övertygad om. Den viktigaste politiska frågan för tillfället

är den om företagandet. Men annat är viktigt också, till ex-

empel samsynen i kommunen. Han betonar också att det

gäller att planera för alla händelser, inte bara att expandera

utan också att reducera. Det gäller att hela tiden vara tydlig

i politiken för med tydligheten följer en större förståelse.

Då förstår kommuninvånarna bättre varför vissa beslut kan-

ske måste tas. Att motivera varför det sker, menar han, är en

nödvändighet.

Snabba frågorSommarkrysset Allsång på Skansen xKarin Boye Gustaf Frödingx

P1 P3x

Bil Cykelx

Cypern Greklandx

När vi kommer in på politiska förebilder så säger han inte

att han har några men han nämner att han finner Nelson

Mandela stark och modig. Att vara med om allt det som den

mannen varit med om och sedan resa sig, vända andra kin-

den till och bli vald till president menar Stefan är storhet.

Han berättar också att personer som han saknar i hjärtat är

bland andra Lars Molin och Allan Edwall.

En ledig dag spenderar han gärna ute på tomten för han

tycker mycket om att fixa med gräsmatta och trädgård. Han

har växter och blommor som normalt inte ska trivas här i

norr, som exempelvis Rhododendron, Ask, Hassel och Oxel.

I nästa liv skulle han kunna tänka sig att arbeta med just

detta, eller som ungdomsledare.

Skulle han hamna på en öde ö så skulle han ta med sig tre

flaskor med vatten.

– Humöret har jag alltid med mig, någon sista bok skulle

jag inte vilja läsa och be det kan jag göra utan bibel, inflikar

han och skrattar.

I nästa nummer presenterar vi Ragundas kommunpolitiker Eija Dibba, Vänsterpartist.

sid 14 annonser västerut nummer 3/2009

Reservdelar i nyskick, men priser långt ifrån nypris! En bra affär för

Vi är auktoriserade och miljöcertifierade.

Kontakta oss redan idag!Karossvägen 1, Kramfors

0612-12420 fax 0612-71 17 48www.adalensbildemontering.se

BRA BEGAGNADE ORIGINALDELAR

dig och en ren vinst för miljön.

Vi har lösningen!Bli kund i ett försäkringsbolag som har kontor i din närhet och som du lätt kan besöka. Hos Dina Försäk-ringar kan du försäkra ditt hem, hus, bil, företag, ja till och med dina barn. Kort sagt, vi försäkrar allt du är rädd om. Vill du ha lösningen på Sudokut? Självklart, hör av dig till oss. Vi hjäl-per dig mer än gärna. Välkommen!

Backe 0624-100 01 • dina.se/vastra

7 51 4

6 86 2 7

9 83 5 4

2 14 3

7 9

Vi tackar alla trevliga kunder för denna sommar!

Nu inväntar vi älg jakten och hösten!

Välkommen hälsarMattias & Jessica

med personal

Öppet. mån-fre: 9-18 lör: 9-13 sön: 10-12

västerut nummer 3/2009 annonser sid 15

Läge för förändring och nytänk? “Du blir vad du tänker” Kurs för personlig utveckling med start i höst.

Information på www.gyllanderutveckling.se

Tel: 0730-34 64 45 marina@gyllanderutveckling.se

– Nöjer du dig med inspiration

eller vill du ha verklig utveckling?

Marina Gyllander Coach & Mental tränare

✆

Vi är också apoteksombud!

Mån-Fre 9-19Lör 9-12Sön 12-16JUNSELE

sid 16 annonser västerut nummer 3/2009

Toressons Plåtslageri Genvägen 2 833 33 Strömsund 070-688 39 32

Utför alla förekommande arbeten inom yrket !

Vår specialité är falsade plåttak

Certifierad skorstensreparatör

Skorstensentreprenörernas Riksorganisation Sveriges Skorstenshantverkares Förening

nummer 4/2008 reportage sid 42

Exklusiva takpaneler & allmogelist i flera bredder

brädfodringar • råplan • tryckimpregnerat m.m

Sollefteå

kommun

Kraften finns i Sollefteå!Följ med oss på en spännande resa i höst.

18/8 Dags att ta nästa steg? Sätt pris på dig själv! Sälj och tänk annorlunda

24/9 Nu rullar kompetensbollen Kraftsamla och utbilda personalen

22/10 Energidag – Sol, Vind och Vatten En kraftfull dag i energins fotspår

5-6/11 Krafttag för nya jobb i Sollefteå Dags att anställa och anställas

3/12 Får vi äta frukost med dig? I huvudet på en entreprenör

Läs mer på www.solleftea.se eller kontaktaNäringslivsavdelningen 0620-682000.

MedvindVästra

X

Din bästa Jaktkamrat!

Den dubbla tystnaden En shopaholic får en syster

västerut nummer 3/2009 bokrecension: mia brundin sid 17

Gotland sjuder av liv. Ön är full av glada, festande, semest-

ernjutande människor. Naturen visar upp sig från sin bästa

sida. Himlen är vackert blå, det är tryckande hett och solen

skiner. Kompisgänget från bostadsområdet Terra Nova, i

Visbys utkant, har åkt iväg på sin årliga semesterresa. I år

går den till Fårö, där Bergmanveckan stundar. Alla är där:

John och Beata, Andrea och Sam samt Stina och Håkan. I

vardagen delar paren allt från barnpassning till storhand-

ling och hemligheter. År av gemenskap har fört paren tätt,

tätt samman. Vänskapen är tajt och inget tycks kunna för-

störa detta starka band vännerna emellan.

För första gången kommer vänskapen att sättas ordentligt

på prov. När tystnaden sänker sig börjar tankarna gro och

i skenet från brasan börjar hemligheter och lögner sakta

träda fram. Kommissarie Anders Knutas och hans gäng får

det hett om öronen när en surfare hittas skadad och svårt

chockad, en kvinna försvinner under en cykeltur i trakter-

na kring Hammars och ett lik flyter i land i den lettiska

staden Ventspils på andra sidan Östersjön.

”Den dubbla tystnaden” bjuder på kittlande spänning kom-

binerat med hög puls. En av Mari Jungstedts i särklass bästa

kriminalromaner. Historien är trovärdig, skriven med stort

djup och allvar och har många bottnar. Miljöbeskrivningar-

na och personporträtten är fulländade. Det enda på minus-

sidan är besvikelsen jag känner i slutet. Känner mig lurad

och snuvad på något. Trots detta så har jag i övrigt bara

positiva saker att säga. Läste ut boken under fem timmar,

vilket säger allt.

Av samma författare har tidigare utgivits: Den du inte ser • I denna stilla natt • Den inre kretsen

Den döende dandyn • I denna ljuva sommartid

Den mörka ängel

Den d

ubbla

tystn

aden

av M

ari Ju

ngste

dt Becky Bloomwood har numera bytt efternamn, efter att

ha gift sig med snygge, framgångsrike och underbare Luke

Brandon. Paret befinner sig på en lång smekmånad och re-

ser runt i olika länder. Livet är en fest och Becky vill aldrig

mer åka hem. I smyg finner hon underbara souvenirer som

hon låter buda hem till London. Bröllopsresan är lång och

Becky glömmer, allt eftersom, vad hon skickat hem och

hur mycket det har kostat. Senare kommer det att leda till

en stor katastrof men lita på att fru Brandon hittar ett sätt

att ta sig ur den knipan, ett sätt som i vanlig ordning kan-

ske inte är det allra bästa.

Efter tio månader utomlands bestämmer sig paret för att

det är dags för att åka hem, två månader tidigare än plane-

rat. Att överraska alla verkar vara den perfekta planen! Men

det är ingen som blir glatt överraskad. Becky känner sig be-

sviken och värre kommer det att bli. Ensamheten tränger

sig på. Hon saknar sin bästa vän Suze, som under tiden hon

varit borta har börjat umgås med Lulu. Luke förvandlas

från avslappnad, rolig och intresserad till stressad, strikt

och uppslukad av jobbet. Inte nog med allt detta – hennes

föräldrar har något att berätta och det är inte vilken hem-

lighet som helst...

Detta är den fjärde boken i Shopaholicserien och den är

minst lika underhållande, knivskarp, vass och härlig som

de tidigare böckerna. Sophie Kinsella skriver detaljrikt,

med glimten i ögat och en stor portion humor. Böckerna

behöver inte läsas i kronologisk ordning, även om det nog

ger den största behållningen.

I samma serie finns följande böcker sedan tidigare:En shopaholics bekännelser • En shopaholic i New York

En shopahlic säger ja

I den här lilla vita boken om totalt 172 sidor, utgiven av Klas-sikerförlaget, trängs bland annat poeter som Karin Boye, Carl Jonas Love Almqvist, Anna Maria Lenngren och Gustaf Fröding med varandra. Innehållsförteckningen gör det enkelt att på ett tydligt och smidigt sätt leta sig fram bland alla gnistrande pärlor i samlingen.

Många av poeterna är som synes kända och bekanta, men för mig fanns också några som jag aldrig hört talas om förr. I vissa fall finns flertalet dikter av samma poet medan andra bara represen-teras av en enda dikt, vilket jag tycker är ett minus.

Guldkorn som ”Ja visst gör det ont” av Karin Boye, ”En kärleks-visa” av Gustaf Fröding, Verner Von Heidenstams ”Kring halva jorden jag letat har” och Erik Johan Stagnelius ”Näcken” finns samlade i denna utgåva. Om man bara ska ha en poesisamling i sin bokhylla så skulle jag rekommendera denna.

En shopaholic får en syster av Sophie KinsellaSvenska Diktare, antologi av Stefan Mattsson & Niklas Nyman

Svenska diktare

sid 18 text & foto: per sidén västerut nummer 3/2009

Viskningar från längesenNästa gång du har en karta med Jämtland och Ångerman-

land framför dig, bind ihop Strömsund, Hoting och Ram-

sele så att de bildar en triangel. Då har du också ringat

in ett område med unikt många hällmålningar, bilder från

stenåldern målade på berg och hällar. Det är ett fantastiskt

område, med en fantastisk historia.

Det är nästan ofattbart gamla målningar det handlar om.

Inte geologiskt gamla kanske, ingenting av vad vi männis-

kor gjort på den här planeten är egentligen gammalt utan

allt är geologiskt sett rykande färskt. Men kulturellt sett,

ur människans historias perspektiv, då är målningarna

verkligen urgamla i ordets rätta bemärkelse. De gamla

1600-talsmästarna får ursäkta, men här snackar vi bilder

som blekts av solens strålar under tusentals somrar, plågats

utomhus av väder och vind, regn och snö, medan genera-

tioner, ja hela folk, kommit och gått. Ändå talar motiven

fortfarande talar till oss, långt efter att människorna som

målade dem är borta, långt efter att kulturen de levde i,

deras tro, deras värld, för länge sen försvunnit.

Se oss, minns oss! Vi var här.

Men vad är egentligen Hällmålningar? Ja, av namnet för-

står man att det är målade bilder, inte ristade. Ändå blan-

das de ofta ihop med just hällristningar, alltså bilder som

har ristats eller knackats in i berghällar, också de under

forntiden. Med tusentals ristade figurer är för övrigt häll-

ristningarna vid Nämforsen en av de största hällristnings-

platserna i hela Skandinavien, så just här kan man alltså

besöka och se både hällmålningar och hällristningar, visst

är det fantastiskt?!

Den färg du ser på en hällristning har målats dit i nutid, för

att man lättare ska kunna se motivet. Så två helt olika tek-

niker är det alltså, kanske helt olika epoker också. Det tvis-

tas om vilkendera tekniken som är äldst, om det nu spelar

någon roll. Men klart är att det finns betydligt färre häll-

målningar än hällristningar. Faktiskt tillhör hällmålningar

de mer sällsynta fornlämningarna, även om det då och då

hittas nya. Den tänka triangeln vi började med är verkligen

ett för Sverige unikt hällmålningstätt område.

Hällmålningarna återfinns oftast på lodräta bergväggar el-

ler flyttblock. Färgen är röd men kan variera från brunröd

till gulröd. Såvitt vi vet användes en färg baserad på bränd

rödockra, tagen ur jorden, förmodligen med djurfett och

vatten, saliv eller kanske urin som bindemedel. Det går

inte att veta säkert så här långt efteråt. Kanske användes

även och andra ingredienser, som växter eller blod, kanske

ritades det även med sot eller målades med helt andra fär-

ger. Men av det återstår i så fall ingenting, och vi kan bara

se det som finns kvar nu. Vi kan gissa, undra, fundera, men

det är omöjligt att veta.

På samma sätt är det omöjligt att veta med viket syfte

målningarna gjordes. Älgar verkar vara ett av de allra van-

ligaste motiven, men det finns även andra målningar, ex-

empelvis andra djur, människor, båtar och ibland fiskar. På

en del platser har det även målats människor och mönster.

På en del fyndställen har själva berget en intressant form,

kanske liknar det ett djur eller ansikte. Forskningen för-

söker se målningarna i ett större sammanhang, där även

stenåldersboplatser och fångstgropar i närheten är viktiga in

fo:

bir

git

ta l

ind

06

23

-30

1 2

8 •

bir

ger

sjö

din

06

23

-10

9 3

5. w

ww

.bo

pla

tsen

.net

västerut nummer 3/2009 reportage sid 19

delar när man försöker tolka målningarna.

Folket och människorna som gjorde hällmålningarna levde

för mellan 7000 år 3000 år sen. Man levde av jakt och fiske

och flyttade ofta, kanske flera gånger per år, efter jakt- och

fiskesäsong och djurens vandringar. Lägerplatserna låg ofta

vid stränder, nära sjöar och vattendrag. Det finns rester av

tusentals sådana boplatser i Jämtland och Ångermanland.

Förflyttade sig gjorde man längs med älvarna, från kusten

och upp mot fjällen och tillbaka igen. Kanske samlades

man vissa tider på året för fester och ceremonier, för att

göra affärer, kanske träffa överenskommelser av olika slag.

Nämforsen kan ha varit en sån plats, säkert har det funnits

flera.

Vad bilderna betyder är inte lätt att gissa. Älgar var säkert

det största och viktigaste villebrådet. Men kanske är det

inte bara därför som älgar är motiv så ofta. Kanske har

älgarna haft större betydelse, religiöst eller rituellt. Folk

har i alla tider föreställt sig en andlig värld, kalla det magi

eller religion eller vad vi vill. Vi kan förstås inte veta idag

hur de såg på världen då, utan det är upp till oss var och en

av oss idag som besöker en hällmålning att göra vår egen

tolkning.

Föreningen Forntid i Ramsele, har hjälpt mig med mycket

information för att kunna skriva den här artikeln. 1995

bildades föreningen efter en studiecirkel. Varje år har de

ordnat välbesökta seminarier och exkursioner på temat ar-

keologi och historia, senast i år med meriterade föredrags-

hållare som Stig Welinder, Christer Westerdahl, Cuno

Bernhardsson och Marianne Hedman. Jag hade förmånen

att få följa med Birger Sjödin till några intressanta platser

i området, bland annat en hällmålning och en intressant

utgrävningsplats. Det finns så mycket att se, om man bara

vet var, och hur man ska titta. Birger berättade målande

om hur det gått till när hällmålningar och annat upptäck-

tes, och det går inte att ta miste på engagemanget. Jag fick

även en trevlig pratstund med Gustav Sidén, medlem i

föreningen sen starten, och det går inte att ta miste på hur

viktigt det är med glädjen, inspirationen, kamratskapet,

allt det som följer med att engagera sig tillsammans i ett

så spännande ämne. För mer information om föreningen

kontakta Birgitta Lind eller Birger Sjödin på 0623-109 35.

En möjlighet tat får veta mer är att delta i ett seminarium

på temat hällmålningar som genomförs i Näsåker i augusti.

Lastbilsträff i Ramsele

Ingen behöver längre fundera det inte finns någon lastbils-träff i norra Sverige. 2008 års lastbilsträff i Ramsele som lockade ett 40-tal lastbilar och närmare 2 000 besökare är här för att stanna. Lördagen den 26 september kommer upp-följning av fjolårets succé på Rafnasils kulturområde. Idén är att ha en återkommande träff i mellersta norrland för hela familjen och att visa vad transportbranschen är. Ett 70-tal bilar är anmälda hitills och arrangörerna välkomnar flera, speciellt veteranfordon. I fjol röstade 600 personer fram Rolf Thurhagens Scania R 620 till snyggaste bil.

Lars-Olof Magnusson, Anders Sundin, Håkan Stenklyft och Pär Björklund är arrangörer i år liksom i fjol, och berättar att förutom branschutställningen bjuder de på ponnyridning och femkamp. Restaurang Utsikten kommer att ha öppet för matservering och dessutom kommer det att finnas öltält på området. Kvällen avslutas med dans.http://lastbilstraffen.dinstudio.se

notis

ww

w.u

lrik

avik

lun

d.t

k,

ww

w.b

ota

-fa.s

e

Här har du möjligheten att beställa boken ”Ulrika och Linus - Berättelsen om ett service- och hundekipage”.Boken, som är skriven av Ulrika Viklund, handlar om hennes minnen av sin hund Linus, som hon utbildade till service- och signalhund. Boken, som är på 128 sidor och har ca 20 färder, kostar 200:- + frakt 25:- och överskot-tet går tillforskningen på Friedreichs Ataxi.

sid 20 reportage: åsa tova bergh västerut nummer 3/2009

En klar sanning är att varje livs historia är värd att berätta. Tänk så mycket intressant vi kan hitta i gamla dagböcker och brev! Det sägs också att en av de vanligaste drömmarna hos oss människor är just drömmen om att någon gång skriva en egen bok. Många människor bär på idéer och tankar, men långtifrån alla förverkligar dem.

En som – trots klara svårigheter – nyss publicerat sin första

bok är Ulrika Viklund, som sedan ett år tillbaka bor i byn

Åsmon utanför Näsåker. Boken handlar om hennes liv till-

sammans med en mycket viktig fyrfota vän, nämligen ser-

vicehunden Linus.

-Jag tror faktiskt att han satt på ett moln och hjälpte mig

skriva med sina ”änglavingar”, ler Ulrika. För när jag väl

började skriva var det som om alla minnen verkligen träng-

des för att komma fram…

Boken handlar också om hennes sjukdom och olika funk-

tionshinder, livet som beroende av assistenter och, inte

minst, alla de tankar som detta väcker.

Tanken att skriva en bok hade länge bubblat i Ulrikas hu-

vud. Samtidigt finns det ju alltid mängder av kanske mer

akuta vardagsbestyr att ta hand om och projektet låg därför

på is i flera år efter att Linus avslutat sin jordevandring.

-Det är lätt att man är alltför självkritisk och inte kommer

till skott. Jag tänkte hela tiden att ”Jag klarar inte att skriva

en hel bok själv, jag kommer inte att orka”. Mest beroende

på att mina fingrar inte lyder mig och att armarna känns

som om de väger ett ton efter bara fyra meningar.

Orsaken till Ulrikas svårigheter är en mycket ovanlig sjuk-

dom som debuterade redan då hon var 12 år gammal. På

den tiden var hon

en frisk och ak-

tiv tjej som bland

annat tävlade i

hoppning med tre

egna hästar. Inled-

ningsvis var det

svårt att förstå vad

som felade. Ulrika

kände av svaga

bröstsmärtor och

att hon helst gick

på tå eftersom

hälsenorna börjat

kortas av. Tyvärr

lät inte sjukdomen

hejda sig med detta utan fortsatte istället utvecklas. Diag-

nosen heter Friedrichs Ataxi och innebär att alla muskler

efterhand förtvinar. ”Bröstsmärtorna” hade alltså sitt ur-

sprung i att hjärtmuskeln drabbats, och utöver att Ulrika

långsamt förlorar möjligheten att styra sina rörelser har

hon även utvecklat skolios (sned rygg) och hörsel- såväl som

synnedsättning.

-Ordet ”ataxi” är grekiska och betyder ”oreda”, berättar Ul-

rika. Och oreda är just vad en sån här sjukdom ställer till.

Men jag har inte ont någonstans och jag har lärt mig leva

med min sjukdom. Fast i och för sig har jag ju inte heller

något val.

Sedan 1992 använder Ulrika rullstol – och när det aktiva

hästlivet var slut gick hon istället över till hundar. Bland

annat deltog hon i en instruktörsutbildning och menar

idag att detta är bland det mest givande hon gjort. Hon har

Författare, mot alla odds!

Här har du möjligheten att beställa boken ”Ulrika och Linus - Berättelsen om ett service- och hundekipage”.Boken, som är skriven av Ulrika Viklund, handlar om hennes minnen av sin hund Linus, som hon utbildade till service- och signalhund. Boken, som är på 128 sidor och har ca 20 färder, kostar 200:- + frakt 25:- och överskot-tet går tillforskningen på Friedreichs Ataxi.

västerut nummer 3/2009 foto: anders viklund sid 21

utbildat två egna

hundar till diplom-

erade servicehun-

dar och även varit

aktiv inom assis-

tanshundsrörelsen

och ataxiförbundet.

Med de tidigare

hundarna reste hon

även runt en del i

landet och föreläste

om funktionshin-

der. Där fick hun-

darna visa prak-

tiskt hur de hjälpte

matte i många sammanhang.

Idag har Ulrika och maken Anders två welshterriers, Kevin

och lilla valpen Ida. En tanke är att Ida ska få lära sig åtmin-

stone en del av de arbetsuppgifter som Linus hade på sin

repertoar, saker som nu blir anpassade efter hennes stor-

lek. Linus var hela 50 cm hög så det blir en stor mantel att

axla för Ida. Och Linus var fena på en mängd olika saker,

exempelvis att stänga lådor, trycka på hissknappar och dör-

röppnare, hjälpa matte av med kläderna, spola toaletten

och – inte minst viktigt! – att plocka upp allt hon tappade.

I vintras, medan Ulrika planerade för sin nya valp, satt hon

och tittade på gamla bilder av Linus.

-Då spratt det till och jag tänkte att ”Nä, nu jäklar börjar

jag skriva så att andra kan få läsa om min älskade duktige

Linus. Det får bära eller brista!”

Tidigare skrev hon en mycket uppskattad internetdagbok

om livet ”på tassar och hjul” – och tanken var att låta en

del av godbitarna därifrån ingå i det nyskrivna materialet.

Resultatet är en luftig och lättläst bok med kåserier såväl

som allvar hämtade direkt ur vardagen. Dessutom ingår tju-

gotalet färgbilder som ger oss läsare en chans att se Linus i

aktion.

Ulrika har nyss fyllt 40 år, något som firades med stor fest

tillsammans med andra jubilerande väninnor på Kägelval-

len. Hon och Anders är tämligen nygifta – och fortfarande

mycket nyförälskade. Den vuxne sonen Freddie har hunnit

flytta hemifrån och byggt upp en egen tillvaro och Ulrika

ser fram emot att kunna genomföra fler projekt.

Ingenting kan väl vara helt omöjligt? Hon trodde aldrig att

hon skulle orka skriva någon bok, men faktum kvarstår: Det

har hon gjort!

Allra mest angeläget just nu är att verka inom Bota FA,

föreningen som ska hjälpa till så att man kan få fram medi-

ciner som kan bromsa, stoppa och förhoppningsvis just

bota sjukdomen Friedreichs Ataxi. Ett sätt att hjälpa till är

genom att köpa Ulrikas bok eller gåvokort på föreningens

hemsida.

Citat ur Ulrikas bok: ”Jag är en människa och min rullstol är inte min identitet.

Är det så viktigt att kunna gå?

Är det privilegiet som ger en människa identitet?”

sid 22 text: christer borg västerut nummer 3/2009

Vindkraft ur miljöperspektiv

chri

ster

bo

rg •

07

0-6

84

74

31

• c

hri

ster@

bo

rgw

on

derg

ear.

se

Välkommen till tredje artikeln om vindkraft i Västerut. Tidigare har vi skrivit om bakgrunden till den nationella vindkraftssatsning som avspeglar sig i vårt område fram-förallt genom SSVAB och deras mycket stora projekt med totalt sju parker och totalt runt 400 vindkraftverk. Vi har också tittat lite på vilken effekt det kan få på infra-struktur och arbetstillfällen. Denna gång är det dags att ta tag i miljöaspekterna. Vi satsar på vindkraft av just mil-jöskäl, eftersom den är ett bra alternativ till de energislag som släpper ut växthusgaser. Men även om vindkraft står för en jämförelsevis ren energiproduktion är det så att all energiutvinning påverkar miljö och tär på resurser. Själva källan till vindkraft, vinden är givetvis ren, men det kostar resurser att bygga verken och att ta fram råvarorna till detta. Dessutom påverkar vindkraftverken på andra sätt, de ger skuggor, orsakar ljud och innebär risker och fara för framförallt fåglar som normalt har sitt livsutrymme där kraftverkens rotorer snurrar med centrum på mellan 110 och 120 meters höjd. Ytan som blir livsfarlig för fåglar är runt 7 500 kvadratmeter, med andra ord tre kvarts hektar per kraftverk. Men vi börjar i den positiva änden…

Jämför vi miljöegenskaperna för vindkraft och andra ener-

gislag kan man se att just när det gäller koldioxid och

växthusgaser är påverkan förhållandevis liten. Det är fram-

förallt produktionen av verken som sådana som står för

koldioxidutsläpp. Transporter av stora och tunga bygg-

nadsdetaljer och gjutning av alla betongfundament är

de moment som ”kostar” mest i form av utsläpp. Själva

energiproduktionen i sig är å andra sidan helt koldioxidfri,

vilket innebär att ju fler år ett vindkraftverk kan producera

energi, desto bättre miljövärden får det. Andra energislag

har andra egenskaper som är sämre. Kärnkraft kräver bryt-

ning av metaller som är radioaktiva och hela kedjan från

anrikning till slutförvaring ger större växthusgasutsläpp

jämfört vindkraft. Dessutom räcker dagens kända resurser

av uran endast ca: 70 år med nuvarande produktion; ökar

vi den räcker den ännu kortare tid.

Kolkraft och naturgas är resurser som vi bör sluta använda

fortast möjligt eftersom de tillhör de lager av kol som inte

ska införlivas med jordens korta kolcykler; det är dessa

produktionsformer som är kärnan i våra nuvarande klimat-

problem.

Vattenkraft är relativt koldioxidfri, dock dras den med

liknande produktionsutsläpp som vindkraften vid själva

byggandet; betonggjutning och transporter av tunga delar

medför utsläpp av växthusgaser. Dessutom producerar de

årsregleringsdammar som oftast byggs längst upp i stora

christer borg blogg • http://chriborg.bloggproffs.se

västerut nummer 2/2007 annonser sid 23 västerut nummer 3/2009 reportage

artikelserie - vindkraftvattenkraftssystem växthusgaser. Detta beror på att stora

områden med vegetation däms över och när dessa orga-

niska ämnen bryts ned bildas växthusgaser. Som de flesta

vet orsakar vattenkraften dessutom mycket stora skador på

den biologiska mångfalden i hela sina sträckningar. Alla

former av strömvattenlevande organismer är anpassade att

leva i just strömmande vatten; många är dessutom bero-

ende av att kunna röra sig fritt både upp- och nedströms,

vilket hindras av de dammar som är oundvikliga vid vat-

tenkraft. Idag kan man bygga fiskvägar som fungerar både

upp- och nedströms men tyvärr är inställningen till den

typen av miljöförbättrande åtgärder oftast helt ointres-

santa för vattenkraftsbolagen.

De ovan specifika negativa egenskaper som fossilbränsle-

kraftverk, vattenkraftverk och kärnkraft har finns inte hos

vindkraften.

Jaha, så då är det bara att bygga vindkraft överallt då? Inga

problem verkar det som… Nja, så enkelt är det tyvärr inte.

Vindkraftens miljönegativa egenskaper kan delas upp i

olika delar

Buller och ljud Visuella egenskaper Befarade störningar för däggdjur som renar och älgar. Fara för fåglarBuller uppstår när vingarna roterar och det är ett ljud som

rör sig i frekvensområdet 63-4 000 Hz, vilket är ungefär

samma område som ljudet från vind i vegetation. Dock

kommer de allt större verken, sådana som kommer att byg-

gas här, dvs. större än 1 MW, att orsaka mer lågfrekvent

buller. Lite forskning har gjorts på den typen av buller,

men preliminära resultat pekar på att människor och djur

är mer känsliga för buller i de lågfrekventa registren, det

kan räcka med ljudnivåer strax över hörbar nivå för att de

ska orsaka huvudvärk och andra stressymptom. Dessutom

breder lågfrekvent ljud ut sig mer än högre frekvenser och

”når” därför längre. Naturvårdsverket anser att man bör

följa upp just påverkan av de lågfrekventa ljuden ju mer av

de stora verken som byggs.

Generellt anser Naturvårdsverket att ljudnivån vid bostad

inte ska överstiga 40 dBA. Vidare har man sett att i områden

med låg bakgrundsljudnivå, som på landet, är sannolikhe-

ten större att fler känner sig störda av en nivå på 40 dBA

än i t ex ett villaområde i stad. Därför vill man att gränsen

ska ligga på 35 dBA i landsbygd där låg naturlig bakgrunds-

ljudnivå kan anses vara en del av kvalitén för området. Om

vindkraftverket ger ifrån sig rena toner vid drift, bör ljud-

nivågränsen sänkas med ytterligare 5 dBA.

Skuggor och andra visuella egenskaper kan också orsaka

miljöproblem. Framförallt är det de skuggor som bildas

när solen lyser genom de roterande vingarna som har för-

knippats med eventuella problem. Bland annat har vissa

påpekat att det finns risk för epileptiska symptom när man

utsätts för ljusblink i en viss frekvens. Detta stämmer, men

de verk som nu byggs storskaligt har en så pass låg skugg-

frekvens att risken är försumbar för allvarlig påverkan som

epileptiska reaktioner, även om skuggorna kan upplevas

som störande. Däremot kan en del gårdsverk med mindre

rotordiametrar och kanske fler rotorblad tillhöra de verk

som kan ha en frekvens som ligger i riskområdet för att

framkalla mer allvarliga symptom. För att undvika problem

bör man placera vindkraftverken så att de inte står i sfären

sydost-sydväst om bostadsbebyggelse då det orsakar mest

störningar på grund av solens läge i horisonten. Problemen

med skuggor är överhuvudtaget ett problem som ökar med

nordlig breddgrad, eftersom vi får längre och fler skuggtim-

mar ju längre norrut vi kommer på jorden. Vid en under-

sökning på Gotland där man frågade ett antal närboende

(inom 1 100 meter ifrån verken) hur de upplevde störning-

arna blev svaren överraskande positiva. Betydligt färre än

befarat upplevde störningar av typen ljud och skuggor från

verken. Få av de tillfrågade tyckte att de var snygga, men

en del menade att man fått ett nytt landmärke att referera

till när man skulle göra vägbeskrivningar för folk som inte

kom från orten. Hur man som person upplever ljud- och

ljusproblemen är helt individuellt och gissningsvis bety-

der personens grundinställning till vindkraft mycket för

upplevelsen av störningarna. Även andra omständigheter

som exempelvis topografin påverkar störningsbilden runt

vindkraftverken.

När det gäller däggdjur och hur störningskänsliga de är

finns tyvärr väldigt få undersökningar, framförallt från

Sverige och Norden. Det som en del zoologer menar är att

våra större husdjur troligtvis klarar av vindkraften bättre än

vilda, då de tama är vana vid människor och deras maskiner

och miljöer. Inga tecken finns på att renar och andra större

däggdjur, som lever under andra betingelser än inhägnade

tamdjur, skulle reagera långvarigt negativt. Men för att få

vetenskapliga underlag har Energimyndigheten sommaren

2009 beviljat bidrag på drygt 12 miljoner för forskning runt

bland annat påverkan på renar.

För fåglar innebär givetvis vindkraftverken en betydligt

större störningskälla, eftersom fåglarnas livsrum finns just

där varje vindkraftverks rotorer klipper av närmare en hek-

tar av luftrummet i vertikalled. Undersökningar visar också

på ökad dödlighet bland fåglar i närheten av vindkraftverk.

På den norska ön Smöla utanför Trondheim har en stor

vindkraftspark byggts. Samtidigt har Smöla en mycket stor

havsörnspopulation och man har studerat vilken påverkan

vindkraften har på den. Antalet dödade havsörnar och även

sid 24 text: christer borg västerut nummer 3/2009

andra fåglar har precis som väntat sig ökat sedan parken

byggdes. Preliminära resultat visar att dödligheten bland

havsörnar ligger på 25 % på Smöla jämfört med närliggande

öar utan vindkraftsparker där dödligheten ligger på runt

10 %. Dock är undersökningarna ännu alldeles för få för att

forskarna ska kunna dra några säkra slutsatser.

I Sverige rekommenderar Naturvårdsverket och Sveriges

Ornitologiska Förening ett skyddsavstånd på minst 2 kilo-

meter från etablerade rovfågelbon. I Sollefteå kommun har

man sagt ja till ett skyddsavstånd på 1 kilometer i fallet med

SSVABs ansökan för de sju parkerna. Vänsterpartiet tycker

inte att det var tillräckligt, utan menade att de rekommen-

derade 2 kilometrarna borde ha följts. Åke Westberg på

SSVAB menar att om man skulle följt rekommendationen 2

kilometer skulle ett tiotal verk inte kunna byggas.

Men det är inte bara själva risken att förolyckas i kollisioner

med kraftverken som betyder påfrestningar på rovfågel-

stammarna. Trafiken till och från vindkraftverken, inte

minst under byggperioden som pågår under flera år påver-

kar. Dessutom har kungsörnarna jaktrevir på mellan 50 och

150 kvadratkilometer där de söker föda. Om vindkraftverk-

sparker etableras mitt i dessa revir innebär även det stora

störningar och risk för att häckningar uteblir.

Kanske mest allvarligt ur miljösynpunkt är påståendet

som kraftindustrin via Svensk Energi just nu basunerar ut

att en storskalig vindkraftsutbyggnad innebär ett behov

av utbyggd vattenkraft. Det man hänvisar till är att vind-

kraften behöver regleras med någon annan energiform

eftersom vi inte själva kan påverka produktionen från vind-

kraften, blåser det inte så blåser det inte. Låt oss förklara

detta lite närmare…

När elenergi produceras måste den också konsumeras i

samma utsträckning i ”andra änden” så att säga, detta efter-

som elproduktion av denna skala inte kan lagras. Svenska

Kraftnät är det statliga affärsverk som har till uppgift att se

till att produktion och konsumtion balanseras. Skulle oba-

lans inträffa innebär det att frekvensen på nätet inte skulle

kunna hållas på de 50 Hz som vi idag har. I ett sådant läge

av obalans fungerar inte datorer och andra apparater som

är beroende av en jämn och stabil frekvens. Alla kraftslag

utom vindkraften kan styras enkelt av oss människor, men

just vindkraften har vi ingen större kontroll på eftersom

vi är beroende av hur det blåser. Därför måste vi på något

sätt kunna balansera för vindkraftens nyckfullhet. Rent tek-

niskt är vattenkraften en utmärkt reglerkälla då den kan

gå från noll till full effekt inom loppet av en knapp minut.

Men eftersom vattenkraften dras med en hel del allvarliga

miljöproblem beskrivna ovan är det inte ett bra alternativ

ur den synpunkten.

Och det finns andra sätt att reglera vindkraften på. Ett är

via effektstyrning hos konsument. Det innebär att elkonsu-

menten själv prioriterar vad som är viktigast. I ett hem kan

man t ex tänka sig att spis och diskmaskin prioriteras runt

middagstid, men att tvätt av kläder kanske inte är riktigt

lika viktigt att det sker på en speciell tid på dygnet. Rent

tekniskt finns redan dessa lösningar och med de moderna

elmätare som de flesta idag har finns alla möjligheter att

på detta vis jämna ut konsumtionen av el för att möta vind-

kraftens svängningar. Ett annat sätt är att utnyttja batteri-

kapaciteten i de kommande el- och hybridbilarna. Att dessa

kommer att slå igenom på bred front är alla som är insatta

i oljeproblematiken övertygade om. Den dag, oavsett om

den inträffar inom tio eller tjugo år, när hela personbilsflot-

tan är omställd till rena elbilar eller hybridbilar, kommer

energin i alla dessa batterier att motsvara ett eller två kärn-

kraftsblock. Det man gör är helt enkelt att låta batteriernas

el till och från, beroende på behov, flyta baklänges ut på

nätet för att användas som reglerkraft. Båda dessa alterna-

tiva sätt är tekniker som Svenska Kraftnät känner till och

kalkylerar med teoretiskt. Men ännu så länge har vi regler-

kapacitet nog i den befintliga vattenkraften. Och eftersom

vi går mot ett historiskt stort elöverskott både nationellt

och i Norden enligt både Energimyndigheten och bland

andra Vattenfall AB bör det knappast innebära några pro-

blem i framtiden heller. Att kraftindustrin ändå framhåller

vattenkraften som alternativ nummer ett beror naturligtvis

på att man med god förtjänst kan sälja överskottsenergi till

andra länder. Miljörörelsen med Naturskyddsföreningen i

spetsen ser dock med allvar på hotet om utbyggnad av vat-

tenkraften. Generalsekreteraren Svante Axelsson satt under

Almedalsveckan i år med i panelen på ett seminarium

anordnat av Svensk Energi och varnade då vindkraftsre-

presentanterna för att fortsätta att blanda ihop vind- och

vattenkraft. Han menade att en fortsatt sammanblandning

av vind- och vattenkraft kan innebära slut på stödet från

Sveriges största miljöorganisation för den storskaliga vind-

kraftsutbyggnaden.

Eftersom alternativ finns till reglering kan man bara hop-

pas att kraftindustrin tar sitt ansvar eftersom vindkraften

i sig är en mycket bra energikälla. Dock innebär det alltså

inte att den kan byggas hur som helst eller var som helst,

utan måste som det här numrets avsnitt visat förläggas på

väl valda platser och i samförstånd med natur- och miljöin-

tressen. Det finns inga problem i det eftersom målet idag är

30 TWh vindkraft och den tekniska potentialen är 400 TWh

i Sverige. Självklart måste det finnas platser där elenergi

via vindkraft kan genereras med god vinst för exploatören,

utan att grundläggande hänsyn till boende och natur behö-

ver åsidosättas.artike

lserie

- vin

dkraf

t

västerut nummer 3/2009 annonser sid 25

www.

solle

ftea

-tryckeri

.se

0620-156 30www.solleftea-tryckeri.se

Foto

: Mic

hae

l En

gm

an

Produktkatalog

■ Presseværktøj

■ Klippeværktøj

■ Afisoleringsværktøj

Tel: +45 8681 6111 ■ Fax: +45 8681 6116 ■ e-mail: salg@abiko.dk ■ www.abiko.dk

Elektronikværktøj

8052

-050

700

Å N G E R M A N L A N D S S K O G S F Ö R V A LT N I N G N r. 1 – 0 8

PLUS-plan planeringsstöd

Skidskytte-VM i Östersund

GROT ger arbetstillfällen

Välkommentill ossdu också!

Välkommen till oss du också!

Vi ses på (ramsele) 26/9!LASTBILSTRÄFFEN

19/9 “Åsmon Dog Challenge”. Familjedag!10-11/10 Anders Hallgren. Världens förste hundpsykolog!

www.egetbevag.se • 0622-300 12

HÖSTENS HUND-HÖJDARE!

Öppettider:Måndag-Fredag 9.30-17.30Lördag 10.00-13.00

Kids 500 ml 95:-Plus 1000 ml nu 219:- (240:-)Flex 1000 ml nu 249:- (276:-)

Bredgårdsgatan 1• 833 35 Strömsund • 0670-61 14 20

sid 26 reportage västerut nummer 3/2007 sid 26 annonser västerut nummer 3/2009

Till boende och företagare iRamsele-, Edsele-, Junsele- och Näsåkersområdet.

av allas vårt projekt för lokal utvecklingSteg 2inleds med redovisning av inkomna svar på defrågeställningar som tidigare skickats ut ochdiskuterats på allmänna möten, det vill säga:

vad behöver göras för att långsiktigt förbättramöjligheterna att bo och verka i västra?

vilket behov av offentlig samt kommersiellservice finns?

En redovisning och en nulägesrapport kommer iEr brevlåda under v 36-37. Därefter inbjuds Ni tillvidare dialog på hemmaplan under hösten.

Vi ses!MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun,Projektledare, Jan Staaf och Ulla Ullstein.

••

www.solleftea.seSollefteå kommun

Karvsjön NäsåkerKöp lott med chans att vinna båt, med fyr-takts motor & trailer!

info: www.karvsjon.se • 070-190 14 50

God getost ochunderbar mese

Gårdsbutik norr omRamsele vid Fjällsjöälven

Meåfors GetgårdTel 0623 - 320 19

http://torparfrun.blogspot.com

StrömsundsBegravningsbyråVi erbjuder: Trygg hjälp vid dödsfall & begravning.Samma omsorg i små som stora uppdrag. Hembesök, transporter, gravstenar, familjejuridik.

Vi kan nås dygnet runt alla dagar på vår telefon. Välkommen !Skogsstigen 9 • 833 33 Strömsund • Tel: 0670-101 41Ombud Hoting, Agneta Johansson Tel: 0671-410 50Ombud Hammerdal, Annika Eriksson Tel: 0644-107 40

Sedan 1908

Tavlor som väcker tankar och intryck.

ww

w.e

rm.se

• 0

73

-81

3 7

4 9

7 •

jam

es.e

van

s@erm

.se

västerut nummer 3/2009 text & foto: kent wassdahl sid 27

James Evans som bor i Backe, fick tidigare i som-

mar en kulturutmärkelse av Rotary i Strömsund.

Han har tillsammans med sina barn drivit en re-

klamfirma i Strömsund. Verksamheten har efter

hand förändrats till att handla om James egna

färdigheter som konstnär. Han skapar visserli-

gen även logotyper och utsmyckningar men det

är hans konstnärskap som vunnit mer utrymme

i tillvaron.

Om man söker efter James på Internet finner

man en del fakta om honom. Det som inte står

är att han som yngling kom till Sverige av en

slump. Låt oss börja från början.

James föddes i de fattigare kvarteren i Eng-

land, Salford heter platsen och är ett område som kantas

av stora brister och fattigdom även idag. Han kom sig därifrån via en

hel del omständigheter där han fick kämpa sig fram och troligen skulle

James ha landat i samma sits som många andra om han inte hade haft

krafter i sig som drog honom att söka sig utåt. Hans väg till Sverige kan-

tades av många äventyr och av en händelse på väg till Australien 1966

mötte han sin Ingegärd. De bosatte sig i Göteborg och bildade familj.

James har med sin hustru fått tre barn Angelina, Jimmy och Julian. Både

James och hans hustru är konstnärsjälar vilket tydligt framgår när man

möter dem. James har under sina år i landet arbetat med det mesta,

han kom att prova på många saker innan han till så småningom insåg

att måleriet var hans gåva. Han höll på med musik under något år och

gjorde rätt bra från sig med några låtar som gick hem. Det var en rolig

tid berättar James när vi träffas på hans kontor och jag får ta del av

denne brokige livsglada man.

Att som ny i vårt land på den tiden slå sig fram var inte alla gånger lätt

speciellt då som de enda arbeten som erbjöds invandrare var diskjobb

och grovjobb som städ med mera. James fick, som många andra, käm-

pa sig fram. Det var en nyttig period i hans liv som gav honom möjlighet

att förstå att han har en talang utöver det vanliga.

Att James snart är 65 är svårt att förstå. När man samtalar med honom

är det med en sprudlande livsbejakande yngling som sprudlar av liv.

Det är en energi som är smittsam och man dras lätt med i hans väldiga

kaskad av tankar och insikter. En inspiratör

kan man kalla honom även om han själv inte

håller med.

När fick erbjudande att komma upp till Ström-

sund för att arbete med sonens reklamfirma

tog han tjänsteledigt för att testa och har se-

dan blivit kvar. Idag är reklambyråns inriktning

ändrad från att ha sysslat med tröjor och tryck-

saker till att bli en formgivande verksamhet där

även James konst är en stor del.

När vi talar om olika saker gnistrar det till i blicken

när vi kommer in på hans tavlor som kommit att

bli grundnerven. Det är mäktiga verk som tronar

upp sig i ett av rummen där på Storgatan. Stora

kraftfulla och mäktiga dukar. Han visar och berättar

omvad de olika tavlorna har för bakgrund och man

slås av kraften i hans förmedlingskonst. De som möter hans tavlor

reagerar på olika sätt berättar han och det är huvudsyftet med tavlorna

att väcka tankar och intryck.

Den som träffar på James kan inte undgå att märka livsglädjen eller det

driv som för honom framåt. Han är en man som väcker reaktioner och

inbjuder till samtal och den som ägnar en stund åt att samtala med

honom inser att bakom leendet finns erfarenheter som vi kan ta lärdom

av. Han lyssnar gärna på andra, och som han säger, det finns mycket

bakom ord och i bilder.

Han har på uppdrag skapat några visionsbilder för olika platser i kom-

munen och han visar stolt upp dem och berättar med en smittsam inle-

velse om vad de representerar. Visst det är tolkningar av vad han hört

och vad som han fått reda på. Vi får se om det stämmer när vi om en

inte alltför avlägsen framtid kommer dit.

Än är inte bränslet slut hos James Evans trots att han närmar sig vad

somliga skulle se som pensionsåldern och inom den mannen finns en-

ergi att bli minst 120. Det enda som egentligen stör honom är att han

snart uppnår den magiska gränsen då pensionen infinner sig och han

frågar med skepsis.

– Ska man då sitta ner och dricka te och inget göra? Det kommer jag

aldrig att klara av. Med ett varmt leende säger vi hej och jag lämnar ho-

nom många berättelser rikare och upplivad av hans konst och person.

Tavlor som väcker tankar och intryck.

sid 28 annonser västerut nummer 3/2009

DUNDERHALLEN STRÖMSUND

Hur skapar

man ett fram-

gångsrikt team,

i såväl med

som motgång?

10 september 19:00Biljetter hos: Sportringen Strömsund, Team Sportia Andrées Strömsund, IFK Kansliet samt Ticnet

IFK Strömsund Hockeywww.stromsundhockey.se • info@stromsundhockey.se

Bo Ottossons Åkeri • Kemy • Reaxcer • Strömsunds Begravningsbyrå • Repay • Vericate

Samarbetspartners

VS

LunchföreläsningHans ”Säcken” Särkijärvi, Tränare i Skellefteå AIK föreläser i ämnet

tillsammans med assisterande tränaren Mats Lindgren. Föreläsning-en vänder sig till alla intresserade, men framfö-rallt er som på något sätt arbetar med ledarskap. Lunch kan köpas på Hotell Nordica, föreläsning-

en är gratis. Begränsat antal platser, så kom i tid!

Välkommen till Hotell Nordica / Folkets Hus i Strömsund torsdag den 10/9 kl, 12.15!

Samarbetspartners:

172x244_Vasterut_skelleftea-modo_2009.indd 1 2009-08-10 14:16:48

västerut nummer 3/2009 annonser sid 29

Tack till ALLA som gjort 2009 års

URKULT till en fantastisk festival.

Vi ses igen 2010Styrelsen

Välkommen!

www.lastbilstraffen.dinstudio.se

INFO:Lars-Olof Magnusson: 070–651 38 12,

Anders Sundin: 070-250 36 94Håkan Stenklyft: 070-307 88 29

Pär Björklund: 070-663 66 80

Från kl. 11 och framåt Branschutställning, ponnyridning, femkampÖltält • Restaurang Utsikten har öppet för matDans på kvällen

Lastbilsträff 26/9 vid Hembygdsgården RAMSELE

SERVERINGPUB

KULLBERGS LOGE

fredag4 septemberkl. 21.00-01.00

www.kullberget.se 0621-300 00 • 070-652 96 27

Välkommen!

Junsele

LOPPIS I NÄSÅKERLÖRD-SÖN 11-15

under juli & urkultsveckan alla dagar 11-15Välkommen 0622-103 11 • 070-18 19 360

www.vasterut.se

sid 30 text: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 sid 30 text: lena dalgren foto: daniel sörlin västerut nummer 3/2009

Observatoriedomen i Gäddede

I många år har teknikläraren på Gäddede skola, Olle Pålsson, tagit med sina elever för en övernattning på Brännklumpen. Där har man sedan använt tiden till att studera stjärnhimlen. Någon gång under en av dessa utflykter föddes idén om att bygga ett observatorium på platsen. Och snart blir den verklighet.

Obeservatoriedomen som kommer att invigas i oktober, kommer att bli unik i sitt slag. Dels för att den ligge på norra halvklotet och alltså ger en bild av den norra stjärnhimlen, men också för mörkret. Inga stora städer i närheten kan förstöra bilden med ljusstick och dessutom är luften ren och klar.

Olle gick och bar på idén i några år innan Lars Olsson bestämde sig för att se om det inte skulle gå att ordna med finasiering av bygget. 2,7 miljoner behövdes det för att förverkliga drömmen och då ingick en fyra och en halv meter bred kupol från Aus-tralien, ett 16 tums teleskop från USA och gjutningen av funda-mentet. Då har man inte räknat in allt det ideella arbete som är nerlagt. Finansieringen kommer genom Sparbanksstiftelsen, EU och bygdemedel.

En förutsättning för att man har kunnat bygga upp berget är att kupolen inte behöver värmas upp, utan ha samma temperatur som omgivande luft. Teleskopet kommer att bli fjärrstyrt över internet, och redan har universitetet i Umeå och ett i Australien anmält intresse för att få köpa tid. Det kommer att vara överkom-ligt även för privatpersoner att köpa tid till teleskopet, även om skolor och universitet har förtur. Priset blir inte högt då den ekonomiska förening som äger projektet inte skall vara vinstd-rivande.

Redan nu planerar man för en utveckling av projek-tet, som innebär att man filmar stjärnhimlen på vintern och visar det i ett planetarium. Den tekniken har utveck-lats och är idag bara hälften så dyr som för något år sen. - Så det är ingen omöjlighet att vi har ett planetarium i Gäddede om bara något år, avslutar Lars.

Teleskopet, ett MEADE, kommer att vara landets tredje största när det tas i drift. Bara Saltsjöbadens observatorium och Alba Nova i Stockholm har större.

lars

ols

son

• 0

67

2-4

1 2

1 0

0

västerut nummer 4/2008 annonser sid 31 västerut nummer 3/2009 foto: daniel sörlin sid 31

Hällingsåfallet

Vattenfallet är 42 meter högt och rinner genom

den 800 meter långa kan-jon som är norra Euro-

pas längsta. En av teori-erna bakom kanjonens

tillkomst är att en spricka i bergrunden rensades upp under den senaste

istidens avsmältning för cirka 9000 år.

ww

w.f

orm

jord

.co

m •

06

22

-30

0 5

0,

07

06

-33

66

76

•

E-p

ost

: p

er@

form

jord

.se

sid 32 text: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 sid 32 reportage: christer borg västerut nummer 3/2009

Per Sahlström har gjort många resor till Indien under årens

lopp och i hans affär i Näsåker syns detta tydligt. Här häng-

er tyger och färdiga kläder tillsammans med andra hant-

verk av olika slag och det är en färgsprakande upplevelse

att kliva in på Essys, som butiken heter. Den senaste resan

varade i tre månader mellan december i fjol till mars i år.

Per berättar om hur han hela tiden träffade precis rätt per-

soner, möten som ledde honom på nya outforskade spår

inom hantverk i delstaten Gujarat i västra Indien, gränsan-

de mot Pakistan. Det var första gången Per var i Gujarat,

men han har länge velat åka dit för att se hur Khaditygerna

tillverkas, ett tyg med en mycket speciell kvalitet. Khadity-

get som är gjort av bomull är svalt på sommaren men varmt

på vintern. Det tillverkas av handspunnen tråd och vävs för

hand. Men det är inte bara tyget i sig som är speciellt, utan

också historien bakom uppkomsten av det. Det var Mahat-

ma Ghandi, ickevåldsprofeten och huvudgestalt i historien

om Indiens självständighet, som startade upp rörelsen runt

Khaditygerna år 1920. Som ett led i ickevåldsstrategin fyllde

också ickesamarbete en roll. Så istället för att köpa de tyger

som importerades från England (gjorda av indisk bomull!)

uppmanade han alla indier att bära hemspunna och hem-

vävda tyger, och det var just Khaditygerna.

Per åkte till Ahmedabad, en stad med fem miljoner invånare

och ett modernt och pedagogiskt museum om Ghandi. Väl

inne på museet sökte han upp chefen som undrade varför

Per var intresserad av Khadi och tillverkningsprocesserna

runt det. På femton minuter berättade Per sitt livs historia,

om hur han tillsammans med sin fru Eva, hade flyttat till

Näsåker, arbetat med lantbruk och de frågor om överlevnad

och samarbete som gäller för all landsbygd, oavsett om det

är i Sverige eller Indien. Museichefen blev imponerad av Pers

högaktning av Ghandi och Khadiprojektet, han skrev ett re-

kommendationsbrev och skickade Per vidare tio mil rakt in

i delstaten Gujarat för att själv på plats få se hela tillverk-

ningen av Khaditygerna. Där fick Per mycket bra kontakt

med en ung designer och bodde i en hel vecka på en Khadi-

anläggning. Han fick se hur man spinner tråden, och hur

man väver tygerna. Allt görs för hand helt utan elektricitet,

eftersom arbetet ska kunna utföras i byar på landsbygden.

I samarbete med

Indiska entreprenörer

västerut nummer 4/2008 reportage sid 33 sid 32 reportage: christer borg västerut nummer 3/2009 västerut nummer 3/2009 foto: per sahlström sid 33

Många gånger är det kvinnorna i familjen som står för trygg-

heten genom att de har ett fast arbete med sina Khadityger,

en trygghet som är en av de viktigaste delarna av projektet.

Khadi-anläggning hade egna skräddare, och Per lät sy upp

en mindre koll

Resan gick sen vidare till Kutch, ett område vid en saltöken,

alldeles intill gränsen mot Pakistan. Hit skickas många ty-

ger för ”blockprinting”, tygtryck med träblock, och hand-

målad batik. Väl på plats i Kutch träffade Per Mr Pankaj,

en man i femtioårsåldern som hoppat av ett välbetalt bank-

jobb för att syssla med ett projekt vid namn Khamir, där

man försöker utveckla design och skapa nya produkter men

med gamla traditionella mönster, broderier och tygtryck.

Här tillverkas väskor, kuddfodral, överkast och bordsdukar.

Tolvhundra hantverkare är knutna till detta projekt och

just när Per besökte området höll man på att göra i ordning

en läderverkstad och var i en situation där man behövde

hjälp. Eftersom Per är läderhantverkare kunde han hjälpa

dem, bland annat med att gå igenom datalistor för beställ-

ningar av utrustningar och material. Förvånade över att Per

råkat dyka upp så lägligt åkte de sedan runt i fjorton dagar

med jeep, och besökte ett tjugotal verkstäder som ingår i

projektet, i byar så små att de inte finns på kartan. I en at-

mosfär av generös gästvänlighet fick han uppleva och se in i

verksamheten på ett sätt som ingen västerlänning gjort före

honom, garanterade Mr Pankaj.

Tack vare de otroliga kontakter som knutits under denna

resa handlar nu Per direkt av bland annat Khamirprojektet.

Det känns bra eftersom en garanterad del på 30% av peng-

arna kommer de enskilda hantverkarna till godo, 30% går

till bygemenskapen och 40% går till att driva hela projek-

tet. Per menar att det finns mycket för oss i Sverige att lära

oss av dessa projekt, som inte bygger så mycket på statlig

inblandning utan mest på privata initiativ och samarbete

mellan entreprenörer.

Essys

För er som tycker det är intressant med andra kul-turer, kvalitetshantverk och vill höra mer om Indienre-sor och om dessa projekt, besök Essys i Näsåker! Där kan ni själva se och känna på kvalitén i de tyger som vävs av fria företagare i In-dien. Att kliva in hos Per på Essys är helt enkelt som att ta en genväg till Indien…

sid 34 text & foto: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 sid 34 annonser västerut nummer 3/2009

Frostvikens mjuka fjällvärld hälsar dig välkommen.

Här finns lugnet - fisket - äventyren..

www.frostviken.seGäddede Turistbyrå tel: 0672-105 00gaddede.turistbyra@stromsund.se

Ring Staffan Carlsson på 076 - 763 02 81 för ettkostnadsfritt hembesök

NYTT KÖK PÅ BARAEN DAG!

EN ARBETSDAG TIDIGARE:www.harjedalskok.se

Monterat och klart från 32 000:-

Skoter Yamaha Venture 500 - 2004 Touring 44 500 :- Kampanjpris: 39 900 :-Lynx Rave 600 E-Tec - 2009 Sport 121 900 kr Kampanjpris:109 900 :-Lynx Adventure 800 - 2005 Sport 59 000:- Kampanjpris: 54 500:-

HusvagnPolar 590 TR/DB 2,5 - 2006 Dubbelbädd 289 000:- Kampanjpris: 259 000:-Polar 730 CTX 2,5 - 2002 Dubbelbädd 249 000:- Kampanjpris: 234 500:-Solifer Finlandia 670 -1993 Dubbelbädd 114 500:- Kampanjpris: 99 000:-

Moped Scooter CPI ARAGON 2008 13 900:- Kampanjpris: 9 900:-CPI ARAGON CP 2008 15 900:- Kampanjpris: 9 900:-CPI FORMULA 2008 13 900:- Kampanjpris: 9 900:-

0942-103 00 • Mobil 070-600 57 52www.doroteahusvagnscenter.com

www.doroteahusvagnscenter.comVälkommen att titta in på

Öppet:mån: 9-19tis-fre: 9-17lör: 10-14

www.roansmobler.se

0621-20015

- Centralt mitt i skogen -

Omlindning och försäljning av elmotorerRep. av dränkbara pumparRep. av generatorer och startmotorerFörsäljning av bilelektriska tillbehör

När det gäller skogsbilsvägar….

• Buskröjning• Uttag av energived• Restaurering• Nybrytning

Erik 070-2139580Henrik 070-2219950

Tel/fax: 0622-301 45

västerut nummer 4/2008 annons sid 35 västerut nummer 3/2009 krönika: mia brundin sid 35

Hur många möten sker inte under ett helt liv? Vägar som

korsas. Personer som aldrig förr träffats. Historier som be-

rättas. Tankar som formas högt om ensamhet, längtan, be-

svikelse, oro, glädje, kärlek och rädsla. Berättelser ur ett liv...

En kall oktoberdag förra året träffade jag en äldre kvinna,

gissningsvis runt 70, på perrongen i Märsta. Hon, liksom

jag, skulle åka till Uppsala. Hon började att prata. Först om

väder och vind. I Stockholm, sa hon, fanns det ju inte någon

vinter som det gick att tala om. Det hade hon rätt i.

Kvinnan hade mycket omsorgsfullt målat sina läppar i en

mörkt röd nyans. Hennes kappa såg exklusiv och dyr ut och

var svart som natten. I den ena handen höll hon ett litet

paraply, som hon svängde med ibland när hon pratade.

Fingrarna var prydda av vackra, gnistande ringar som såg

mycket dyra ut. Hon var fräsch och mån om sitt yttre. Alla

glassiga magasin skulle beskriva henne som en medveten

kvinna.

”Min dotter arbetar närmare sextio timmar i veckan. Hen-

nes man har fint och välbetalt jobb och arbetar än mer.

Tycker att det är så hemskt!” Hon gled med tungan över or-

den, tveksamheten dröjde kvar. ”Tänk på dessa stackars små

barn. Förpassade till dagis och lekis. Jag och maken hjälper

till så mycket vi kan.” I ögonen lyste kärleken till barnbar-

nen. ”På min tid då var det inte så här. Unga mödrar stan-

nade hemma med sina barn!” Nu röt hon till. Jag mumlade

deltagande.

Vart är den där kvinnan nu? På väg till Uppsala? Eller väljer

hon ut en ny, dyr, gnistrande ring att pryda ett finger? Kan-

ske passar hon sina barnbarn medan hennes dotter sliter

och svettas på jobbet...

För någon månad sedan satt jag och väntade på regionaltå-

get i Märsta som skulle ta mig vidare till Uppsala. Ringde

pappa och surrade. I förbifarten sa jag något om ”Härnösand

och Kramfors”. Avslutade samtalet. På bred norrländska sä-

ger kvinnan, som jag registrerat i ögonvrån, med ett varmt

leende: ”Vad jag blir glad att höra om mina hemtrakter! Nu

har jag bott här länge men jag kommer från Kramfors, för-

står du!” Hon var klädd i jeans, randig tröja och jeansjacka

och log ofta. Hon tuggade tuggummi frenetiskt medan hon

pratade, snabbt och livligt.

k Mia Brundin • mia@miainfojour.sek r ö n i k a

Kvinnan berättade om sin artros, sitt planerade besök på Ar-

betsförmedlingen i Uppsala, om att vara 50+ och arbetslös

och om sin ungdomskärlek som kallades Lollo. Hon hann

prata mycket under den korta tid vi satt där i regnet och

väntade på tåget med avgångstid 12.31. ”Försäkringskassan

säger en sak, Arbetsförmedlingen en annan och min läkare

en tredje sak. Jag blir sjuk av alla motsägelsefulla männis-

kor!” Nickade instämmande och inflikade ett: ”Man ska

vara frisk för att vara sjuk”. Fick givetvis medhåll. Ögonen

lyste när hon började tala om Kramfors igen. Lyriskt beskrev

hon naturen med bergen och älven. ”Det är så vackert att

håret knottrar sig på armarna när man ser det” sa hon och

fnittrade.

Tåget kom och hon hade säkert fortsatt att prata om vi hade

tagit platserna bredvid varandra. Men det blev inte så av

olika anledningar. När vi skulle kliva av tåget i Uppsala så

klappade hon mig på axeln, skrattade och sa: ”Hälsa hem

till myggen!”

Det lovade jag henne.

Berättelser ur ett liv

www.vasterut.se