Verksamhetsberättelse för 2018

Humanistiska fakulteten

Fastställd 2019-03-12

Diarienummer FS 1.3.2-1493-15

2

INNEHÅLL

Beskrivning av fakulteteten .................................................................................... 3

Humanistiska fakultetsnämnden .................................................................................................................. 3 Dekanens beslutsmöte ................................................................................................................................... 3 Anställningskommittén ................................................................................................................................. 3 Budgetkommittén .......................................................................................................................................... 3 Kommittén för lika villkor ............................................................................................................................. 3 Forskningsstrategiska kommittén ................................................................................................................ 4 Utbildningsstrategiska kommittén ............................................................................................................... 4 Prefekter, föreståndare och rektorer ............................................................................................................. 4 Utnämningar och utmärkelser ...................................................................................................................... 4 Nyckeltalstabell…………………………………………………………………………….....................................................6

Analys av resultat och bedömning av måluppfyllelse ................................................ 7

Långsiktighet möjliggör högt risktagande .............................................................................................. 7 Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten ................................................................................. 7 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet ................................................................................. 7 Utbildnings för gränslös kunskap ........................................................................................................... 7 Forskning som spränger gränser............................................................................................................. 7 Det goda och effektiva universitetet ....................................................................................................... 8

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå .......................................................... 8

Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................................ 9

Forskarutbildningen .............................................................................................................................. 10

Personal och kompetensförsörjning ...................................................................... 10

Antal anställda och könsfördelning ...................................................................................................... 11 Riktade satsningar, resursfördelning och doktorander ........................................................................ 11 Lärare, forskare och teknisk/administrativ personal ........................................................................... 12

Arbetsmiljö ............................................................................................................ 12

Lika villkor ............................................................................................................ 13

Intern styrning och kontroll ................................................................................... 13

Särskilda prioriteringar………………………………………………………………………………….13

Jämställdhetsintegrering…………………………………………………………………………………………………………...13

Övrigt .................................................................................................................... 13

Internationaliseringsarbete ................................................................................................................... 13

Samverkan………………………………………………………………………………………………………………….14

3

HUMANISTISKA FAKULTETEN

Beskrivning av fakulteten

Fakultetsnämndens uppdrag liksom uppdrag till dekanens beslutsmöte, regleras i huvudsak av Umeå universitets

arbetsordning och Humanistiska fakultetens arbetsordning samt av Umeå universitets och Humanistiska fakultetens

delegationsordning. Protokoll från fakultetsnämndens möte och dekanens beslutsmöte kan läsas på angiven

hemsida.

Under året leddes fakulteten av Åsa Karlsson Sjögren (dekan) och Torkel Molin (prodekan). I fakultetsledningen har

även vice dekan Per Axelsson (fr.o.m. oktober 2018) samt kanslichef Jeanette Dareblom (t.o.m. november 2018)

ingått.

Vid Kansliet för humaniora har under 2018 en ny personaladministratör, Roxana Poraicu, och en ny

utbildningsledare, Ann-Catrine Eriksson, tillträtt. Under hösten började Peter Lexelius ett uppdrag som biträdande

kanslichef.

Humanistiska fakultetsnämnden leds av dekan och ledamöter är Coppélie Cocq. Jesper Enbom, Erland

Mårald, Anders Steinvall, Stina Wikberg och Iréne Gustafson (extern ledamot) samt doktorandrepresentanten

Cecilia Hortlund och studentrepresentanterna Emilia Barsk och Emelie Halltoft. Prodekan Torkel Molin är

adjungerad till nämnden. Fakultetsnämnden har haft sju möten. Årets samlade dagordning har 109 punkter.

Verksamhetsplanering och uppföljning har ägnats mest tid där budget, verksamhetsplan, verksamhetsberättelse,

bokslut, revidering av arbetsordning och delegationsordning samt uppföljning av studieplaner (allmänna och

individuella) och inrättande av två nya program har varit viktiga punkter. Fakultetsnämnden har utöver detta bland

annat beslutat om publiceringsbaserad resurs, utlysning av doktorandutrymmen, kriterier för befordran till

professorer, medel för utbildningssamarbete mellan institutioner samt användning av myndighetskapital.

Dekanens beslutsmöte äger rum varje måndag klockan 13:00. Under året har beslutsmötet sammanträtt 41

gånger och 616 beslut har fattats.

Anställningskommittén leds av Annelie Bränström-Öhman och ledamöter är Lars Samuelsson, Daniel

Lindmark, Maria Lindgren Leavenworth, Katarzyna Wolanik Boström samt Torkel Molin. Kommittén har haft elva

möten. Dekan Åsa Karlsson Sjögren är från och med mars månad adjungerad till anställningskommittén istället för

att som tidigare ingå som ordinarie ledamot.

Kommittén har till dekan föreslagit beslut gällande en anställning som professor, åtta anställningar som

universitetslektor, ett befordringsärende till universitetslektor, en docentutnämning samt behandlat femton

anställningsprofiler.

Under 2018 har ett flertal diskussioner förts i anställningskommittén och dessa har bland annat handlat om vilka

ärenden som ska passera anställningskommittén, synpunkter på ”Regel - Rekryteringsprocess lärare”,

principdiskussion angående oavlönade docenter, synpunkter på Humanistiska fakultetens anvisningar gällande

ansökningar, befordran och docentprövning”, anvisningar till sakkunniga samt översyn av handläggningsordning

vid professorsbefordran. Anställningskommittén har också diskuterat hur kommittén kan arbeta med

jämställdhetsintegrering i det löpande arbetet.

Budgetkommittén leds av Per Ambrosiani och ledamöter är Åsa Karlsson Sjögren, Torkel Molin, Anna Lindwall,

Ingela Westerlund, Johan Jarlbrink samt Thomas Girmalm. Kommittén har haft fem möten. Förutom budget,

prognoser och bokslut för institutioner och fakultet har kommittén bland annat behandlat verksamhetsanalyser,

handlingsplaner för förbrukning av anslag och myndighetskapital, samfinansiering, jämställdhetsintegrering och

intern styrning och kontroll. Kommittén tittar alltid extra mycket på institutioner och enheter med underskott.

Kommittén för lika villkor leds av AnnCristin Winroth och består i övrigt av företrädare för lika villkor från

institutioner och enheter. Kommittén har hållit sex möten under året. Kommittén har bidragit till att

4

härskartekniker diskuterats vid ett flertal institutioner. Kommittén har även analyserat medarbetarenkäten ur ett

likahandlingsperspektiv och haft utbildning i frågor om funktionsnormalitet. Frågan om jämställdhetsintegrering

har förts vidare och behandlats av alla fakultetens kommittéer liksom av fakultetsnämnden. Exempel på åtgärder

är att Humanistiska fakulteten har gjort en genomlysning av kriterierna för den publiceringsbaserade resursen

vilket resulterat i att forskningstid har viktats på nytt sätt i syfte att inte missgynna anställda som exempelvis varit

föräldralediga. Denna förändring kan visa sig vara till fördel för kvinnor. Utfallet efter första fördelningen i den nya

modellen för resultatbaserad resurs visade dock på fortsatt könsskevhet, som möjligen kan vara resultatet av att

färre kvinnor än män söker forskningsresursen. Frågan om jämn könsfördelning mellan kvinnor och män inom

professorsgruppen har diskuterats löpande.

Forskningsstrategiska kommittén leds av Per Axelsson och består av dekan och prodekan, biträdande

prefekter vid institutionerna och en ledamot vardera från Humlab och Konsthögskolan. Kommittén har hållit nio

möten. Dessutom har kommittén haft ett tvådagars internat i mars månad och arrangerat ett internat i Örnsköldsvik

i juni för fakultetens samtliga forskare och doktorander med syfte att utveckla strategier för forskningen vid

fakulteten. Diskussionerna har under året främst gällt möjligheterna för fakultetens lärare och forskare att

befordras till professor, forskningswebben, utformningen av fakultetens publiceringsbaserade resurs, stöd till

ansökningar om externa medel, fakultetens femtioårsjubileum, jämställdhetsintegrering och doktorandernas

arbetsmiljö. Kommittén har också utvärderat en mängd ansökningar där fakulteten behöver nominera sökande till

universitetet centralt, exempelvis i samband med utlysningar från Wallenbergstiftelserna och Pro Futura.

Utbildningsstrategiska kommittén leds av prodekan Torkel Molin och består av institutionernas

studierektorer, en studieadministratör och en pedagogiskt meriterad lärare. Utbildningsstrategiska kommittén har

hållit nio möten och ett internat. Under året har exempelvis frågor som rör det nya kvalitetssäkringssystemet,

studenternas arbetsmiljö, jämställdhetsintegrering, internationalisering och extern samverkan diskuterats, samt en

ny programutbildning på avancerad nivå presenterats: Magisterprogram i medie- och kommunikationsvetenskap.

Studeranderepresentanter finns i alla beredande och beslutande organ.

Prefekter, föreståndare och museichef

Anna Widén – Institutionen för estetiska ämnen

Daniel Andersson – Institutionen för språkstudier

Jonas Nilsson – Institutionen för idé- och samhällsstudier

Karin Ljuslinder – Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Katarina Pierre – Bildmuseet

Katrin Holmqvist-Sten – Konsthögskolan

Patrik Lantto – Vaartoe - Centrum för samisk forskning

Stefan Gelfgren – Humlab

Utnämningar och utmärkelser

Till hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten har usetts Jan Sandström, tonsättare och professor vid

Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska universitet, Jacqueline Van Gent, associate professor i historia vid

University of Western Australia samt Nancy Hornberger, professor vid Graduate School of Education, University of

Pennsylvania.

5

Under året har följande lärare utsetts till excellenta lärare: Erik Lindenius och Lars Samuelsson. Till

meriterade lärare har utsetts: Gerd Aurell, Eric Carlsson, Kalle Grill, Johan Hansson, Tord Larsson, Niclas

Lindström, Elisabeth Raddock, Jacob Stridsman och Berit Åström.

Merja Ellefson, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap har erhållit Humanistiska fakultetens pedagogiska

pris. Hon erhöll priset för en mycket professionell lärarroll och för modet att ständigt prova nya undervisnings-

och examinationsformer, även på kurser med många studenter.

En ny docent har antagits 2018, Glenn Sandström. En halvdag med docentföreläsningar arrangerades.

Ett urval av priser och utmärkelser som tillfallit medarbetare vid Humanistiska fakulteten 2018:

Etnologen Matilda Marshalls avhandling "Hållbarhet till middag: en etnologisk studie om hur miljövänligt ätande

praktiseras i vardagslivet" har prisats med The Baltic University Programme Award.

Kristina Sehlin MacNeil, postdoktor vid Vaartoe – Centrum för samisk forskning, har tilldelats Uppsala

universitets Umeåfonds stipendium.

Marie Rosenius har tilldelats det Flodellska forskningspriset för sin doktorsavhandling i teologi om svenskkyrklig

ecklesiologi där hon studerat millennieskiftets relationsförändringar i Svenska kyrkan.

Christer Nordlund, professor i idéhistoria, har av Kungl. Vetenskapsakademien valts in under klassen för

humaniora och framstående förtjänst om vetenskap.

Erland Mårald, professor i idéhistoria, har valts in i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.

Peter Sköld, professor i historia och föreståndare för Arktiskt centrum (Arcum), har valts till ny ordförande för

University of the Arctic (UArctic) Board of Governors för den kommande treårsperioden.

6

7

Analys av resultat och bedömning av måluppfyllelse

Långsiktighet möjliggör högt risktagande

För att kunna fortsätta verka i enlighet med den riktning som fakulteten önskar är det avgörande att fakulteten både

attraherar nya kompetenser och behåller redan befintliga. Fakultetens olika forskningsområden har olika

förutsättningar och utmaningar när det gäller att kunna behålla och erhålla nya forskningskompetenser. Frågan

diskuteras systematiskt och regelbundet, både på prefektträffar, i dialoger, i fakultetens kommittéer och i andra

sammanhang. Syftet är att alla anställningar ska vara baserade på långsiktighet, med en trygg bas i forskning.

Fakulteten finansierar 15 ämnesansvariga professorers forskningstid (50 procent) och 16 ej ämnesansvariga

professorers forskningstid (20 procent), har gett medel till 15 docenters arbete med forskningsansökningar (20

procent), och har under 2018 fördelat medel ur fakultetens publiceringsbaserade pott till 13 forskare (30 till 50

procent forskningstid). Vidare har fakulteten anställt 25 doktorander och sju postdoktorer. Fakulteten har under

året sett över sina processer för att om möjligt underlätta och stimulera arbetet med att trygga långsiktighet.

Fakulteten har under ett par år utvecklat sina rekryteringsprocesser, ökat den externa annonseringen samt

förtydligat arbetet med att utforma mer enhetliga och tydliga anställningsprofiler.

Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten

Fakulteten har inga delmål under detta huvudmål.

Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet

Fakulteten har inga delmål under detta huvudmål.

Utbildning för gränslös kunskap

I arbetet med målet att genom ökad kvalitet säkerställa högre genomströmning och brett deltagande valde

fakulteten att arbeta vidare med föregående års delmål. Särskilda satsningar på IKT-stöd var en av strategierna för

breddad rekrytering och brett deltagande, eftersom ungefär hälften av fakultetens registrerade studenter på

grundnivå läser nätkurser. Den typen av distansutbildningar lockar bredare studentgrupper, men riskerar lägre

genomströmning än campuskurser, varför fortsatta satsningar med stöd och kompetensutveckling inom IKT är

relevanta. Ett arbete med jämställdhetsintegrering har inletts för att se över könsfördelningen på fakultetens

utbildningar. När det gäller avancerad nivå följer fakulteten utvecklingen på de magister- och masterprogram som

startat och på de så kallade profilkurserna med forskningsanknytning som bidrar till kvalitet och vetenskaplig

fördjupning. Andelen disputerade lärare är oförändrad (77 procent). Antalet pedagogiskt utnämnda lärare har ökat

markant tack vare satsningar från fakultet och institutioner, så målet om att de ska öka är uppfyllt.

När det gäller målen som rör internationalisering har fakulteten fortsatt arbetet med att se över det egna utbudet i

syfte att ta fram internationella kurser och synliggöra de internationella inslagen i befintligt utbud. Analyser av

utbildningsplanernas skrivningar om internationalisering har gjorts övergripande från centralt håll och mer

fördjupande av fakultetens internationella koordinator. Resultaten av rapporterna visar att fakultetens

utbildningsplaner inte i tillräckligt hög utsträckning skriver fram det arbetet som utförs inom respektive utbildning.

Motsvarande undersökningar har även gjorts kring hållbar utveckling och där var resultatet mer rättvisande, men

beskriver ändå inte allt som har genomförts. Fakultetens dokumentation har brister vad gäller dokumentation av

hur programutbildningarna arbetar med hållbarhet och internationalisering.

Forsknings om spränger gränser

Många mål inom rubriken är uppnådda och de flesta andra ser ut att kunna nås före 2020. Särskilt när det gäller

delmålen kopplade till forskarutbildning har fakulteten goda resultat sedan tidigare. Dessutom vändes den negativa

utvecklingen med krympande forskarutbildning då fler doktorander antogs 2018 än 2016. Fakulteten arbetar dock

vidare med att ytterligare förbättra rekrytering och antagning, samt internationalisering.

Utbildningen på forskarnivå är fortsatt attraktiv och vid den utlysning av 25 doktorandanställningar som gjordes

under 2018 fanns närmare tio behöriga sökanden till varje anställning. I vissa ämnen, där det finns ett stort behov

8

av disputerad personal vid alla lärosäten i Sverige, finns dock fortsatt få sökanden. Tre fjärdedelar av de sökande

till fakultetens doktorandanställningar har sin grundutbildning vid andra lärosäten och av de 25 personer som

anställdes i september 2018 hade åtminstone hälften en examen från annat lärosäte.

Rekryteringsprocesserna har varit i fortsatt fokus under året, dels för att rekryteringar tenderar att ta längre tid och

dels för att det finns ett behov av att anställa fler lärare på flera av fakultetens institutioner och enheter. För

fakulteten är det viktigt att säkerställa att rätt kompetens rekryteras och att det finns personal på plats när de

behövs.

Fakultetens forskare är med i fler internationella samarbeten än tidigare och fakulteten utlyste för fjärde gången

såddmedel för forskare och forskargrupper inom ramen för satsningen på globala utmaningar med fokus på just

internationella ansökningar i internationella forskargrupper, särskilt inom ramen för H2020, men också i en

bredare utlysning.

Fakulteten har under året arbetat aktivt för att öka den externa finansieringen. Bland annat genom satsningar på

forskningstid i anställningen för fakultetens docenter, tid som ska användas för att skriva forskningsansökningar.

Fakulteten har också under 2018 varit mer framgångsrik när det gäller beviljande av externa medel och

sammantaget beviljades forskare vid fakulteten över 65 miljoner kronor från de stora forskningsfinansiärerna i

egenskap av huvudsökande, mer än en fördubbling jämfört med 2017. Ökningen beror inte bara på att projekten

var större, de var också fler.

Det goda och effektiva universitetet

Fakulteten ligger vid 2018 års utgång kvar på samma procentuella andel kvinnor bland sina professorer som tidigare

år. Målsättningen var att nå målet på 35 procent kvinnor vid 2018 års utgång. Anledningen till att målet inte nåtts

är att inga professurer utlyst och endast en befordran har skett.

Under 2018 har fakultetsnämnden inklusive alla dess kommittéer fört en livlig diskussion om implementering av

jämställdhetsintegrering. Alla institutioner och enheter har parallellt fört dessa diskussioner. För att uppnå en jämn

könsfördelning inom professorskåren inom överskådlig tid krävs nu liksom tidigare möjligheten att befordra

professorer.

Arbetsmiljöfrågorna har aktivt diskuterats i samband med återkoppling av medarbetarenkäten inom fakultetens

båda nivåer. Hög arbetsbelastning med medföljande hög stress och sjukskrivningar utgör en av de största farorna

för medarbetarna.

Ett effektivt universitet inför nya system och rutiner i syfte att förtydliga och förenkla arbetsuppgifter. Fakulteten

har tyvärr inte sett någon rationaliseringspotential i nya system och rutiner. När den administrativa bördan ökar

för fakulteten, minskar resurserna för studenterna, och arbetsmiljön för de som ska utföra uppgifterna försämras.

Detta synes vara ett strukturellt problem som kräver en genomlysning på universitetsövergripande nivå.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Humanistiska fakultetens utbildningsram var i princip oförändrad under 2018, vilket skapat ett stabilt

utbildningsutbud för institutionerna. Fakulteten har år 2018 gett 13 kandidatprogram och sex masterprogram, 363

grundutbildningskurser och 57 kurser på avancerad nivå. Kvalitetsarbetet inom utbildningsområdet har förutom

de årliga aktiviteterna inkluderat studiebarometer och kollegial granskning av merparten av fakultetens

kandidatprogram. Kursvärderingar och kursutvärderingar genomförs på alla fakultetens kurser och publiceras

vanligen via kursens lärplattform och på institutionernas hemsidor.

Ett nytt magisterprogram i medie- och kommunikationsvetenskap har inrättats, liksom två nya huvudområden:

lingvistik på grundnivå och avancerad nivå och kreativt skrivande på grundnivå.

9

Eftersom en stor andel av fakultetens utbud ges via internet, ca 50 procent av studenterna i humaniora läser

nätkurser, och campuskurserna använder någon lärplattform så har fakulteten fortsatt att satsa på

kompetensutveckling i digitalt lärande. Fakultetens IKT-coach har under hösten gett en ny omgång av kursen

Digitala lärandemiljöer som följts av tio lärare vid fakulteten och Humlab har fortsatt med frukostseminarier för

kunskapsutbyte och presentationer av digitala verktyg och pedagogiska nyheter.

Under 2018 har elva lärare fått pedagogiska utnämningar, nio till meriterad och två till excellent lärare. Detta är ett

resultat av föregående års arbete kring pedagogisk meritering på fakultets- och institutionsnivå. Nu har alla

institutioner vid fakulteten minst en meriterad lärare.

Fakulteten har gjort satsningar på extern samverkan genom att utlysa bara medel för externa gästföreläsare och

branschanknutna aktiviteter. Medel har också utlysts till samverkan inom utbildning inom fakulteten i syfte av att

dels stärka samarbeten mellan institutioner och enheter dels skapa innovativa och attraktiva kurser som i en del fall

också får en tydligare branschanknytning. Det gäller exempelvis de utbildningar som skapar projekt tillsammans

med Bildmuseet och Humlab.

Forskning och utbildning på forskarnivå

Humanistiska fakulteten arbetar ständigt med att utveckla forskningen och 2018 har inte varit något undantag. I

många delar ligger fakultetens forskning väl framme, inte minst när det gäller digitaliseringen av humaniora. Här

är Humlab en central och viktig resurs vid fakulteten. Nationella och internationella samarbeten vittnar om att

Humlab är en stark aktör inom digitalisering. Miljöarkeologiska laboratoriet är en viktig nod för den internationella

miljöarkeologiska forskningen och med stöd av Humlab bedrivs forskning inom området digital humaniora.

En stor del av den forskning som bedrivs vid Humanistiska fakulteten har ett stort allmänintresse och därmed blir

fakultetens forskare också en röst i de offentliga samtalen. Närvaron i populärvetenskapliga sammanhang är fortsatt

hög vilket ligger i linje med den direkta kopplingen till samhällsfrågor, fakultetens strategiska satsningar på

samhälleliga utmaningar och inte minst forskningens bidrag till att förstå samhällelig utveckling. Fakulteten

bedriver framgångsrik forskning inom en rad områden och fortsätter att tillämpa en stor öppenhet för

tvärvetenskapliga satsningar inom forskning. Miljöer som exempelvis Umeå Group for Premodern Studies,

Vetenskap, teknik- och miljöhistoria samt Literacyforskning med utbildningsvetenskaplig inriktning fortsätter att

utvecklas. Detta gäller även forskningsgrupperingarna inom Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, Grön

humaniora och Medicinsk humaniora.

Externa bidrag finansierar en betydande del av fakultetens forskning. Under 2018 har en rad ansökningar gett

utdelning. Från Vetenskapsrådet (VR) har forskare vid Humanistiska fakulteten under året beviljats omkring 55

miljoner kronor i egenskap av huvudsökande: Pelle Snickars (22,7 mkr), Patrik Lantto (13,1 mkr), Maria Levlin (5,9

mkr), Eva Lindgren (4,5 mkr), Anna Sofia Lundgren (4,3 mkr), Henrik Åström Elmersjö (3,6 mkr) och Sofia

Jeppson (1,4 mkr). Från Riksbankens Jubileumsfond har Alf Arvidsson tilldelats 5 mkr. Från Stiftelsen Marcus och

Amalia Wallenbergs minnesfond har Elise Dermineur tilldelats 4,5 mkr. Från Formas har Coppélie Cocq beviljats

3 mkr. Kalle Grill har varit medsökande på ett projekt om artificiell intelligens, som fått 9,5 mkr från Marianne och

Marcus Wallenberg stiftelse. Bredden på beviljade projekt 2018 är stor och speglar den diversifierade

forskningsverksamhet som bedrivs vid fakulteten.

Fakulteten har under året avsatt medel för att docenterna vid fakulteten ska få 20 procent forskningstid som ska

användas till att skriva ansökningar till externa forskningsfinansiärer. Vid institutionerna och på enheterna Vaartoe

– Centrum för samisk forskning och Humlab genomförs också olika arrangemang och seminarier där

forskningsansökningar diskuteras kollegialt i syfte att förbättra möjligheterna att nå goda resultat i olika

utlysningar. Institutionerna har också i olika form utlyst medel för projekt som har som mål att leda till att fler

ansökningar skickas till externa finansiärer. I samarbete med Grants Office har en fakultetsgemensam kick-off för

VR-ansökningar anordnats.

10

Forskarutbildning

Humanistiska fakultetens målsättning är att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för

forskarutbildningen. Bland annat har fakulteten periodiserat antagningen av doktorander till vartannat år för att

skapa större uppmärksamhet kring utlysningarna och för att kunna samordna vissa utbildningsinsatser. Alla

doktorander som antas till forskarutbildningen vid Humanistiska fakulteten ska tillhöra en forskarskola. 2018

antogs 25 personer till forskarutbildningen. Fakultetens egen forskarskola, som leds av Virginia Langum och

Kristina Sehlin MacNeil i samarbete med studierektorer för forskarutbildning, utgör en stabiliserande struktur som

tydliggör och ger god stadga åt fakultetens forskarutbildning.

Tillsammans med företagshälsovården (Feelgood) har fakulteten under året genomfört ett projekt som syftar till att

ta fram ett underlag för att förbättra doktorandernas arbets- och prestationsmiljö. Detta arbete resulterade i en

rapport med 20-tal förslag till åtgärder som kommer att diskuteras under 2019. Ett forskarutbildningsnätverk där

fakultetens forskningssamordnare samt studierektorerna för forskarutbildning vid institutionerna ingår har också

skapats under 2018, för att skapa förutsättningar för insatser inom forskarutbildningen även utanför ramen för

forskarskolorna. Inom nätverket anordnas handledarträffar och olika administrativa spörsmål angående

forskarutbildningen diskuteras.

Personal och kompetensförsörjning

Verksamheterna inom ramen för Humanistiska fakulteten är diversifierade, detta blir tydligt även när personal- och

kompetensförsörjningsfrågor diskuteras. Utmaningarna som detta medför har delvis problematiserats i tidigare

verksamhetsberättelser. År 2018 har inte bjudit på undantag, det är utmanande för fakulteten att finna en

gemensam, sammanhållen strategi och hållning för att attrahera, behålla och utveckla personal då verksamheternas

rekryterings- och kompetensbehov och därtill hörande utmaningar skiljer sig stort åt. Dessa utmaningar är i delar

även kopplade till ekonomi. Flera av fakultetens verksamheter har genererat stora myndighetskapital. Värt att lyfta

fram i det sammanhanget är svårrekryterade områden där det kan ta lång tid att tillsätta anställningar även om

ekonomiska förutsättningar finns. Det gäller Institutionen för språkstudier och Institutionen för Estetiska ämnen.

Det är också värt att påminna om att flertalet verksamheter vid fakulteten har svåra år och processer bakom sig.

Flera institutioner och arbetsenheter har omställningsprocesser färskt i minnet. Dessa vidtagna åtgärder har lett till

en ekonomi i balans men samtidigt fått arbetsmiljökonsekvenser där anställda blivit kraftigt negativt påverkade. En

rädsla för att behöva utsätta sig för detta igen är naturlig och i delar har detta också lett till en lägre grad av

risktagande vid rekryteringar där man i större utsträckning än tidigare valt att utlysa tidsbegränsade anställningar.

I nedanstående avsnitt väljer fakulteten att lyfta de största utmaningarna på området från år 2018, flera av dem

känns igen från 2016 och 2017.

Institutionen för språkstudier har många huvudområden på grundnivå och avancerad nivå, varav flera utpräglade

småämnen, något som visar på institutionens bredd. Institutionen har även ansvar för högre utbildning i de

nationella minoritetsspråken samiska och meänkieli; sedan 2014 har man även uppdraget att ge

ämneslärarutbildning i samiska och sedan 2016 motsvarande utbildning i meänkieli. Det är en svår uppgift att

tillgodose att personal och rätt kompetens finns tillhanda för en så bred och i flera fall mycket specialiserad

verksamhet. Institutionen möter därutöver en rad förfrågningar om uppdrag och samarbeten, både internt och

externt och utbildningsbehovet inom flera av institutionens områden är stort och efterfrågat. För flera

ansvarsområden, inte minst de med didaktisk inriktning, är tillgången på kompetens nationellt, och i vissa fall även

internationellt, otillräcklig. Det krävs således både attraktiva anställningsförhållanden och innovativt tänkande

kring samarbete och kompetensutveckling. Institutionen för språkstudier har anställd två adjungerad adjunkter; en

i engelska med didaktisk inriktning och en i speciallärarens verksamhetsområde.

Institutionen för estetiska ämnen befinner sig fortsatt i en generationsväxling. Samtidigt går institutionen igenom

stora strukturella förändringar. Det ställer stora krav både på befintlig personal och på möjligheten att rekrytera

nya medarbetare. Att finna lektorer inom de estetiska ämnena är i princip omöjligt nationellt då traditionen att

kombinera dessa praktiker med akademisk forskning är ung. Här är det avgörande att fortsatt kunna attrahera

adjunkter men även detta blir allt svårare. Flertalet av de potentiella medarbetare som finns är idag verksamma

inom skolan där löneläget för lärare inom bristområden inte går att konkurrera med för institutionen, detta problem

11

delas för övrigt av institutionen för språkstudier. Kan institutionen inte erbjuda villkor som ses som attraktiva blir

kompetensförsörjningen på sikt ytterst besvärlig. Bristen på meriterade forskare är fortsatt en utmaning som

försvårar institutionens försörjning av handledare samtidigt som doktoranderna är centrala för institutionens

återväxt samt för möjligheten att framgångsrikt arbeta med forskningsansökningar.

Konsthögskolan har fortsatt behov av att attrahera och på lämpligt vis kontraktera internationella

praktiker/konstnärer till lärarkåren. Praktikerna har ofta sin bas på annan ort och flygs in till Umeå för att göra

specifika insatser i undervisningen. Lösningen är kostsam och det är dessutom svårt att bygga upp en undervisande

bas lokaliserad i Umeå. Det gör att den fasta lärarkåren är liten och miljön stärks inte heller långsiktigt av denna

rotation av lärare. Utmanande är således att tillgodose behovet av de kompetenser som behövs för att bedriva

undervisningen och samtidigt bygga upp en stark bas i Umeå. Andra kategorier av kompetenser är aktuella för

Konsthögskolan och detta ställer stora krav både på utlysningar och på anställningsformer. Att ha lärare

kontrakterade på detta vis går inte helt i takt med kravet på att utlysa alla anställningar.

Bildmuseet har inga svårigheter att hitta kompetent personal lokalt och nationellt. Men eftersom samtlig personal

vid enheten är teknisk/administrativ personal, har de inget inflytande via fakultetsnämnden eller genom att vara

knutna till fakultetens beredande organ för forskning, undervisning och anställningsfrågor. Detta ställer Bildmuseet

vid sidan av stora delar av fakultetens arbete. Fakulteten ser detta som olyckligt då det försvårar möjligheterna att

knyta fakultetens alla verksamheter närmare varandra och fånga upp allas frågor och perspektiv.

I tillägg till det ovan diskuterade finns det faktorer som fakulteten fortsatt upplever som utmanande för att trygga

en god personal- och kompetensförsörjning. De nya tillämpningarna av regler för utlysning av anställningar som

trädde i kraft under 2016 har bidragit till att det är svårare att få rätt kompetens på plats, särskilt vid sjukdom och

annan frånvaro, med kort varsel. I kombination med detta ska många anställningar sakkunnigprövas vilket också

förlänger processerna. Det finns inom vissa ämnen (exempelvis på Institutionen för språkstudier och Institutionen

för estetiska ämnen) ett behov av att även fortsättningsvis anställa adjunkter trots att en mer restriktiv hållning

tillämpas vid Umeå universitet. En lösning kan vara att adjungera adjunkter för att därmed säkerställa att lärare

med professionsnära kompetens har aktuell erfarenhet att bidra med i undervisningen. Antalet adjungerade

adjunkter har ökat under året vid Institutionen för språkstudier och Institutionen för Estetiska ämnen.

Antal anställda och könsfördelning

Vid Humanistiska fakulteten finns 372 anställda 2018 att jämföra med 356 anställda 2017. Antalet årsarbetskrafter

för 2018 är 331 jämfört med 297 för 2017. Under 2018 avgick fem anställda med pension jämfört med tolv år 2017.

Av de som avgick med pension 2018 var tre professorer, varav två kvinnor, och en lektor - vilket är

befattningskategorier som det tar lång tid att rekrytera. En pensionsavgång återfanns inom teknisk/administrativ

personal. Av fakultetens 331 årsarbetskrafter utgörs 21 procent av doktorander, 56 procent av lärare och forskare

varav 9 procent professorer samt 19 procent av teknisk/administrativ personal, resterande 4 procent utgörs av

arvodister. Antalet disputerade lärare uppgår till 77 procent vilket är en marginell minskning jämfört med 2017. Att

siffran inte är högre beror på att det vid fakulteten finns en rad ämnen där disputerad personal är svår att rekrytera.

Detta gäller för praktiknära ämnen men även för teoretiska ämnen där den totala populationen disputerade lärare

i landet är mycket liten.

Av fakultetens professorer 2018 är 33 procent kvinnor att jämföra med 28 procent 2017. Fakulteten hade valt att i

sin kompetensförsörjningsplan och verksamhetsplan för 2018 formulera ett mål om att minst 35 procent av

fakultetens professor ska vara kvinnor vid utgången av 2018. Rektor har befordrat en kvinnlig lektor vid fakulteten till

professor under 2018. Fakulteten har också många välkvalificerade kvinnliga docenter vilket kan utgöra en god

möjlighet till att ytterligare kvinnliga lektorer kan komma att befordras till professorer. Förhoppningen är också att

genom ett systematiskt och medvetet arbete i samband med pensionsavgångar bland professorer och därtill

kommande nyrekryteringar ytterligare öka andelen kvinnor som professorer. Fakulteten har för närvarande två

professurer utlysta. De befattningskategorier som idag har snedast könsfördelning är teknisk personal där hela 79

procent utgörs av män och administrativ personal där 80 procent är kvinnor. Bland forskande och undervisande

personal utgörs 53 procent av kvinnor och 47 procent av män. Även om Umeå universitets uttalade mål är att nå en

12

jämnare könsfördelning bland professorer strävar Humanistiska fakulteten efter en jämnare könsfördelning inom

samtliga befattningskategorier.

Lärare, forskare och teknisk/administrativ personal

Den största delen av fakultetens personal utgörs av lektorer. Antalet anställda lektorer har legat ganska oförändrat

mellan åren 2012-2015 med i snitt 120 anställda. Under 2016 sjönk antalet till 113 anställda och under 2018 var

antalet 112 anställda. Ett viktigt led i strategisk kompetensförsörjning är att behålla befintlig personal och ett sätt

att nå det målet är att erbjuda de anställda goda och attraktiva arbetsförhållanden. Vid fakulteten har antalet

forskare minskat från tolv anställda 2017 till tio anställda under 2018.

Gruppen administrativ personal utgörs 2018 av 59 personer fördelat på 18 olika befattningar medan gruppen

teknisk personal utgörs av 19 personer fördelat på sju befattningar. Fördelningen mellan dessa administrativa

kategorier är även den relativt oförändrad över åren 2014-2018. Under 2018 har fakulteten sett en fortsatt ökning i

de administrativa arbetsuppgifterna, inte minst i arbetet med rekryteringar och personalrelaterade frågor. Detta gör

att den upplevda stressnivån har ökat markant bland denna grupp anställda, något som fakulteten ser som

bekymmersamt. Detta styrks även i den enkätundersökning som genomförts av Umeå universitet inom ramen för

den pågående HR-översynen. I väntan på att ett beslut fattas om hur universitetets HR- organisation ska vara

utformad samt hur arbetsuppgifterna ska fördelas mellan de olika nivåerna, utlyste fakulteten en tidsbegränsad

anställning som personaladministratör under 2018. Detta för att trygga en rimlig arbetsbörda och en god

arbetsmiljö för de anställda som arbetar med HR-relaterade frågor vid fakulteten.

Arbetsmiljö

Under 2018 genomfördes en medarbetarundersökning vid Umeå universitet. Humanistiska fakultetens

svarsfrekvens var 86 procent vilket kan betraktas som en relativt stor ökning jämfört med 2014 där svarsfrekvensen

var 77 procent. Alla frågor är inte möjliga att jämföra mellan åren eftersom vissa frågor är borttagna medan andra

har lagts till. Sammanfattningsvis ligger fakultetens resultat på samtliga huvudområden (arbetsklimat, ledarskap

organisation, visioner och mål) lägre än universitetet totalt. Särskilt inom huvudområdet arbetsklimat (frågor om

arbetsmängd och återhämtning) har resultaten försämrats betydligt i jämförelse med 2014 och där kategorin

universitetslektorer uppvisar de lägsta resultaten. Prefekter och chefer är också en grupp som uppvisar lägre

resultat inom huvudområdet arbetsklimat än genomsnittet på fakultetsnivå. Gällande skillnader mellan män och

kvinnor på hela fakulteten, har kvinnor på tre huvudområden av fyra lägre resultat än män.

Resultaten från medarbetarenkäten samt det fortsatta arbetet med åtgärder, har diskuterats på prefektträffar samt

på två separata möten inom ramen för facklig samverkansgrupp där alla prefekter och chefer har deltagit.

Utifrån den upplevt höga arbetsbelastningen på fakulteten, särskilt bland prefekter och chefer, anordnade

fakulteten i samarbete med Feelgood, ett seminarium med fokus på organisatoriska och sociala faktorers betydelse

för upplevd arbetsbelastning. Målgruppen var prefekter och chefer där syftet var att utbyta erfarenheter och hitta

verktyg för att hantera ohälsosam arbetsbelastning.

Under 2019 kommer fakulteten med hjälp av Feelgood, att inleda arbetet med att genomföra en

arbetsmiljöundersökning med inriktning mot upplevd hög arbetsbelastning bland fakultetens lektorer. Fakulteten

kommer även att arbeta med att utreda vilka aktiviteter/åtgärder som är nödvändiga för att minska

arbetsbelastningen för varje prefekt/chef. Andra viktiga åtgärder är ett fortsatt arbete med att utveckla verktyg

såsom mallar, handläggningsordningar och lathundar som hjälp till chefer och administrativt stöd gällande

anställningsärenden.

Genom åren har flera undersökningar genomförts som samtliga visat på att doktorander inom Humanistiska

fakulteten upplever en hög arbetsbelastning och risk för ohälsa. Under 2018 utfördes därför i samarbete med

Feelgood en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och workshopar i syfte att kartlägga doktorandernas

arbetsmiljö och ta fram ett beslutsunderlag vilket ska möjliggöra beslut om ytterligare åtgärder mot en frisk och

produktiv doktorandmiljö. Undersökningen har utmynnat i en rapport där sex åtgärdsområden har identifierats

13

och förslag på möjliga åtgärder presenteras. Åtgärdsförslagen kommer att diskuteras och resultera i ett antal

åtgärder vilka implementeras med början under 2019.

Samtliga institutioner och enheter vid Humanistiska fakulteten har upprättat handlingsplaner för arbetsmiljö- och

lika villkor. Genomgående har alla institutioner och enheter lyft fram hög arbetsbelastning som en riskfaktor och

utarbetat förslag på åtgärder och aktiviteter i syfte att minska den ohälsosamma arbetsbelastningen.

Lika villkor

Arbetet med lika villkorsfrågor har diskuterats frekvent vid fakulteten under hösten. Diskussionerna resulterade i

beslutet att lyfta frågan och likställa den med andra av fakultetens kommittéers frågor. Fakulteten har på olika vis

synliggjort lika villkorsarbetet, inte minst i de egna styrdokumenten för 2018 som arbetades fram under hösten

2017. Detta är viktiga frågor som fakulteten önskar ska genomsyra arbetsgivarpolitiken vid universitetet generellt

och vid fakulteten specifikt.

Intern styrning och kontroll

I samband med att riskanalysen för 2019 upprättas följdes de riskområden som ingår i riskanalysen för 2018 upp.

Eftersom riskanalysen och checklistan för intern styrning och kontroll behandlar samma riskområden följs

riskanalysen upp genom att varje institution får bedöma och kommentera checklistan för intern styrning och

kontroll. Både institutionernas bedömningar och fakultetens samlade bedömning behandlas i budgetkommittén

innan de går vidare till fakultetsnämnden. Om fakultetsnämnden eller fakultetsledningen skulle finna anledning att

oroa sig för något riskområde vidtar den åtgärder, via budgetkommittén eller på annat sätt. Under 2018 föranleddes

inte uppföljningen av riskområden någon åtgärd.

Särskilda prioriteringar

Jämställdhetsintegrering är en fråga som Humanistiska fakulteten valt att lyfta i den egna verksamheten då

fakulteten ser den som viktig. Fakultetsledningen inledde arbetet med att besöka alla fakultetens kommittéer under

tidig höst för att informera om regeringsuppdraget, om Umeå universitets handlingsplan samt för att ge respektive

kommitté i uppdrag att inom ramen för sitt ansvarsområde diskutera, kartlägga och förslå vilka insatser fakulteten

kan göra för att motverka ojämställdhet. I mitten av november samlade fakultetsledningen samtliga ordföranden

och handläggare i fakultetens kommittéer till ett gemensamt möte. Utöver att varje kommitté redogjorde för hur

diskussionerna om och arbetet med jämställdhetsintegrering fortlöpt identifierades även processer där flera

kommittéer är involverade. Dessa processer bör kartläggas vidare för att se var jämställdhetsaspekten bäst beaktas

och för att säkerställa att den inte faller mellan stolarna.

Jämställdhetsintegrering har även inkorporerats i fakultetens verksamhetsplan för 2019 där delmål att arbeta med

jämställdhetsintegrering angetts som obligatoriska för fakultetens institutioner och enheter. Vidare har en av

aktiviteterna i fakultetens handlingsplan för arbetsmiljö och lika villkor fokus på jämställdhetsintegrering på såväl

institutions- som fakultetsnivå.

Övrigt

Internationaliseringsarbete: För att alla studenter på samtliga nivåer ska få internationella perspektiv i sin

utbildning krävs internationalisering på hemmaplan. I praktiken innebär det att ett internationellt perspektiv ska

utgöra en integrerad del i undervisning och utbildningsplaner. En översyn av såväl verksamhetsplaner som

utbildningsplaner genomfördes under året och visade att internationaliseringsperspektivet i våra

utbildningsprogram inte skrivs fram, med några få undantag. Detta är något som utbildningsansvariga inom

fakulteten får beakta vid kommande revideringar av utbildningsplaner och vid utformandet av mallar för

verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.

Fakulteten anordnade två informationsträffar (en på hösten och en på våren) för våra studenter om vilka

möjligheter som finns för utbytesstudier och utlandspraktik. Vid träffarna medverkade studenter med

14

utbyteserfarenhet liksom representanter från International Office och centrala studievägledningen. Förutom

information om de utbytesavtal som finns och om hur själva ansökningsförfarandet för utbyte går till, fick

studenterna även lära sig hur utbytesstudier kan vara meriterande för kommande yrkeskarriär. Något som

uppmärksammades vid träffarna var dock att det kan vara svårt att sätta ord på meriteringsvärdet av utbytesstudier.

Som en följd av det har dekanen bestämt att medel avsätts för att erbjuda särskild karriärvägledning via Externa

relationer för de studenter som väljer att studera eller praktisera utomlands. Fakulteten har vidare påbörjat ett mer

långsiktigt arbete för att öka mobiliteten hos våra studenter. För att skapa nya attraktiva utbytesavtal, eller bredda

befintliga attraktiva utbytesavtal ämnesmässigt, krävs att fakulteten kan erbjuda fler kurser på engelska, även på

grundnivå. Detta framkom tydligt under en studieresa till våra irländska partneruniversitet som genomfördes under

våren och som syftade till att bredda våra befintliga avtal till att omfatta fler ämnen. Beslut om särskilda

utvecklingsmedel för att skapa ett bredare kursutbud på engelska har också tagits efter några initiala

planeringsträffar under ledning av fakultetens utbildningsledare.

Samverkan utgör en mycket viktig del av fakultetens verksamhet. Fakultetens forskare och lärare bedriver en

omfattande samverkan med det omgivande samhället. Forskare har under året samverkat med en mängd lokala och

nationella aktörer, som exempelvis en rad aktörer inom offentlig sektor offentlig sektor, museer och föreningar.

Samverkan sker i form av forskningsinformation och deltagande i offentliga diskussioner, men även genom

rådgivning, föredrag och inom befintliga forskningsprojekt. Inte minst bör fakultetens medarbetares deltagande

som återkommande krönike- och kulturrecensionsförfattare i dagstidningar nämnas. Genom Miljöarkeologiska

laboratoriets uppdragsverksamhet har en omfattande samverkan med nationella och internationella aktörer utanför

universitetet också genomförts.

Samtliga kandidatprogram vid Humanistiska fakulteten ger studenterna möjlighet till praktik/VFU. Bransch- eller

programråd har inrättats där externa ledamöter finns med och deltar i utvecklingsarbetet. Flertalet program har

arrangerat studieresor, nationellt och internationellt, med bransch- och samverkansinslag. Särskilda medel

möjliggjorde insatser av externa gästföreläsare med branschanknytning på ett antal utbildningar, studieresor, och

särskilda satsningar på arbetsmarknadsdagar med alumner, forskare och yrkesverksamma utanför universitetet.

Konsthögskolans studenter deltar i det internationella nätverket som ger workshops och kortkurser för studenter.

Flera studenter från Konsthögskolan har under året deltagit i nätverkets aktiviteter. Konsthögskolan har även

genomfört exkursioner med studenter till Biennalen i Riga, Biennalen i Aten samt Luleå Biennalen. Konsthögskolan

har aktivt utbyte inom ERASMUS-programmet för både studenter och lärare.

Exempel på andra viktiga samverkansinsatser är de samarbeten fakulteten har med yrkesverksamma lärare i

regionen som deltar i lärarutbildningskurser och Institutionen för estetiska ämnens mycket nära samverkan med

Piteå kommun och en mängd andra universitet och högskolor. Estetiska ämnen har under året varit aktiv inom

ramen för Kulturskoleklivet i syfte att utveckla utbildningar för kulturskolans lärare för att stärka och bredda den

kommunala kulturskolans verksamhet.

Bildmuseets verksamhet fortsätter att utgöra en brygga mellan konst och vetenskap genom internationellt

kvalitativa och uppmärksammade utställningar som kombineras med föreläsningsserier där forskare från Umeå

universitet och andra lärosäten håller offentliga föreläsningar för en bred och intresserad offentlig publik.

Utställningsverksamheten kombineras i stort sett varje vecka med offentliga visningar och museiguider som bidrar

med personliga visningar, samt möjligheter för Umeå kommuns skolor att erhålla anpassade visningar av särskilda

museipedagoger. Art Friday, med visningar av utställningarna på kvällstid kombinerat med andra program, har

fortsatt under hela året. Alla öppningar av utställningar förläggs till dessa tillfällen och tillströmningen har ofta

mycket stor och inneburit att besökare har tvingats stå i kö för att kunna delta.

Fakultet/motsvarande:

BEDÖMNING AV FÖRÄNDRING JÄMFÖRT MED ÅR 2017

Når vi

huvudmålet?Delmål

Delmålet är

obligatoriskt

Når vi

delmålet?

Förändring

jämfört med 2017

1.1.

1.1.1

Universitetet erbjuder internationellt konkurrenskraftiga

anställningar och tydliga karriärvägar där de anställdas kompetens

tillvaratas och kontinuerligt stärks. Nej

1.2.

1.2.1

Universitetets campusområden främjar möten, kunskapsutbyte och

samarbeten mellan anställda, studenter och externa

samverkanspartner. Nej

1.2.

1.3.1

Universitetet har ett innovationsstödssystem som stödjer alla

vetenskapsområden. Nej

1.3.2

Samverkansinslagen i universitetets utbildningar stödjer

programmens utveckling samt studenternas lärande och övergång

till arbetslivet. Nej

Umeå universitet 2020 ‒ vision och mål

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Huvudmålet/delmålet är inte aktuellt för verksamheten

Långsiktighet möjliggör högt risktagande

Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten

Humanistiska fakulteten

Huvudmålet/delmålet bör kunna nås inom den utsatta tidsramen

(2020) om nuvarande förhållande säkerställs och fattade beslut

genomförs i väsentliga delar

Huvudmålet/delmålet är möjligt att nå inom tidsramen (2020) men

ytterligare förändringar/åtgärder krävs

Huvudmålet/delmålet är mycket svårt att nå i tillräcklig

grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen (2020)

Uppföljning av huvudmål och delmål (gråmarkerade celler ifylls ej)Resultat som uppnåtts ska kortfattat analyseras och redovisas i verksamhetsberättelsen, liksom bedömningar av måluppfyllelse för de övergripande huvudmålen

(se anvisningar för uppföljning av verksamhetsåret 2018, dnr FS 1.3.1-1793-18)

BEDÖMNING FÖR MÅLUPPFYLLELSE ÅR 2018

Måluppfyllelsen har ökat jämfört med föregående år

Måluppfyllelsen har inte förändrats jämfört med föregående år

Måluppfyllelsen har minskat jämfört med föregående år

Målet mättes inte föregående år

Huvudmål Uppnådda resultat per 31/12 2018

Humanistiska fakulteten tillämpar universitets anställningsordning som anger en tydlig karriärväg

från doktorand till professor. Anställda har möjlighet att erhålla forskningsmedel och delta i

kurser för forskare på olika nivåer (ReAL-programmet). Vid de tillfällen där vi utlyser

anställningarna internationellt får vi ett gott internationellt söktryck. Fakulteten har satsat medel

på att utlysa postdoktoranställningar.

Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten

2.

2.1Med ökad kvalitet säkerställa högre genomströmning och brett

deltagande. Ja

2.2Studenter på samtliga nivåer får internationella perspektiv i sin

utbildning. Ja

3.

3.1Universitetets andel av nationella och internationella externa medel

har ökat. Ja

3.2Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och

utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Nej

3.3 Universitetet har en attraktiv utbildning på forskarnivå. Ja

4.

4.1

Universitetet är en arbetsplats där mångfald ses som en tillgång och

där jämställdhet integreras i verksamhetens planering, beslut och

genomförande. Ja

4.2

Universitetet är en arbetsplats där medarbetarnas och studenternas

hälsa är i fokus. Ja

4.3

Universitetet har ett ledar- och chefskap som främjar och driver

utveckling. Nej

4.4 Universitetet arbetar för hållbar utveckling. Ja

Det goda och effektiva universitetet

Utbildning för gränslös kunskap

Forskning som spränger gränser

Fakulteten har fortsatt arbeta med kvalitetssystemet för att i dialog med instititonerna

vidareutveckla fakultetens utbildningar. Andelen studenter på avancerad nivå når nästan upp till

målen. Utbudet på avancerad nivå har kompletterats med program och kurser vilket kan öka

andelen innan 2020. Andelen disputerade lärare är på samma nivå och antalet pedagogiskt

utnämnda lärare har ökat. Fakulteten har arbetat med målet om att alla med läraranställning ska

ha både forskning och undervisning i sin anställning.

Fakulteten har genomfört en analys av internationaliseringsinslag i programutbildningarna, vilken

visar på utvecklingsmöjligheter främst vad gäller synliggörandet av det som redan görs.

Fortfarande är antalet inresande studenter fler än antalet utresande. Kartläggning av

internationella utbyten i vidare mening är påbörjad.

Fakulteten har initierat ett arbete gällande forskningsinfrastruktur och arbetet med att identifiera

forskningsinfrastukturer. Arbetet med att utveckla forskningsinfrastrukturer är pågående.

Fakulteten har en kommitté för lika villkor med ett tydligt uppdrag för alla varianter av

likabehandlingsfrågor. Fakulteten har påbörjat ett systematiskt arbete med

jämställdhetsintegrering. Avvikelser från likabehandlingsnormen hanteras av respektive nivå.

Flera anställningar har varit utlysta på engelska och ett flertal rekryteringar av internationella

medarbetare har skett.

Fakulteten arbetar med en mängd åtgärder som på sikt ska öka intäkterna av externa medel.

Dessa åtgärder, bland annat särskilt avsatt tid för docenter att använda för att söka externa

medel, kommer inte att kunna utvärdera förrän tidigast 2019. Redan nu kan vi dock se att

beviljade medel hos VR ökade markant i 2018 års utlysning och samtidigt ligger beviljade medel

på ungefär samma nivå hos övriga stora forskningsfinansiärer (Forte, Formas, RJ och Wallenberg).

Fakulteten har vänt utvecklingen och antog i år fler doktorander än vid utlysningen 2016 (humfak

utlyser i princip endast doktorandanställningar jämna år). Under 2018 antogs 25 nya doktorander

i 14 olika ämnen. Söktrycket var överlag högt, med närmare 10 behöriga sökanden per

anställning. Ungefär tre fjärdedelar av de sökande hade sin grundutbildning från annat lärosäte.

Medarbetarnas och studenters hälsa står i fokus i arbetsmiljöarbetet. Prefekter och chefer vid

institutioner och enheter har stöd av fakultetskansliet i arbetet. Medarbetares och studenters

hälsa ägnas stor uppnmärksamhet. Trots ökade insaster på området upplever fler anställda och

fler studenter ohälsa i sin vardag än tidigare.

I hållbar utveckling ingår ett klimarneutralt hanterande av hela arbetslivet. Det målet har inte

uppnåtts. Fakulteten har tagit ett litet steg i arbetet för hållbar utveckling genom att under året

inrätta ett utbildningsprogram med särskild inriktning mot demokrati och hållbarhet,

Programmet för civilt arbete.