Föredragningslista

Rektors beslutsmöte (RBM)

Lärarhögskolan

2017-04-10

Sid 1 (2)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Tid: Kl 13.00

Plats: Sammanträdesrummet, plan 5 i Förvaltningshuset

Ärende Anmärkning Föredragande

28 Revidering

ämneskombinationer

ämneslärarprogrammet

gymnasieskolan, antagna

hösten 2016 och 2017

Beslut.

Beslutsförslag.

Bilaga p 24 A.

Översikt ämneskombinationer ht16-ht17.

Bilaga p 24 B.

Marie Oskarsson

FS 3.1.3-523-17

29 Tillsättande av utredning för

Umeå universitets

försöksverksamhet med

övningsskolor och

övningsförskolor

Anmälan av beslut.

Beslut.

Bilaga p 29.

Birgitta Wilhelmsson

FS 1.6.2-607-17

30 Fastställande av rapport:

Förbättringsförslag för

försöksverksamheten om

övningsskolor och

övningsförskolor

Anmälan av beslut.

Beslut.

Bilaga p 30 A.

Rapport: förbättringsförslag för

försöksverksamheten om övningsskolor

och övningsförskolor.

Bilaga p 30 B

Birgitta Wilhelmsson

FS 1.6.2-607-17

31 Expensmedel för personer

med FoU-uppdrag

finansierat av

Lärarhögskolan

Anmälan av beslut.

Beslut.

Bilaga p 31.

Carina Rönnqvist

FS 1.3.2-645-17

32 Revidering av

”Hanteringsordning för

kursplaner och kurstillfällen

vid institutioner med

utbildningsuppdrag inom

Lärarhögskolans program

eller fristående kursutbud”

Beslut.

Missiv.

Bilaga p 32 A.

Nu gällande hanteringsordning.

Bilaga p 32 B.

Reviderad hanteringsordning.

Bilaga p 32 C.

Mall – bilaga till hanteringsordning.

Bilaga p 32 D.

Agnetha Simm

FS 1.1-522-16

33 Externa sakkunniga för

granskning av

forskningsplaner i

utlysningen av forskningstid

inom det

Beslut.

Missiv.

Bilaga p 33.

Carina Rönnqvist

FS 2.1.6-502-17

Föredragningslista

Rektors beslutsmöte (RBM)

Lärarhögskolan

2017-04-10

Sid 2 (2)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Ärende Anmärkning Föredragande

utbildningsvetenskapliga

området, 2017

34 Projektplan: Framtagande av

projektorganisation för en

översyn av

Verksamhetsförlagd

utbildning (VFU) i

Lärarhögskolans program

Beslut.

Missiv.

Bilaga p 34 A.

Projektplan.

Bilaga p 34 B.

VFU Utvecklingsområden 2017-2018

Bilaga p 34 C.

VFU inom Ämneslärarprogrammet –

prioriteringsordning åk och ämnen.

Bilaga p 34 D.

11 riktlinjer för ersättning för VFU-besök

på distansutbildningar.

Bilaga p 34 E.

Anna-Karin Lidström

Persson

FS 1.1-670-17

Beslut

Rektors beslutsmöte (RBM)

Lärarhögskolan

FS 3.1.3-523-17

2017-04-10

Sid 1 (2)

10-04

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Ärende p: 28

Ärende: Revidering ämneskombinationer ämneslärarprogrammet gymnasieskolan, antagna hösten 2016 och 2017

Föredragande: Birgitta Wilhelmsson/Marie Oskarsson

Bakgrund: Beslut om ämneskombinationer fattades vid RBM 170320 (p24).

Beslutet ska revideras enligt följande följande:

- Ingångsämne biologi och naturkunskap:

franska, spanska, tyska eller svenska som andraspråk ej möjligt

andraämne

- Ingångsämne franska, spanska, svenska som andraspråk

och tyska :

biologi, kemi, naturkunskap, samhällskunskap, religon, historia eller

geografi ej möjligt andraämne

- Ingångsämne geografi, historia, religion och

samhällskunskap: franska, spanska, tyska eller svenska som

andraspråk ej möjligt andraämne

Revideringarna är genomförda i bilagan.

Beredning: Ärendet har beretts av kansliet för Lärarutbildning.

Beslut: Rektor beslutar att ämneskombinationerna enligt bilaga ska gälla

för antagna både ht16 och ht17.

Bilagor: Översikt ämneskombinationer ht16-ht17, bilaga p 28 B Expedieras till:

Lars Lidman, Stigbjörn Lestander, estetiska ämnen

Catarina Rudälv, matematik och matematisk statistik

Dorothy, Armistead-Åström, Florence Sisak, Berit Aronsson, Ingela Valfridsson, Susanne Haugen,

Gabriella Morén, språkstudier

Olle Söderström, Rolf Zale, ekologi, miljö och geovetenskap

Anita Sellstedt, fysiologisk botanik

Sune Pettersson, Hans Forsman, fysik

Dan Johnels, kemi

Jacob Stridsman, Jenny Eklöf, Elisabeth Raddock, idé- och samhällsstudier

Elsa Reimerson, Patrik Johansson, statsvetenskap

Lars Larsson, geografi och ekonomisk historia

Beslut

Rektors beslutsmöte (RBM)

Lärarhögskolan

FS 3.1.3-523-17

2017-04-10

Sid 2 (2)

10-04

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Magnus Ferry, Mårten Almerud, pedagogik

Annica Nylander, kostvetenskap

Lärarhögskolans kansli

Diariet

1

Ämneskombinationer och behörighet

ämneslärarprogrammet gymnasieskolan

Lärarhögskolan

FS:3.1.3-523-17

RBM 170410

Sid 1 (7)

Ämneskombinationer och behörighet ämneslärarprogrammet

gymnasieskolan, programstart ht 2016-2017

Information till studenter om behörighet:

Du väljer förutom ingångsämnet ytterligare ett ämne. Val av andraämne görs under termin 2. I ett av ämnena måste du ha ämnesstudier om minst 120 hp och i det andra ämnet minst 90 hp. Undantag, gäller för ämnena svenska, musik och samhällskunskap. I dessa ämnen måste du alltid uppnå 120 hp.

Behörighet

Behöriga sökande har platsgaranti till sitt andraämne förutsatt att det finns tillräckligt med sökande. Om något ämne måste ställas in på grund av för få sökande så tar vi personlig kontakt inför förnyad anmälan till annat ämne.

Du måste vara noga med att kontrollera din behörighet för ditt val av det andra ämnet. I kombinationer med estetiska ämnen, bild eller musik, gäller också antagningsprov. Förutom grundläggande behörighet gäller särskild behörighet för specifika ämnen. Behörighet för respektive ämne hittar du i utbildningsplanen.

Behörigheten för val av ämne 2 ska vara uppfylld före kursstart. Detta innebär att du kan läsa in behörigheten för ämne 2 under utbildningens gång. I moderna språk finns det till exempel möjligheter att studera behörighetsgivande kurser under studietiden. Några väljer att skaffa behörighet på andra sätt till exempel via Komvux etc.

2

ÄMNESKOMBINATIONER

Bild (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med bild:

• Biologi

• Bild fördjupning • Engelska

• Franska • Geografi

• Historia • Kemi • Matematik

• Naturkunskap • Religionskunskap

• Samhällskunskap • Spanska • Svenska

• Svenska som andraspråk • Tyska

Biologi (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med Biologi:

• Bild • Engelska

• Idrott och hälsa • Kemi • Matematik

• Musik • Svenska

Engelska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med engelska:

• Bild • Biologi

• Franska • Geografi

• Historia • Idrott och hälsa • Kemi

• Matematik • Musik

• Naturkunskap • Religionskunskap • Samhällskunskap

• Spanska • Svenska

• Svenska som andraspråk • Tyska

3

Franska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med franska:

• Bild

• Engelska • Idrott och hälsa

• Matematik • Musik

• Spanska • Svenska • Svenska som andraspråk

• Tyska

Geografi (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med geografi:

• Bild • Engelska • Historia

• Idrott och hälsa • Matematik • Musik

• Religionskunskap • Samhällskunskap

• Svenska

Historia (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med historia:

• Bild

• Engelska • Geografi

• Idrott och hälsa • Matematik • Musik

• Religionskunskap • Samhällskunskap

• Svenska

Idrott och hälsa (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med idrott och hälsa:

• Biologi

• Engelska • Franska • Geografi

• Historia • Kemi

• Matematik • Naturkunskap • Religionskunskap

• Samhällskunskap • Spanska

• Svenska • Svenska som andraspråk

• Tyska

Matematik (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med matematik:

4

• Bild

• Biologi • Engelska • Franska

• Fysik • Geografi

• Historia • Idrott och hälsa • Kemi

• Musik • Naturkunskap

• Religionskunskap • Samhällskunskap

• Spanska • Svenska som andraspråk • Tyska

Musik (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med musik:

• Biologi

• Engelska • Franska

• Geografi • Historia • Kemi

• Matematik • Musik fördjupning

• Naturkunskap • Religionskunskap • Spanska

• Svenska • Svenska som andraspråk

• Tyska

Naturkunskap (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med Naturkunskap:

• Bild

• Engelska

• Idrott och hälsa • Kemi • Matematik

• Musik • Svenska

5

Religionskunskap (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med

religionskunskap:

• Bild • Engelska

• Geografi • Historia

• Idrott och hälsa • Matematik • Musik

• Samhällskunskap • Svenska

Samhällskunskap (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med

samhällskunskap:

• Bild

• Engelska • Geografi • Historia

• Idrott och hälsa • Matematik

• Religionskunskap • Svenska

Spanska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med spanska:

• Bild • Engelska

• Franska • Idrott och hälsa • Matematik

• Musik • Svenska

• Svenska som andraspråk • Tyska

Svenska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med svenska:

• Bild

• Biologi • Engelska

• Franska • Geografi

• Historia • Idrott och hälsa • Kemi

• Musik • Naturkunskap

• Religionskunskap • Samhällskunskap

• Spanska • Svenska som andraspråk • Tyska

6

Svenska som andraspråk (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras

med svenska som andraspråk:

• Bild • Engelska

• Franska • Idrott och hälsa

• Matematik • Musik • Svenska

• Spanska • Tyska

Tyska (ingångsämne) Följande ämnen kan kombineras med tyska:

• Bild • Engelska

• Franska • Idrott och hälsa • Matematik

• Musik • Spanska

• Svenska • Svenska som andraspråk

Beslut

Rektors beslutsmöte (RBM)

Lärarhögskolan

FS 1.6.2-607-17

2017-01-25

Sid 1 (1)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Ärende p: 29

Ärende: Tillsättande av utredning för Umeå universitets försöksverksamhet med övningsskolor

Föredragande: Birgitta Wilhelmsson

Bakgrund: Bakgrunden är den kritik riktas mot Umeå universitets försöksverksamhet gällande

övningsskolor/övningsförskolor som framkommit i samband med fortlöpande

processutvärderingar av försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor (ht 2015, vt

2016 och ht 2016) samt vid UKÄ:s platsbesök (2017-01-26) med bland annat studenter, personal

från medverkande övningsskolor, institutioner och personal från Lärarhögskolans kansli.

Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning

Beslut: Rektor beslutar att ge utvecklingsledare Gerd Pettersson i uppdrag att utifrån interna och

nationella uppföljningar föreslå organisation för försöksverksamheten

övningsskolor/övningsförskolor samt att lämna övergripande förbättringsförslag för

verksamheten.

Expedieras till: Gerd Pettersson (160330)

Beslut

Rektors beslutsmöte (RBM)

Lärarhögskolan

FS 1.6.2-607-17

2017-03-28

Sid 1 (1)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Ärende p: 30

Ärende: Fastställande av rapport: Förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och övningsförskolor

Föredragande: Birgitta Wilhelmsson

Bakgrund: Den 25/1 2017 gavs Gerd Pettersson i uppdrag att utifrån interna och nationella

uppföljningar föreslå organisation för försöksverksamheten övningsskolor/övningsförskolor samt

att lämna övergripande förbättringsförslag för verksamheten.

Bakgrunden är den kritik riktas mot Umeå universitets försöksverksamhet gällande

övningsskolor/övningsförskolor som framkommit i samband med fortlöpande

processutvärderingar av försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor (ht 2015, vt

2016 och ht 2016) samt vid UKÄ:s platsbesök (2017-01-26) med bland annat studenter, personal

från medverkande övningsskolor, institutioner och personal från Lärarhögskolans kansli.

Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning

Beslut: Rektor Maria Löfgren har 2017-03-28 beslutat att fastställa framlagd rapport.

Bilagor: Rapport: Förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och

övningsförskolor, bilaga p 30 B Expedieras till: Gerd Petterson, ordförande i programrådet för förskollärare, grundskollärare och

ämneslärare, Birgitta Wilhelmsson, Jonas Rosén, Anna-Karin Persson, Eva

Leffler, Gudrun Svedberg.

Gerd Pettersson

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHETEN OM ÖVNINGSSKOLOR OCH ÖVNINGSFÖRSKOLOR

1

Innehåll Förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och övningsförskolor ..................... 2

Bakgrund ............................................................................................................................................. 2

Syfte och metod .................................................................................................................................. 3

Resultat ................................................................................................................................................... 4

Delaktighet genom en samverkande projektorganisation................................................................ 4

Tillvarata och utveckla befintliga kompetenser ................................................................................ 5

Kommunikation och transparens ....................................................................................................... 6

Övergripande rekommendationer till Lärarhögskolan...................................................................... 6

Förslag till organisation för försöksverksamheten .......................................................................... 10

Samverkande organisation ............................................................................................................ 10

Ansvarsnivåer ................................................................................................................................ 10

Aktörernas ansvar ......................................................................................................................... 10

Förslag till mål- och projektplan för fortsatt arbete med identifierade förbättringsområden ..... 12

Förslag till innehåll för publik hemsida ............................................................................................ 13

2

Förbättringsförslag för försöksverksamheten om övningsskolor och

övningsförskolor I samband med fortlöpande processutvärderingar av försöksverksamheten med

övningsskolor/övningsförskolor (ht 2015, vt 2016 och ht 2016) samt vid UKÄ:s intervjuer (2017-01-

26) med bland annat studenter, personal från medverkande övningsskolor, institutioner och personal

från lärarhögskolans kansli har omfattande kritik riktas mot Lärarhögskolans försöksverksamhet

gällande övningsskolor/övningsförskolor. Rektor för Lärarhögskolan har av det skälet vidtagit

omedelbara åtgärder i syfte att synliggöra vad som behöver förbättras i försöksverksamheten. Gerd

Pettersson gavs (2016-01-27) ett avgränsat och tidsbegränsat uppdrag utifrån interna och nationella

uppföljningar att föreslå organisation för försöksverksamheten övningsskolor/övningsförskolor samt

att lämna övergripande förbättringsförslag för verksamheten.

Utifrån föreliggande uppdrag har rapportens förbättringsförslag en ambition att knyta samman olika

dokument om försöksverksamheten, resultat från processutvärderingar, UKÄ:s intervjuer samt

Petterssons intervjuer med väl initierade personer som på olika sätt berörs av

övningsskolor/övningsförskolor. Förbättringsförslagen är avgränsade till försöksverksamheten men

kan i vissa delar även beröra den reguljära verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och VFU-avtalen

eftersom försöksverksamhetens skolavtal är ett så kallat ”hängavtal” till det reguljära VFU-avtalet.

Bakgrund Många europeiska länder har lämnat övningsskolor för VFU och ett skäl är kostnadsmässiga. Dock har

Finland över en längre tidsperiod haft övningsskolor för lärarstudenter och den svenska

försöksverksamheten har stora likheter med den finska övningskolemodellen. Men här föreligger

också stora skillnader. En sådan skillnad är att övningsskolorna i Finland är statliga och inordnade i

lärarutbildningen. Det betyder att lektorer från campus och lärarutbildaren på övningsskolan

kontinuerligt möter och handleder studenten och studentgrupper i olika konstellationer och i

trepartssamtal. Det finländska övningsskolorna har bland annat genom ägarkonstruktionen erhållit

samverkan och ett tätt och nära samarbete mellan övningsskolan och lärarutbildningen1. Denna

möjlighet finns inte i Sverige. Trots skillnaderna mellan Finland och Sverige torde det ändå finnas

potential att utveckla en form av ”svensk övningsskola” i allmänhet och i synnerhet för LH vid Umeå

universitet. Denna bedömning görs utifrån att LH över tid haft en god relation och en väl utvecklad

samverkan med skolor och skolhuvudmän i regionen.

Sedan hösten 2014 deltar Lärarhögskolan (LH) i den nationella försöksverksamheten med

övningsskolor/övningsförskolor, enligt Förordning om försöksverksamhet med övningsskolor och

övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar (SFS 2014:2)2. Bakgrunden är att regeringen

under 2013 tog fram en promemoria om en femårig försöksverksamhet med övningsskolor och

övningsförskolor (U2013/4305/S). I promemorian framgår bland annat att försöksverksamheten ska

syfta till att stärka lärarutbildningens professionsanknytning genom ökad kvalitet i den

verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och stärka kopplingen mellan dessa och de

universitetsförlagda delarna av utbildningen.

LH vid Umeå universitet har utöver avtalen om reguljär VFU med kommuner och enskilda

skolhuvudmän (Dnr 505-487-13) även tecknat avtal med skolhuvudmännen i regionen utifrån den

nationellt initierat försöksverksamhet om övningsskolor (SFS 2014:2). Utöver de nationella målen,

1 http://skolvarlden.se/artiklar/finska-losningen-handledarproffs 2 Länk till förordningen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20142-om-forsoksverksamhet-med_sfs-2014-2

3

reglerade i förordningstexten (SFS 2014:2) finns i det regionala avtalen om

övningsskolor/övningsförskolor även specifika mål för såväl LH som för skolhuvudmannen.

Medverkan i den nationella försöksverksamheten för åren 2014-2019 förutsatte en beviljad ansökan

från utbildningsdepartementet och att avtal upprättades med skolhuvudmännen. Avtalen med

skolhuvudmännen tog till viss del avstamp i ansökans innehåll och genomförande. LH:s

försöksverksamhet har följts av två processutvärderare vars uppdrag är att följa, granska och

dokumentera försöksverksamhetens olika delar och syftet med processutvärderingen är att dess

delresultat ska indikera förbättringar i försöksverksamheten. Fram till februari 2017 har

processutvärderarna lämnat tre delrapporter med olika utvärderingsfokus. Den första rapporten

hade ett administrativt fokus, den andra delrapporten hade fokuserade VFU-handledarnas perspektiv

medan den tredje processutvärderingens innehåll bestått av studentperspektivets syn på

försöksverksamheten. Processutvärderingarna har kontinuerligt avrapporterats till Lärarhögskolan.

Vid UKÄ:s uppföljning (2017-01-26) intervjuades initierade personer med varierade uppdrag och den

kritik som framkom behöver snarast åtgärdas. Även delrapport 2 i den interna uppföljningen

(processutvärderingen) som lämnades i oktober 2016, hade indikerat problem med verksamheten.

Lärarhögskolans rektor insåg allvaret i kritiken och av det skälet tillsatte rektor föreliggande

utredning som under en avgränsad tid skulle lägga ett avgränsat förslag till förändrings och

förbättringsåtgärder. När det gäller kritiken av försöksverksamheten måste nog förståelsen av de

kritiska synpunkterna från exempelvis processutvärderarna och UKÄ även beaktas och tolkas till de

olika utmaningar som rektor för LH haft med andra ledningsfunktioner inom LH under en längre tid.

Tidigare ledningsfunktioner och ansvariga för försöksverksamheten vid LH har inte i tillräcklig

omfattning rapporterat till vare sig rektor eller LH:s styrelse om utvecklingen inom

försöksverksamheten, vilket är olyckligt. Detta fråntar inte rektor det övergripande ansvaret för vad

som inträffat inom försöksverksamheten, men det är ändock en viktig förklaring till varför det som

skett har fått fortgå. Å andra sidan är försöksverksamheten just ett försök vilket innebär att alla

förtjänster och brister ska synliggöras och bristerna bör så snabbt som möjligt åtgärdas, vilket nu är

möjligt genom rektors beslut.

Syfte och metod Föreliggande rapport syftar till att genom försöksverksamhetens uppdragsdokument,

projektansökan, processutvärderingar och intervjuer av nyckelpersoner3 erhålla en samlad bild av

nuläget för försöksverksamheten. Dessutom syftar rapporten till att föreslå en övergripande

organisation för försöksverksamheten samt övergripande förbättringsåtgärder och om möjligt

upprätta förslag till prioritering av åtgärder.

För att systematisera nuläget studerades inledningsvis dokumenten som upprättats i samband med

försöksverksamheten om övningsskolor/övningsförskolor. Den övergripande frågeställningen var;

vad finns skrivet i ansökan, avtal och på webben gällande organisation och innehåll och hur relateras

texterna i dokumenten till ansökan och till genomförandet av försöksverksamheten?

För att undersöka nuläget har även intervjuer genomförts med nämnda nyckelpersoner. Samtliga

intervjuer har utgått från två övergripande frågeställningar;

1. Vad är dina/era erfarenheter av försöksverksamheten övningsskolor/övningsförskolor?

2. Vad är viktigt för att utveckla försöksverksamheten övningsskolor/övningsförskolor?

3 Intervjuer har genomförts med processutvärderarna, personal vid lärarhögskolans kansli och två kommuners kommunala samordnare med lång erfarenhet av VFU.

4

Tanken med de övergripande frågeställningarna utgår från att alla nyckelpersoner tillåts beskriva

försöksverksamheten utifrån sitt uppdrag. På så vis har en mer fullödig bild kunnat inhämtas under

en relativt kort tid (knappt 4 veckor). Att utredaren har tidigare erfarenheter av VFU frågor och

erfarenhet av skolsamverkan har möjliggjort att en relativt komplex process har kunnat utföras på

tämligen kort tid. Dock är det viktigt att påpeka att rapporten inte omfattar alla delar i

försöksverksamheten vilket betyder att vissa förbättringsförslag kan saknas.

Resultat Resultaten presenteras samlat oavsett om empirin inhämtats från dokumenten eller

intervjupersoner. Det innebär att rapportens resultat är inordnade under tematiska rubriker (se

nedan) som antigen utgår från dokumentanalyserna eller intervjuerna eller både och. De tre

tematiska rubrikerna är Delaktighet genom en samverkan projektorganisation, Tillvarata och utveckla

befintliga kompetenser, Kommunikation och transparens. Resultatdelen avslutas med Övergripande

rekommendationer till Lärarhögskolan. Under respektive tematiska rubrik lyfts även centrala

funktioner och befattningar fram i syfte att lägga en grund för vad som än bättre behöver förtydligas

eller förändras inom försöksverksamheten. Resultatet avser även att svara på den kritik som riktats

mot försöksverksamheten.

Delaktighet genom en samverkande projektorganisation Dokumentanalysen och samtliga intervjuer synliggjorde att det saknas en projektorganisation för

försöksverksamheten om övningsskolor/övningsförskolor. Avsaknaden av en projektorganisation

hade sedan tidigare påpekats av processutvärderarna men inte åtgärdats. Även vid UKÄ:s intervjuer

framkom att försöksverksamheten saknade en organisation. En betydande kritik som framkommit

från skolaktörerna handlar om avsaknad av en samverkande projektorganisation för

försöksverksamheten. Resultatet visar att avsaknad av en tydlig projektorganisation har bidragit till

att förhindra försöksverksamhetens fulla utvecklingspotential. En obefintlig organisation har både

förhindrat delaktighet i försöksverksamheten men även försvårat en riklig och varierad samverkan

med skolhuvudmännen. Detta har i sin tur bidragit till att okunskap om försöksverksamheten

etablerats och därtill har en viss misstro riktats mot försöksverksamheten. Förvisso har det

arrangerats vissa mötesplatser för att diskutera försöksverksamheten men eftersom en tydlig

organisation saknats har dessa mötesplatser och mötenas innehåll inte varit förankrade varken hos

LH:s kansli (VFU-handläggarna), skolans aktörer eller hos de institutioner som berörs av

försöksverksamheten. Ett förslag till projektorganisation har därför tagits fram (se bilaga 1) men för

att tillfullo förstå organisationsförslaget i sitt sammanhang är det av vikt att först beskriva och

motivera centrala funktioner och befattningar som behöver ingå i en kommande projektorganisation.

En funktion som behöver än tydligare behöver beskrivas och motiveras i en organisation för

försöksverksamheten är samverkan med regionens skolhuvudmän. Förvisso finns dessa delvis

beskriva i innevarande försöksverksamhet om övningsskolor och i tecknade avtal om

övningsskolor/övningsförskolor. Dock behöver samverkan tydligare skrivas fram och förstås som ett

central värde för försöksverksamheten. Trots försöksverksamhetens brister är bedömningen att det

finns goda möjligheter att lyckas med försöksverksamheten eftersom att det över tid funnits en väl

etablerad samverkan mellan skolhuvudmännen i regionen och lärarutbildningen. Denna regionala

samverkan behöver genomsyra även övningsskoleprojektet för att ge försöksverksamheten en

regional stabilitet som därmed kan bidra till att synliggöra försöksverksamhetens möjliggörande och

begränsade betingelser i ett regionalt sammanhang. Anledningen till att betona den regionala

samverkan i försöksverksamheten är åtkomsten till variationen av skolor och förskolor som finns i

norra Sverige. Här finns större skolor i statsmiljö, skolor i mindre samhällen men även skolor i mer

5

glest bebyggda områden. Den regionala variationen av skolor ska dock inte ses som en motsägelse till

den nationella ambitionen om koncentration av studenter 4. Snarade tvärtom ger en etablerad

regionala samverkan möjlighet att använda redan utbildade, skickliga och erfarna handledare vid

olika skolor och förskolor, vilket därmed bidrar till att stärka § 6 i förordning (2014:2). Därmed ställs

det kvantitativa begreppet koncentration av studenter i relation till det mer kvalitativa innehållet

gällande skickliga och väl utbildade handledare. Dessutom ger det regionala sammanhanget för

övningsskolor/övningsförskolor en möjlighet att pröva vad begreppet koncentration av studenter kan

betyda för lärarutbildningen vid Umeå universitet. Det torde vara av värde för den nationella

försöksverksamheten att LH på så vis kan bidra med kunskap om begreppets regionala innebörd som

sedan kan speglas i ett nationellt perspektiv. Lärarutbildning vid Umeå universitet kan under

studenternas studietid bidra med att förbereda studenterna både på varierade skolmiljöer, utbildade

handledare och samtidigt erbjuda koncentration av studenter vid respektive skola. En anledning till

att kombinera försöksverksamheten utifrån ovan är vikten av att förbereda studenterna på olika

regionala skolmiljöer eftersom tidigare siffor (från mitten av 2000-talet, Sammanställningen Umeå

universitetet i siffror (slutet av 2000-talet)) visade att ca 70 % av samtliga studenter får, efter

avslutade studier, arbete i regionens skolor/länets skolor.

Tillvarata och utveckla befintliga kompetenser Den andra funktionen som behöver betonas och lyftas fram är att vikten av att tillvarata befintliga

kompetenser vid LH:s kansli i syfte att tillvarata olika befattningars kapacitet och kompetens. Inte

minst för att utveckla försöksverksamheten i önskad riktning och än bättre tillvarata den potential

som finns etablerad inom den reguljära VFU:n. För den reguljära VFU:n finns vid LH:s kansli

handläggare för verksamhetsförlagd utbildning som dagligen har kontakt med skolor och förskolor i

syfte att under utbildningstiden placera studenterna i olika VFU-perioder. Bedömningen är att om

försöksverksamheten om övningsskolor/övningsförskolor ska nå dess fulla potential behöver dessa

handläggare bli en del av försöksverksamhetens organisation. Det kan göras genom att någon av

handläggarna ingår i försöksverksamhetens operativa organisation. Härutöver bedöms att en

utbildningsledare från kansliet bör ingå i en kommande projektorganisation med uppdraget att ha en

samordnande funktion för organisationens operativa del men även ingå i den strategiska delen (se

bilaga 1). På så vis ges utbildningsledaren ett uppdrag både i den strategiska och i den operativa

organisationsdelen. LH:s rektor har det yttersta ansvaret för såväl försöksverksamheten som dess

organisation och bör av den anledningen vara sammankallande och ordförande för

försöksverksamhetens strategiska del. LH:s biträdande rektor kan med fördel vara sammankallande i

den operativa organisationsdelen. På så vis involveras LH:s ledningsfunktioner i både den strategiska

övergripande styrfunktionen och den operativa verksamhetsnära delen.

Ytterligare en funktion som än bättre bör tillvaratas inom ramen för befintliga kompetenser och än

tydligare behöver lyftas fram i försöksverksamheten är skolhuvudmännens samordnare. En nära

förtroendefull samverkan med samordnarna torde bidra till att försöksverksamheten stärker sin

potential att lyckas mejsla fram vad som är framgångsrikt för försöksverksamheten och vad som är

begränsade i enlighet med det övergripande nationella målen och de regionala förutsättningarna.

Sammantaget innebär ovanstående att en högre grad av delaktighet måste skapas med

skolhuvudmännen och att detta kan låta sig göras genom att formera en samverkande

projektorganisation.

4 Se 7 § i förordning (2014:2) om försöksverksamhet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20142-om-forsoksverksamhet-med_sfs-2014-2

6

Även universitetslärarens och handledarens erfarenheter och kompetenser behöver ges en central

position i den samverkande organisationen eftersom det är dessa som utför de operativa delarna i

försöksverksamheten och inom den reguljära VFU:n. Även förordningstexten (2014:2), § 7 beskriver

vikten av att universitetslärarna följer och bidrar till studenternas professionsutveckling under VFU:n.

Universitetsläraren ska dessutom ge skolans handledare stöd för bedömning av studenterna under

VFU:n. Vidare framgår i § 6 att handledare ska ha minst 7,5 högskolepoäng inom området

handledarskap eller motsvarande. Dessutom reglerar § 6 att högskolan ska sträva efter att det vid

varje övningsskola/övningsförskola finns ett tillräckligt antal handledare och att var och en av dem

endast handleder ett fåtal lärar- eller förskollärarstudenter. Om det ej finns tillräckligt många

utbildade handledare, ska högskolan bidra med handledarutbildning, vilket också LH erbjuder som en

heldistansutbildning. Enligt skolhuvudmännens samordnare svarar innehållet i

handledarutbildningen mot handledarnas uppdrag, dock diskuteras och efterfrågas något eller några

fysiska uppföljande möten efter genomgången handledarutbildning.

Kommunikation och transparens Avsaknaden av en projektorganisation har även försvårat den kommunikativa möjligheten inom

försöksverksamheten. Varken universitetslärarna, LH:s personal eller kommunala aktörer har vetat

till vem man ska vända sig i olika frågeställningar. Den obefintliga organisationen har dessutom

bidragit till att beslut fattats men inte protokollförts, vilket försvårat försöksverksamhetens

transparens. Denna icke-transparenta beslutsprocess har även bidragit till en fokusförskjutning som i

vissa fall inneburit att fokus hamnat i diskussioner om vad som sagts och i vissa fall stridigheter om

avtalsinnehåll, tolkningar av upprättade dokument mm. i stället för försöksverksamhetens mål, syfte

och innehåll. Inom ramen för kommunikation och transparens behöver försöksverksamheten en

tydligare hemsida som beskriver försöksverksamhetens syfte, medverkande skolor och institutioner,

avtal, tidplaner mm. (se förslag bilaga3). En publik och väl utvecklad hemsida ger

försöksverksamheten transparens är informativ och en sådan hemsida skulle även kunna vara

kommunikativ, vilket i detta sammanhang skulle innebära en interaktiv möjlighet att ställa frågor till

exempelvis organisationens operativt ansvariga (se bilaga 1).

Övergripande rekommendationer till Lärarhögskolan Trots ovan nämnda resultat och den skarpa kritik som framkommit så är det min bedömning att det

fortfarande finns en möjlighet att fortsätta att genomföra försöksverksamheten. Dock måste vissa

klarlägganden göras både till skolhuvudmännen och till institutionerna. Dessa klarlägganden bör

bestå av att det nu finns en vetskap om försöksverksamhetens brister samt att LH i en tydligt

samverkande organisation med skolhuvudmän och institutioner avser åtgärda dessa brister (fler än

ovan nämnda finns, se processutvärderarnas dokumentation).

Därefter bör samtliga skolhuvudmän bjudas in i syfte att ta ett omtag för försöksverksamheten i en

tydligt samverkande projektorganisation för försöksverksamheten (se bilaga 1) och i samband med

denna en projektorganisation för försöksverksamheten (se bilaga 1). När försöksverksamheten

placeras inom ramen för en samverkande VFU-organisation ges den goda förutsättningar att vara väl

förankrad hos parterna där ansvar och uppdrag förtydligas vilket i sin tur leder till en transparens för

samtliga involverade. En tydlig tidplan för regelbundna partssammansatta möten behöver dessutom

upprättas i ett tidigt skede.

En central frågeställning som framkommit vid nästan varenda intervju är; Vad är en övningsskola för

VFU, hur ska den definieras? Samt vad är ett övningsskoleområde i relation till VFU? Bara att frågorna

har ställts visar på bristande förståelse för försöksverksamhetens syfte, alternativt att

försöksverksamheten har ett otydligt syfte eller att syftet inte har kommunicerats i tillräckligt hög

7

grad. Förvisso kan det även bero på att det finns ett tolkningsutrymme från nationell nivå om vad

som är en övningsskola. Om så är fallet bör det utrymmet betraktas som en möjlighet att i samverkan

upprätta regionala kriterier för ett vad som avses med en ”övningsskola/övningsförskola” och ett

”övningsskoleområde” utifrån Lärarhögskolans och skolhuvudmännens skolor och förskolor.

Begreppsdefinitionen och tolkningen på regional nivå ger inte bara parterna i försöksverksamheten

en gemensam förståelse för begreppet övningsskola/övningsförskola/övningsskoleområde, utan det

skulle förmodligen även leda till att förskole- och skolurvalet underlättas, vilket i sin tur gynnar

transparensen i försöksverksamheten. En sådan transparens minskar risken för missförstånd som

exempelvis varit gällande att försöksverksamhetens skolor är ”bättre skolor som ger bättre VFU”

medan ordinarie VFU:n ger studenterna en ”sämre VFU”. Detta är en felaktig tolkning som snarast

behöver diskuteras inte minst med samordnare, handledare och studenter och betoningen kan med

fördel utgå från att beskriva att detta är en försöksverksamhet som syftar till att ta tillvara

försöksverksamhetens möjliggörande och begränsande betingelser. Detta lägger således ett ansvar

på den samverkande organisationen att förklara fram för alla som medverkar i VFU vad

försöksverksamheten innebär. I sammanhanget bör den samverkande organisationen i ett tidigt

skede diskutera: I vad mån är den nationella försöksverksamheten relevant (exempelvis förtätningen)

för Lärarutbildningen vid Umeå universitet (Umu) och dess regionala, ansvar, geografiska och

demografiska förutsättningar samt infrastruktur?

Den samverkande organisationen bör även inledningsvis se över och eventuellt revidera ansökan och

upprätta en projektplan så att det överensstämmer med parternas gemensamma

överenskommelser. I den innevarande ansökan ingår alla lärarprogram i försöksverksamheten. Är det

relevant i en reviderad ansökan? Att alla program ingår och att minst 50 % av studenterna ska göra

VFU i övningsskolor/övningsförskolor har föranlett en placeringsproblematik eftersom det primära

för samtliga VFU-placeringarna är att tillse att studenten erhåller erforderliga verksamhets- och

ämneskombinationer. I en reviderad ansökan torde det vara en fördel om något eller några

lärarprogram väljs ut att delta i den fortsatta försöksverksamheten. Ett annat alternativ är att låta

flera/alla lärarprogram ingå men enbart en VFU-period ska göras inom ramen för

försöksverksamheten. Det senare torde försvåra målet om att minst hälften av studenternas VFU-tid

ska göras i övningsskolor/ övningsförskolor se § 5 (2014:2).

En naturlig följd av en reviderad ansökan och en därtill hörande projektplan (se bilaga 2) leder till att

avtalen om övningsskolor troligen behöver revideras. En sådan revidering bör utföras av en

samverkande grupp som väljs från den samverkande organisationen. Att upprätta korrekta avtal

mellan parterna om övningsskolor inkluderar att beskriva begreppen övningsskolor och

övnigsskoleområden. Avtalens innehåll ska därefter överensstämma med försöksverksamhetens

syften och tydliggöra parternas ansvar och här bör man överväga om det är bättre om avtalen

upprättas med skolhuvudmannen i stället för förskole-/skol-områdescheferna i respektive

förskola/skolområde. Skälet till att teckna avtal med skolhuvudmannen bidrar till att den som är

ytterst ansvarig också undertecknar avtalen. Samtidigt visar intervjuerna att en positiv effekt av att

avtalen tecknats med förskole-/skol-områdescheferna är att dessa blivit än mer engagerade i VFU:n.

Att flera beslutsnivåer hos skolhuvudmännen är engagerade i studenternas VFU är viktigt för

kvaliteten i VFU:n inte minst med tanke på urvalet av handledare och erbjudande om att gå

handledarutbildningar och därför kan med fördel förskole-/skol-områdescheferna vara

representerade i den samverkande organisationen (se bilaga 1). Innan avtalen beslutas och

undertecknas bör parterna säkerställa sig om att försöksverksamheten är väl förankrad i LH:s styrelse

och i skolhuvudmännens beslutsorganisation. Att dessutom låta myndigheternas jurister

kommentera och föreslå förbättringar i avtalstexterna torde minimera risken för framtida

diskussioner och konflikter om avtalens innehåll. Ytterligare något att beakta i ett avtal om

8

försöksverksamheten är förtydligandet att skolhuvudmannen verkligen tar emot och placerar minst

hälften av studenterna i en övningsskola/övningsförskola, se § 5 (2014:2). En sådan skrivning torde

möjliggöra att nuvarande bilagor (antalet studenter) till försöksverksamhetens avtal blir onödiga och

utan funktion. En övergripande skrivning om 50 % skulle därvidlag visa att försöksverksamheten

byggs i en förtroendefull och samverkande anda.

Försöksverksamheten bör ges en publik informativ hemsida som syftar till att synliggöra

försöksverksamhetens olika delar, dess organisation, avtal, projektplan och vilka

övningsskolor/övningsförskolor (förslag se bilaga 3).

Handledarutbildning om 7,5 hp eller motsvarande inom området handledarskap är ett obligatorium

från nationell nivå gällande försöksverksamheten (se § 6, 2014:2). Det är bland annat genom

handledarens handledarutbildning som kvaliteten i försöksverksamheten ska uppnås. Det som är

intressant i förordningstexten är delen ” En handledare ska ha minst 7,5 högskolepoäng inom

området handledarskap eller motsvarande. En tolkning av ”eller motsvarande” skulle kunna vara att

tidigare handledarutbildningar5 kan tillgodoräknas som en del av innevarande handledarutbildningen

på 7,5 hp. Förvisso gavs den tidigare handledarutbildningen för ett antal år sedan och flera lärare kan

ha bytt arbetsgivare och finns ej längre kvar i regionen, andra kan, av olika skäl, slutat sin lärartjänst.

Kan dessa tidigare utbildningsinsatser tillvara tas? Om ja, i så fall hur? En tanke kan vara att

strukturera handledarutbildningen i moduler som möjliggör tillgodoräkning av modulinnehåll som

handledaren tidigare genomgått. Det som efterfrågas från skolan är en fysisk träff både för

erfarenhetsutbyte och för uppföljning. Kan detta tillgodoses genom att universitetsläraren samlar

handledarna på ett antal orter för uppföljande samtal en gång per termin? Kan

handledarutbildningen genomföras som en uppdragsutbildning? Det skulle förmodligen bidra till att

regionens handledare bereddes plats i större utsträckning än nu.

Diskutera möjligheten att använda delar av medlen från nuvarande kompetensutveckling till

fördjupade seminarium som universitetsläraren arrangerar i samband med något VFU-besök. Sådana

seminariers fördjupade innehåll kan dels bestå av ett VFU-anknutet innehåll men även ett mer

behovsbaserat tematiskt innehåll (behovsbaserat från institutionerna eller skolan). Fler lärare från

skolan/skolområdet som har intresse för temat kan med fördel bjudas in till sådana

fördjupningsseminarier. Inom ramen för försöksverksamheten har Pedagogiska institutionen

genomfört utvecklade seminarier i övningsskolor och rekommendationen är att dessa erfarenheter

tas tillvara och utvecklas (seminarierna har uppskattas både av handledare och av

universitetslärarna). Överväg om Pedagogiska institutionen kan ges ett samordnande uppdrag för

universitetslärares seminarieverksamhet? Ett sådant fokus skulle inte bara stärka VFU:s innehåll för

handledare, studenter och lärare på skolan utan även ge möjlighet att diskutera relevant

forskningsresultat i praktiken. Ett sådant fokus skulle inte bara stärka VFU:s innehåll för handledare,

studenter och lärare på skolan utan även ge möjlighet att diskutera relevant forskningsresultat i

praktiken. Ett sådant förfaringssätt skulle förmodligen kunna öppna upp möjligheten till

gemensamma behovsbaserade FoU- projekt, vilket idag har varit näst intill omöjligt att åstadkomma

enligt flera informanter. Det betyder att den samverkande organisationen skulle kunna föreslå att

nuvarande system för kompetensutveckling och system för verksamhetsnära forskning (inom ramen

för försöksverksamheten som givit föga resultat, trots hårt arbete från de båda parterna) med en

utvecklad seminarieform. En utvecklad seminarieform skulle därmed stärka kvaliteten i VFU:n och

bidra till att ge universitetslärare mer tid för att dels a) hålla regelbundna seminarier, b) utföra

5 Se http://www.lh.umu.se/digitalAssets/71/71462_110318-utveckling-av-vfu-via-ruc-2009-10-dnr-502-1251-11.pdf

9

behovsinventeringar utifrån förskolans- och skolans utvecklingsbehov och om så beslutas c) söka

medel (från LH?) eller annan bidragsgivare för gemensamma FoU- arbeten.

10

Bilaga 1

Förslag till organisation för försöksverksamheten Bygg en samverkande organisation för försöksverksamheten och för VFU

Med utgångspunkt i den nationella försöksverksamheten upprättas genom den samverkande

organisationen, ett gemensamt måldokument/projektplan om LHs försöksverksamhet om

övningsskolor/övningsförskolor. Utifrån dokumentet upprättas avtal mellan å ena sidan LH och andra

sidan skolhuvudmännen.

Samverkande organisation Organisationskissen nedan avser att synliggöra att såväl VFU som försöksverksamheten om

övningsskolor är en partsgemensam angelägenhet. Eftersom lärarutbildningen är universitets ansvar

har rektor för LH och LH:s styrelse det övergripande ansvaret för att kvalitetssäkra den ordinarie VFU

som i försöksverksamhetens VFU i samverkan med ingående skolhuvudmän.

Lärarhögskolans styrelse och rektor (beslutsnivå)

Ansvarsnivå Aktörer från Lärarhögskolan och skolhuvudmännen som bör ingå i den samverkande organisationen

Strategisk nivå

Lärarhögskolan Skolhuvudman

Rektor Skolchefer/Region Västerbotten

Utbildningsledare. Rektor/ Förskolechef/ Områdeschef

Operativ nivå

Utbildningsledare VFU-handläggare

VFU-samordnare (i vissa kommuner två nivåer av samordnare)

Universitetslärare från institutioner med kurser inom VFU/försöksverksamheten

Handledare

Ansvarsnivåer Den samverkande organisationen bör bestå av två ansvarsnivåer eftersom det i organisationens

uppdrag ingår en strategisk nivå, vars innehåll exempelvis är beredning av måldokument, avtal och

ekonomiska överenskommelser. Det är även den strategiska nivån som ger försöksverksamheten och

Skolhuvudmän Universitetet/LH

VFU

Övningsskolor

11

VFU:n dess förutsättningar, oavsett skolhuvudman. Den strategiska nivån bör även kunna delegera

och ge den operativa gruppen uppdrag utifrån strategiska överväganden.

Organisationen har även en operativ nivå. Den operativa nivån och den strategiska nivån bör

regelbundet träffas i syfte att utbyta information och erfarenheter. På så sätt skapas

kommunicerande kärl mellan de båda nivåerna. I den operativa gruppens uppdrag ingår även att

informera och kommunicera fattade beslut med såväl andra institutioners lärare som andra skolors

handledare. Att sprida eller ta in synpunkter för de operativa frågorna är ett centralt uppdrag för den

operativa nivån, det är i en sådan process fler kan göras delaktiga, trots att många ej kan ingå i den

samverkande organisationen. De betyder att man inte representerar sig själv i organisationen utan

den stora gruppen som ytterst berörs av olika frågor vad gäller att handleda och bedöma studenter.

Aktörernas ansvar Nedan regleras enbart förslag på ansvar för Lärarhögskolans aktörer. Skolhuvudmannen bör på

motsvarande sätt beskriva aktörers ansvar för försöksverksamheten och VFU:n

Rektor för LH är ytterst ansvarig för såväl VFU som för försöksverksamheten. Rektor är

sammankallande och ordförande. Det innebär bland annat att ansvara för att upprätta en mål- och

projektplan som inrymmer en årlig mötes- och tidplan med tematiserat innehåll som diskuterats i

både den operativa och strategiska gruppen. Vidare innebär det att upprätta dagordning och kalla till

möten i den samverkande organisationens strategiska grupp alternativt i de båda ansvarsnivåerna vid

de tillfällen då samtliga möts. Rektor har även ett ansvar att tillse att sprida strategiska och operativa

till samtliga berörda institutioner.

Utbildningsledaren bör förutom att ha ett nära samarbete med LH:s rektor, ha ett nära samarbete

med VFU-handläggarna vid LH. Tillsammans kan gruppen mötas för regelbundna samtal om

utveckling av såväl VFU som av försöksverksamheten. Utbildningsledaren kan dessutom vara

sammankallande för den operativa nivåns gemensamma möten och tillse att dagordningar upprättas

En central position för såväl VFU som försöksverksamheten innehas av VFU-handläggarna vid LH:s

kansli. Det är handläggaren som gör beställningar till respektive skolhuvudman, kommunicerar med

de övergripande VFU-samordnarna i respektive kommun/skolhuvudman. Både samordnare och

handläggare använder walwebben som gemensamt placeringsverktyg. Dock finns det begränsningar

i walwebben som måste beaktas av den strategiska och den operativa gruppen innan beslut om

exempelvis antal studenter inom försöksverksamheten kan fattas. Det bör även göras en utredning

som visar på vilka brister som finns i nuvarande walwebb vad gäller särskilda placeringar inom

försöksverksamheten. Alternativt att under projektperioden (fram till 2019) avdela en särskild person

som har placeringsuppdraget inom försöksverksamheten.

Universitetslärarna motsvarar i organisationsöversikten skolans handledare utifrån att det är dessa

två som möter studenten i trepartssamtal. För att bättre tillvarata universitetslärarens kompetenser

vid det fysiska eller digitala VFU samtalet bör det tydligare framgå vad som kan inkluderas i

trepartssamtalet men framför allt hur seminarieverksamheten kan utvecklas.

12

Bilaga 2

Förslag till mål- och projektplan för fortsatt arbete med identifierade

förbättringsområden Den samverkande organisationen bör snarast arbeta fram en gemensam projektplan för

försöksverksamheten, för fastställande av Lärarhögskolans styrelse. En sådan projektplan kan med

fördel utgå från den reguljära VFU:n men med fokus på försöksverksamhetens mål och innehåll.

Nedan beskrivs innehållet i mål- och projektplanen i punktform som kan bilda rubriker i

projektplanen.

Utgå från försöksverksamhetens nationella och regionala bakgrund.

Skriv fram det nationella syftet och det regionala syftet med försöksverksamheten (som

angetts i den reviderade projektplanen).

Organisation och ansvarsnivåer.

Upprätta en årlig verksamhetsplan som både har visioner om vad respektive part önskar med

försöksverksamheten. Tillse även att mätbara mål finns (exempelvis antal skolor, antal

utbildade handledare mm).

Tillse att mål- och projektplanen är väl förankrad i respektive organisation. Förankringen

måste göras hos organisationernas samtliga nivåer.

13

Bilaga 3

Förslag till innehåll för publik hemsida Det övergripande syftet med en hemsida för försöksverksamheten är att den synliggör LH:s och

regionens skolhuvudmän i den nationella försöksverksamheten. Det mer precisa syftet är att

tydliggöra den regionala ambitionen med försöksverksamheten. Hemsidan bör vara väl synlig på LH:s

hemsida och den ska vara lätt att hitta för såväl interna som för externa aktörer. I punktform anges

nedan vad en hemsida kan innehålla:

Bakgrund

Syfte

Försöksverksamhetens samverkande organisation, dess ledamöter och deras ansvar samt

kontaktuppgifter till samtliga

Samtliga lärarutbildningsprogram (inklusive VFU-perioder), institutioner och skolor som är

involverade

Avtal

Mål och projektplan

Årlig verksamhetsplan

Årlig verksamhetsberättelse

Processutvärderingar

FAQ

Om möjligt en interaktiv del där studenter, handledare eller andra kan skicka

frågor/synpunkter till den samverkande organisationen.

Länkar till nationell nivå (förordning, utvärderingar mm), länkar till skolornas hemsidor,

länkar till institutionernas hemsidor mm.

Beslut

Rektors beslutsmöte (RBM)

Lärarhögskolan

FS 1.3.2-645-17

2017-04-04

Sid 1 (1)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Ärende p: 31

Ärende: Expensmedel för personer med FoU-uppdrag finansierat av Lärarhögskolan

Föredragande: Carina Rönnqvist

Bakgrund: Under de tre senaste åren har Lärarhögskolan lyst ut medel för FoU-uppdrag med grundkravet att de sökande ska ha uppdrag i både skolverksamhet och vid Umeå universitet. Idag är det fyra personer som uppbär dessa medel: Erika Gillblad, Frida Grimm, Johan Hansson och Katarina Ottander samt ytterligare en person, Anders Holmgren, som påbörjar sitt uppdrag ht 17. Då det finns risk att personer med dessa FoU-uppdrag hamnar mellan stolarna i sina båda uppdrag vad gäller expensmedel bör Lärarhögskolan som ett engångsbelopp betala ut 15 000 kr till respektive institution för de personer som beviljats dessa medel att användas under uppdragstiden. Utöver detta finns möjlighet för dessa personer att ansöka om ytterligare 35 000 kr.

Beredning: Carina Rönnqvist och Anna Nordström har berett ärendet

Beslut: Rektor beslutar 2017-04-04 att fördela expensmedel till personer med FoU-uppdrag finansierat av Lärarhögskolan enligt förslag ovan.

Vid beslut av ekonomisk karaktär ska uppgifterna nedan kompletteras Projektkonto: 6000 41 000 Utbetalningssätt: Lärarhögskolan fördelar ut expensmedlen till den institution som

respektive person är kopplad till. Detta sker under våren 2017. Expedieras till (170404) : Carina Rönnqvist, Anna Nordström, Birgitta Wilhelmsson,

Frida Grimm (pedagogik), Simon Wolming + Daniel Sandén, Erika Gillblad (språkstudier), Malin Isaksson, Christina Karlberg, Johan Hansson (idesam), Jonas Nilsson, Kristina Adolfsson-Jacobsson, Katarina Ottander (NMD), Helena Näs, Glenn Sundqvist, Anders Holmgren, Gunnar Schedin, Liselott Engström

Beslut

Rektors beslutsmöte (RBM)

Lärarhögskolan

FS 1.1-522-16

2017-04-10

Sid 1 (1)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Ärende p: 32

Ärende: Revidering av ”Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud”.

Föredragande: Agnetha Simm

Bakgrund: Enligt lärarhögskolans hanteringsordning för kursplaner (FS 1.1-522-16) ska underlag, i form av utkast till kursplaner samt tillhörande mall, skickas in till Lärarhögskolans kanslichef. Efter att nu tillämpat denna hanteringsordning i närmare ett år så ser vi att dessa ärenden skulle behandlas både snabbare och med mindre risk för att ”hamna mellan stolarna” om de istället skickades direkt till den på kansliet som för närvarande behandlar inkomna kursplaner. I samband med översynen har vi även sett att några smärre revideringar av redaktionell art borde göras.

Beredning: En översyn av hanteringsordningen har gjorts av föredragande tillsammans med vik kanslichef Birgitta Wilhelmsson.

Beslut: Lärarhögskolans rektor beslutar revidering av hanteringsordningen enligt bifogat förslag.

Bilagor: 1. FS 1.1-522-16) ”Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid

institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud” föregående version

2. Ny version efter revidering enligt förslag

3. Den mall som vi hänvisas till i dokumentet och som ska bifogas respektive kursplan

Expedieras till: Diariet Marie Oscarsson för publicering av ny hanteringsordning och tillhörande mall på Lärarhögskolans hemsida.

Samt för kännedom till: Ingela Jonasson, Anders Råberg, Birgitta Wilhelmsson, Anna-Karin Lidström Persson och Jonas Rosén

Lärarhögskolan

Hanteringsordning 2016-03-14 FS 1.1-522-16

Sid 1 (2)

Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna hanteringsordning är fastställd av lärarhögskolans rektor 2016-03-14 Denna hanteringsordning gäller kursplaner som organisatoriskt och ekonomiskt tillhör Lärarhögskolan och därför erhåller en kurskod som börjar med siffran 6 (6xxxxx). Efter att institutionen först hanterat kursplaner och tillfällen enligt denna hanteringsordning tillämpas den ordning som gäller vid institutionen och institutionens fakultet. Ytterst gäller den av rektor fastställda Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå (FS 1.1–292-15)1. Denna hanteringsordning syftar till att klargöra rutiner samt det förfarande som gäller för Lärarhögskolans utbildningsutbud i form av kursplaner och kurstillfällen. Dokumentet är uppdelat i tre delar:

A. Hanteringsordning för revidering av kursplaner B. Hanteringsordning för inrättande av kursplaner C. Hanteringsordning för inrättande av kurstillfälle

A. Hanteringsordning för revidering av kursplaner

1. Ifall översynen nedan föranleder att karaktären2 på kursen ändras, ska istället en ny kursplan inrättas vilket innebär att en ny kurskod genereras. Då ska istället Hanteringsordning för inrättande av ny kursplan följas.

2. I samband med att inrättandet av framtida kurstillfällen påbörjas ska en översyn genomföras om huruvida kursplanen i något avseende är i behov av revideringar. Det kan exempelvis föranledas på grund av följande:

- kursutveckling från föregående kurstillfälle, - nya universitetsgemensamma riktlinjer kring vad som ska eller bör framgå av en kursplan i

något avseende, t ex förändrade behörighetskrav Revidering kan ske om ändringen är trivial, t ex om en kurs som ingår som förkunskapskrav bytt namn, förändrade eller omformulerade förväntade studieresultat, vid mindre ändringar, förändrade examinationsformer, samt andra revideringar som i övrigt är angelägna, exempelvis redaktionella.

1 Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå (FS 1.1–292-15) 2 Riktlinjer avseende vilka förändringar som medför att kursens karaktär ändras framgår på sidan 3 i Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå.

Lärarhögskolan

Hanteringsordning 2016-03-14 FS 1.1-522-16

Sid 2 (2)

3. Kursansvarig institution, studierektor/motsvarande, förankrar revideringen med Lärarhögskolans

kanslichef senast tre (3) månader före kursstart. Detta ska göras innan institutionen hanterar ärendet vidare enligt institutionens/fakultetens hanteringsordning. Lärarhögskolans kansli kommer vid behov att föra en dialog med respektive programråd.

4. Lärarhögskolan återsänder godkänt förslag till revidering till kursansvarig institution. 5. Institutionen hanterar ärendet vidare enligt den ordning som gäller vid institutionen/fakulteten. 6. Kursplanens revidering blir slutgiltigt fastställd och tillgänglig för studenter och andra intressenter genom

kursplanesök3 senast en (1) månad innan kursstart.

B. Hanteringsordning för inrättande av kursplaner

1. En ny kursplan inrättas när en helt ny kurs tas fram, eller när en tidigare kurs revideras så att kursens karaktär ändras.

2. Samtliga nya kursplaner, både programkurser och fristående kurser, som ska genomförs inom Lärarhögskolans anslagsram, ska efter framskrivande förankras hos Lärarhögskolans kansli. Utkast till kursplan skickas till Lärarhögskolans kanslichef. Vid behov kommer Lärarhögskolan att föra dialog med respektive programråd.

3. Lärarhögskolans rektor fattar beslut vid RBM (rektorsbeslutsmöte). Beslutet delges kursansvarig institution.

4. Därefter hanteras ärendet vidare enligt den ordning som gäller vid institutionen/fakulteten. 5. När institutionen erhållit en giltig kurskod (6xxxxx) ska denna omgående meddelas Lärarhögskolans

kanslichef. C. Hanteringsordning för inrättande av kurstillfälle Varje kurstillfälle är unikt vad avser: när, var och hur en kurs går. Varje kurstillfälle tilldelas en anmälningskod som är unikt inom varje termin. En kurs kan ha flera kurstillfällen under en och samma termin, exempelvis ett reguljärt kurstillfälle och ett kurstillfälle för deltagare som läser kursen inom ramen för en uppdragsutbildning, ex VAL eller ULV.

1. Exakta datum för inrättande av kurstillfällen meddelas av Ladokgruppen vid Studentcentrum i särskild ordning inför varje läsår. Förteckning av kurskoder och dess kurstillfällen tillsänds terminsvis Lärarhögskolan via e-postadress studievagledning.lh@umu.se så snart dessa är inlagda och godkända i Selma.

2. Kursens behörighetskrav ska vara fastställd och ”låst” i Selma. Därutöver ska kursens basdata för nyinrättade kursplaner vara fastställd. Tänk på att behörighetskrav kan skilja sig åt mellan programstudenter och fristående kursstudenter.

3. För kurstillfälle som enbart, eller tillsammans med programstudenter är sökbar som fristående kurs ska en beskrivande text vara framtagen och inlagd i Selma.

3 Webbtjänst som hämtar och presenterar aktuella och arkiverade kursplaner från Selma.

H2017- 01- 23

Hanteringsordning

Lärarhögskolan

090-786 50 00

Dnr FS 1.1-522-16

2017-04-10

Sid 1 (2)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid

institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans

program eller fristående kursutbud

Denna hanteringsordning är fastställd av lärarhögskolans rektor 2016-03-14 (FS 1.1-522-16),

reviderad 2017-04-10.

Denna hanteringsordning gäller kursplaner som organisatoriskt och ekonomiskt tillhör Lärarhögskolan

och därför erhåller en kurskod som börjar med siffran 6 (6xxxxx). Efter att institutionen först hanterat

kursplaner och tillfällen enligt denna hanteringsordning tillämpas den ordning som gäller vid

institutionen och institutionens fakultet. Ytterst gäller den av rektor fastställda Regler för utformning

av kursplaner på grund- och avancerad nivå (FS 1.1–292-15)1.

Denna hanteringsordning syftar till att klargöra rutiner samt det förfarande som gäller för

Lärarhögskolans utbildningsutbud i form av kursplaner och kurstillfällen. Dokumentet är uppdelat i tre

delar:

A. Hanteringsordning för revidering av kursplaner

B. Hanteringsordning för inrättande av kursplaner

C. Hanteringsordning för inrättande av kurstillfälle

A. Hanteringsordning för revidering av kursplaner

1. Ifall översynen nedan föranleder att karaktären2 på kursen ändras, ska istället en ny kursplan

inrättas vilket innebär att en ny kurskod genereras. Då ska istället Hanteringsordning för

inrättande av ny kursplan följas.

2. I samband med att inrättandet av framtida kurstillfällen påbörjas ska en översyn genomföras

om huruvida kursplanen i något avseende är i behov av revideringar. Det kan exempelvis

föranledas på grund av följande:

- kursutveckling från föregående kurstillfälle,

- nya universitetsgemensamma riktlinjer kring vad som ska eller bör framgå av en

kursplan i något avseende, t ex förändrade behörighetskrav

Revidering kan ske om ändringen är trivial, t ex om en kurs som ingår som

förkunskapskrav bytt namn, förändrade eller omformulerade förväntade

studieresultat, vid mindre ändringar, förändrade examinationsformer, samt andra

revideringar som i övrigt är angelägna, exempelvis redaktionella.

3. Kursansvarig institution, studierektor/motsvarande, förankrar revideringen med

Lärarhögskolans kansli senast tre (3) månader före kursstart. Detta ska göras innan

institutionen hanterar ärendet vidare enligt institutionens/fakultetens hanteringsordning.

Lärarhögskolans kansli kommer vid behov att föra en dialog med respektive programråd.

1 Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå (FS 1.1–292-15)

2 Riktlinjer avseende vilka förändringar som medför att kursens karaktär ändras framgår på sidan 3 i Regler för utformning av kursplaner på grund- och avancerad nivå.

H2017- 01- 23

Hanteringsordning

Lärarhögskolan

090-786 50 00

Dnr FS 1.1-522-16

2017-04-10

Sid 2 (2)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

4. Lärarhögskolan återsänder godkänt förslag till revidering till kursansvarig institution.

5. Institutionen hanterar ärendet vidare enligt den ordning som gäller vid

institutionen/fakulteten.

6. Kursplanens revidering blir slutgiltigt fastställd och tillgänglig för studenter och andra

intressenter genom kursplanesök3 senast en (1) månad innan kursstart.

B. Hanteringsordning för inrättande av kursplaner

1. En ny kursplan inrättas när en helt ny kurs tas fram, eller när en tidigare kurs revideras så att

kursens karaktär ändras.

2. Samtliga nya kursplaner, både programkurser och fristående kurser, som ska genomföras

inom Lärarhögskolans anslagsram, ska förankras hos Lärarhögskolans kansli. Ett utkast till

kursplan samt ifylld mall skickas till Lärarhögskolans kansli senast tre (3) månader före

kursstart. Vid behov kommer Lärarhögskolan att föra dialog med respektive programråd.

3. Lärarhögskolan återsänder kursplanen med besked om vilka eventuella korrigeringar som

behöver göras för att få ett godkännande från Lärarhögskolan för att därefter gå vidare i

hanteringen enligt den ordning som gäller vid institutionen/fakulteten. Två gånger per termin

kommer Lärarhögskolans rektor att fatta ett formellt beslut vid RBM (rektorsbeslutsmöte).

Beslutet delges kursansvarig institution.

4. När institutionen erhållit en giltig kurskod (6xxxxx) ska denna omgående meddelas

Lärarhögskolans kansli.

C. Hanteringsordning för inrättande av kurstillfälle

Varje kurstillfälle är unikt vad avser: när, var och hur en kurs går. Varje kurstillfälle tilldelas en

anmälningskod som är unikt inom varje termin. En kurs kan ha flera kurstillfällen under en och samma

termin, exempelvis ett reguljärt kurstillfälle och ett kurstillfälle för deltagare som läser kursen inom

ramen för ett utbildningsuppdrag, ex VAL eller ULV.

1. Exakta datum för inrättande av kurstillfällen meddelas av Ladokgruppen vid Studentcentrum

i särskild ordning inför varje läsår. Förteckning av kurskoder och dess kurstillfällen

tillsänds terminsvis Lärarhögskolans studievägledare så snart dessa är inlagda och

godkända i Selma.

2. Kursens behörighetskrav ska vara fastställd och ”låst” i Selma. Därutöver ska kursens basdata

för nyinrättade kursplaner vara fastställd. Tänk på att behörighetskrav kan skilja sig åt mellan

programstudenter och fristående kursstudenter.

3. För kurstillfälle som enbart, eller tillsammans med programstudenter är sökbar som

fristående kurs ska en beskrivande text vara framtagen och inlagd i Selma.

Övrigt

Till varje kursplan, revidering eller ny, ska ifylld mall bifogas (se bilaga).

Kursplaner med tillhörande mall ska skickas via e-post till Lärarhögskolans kansli 4.

3 Webbtjänst som hämtar och presenterar aktuella och arkiverade kursplaner från Selma. 4 För närvarande skickas samtliga dokument via e-post till agnetha.simm@umu.se vid Lärarhögskolans kansli.

Mall till hanteringsordning

Lärarhögskolan

Dnr FS 1.1-522-16

2017-xx-xx

Sid 1 (1)

Bilaga till ”Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med

utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud”

Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs

Under rubriken ”Motiv” punkt 1-5:

1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras,

2) Ange om kursen ersätter annan kurs,

3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras,

4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen,

5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade,

Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla och /eller fr o m vilken kull inom program.

Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen.

Kurskod Kursbenämning Motiv Fr o m

termin N / R

Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte

Beslut 2017-04-10

Sid 1 (1)

Ärende p: 33

Ärende: Externa sakkunniga för granskning av forskningsplaner i utlysningen av forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området, 2017

Föredragande: Carina Rönnqvist

Bakgrund: Sedan några år tillbaka har Lärarhögskolan vid Umeå universitet en utlysning av forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området. Fördelningen av medel utgår från Lärarhögskolans principer för resursfördelning, dvs. de tre faktorerna publikationer, externa medel och forskningsplan. Detta gäller även för den utlysning som går ut under våren 2017. För att forskningsplanerna ska få en så rättvis bedömning som möjligt har Lärarhögskolans forskningskommitté kommit överens om att utse två externa forskare med olika disciplinär bakgrund som granskare av forskningsplanerna. Som granskare för detta år har förslagits Hans Lödén (ämnesdidaktik, Karlstads universitet) och Ingegerd Tallberg-Broman (pedagogik, Malmö högskola). Den ersättning som utgår till dessa är 5000 SEK plus 200 SEK per ansökan, dvs. 13000 SEK för t.ex. 40 sökande.

Utlysningen (FS 2.1.6-502-17) gick ut den 16/3 och sista ansökningsdatum är 31/5 2017. Vi har önskat att få utlåtandena från de externa granskarna senast den 15/8.

Beredning: Carina Rönnqvist har berett ärendet.

Beslut: Rektor beslutar att utse Hans Lödén och Ingegerd Tallberg-Broman som externa granskare av forskningsplanerna i de inkomna ansökningarna om forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området.

Kontering: 6000 41 000

Expedieras till: Hans Lödén (hans.loden@kau.se), Ingegerd Tallberg-Broman (ingegerd.tallberg-broman@mah.se)

Kopia för kännedom till: Birgitta Wilhelmsson, Agnetha Simm, Eva Alenius, Carina Rönnqvist, Anna Nordström

Beslut

Framtagande av projektorganisation för

översyn av VFU

Lärarhögskolan

FS 1.1-670-17

2017-04-10

Sid 1 (2)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Ärende p: 34 Projektplan: Framtagande av projektorganisation för en översyn av

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Lärarhögskolans program

Lärarhögskolans rektor tillsätter en projektgrupp för att göra en översyn av VFU i programutbildningarna. I ett första steg behöver gruppen genomföra en behovsinventering samt systematisera och prioritera förbättringsområden.

Bakgrund VFU är en central del i utbildningen till lärare och förskollärare. Den är högt skattad av studenterna och utgör en viktig del i studierna till lärare. VFU utgör även en viktig del i bedömningen av den studerandes lämplighet för yrket. För att säkra en hög kvalitet för VFU vill nu Lärarhögskolans ledning göra en översyn över de olika delarna i VFU och samarbetet med olika aktörer. Ordförande för lärarutbildningsrådets ordförande, utbildningsledare och utbildningssamordnare för VFU ska samarbeta med programrådsordförande som ambulerande ingår i projektgruppen för att identifiera problemområden. Samarbete sker också med VFU-samordnare i kommunerna och skolhuvudmän samt med kursansvariga institutioner för VFU-kurser.

Beredning Projektplanen har utarbetats av utbildningsledare Lärarhögskolans kansli.

Syfte Syftet med projektet är att identifiera, kategorisera och prioritera förbättringsområden inom VFU.

Mål Presentera en rapport med förslag till identifierade förbättringsområden samt projektorganisation.

Förslag

Projektplanen fastställes

Beslut Lärarhögskolans rektor beslutar att bordlägga ärendet. Kansliet arbetar fram ett utkast till utvecklad projektplan som presenteras och diskuteras i lärarutbildningsrådet 15 maj samt med styrelsen den 8 juni. I den utvecklade projektplanen ska det även framgå att översyn över VFU i våra lärarprogram ska finnas som ett delmål i Verksamhetsplanen. Vid styrelsemöte under tidig höst fattas beslut om projektplan och projektorganisation. Redan inför ht 17 ska dock nya rutiner prövas som ett pilotprojekt ut för delar av projektet gällande beställning av två alt tre ämnen i VFU samt beställning av VFU i angränsande verksamhet enligt framtaget förslag i VFU-översynsgruppen.

Beslut

Framtagande av projektorganisation för

översyn av VFU

Lärarhögskolan

FS 1.1-670-17

2017-04-10

Sid 2 (2)

Lärarhögskolan 901 87 Umeå www.umu.se

Det ska även framgå i den utvecklade projektplanen att vissa kostnader kan bli aktuella för att eventuellt se över möjligheten att digitalisera bedömningsunderlag. Dessa kostnader ska tas med i budget för Lärarhögskolan.

Bilagor: -Projektplan Framtagande av projektorganisation för en översyn av Verksamhetsförlagd

utbildning (VFU) i Lärarhögskolans program

-VFU Utvecklingsområden 2017 2018

-VFU inom Ämneslärarprogrammet_prioordning åk och ämnen

-11 Riktlinjer för ersättning för VFU-besök på distansutbildningar

Expedieras till Lärarutbilningsrådets ordförande

VFU-samordnare Lärarhögskolan

Projektplan

Framtagande av projektorganisation för

översyn av VFU

Lärarhögskolan

FS 1.1-670-17

2017-04-10

Sid 1 (2)

Projektplan: Framtagande av projektorganisation för en översyn av Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Lärarhögskolans program Lärarhögskolans rektor tillsätter en projektgrupp för att göra en översyn av VFU i programutbildningarna. I ett första steg behöver gruppen genomföra en behovsinventering samt systematisera och prioritera förbättringsområden.

Bakgrund VFU är en central del i utbildningen till lärare och förskollärare. Den är högt skattad av studenterna och utgör en viktig del i studierna till lärare. VFU utgör även en viktig del i bedömningen av den studerandes lämplighet för yrket. Under VFU-perioderna tränar studenten att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Att pröva och följa upp elevernas kunskapsutveckling samt sätta betyg är också centralt innehåll där studenterna ökar graden av självständighet under VFU-perioderna. Andra viktiga delar i VFU är att auskultera hos erfarna lärare, att lära sig samarbeta med andra kollegor, att sätta sig in i skolans organisation och lokalernas utformning och materiel. Dessutom ingår att sätta sig in i och ibland även öva på samarbete med vårdnadshavare. För att säkra en hög kvalitet för VFU vill nu Lärarhögskolans ledning göra en översyn över de olika delarna i VFU och samarbetet med olika aktörer. Ordförande för lärarutbildningsrådets ordförande, utbildningsledare och utbildningssamordnare för VFU ska samarbeta med programrådsordförande som ambulerande ingår i projektgruppen för att identifiera problemområden. Samarbete sker också med VFU-samordnare i kommunerna och skolhuvudmän samt med kursansvariga institutioner för VFU-kurser. Centrala redan kända områdena är: -VFU-perioders längd och placering i tid, -VFU-perioders innehåll vad beträffar ämnen, ämnesområde, åldersgrupper, stadier, angränsande stadier, skolformer, -studenternas arbetsmiljö under VFU-perioderna i relation till arbetsmiljö för personal på skolor och förskolor, -handledning, VFU-besök av universitetslärare, trepartssamtal, bedömning och ansvariga av dokumentation samt dokumentationsunderlag, -eventuella förändringar av avtal, -försöksverksamhet med övningsskolor i relation till VFU. Eftersom områden i flera fall är av omfattande karaktär behöver en inventering göras inom varje område. För varje behov kan ett eget projekt behöva drivas med tydligt syfte, mål och delmål samt tillhörande aktiviteter. Det kan behövas fattas nya rektorsbeslut och i vissa fall nya styrelsebeslut vilket också gör att möjligheten att förändra inte i varje område är genomförbart.

Projektplan

Framtagande av projektorganisation för

översyn av VFU

Lärarhögskolan

FS 1.1-670-17

2017-04-10

Sid 2 (2)

Beredning Projektplanen har utarbetats av utbildningsledare Lärarhögskolans kansli.

Syfte Syftet med projektet är att identifiera, kategorisera och prioritera förbättringsområden inom VFU.

Mål Presentera en rapport med förslag till identifierade förbättringsområden samt projektorganisation.

Tidsplan Nov-Dec 2016: Behovsinventering påbörjades. Jan-Mars 2017: Projektet presenteras och diskuteras i Lärarutbildningsrådet för fortsatt behovsinventering. Två områden påbörjade (Bilaga till Beslutsmissiv: VFU inom Ämneslärarprogrmamet_prioordning åk och ämnen Samt 11 Riktlinjer före ersättning för VFU-besök på distansutbildningar) April 2017: Rektorsbeslutsmöte, 10 april om projektplan April 2017: Projektet presenteras och diskuteras, 25 april, med VFU-samordnare, studierektorer och kursansvariga lärare för VFU-kurser Maj, Juni 2017: Behovsinventering sammanställs och systematiseras i projektgrupp. Prioriteringar görs. Augusti-September 2017 Diskussion om områden och prioriteringar görs i ämneslärarråd och programråd samt på Lärarhögskolans kansli. Oktober 2017: Rapport klar med förslag på projektorganisation för olika förbättringsområden.

Områden Delområden Program LH Avtal Övningsskolor Anteckningar Ågärd Tid Ansvarig Medverkande Prio (Hög,

Låg…)

Projekt 1, 2,

3…

Allmänt innehåll i

VFU

Helhet, miljö

under VFU

Studenter upplever att de inte

bjuds in till ex. konferenser,

föräldrasamtal, att studenterna

inte får tillgång till

lärplattformar, att studenterna

in får äta i personalmatsalen,

studenter behandlas inte som

kollega utan utesluts från

situationer som ovan.

Kvalitet på handledare

inom

övningsskolorna? Hur

gör vi när det inte

fungerar? Hur gör vi

när trepartssamtalet

inte fungerar? Vad gör

vi med institutioner

som inte tar fullt ut

ansvar för VFU-besök

och genomför

trepartssamtal?

Vissa delar finns inte med i avtalet t

ex detaljer om vad som vara god

kvalitet sk "hygienfrågor". Är det ett

adm problem? Tid? Platsbrist?

Synsätt? Samordnar-ärende

Pilotmöte vt 17 och sedan kontinuerligt varje år?

Bestämmer utifrån pilotmötet vad vi

fortsättningvis ska fokusera på.

Programrådsordförande samt kursansvariga lärare

för VFU-kurser samt ev studierektorer. Från

skolorna: samordnare, rektorer beroende på

skola/kommun/område. Samordnaren får

bestämma vem de vill ta med sig. Ta fram ett antal

diskussionsfrågor. Ha ett förmöte på LH.

Pilotmötet i april ska innehålla ett antal

utvecklingsområden som vi vill diskutera och

arbeta med. Bjud in studierektorer och/eller

kursansvariga lärare. 170221: Minervakontakt av

Birgitta för att underlätta för studenterna.

Pilotmöte i april. Varje år

därefter, samplanering med

samverkansforum är aktuellt t

ex varje år. Tis 25 april , 10-15,

kaffe (från 9.30), lunch, kaffe.

VFU-enheten träffar

samordnare och då ska kallelse

gå till aktuella kursansvariga

lärare. Gruppindelning. Anette

har skickat ut inbjudan under

vecka 3. Info till K-ansvariga och

studierektorer - har det gått ut

också? Ev bjuda in

rekktorer/chefer vid större

enheter.

Allmänt innehåll i

VFU

Undervisnings

tid

Max 2 timmar i veckan

undervisning är det många

studenter som lyckats få, kan

studenter ges möjligheter till

perioder och blockläsning inom

no-ämnena och so-ämnena

inom åk 7-9. Studenterna får

generellt för lite tid i

undervisning, att öva på att

undervisa vilket ibland beror på

att en del lärare som är

handledare har för lite tid i sin

Vi säger ja till förutsättningarna ( t ex

att handledaren har endast 2 h i

ämnet, då kan vi inte säga att det är

för lite senare.

Info och disk vid Samordnarmöte Disk Samordningsmöte, sedan

till projektplan

Allmänt innehåll i

VFU

Ämnen i VFU Registervård måste göras

för att få ordning på resp.

kull studenter och deras

valda ämnen.

Enligt uppgift vill LH att skolor

tillhandahåller VFU i båda

ämnena samtidigt. Ofta blir

resultatet 5 veckor i ena ämnet +

5 veckor i andra ämne.

Undersöka varför detta sker.

LH kansli (Anette och AK) undersöker. Info och disk

vid Samordnarmöte. Priomodell framtagen vid

VFU-gruppens möte 170221, se anteckningar.

Finjusteringar på VFU-gruppsmöte 170322 och

sedan disk med Samordnarmötet.

Disk Samordningsmöte, sedan

till projektplan

Allmänt innehåll i

VFU

VFU-

periodernas

längd

Studenter trivs med

lång VFU? Samordnare

anser att den sista

perioden är alldeles för

lång, 22,5 hp.

Dela på långa VFU-

perioden

Ha ex-jobb från början, t

ex 7,5 hp

Ha två veckor ex-jobb, och

sedan VFU

Kortare VFU-perioder passar

skolan. Utmattade handledare?

Längd på ex-jobb? VFU-periodernas

längd? Ska alla kurser i

lärarutbildning vara 15 hp och 7,5 hp

(dvs göra om hela programmet). Kan

en utredning ta ett helhetsgrepp på

hela programmen och utgå från

VFU´s placering i relation till

examesordningens mål.

LH styrelse-ärende Strukturändringar krävs - lång

framförhållning. Info och disk vid Samordnarmöte

Disk Samordningsmöte, sedan

till projektplan

Allmänt innehåll i

VFU

Behörighetsko

ntroll

Tröskelprövning av

studenter görs olika - olika

institutioner – hur

kommer vi tillrätta med

detta? VFU 3 på

ämneslärare och

grundlärare = ordentlig

kontroll. Programsiter bör

finnas. Hur ska vi kunna nå

studenterna som är i

utbildning?

Studievägledarärende. Lärarhögskolans modell

genomlyses under vt 17 (Stvl), Uppföljning av

studenter enligt excellista. Vissa ämnen extra

komplicerade, t ex bi, fy och ke menar stvl.

Information på SRSA-möte om vem som gör

Villkorsprövning och Tröskelprövning och

skillnaden däremellan. Följer utvecklingen av

studiehandbok som tas fram på UmU.

VFU-besök Genomförand

e

Hur har vi koll på

kursansvariga så att de

tar kontakt med andra

ämnet och tredje ämnet

inför VFU besök? Vem

har/gör framledes

denna kontroll? Idag gör

Nina arbetet med att ta

kontakt med samtliga

lärare som ska göra VFU

besök.

Bedömningsunderlagen

bör finnas digitalt och ska

användas formativt – hur

hanterar handledaren

bedömningsunderlaget

före och efter besöket?

VFU-3. Måste vara en relevant

ämneskunnig handledare för att

ge ämnesdidaktisk handledning.

Ninas roll? Vilken organisation

ska gälla,

Här behövs en koordinator på LH

som kollar valwebb, NyA och ladok.

Skapa excelfil och hålla koll på vem

som gör VFU-besök i ämne 1 och

ämne 2. Ett uppdrag för den nya

studievägledaren/studieadm.

Studievägledarärende + samråd mellan

utbildningsledare + kursansvarig för VFU

Disk Samordningsmöte, sedan

till projektplan

VFU-besök Bedömningsu

nderlag

Bedömningsunderlagen –

underlag fungerar inte

tillfredsställande eller fylls

i fel. De ska användas vid

trepartssamtal – vilka FSR

ska bedömas – endast

vissa FSR och i så fall vilka?

Vad förväntar vi oss före

och efter trepartssamtalet

i form av bedömning

kopplat till

bedömningsunderlagen?

Kvalitet på handledare inom

övningsskolorna? Hur gör vi när

det inte fungerar?

Tillsätta arbetsgrupp om

bedömningsunderlagens roll.

Används på olika sätt beroende på

handledare och när i tid. Har svårt att

få in underlagen särskilt från

ämneslärare. Hur ska de skickas in?

Vad har dokumentet för status?

Rättssäkerhet. Ev endast problem för

Ä-lärare? Nina undersöker med

lärarutbrådet om vilka program som

har problem. Under 2017 utreds

frågan om underlaget.

Samråd mellan utbildningsledare + kursansvarig

för VFU

Disk Samordningsmöte, sedan

till projektplan

VFU-besök Trepartssamta

l

Hur gör vi när

trepartssamtalet inte

fungerar? Vad gör vi med

institutioner som inte tar

fullt ut ansvar för VFU-

besök och genomför

trepartssamtal?

Vad ställer vi för krav på

trepartssamtalet? Vad är ett

trepartssamtal. Ta fram ett

stöddokument på hur ett gott

trepartssamtal kan genomföras. AK

tar fram äldre dokument och gör ett

utkast till nästa möte. Ska kopplas

ihop med utvecklng av

bedömningsunderlaget och hur

LHs ledning. Info och disk vid Samordnarmöte Disk Samordningsmöte, sedan

till projektplan

VFU i angränsande

stadium

Ska/bör/får VFU

genomföras i åk 7-9

under VFU 2 i de ämnen

som finns i både åk 7-9

och Gy? Om ja bör då

VFU 2 alltid förläggas i

grundskolan?

”Tvångsplacering” dvs.

VFU 2 ska göras inom åk

7-9 för samtliga

studenter oavsett

inriktning inom

ämneslärarprogrammet

, är detta görligt? –

Detta har prövats under

ht 16 med positivt utfall

i utvärdering från

studenter,. En del

studenter vill komma ut

tidigare (går ej), endel

vill komma ut senare då

handl känner sin

elevgrupp bättre och

Placeringar – Gy i åk 7-9

måste ordnas till under

tidig vt 17 inför eventuella

skrivningar i

utbildningsplanerna.

T ex: Profession och vetenskap 7,5 hp

förs på ht, sedan VFU 22,5 hp,

därefter ex-jobb

RBM-beslut + VFU-samordnar-ärende. Info och

disk vid Samordnarmöte. 170221: Lägga ut 1/4 av

VFU är vid angränsande stadium, beställningen

läggs så. Se under VFU Allmänt.

Disk Samordningsmöte, sedan

till projektplan

VFU i angränsande

stadium

Handledare anser att

den sista perioden är

alldeles för lång, 22,5

hp. Studenterna är

nöjda med lång VFU. De

önskar att

representanter från

ämneslärarutbildningen

finns med vid

samordnarmötet för att

diskutera olika ärenden

som berör VFU. Hur

görs placeringarna via

samordnare mot

skolorna?

VFU 3 – kan vi garantera denna

period i gymnasieskolan? Och

kan vi kräva att skolorna ska

tillhandahålla VFU i båda

ämnena samtidigt? Ej placera I

samma ålder och skola -

informera samordnare.

Info och disk vid Samordnarmöte. Se under VFU

Allmänt.

Disk Samordningsmöte, sedan

till projektplan

Dimensionering Ämnen Dimensioneringsproble

m – kommande grupp

gymnasiestudenter blir

mycket stor. Biologi ett

ämne som är

överdimensionerat.

Inom KPU 150 % kanske

vi måste ta ett uppehåll

i intag?

Dimensionering av utbildningen

matchar ej VFU-platserna. Hur

föra dailog? Vad ingår i avtal.

Vad händer när

förutsättningarna på skolorna

förändras? SYV-placeringar - har

inget uppbyggt nätverk för

placering.

LH styrelse-ärende. Info och disk vid

Samordnarmöte. Förslag dimensionering

diskuterat i LUR 170321.

Disk Samordningsmöte, sedan

till projektplan

Dimensionering Särskilda skäl • Vilken

prioriteringsordning bör

vi ha

och Ö-vik

Skellefteå och Lycksele

Info och disk vid Samordnarmöte

Dimensionering Studieuppehål

l och

Studieavbrott

med avsikt att

återuppta

studier

Tidigare har nästan alltid

SU beviljats. Nu när ökad

konkurrens råder av VFU-

platser i t ex NV-ämnen

behövs en uppstramning.

Blankett för Avbrott med avsikt… och

priorriteringsordning upparbetas av

LH (AK). Info till stud om att meddela

återupptagande av studier före 15

mars/15 spet samt att söka före 15

april/15 okt. Studenter hämtar

anmälningskod i valwebben. Om

mycket god framförhållning så kan

studenter gruppantas till kurs .

Studievägledarärende. Uppdatering av webb och

blanketter (AK) samt tydlig info från stvl till

studenter vid start, under utbildningen vid flera

tillfällen. Se ovan under Allmänt innehåll i VFU.

vt 17 februari klart med

blanketter och webb. Info på

studiesr/adm-träff i feb 17.

Planera för info om striktare

regler till studenterna (Stvl).

Internationaliserin

gsperspektivet,ino

m VFU eller andra

kurser?

VFU på distans Vill att alla stud oavsett

om de studerar på distans

eller je ska ha minst ett

VFU-besök under 30 hp

VFU. Riktlinjer tas fram.

Testas under 2017 och

Förstärkningsmedel från regeringen

frinns för 2017 och 2018 för VFU.

Medel tas ur detta. Budget för VFU-

kostnader ca 340 000 kr för 2017.

Riktlinjerna (AK) tar fram

beslutsunderlag samt Riktlinjer till

RBM-beslut taget 170116 på riktlinjer för

kotnaderför VFU-besök i distans. Ligger på

https://www.aurora.umu.se/enheter/lh/planering-

och-uppfoljning/ . Utvärdera kostnaderna för vt17

bör göras i maj/juni 2017

Utvärdera kostnaderna för vt17

bör göras i maj/juni 2017. Info

om riktlinjer på studiesr/adm-

träff i feb 17.

VFU inom Ämneslärarprogrammet Generellt för VFU placeringar bör gälla att inom VFU 2 och VFU 3 (4 v)

Ämneslärare Ämnen som finns Placering

VFU 2 VFU 3

Årskurs 7-9 i både årkurs 7-9 och i Gymnasiet 7-9

7-9

Gymnasium i både årskurs 7-9 och i Gymnasiet 7-9 Gy

Gymnasium endast i Gymnasiet ex. Nk, FEK, Juridik, Sociologi, Pedagogik

Gy Gy

Om platsbrist råder bör följande generella regler följas för VFU under VFU 2 och VFU 3 Ämneslärare Gymnasieskolan

Ingångssämne

Ämne 2 Placering VFU 2 (4 veckor)

Placering VFU 3 (12 veckor)

Ämne som finns endast i Gymnasiet ex. Nk

Ma Gymnasiet (Nk) 4 v Ma inom årskurs 7-9 + 8 v Nk inom Gymnasiet

Ma Nk Årskurs 7-9 (Ma) 6v Ma inom Gymnasiet + 6 v Nk inom Gymnasiet alternativt omvänt

Hi Sh Årskurs 7-9 (Hi med inriktning mot So-ämnet)

6v Hi inom Gymnasiet + 6 v Sh inom Gymnasiet alternativt omvänt

Bi Ke (Bi med inriktning mot No-ämnet)

6v Bi inom Gymnasiet + 6 v Ke inom Gymnasiet alternativt omvänt

Prioritet om VFU 3 med handledning och alternativa lösningar om handledarbrist räder; Ämneslärare årskurs 7-9 Prioritet 1. 12 veckor i tre ämnen med en handledare Prioritet 2. 12 veckor i tre ämnen med två (tre) handledare Prioritet 3. 4 v/4v/4 v med två (tre) handledare Prioritet om VFU 3 med handledning och alternativa lösningar om handledarbrist räder; Ämneslärare Gymnasieskolan Prioritet 1. 12 veckor i två ämnen med en handledare Prioritet 2. 12 veckor i två ämnen med två (tre) handledare Prioritet 3. 6 veckor i ingångsämnet + 6 veckor i ämne 2 med två handledare Prioritet 4. 4 veckor i ingångsämnet, 8 v i ämne 2 med två handledare Prioritet 5. 3 veckor i ingångsämnet, 9 v i ämne 2 med två handledare Prioritet 6. 12 veckor i ämne 2 Aldrig möjlighet att genomföra VFU 3 i endast ingångsämnet

Att diskutera med skolor/samordnare:

Gymnasiet: Är alla ämnen jämt fördelade över året? 50 p kan vara problemet t ex Nk 1a1, Re, Psyk. Ämnet Religion – finns det bara på ht?

7-9: Kan NO- och So-ämnen arrangeras/omplaneras så att en student kan få sitt ämne under VFU 2?

Om inte placering på Gymnasieskolan går att genomföra måste beställning i god tid riktas om till årskurs 7-9.

Inför den 25/4 med samordnare. Uppdra till Anette och ev Stina att i skrift beskriva hur en process går till, både det som är inom ramen för avtal och det son händer mellan raderna. Från ax till limpa. När startar processen och vem gör vilka steg, hur hanteras särskilda skäl, övningsskolor, de som bor på en viss ort, ska läkarintyget finnas på plats innan beställningar går ut.

Riktlinjer

Lärarhögskolan

FS 1.1-98-17

2017-01-16

Sid 1 (1)

Riktlinjer för ersättning av kostnader i samband med VFU-besök utanför universitetets partnerområde Dessa riktlinjer är fastställda av lärarhögskolans rektor 2017-01-16 Riktlinjerna syftar till att klargöra rutiner för resebokningar och upprättande av traktamente, se Tillvägagångssätt nedan, för att genomföra VFU-besök hos distansstudenter. Bakgrund: För att säkerställa kvaliteten på programutbildningar som ges vid Lärarhögskolan ska alla studerande där VFU ingår få besök på skola/förskola av en universitetslärare eller motsvarande. Oavsett om den studerande genomför sin VFU i egen tjänst eller om en VFU-plats beställs via Lärarhögskolan ska den studerande få minst ett besök per 30 hp VFU. Vid Lärarhögskolan ges följande program på distans -Kompletterande pedagogisk utbildning (åk 7-9 och Gy), 90 hp, 50 % fart -Kompletterande pedagogisk utbildning (åk 7-9 och Gy), 90 hp, förhöjd studietakt -Yrkeslärarprogrammet, 90 hp, 50 % fart -Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp, 100 % fart Studerande inom dessa program har möjlighet att genomföra VFU i närhet av sin hemort. I många fall betyder det utanför Umeå universitets partnerområde, det vill säga utanför Västerbottens län och Örnsköldsviks kommun. Detta medför merkostnader för kursansvarig institution. Lärarhögskolan ersätter kostnad för resa, logi och traktamente för ett VFU-besök per student per 30 hp. I särskilda fall kan ytterligare ett VFU-besök bekostas av Lärarhögskolan efter överenskommelse. Vid VFU-besöket deltar universitetsläraren i en eller flera lektioner/pedagogiska aktiviteter med efterföljande trepartssamtal. Se särskilda riktlinjer för trepartssamtal http://www.lh.umu.se/student/vfu/. I stället för att en lärare från Umeå universitet gör VFU-besöket kan tjänsten köpas in av kursansvarig institution från ett annat lärosäte nära den studerandes VFU-placering. Då bekostas resor och traktamente av gällande VFU-prislapp av kursansvarig institution. Endast i särskilda fall kan ett VFU-besök ersättas med distansöverbryggande teknik som t ex direktlänkning, inspelade lektioner och telefonsamtal/videosamtal. Tid för VFU-besök i universitetslärares bemanningsplan bekostas av kursansvarig institution enligt egna upprättade riktlinjer. Resorna ska koordineras på ett kostnadseffektivt sätt. Riktlinjerna gäller 2017, med utvärdering och uppföljning augusti 2017. Som längst gäller riktlinjerna i denna utformning till 2018-12-31. Tillvägagångssätt: bokning av resa samt upprättande av reseräkning -Vid bokning av resa och logi ska referensnummer 6000 anges (Lärarhögskolan). https://www.aurora.umu.se/stod-och-service/tjansteresor/ -Vid upprättande av reseräkning i PASS för traktamente och eventuella utlägg i samband med resa ska referensnummer 6000 anges. Ladda även upp agenda/reseplanering med information om studentnamn, kurs och tid. -Ange i möjliga fält vad resa och reseräkning avser, t ex Kurskod, Program, Ort mm. Det underlättar bokföring vid kansliet.