Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik

Gustaf Öqvist Seimyr

2

Översikt för detta moment

– Introduktion till vetenskapsteori

– Vetenskapens historia

– Vetenskapens byggstenar

3

Vad är vetenskap?

– Vetenskapen genomsyrar hela vår tillvaro

– Vi förstår både oss själva och andra i ljuset

av vetenskapliga teorier

– Vetenskapen kritiseras oftast för hur den

används snarare än vad den står för

– Det finns många exempel på vad som är

vetenskap, men vad är det inte?

– Vetenskapsteorin är ett långt och komplext

svar på frågan “Vad är vetenskap?”

4

Varför är vetenskapsteori viktigt?

– Vetenskapen har på många sätt tagit över

religionens roll som fundamental auktoritet

– För att kunna värdera vetenskap måste

man veta vad det innebär

– Det viktigt att vara medveten om

vetenskapens begränsningar

– Var drar man gränsen mellan

vetenskapliga belägg och egna åsikter?

5

Aktuella frågor inom vetenskapsteorin

– Utvecklingen gör att fler och fler går från

att vara förbrukare till att också vara

utövare av vetenskap

– Vetenskapen blir ständigt mer

specialiserad och svåröverskådlig, inte

minst för forskarna själva

– Eftersom samhället har behov av nya

former av kunskap bli tvärvetenskaplig

forskning allt vanligare

– Vetenskapssamhället är mycket

uppmärksamt på felkällor, men främst de

som kan knytas till det egna området

6

Vetenskapsteorins delområden

– Vetenskapsteorin utgör en samlingsbeteckning för olika tankar kring

vetenskapernas och de enskilda vetenskapsgrenarnas natur

– Vetenskapsteorin är till sin natur tvärvetenskaplig och består av

följande områden:

Vetenskapshistoria

Vetenskapssociologi

Vetenskapsfilosofi

7

Vetenskapshistoria

– Inom vetenskapsteorin använder man sig gärna av historiska

exempel, både stora upptäckter och tankeväckande misstag

– Vetenskapen är en historisk storhet, teorier och världsbilder har

avlöst varandra

– Genom att studera hur forskarna har uppnått resultaten kan man

bilda sig en uppfattning om vad som utmärker vetenskapen

– Gör vetenskapen framsteg eller handlar det bara om att olika

betraktelsesätt avlöser varandra?

– Hur påverkar vetenskapen historien och tvärtom?

8

Vetenskapssociologi

– Vetenskapen är ett kollektivt företag och man talar därför gärna om

forskarsamhället

– Precis som i alla andra samhällen finns det skrivna och oskrivna

regler, maktförhållanden, förebilder, privilegier och olika intressen

– Att utbilda sig till forskare handlar mycket om att lära sig ett bestämda

beteenden, särskilda umgängesformer och en speciell jargong

– Vilken roll spelar strävan efter makt och berömmelse, ekonomiska

intressen, och politiska målsättningar för forskarnas arbeten?

– Hur påverkar vetenskapen samhället och tvärtom?

9

Vetenskapsfilosofi

– Vetenskapliga teorier kan tolkas på olika vis och detta är en uppgift för

vetenskapsfilosofin

– Är det vetenskapens syfte att ge oss en korrekt bild av verkligheten, ge

oss redskap att hantera den, eller något annat?

– Vad är en sann bild av verkligheten och hur ska man kunna veta att

den är sann?

– Vad ligger det egentligen i vetenskapliga grundbegrepp som förklaring,

slutsats, belägg, teori, tolkning etc.?

– Hur påverkar vetenskapen vetenskapen?

10

Vetenskapsteorins dimensioner

Normativ

(hur man ska göra)

Deskriptiv

(hur man gör)

Extern

(vetenskapen och omgivningen)

Intern

(vetenskapen i sig)

– Vetenskapsteoretiska frågor kan vara av intern eller extern karaktär

men också deskriptiva eller normativa

11

Vetenskapsteorins kontext

– Vetenskapen kan placeras in dimensionerna tro kontra vetande och

individ kontra samhälle

Tro Vetande

Samhälle

Individ

vetenskap religion

åsikt kunskap

12

Religion och vetenskap

– Det finns en spänning mellan religion och vetenskap, det ena utesluter

dock inte det andra på något sätt

13

Var kommer vetenskapen ifrån?

– Egyptierna (ca 3000 f.Kr.) och

Babylonierna (ca 1500 f.Kr.) använde sig

tidigt av matematik och astronomi, men

den kunskapen användes praktiskt

– I Indien och Kina har flera stora

upptäckter gjorts, kunskapen bakom

resulterade dock aldrig i vetenskapliga

teorier

– Vanligtvis brukar man hävda att

vetenskapen uppstod i antikens

Grekland runt år 600 till 300 f.Kr.

14

Det började med förenklingar …

– Tänkare i de grekiska kolonierna började söka förklaringar till olika

naturfenomen vilka kunde härleddes till ett urämne (arche)

– Man rörde sig från en religiös och mytologisk tolkning av världen till en

ide om skådande av verkligheten som den är (theoria)

– I detta följde de en reduktionistisk tankegång, vilken är typisk för en

stor del av vetenskapen

– Denna innebär att man för tillbaka till något mer grundläggande och

enkelt, något man lättare kan överskåda och förstå

15

… som så småningom blev till lagar …

– De tidiga grekiska tänkarnas förklaringar var allmängiltiga, de

framställdes som de gällde för alla delar av naturen

– Förklaringarna var också abstrakta, de hänvisade inte till gudar eller

andra ting utan började mer och mer likna principer eller lagar

– Herakleitos (540-480 f.Kr) menade att naturens förändringar var

utmätta i en bestämd takt (metron) styrda av en bakomliggande lag

(logos)

– Idén att det finns en abstrakt struktur i tingens uppträdande och att det

är denna som vetenskapen ska förklara avspeglas fortfarande i

namnen på en rad vetenskaper som slutar på -logi

16

… som sedan blev till illusioner …

– Redan en av de tidiga filosoferna, Anaximenes (585-525 f.Kr.), var

atomfysiken på spåren

– Han menade att man kunde förklara ämnenas olika tillståndsformer som

ett resultat av förtätning och förtunning av ett enda grundämne (luft)

– Denna tanke kom senare att visa sig hos atomisterna som hävdade att

alla ting i verkligheten är sammansättningar av små färglösa partiklar

”Sött och surt, varmt och kallt samt färger existerar bara i

enlighet med en vanlig uppfattning; i verkligheten finns det

bara atomer och ett tomt rum”

Demokritos (460-370 f.Kr.)

17

… vilket bäddade för en konflikt

– Atomisternas vetenskapliga förklaring, som ju skulle göra verkligheten

mer förståelig, gjorde den snarast meningslös

– Denna negativa form av reduktionism bäddade för en konflikt mellan

den vetenskapliga och den vardagliga världsbilden

– I kölvattnet dök sofisterna upp, dessa fann utforskningen av naturen

ofruktbar och ville hellre se till människans verklighet

”Människan kan ingenting veta. Allt växlar och förändras.

Alla våra förnimmelser, särskilt sinnesintrycken, är därför

sanna endast i det ögonblick vi upplever dem och för den

som upplever dem”

Protagoras (481-420 f.Kr)

18

Sokrates

– Sokrates (470-399 f.Kr.) verkade som debattör och

lärare i Aten på 400-talet före Kristus

– Introducerade den Sokratiska metoden, en

pedagogisk metod baserad på att ställa frågor

– Bidrog med insikter inom logik, etik och

kunskapsfilosofi

– Var den förste som frågade efter allmängiltiga

definitioner av karaktärsdygderna

– Ifrågasatte gängse seder, skick och

trosföreställningar till den grad att han avrättades

19

Platon

– Platon (427-347 f.Kr.) åkte efter Sokrates

död till den pytagoreiska skolan i Syditalien

– Deras tankar om det teoretiska beviset

gjorde stort intryck på Platon som sedermera

betonar sinnenas otillräcklighet

– Platon ansåg att tänkandet var överlägsen

erfarenheten för att nå sann kunskap

– Platon grundar en matematisk-filosofisk

skola och vi känner honom igenom hans

föreläsningsanteckningar

20

Aristotele

– Aristoteles (384-322 f. Kr) var elev och senare

medlem i Platons Akademi under 20 år

– Grundlade en hel rad nya discipliner: logik,

psykologi, samhällsteori, biologi, språkvetenskap

– Aristoteles ansåg i motsats till Platon att verklig

vetenskap i första hand ska baseras på en

undersökning av hur verkligheten ser ut

– Aristoteles höll erfarenheten som viktigare än

tänkandet och ansåg att det vi inte kan observera

har vi svårt att få en sann kunskap om

21

Det första vetenskapssamhället

– Runt 300 f.Kr. fanns det ett i någon mening

vad vi kallar ett vetenskapssamhälle

– Euklides gav ut boken Elementa i vilken

geometrin beskrives utifrån begrepp som

axiom, definition, teori och bevis

– Ptolemaios utarbetade en avancerad

astronomisk teori som gjorde det möjligt att

förutse himlakropparnas positioner

– Galen genomförde både hjärn- och

ögonkirurgiska ingrepp som inte skulle

upprepas på över 2000 år

22

Vetenskapen under medeltiden

– I Europa anammade katolska kyrkan Aristoteles

läror och försvarade dem med kraft

– Vetenskapen levde kvar i kloster där tanken att

antikens lärde hade svaren ledde till en stor

auktoritetstro som hindrade utvecklingen

– I Mellanöstern däremot utvecklades den

experimentella metodiken, något grekerna

egentligen inte sysslat med

– Ibn al-Haytham (965-1039) experimenterande

med ljus, linser, speglar och gjorde flera viktiga

upptäckter inom optiken

23

Den vetenskapliga revolutionen

– Nikolaus Kopernikus (1473-1543) fastlade efter observationer att

planeterna inklusive jorden kretsade kring solen

– Johannes Kepler (1571-1630) visade matematiskt att planeternas

banor måste vara elliptiska

– Galileo Galilei (1564-1462) gjorde genom experiment upp med

antagandet att tunga kroppar faller snabbare än lätta

– René Descartes (1596-1650) uppfann koordinatsystemet och gjorde

det möjligt att förena geometrin med algebran

– Isaac Newton (1643-1727) systematiserade användningen av

experiment för att bekräfta teorier och definierade fysiken

24

Empirism (erfarenhet) mot Rationalism (förståelse)

– Francis Bacon (1561-1626) menade att man skulle eliminera

subjektiviteten i forskningen genom att gå metodiskt och systematiskt

tillväga.

Bacon förespråkade att förutsättningslöst studera verkligheten

och sedan dra slutsatser om nya teorier (induktion)

– René Descartes (1596-1650) förkastar observation av verkligheten

som en metod att nå ny kunskap.

Descartes menar att enda säkra vägen är att genom filosofisk

undersökning undersöka nya idéer och på så sätt tänka ut nya

sanningar (deduktion)

25

Descartes grunder för god vetenskap

1. Acceptera bara som sant det som du själv kan

förstå är sant. Fördomar har ingen plats

2. Dela upp det problem du vill studera i så

många mindre problem som möjligt

3. Börja studera och hitta svaret på det minsta

och enklaste problemet först

4. Sammanställ resultaten i en så komplett

förteckning att inga detaljer utelämnas

26

Vetenskapens synsätt

Atomism Allt kan härledas ner till

de minsta beståndsdelarna

Holism Helheten förstås genom att noga

beskriva de enskilda små delarna

Empirism Ny kunskap nås genom att observera verkligheten

och dra slutsatser från dessa observationer (Induktion)

Rationalism Ny kunskap nås genom att utifrån logiska antaganden

eller sanningar resonera oss fram till nya sanningar (Deduktion)

27

Upplysningen och romantiken

– Under 1700-talet gjordes det viktiga flera viktiga upptäckter inom

kemin och botaniken genom systemerande

– De europeiska samhällena genomgick stora förändringar och man

började se samhället som en föränderlig storhet

– Man försökte finna drivkraften bakom utvecklingen i förhoppningen att

kunna tygla den på samma sätt som fysiken tämjt naturen

– Romantikerna med Rousseau (1712-1778) i spetsen uppfattade

framstegstanken som naiv, människan blev fjärmad från naturen

– Den romantiska strömningen fick ett avgörande inflytande på

humanioran som nu växte fram som vetenskaplig gren

28

Den industriella revolutionen

– Under 1800-talet blev naturvetenskapen professionaliserad och gjorde

insteg på de offentliga läroanstalterna

– Termodynamiken utvecklades under början på 1800-talet, inte minst

inspirererad av ångmaskinen

– Magnetismen och elektriciteten började undersökas, utvecklingen

kulminerade när Maxwell år 1873 införde begreppet elektromagnetiska fält

– Även människan hamnade i fokus, denna tendens förstärktes när Darwin

år 1859 lade fram sin evolutionsteori

– Ungefär samtidigt uppstod den experimentella psykologin som gjorde

människan till föremål för undersökningar

29

Positivism och den logiska empirismen

– August Comte (1798-1857) ansåg att grunden i all vetenskap är

matematik, genom denna matematiskt präglade vetenskap kan man få

sann kunskap och då kan människan bygga sitt paradis på jorden

– Detta utvecklades sedan till den logiska empirismen som ansåg att ett

huvudkrav på vetenskaplig kunskap var att den kunde verifieras

• Endast den observerbara verkligheten studeras

• Det som inte kan verifieras är meningslöst

• Metafysik kan inte verifieras och är alltså meningslös.

• Vetenskaplig teori är ett system av universella lagar

• En teori har ett teoretiskt språk och ett observationsspråk.

• En teori kan bekräftas genom att gjorda förutsägelser slår in

• Om det finns flera konkurrerande teorier skall man välja ut den sannolikaste.

• Vetenskaplig kunskap växer med tiden

30

Det hypotetiskt-deduktiva arbetssättet

– Karl Popper (1902-1994) var kritisk till de logiska positivisternas

empiriska induktionsmetod då den inte kunde dra gränser mellan riktig

vetenskap och ovetenskap

– Popper menade att trots aldrig så många observationer kan vi aldrig

vara säkra på att en hypotes är hundraprocentigt sann, däremot kan vi

försöka visa att den är falsk

– Popper hävdade att varje vetenskaplig teori är från början en

tankemodell som vi kan formulera som ett antagande, en hypotes,

teorierna måste sedan testas genom att man försöker falsifiera dem

31

Den moderna vetenskapen

– Albert Einsteins (1879-1955) speciella relativitetsteori knöt 1905

samman tid och rum, 1915 ledde den allmänna relativitetsteorin till en

revision av Newtons gravitationslag

– Niels Bohr (1885-1962) banade med sin teori om elektronernas banor i

atomen vägen för kvantteorin, därmed bröt kvantfysiken med

determinismen

– Werner Heisenberg (1901-1976) formulerade med sin

obestämdhetsrelation att man inte samtidigt kan mäta var en elektron

befinner sig och vilken hastighet den har

– Därmed stod det klart att den klassiska fysikens lag inte gäller för de

allra minsta tingen och att vårt tankesätt inte riktigt räcker till

32

Humanvetenskapens framväxt

– Edmund Husserl (1859-1938) introducerade fenomenologin med

tanken att man skall och kan sätta sin egen existens åt sidan för att

hitta den sanna essensen av ett fenomen

– Martin Heidegger (1889-1976) ansåg att vi inte kan sätta vår

förförståelse av fenomen inom parantes. För Heidegger är

förförståelsen grunden vi står på när vi tolkar

– Hans-Georg Gadamer (1900-2002) förenade Husserls livsvärld och

Heideggers existensfilosofi till en filosofi om den mänskliga förståelsens

grundläggande villkor - det hermeneutiska förhållningssättet

– Det hermeneutiska förhållningssättet innebär en öppenhet för andra

tolkningar och ett ifrågasättande av den egna förförståelsen

33

Vetenskapen idag

– Vetenskapen har idag nått en så hög grad av specialisering och rört sig

i så många riktningar att det är svårt att få en överblick

– En av de senaste utvecklingarna är mot tvärvetenskaplig forskning

(t.ex. hälsovetenskap, biokemi, datorlingvistik)

– Naturvetenskapen och humanvetenskapen har börjat närma sig

varandra genom att man kombinerar metoder

– Liksom under 1800-talet finns det tendenser till en mer politisk styrning

av forskningen (t.ex. genom målinriktade anslag)

– Engelska har blivit det nya latinet och den amerikanska

forskningskulturen har blivit en förebild i stora delar av världen

34

Vetenskapens byggstenar

– Även om vetenskap ser olika ut inom

olika områden går det att hitta

gemensamma element

• Begrepp

• Kunskapskällor

• Metoder

• Förklaringar

35

Begrepp

– Ett begrepp är ett språkligt eller tankemässigt klassifikationsredskap

– De flesta vardagliga begrepp är ganska vaga, så är det också ofta inom

vetenskapen (t.ex. samhälle, planet)

– I vetenskapen försöker man dock nå en högre grad av precision och

klarhet genom att erbjuda explicita definitioner

– Man försöker att bestämma de nödvändiga och tillräckliga

betingelserna för att något ska falla inom begreppet

– Normalt sett är begrepp i vetenskapen en blandning av dess gängse

betydelse och vad man fastställer att det ska betyda

36

Begrepp > Taxonomi

Begrepp > Taxonomi

37

38

Kunskapskällor

– Vetenskapen finns i förlängningen av vårt vardagliga sökande

efter insikter

– Forskare är ofta smarta, men de är inte i besittning av några

andra sinnen eller någon annan logik än oss andra

– Man använder sig av:

• Vittnesbörd

• Sinneserfarenhet

• Tänkande

39

Kunskapskällor > Vittnesbörd

– Vetenskapen är en kollektiv verksamhet och ofta använder man andras

formler eller bygger på andras experiment

– Inom vetenskapen är man dock noggrann med att källorna ska vara

pålitliga och att upplysningar ska kunna spåras till var de kommer ifrån

– Inom vetenskapen ska man tänka själv och inte acceptera något som

man inte kan kontrollera

– Det är felaktigt att motivera - eller avvisa - ett påstående endast genom

att hänvisa till egenskaper hos den individ som lagt fram det

– Det gäller att bygga sina ståndpunkter på äkta auktoriteter

40

Kunskapskällor > Sinneserfarenhet

– Inom vetenskapen strävar man efter att göra observationer under

kontrollerade former

– Utöver att eliminera felkällor är avsikten att andra ska kunna utföra

samma observationsprocedur under liknande omständigheter

– Nackdelen är dock att man ibland ändå upplever vad man förväntar sig

att göra, sinnena är inte alltid objektiva

41

Kunskapskällor > Tänkande

– Alla vetenskaper är inte

empiriska och ofta finns det ett

gap mellan empiri och teori

– Istället använder man sig av

rationellt tänkande och logiskt

resonerande

– De logiska grundprinciperna

innebär att man indirekt kan

sluta sig till sanningen om ett

påstående

Identitetsprincipen

Varje ting är identiskt med sig själv

Motsägelseprincipen

Ingen utsaga kan samtidigt vara

sann och falsk

Det uteslutna tredjes princip

Varje utsaga är antingen eller falsk

42

Metoder

– Vetenskapliga metoder ska öka sannolikheten för ett riktigt resultat och

främja att undersökningar blir enhetliga och upprepbara

– Metoder syftar också till att göra forskaren mindre beroende av till

exempel intuition eller inspiration

– De mest generella metoderna handlar om slutledning, hur man når en

slutsats på ett pålitligt sätt

• Induktion

• Deduktion

• Abduktion

43

Metoder > Induktion

– Att dra slutsatser genom att generalisera enstaka iakttagelser till en

slutsats kallas induktion

– Avsikten med induktion är att den ska leda oss till en slutsats som

säger mer än premisserna

– Användningen av induktion innebär att man måste släppa kravet på

visshet för att uppnå kunskap som är betydelsefull

– Inom vetenskapen ställer man ytterligare krav på induktionsmetoden -

dels att observationer gjorts under kontrollerade former, dels att man

gör ett så stort antal representativa observationer som möjligt

Metoder > Induktion

– Om ett stort antal A observerats under en lång rad olika förhållanden,

och om alla dessa A utan undantag haft egenskapen B, så har samtliga

A egenskapen B

Premiss: A är svanar

Premiss: B är vita

Slutsats: Alla svanar är vita

– Fördelen är att resonemanget baserar sig på faktiska observationer

– Nackdelen är att inte säger någonting om framtiden

44

45

Metoder > Deduktion

– När man med hjälp av logiska slutledningsregler härleder något kallas

det deduktion

– Om premisserna är sanna måste slutsatsen också vara det, de logiska

slutledningsreglerna anses omedelbart uppenbara

– Med deduktion kan vi bara härleda det som redan finns i våra

antaganden, definitioner och begrepp

Modus ponens: Om p, så q

p

Alltså: q

Modus tollens: Om p, så q

Inte q

Alltså: Inte p

Hypotetisk deduktiv metod

– Metoden innebär:

Att formulera en eller flera hypoteser

Att härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen

eller hypoteserna

Att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med

verkligheten

Om man hittar konsekvenser som inte överensstämmer måste

hypotesen förkastas

46

Falsifierbarhet

– Innebär att man kan beskriva ett sammanhang där ett givet påstående

är falsk

– För att en teori ska anses vara vetenskaplig måste den gå att falsifiera

– Detta innebär att det måste finnas ett logiskt observationspåstående

som är oförenligt med hypotesen

– Ju mer omfattande en teori är, ju mer den säger om världen, desto

svårare är den att falsifiera

– En hypotes som både är falsifierbar och praktiskt genomförbar att testa

kallas för testbar

47

Metoder > Deduktion

– Om P så Q

P = Alla svanar är vita

Q = Nästa svan jag ser är vit

P Q P Q

Sant Sant Sant

Sant Falskt Falskt

Falskt Sant Sant

Falskt Falskt Sant

48

Detta är vad man är

ute efter

Problemet är att detta

också är ok (bara för att nästa

svan är vit kan vi inte härleda

oss till att alla är det)

Metoder > Falsifikation

– Om P så Q

P = Alla svanar är vita

Q = Det finns inte någon svan med annan färg än vit

P Q P Q

Falskt Sant Sant

Falskt Falskt Sant

Sant Sant Sant

Sant Falskt Falskt

49

Detta är vad man nu är

ute efter

Eftersom denna härledning

inte är giltig kan vi vara helt

säkra på att falsifieringen av q

också falsifierar p

Metoder > Abduktion

– En filosofisk term besläktad med både induktion och deduktion, där

forskaren rör sig mellan teori och empiri och låter förståelsen

successivt växa fram

– Ett överraskande faktum, B, observeras; men om A vore sant, så skulle

B vara en självklarhet; följaktligen finns det skäl att anta att A är sant

B = Det är blött i gräset

A = Det har regnat

– Abduktion har inte alls samma bevisvärde som deduktion, men det är

ofta så som man vanligen resonerar kring alternativa orsaker

50

51

Förklaringar

– Normalt sett finns det många olika möjliga förklaringar till ett fenomen

– När man inte kan göra en logisk slutledning från en bestämd förklaring

måste man avgöra vad som är den mest sannolika

– Ibland kan verka som det bara finns en rimlig förklaring, men då stödjer

vi oss på implicit på bestämda kriterier som tillåter oss att bortse från

de andra logiskt möjliga förklaringarna

– Inom vetenskapen hänvisar man explicit till en rad kriterier för val av

teori som motiv för att föredra en hypotes

52

Förklaringar > Enkelhet

– En enkel teori föredras framför en som är mer komplicerad

– Enkelhet kan vara både kvantitativt (antalet formler eller definitioner) eller

kvalitativt (förklara något bättre eller snyggare)

– En gammal beteckning är Ockhams rakkniv efter medeltidsfilosofen

William av Ockham (1285-1349) som ville skära ner antalet antaganden

– Tanken är att en enkel lösning oftast är den mer sannolika, samtidigt har

vi lättare att förstå det som är enklare

53

Förklaringar > Konsekvens

– Det är mycket graverande för

en teori om den rymmer en

motsägelse och inte är

konsekvent

– Uppfyller en teori inte de

logiska grundprinciperna

kommer man med få

undantag att ta den på allvar

54

Förklaringar > Konservatism

– Inom vetenskapen finns en inbyggd försiktighet mot alltför djärva idéer,

en väletablerad teori är ofta att föredra

– Så länge som en ny teori inte är klart mycket bättre än en existerande

teori kommer det vara irrationellt att ansluta sig till den

– När alla andar förhållanden är lika, talar det till en teoris fördel om

andra vetenskapsmän arbetar utifrån den

– Är en ny teori klart överlägsen, då kommer den utan vidare att ersätta

en äldre mer beprövad teori

55

Förklaringar > Djup

– I vetenskaplig sammanhang vill man gärna ha teorier som inte bara

pekar på sammanhang utan också på de underliggande orsakerna

– En teori som kan förklara de underliggande orsakerna kommer alltid att

föredras framför en som inte gör det

– Det är inte tillräckligt att bara luta sig mot logiska processer, teorier

måste också vara precisa, begripliga och möjliga att tillgodogöra sig

56

Förklaringar > Omfång

– Om en teori förklarar en hel rad

olika fenomen lika bra som andra

bara förklarar några av dem

kommer en sådan att föredras

– Viljan att formulera en mer

omfattande teori går dock på tvärs

mot dess säkerhet, teorin blir

djärvare och den som lägger fram

den riskerar att inte ha lika gott

belägg inom alla områden

57

Förklaringar > Integration och fruktbarhet

– En ny teori ska gärna hänga ihop med andra redan etablerade teorier,

har fler teorier ett positivt sammanhang kommer de att understödja

varandra

– Ibland väljer man att satsa på en ny teori därför att den banar vägen för

ny forskning, på samma sätt kan en teori avfärdas för den är svår att

undersöka

– Valet av teori är i grund och botten en omdömesfråga, det finns inget

som automatiskt säkrar att man gjort ett riktigt val

58

Vad är vetenskap?

– Vetenskap kan ses som ett kollektivt systematiskt sökande efter

kunskap om eller förståelse för hur något är uppbyggt eller fungerar

”Science is always wrong. It never solves a problem

without creating ten more”

- George Bernard Shaw (1856-1950)