Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Vetenskapligt skrivande Statistik och vetenskapsmetodik
Gustaf Öqvist Seimyr
2
Vetenskapligt skrivande
– Vetenskapliga texter
– Allmänna krav
– Stil och språk
– Figurer och tabeller
– Formalia
– Skrivprocessen
3
Vetenskapliga texter
– En vetenskaplig text berättar vad som varit målet med arbetet, vad man
gjort och vad man kommit fram till
– Framställningen ska inte störas av icke redovisade tankeled eller
undangömda material och resultat
– Målet är att läsaren enkelt ska få alla uppgifter som krävs för att:
• avgöra på vilken grund påståenden byggts
• veta varifrån den grunden kommer
• bedöma hållbarheten i argument och slutsatser
• kunna upprepa och på så sätt kontrollera arbetet
4
Kommer ni ihåg artikeltyperna?
– Originalartiklar
Är redogörelser från empiriska studier där resultatet från ett
forskningsarbete för första gången beskrivs
– Översiktsartiklar
Kritiska utvärderingar av studier som redan har blivit publicerade.
Genom att organisera, integrera och utvärdera dessa, visar författaren
framåtskridandet av samtida forskning och kan peka ut
problemområden och trender
– Teoretiska artiklar
Redogörelser där författaren från existerande forskning söker nya
teorier. Vanligtvis presenterar författaren en ny teori, alternativt
analyserar en existerande teori
5
Typer av vetenskapliga texter
– Förenklat kan man säga att ett vetenskapligt arbete kan presenteras
som en uppsats, rapport, artikel, paper eller abstract
– En uppsats och rapport kan omfatta ett stort antal sidor och i detalj
beskriva ett genomfört arbete, publiceras ibland som en bok
– En artikel brukar vanligtvis vara begränsad till ett visst antal ord eller ett
visst antal sidor, det beror på var den publiceras
– Ett paper brukar vanligtvis vara ännu kortare än en artikel och brukar
presenteras på en konferens
– Ett abstract utgörs oftast av knappt en sida och presenteras ofta med
en poster på en konferens
6
Typisk struktur
– Oavsett typ har en vetenskaplig
text en liknande disposition:
• Titel
• Sammanfattning
• Inledning/bakgrund/syfte
• Metod
• Resultat
• Diskussion
• Referenser
Vad?
Hur?
Varför?
7
Följer forskningsprocessen
Problem
Syfte
Metod
Insamling
Bearbetning
Analys
Resultat
8
Vanliga dispositioner
Uppsats
• Omslag och titelsida
• Sammanfattning/Abstract
• Innehållsförteckning
• Tabell och figurförteckning
• Förkortningar
• Förord
• Inledning/bakgrund
• Tidigare forskning/teori
• Precisering av syfte/problem
• Material och metod
• Resultat
• Diskussion
• Slutsatser
• Referenser/litteraturförteckning
• Acknowledgements/tack
• Bilagor
Artikel
• Titel, författare, institution
• Kontaktuppgifter
• Sammanfattning/Abstract
• Nyckelord
• Inledning/bakgrund/problem
• Syfte/hypoteser
• Material och metod
• Resultat
• Diskussion
• Acknowledgements/finansiering
• Referenser/litteraturförteckning
9
Allmänna krav
1. Förhållningssättet ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande
2. Resultat och slutsatser ska uttryckas försiktigt
3. Uppgifter som inte är allmänt bekanta ska styrkas
4. Framställningen ska vara konsekvent och systematisk
5. Framställningen ska präglas av precision och noggrannhet
6. Framställningen ska vara saklig och koncentrerad
7. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt
10
Formalia
– För vetenskapliga texter finns oftast en fastställd form för hur olika
element ska se ut, en mall eller riktlinjer
– Dessa kan tala om t.ex. hur lång text ska vara, vilka huvudrubriker som
ska vara med, vilken font som ska användas etc. etc.
– Reglerna är till för att dels få ett enhetligt tryck, dels för att hjälpa både
läsaren och författaren
– Utöver det gäller en del konventioner som inte alltid är lika tydliga, det
gäller att hålla sig till spelreglerna
11
Stil och språk
– Man ska sträva efter att göra texten:
• Organiserad
• Koncentrerad
• Korrekt
• Enkel
– Enkelhet är kanske det allra viktigaste, krånglar man inte till det utan
använder sitt eget språk blir det bättre
– Att en text är vetenskaplig innebär inte att den måste vara krånglig
12
Textens uppbyggnad
– En bra text är tydligt och korrekt uppbyggd på alla nivåer
– Vetenskapliga texter är vanligen uppdelade i avsnitt och kapitel som
skall vara genomtänkta
– Man bör tänka på att:
• Tydligt visa läsaren vad man menar
• Hålla ihop texten
• Variera sig
• Skriva korrekt
13
Ordens betydelser
– Begrepp och definitioner är det viktigt att förklara så uttömmande som
det går, särskilt om de används mer specifikt än vanligt
En dialekt är en variant av ett språk som talas i en viss landsdel
En dialekt är en språkvariant som skiljer sig från andra
språkvarianter vad gäller ordförråd, grammatik och fonetik där
skillnaden kan hänföras till ett avgränsat geografiskt område
– Alla ord som ser vetenskapliga ut är dock inte alltid väl avgränsade
eller väldefinierade, att krångla till saker hjälper ingen
Det finns inom vår vetenskap en heuristisk tendens, dvs. en bias
mot ad hoc-lösningar. En reduktionistisk metod lämnar inte
samma utrymme för tentativa problemlösningar
14
Val av ord
– Ett kortare och mer vanligt ord är bättre än ett långt och ovanligt
– Välj tempus på ett sätt som faller sig naturligt med hur arbetet varit
upplagt
– Undvik svengelska och onödigt krångliga ord. Går något att uttrycka på
ett enklare sätt så använd det
– Poängen är att ord ska vara precisa och lätta att förstå
15
Meningar
– En mening ska motsvara en tanke medan ett stycke ska motsvara en
tankegång
– En tumregel är att varje mening ska ha ett eget huvudbudskap, har
man något att tillägga kan det nästan alltid placeras i en egen mening
– När en mening är slut sätter man punkt. I undantagsfall används
semikolon eller komma, enstaka ord bör inte stå för sig själva
– Håll ihop meningarna genom att i påföljande mening referera till den
tidigare meningen
– Placera meningens huvudverb (böjt i nutid eller dåtid) så tidigt som
möjligt i meningen
16
Läsbarhet
– Långa ord och långa meningar gör texten svårläst
– Därmed inte sagt att man bara ska rada upp korta meningar
– Att variera långa och korta meningar fungerar bäst
– De långa kan man använda för att förklara och beskriva. De korta är
bra för påståenden.
– I ett stycke med långa meningar kommer en kort mening att synas
extra tydligt – där ska man lägga viktig information
17
Stycken
– Stycken används för att för att ge läsaren andrum och signalera att ett
nytt resonemang påbörjas
– Ett bra stycke går från det stora till det lilla
– Ofta börjar man med en svepande beskrivning av något och sedan
borrar man ner sig i detaljerna
– Precis som med långa och korta meningar är det bra att variera sig
– För att stycken ska hänga ihop får man förbereda läsaren på vad som
komma skall, antingen i slutet på ena eller början på det andra
… just denna aspekt kommer vi nu se närmre på.
Ett annat exempel på detta kan vara de …
18
Punktuppställningar
– Uppräkningar kan bli mer lättsmälta och tydliga om de ställs upp i
punktform
– Leden ska vara konsekvent utformade så att de t.ex. är:
• bara substantiv
• enbart verbfraser
• endast påståendesatser
• uteslutande hela meningar
19
Avsnitt
– Texter bör delas upp i avsnitt eller kapitel där man behandlar ett av
textens huvudteman
– Indelningen i avsnitt är viktig för att visa läsaren hur man avser att
saker och ting i texten hänger ihop
– Även om texten är indelad i avsnitt så skall dessa hänga ihop, hur de
gör det får man hjälpa läsaren att förstå
– Den text som guidar läsaren igenom artikeln kallas metatext, det vill
säga text om texten
20
Rubriker
– Avsikten med rubriker är att de ska tala om vad som följer i texten och
snabbt visa hur olika avsnitt hänger ihop
– Det är ofta bra att använda flera nivåer på rubrikerna, då blir det lättare
att se strukturen i resonemanget
– En bra rubrik ska vara informativ och klar, den ska säga något om
ämnet och inte bara ange ämnet
– Vänta med att sätta de slutgiltiga rubrikerna tills arbetet är helt klart, till
dess kan man använda arbetsrubriker
21
Titeln
– En titel ska precis som en rubrik vara informativ och specifik
– Utifrån titeln ska läsaren kunna avgöra om just den här texten är
intressant och relevant
– Titeln får däremot inte vara för lång, ju kortare den är desto bättre
– Just att titeln ska vara kort, kärnfull, intressant, täckande och lite till
(plus att den är så viktig) gör den svår att bestämma
– Oftast har man en arbetstitel och så bestämmer man den slutgiltiga när
man är färdig
22
Abstract
– En vetenskaplig text har i princip alltid en kort sammanfattning, det man
kallar ett abstract (ca 250 ord)
– Avsikten är att det ska räcka med att läsa abstract för att kunna avgöra
innehållet i artikeln
– Ett abstract ska innehålla det väsentligaste från texten, det ska inte
vara en sammanfattning av hela texten
– Abstract skriver man vanligen sist, men det kan vara en ide att börja
med ett ”arbetsabstract”
Bakgrund
– Det ska framgå varför studien genomförs och vad som ska studeras
– Det ska framgå hur problemet definierats och avgränsats
– Det ska framgå hur frågeställningarna ska angripas
– Det ska framgå vilken tidigare forskning som gjorts med citat och
källhänvisningar
– Bakgrunden är det bra att få klar så tidigt som möjligt, men den går
alltid att gå tillbaka och ändra i under arbetet
23
24
Citat
– I vetenskapliga texter är det vanligt att man citerar andra, man bör dock
vara sparsam
– Citat ska anges ordagrant, finns det ett stavfel i citatet ska det anges
med stavfel (felaktigheten markeras med [sic!])
– Har man själv översatt ett citat skall det anges
– Korta citat (1-3 rader) placeras inom ”citationstecken”, längre citat
brukar skrivas i eget stycke med indrag
– Till ett citat måste man alltid ange källa och sidhänvisning
25
Källhänvisning
– Många vetenskapliga texter bygger vidare på andra forskare och
författares verk
– Detta innebär att man måste referera till andras verk
– Man måste behandla dem man refererar till med respekt och tydligt
skilja på deras och egna åsikter och idéer
– En referens placeras där den knyter bäst an till det resonemang man
refererar till (inte alltid så lätt)
– Det finns olika regelsystem för hur referenser ska se ut, vanligast är
Harvardmodellen (namn, år) eller Oxfordmodellen [1] i noter
26
Att referera
– Exempel enligt Harvardmodellen
I en bok om kontaktlinser (Johansson, 1998) …
I två böcker om kontaktlinser (S. Johansson, 1998; T. Johansson, 1998) …
I sina två böcker om kontaktlinser (Johansson, 1998a; 1998b) …
I en bok om kontaktlinser (Johansson och Eriksson, 2009) …
I en bok om kontaktlinser (Johansson et al., 2009) …
I två böcker om kontaktlinser (Eriksson et al., 2004; Johansson et al., 2009) …
27
Referenslistan
– Det finns flera olika standarder för hur referenserna ska listas i slutet av
arbetet, APA systemet blir vanligare och vanligare
– Hur en källa ska anges beror på om det är en artikel, ett kapitel, en bok,
en hänvisning till en hemsida eller något annat
Pansell, T. (2009). Nya övningar i statistik. Statistico Periodico, 2(10), s.
1112-1123.
Pansell, T. och Öqvist Seimyr, G. (2009). Statistik och
Vetenskapsmetodik. Stockholm: KI press.
Öqvist Seimyr, G. och Pansell, T. (2009). Skrivande och granskande.
Föreläsningsanteckningar. Hämtade från www.ki.se/etc/etc den 8
september 2009.
Metod
– Från metodbeskrivningen ska studien kunna upprepas
– Man ska ändå kunna bedöma dess relevans utan att göra om den
– Man beskriver hur man samlat in data och hanterat det
– Felkällor samt validitet och reliabilitet hos mätmetoderna ska redovisas
– Detta avsnitt kan man gärna skriva innan man börjar samla in data
28
29
Bilder
– Bilder kan vara väldigt bra och förklarar oftast komplicerade
sammanhang bättre än text för läsaren
– Tänk på upphovsrätten (källa), att anknyta till bilden i texten, samt att
förklara bilden i bildtexten
– Bildtexten placeras under bilden och bilder hänvisas till som figurer
… vid experimentsituationen (figur 2) användes en …
Figur 2. Uppställningen vid experimentet
Resultat
– I resultatdelen beskrivs den data man samlar in och här testas
hypoteserna
– I resultatdelen har man bara med resultat, diskussion och tolkning av
dem kommer senare
– Redovisningen ska var strukturerad och logisk men samtidigt så kort
och sammanfattande som möjligt
– Figurer och tabeller gör ofta resultaten mer överskådliga
30
31
Diagram
– Diagram kan sammanfatta mycket information och visa på trender i ett
insamlat material
– Används på ett liknande sätt som bilder, oftast är de dock svåra att
tolka varför man ofta måste förklara dem
32
Tabeller
– Avsikten med tabeller är att strukturera information på ett bra sätt för
läsaren, inte att få med all information man har
– Tabeller ska liksom bilder ha ett sammanhang med texten och förklaras
i tabelltexten - vilken placeras ovanför tabellen
33
Statistik
– Statistiska resultat ska redovisas så pass fullständigt att det går att läsa
ut vilket test som använts och vilka parametrar som ingått
Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i läshastighet (t=7.6,
p<.001) vid högläsning (M=114.9, SD=21.1) jämfört med tystläsning
(M=171.5, SD=49.9). Läshastigheten vid hög- och tystläsning hade ett
positivt samband (r=.54, p<.001)
– Att bara ange att något vara signifikant räcker inte, när något inte varit
signifikant behöver man inte sätt ut värden för det
– Kontrollera vad som gäller för rapportering av de test du använt
– Det viktigaste är att vara konsekvent, och att dubbelkolla siffrorna!
Diskussionen
– Här diskuteras äntligen de resultat man kommit fram till
– Diskussionen är den friaste delen av arbetet
– Resultaten diskuteras i relation till den egna och andras studier
– Man vill lyfta fram både styrkorna och svagheterna i arbetet
– Vilka slutsatser kan man dra och hur pass säkra är de?
– Här kan man även ta upp förslag till framtida arbeten
34
35
Skrivprocessen
– Börja med en plan
– Håll det enkelt
– Skriv hela tiden
– Rita och skissa på papper
– Titta på hur andra gjort
– Fila bort det som är oväsentligt
– Kontrollera språk och stavning
– Kom ihåg målet
Läsaren ska få alla uppgifter som krävs för att:
• avgöra på vilken grund påståenden byggts
• veta varifrån den grunden kommer
• bedöma hållbarheten i argument och slutsatser
• kunna upprepa och på så sätt kontrollera arbetet
Varken mer eller mindre!
36
Hjälp med skrivandet
– Biblioteket har massor med hjälp man kan få, inte minst kan de hänvisa
till mer information
– Språkverkstaden kan hjälpa till!
37
Granskande av vetenskapliga texter
38
Hållpunkter …
– Problemformuleringen, beskrivningen av uppgiften, ska vara klar och
avgränsad samt relaterad till tidigare kunskap. Den ska framgå av
arbetets syfte, frågeställningar, hypoteser, etc.
– Argumentering för slutsatser och ståndpunkter ska vara klar och
hållbar. Grunden för de påståenden och slutsatser som ingår i arbetet
ska redovisas på ett uttömmande sätt
– Problemformuleringen, arbetsmetoderna och undersökningsmaterialet
ska vara väl avpassade till varandra
– Frågeställningarna ska formuleras så att resultatet inte blir givet redan
genom problemformuleringen.
39
… mera hållpunkter …
– Dispositionen ska återspegla en klar strukturering av problemområdet
– Dispositionen ska ge en överblick över arbetsgången i arbetet, över
bakgrund, uppläggning, genomförande och resultat
– Arbetets olika delar ska vara väl avvägda mot varandra
• Bakgrunden ska vara aktuell och relevant
• Material och metod ska vara relevant mot frågeställningarna
• Resultatredovisningen ska täcka frågeställningarna
• Diskussion och slutsatser ska överensstämma med resultaten
• Referenser ska överensstämma med referenslistan
40
… och till sist ännu några till
– Författaren ska hålla sig till ämnet så som det har formulerats i
problemformuleringen
– De begrepp som är centrala i arbetet ska definieras och användas på
ett konsekvent sätt
– De särskilda krav och spelregler som gäller för olika metoder och
material ska följas
– Problem, material, metod, genomförande etc. ska beskrivas så väl att
undersökningen skulle kunna upprepas i kontrollsyfte
– Språket ska vara korrekt och förståeligt, arbetet ska följa angivna
riktlinjer för dess utformning
41
Genomgång av gruppuppgift
– Uppgiften går ut på att ni gruppvis ska granska ett examensarbete från
tidigare år och sedan diskutera granskningarna i tvärgrupperna
– Till er hjälp kommer ni att ha en granskningsmall som vi strax ska titta
närmre på
– Först ska ni själva granska arbetet och värdera det efter mallen
– Sedan diskuterar ni tillsammans i grupperna och sammanställer era
granskningar
– Sammanställningen lämnas in idag klockan 15 och delas ut som
underlag inför tvärgruppsdiskussionerna imorgon
42
Genomgång av mallen
43
Frågor om sammanfattnig
44
Frågor om bakgrund
45
Frågor om metod
46
Frågor om resultat
47
Frågor om diskussion
48
Frågor om referenser
49
Frågor om helhet
50
Samlad bedömning
51
Sammanställningen
– Gå tillsammans i gruppen igenom och räkna ihop era ja och nej svar
och för in i er sammanställning
– Även om ni kommer överens om en gemensam ställning, ändra inte
hur många av er som tyckt det ena eller andra från början!
– Ni ska utifrån era svar tillsammans komma överens om en bedömning
av arbetet som ni redovisar i tvärgrupperna
– Målsättningen är att ni i tvärgrupperna ska kunna redogöra varför ett
arbete uppfyller eller inte uppfyller ett krav
– Tanken med uppgiften som helhet är ni ska se på andras arbeten med
kritiska glasögon samt se hur tidigare exjobb sett ut
52
Lycka till!
– Imorgon kommer Rune att prata om hur man forskar som optiker och
sedan ska vi diskutera forskningsetik