1(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

Examinationsuppgift ländryggspatient

ANAMNES:Patient, 32 år, ont i ländryggen för fyra veckor sedan då han hjälpte en kompis att lyfta olika tunga saker i ett flyttlass. Vid ett tungt lyft så gjorde det ont i ryggen men efter att ha suttit och vilat en stund då han skulle resa sig så högg det till ordentligt i ryggen och musklerna krampade. Kramperna i ryggen höll i sig ordentligt de första dagarna och då var patienten hemma från jobbet och hade svårt att röra sig överhuvudtaget. Patienten tog då alvedon och smörjde in med voltarengel för att lindra smärtan och för att kunna sova, upplevde att det hjälpte litegrann. Nu har det blivit bättre och då har patienten jobbat som vanligt, vilket är 100% ca 40 tim/vecka. Kramperna har släppt men det gör ont när han böjer sig framåt tex när patienten tar upp något från golvet eller lagar mat, men framförallt gör det ont när han lyfter något tungt, tex när han ska lyfta sina barn (se Bilaga I Smärtteckning). Det gör även ont när han sitter långa stunder (mer än ca 40 minuter) tex i bilen och på jobbet och kramperna i ryggen återkommer ibland kortare stunder. Patientens arbetar som projektledare och hans arbetsdag är till större del framför datorn. Patient bor med sin fru och två barn, två och fyra år gamla i en tvåplans villa. Patientens fru har avlastat hushållsarbete genom att tex bära tunga matkassar. Patienten har en stor vänkrets framförallt inom squashen där han är ordförande i föreningen.

Patient höll på med fotboll som ung, fram till 17 års ålder. Springer en gång i veckan, milen på ca 50 minuter, cyklar till och från jobbet 3-4 ggr/vecka ca 3 mil tur och retur. Spelar vanligtvis squash en gång i veckan. Men har efter ryggsmärtan satt igång inte vågat göra något av detta.

Patienten är för övrigt frisk, har inte haft några allvarliga sjukdomar, äter inga mediciner, röker inte. Har haft en knäskada när han var 17 år gammal och la då av med fotbollen. Har inte haft ont i ryggen tidigare men har tidigare upplevt sig trött i ryggen då han sitter länge, tex på jobbet.

Patienten har tidigare gått till sjukgymnast för sin knäskada som efter lång rehabilitering blev bra och har därför höga förväntningar att han snabbt ska bli bra och kunna börja träna igen. Samtidigt så la han då av med fotbollen och är rädd för att han kommer behöva lägga av med squashen nu. Patienten upplever sig rädd att något gått sönder i ryggen och för att det blir värre av att röra sig. Han vill veta vad han får göra och vad han ska undvika och vill ha hjälp att bli återställd i ryggen.

KLINISK UNDERSÖKNING:InspektionI vila: patienten har ökad ländryggslordos och bröstryggskyfos. Patienten belastar vänster ben mer i stående. Är något roterad åt höger. Patienten både står och sitter med en hopsjunken hållning.

  2(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

I rörelse: Ryggflexion: tar ut mycket rörlighet i några segment lumbalt, ca L3-L4, smärta provoceras där. Hjälper spontant till med händerna för att komma upp från flexion. Ryggextension tar patienten ut rörlighet i samma segment (L3-L4) och det gör det ont där. Lateralflexion åt höger gör det ont på höger sida och åt vänster så släpper det lite på höger sida, patienten upplever det som om det stretchar ut. Knäböj: tas mycket rörlighet ut lumbalt. Trendelenburgstest: enbenstående 1 min, vänster klarar 1 min, höger klarar bara 40 sekunder innan tappar hållningen.

Nerv : Ingen smärtprovokation SLUMP, SLR, n. Femoralis sträcktest, palpation n. ischiadicus. Sidlik kraft, sensibilitet, reflex. Provtraktion lättar vilosmärta.

Led : Springingtest sviktar mer L3 och L4, stelt Th7-L2 och L4-S1. Interspinalpalpation provocerar smärta L3 och L4 direkt. Segmentell rörlighet i flexion, extension, rotation: ökad rörlighet L3 och L4 och stelt Th7-L2 och L4-S1. Närliggande led: Sidlik höftrörlighet och bäckenrörlighet. Patrick’s test och kompression av SI-led provoceras ingen smärta och är sidlika.

Muskel : Provocerar smärta vid Sörenssons test: innan test VAS 2, efter ca 15 sekunder VAS 6.Strama Illiopsoas, framförallt på höger sida och strama Hamstring på båda sidor, 65° passiv höftflexion.Spänd muskulatur Quadratus Lumborum och Erectorspinae lumbalt, framförallt höger sida.Test av magmuskulatur: sit-ups: VAS innan test 2, efter 10 sit-ups 4. Svårt att hålla samma tryck mot britsen med “omvänd fågelhund”. Patienten har svårt att aktivera Transversus abdominis.

Problem : Kroppssfunktion: Smärta i ryggen i vila och ökande vid aktivitet samt direkt vid interspinal palpation över L3-L4. Provtraktion minskar smärta.Kroppstruktur: Svaga höftabduktorer höger jämfört med vänster. Ökad rörlighet L3-L4 samt stelare Th7-L2 och L4-S1. Strama Illiopsoas, framförallt på höger sida och strama Hamstrings på båda sidor, 65° passiv höftflexion. Aktivitet: Kan inte springa och cykla som tidigare.Delaktighet: Spelar inte squash. Hjälper inte till med hemarbete som tidigare, undviker tex lyfta tunga matkassar. Lyfta sina barn provocerar smärta.

Mål och delmål:Mål: Spela squash (vill deltaga i årligt klubbmästerskap som är om 2 månader), cykla till och från jobbet och springa milen som tidigare och vara smärtfri.

  3(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

Delmål: Hjälpa till med aktiviteter i hemmet som tidigare, tex diska och lyfta tunga matkassar. Vill kunna lyfta sina barn utan att få ont i ryggen. Sitta en timme utan att smärta provoceras. Spela squash halva tiden jämför med vanligt, testa och cykla halva motsvarandesträckan som är till jobbet och springa 5 km utan tidspress. Utvärdera delmål om en månad.Åtgärder:Fysisk träning och bålstabiliseringsträning, hemövningar och träning hos sjukgymnast (Se bilaga 2) (1-3). Stretching/rörlighetsträning för Hamstrings och höger Illiopsoas (4). Ergonomi. Råd och regim tex hållning och lyftteknik, undervisning, samtal (2, 5-6). Manuell behandling av stela segment (5-8).

Utvärdering:Goniometer, passiv höftfexion. Utvärdera aktivitetsmålen genom att fråga patienten.Styrketest: Söressonstest, antal sit-ups samt VAS när de genomförs. Roland Morris Disability Questionnaire (se Bilaga 3). EQ-5D (se Bilaga 4). Frågeformulär om smärtproblem för att utröna och utvärdera Yellow flag problematik.

RESONEMANGKliniskt resonemang kring differentialdiagnostik:Vid ländryggsmärta kan man vid 10% av fallen finna en specifik orsak och ställa en diagnos. Vanlig röntgen hjälper sällan för att kunna ställa en diagnos (2). Low back pain (LBP) är inte en specifik sjukdom eller skada utan ett symtom. Tre stycken symtomdiagnoser är vanligt förekommande: lumbago (ont i ryggen), insuffiencia dorsis (trötthet/svaghet), och ischias (utstrålande smärta). Dessa symtomdiagnoser säger inget om orsaken till symtom och kan ha olika ursprung men de flesta är muskulo-skeletala problem (5).

Differentialdiagnoser: Diskbrock nervrotspåverkan i ett eller båda ben, med tex nedsatt kraft, reflex, känsel. Vanligast L4-L5 och L5-S1. Diskdegenration syns på röntgen, palpationsömhet och smärta i felxion. Osteoperos och kotkompression, trauma, oftast kaudalt thorakalt. Spondylolistes: glidning av kota lumbalt, och ses hos yngre tex gymnaster eller hos äldre med degeneration i ryggen. Spondylit, diskit förekommer hos narkotikamisbrukare och de med sänkt immunförsvar. Spinal stenos, degenerativ förträning i nervrotskanal, syns på MRI. Urinvägsinfektion (UVI), perkussionsömhet över njurarna (9).

Red flags: Trauma, ålder <18 eller >50 år, historik med cancer då det kan vara tumör som orsakar ryggsmärtan, feber, frossa, nattlig svettning, tappat vikt, nylig infektion, nedsatt immunförsvar, vilosmärta/nattlig smärta, sadel anestesi/cauda equina ska patient akut till ortoped, dysfunktion i blåsa, neurologiskt bortfall i nedre extrimitet (9-11).

Yellow flags: Beteendefaktorer: tex smärtstillande konsumtion och coping strategier, Emotionella faktorer: tex ångest eller rädsla för smärta (12).

  4(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

Orsaker och konsekvenser av patientens besvär:Orsaker: Patientens ryggsmärta började vid överansträngning av sin rygg i samband med lyft av flyttlass. Patientens rörelsemönster: tar ut mycket rörlighet i L3-L4 eftersom han har korta hamstrings och stel i ryggen Th7-L2. I kombination med svaga höftabduktorer höger så gör det att han har nedsatt kontroll över segmenten L3-L4. Stillasittande jobb i kombination med ihopsjunken hållning och rörelsemönstret så hade det inte varit flyttlasset som utlöste smärtan så hade det kunnat vara något annat.Konsekvenser: Patienten har varit orolig över smärtan och trott att det varit bäst att vila, vilket är raka motsatsen till vad man ska göra vi den här typen av besvär (7, 13-14). Katastroftankar patienten har kring smärtan är förknippat med ökad smärta (15). Katastroftankar kan mätas med en skala där tre olika kategorier ingår: rumination (ältande), magnification (förstoring) och helplessness (hjälplöshet) (16). Rädsla och katastroftankar kring smärta kan leda till ett undvikandebeteende från rörelse där man hamnar i en “ond cirkel” enligt fear-avoidance model där man bibehåller smärtan och inte tillfrisknar (17).

Motivering av val av behandlingsstrategier (mål, val, upplägg):Fysisk träning med konditionsträning kommer stimulera frisättning av kroppsegna opioider därmed lindra smärta patienten har (1). Styrketräning på lungn nivå successivt stegrande och funktionellt inriktad för att likna lyft av sina barn. Bålstabiliseringsträning, hemövningar och träning hos sjukgymnast för att minska funktionsnedsättningar så att patienten kan ha ryggen stabil och inte påfresta rörliga segment vid situationer som riskerar att öka smärtan, tex tunga lyft eller långvarigt sittande (2-3).

Stretching och rörlighetsträning för Hamstrings och höger Illiopsoas som är korta och bidrar till ett rörelsemönster där patienten tar ut mycket rörlighet lumbalt (4).

Ergonomi råd om arbetställning vid arbete, lyft och andra situationer som ökar smärtan i ländryggen. Råd och regim tex hållning och lyftteknik, undervisning om anatomi och varför det gör ont, samtal och betoning av vikten att börja träna igen på lugn låg nivå för att sedan successivt öka (2, 5-6, 14).

Manuell behandling av stela segment för att motverka patientens skadliga rörelsemönster där han tar ut mycket rörlighet i L3-L4 (5-8).

Patienten uppger att han är tävlingsmänniska och det är därför bra att sätta upp lite lättare delmål, stegra successivt för att sedan uppnå de lättare målen så att patientens self-efficacy1 förbättras. Dessutom är delmål bra då patienten har utvecklat en viss mån av rädsla för att röra sig eftersom aktivitet framkallar smärta men eftersom undersökningen inte visat på någon allvarlig skada så är det inget som hindrar från aktivitet (14).

1Situationsspecifik tillit till egen förmåga.

  5(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

REFERENSER:(1) Janal MN, Colt EWD, Clark WC, Glusman M. Pain sensitivity, mood and plasma endocrine levels in man following long-distance running. Effects of naloxone. Pain 1984;19:13-25.

(2) Krismer M, van Tulder M. Stretegies for prevention and manegment of musculoskeletal conditions. Low pack pain (non specific). Best Pract Res Clin Rheumatol 2007:21:77-91.

(3) Ramussen-Barr E, Äng B, Arvidsson I, Nilsson-Wikmar L. Graded excercise for recurrent low back paon; A randomized conrolled trial with 6-,12-, and 36 month follow up. Spine 2009;34:221-228.

(4) Klässbo M. Funktionshinder i höftleden. Kapitel 9 i boken: Holmström E, Moritz U. Rörelseorganens funktionsstörningar. Författarna och studentlitteratur 2007. Sida 269.

(5) Arvidsson I, Holmström E. Ländrygg. Kapitel 8 i boken: Holmström E, Moritz U. Rörelseorganens funktionsstörningar. Författarna och studentlitteratur 2007.

(6) van Tulder M, Goossens M, Waddel G, Nachemson A. Kapitel 12. Kroniska ländryggsbesvär - konservativ behandling. Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) 2006. Läst 2011-10-04. Tillgänglig från: http :// www . sbu . se / upload / Publikationer / Content 0/1/ ontiryggen _2000/ ont %20 i %20 ryggen / vol %202/ Rygg _ vol 2_ kap 12. pdf

(7) van Tulder M, Waddel G. Kapitel 11. Akuta ländryggsbesvär - konservativ behandling. Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) 2006. Ont i ryggen ont i nacken. Läst 2011-10-04. Tillgänglig från: http :// www . sbu . se / upload / Publikationer / Content 0/1/ ontiryggen _2000/ ont %20 i %20 ryggen / vol %202/ Rygg _ vol 2_ kap 11. pdf

(8) Remvig L, Johannsen F, Korsgaard J. Lärobok i manuella tekniker. Författarna och Norstedts akademiska förlag 2007. Kapitel 3. Columnas leddysfunktioner, mobilisering.

(9) Lindblom P. Lumbago. www.Internetmedicin.se 2009-07-20. Läst: 2011-10-02. Tillgänglig från: http :// www . internetmedicin . se / dyn _ main . asp ? page =137

(10) Leerar PJ, Boissonnault W, Domholdt E, Roddley T. Documentation of Red Flags by Physical Therapists fpr Patients with low back pain. The journal of Manual & manipulative Therapy 2007,15:(1):42-49.

  6(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

(11) Röstlund S. Röda flaggor. Örebro läns landsting 2010-01-18 Läst: 2011-10-03. Tillgänglig från: http :// www . orebroll . se / sv / Halsa - och - vard / For - vardgivare / Vardpraxis / Vardriktlinjer / Vardriktlinjer - vid - ont - i - ryggen / Roda - flaggor /

(12) Röstlund S. Gula flaggor. Örebro läns landsting 2010-01-18 Läst: 2011-10-09. Tillgänglig från: http :// www . orebroll . se / sv / Halsa - och - vard / For - vardgivare / Vardpraxis / Vardriktlinjer / Vardriktlinjer - vid - ont - i - ryggen / Gula - flaggor /

(13) Olaya-Contreras P. Biopsychosicial analysis of acute and chronic pain, especially in the spine. Institute of Clinical Sciences at the Sahlgrenska Academy University of Gothenburg 2011.

(14) Hansson T. Ryggbesvär (Långvariga). Kapitel 40 i publikationen: FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut. 2008.

(15) Sullivan JLM, Thorn B, Haythornthwaite JA, Keefe F, Martin M, Bradley LA, Lefebvre JC. Theoretical Perspectives on the Relation Between Catastrophizing and Pain. The clinical Journal of Pain 2011;17:52-64.

(16) Sullivan JLM, The Pain Catastrophizing Scale: Development and Validation. Phychological Assessment 1995;7(;4):524-532.

(17) Vlaeyen JWS, Linton SJ. Fear-avoidance and its consequences in chronic muscluloskeletal pain: a state of the art. Pain 2000;85:317-332

  7(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

Bilaga I Smärtteckning

  8(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

Bilaga 2 Träningsprogram för PatientSyfte: Lära dig att aktivera magmuskler automatiskt vid lyft. Stärka muskler kring bålen så att tex kan lyfta dina barn smärtfritt. Aktivera kroppsegna smärthämmande system så att tex endorfiner frisätts.Smärta: Övningarna under träningspasset ska vara helt smärtfria. Stanna innan smärta provoceras. Hållning och aktivera inre bålmuskler är nyckeln samt att stegra successivt.Progression: Stegra successivt. Börja på låg nivå. Lättare övningar till att börja med, när du klarar dem perfekt får du svårare övningar.Mål: Spela squash (vill deltaga i årligt klubbmästerskap som är om 2 månader), cykla till och från jobbet och springa milen som tidigare och vara smärtfri.Delmål: Hjälpa till med aktiviteter i hemmet som tidigare, tex diska och lyfta tunga matkassar. Vill kunna lyfta sina barn utan att få ont i ryggen. Sitta en timme utan att smärta provoceras. Spela squash halva tiden jämför med vanligt, testa och cykla halva motsvarandesträckan som är till jobbet och springa 5 km utan tidspress. Utvärdera delmål om en månad.

GymövningarUppvärmning ca 10-15 min cykel, crosstrainer, rodd, löpning. Varm och svettig, något ansträngande successivt högre intensitet.

2 set x 10 reps x ? vikt1. Koppla på inre bålmuskler i stående, håll i ca 10 sekunder2. Bäckenlyft med fötter på boll3. Marklyft med pinneCa 10-15 min kondition: cykel, rodd, crosstrainer, löning.4. Rodd5. Sitt på boll och diagonala arm/benlyft6. Armhävningar med fötter/armar på bCa 10-15 min kondition: cykel, rodd, crosstrainer, löning.

Hemövningar1 gång per dag. Progression: Öka successivt antal repetitioner, svårare övning när den blir för lätt.Koppla på TrA i liggande håll ca 5-10 sekunder. 5-10 repsLeg stretchSit-upsBäckenlyft 10Fågelhunden.Draken

  9(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

Bilaga 3 Roland Morris Disability Questionnaire

Swedish translation of the Roland Morris Disability Questionnaire

This translation was carried out by two researchers, with a single back translation. Following this, 'a few minor ambiguities' were corrected. Further details may be available from the author, Dr Eva Johansson, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala Science Park, SE-751 83 Uppsala, Sweden. Fax +46 471 34 90. Data on the validity and reliability of the Swedish version have been published in Johansson and Lindberg, Scand J Rehab Med 1998; 30: 139-143.

När man har ont i ryggen, kan det vara svårt att göra en del av de saker man vanligen gör.

Detta är några meningar som människor har använt för att beskriva sig själva när de har ont i ryggen. När du först ser dem, kommer du kanske speciellt att Iägga märke till några därför att de beskriver hur det är för dig idag. Allt eftersom du läser igenom listan, tänk på dig själv idag. När du läser en mening som beskriver dig idag, ringa in JA. Om den meningen inte beskriver dig idag, ringa in NEJ. Kom ihåg att bara ringa in JA om du är säker på att meningen beskriver dig idag.

1 Jag stannar hemma för det mesta på grund av min rygg.

2 Jag byter ställning ofta för att göra det bekvämare för min rygg.

3 Jag går saktare än vanligt på grund av min rygg.

4 På grund av min rygg gör jag inte de arbeten som jag vanligen gör hemma.

5 På grund av min rygg använder jag räcket för att ta mig uppför en trappa.

6 På grund av min rygg ligger jag och vilar oftare.

JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ .

7 På grund av min rygg måste jag ta tag i något för att komma upp ur en fåtölj. JA / NEJ

8 På grund av min rygg försöker jag få andra människor att göra saker åt mig. JA / NEJ

9 Jag klär mig saktare än vanligt på grund av min rygg. JA / NEJ

10 Jag står bara korta stunder på grund av min rygg.

11 På grund av min rygg försöker jag att inte böja mig eller gå ner på knä.

12 Jag tycker det är svårt att komma upp från en stol på grund av min rygg.

13 Min rygg gör ont nästan hela tiden.

14 Jag har svårt att vända mig i sängen på grund av min rygg.

15 Jag har inte så bra aptit på grund av min ryggsmärta.

16 Jag har svårt att sätta på sockor (eller strumpor) på grund av smärtan i min rygg.

17 Jag går bara k

  10(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

orta sträckor på grund av min rygg. JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ

JA / NEJ

  11(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

18 Jag sover sämre på grund av min rygg. JA / NEJ

19 På grund av min ryggsmärta får jag hjälp att klä mig av någon annan. JA / NEJ

20 Jag sitter största delen av dagen på grund av min rygg. JA / NEJ

21 Jag undviker tunga arbeten hemma på grund av min rygg. JA / NEJ

22 På rund av min ryggsmärta är jag mera irriterad och visar dåligt humör mot andra än vanligt.

JA / NEJ

23 På grund av min rygg går jag uppför trappor saktare än vanligt. JA / NEJ

24 Jag ligger till sängs mesta delen av tiden på grund av min rygg. JA / NEJ

Summa ja svar: 10 st

(14 poäng = ”severe disability” (1))(9 poäng= medianvärde subakut/långvarig ryggsmärta (2))

(1) Roland M, Morris R. A study of the natural history of back pain. Part I: development of a reliable and sensitive measure of disability in low-back pain. Spine 1983;8:141-144.(2) Legitimerade sjukgymnasters riksförbund (LSR). LSR Mätmetoder. Roland & Morris Disability Questionnaire. Tillgänglig från: http://www.sjukgymnastforbundet.se/lsr_old_asp/matmetoder/index.asp Läst: 2011-09-30.

  12(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

Bilaga 4 EQ-5D

Hälsoenkät

EQ-5D

Svensk version

(Swedish version)

EuroQoL Group 1990

  13(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så här _____påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag.

Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande

Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv

Huvudsakliga aktiviteter (t ex arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter

Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär

Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd

), vilket

  14(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

© EuroQoL Group 1990 2

  15(15)Sjukgymnastik led- och muskelrelaterade funktionsproblem 2011-10-12

Bästa tänkbara tillstånd

Till hjälp för att avgöra hur bra eller dåligt ett 100

hälsotillstånd är, finns den termometer-liknande skalan till höger. På denna har Ditt bästa tänkbara hälsotillstånd markerats med 100 och Ditt sämsta tänkbara hälsotillstånd med 0.

Vi vill att Du på denna skala markerar hur bra eller dåligt Ditt hälsotillstånd är, som Du själv bedömer det. Gör detta genom att dra en linje från nedanstående ruta till den punkt på skalan som markerar hur bra eller dåligt Ditt nuvarande hälsotillstånd är.

9

8

7

0

0

0

Ditt nuvarande

hälsotillstånd

6

5

4

0

0

0

3 0

2 0

1 0

0

Sämsta tänkbara tillstånd

© EuroQoL Group 1990 3