Att trotsasolen

Sicilien frflyttar sigur skuggan in i framtiden

Frn bergets toppVinmakare i Argentina nr nya hjder

Ngot att hlla i handenFamiljen som skapat vinglasi elva generationer

Valntter, tonfisk,jordgubbar Bibbi dukar upp en italienskmltid fr sommarfesten

Ett vikingaskeppkommer lastat med konjak

#3, 2016 PRIS 69 KRONOR, INKLUSIVE MOMS

Boxen med blomman

Rosvinet meddet goda samvetetStellenrust Pillar & Post Fairtrade sedan 2010.Ls mer p nigab.se och fairtrade.se

Stellenrust Pillar & Post Ros 199:Art.nr. 22325. Alk. 13%. 3 liter.

Etiskt mrkt.

Stellenrust Pillar & Post r en fruktig och torr ros med en elegant orangerosa frg.

Blommiga aromer av flder och viol och tydlig smak av hallon, mogen persika och aprikos. Ett perfekt sllskapsvin till sommarens alla festliga tillfllen.

Bstakp!

Allt om Vin, nr 6 2015

Super-fynd! www.boxtoppen.se,

mars 2015

Att brja dricka i tidig lder karrisken fr alkoholproblem.

nigab.se

Att brja dricka i tidig lderkar risken fr alkoholproblem.

SUNDQVIST.SE/RIEDEL

VARJE VINSVTA DRM!

Om druvor sjlva kunde vlja skulle de nog vilja serveras i ettdruvspecifikt glas frn Riedel. Speciellt om de blev pressade.

EKFATSLAGRAD CHARDONNAY RIESLING/

ZINFANDEL

CHAMPAGNE

Innehll06 Entr: Nr vi svenskar byter klder

08 Vinnyheter I: Pinot Noir och Grauburgunder

10 Vinnyheter II: Fr grillkvllarna

12 Ett vikingaskepp kommer lastat: Historien om hur en norrman etablerade ett vrldsmrke fr konjak

20 Tema Sicilien: Vinodlarna lngst ner i Italien som vill upp i toppen + Vi besker Settesoli dr kooperativet gr att den enskilde vinodlaren str starkare

34 Vin med Jeanette: Ngra smakprov av vad den soldrnkta n kan erbjuda

38 Vingrden p mnens baksida: Familjen Zuccardi satsade p konstbevattning och skapade en vindynasti av bara farten

44 Champagne med Jan: Varfr r de hr bubblorna s speciella?

50 lnyheter: l fr lagring och l utan alkohol

51 Spritnyheter I: Tre sorters rom

52 Bland de frsta och fortfarande bland de strsta: Vi undersker om mikro- bryggeriveteranen frn Kalifornien fortfarande hller stllningarna

56 Bibbis mat: Vi dukar upp en italiensk sommarmltid

62 Spritnyheter II: Bourbon, whisky och konjak

64 Restaurangtest: Man in the Moon

66 Sprit & vinnyheter: Snapsvisor och kartongvin

67 Spritnyheter III: Sake och rom

68 Ngot att hlla i handen nr du provar vin: Vi besker familjen som i elva generationer skapat glas

74 Vinprovning: Upplev Anderna i Flaskan: Exklusivt fr vra prenumeranter anordnar vi en provning av Via Maquis

76 Boknyheter: Pajer, grillning och sjlvhushll

78 Alkoholfritt: ppelmust, lingon och chia

Nr vi svenskar byter klderSommartider. Det r nu vi svenskar byter livsstil. Vi ppnar vradrrar, ppnar vrt sinne och ler mera mot varandra. Samtidigtr det en tid fr inre konflikter, vi vill ofta mera n vad som rmjligt. I sommar mste vi ses. Ni mste komma och hlsap. Vi mste hinna ka till Och s vidare. Mnga msten blirdet ltt.

Vi lngtar s mycket och vill s mycket att det istllet riskeraratt bli kravfullt och stressigt. Nr semestern r slut kanske vikonstaterar att vi gjorde en massa saker, men vi hann aldrig detvi mest drmde om. Jag hoppas att du som lsare av Vin&Baroch livsnjutare inte knner igen dig.

Efter mnader av mrker och kyla har vren gett oss en frsmakav vad som komma skall. Ungefr som en frrtt eller en aperitif.S serveras ntligen huvudrtten, den svenska sommaren! Viklr av oss. Vi ppnar upp alla vra sinnen. Vi mter vra gran-nar, vra vnner och gr nya bekantskaper. Det hnder till ochmed att vi pratar med vra grannar. Det sociala livet blomstrar.Vi blir som pnyttfdda. Varje r. Vid samma tid.

Med sommaren och ett ppet sinne fljer olika sociala till-stllningar. Det grillas var och varannan kvll. Midsommarenbjuder traditionsenligt p det svenska smrgsbordet med alle-handa goda drycker. Det sklas och sjungs, hgt och glatt! Mid-sommar r bland det mest svenska.

Sedan r semestern nra fr mnga. Det r nu vi pltsligt blirosvenska. Vi lever ut vra drmmar om att leva i en mer sydeu-ropeisk kultur. Pltsligt sitter vi utomhus p restauranger, caferoch barer som vxer upp i mngfald, p gator och torg, p trot-toarer och lite varstans. Frutsatt att de har ftt tillstnd frsts.De letar bord och stolar fr varje soltimme, fr nu r goda sol-timmar dyra fr alla krgare.

Hemma p vr egen gata ordnas det knytis i trdgrden. Fratt inte tala om augusti mnads alla krftskivor. Allsngsbladmed snapsvisor ligger vid varje kuvert. D blir vi mera svenskaigen. Midsommar och krftkalas r det svenska. I vrigt lever viett liv mera likt Italien, Spanien och Frankrike. Med mera vin.Och mat. Och l.

Sjlv tar jag bilen ned till italienska Civezza fr att sl mig tillro i min hyrda skrivarlya, och provsmaka Barolovin som odlas

i nromrdet. Skert blir det en och annan tur till Medelhavet,bde den italienska och franska rivieran lockar. Jag lngtar eftersm pittoreska byrestauranger med rdvita dukar och ser framemot utmaningen att locka fram ett och annat leende och vn-liga ord frn serveringspersonalen.

God mat, goda drycker och sociala mltider. r det inte precisdr vi finner sommarens lyckligaste stunder? Oavsett om vi rmed vnner eller med oss sjlva eller bde och! Jag tror det.Njutningen i mat, dryck och milj r svrslagen.

Vi alla p Vin&Bar nskar dig och dina nra & kra en upple-velserik sommartid. Slpp kraven. Uppfyll dina egna nsk-ningar. Njut av sommarens gldjemnen! Sedan kommerdesserten; den underbart klara hsten.

I september mts vi hr igen. Frhoppningsvis rcker inne-hllet i detta nummer en bit p vg, och kan bidra till en ochannan lustfylld stund.

dmjukt och till Er tjnst!

Christer Carlson, publisher och ansvarig utgivare

Entr

rgng 22

Upplaga TS6 100 exemplar (2014)

UtgivareFrlaget Vin&BarJournalen

Publisher och ansvarig utgivareChrister Carlsonchrister.carlson@formatmedia.se076-555 79 53

Editor-at-largeBoris Benulicboris.benulic@formatmedia.se076-177 68 50

Redaktionschefoch ansvarig grafisk formLars Winterstrandlars.winterstrand@formatmedia.se

AnnonserChrister Carlsonchrister.carlson@formatmedia.se076-555 79 53

Kundtjnst/prenumerationPressdata 08-799 63 97vinochbar@pressdata.se

TryckPrintfabriken i Karlskrona

PrenumerationVin&Bar utkommer med sexnummer per r. Prenumerationett r (sex nummer) 360 kr,tv r (tolv nummer) 620 kr.

Frlaget Vin&BarJournalenBirger Jarlsgatan 18118 34 Stockholm

www.vinochbar.se

Bankgiro 375-4587

ISSN 1653-0306

Att brja dricka i tidig lderkar risken fr alkoholproblem.

intermondi.se

Von WinningWin WinFrsch och vlmatad i lite mer avrundad,redan drickvnlig stil.Hkan Larsson: Allt om vin, Vin & Mat, 9 maj 2016

Prova 2015 Von WinningWin Win Riesling Trocken!

Klockrent fynd tillden grna sparrisen

Riesling Champion 2015Von Winning igen!

Nstan 1 400 viner frn 2014deltog i Tysklands troligen

frmsta rieslingtvling. WinWin deltog inte i ovanstende

tvling, men rgng 2015 harftt mycket fina omdmen. Inte

s konstigt!

Till Win Win har man bland annatanvnt frsta plockningen av druvor

frn sina Groes Gewchs-vingrdar(motsvarande Grand Cru)!

Win Win r ettGutswein, och man

anvnder bara egnadruvor som handplockas

och selekteras hrt.

Von Winning Win Win, 2015Pfalz, Tyskland, VDP GutsweinTorrt 100 procent riesling

Alkoholhalt: 12 procentArtikelnummer: 79394Pris: 129 kronor

Finns i mnga System-bolagsbutiker; om intei din butik, s bestllp systembolaget.se(eller i din butik).

Ny Pinot Noir frnekologiskt inriktadvinmakareMnga vinodlare utmrks av sitt intressefr hllbar utveckling och ekologi vin-makaren James Ewert som ligger bakomNoble Vines 667 Pinot Noir hr till dengruppen.

Istllet fr kemisk bekmpning avskadedjur lter han naturen ha singng, och satsar p rovfglar somugglor, falkar och hkar som terupp skadedjuren.

Han skapar ocks grna korri-dorer fr att vilda djur ska bli ennaturlig del av odlingslandskapet.

Vingrden San Bernabe har ettutmrkt lge i Monterey med sinkombination av varma soliga dagaroch svala ntter.

Vinet rekommenderas till ljustktt och smaken r nyanserad medfatkaraktr och strk av jordgubb,choklad, rter och krsbr. orn

Noble Vines 667 Pinot NoirNr 6611, 99 kronor

Sauvignon Blanc ipremiumversionFr den som uppskattar Les FumesBlanches kommer nu en premiumver-sion: Rserve.

Druvan r frsts fortsatt SauvignonBlanc, men r hmtad frn speciellt ut-valda vingrdar i Languedoc, Gers,Tarn och Charentes.

Fr att ka komplexiteten i vinet frdet vila ett antal veckor p sin jstfll-ning innan buteljering.

Frisk, fruktig och torr smak med in-slag citrus och mineral.

Prova som aperitif eller till skaldjur,fisk och kyckling. Vinet levereras i enfin presentfrpackning om du bestl-ler tre flaskor. orn

Les Fumes Blanches Rserve 2015Nr 76526, 99 kronor

Robust ochblommig tyskDu kanske antar att du inte druckit ettvin som r gjort p Grauburgunder-druvan?

Jo, det har du skert om du druckiten Pinot Gris eller Pinot Grigio dru-van fr ju ofta ett nytt namn i ett nyttland och en ny milj.

Tyska Weingut Grohs Graubur-gunder r ett exempel p vin drskaparen strvat efter att frenadet robusta med det blommigaoch aromatiska. Den kalkstens-rika jordmnen i vinhusetsodlingar r en bra frutsttningfr odling av Pinot.

Fylligheten med smaker av ci-tron och aprikos gr det vrt attprova det inte bara till fisk utanven till fgel och lamm. orn

Weingut Groh GrauburgunderNr 5551, 99 kronor

8 VIN&BAR

Att brja dricka i tidig lderkar risken fr alkoholproblem.

TRUE BARBADOS RUMDoorlys Fine Old Barbados Rum r en serie helt ostad rom frn Barbados som lter hantverk,tradition och kunskap tala fr sig sjlv! Doorlys 6 Years, p behndig halvflaska, har mildatoner av torkad tropisk frukt, vanilj och rostade ntter frn sina sex r p bourbonfat.

Doorlys XO har getts ytterligare djup med smaker av kakao, tobakskrydda och apelsinzest frn

den extra slutlagringen i ett till tv r p gamla Oloroso-sherryfat.

Tv fljeslagare med personlighet och stil.

Doorlys XO700 ml, 40% vol.

varunr: 538, 391 kr Doorlys 6 Years350 ml, 40% vol.varunr: 508, 147 kr

whiskycollector.se

NYHET!

Nytt frnNya Zeeland

En lansering frn Nya Zeeland drvinet r gjort p enbart PinotNoir r Rua Pinot Noir 2014.

Vinet har lagrats i sju mna-der p gamla franska ekfat. Deredan frn brjan goda omd-mena frn kritiker har blivit nmer bermmande allteftersomvinet ftt mogna p flaska.

Lmplig till grillat med sinlite kryddiga ton och smak avjordgubb och skogsbr. orn

Rua Pinot Noir 2014Nr 6265, 159 kronor

Crozes Hermitage p boxDet populra vinet frn norra Rhne, Crozes Hermitage,finns nu i en praktisk 2-liters bag-in-box.

Vinet r producerat av kooperativet Cave de Tain,som i dag bestr av 370 odlare, och som ger en arealsom utgr ungefr hlften av norra Rhne.

Ett ungt och spnstigt vin med toner av rter, vitpepparoch ektoner.

Ett vin som passar till allt du lgger p grillen, elleren platta med charkuterier och hrdost som en franskComt.

Vinet finns hos drygt 200 Systembolagsbutiker. orn

2014 Crozes Hermitage 2 l BiBNr 2189, 279 kronor

Gran Reserva till lgre prisEn Gran Reserva frn Rioja kan ofta i prislge rra sigmot 200 kronor flaskan. Vista Alegre Gran Reserva somnu kommer i Systembolagets bestllningssortimentlandar p i sammanhanget blygsamma 115 kronor.

Hr har Tempranillo-druvan kombinerats med Ma-zuelo och Graciano fr att f kryddighet och syra.

Eftersom det r en Gran Reserva har den lagratsminst tv r i ekfat samt minst tre r i flaska. Lagringenbidrar till fylligheten och smaken har strk av chokladoch krsbr.

Lmpar sig vl fr grillrtter pnt, flsk och kyckling. orn

Vista Alegre Gran ReservaNr 79926, 115 kronor

Kan fs i 6-pack i trldafr 690 kronor.

10 VIN&BAR

kar

Att r risken f t brja d fr alkoh dricka i t

obl holpr tidig ld

lem. er

kar

r risken f

fr alkoh

obl holpr

lem.Att brja dricka i tidig lder

kar risken fr alkoholproblem.

Konjakensom spridernordiskt ljus

Nord-Norge och Troms r knt ver helavrlden fr sitt norrsken.

Hit kommer turister frn hela vrlden fratt uppleva det mrkliga fenomenet.

Men vi ska inte glmma att en annan fre-teelse som har sina rtter i Troms ocksr knd ver hela vrlden.

BORIS BENULIC

Vy ver Troms Europas restaurangttaste stad.

Den som tillbringat mycket tid i norskaTroms, lngt uppe vid polcirkeln kanaldrig glmma sommarens ljus.

De vita ntterna.Dagarna som aldrig vergr i natt.

Dygnen d det knns som om du alltidr vaken och det beror antagligenjust p att du alltid r vaken.

Vad som kan skapa ordning i tillvaronr att du umgs med andra. Att ni pra-tar er igenom de vita ntterna, kanskesitter p en servering vid kajkanten ochbetraktar Sandnessundbruas mktigaspann och Ishavskatedralens silhuett.

Jag lrde mig att f saker hr sammanmed sdana ntter och lnga samtal somatt man smuttar p en Larsen Cognac.

Men egentligen var det samma sak under den mrka delen p ret.Den lnga, svarta mnaderna d solen verhuvudtaget inte gr upp.

Ibland visar den sig en mycket, mycket kort stund.Jag minns ett mte dr mina vrdar som en gest av artighet

placerade mig vid en utvald stol vid bordet och frklarade attom jag satt dr s skulle solen lysa p mig nr den uppenbaradesig mellan 11.04 och 11.18.

Och ska man ta sig genom sdana lnga dygn utan ljus fun-gerar ocks lnga samtal under kvllarna i sllskap med enLarsen Cognac.

Att Larsen Cognac lmpar sig s vl fr den som tillbringar tid iTroms, gr att den givetvis lmpar sig fr de flesta andra tillfllenocks p platser dr ljusfrhllandena inte r s extrema.

Det r inte bara de speciella ljusfrhllandena som gr LarsenCognac populr i Troms. Det r ett mycket gott betyg i sig attden r det sjlvklara valet fr mnga i en ort som r den re-staurang- och kafttaste staden i Europa. Hr lgger man sigvinn om bra mat och dryck.

Men visst spelar det antagligen ocks roll att man verhuvud-taget inte kan tnka sig Larsen Cognac utan Troms.

Tromsborna har alltid varit ett sjfarande folk. Fisket har alltidvarit en viktig nring, men handeln med andra lnder var likaviktig och den norska handelsflottan var bemannad med mngaTroms-bor som med sig hem ofta hade sdant de hade inhand-lat nr de gtt i hamn i andra delar av vrlden. I vriga Norgetalade man ofta lite avundsjukt om Troms som Lilla Parisdrfr att kvinnorna gick kldda i det senaste modet.

S det var inte s underligt att unge Jens-Reidar Larsen frnTroms 1919 klev i land i franska Bordeaux. Bten han restemed var tvungen att lggas upp p varv fr omfattande repara-tioner. Syftet med resan r i efterhand oklart. En del hvdar atthan skulle till England fr att utbildas till sjkapten, andra attmlet var Amerika.

Men ska vi inte utg frn att han helt enkelt bara ville ut ochse sig om i vrlden och ervra den?

Den norske konsuln p plats gav honom rdet att ska sig tillCognac, dr var nordbor eftertraktade eftersom de ansgs hagoda sprkkunskaper, och det var ju viktigt fr de olika tillver-karna av cognac som ju definitivt grna ville se sina produkterg p export.

Hr mtte uppenbarligen Jens-Reidar sitt livs passion.Ja, egentligen upptckte han tv passioner.Med den ena, en ung kvinna frn staden, gifte han sig.Den andra passionen var konjak och den ledde ocks till ett

livslngt frhllande och grundandet av ett fretag.

14 VIN&BAR

Efter ngra rs arbete hos olika konjaksproducenter knde Jens-Reidar att han vill bli sin egen. Antagligen inte bara drfr atthan knde att han lrt sig s mycket om hur man gr konjak,utan ocks drfr att han sg mjligheten att ervra nya kunderoch marknader i andra lnder.

Den frsta utlndska kunden fr det lilla konjaksbolag hankpt var ett apotek i Trondheim. Det rdde spritfrbud, ochnorska Vinmonopolet hade inte rtt att slja sprit till allmn-heten. Den som ville ha konjak fick g till apoteket. Den konjaksom Jens-Reidar d slde marknadsfrdes under namnet Gau-tier vilket var namnet p det konjakshus han kpt.

Men 1931 brjade han marknadsfra och slja sina produkterunder eget namn och Larsen Cognac var ftt.

Redan frn brjan betonade Jens-Reidar det nordiska ngotsom mnga betraktade med en viss misstro det kunde vl ald-rig fungera.

Men anvndandet av vikingar i reklamen inte bara p affi-scher och i annonser efterhand kom ven vissa flaskor att ut-formas som vikingaskepp gjorde att mnga lade mrke tillLarsen Cognac provade och uppenbarligen uppskattadede som de drack.

Larsen Cognac vxte inte bara i Frankrike och Skandinavienutan tidigt hade man framgngar i Tjeckoslovakien, sterrikeoch Latinamerika och under 1960-talet vann man insteg i Nord-amerika och Asien. orn

VIN&BAR 15

1) Jens-Reidar Larsens ml var att skapa enkonjak som hade en helt unik stil dr denfruktiga aromen frn druvorna skullehamna i frgrunden.

2) Det stadkoms genom en tidig destille-ring efter vinjsningen. Destilleringen skerefter avlgsnandet av jstrester fr att denursprungliga fruktigheten ska behllas ochfr att man ska f en eau-de-vie som ut-mrks av sin elegans.

3) Den som r Masterdistiller har den kr-vande uppgiften att vlja ut den lilla del avden eau-de-vie som destillerats som ska lag-ras p ekfat.

4) Det r inne i ekfatens mrker som detdr lilla undret sker eau-de-vien ldras ochfrvandlas till cognac. Givetvis r man pLarsen noga med hur faten tillverkas detillverkas av bergsek frn skogarna i Tron-ais, som planterades fr att skra tillgngentill virke till den franska flottan. Det r intefel att tala om att sker ett under i fatenmedan eau-de-vien ldras. Fat tillverkade avek frn Tronais kallas ofta Magiska tun-nor

5) Sedan gller det fr den som rMaster Blender att genom att doftaoch smaka och studerafrgen hos hundratalsvarianter av eau-de-vieskapa den perfektamix som gr att enLarsen Cognac fds. orn

1

3 16 VIN&BAR

42

5Robert Andrieux r Master Blender pLarsen Cognac. Nr han rr sig mellanfaten och proverna i sitt skande efterde rtta tonerna, smakerna och dof-terna som ska skapa den stil Larsengjort sig knd fr d r det 25 rserfarenhet som r i arbete.

VIN&BAR 17

I mars 2016 blev Larsen VS underWorld Drink Awards utnmnd tillrets bsta VS Cognac. Juryn grsin bedmning inte bara utifrndryckens kvalitet utan bedmerocks design och frpackning.

Tidigare under ret ervrade LarsenVS ocks en silvermedalj i San Fran-cisco Spirits Competition dr 1 850spritsorter bedmdes.

En sjlvklar del avsllskapet eller nrdu behver sllskapJag sammanstrlade med tv gamlabekanta frn Tromstiden fr att enkvll utrna om vra minnen av Lar-sen var alltfr gyllenskimrande nostalgi kan ju alltid frhja minnetav smaker och upplevelser. Vi tes-tade en Larsen VS.

Vi blev ganska omgende verens om att den var som vimindes den.

Ren och hg fruktighet, druvorna lever liksom kvar, en ten-dens som bara frstrks av en ltt klang av citrusskal. Enliten ton av rter ger karaktr t det hela.

Lite oense blev vi under provsmakningen om graden av va-nilj i smaken alla uppskattade den; oenigheten lg i hurstort strket av vanilj var. Den som upplevde en vldigt tyd-lig vaniljton var ocks den som uppskattar vaniljtoner mest men han knde ocks ltta smaker med drag av chokladoch tr vi andra inte riktigt frmdde uppfatta.

Sammantaget var vi eniga om att det var en konjak som lm-pade sig vl fr det vi gnade oss t, ett lngt samtal om vadsom hnt i vrlden och med oss sjlva, sedan visgs sist.

Det r en konjak som frsvarar sin plats vlefter en ordentlig middag men som lika vl strfr sig sjlv nr man ska samtala med vnner.

En av oss ansg att det var en utmrkt konjak nrman sitter fr sig sjlv och lser. P frgan om detpassade att lsa vad som helst till menade han atthistoriska verk och romaner skrivna innan 1930nog var att rekommendera.

Nr jag bad dem definiera konjaken med hjlp aven filmskdespelare kom svaren frvnansvrtsnabbt:

James Stewart. Handlingskraftig, men nd med tillba-kalutad sjlvdistans. Sjlvsker helt enkelt.

Max von Sydow. Erfaren. Varit med om allt. Har svarenp allt. Ofrstrbar p ngot stt.

George Clooney. Intellektuell men samtidigt robust.

Vi insg ganska omg-ende att det var lite mrkligtatt vi alla freslagit manligaskdespelare som skulle ka-raktrisera konjaken viprovade men det vi-sade sig att vi allaocks funderat pkvinnliga skdespe-lare och underligtnog hade vi allafunderat psamma kvinnligaskdespelare.

Marlene DietrichJessica Lange. In-tegritet, bryr siginte om vadandra tycker,ventyrslystenmed nstan ettlitet drag avroad galenskap och mystiska.Som om det alltidfinns ngot mer dr,som man inte riktigt fr fatt i men som man p ngot stt r vrt att f fatt i. orn

18 VIN&BAR

Larsen VSNr: 181

Volym: 350 mlPris: 189 kronor

Volym: 700 mlPris: 339 kronor

VIN&BAR TESTAR LARSEN COGNAC

Konjakscocktails i sommar? Vi ltvra filosofiskt lagda konjaksprovareresonera lite om vilka konjaksdrinkarde kan tnka sig att Larsen VS passartill i sommar.

P www.vinochbar.se kan du varjevecka ta del av ett nytt recept ochlite spnnande konjakshistoria.

ViktigavikingarVikingasymboler varredan frn brjan ensjlvklar del i marknads-fringen av Larsen Cog-nac. Den tapprevikingen p ervrings-tg syntes p affischeroch etiketter menocks p vggdekoratio-ner, tunnor och frpack-ningar ja, egentligenp allt som kunde pry-das med en viking.

1952 lanserades enflaska i form av ett vi-kingaskepp fr de merexklusiva konjakssor-terna. Flaskan blev ensucc och de olika r-gngar som ingr i pro-duktlinjen r i dagsamlarobjekt. Vikingas-keppsflaskan kom ocksatt tillverkas i porslinfrn Limoges och fickdekorationer i bladguld.

Men det var inte baravikingakulturen sominspirerade marknads-fringen den pverka-des ocks av naturen inorra Norge.

En konjak frn Larsenhade en tillsats av vattenfrn Svalbard och etiket-terna skapades av denframstende norskekonstnren Kre Tvetersom inspirerades av denkarga, vilda naturen pSvalbard.

Faten som fyller lagrenr alla gjorda av bergsekfrn Tronais. De fem-hundrariga trden gervirke med lg tannin-halt. Den mycket lttakolning som sker aveken vid tunnbind-ningen bidrar till den fi-ness i smaken somJens-Reidar Larsenredan frn brjan str-vade efter. orn

VIN&BAR 19

Om vi vill att alltska frbli vid detgamla mste vindra p alltihop*

Fr mnga r Sicilien frvisso en vacker och romantisk plats.Men r den inte ocks dmd till att vara evigt efterbliven?En plats dr frndring inte riktigt r mjlig.Vi snde vr reporter dit, till vinkooperativet Cantine Settesoli

och han fann en plats dr mnga mnniskor arbetar fr enfrndring, fr ngot bttre och vinindustrin r kanske detfrmsta exemplet p detta.

* Citatet r ur Giuseppe Tomasi di Lampedusas roman Leoparden.Ndvndig lsning fr den som vill frst Siciliens historia och kultur.

Som ensam vinodlare med en egen liten vingrd hade det varitsvrt att klara de sicilianska odlingsmarkernas utmaningar, menom man odlade, producerade och slde vin tillsammans skulledet kunna vara mjligt. Det var tanken nr en grupp odlare star-tade den kollektiva vingrden Cantine Settesoli i Menfi 1958.Den frsta skrden kom inte frrn 1965. Allt var nytt och pfrsk. Det visade sig inte vara s ltt. Inom vinkollektivet pro-vade man en variation av druvor p olika sorters marker, manplanerade fr en gemensam vinproduktion och det var inte all-tid odlarna drog t samma hll.

Men den kollektiva tanken lever kvar inom fretaget och harmed ren blivit fretagets styrka. Vinodlaren r en del av Sette-solis community, med det svenska sprkets brist p mngty-diga ord, fr vi anvnda tre; grupp, samhlle och gemenskap.Men trots det r det alltid den enskilda vinodlaren som r ut-gngspunkten, inte kollektivet:

Tanken om gemenskap och den nra kontakten med den en-skilda vinodlaren skiljer oss frn andra vinfretag. Det gr ocksden sicilianska kulturen och traditionen som pverkar allt vi gr.P en fr man lra sig att hitta ett eget stt att leva, fast det kanvara svrt ibland, sger Salvatore Li Petri, vd fr Cantine Settesoli.

Salvatore r sjlv vinodlare, och har varit verksam i fretaget idecennier. Med en srskild knsla fr de enskilda vinbndernasrttigheter har han lett utvecklingen av den kooperativa vin -grden till ett professionellt vinfretag.

Hemligheten till Settesolis framgng r att vi har utarbetat ettsystem som gr vinodlingen, produktionen av vin och frslj-ningen effektiv och lnsam. Om alla vinodlare hade odlat precisvad de ville, s hade det blivit kaos. Vi bestmmer infr varje s-song vilka vinbnder som ska odla vad, s att vi kan ta fram vinsom det finns efterfrgan p. Vrt vin gr bra i bland annat Eng-land och Sverige, sger han.

Salvatore fr det att lta enkelt, men frndringsarbetet p Sici-lien mste ha kostat p. Nio av tio odlare har varit positiva tillfrndringen, men inte alla. De som odlar vin t Settesoli idagskriver alla under p Settesolis devis: Picoli viticoltori di ungrande vigneto sm vinodlare och en stor vingrd.

Det r sympatisk devis, som utgr ifrn att individen r strren kollektivet, men att man nr lngre om man samarbetar. Detmste man gra om man bor p en som Sicilien. Vinfretaget rocks en viktig del av lokalsamhllet. Omkring 70 procent avde 5 000 familjerna i distriktet Agrigento, som utgrs av Menfi,Montevago och Santa Margherita de Belice, r p ett eller annatstt involverade i Settesolis odling av vin och vinproduktion.

En av dem r Linda Alesi, anstlld p Settesolis informationsav-delning, men ocks en passionerad vinbonde, precis som pappa ochfarfar. Hon har vxt upp i trakten, och fr tio r sedan investe-rade hon i en egen vinodling. Hennes egen vingrd r en hektar

stor, och ligger helt nra havet vid Lido Fiori, dr de grna sici-lianska kullarna planar ut innan Medelhavet tar vid:

Min mark ligger vid havet, dr det r som hetast p somrarna.Jag driver vinodlingen sjlv, och det r ett hrt arbete, inte minstfr en kvinna. Traditionellt sett utfrs arbetet p vingrdarna avmn, men det blir allt fler kvinnor som odlar vin t Settesoli.Det r ocks mnga unga och vlutbildade personer som ter-vnder till trakten och investerar i egna vingrdar. Det r spn-nande att vara en del av den nya generationen vinodlare.

Under vistelsen talar Linda fr fretaget och 2 000 odlare. Detr inte alla p vinfretaget som pratar engelska. Hon talar eng-elska p italienskt stt. Snabbt och mngordigt i ett flde. Detgr inte att ta miste p att hon verkligen brinner fr att tala omvin och trakten som hon bor i: Jag lskar det hr landskapet.Det r s vackert hr. Hr vill jag leva och arbeta.

Cantine Settesoli har ett ambitist forskningsprogram. ven om vin -fretaget delvis arbetar med traditionella metoder, s r man pSettesoli ocks mna om att investera i modern teknik och arbetamed innovation nr det gller att testa olika druvor och blandningari skandet efter nya viner. Mngfald och variation r ledorden.

Vinfretaget gr vin av typiska druvor fr medelhavet, somgrecanico, inzolia och nero davola, och internationella druvorsom har importerats till Sicilien, till exempel cabernet sauvig-non, syrah, chardonnay och pino grigio, men ocks innovativablandningar som sauvignon blanc med alicante bouschet, somhar gett ett bra resultat.

Vinet marknadsfrs och sljs i Italien och utomlands under varu -mrkena Settesoli och Inycon, via storskaliga distributrer. Mand-rarossa r varumrket med hgklassiga viner i mindre upplagor.

Salvatore di Luca tror att en satsning p inhemska druvor kan lnasig i framtiden. Och han r ocks vertygad om att exporten kanka ytterligare. Settesoli har bestmt sig fr att satsa ordentligt pkad export. Vinfretaget har engagerat en ny exportchef frnEngland som har erfarenheter frn ett globalt arbete, och SaraValeri, exportansvarig fr Norden, har anstllts fr en mnad sedan.Hon har erfarenhet frn andra vinproducenter, senast i Toscana:

Sicilianska viner har gtt frn massproduktion till kvalitetsvin.Och det r det som efterfrgas. Vi kommer att ka exportenunder de nrmaste ren. Settesolis satsning p kvalitet r riktigoch trovrdig, sger hon.

Sara r ett av flera exempel p drivande unga kvinnor som rbrickor i det globala spelet i vinvrlden. Hon r vlutbildad,talar bde italienska och engelska, och vill mycket. Det r enviktigt del av en mjlig framgng.

Och med siciliansk passion fr vin r allt mjligt. orn

ANDERS STRM

Samarbete grden lille odlaren strre

22 VIN&BAR

P Fattoria Lombardo samarbetar man vergenerationerna. Bde Salvatore Lombardooch hans pappa har deltagit vid umgngetunder mltiden som mamma och de andramatbrigadisterna har lagat till med dags-frska rvaror frn den ekologiska grden.Hr ser vi den ldre generationen hmta ggtill nsta bjudning.

Det r varmt nr vi landar p Palermos flygplats, vid havet. Denmktiga klippan reser sig mot himlen.

Det r i slutet av april och jag ska delta p en tv dagars mat-och dryckupplevelse p Siciliens strsta vingrd i Menfi p syd-vstra Sicilien.

Nr vi nrmar oss med minibussen, vxlar naturen form. Detr mer grnska hr n p mnga andra stllen p Sicilien, detverkar vara brdigare hr, sger en av medpassagerarna. Kansker det s. Jag vet inte. Det r ju mer n trettio r sedan jag var pSicilien, d i Cefal.

Gruppen ska bo p Cantine Settesolis eget hotell, Il VignetoResort, utanfr Menfi. Det r bara vi som r dr. De flesta gs-terna kommer strax fre skrdetid i augusti, eller kanske nnu hellrei september, nr det inte r s varmt, d vinstockarna r fyllda avsolmogna druvor. Vinbnderna skrdar p natten numera, s att deska hinna fram i tid med sina druvor till Settesolis vinfabrik i Menfi,om det r den som ligger nrmast. Nr temperaturen r maximalttjugo grader r chansen strre att druvorna behller sin kvalitet.Och allt handlar om druvornas kvalitet. Ju hgre kvalitet, destobttre betalt fr odlarna. Belningen fr en hel ssongs hrt ar-bete avgrs allts p ngra timmar.

Frn hotellets terrass kan jag blicka ut mellan palmblad verdet lngstrckta vinodlarlandskapet och ana havet vid horison-ten. Det r bara ngon kilometer till Medelhavet.

Det som sgs vara en enkel lunch p hotellets restaurang bliren orgie i frrtter. P serveringsbordet str stora tallrikar medfrsk blckfisk, fluffigt brd indrnkt i olivolja och tomat,degknyten och en frsiktigt kryddad rdgrn rra med blandannat tomat och aubergine. Och det r bara brjan. Efter handdukas det upp nya rtter. Vi r flera som frstr att vi har gjortmisstaget att ta fr mycket av frrtterna, nr det serveras ettberg av kycklingfil som varmrtt.

Eftert serveras frukt. Jag lgger fr mig jordgubbar, tvskurna apelsinskivor och ett lagom stt degknyte med riccota-ost i, en siciliansk specialitet. Det blir ett utskt stilleben motden kritvita tallriken.

Under mltiden serveras ett urval av vingrdens viner.Srskilt uppskattar jag det vl kylda vita vinet Grecanico Cos-

tadune, som r friskt och ltt, men nd har en intensiv fruktigsmak. Det r gjort p den inhemska druvan grecanico, som trivsbst p sandiga jordar vid havet. Nrheten till havet ger enligtvinfretaget en vldoftande frisk smak med en ton av mineral.

Det behvs fler sdana intressanta vita viner i Sverige. Vinetingr i serien Mandrarossa som sljs i Italien och i vissa lnderinternationellt.

Det hade varit sknt med en stunds vila efter maten, men vi harett digert program framfr oss och snart frdas vi genom Settesolismagnifika landskap med vinodlingar, lundar av olivtrd och flt

Siciliansk kokkonst:De enda ingredienser sombehvs r krlek, hnder

och en gnutta fantasi.

24 VIN&BAR

fyllda med lnga rader av kronrtskockor. De grna kullarna ochdalarna ligger nra havet. Den hrda vita grusvgen, som inte harbrjat damma n, kantas av mandeltrd och granat ppeltrdsom precis har brjat blomma. Till hsten br trdet frukt pbar gren. I diket vxer frsk fnkl. Jag knner nstan fortfarandeden friska doften av fnkl p fingertopparna.

Vi stannar till vid havet, syrah vxer precis vid den stenigastrandkanten. De grgrna vinstockarna vller ut i Medelhavetsom en vrflod. Lite lngre upp p kullen, dr vi str, vxer pinotnoir. Druvan vxer i kalkrik jord ngra stenkast frn havet. Jagfrgar Filippo Buttafuoco, en av Settesolis agronomer som visaross runt i omrdet, hur nrheten till havet pverkar druvanssmak:

Det r framfr allt jorden som avgr vilken kvalitet det blir pdruvorna. Nrheten till havet ger ett jmnare klimat, men dru-vorna som vxer hr mter ocks stormvindar och Siciliensstarka sol. Om allt gr bra under ssongen, s skrdas druvornap den hr vingrden i slutet av juli. Och d blir det vr frstaskrd, sger han.

Filippo r frn trakten och har vinkat och hlsat p alla vinbn-der som vi har kt frbi. Han knner alla, men det r ocks hans

uppdrag. Han och kollegorna ska se till att varje vinodlare frs bra frutsttningar som mjligt. Det gynnar till slut fretaget.Varje vinodlare har sin egen vingrd, inte bara en bit mark attodla vin p. De flesta av odlarnas vingrdar r inte srskilt stora,men tillsammans utgr de 2 000 enskilda vinbnderna Europasstrsta vingrd till ytan.

P kvllen ter vi middag p en restaurang vid havet. Det r en fa-miljr stmning p da Vittorio vid Porto Palo di Menfi, och fast detr mitt i veckan ter tv stora sicilianska sllskap middag tillsam-mans. Restaurangen har en skn blandning av siciliansk hem -trevlighet och modern finess. Jag sitter vid fnstret och ser ut verstranden. Tre hundar kr bort en fjrde med aggressiva skall. Jagtycker synd om den svarta hunden, som lommar ivg. Medanjag tnker p hur sknt det skulle vara att vara hr i september,nr det fortfarande r varmt i det salta vattnet och druvornahnger i klasar p vinstockarna, smuttar jag p det vita vinetsom serveras till blckfisksalladen med kokt potatis och svartaoliver. Den r verstnkt med en av Settesolis tre olivoljor, denntiga Lolio Mandrarosso Nocellara. Det vita vinet, som serve-ras till frrtterna, heter Urra di mare och ingr ocks i serienMandrarossa. Druvan r sauvignon blanc. Det r lite bubbligt,tycker ngra av oss. Andra inte. Vinet r hur som helst bde frisktoch fruktigt. Det r just den kombinationen som jag funnit hos

Ut urskugganIdag r Italien en av vrl-dens strsta vinlnder. Vin-tillverkningen i landet har enmycket lng historia. Etrus-kerna framstllde vin redanngra tusen r fre Kristus.Romarna utvecklade meto-den att lagra p ekfat ochbuteljera vinet. De lmnadeocks vinrankor efter sig pstora landomrden.

Sicilien har lnge befunnitsig i skuggan av storebrorItalien. Den bergiga nscentrala lge p Medelha-vet fr sjfarare har gjort attden sicilianska befolk-ningen tvingats leva underfenicier, greker, romare ocharaber genom rhundran-dena.

I den italienska romanenLeoparden berttar Giu-seppe Tomasi di Lampedusaom en omtumlande bryt-ningstid, nr jordgandearistokrater i det sicilianskafeodalsamhllet frloradesin makt. Giuseppe Garibal-dis styrkor intog Sicilien1860, och tog ver n medmlet att ena Italien i en re-publik. Om vi vill att alltingska frbli som det r, smste allting frndras,skriver frfattaren, ochpekar p sicilianarnas vanaatt gra allt p sitt eget sttmedan de styrande tror sigha kontroll ver befolk-ningen.

Livet p en , som r storsom en kontinent klimat-mssigt, fostrar starka ochstolta mnniskor. P Sicilienhar mnniskor odlat fr sinfamiljs verlevnad i genera-tioner, trots att ns jordmnofta har gett snlt tillbaka.

Siciliens vinhistoria gr till-baka till den grekiska kolo-nisationen under det frstartusendet fre Kristus.Klassisk vinodling utveckla-des p flera platser p nunder 1800-talet.

Idag produceras det unge-fr lika mycket vin p Siciliensom i Australien. Strredelen av odlingsarealen rplanterad med grna duvor,som de inhemska druvornainzolia och grillo, men mestknd r nog Sicilien fr denlokalt odlade bl druvan,nero davola, som ger smak-rika och fylliga viner.

De rda och vita vinernafrn trakten kring Etna upp-mrksammas idag. Andraknda viner frn Sicilien rstarkvinet Marsala, det stadessertvinet Moscata, ochmandelvinet Vino alla man-dorla frn Taorminatrakten.

Idag har Sicilien klivit urskuggan och in i ljuset somvinland, och vinfretagenblandar p ett dynamisktstt gammalt och nytt medambitionen att producerakvalitetsvin. Dagens vinpro-ducenter anvnder bde in-hemska och internationelladruvor. orn

26 VIN&BAR

De unga tervnder till Settesolis vinodlingar och bidrar p olika stt tillatt de sicilianska markerna br frukt. Lnge var det ont om agronomer somvisste ngot om att odla druvor p Sicilien. Numera r de flera stycken pvinfretaget. Filippo Buttafuoco r en av dem.

En annan av mngsysslarna i trakten kring Menfi r Linda Alesi. Hennesvingrd r p en hektar och hon r vinbonde i tredje generationen.

mina vita favoritviner under dagen. De r smakrika och har per-sonlighet, karaktr.

Jag dricker nstan bara vitt vin, s det r inte s konstigt attjust de har fallit mig i smaken. P onsdagskvllen vet jag inten att jag nsta kvll ska provsmaka resans hjdpunkt, VignaLgano Fiano, ett friskt och komplext vitt vin med smak av cit-rus. Druvan r den inhemska fiano. Matskribenterna och som-meliererna, som ocks r med p resan, vntar samtidigt p attf prova Settesolis stolthet, det rda vinet Cartagho, med hundraprocent nero d'avola, som r framstllt av druvor som har mog-nat p vingrdens bsta odlingsmarker.

Middagen avslutas med en tallrik fylld med sicilianska smul-tron, kantade med flarn och oljeflckar av pistage. De sm stasmultronen smakar precis som i Sverige.

Nsta dags hjdpunkt r eftermiddagen p Casa Lombardo,lantgrden dr vi ter middag tillsammans med en av Settesolisodlarfamiljer. Den unge sonen i familjen, Salvatore Lombardo,bor p grden och driver jordbruk tillsammans med sin bror.

Mamma och pappa bor i nrheten och r bda med p lun-chen. Hon r en av de fyra kvinnor som har lagat maten under

frmiddagen. Jag sger grazie till samma paranta dam varjegng hon kommer till mig med en ny matrtt. Och det gr honofta. Prego, sger hon och glider vidare runt det avlnga bordetmed stolt hllning och glimten i gat. Rvarorna har plockatsoch hmtats p den ekologiska grden samma morgon.

Salvatores mamma r med i en matgrupp som kallas matbri-gaderna, The Kitchen Brigads, som bestr av tjugofem srskiltutvalda kvinnor ver 45. Deras paroll r Det enda man behverr tre ingredienser. Krlek, hnder och en gnutta fantasi. Dereser land och rike runt och missionerar om gamla sicilianskamattraditioner. De gr ocks workshops i utlandet, bland annati England dr Settesolis viner r srskilt populra. Det hr renkel och smakrik mat frn landet, tillagad av rvaror efter s-song.

Det sicilianska sttet att laga mat p landsbygden var ekolo-gisk lngt innan det blev ett modeord. Det r mat med lng his-toria, ocks med minnen frn svra tider. Att vara jordbrukarep sydvstra Sicilien har inte alltid varit ltt. Och det krverstrvsamhet n idag. Det intygar Salvatore, som bara talar itali-enska, men jag ber Sara Valeri att verstta medan vi ter treolika sorters paj med grdens gg som grund. De innehller

Rtt att satsap inhemskadruvorPatrik Mannheimer r pro-duktchef p vinleverantrenNigab och vntar sig fort-satta framgngar fr vinerfrn Sicilien.

Settesolis vin Inycon harfunnits att kpa i Sverigesedan 2000. r inte deten ovanligt lng tid i vin-sammanhang?Jo, det r det verkligen.Och idag r det stor efter-frgan p vinet. Srskiltboxen med det vita vinetsljer bra. Jag tror att detberor p att vinet tillhr ensmaktyp som svenska kon-sumenter gillar. Solmognaviner frn Sicilien. Med detmenar jag att vinet har enrund och varm smak somgr hem i Sverige.

Viner frn Sicilien passarfaktiskt till den svenskamatkulturen. Vinet gr ju attdricka till kttbullar ochJanssons frestelse ocks,bland annat fr att det pas-sar till det salta i vr mat.

Hur har Inycon kunnat hllasig kvar s lnge p densvenska vinmarknaden?Settesoli r professionellavinproducenter som vet vadde gr, men de r ocksflexibla och lyhrda fr vratankar om vad som fungerarp den svenska marknaden.Jag var i Menfi s sent som imaj, d vi provade oss igenomstora delar av Settesolis

sortiment. De har gtt in fratt satsa mer p sina in-hemska druvor. Det gr dertt i, tycker jag.

Vilka inhemskadruvor tnker du p?Frappata r en intressantdruva som ger ett vin medltt struktur och bra syra. Denpassar utmrkt till sicilianskmat och perfekt till grilladfisk. Zibbibo r en annanspnnande druva. Den till-hr muscatfamiljen, mengrs hos Settesoli som etttorrt, komplext vin. Det ren jttehftig druva. Grillor en annan bra inhemskdruva. Den druvan odlarSettesoli mycket av idag.

Vad tror du om framtiden frSettesolis viner frn Sicilien?Jag r vertygad om attframtiden fr Settesoli r attsatsa mer p de inhemskadruvorna. De hller p attstlla om nu och vingrdenodlar idag fler inhemskadruvor n internationella.Det r rtt vg fr framti-den. Men det tar ett taginnan vi kan se resultatet.Fr att producera viner medden kvalitet som krvs tardet tre r. Och det mstevara vin med kvalitet. Till rttpris. Det finns ocks ngotsrskilt i det specifika ochgenuint sicilianska som Set-tesoli kan bygga vidare p.Det gller att ta fram detnnu mer. Se bara p hurframgngsrikt Amarone frnValpolicella har blivit. Ochvinerna frn Piemonte. De grju till allt nu. Ngot liknandekan Settesoli ocks gra.

28 VIN&BAR

mangold, karamelliserad lk eller bnor. Till det serveras nys-krdade bnor och ngra skivor smakrik ost. Efter det ter vifrsk egentillverkad pasta med bnpesto och en stor klick mjuk-gjord riccotaost. Allt kommer frn brderna Lombardos jord-bruk.

Fr fem r sedan lossnade det fr oss. Vi hade prvat ekologisktoch organiskt jordbruk, men det fungerade inte fr oss. Det varinte frrn vi brjade odla naturligt och tog hnsyn till livetomkring det vi odlade, till exempel skalbaggar och andra insek-ter, som jordbruket brjade fungera. Allt hr ihop, sger han.

Salvatore berttar att han nyligen har varit p en konferens i Pa-lermo om naturlig odling. Han r fylld av energi och tillfrsiktinfr framtiden. Lombardo har hittat ett stt att bruka den sici-lianska jorden p ett hllbart stt som han ocks trivs med. Hanr en av de tjugo procenten som odlar druvor p ett ekologisktstt t Settesoli. Kanske blir det en strre andel i framtiden.

Salvatore nekar nr jag sger att han har konstnrlig talang.Han gr naturliga konstverk, stter ihop unika vinhllare ochlampor av gamla torkade vinstockar. I de nyinredda rustika ut-hyrningsrummen ver grden har han ocks byggt en sng avlastpallar och massiva oregelbundna brdor som r sgade pgrden. Som lantbrukare i en ny tid mste man vara phittig,helst ocks vara en driven smfretagare. Sjlvklart finns Fatto-ria Lombardo p facebook. Familjen bjuder grupper p mat isitt eget kk, dr Settesolis vin blir en naturlig del av mltids-upplevelsen. Det r relationsmarknadsfring nr den r sombst.

P Lombardos grd sljer man ocks grnsaker, gg, honung,olivolja och marmelad av citron och apelsin, allt producerat pden ekologiska grden. I bilden av den nya tidens bonde, drnaturlig odling och upplevelsen stts i centrum, personifierarSalvatore Lombardo drmmen om ett liv p landet, ett liv medlivskvalitet. Men han r ocks en del av en lng kedja av gstfrihetsom lnkar samman generationerna. Gstfriheten finns i vrt

dna, sger hans pappa och ser verkligen ut som om han menadedet. Och Salvatore Lombardo trivs bra som vinbonde fr Sette-soli. Det r vldigt fritt och jag gillar det, sger han. Och frihetr tidens melodi, srskilt fr en sicilianare. orn

ANDERS STRM

Cagliari

Palermo

Catanzaro

BariPotenzaNeapel

Campobasso

LAquilaRom

Ancona

Perugia

FlorensSan Marino

BolognaGenua

TriesteVenedig

Trento

MilanoTurin

Aosta

PalermoTrapani

Agrigento

Caltanissetta

Enna

Messina

Ragusa

Catania

Syrakusa

Sicilien r med sina 25 700 km2 Medelhavetsstrsta (jmfr Gotland, 3 000 km2). Defem miljoner invnarna talar italienska, menven varianter av det egna sprket sicilianska(saknar status som officiellt sprk).

Den aktiva vulkanen Etna hade sitt senastestora utbrott 1971, men s sent som december2015 startade ett nytt utbrott. Lavan gr attsluttningarna nedanfr vulkanberget r mycketbrdiga, och lmpar sig vl fr vinodlingar.

VIN&BAR 29

Kampenmot naturenskaparstora vinerDet familjegda vinhusetPlaneta personifierar dennya tidens sicilianska vin-makare. Fretaget driverflera smskaliga vingrdarp olika platser p Sicilien.Ngra av vinerna tillhr Ita-liens frmsta. Fretagetsgrundare Diego Planeta,som idag r i 75-rsldern,har drivit p frndringen avSiciliens vinproduktion, frnmassproduktion av bulkvinfr export och destillering,till kvalitetsproduktion avvin.

Under perioden 1972 till2011 var han ocks ordf-rande fr vinkooperativetCantine Settesoli, det str-sta vinfretaget p Sicilien.

Vinkollektivet har p drygtfemtio r gjort en remarka-bel resa frn mikroodlingoch bulkproduktion till od-ling och produktion av kvali-tetsvin.

Settesoli har lyckats kom-binera smskalig vinodlingmed en effektiv produk-tionsapparat. Vinfretagetr ocks framgngsrikt in-ternationellt.

60 procent av vinet gr p export Huvudkontor i Menfi Har samarbete med 2 000 odlare p 6 000 hektar odlingsmark Fem procent av Siciliens mark fr odling av vin Flera fabriker fr vinproduktion Anvnder 50 000 ton druvor om ret

P Sicilien finns det en lngtradition av jordbruk. Srskilti trakterna kring Menfi, drSettesoli r verksamt. Od-lingsmarken i trakten harbrukats i sm lotter, och pden sicilianska jorden harfamiljerna odlat grnsaker:jordrtskockor och oliver, intevindruvor. Det r Settesolisom p ngra decennier harfrvandlat odlingslandska-pet till ett vidstrckt omrdemed vinodling. Vart man nvnder sig odlas det vin.

Settesolis vingrd strckersig frn de lglnta markernavid Medelhavet; den hr s-songen odlas druvan syrah,som pverkas av sol, vind ochvatten under odlingsssongen.

Drygt hundra meterlngre bort, uppe p en avde sicilianska kullarna,odlas pinot noir med hav-sutsikt. Om den kalkhaltigajorden inte konstbevattnasunder Siciliens gldheta solverlever inte vinet. Hr ut-stts druvorna fr vingr-dens vrsta prvningarbland annat genom siroc-con, den heta och sandrikavinden frn Sahara.

Hgre upp i den friska luftenp 300 meters hjd odlaschardonnay, som tar intryckav den nstan vita, kalkrikajorden. Hr mognar druvornalngsammare. Miljn medvarma dagar och kalla nt-ter ger en lugnare tillvxt.Hr uppe skrdas druvornainte frrn sent p hsten.

I sydvstra delen av Sicilienfr vinodlarna en lng s-song med sju mnaders p-verkan av sol och vrme.Det som vinodlarna sgrna vill ha, men ocksfruktar. Siciliens gldhetasol r inte att leka med phgsommaren. orn

FOTO: ERIK AUGUSTIN PALM

30 VIN&BAR

Angelo Bonetta r en veteran inomden sicilianska vinvrlden, varskombinerade vineri och vingrdBaglio Cristo di Campobello idagdrivs av hans son Carmelo Bonetta.Angelo besker dock fortfarandegrden dagligen, som hr.

VIN&BAR 31

Tasca dAlmerita,Tenuta RegalealiDen namnkunniga vinfamiljen Tasca dAlmeritas stolthet r Te-nuta Regaleali som de har gt sedan 1837, och som ligger in -svept i prunkande grnska mellan Caltanissetta och Palermo,med frgen bl som genomgende signum p drrar och fns-ter. I detta dramatiska landskap har man i ver 150 r kultiveratfram hyllade viner som Rosso del Conte och Nozze dOro, varsfriskhet huvudsakligen beror p att druvorna odlas p betydligthgre hjd n merparten av de som anvnds fr sicilianskaviner. P mellan 400 och 900 meter ver havsytan fr rankornastrcka ut sig, och prglas av de stora temperaturskillnadernamellan dag och natt som under sommaren kan skilja sig upptill 20 grader.

Har man tur r den samtalsglade greveLucio Tasca p plats under middagen.

Utver vin producerar man p dessa bljande hjder ven ktt,ost och brd, och odlar ven mngder av andra grnsaker. Man-deltrd fr drtill samsas om utrymmet med druvorna. Tenuta Re-galeali utgr i mngt och mycket sjlva idn om sicilianskvinkultur, och vill man stanna lngre kan man hyra ngot avvingrdens sju exklusiva rum. Har man tur r den samtalsgladegreve Lucio Tasca p plats under middagen. Han har tagit verfrn sin far greve Giuseppe och driver idag vidare det prestige-fulla familjemrket med sina tv sner, Giuseppe och Alberto.Mattraditionen r ptaglig, vilket framgr av precis vilken ml-tid som helst serverad p grden. I dess centrum str matlag-ningsskolan driven av Lucios syster Marchesa Anna Tasca Lanza.

www.tascadalmerita.it

Baglio Cristo di CampobelloUndertecknads besk till Baglio Cristo di Campobello ett vi-neri och en vingrd i Agrigento-regionen, som drivs av familjenBonetta blev en upplevelse av krnan av siciliansk vinmakar-kultur. Vikten av vinindustrin fr det p mnga stt utmanadeSicilien och dess invnare inte kunde ha varit tydligare. Baglio

Cristo di Campobello grundades 2000 av vinodlarveteran Ang-elo Bonetta, och drivs idag av hans son Carmelo, dennes familjoch ngra f anstllda. Carmelos bror Domenico var ocks jm-brdigt delaktig fram till i fjol, d han under skrden pltsligtavled av sjukdom, vilket fortfarande ligger som ett tcke av sorgver familjen. En starkt livsbejakande anda och krleken till vin-makande var dock lika ptagligt under avsmakningen och rund-visningen, som mynnade ut till en storartad middag bestendeav sicilianska specialiteter som arancine (risbollar) och capotana(auberginestuvning), och sklart desserten cannoli.

Man odlar Nero dAvola, Syrah, Grillo och Chardonnay, varavde tv sistnmnda har kombinerats fr den CDC-variant somfinns hos Systembolaget; Adnzia Bianco. Ett friskt vitt vin medrund smak och toner av citrus, vit persika, mispel och ananas.

Baglio Cristo di Campobellos kande export har till stor delatt gra med insatserna frn nye exportmanagern Rosario Ferro,som vid mitt besk sg till att verstta knslospektrumet hosden versvallande gstfria familjen Bonetta.

www.cristodicampobello.it

Masseria Del Feudo,CaltanissettaFamiljen Cucurullo har gt Masseria del Feduo i ett sekel, mensjlva vinmakandet r en relativt ny del av grdens verksamhet,som det entreprenrsinriktade syskonparet Francesco och Carolinainledde 2001 med sin Chardonnay under etiketten Haermosa.Masseria del Feudo r p sina 110 hektar fortfarande till stor delen bondgrd, med olivtrd, fruktodlingar - persikor, aprikoser,plommon och granatpplen - och kor fr mjlkprodukter.

Men vinmakandet r det som Cucurullo-syskonen idag rmest knda fr, dr man odlar Nero dAvola, Grillo, Onzolia,liksom Chardonnay och Syrah. Processen r ekologisk, och alltgrs fr hand. Utmrkelser har man ftt flera, som GamberoRosso frn i r, fr vineriets Sicilia II Giglio Syrah 14.

Sjlva grden ser ut som ett sicilianskt vykortsmotiv med ettintagande vackert kapell och utestengolv i mitten, allt inramatav grna, blomstriga vidder. I nrheten av Masseria Del Feudofinns prisvrda hotell, huvudsakligen familjegda, om man nskarstanna ver natten.

www.masseriadelfeudo.it

Att ha sett Italien utan inte ha sett Italien alls, fr

Goethe

32 VIN&BAR

CVA CanicattiCVA Canicatti r ett kooperativ belget i sydstra Sicilien, be-stende av drygt 480 vinmakare som sedan 1969 tillsammans harkultiverat fram 60 olika varianter, med fokus p Nero dAvola.Idag r odlingen utstrckt p ver 1 000 hektar spridda ver flern 60 omrden karaktriserad av platsspecifika villkor. Flagg-skeppsvinet r det rda Diodoros (som bestr av 90 % NerodAvola samt 10% Nerello Mascalese och Nerello Cappuccio), medkryddig smak av rda br och ek. Det r framtaget frn druvorsom vxer p en historisk vingrd alldeles nedanfr gudinnanJunos Tempel i provinsen Agrigento, en plats som r vl vrdett besk och som ger lika mycket till vinkonnssren som tillhistorienrden i en. Alla odlare som har tagits in under CVA-paraplyet bedriver ekologiskt hllbar odling, och de flesta odlarp mellan tv till tio hektar. Tack vare CVA:s nye chef GiovanniGreco har kooperativet stegvis blivit allt mer inriktat p kom-plexa och mindre produktioner, utver sitt breda bassortiment.

www.cvacanicatti.it

Lombardo Vini, San CataldoLombardo Vini, som ligger i San Cataldo 600 meter ver havs -ytan, grundades p 1970-talet av Giuseppe Lombardo, och drivsidag av hans tre sner Salvatore, Gianfranco och Roberto, som frvidare Giuseppes minutist noggranna instllning till vinma-kande. Vingrden strcker sig ver 20 hektar, och tcks nstanhelt och hllet av druvan Nero dAvola, ven om Lombardo Viniven producerar ifrn Catarratto.

Terroiren r rik p kalksten. Bland brdernas viner mrks sr-skilt dess Nero DAltura Nero DAvola ett kraftfullt, nyansriktrtt vin vars smak prglas av rd frukt och svartpeppar somhar fermenterats i kontrolltempererade rostfria tankar i 810dagar, innan det ldrats i nio mnader i trtunnor. Gr srskiltbra ihop med rtt ktt, vilket undertecknad har ftt erfara. venLombardo Vinis dessertvin Passadi Nero med 100 % NerodAvola sticker ut, dr den tydliga stman fortfarande lterkomplexa smakmnster avtecknas. Fr tillfllet expanderar Sal-vatore, Gianfranco och Roberto sin verksamhet och planerarframver att kunna husera gster i sina lokaler p n.

www.lombardovini.it

Castellucci Miano, ValledolmoI den pittoreska lilla staden Valledolmo i Madoniebergen liggervineriet Castellucci Miano, som producerar bde inhemska ochinternationella varianter - men nd r klart specialiserad p ita-lienska druvor som Nero dAvola, Catarratto och Perricone.

ven hr r hjden som vinrankorna vxer p av hgsta viktfr vinernas karaktr, liksom nyansrikedomen inrymd Mado-niebergens olika mikroklimat. Vineriets chef Piero Buffa har till-sammans med dess mstervinmakare Tonino Guzzo arbetat framett frhllningsstt till vinskapande som tar lika stor hnsyn tilltraditioner som till frnyelse.

Castellucci Miano r ocks en av fsicilianska producenter av Perricone,

som sannolikt r Siciliens ldsta druva.Fr tv decennier sedan hotadesden av att utplnas, men har det

senaste decenniet upplevt enrenssans inte minst p grund avCastelluci Mianos anstrngningar.

Castellucci Miano r ocks en av f sicilianska producenter avPerricone, som sannolikt r Siciliens ldsta druva. Fr tv de-cennier sedan hotades den av att utplnas, men har det senastedecenniet upplevt en renssans inte minst p grund av Cas-telluci Mianos anstrngningar. Hr gr man drtill 100 % Per-ricone-vin, till skillnad frn de flesta andra vinerier dr druvanblandas med andra sorter.

Gllande Nero dAvola har Castelucci Miano ocks en egen-artad ingng. Till stor del odlas druvan intill hamnstaden Marsalai provinsen Trapani, dr det frdiga vinet har en hg syrlighets-grad som inte r lika behagligt att dricka som Castellucci Mianosvariant.

www.castelluccimiano.it

TEXT & FOTO: ERIK AUGUSTIN PALM

att ha sett Sicilien r att Sicilien r nyckeln till allt

VIN&BAR 33

I varje nummer kommerJeanette Wiberg Wingquistatt lotsa vra lsare rtt i detstora utbudet av vin.

Och eftersom det alltid kanvara bra att veta vem det rsom str fr provningen s badvi henne beskriva sig sjlv.

Sommelier, vinkonnssr, dryc-kesnrd, lexpert och dryckes-proffs r ngra av de benmningarsom jag kallats till vardags. Mittjobb r att sprida kunskap och gldjeinom dryck och smak. JeanetteWiberg Wingquist heter jag, och vxteupp i Kumla i Nrke. Kumla r mestknt fr att inneha landets strsta fng-else, men dr har jag aldrig varit.

Nyss fyllda 19 r flyttade jag till Link-ping och studerade till laboratorieassi-stent, numera biomedicinsk analytiker.Mitt frsta och enda arbete inom detta om-rde blev p kvalitetskontroll p Astra iSdertlje.

Krleken gjorde att jag flyttade till Stock-sund, och p grund av pendling brjade jagstudera biologi p universitetet i Stockholm.

Innan allt blir fr personligt, intimt och besvr-ligt lmnar jag historien, och berttar i stllet atthelt pltsligt hade jag brjat som lguide pPripps, senare Carlsberg, i Bromma. Med tidenfattade jag beslutet att starta mitt fretag Malt &Druva som framfr allt inriktat sig p dryckesprov-ningar och dryckesutbildningar inom l, vin ochwhisky.

Ett utomordentligt bra beslut om ni frgar mig,eftersom jag varje dag arbetar med det jag lskarmest. Sommelierutbildningen gick jag p Restaurang-akademien, och dr har jag ven jobbat som lrare inomSvensk l. Akkurat, Systembolaget och Spendrups rngra av de platser dr jag tillbringat mycket av min tid hos.Nr jag inte guidar inom drycker och smaker, bde mat, cho-klad och lakrits s njuter jag av, att sjlv ta och dricka gott,resa och upptcka nya saker.

Frutom vin, dryck och mat s r en av de viktiga sakernai mitt liv min lskade familj, min make och tv tvillingdtt-rar, som jag vrderar hgst av allt.

34 VIN&BAR

VIN MED JEANETTE

Vi rivstartar med Inycon, Chardonnay, Organic, 2015, 79 kronor,(12418), som r ett underbart och ekologiskt vitt vin. Vinet haren frisk karaktr av rda pplen, melon och grsiga limetoner ismaken.

Inycon kommer frn ett kooperativ, Cantine Settesoli, somgrundades 1958 av lokala vinbnder, och sgs vara fregngaretill modern vinindustri bde vad det gller ekologi och vinifie-ring. Man har fokuserat p hllbar vinodling, och mnga r eko-

logiska. Inte bara att man dr satsat p naturen och miljn,utan man har ven tagit ett stort socialt ansvar.

Vinet Inycon Chardonnay kan vara en hr-lig aperitif med krftstjrt och ma-

jonnssnittar pbalkongen,

men kan v e n

hnga med p middagsbordet tilllite calamari fritti, friterade blck-fiskringar.

Om vi vill fortstta p ett vitt spr spassar en strlande nyhet, Le SabbiedellEtna fr 109 kronor, (2372) bra.Precis som namnet antyder rdenna vingrd nra vulkanen Etna.Pors jord med svavel och lavager detta vin extra mineraligkaraktr. Kryddiga och rtigatoner mts i fruktig har-moni med grpron ochmandel i smak och doft.Bde matvnligt och drick-vnligt och jag tnker njutaav det p picknicktrffenmed en matig pastasalladoch kyckling. Naturligtvisr vinet lika lysande till fiski apelsinss, som r en sicili-

ansk specialitet.

Njut av Sicilien hr hemma

Varfr mste allt vara s stort och s lngt borta? Ibland r det skntatt bara f njuta hemma i lgenheten eller huset, kanske p bal-kongen eller i soffan. Bara upptcka hur gott och trevligt allt kanvara i den allra nrmaste nrheten hos dig sjlv.

Flj med mig p en tripp till Sicilien. Dels fr att det r ett tema idet hr numret och dels fr att det finns vldigt prisvrda och lite an-norlunda viner dr. Bland annat p grund av den vulkaniska jorden ikombination med den varma medelhavsluften. Luta dig tillbaka,spnn fast skerhetsbltena fr nu kr vi.

VIN&BAR 35

Nu tnker jag att ett fruktigt och hrligt rdvin skulle sitta fintoch ett jag tnker srkilt p r detta. Zensa, Nero dAvola, 89kronor, (71786) r ven detta ett ekologiskt vin med 100 % NerodAvola-druvan.

Ngot som ofta slagit mig med viner av denna druva tidigare,r att jag ibland ftt en frnimmelse av gummidck mot asfalt,i en icke positiv bemrkelse. S r inte fallet i detta vin, som sna-rare r en extrem fruktbomb. Plommon, krsbr och lakritsmts i rttfram och rlig stil. Fantastiskt mysvin hemma, pfilten eller ta med till bryggan och avnjut allena.

nskas mat s lyfter vinet Zensa rostbiffen och den egengjordaitalienska potatissalladen. Sitter ocks som en smck vidlammgrillningen, grna med lite mozzarella och saftiga tomatertill.

nnu ett rtt vin som r vrt att nmna r Inycon Shiraz, 79kronor (12355), som r gjort med appasimento-metoden. Detbetyder att man anvnt sig av torkade vindruvor. Metoden kom-mer ursprungligen frn Veneto, dr de omttligt populra ochnamnskyddade vintyperna Amarone, Ripasso och Recioto till-verkas. ven p Sicilien ger denna process med torkning av dru-vor, en karaktr av torkad frukt och koncentrerade aromer medmer eller mindre stma i smaken. S ven denna Inycon r eko-logiskt framstlld.

Tydlig doft av russin, bjrnbr och plommon med pepprigaoch mysiga medwurst-toner karaktriserar detta vin. Schysstmatchning till lgcarpaccion, eller till den grillade flskkarrn.

Varfr inte avsluta med en energikick tilldesserten? Jag tnkte fresl Vecchiof-lorio, Marsala Superiore, 2012, 99 kro-nor (8403) fr en helflaska. Marsalanbjuder p russin, ntter och knckigatoner med smak av aprikos, dadlaroch farinsocker. Frlsande gott till p-pelkakan under kolafrasigt tosca-tcke eller till chokladfondantenmed en klick sval grdde.

Om flaskan mot frmodaninte blir urdrucken r det uto-mordentligt bra att gra en mar-salass till grillkttet, eller passap att slnga ihop en tiramisu.

Detta var ngra exempel avalla de fina och prisvrdaviner som kommer frn Sici-lien. De kan passa bde i var-dagslunken eller till ettfestligt semesterfirande i detnaturskna Sverige.

Njut av sommaren, gott vinoch goda tillfllen! orn

JEANETTE WIBERG WINGQUIST

Nya vintips varje veckamed Jeanette

P vinochbar.se kan du varje torsdag f tips och rekommendationer avvr vinexpert Jeanette Winberg Wingquist och skert ven spnnandefrslag p vad du ska ta till helgen vare sig du ska fira midsommareller jul.

Och knner vi Jeanette rtt blir det nog ocks ett och annat tipsom andra drycker och kanske ven choklad och lakrits.

En guide till det goda livet, helt enkelt.

www.vinochbar.se

36 VIN&BAR

VIN MED JEANETTE

Att brja dricka i tidig lder kar risken fr alkoholproblem

Tre champagner, tre olika stilar,

WUHDVNRUI|UNU

Champagne Legras & Haas

Blanc de Blancs Grand Cru

Champagne Vilmart & Cie

Grande Rserve 1:er Cru

Champagne Mailly

Blanc de Noirs Grand Cru

Franska Vinlistan - din personliga vinhandel i ParisVi arbetar nra vinbnderna och vingrdarna i Bordeaux,Bourgogne, Rhne och vrt hjrta r djupt frankrat i Champagne. Enkelt och smidigt att handla. Vinerna levereras frn Frankrike direkt hem till Dig. Svensk skatt och moms r inkluderat i priset. Ls mer och bestll p www.franskavinlistan.com

En manmed enmissionNgonstans i SebastinZuccardis hem eller phans kontor mste detfinnas en vldigt stor mbel.Ett gigantiskt skp med glas-drrar s att beskaren kanse och studera alla de priseroch utmrkelser han ochhans familjs viner ftt desenaste ren.

Vr reporter vntade sigatt f tala med en man somville fortstta sin ervring avvrldsmarknaden, men hanfick istllet ett samtal med enperson som nstan verkadebesatt av att frst den platsdr han verkar och dr hanskapar sitt vin.

40 VIN&BAR

Om du beskt ngra av de mer kndavindistrikten i vrlden, s har du skertslagits av frodigheten, brdigheten ochgrnskan. Det behagliga klimatet.

Men nr du betraktar Valle de Uco,en dal Argentinas Mendoza-region, blirdu nstan bedvad av en annan slagssknhet. En storslagen karghet. Maje-sttiska bergformationer och en natursom verkar sga: Frsk odla mig om du kan och trs.

nd har det hr blivit en plats ditngra av vrldens frmsta vingrdarskt sig.

Men varfr skulle ngon egentligenvilja odla vin p vad som kanske mestav allt pminner om mnens baksida?

Hjden r perfekt, nivn skapar precis rtt skiftningar i tem-peraturerna, och nrheten till solen vi har 300 dagar med sol skapar druvor med tjockare skal som ska skydda dem mot sol-strlarna. Det ger druvor med en mer koncentrerad smak. Ochjordmnen med de avlagringar som genom historien avlagratsmed vattnet som kommer frn Anderna bidrar till de unika fr-hllandena. Det r mycket sten, och det r bra, frklarar SebastinZuccardi som leder arbetet i Valle de Uco han r tredje gene-rationens vinmakare.

Farfadern Alberto Zuccardi flyttade med sin familj till Mendozai slutet p slutet p 1940-talet. Ursprungligen kom de som smnga andra immigranter till landet frn Italien, frn Avelino.

Vatten var en bristvara, och bevattningssystem viktiga Al-berto brjar utveckla ett bevattningssystem. Fr att vertygaandra i omrdet hur effektivt det r anlgger han en vingrd.Bsta sttet att f ngon att frst en innovation r ju att visaatt den fungerar i praktiken.

Kanske hoppades Alberto och hans fru Emma att detta varbrjan p ett framgngsrikt fretag i konstbevattningsbran-schen. Antagligen anade de inte att det istllet innebar att degrundade en framgngsrik vinodlardynasti.

Nr sonen Jos Alberto gr in i ledningen fr fretaget i mittenp 1970-talet r det vl etablerat som vinproducent, men hannjer sig inte med detta. Tillhr man en immigrantfamilj harman skert vant sig vid att fundera p vad som ska hnda hr-nst. Kommer vrlden alltid att se ut som den gjort?

Han och hans medarbetare studerar tendenser och trenderp vinmarknaden, och frsker analysera hur framtiden kom-mer att se ut. Ur detta vxer beslutet att man ska satsa p kvali-tetsviner. Det r dr framtiden ligger.

Nr jag hr Sebastin diskutera vin fr jag en frnimmelse av attdet inte bara r en frga om att man i familjen funderade p hurman skulle ka marknadsandelar d kunde man ju satsat p

massproducerat vin i stora volymer. Den efterfrgan finns ocks.Och vxer. Men dr finns ocks ngot av yrkesstolthet, och avvilja att utmana och utforska och gra det ingen annan gjort.

1990 brjar lanseringen av Zuccardis Q-serie. Det frsta vineti linjen blev en Tempranillo, som ocks blev det frsta

VIN&BAR 41

Valle de Uco: I vster bergskedjor medsntckta toppar. Hr finns till och medvulkaner.

I sder ligger kenartade omrde,smkulligt landskap i norr och sterutvandrar du ut i ett landskap av uttorkadeflodbddar.

argentinska ultrapremiumvinet frn den druvan. Sedan harserien ocks ftt en Malbec, en Cabernet Sauvignon och enChardonnay.

I inledningen p det nya rtusendet gr Jos Albertos ldstesom Sebastin in i en position i fretaget, som visar att man str-var efter att ytterligare frska utveckla sig som en producent

av viner med hg kvalitet han har lett utbyggnaden i Valle deUco.

Nr man talar om ett vindistrikt diskuterar man ofta dess ter-rorir vad som utmrker omrdets odlingsfrhllen. Men undersamtalet med Sebastin mrks det att en del av hans fascination

42 VIN&BAR

av Uco Valley kommer sig av att hr kan man inte tala om baraen enda terroir.

Valle de Uco bestr av flera olika omrden, var och en med sinhelt egna terroir jag rknar med att vi i vra odlingar har sjuolika sregna odlingsfrhllanden. I hela dalen kanske det finnsuppemot 30, sger han fr en gngs skull lite oskert och dr-jande, som om han egentligen anade att det finns mnga fler.

En av mnga utmrkelser till Zuccardi kom tidigare i r d derasTito Zuccardi Paraje Altamira 2013 av utnmndes till Bestred blend in the world over 15. Nr jag frsker locka in Se-bastin p en diskussion om den utmrkelsen, och andra priserZuccardis viner har ftt, mrker jag ett uppenbart ointresse hoshonom och han frklarar: Fr mig r inte det viktiga att tvlamed andra viner. Ett bra vin r ett vin som avspeglar den platsdr det r odlat. Nr du smakar det och doftar p det ska du fen frnimmelse av den plats dr det skapats. Det r det jag str-var efter, att utforska Valle de Ucos alla mjligheter, att utforskaMalbecdruvans alla mjligheter det finns s mycket kvar attgra.

Om ett vin ska avspegla den plats dr det skapats innebr detfr Sebastin att varje moment av processen ska vara en s na-turlig del som mjligt av landskapet. Man anvnder fat i litenutstrckning istllet har man byggt stora cementtankar av ma-terial som finns p platsen, i det nybyggda vineriet str tankarnadr vinet lagras i lnga rader som gigantiska amforor.

Formen r viktig fr tankarna. Jag ville inte ha fyrkantiga ce-menttankar d blir inte frhllandena perfekta. Vinet somfinns i de olika hrnen i botten p tanken kommer att ha andrafrhllanden n vinet i vriga delar.

Kanske r det vad som knnetecknar en stor vinmakare en all -omfattande vision kombinerad med en nstan fanatisk nog-grannhet i detaljerna.

En total anslutning till naturen har ocks prglat alla nybygg-nationer frklarar Sebastin:

Vi har bara anvnt material som finns i omrdet och i Tunuy-anfloden som rinner genom dalen. Jag ville att byggnadernaskulle efterlikna bergen i form, struktur och knsla.

Jag kan inte annat n frtrollas nr jag studerar bilderna p debyggnader som familjen ltit uppfra nr de byggt sitt nya vi-neri i Valle de Uco. Om landskapet fr tankarna till mnensbaksida s frstrks de av byggnadernas knsla av en rymdbasp en annan planet. Hypermodernt men nd i total sam-klang med naturen och drmed ocks p ngot stt urldrigt.Jag utgr frn att det r ngon av de mer vrldsknda funktio-nalistiskt inriktade arkitekterna som ftt uppdraget, men detvisar sig vara helt fel:

De har ritats av Fernando Raganoto, Han har arbetat med fa-miljen i 35 r. Han gr alla sina ritningar och skisser fr hand.Det blir en del jobb med att fra ver det i digital form. Mendet r vrt det. Han r fantastisk. Men galen, helt galen

r det drfr han arbetat med er familj i 35 r?

Kanske det, kanske det skrockar Sebastin. orn

BORIS BENULIC

Jujuy

SaltaFormosa

Chaco

CorrientesMi

sione

s

EntreRos

La Pampa

Ro Negro

Chubut

Santa Cruz

Neuqun

Mendoza

San Juan

SanLuis

Crdoba

SantaFe

Santiagodel

EsteroCatamarca

Tucumn

La Rioja

Tierra del Fuego

Buenos Aires

EntreRos

VIN&BAR 43

Alla byggnader p Zuccardis gor i Valle de Uco harbyggts med material frn trakten och ftt en form somgr att de blir en del av landskap och natur.

Cementtankarna som anvnds fr lagring r givetvisocks skapade av material frn dalen.

Vr vinexpert Jeanette Winberg Wingquisttestar Zuccardis Q-serie p www.vinochbar.se.

Den 23 juni kan du dr lsa mer om hur honupplevde linjens Tempranillo, Malbec, ochChardonnay.

44 VIN&BAR

I varje nummer kommer JanNetterberg att folkbilda oss omchampagne.

Vi kommer att f lra oss alltom denna mytomspunna dryck,och givetvis ocks f hjlp attorientera oss om de champagne-nyheter som kommer under ret.

Och vi kan nog rkna med attf levande berttelser ocks omkulturen, mnniskorna ochmaten i landskapet Champagne.

CHAMPAGNE MED JAN

VIN&BAR 45

Eftertraktade bubblorKanske r ett mousserande vin en av de starkaste sym-bolerna fr fest, glamour och firande. Vi tnker kanskeinte p de mnga r av hrt arbete som ligger bakomvarje bubbla mer arbete n nr man gr de vanligastilla vinerna.

Varfr r champagnens bubblor godare?Det finns mnga fina mousserande viner idag, frutomchampagne, bland annat frn norra Italien. Men bst rvl nd de gyllene bubblorna frn Champagne?

Det finns framfr allt fyra skl till varfr man inte kankopiera champagne. Den kalkhaltiga jorden r en fr-utsttning fr den fina mineraliteten. Och nr druvornavxer p den nordliga breddgraden vxer de lngsamtoch ger viner mer komplexitet. Kraven frn myndighe-terna r hga, bland annat ska vinerna lagras 18 mna-der innan de slpps p marknaden. rgngsvinernalagras nnu lngre, minst tre r.

I princip kan man skapa mousserande viner p tvstt, antingen genom att tillstta koldioxid till ett frdigtvin, ngot som lite syrligt kallas lskedrycksmetodenbland sommelierer. Det andra, kanske mer kvalitets-klingande sttet kallas mthode traditionelle, eller idagligt tal champagnemetoden.

Det r inte skert att det var just Dom Prignon somskapade champagnemetoden drom tvistar de lrdefortfarande. I alla hndelser vet vi att man under 1600-talet brjade experimentera med en andra jsning undervinifieringen.

De rtta frutsttningarna fr lagring och transporterinfann sig dock inte frrn glastillverkarna skapade flas-kor som klarade de nrmare fyra atmosfrers hga tryc-ket. Marknaden fr mousserande vin ppnades drmed.

Hur skapas bubblorna?Alla viner genomgr samma vinifiering mousserandeviner r frn brjan ett vanligt stilla vin. Processen star-tar med att vinmakaren gr sin blandning av olika vin-fat, en s kallad assemblage. Nr druvans socker jsertill alkohol skapas koldioxid naturligt i vinet.

Fr att skapa bubblor i flaskan tillstts till det frdigavinet en blandning av druvmust och jst tirage. Nu

fr vinet jsa en andra gng och nu binder man innekoldioxiden som bubblor i vinet. Det skapas ett ver-tryck i flaskan och det krvs ett kraftigt glas fr att flas-kan ska hlla. Efter den andra jsningen finns rester avjst kvar i flaskan s kallad depot. Den avlgsnasgenom att man lngsamt och metodiskt vrider flaskanfr att till sist vnda upp och ner p flaskan remuage.

Nr flaskan till sist str p kapsylen fryser man flask-halsen fr att enkelt kunna f ur jstresterna. Processenatt avlgsna jstklumpen kallas degorgering. Har mantur kan man i Champagne f se vinmakarna degorgerafr hand la vole. Det r en syssla endast fr desnabba och tuffa nr kapsylen knpps loss gller detatt med endast tummen tmja de 50 miljoner bubblorsom vill loss.

Brutalt torr eller sockerst?Ett vin som lagrats med jstfllningen sur lie fr ef-tertraktade brdiga mognadstoner. Den lilla del vin somskjutits ut i degorgeringen erstts nu av en skvtt reserv-vin. Vinmakaren passar p att tillstta en del druvsocker dosage. P s stt stter vinmakaren profil p vinet.

Ultra Brut och Extra Brut fr de som gillar snustorraviner.

Det vanligaste r 612 gram socker per liter det villsga Brut.

Frr i tiden drack man stare champagner p skalanExtra Dry 1220 g/l, drefter Sec, Demi-Sec, och stastoch ovanligast Doux som r stare n stt med 50gram/liter.

Vinden har vnt i Champagne, numera efterfrgastorra, ultratorra viner. Ett och samma vin fr helt olikauttryck med olika dosage ett av vinmakarens viktigaverktyg i vinskapandet.

Skrad korkChampagnekorken, med sin sregna form, fsts medmetalltrd som kallas grimma. Frr i tiden var grim-morna handknutna i juterep, mycket ovanligt idag avfrklarliga skl. orn

JAN NETTERBERG

Sommaren r hr och det r hgssong fr trevligt umgnge medfestliga rosviner! Svenskarna har blivit ett roslskande folk, ochnu r det gldjande nog mer kvalitativa viner som str i fokus.Bland dessa finns en helt ny vrld av underbara godsaker attupptcka, och fler och fler av dessa kommer till Sverige.

Tillsammans med Tryffelsvinets Vinklubb har vi p Vin&Barplockat ihop en lda med hgklassig ros frn det omrde som grdetta allra bst sdra Frankrike. Du har hr mjlighet till ensynnerligen vlvald investering i god livskvalitet; prova du ocksoch njut vinerna till sommarens alla fester!

46 VIN&BAR

Lda medsommarensfestligaste rosviner

Chteau Mourgues du Grs r en av de bsta producenterna isdra Frankrike. I Costires de Nmes driver de ett familjevineridr de odlar sina druvor i samspel med naturen. Denna lda in-nehller tre olika ekologiska rosviner i tre olika stilar, vilket gratt du kan variera efter mat och tillflle eller varfr inte bjuda intill en kul rosprovning med goda vnner.

PS. Mourgues du Grs hlsar alla lsare avVin&Bar vlkomna p besk. Mejla chateau@mourguesdugres.com och boka besk.

Vrt erbjudande:

Tv buteljer 2015 Fleur dEglantineFleur dEglantine har ftt sitt namn frnden vackra vildrosen Eglantine som harsamma vackra ltt rosa frg som vinet.Finstmd elegans r nyckelordet frdenna prla som r gjord p druvornaGrenache, Mourvdre och Syrah. Du hit-tar inslag av blommor, citrus och rdabr i doften, rda vinbr och jordgubbari smaken och kommer att imponeras avden friska, frscha och eleganta stilen.

Passar perfekt som aperitif, men ven till grillade fiskrtter somtonfisk eller en frsch kycklingsallad. Vinet r ven en utmrktpartner till smakrika asiatiska rtter.

Tre buteljer 2015 Les Galets RosLes Galets Ros r ett kraftfullt vin dr huvuddruvan r Syrah vilketger vinet dess fylliga kropp men det finns ven Grenache ochMourvdre. Vinet har ftt sitt namn frn de stora stenar galets som ligger kring vinstockarna och sknker vrme p ntterna.

Galets Ros passar perfekt till frdrinken med lite plock i form avhrdost, charkuterier eller ntter i olika former. Trevlig partner tillmaten och grna tillsammans med grillad kyckling, laxspett ellerflskktt. Den knda vingurun Robert Parker ger konstant detta vin8990 pong, vilket r mycket ovanligt fr en ros. Kan sparas till 2017.

En butelj 2014Capitelles des Mourgues RosHos Mourgues du Grs gr man ven en myc-ket liten kvantitet av ett unikt rosvin somheter Capitelles des Mourgues. Vinet r gjortp srskilt utvalda druvor frn en specifikvingrd, Argence, med Mourvdre frngamla vinstockar som dominerande druva,men det finns ven med Syrah och Gre-nache. Det r varsamt macererat i tank frden rda frgen och karaktr, sedan lagrati fyra mnader p ekfat. Vi hittar hr ettkraftfullt rosvin i den hgre skolan medfatkaraktr vilket r ovanligt. Det r fasci-nerande att hitta denna koncentrationparat med en friskhet.

Perfekt till allt du lgger p grillen,njutbart till Comtost fre eller efter ml-

tiden. Lckert ven till thaiinspirerade rtter. Kan lagras i tv r.

Lda medsommarensfestligaste rosviner

Denna fina roslda heter Ros Special. Dubestller frn valfritt Systembolag eller viasystembolaget.se. Artikelnumret r 75820.Priset fr ldan r endast 696 kronor.

Skynda, fynda och bestll idag!

De som hjlpt oss attnosa upp dessa trevligaviner r ett fretag somheter Tryffelsvinet. Villni veta mer om dem,eller har ytterligare fr-gor om vinerna, rekom-menderar vi ett beskp www.tryffelsvinet.se.

Ros special lda med sex flaskorfrn Chteau Mourgues du Grs.

I hjrtat av Kalifornien liggervinregionen Lodi dr manfinner Scotto Family Wines,som med stor passion produ-cerar vin till vinlskare runt om i hela vrlden.Nu erbjuder vi deras fina Zinfandel frn gamlarankor till ett mycket bra pris.

Familjen Scotto har sina rtter i Italien. Salvatore Scotto komtill Kalifornien 1883 med en grundtanke att hitta en platsvid havet fr att brja tillverka vin. Salvatore var en sjman,jordbrukare och vinmakare frn Ischia, en liten utanfrNeapels. Han lrde upp sin son, Dominic, som senare komatt ppna upp Brooklyns frsta vinshop som existerar nidag.

Scotto Old Vine Zinfandel kommer frn 50-riga vinran-kor, vissa belgna nere i dalen och andra p bergssluttning-arna. Druvorna frn de olika vingrdslgena vinifierasseparat; vinet frn dalen lagras i stltankar fr att behlla dengenersa fruktigheten medan vinet frn bergsluttningarnavilar p fransk ek under 18 mnader. Drefter blandas vinetoch buteljeras.

Vinet har en mycket fruktig, nyanserad doft med fatkarak-tr, inslag av mrka br, peppar och vanilj. Smaken r elegantfyllig med hrlig struktur och en lng, fruktig eftersmak somramas in av de fina faten. Zinfandel r grillvinet nummer ett,s njut med frdel till grillat ktt med kryddiga smaker ochlite sting i sommar.

VIN&BAR 47

Smakrik Zinfandelfrn passioneradfamiljeproducent

Smakrik Zinfandelfrn passioneradfamiljeproducent

2011 Scotto Old Vine Zinfandel (13,5 %)kostar 109 kronor/flaska, och sljs i lda omsex flaskor.

Artikelnummer p Systembolaget r70275.

De som hjlpt oss attnosa upp dessa trevligaviner r ett fretag somheter Tryffelsvinet. Villni veta mer om dem,eller har ytterligare fr-gor om vinerna, rekom-menderar vi ett beskp www.tryffelsvinet.se.

Lda med sex flaskor2011 Scotto Old Vine Zinfandel.

Familjen Malan, som startade Simonsig, komtill Cap Wineland redan p 1600-talet. 1952kpte Frans Malan egendomen som lade grundentill deras fantastiska viner. 1971 blev de frst iSyd afrika med att gra mousserande vin enligtden traditionella metoden som i Champagne.

Efter en studieresa som Johan Malan gjorde till Champagne1990 fick han idn att vidareutveckla Simonsigs MthodeCap Classique, som den traditionella metoden kallas i Syd-afrika, med att gra en Blanc-de-Blancs av hg kvalitet p en-bart Chardonnay. 1992 blev den verklighet. Alla druvornatill Cuve Royale plockas fr hand i sm korgar, och genom-gr drefter en noggrann selektering innan de fr en frsiktigpressning.

Vinet lagras delvis p tidigare anvnda franska ekfat innandet fr en andra jsning p flaska. Vinet fr vila cirka 45 rp sin jstfllning innan det degorgeras. Cuve Royale harflera gnger utsetts till det bsta mousserande vinet frn Syd-afrika.

Cuve Royale har en frisk, hrlig och mineraldriven doftmed citrus och blommiga inslag. Hr finns limetoner sombalanseras perfekt av delikata toner av rostad mandel ochbrioche.

Smaken r torr med frisk hg syra och med en elegans somfr tankarna till champagne, allt inbddat i en hrlig, krmigmousse. Servera med frdel till skaldjur; havskrftor, rkor,krabba, hummer eller allra helst till ostron. Det funkar venperfekt som en aperitif vid sommarens alla festligheter.

48 VIN&BAR

De som hjlpt oss attnosa upp dessa trevligaviner r ett fretag somheter Tryffelsvinet. Villni veta mer om dem,eller har ytterligare fr-gor om vinerna, rekom-menderar vi ett beskp www.tryffelsvinet.se.

2011 Cuve Royale Blanc-de-Blancs (12,5 %)kostar 185 kronor/flaska och sljs i lda omsex flaskor.

Artikelnummer p Systembolaget r77347.

Lda med sex flaskor2011 Cuve Royale Blanc-de-Blancs.

Somrigt lyxbubbelfrn Sydafrika!Somrigt lyxbubbelfrn Sydafrika!

VINVGAR I EUROPAVinvgar i Europa En resa fr livsnjutare

En storslagen resa i vinets tecken. Flyg till Madrid som sedan fljs av en underbar bussrundresa hela vgen hem till Malm. Till rdvinsregionen

Rioja, via Frankrikes Bordeaux och Bourgogne till det vita vinets Alsace och

Rdesheim. Njut av vackra landskap, ta del av intressant historia och provs-

maka goda viner. Ett ventyr i vinets vrld!

Avresa: 2/10 13 dagar fr. 11 095:-Flyg frn Arlanda eller Kastrup

ALSACE, BOURGOGNE & CHAMPAGNEFranska vinresans ABC

En underbar bussrundresa fr livsnjutare och vinintresserade i Frank-rikes klassiska vindistrikt. Vitvinslandskapet Alsace med sin spnnande historia, de vita storkarna och de paraderande vinrankorna lngs Route des

Vins. Klassiska Bourgogne tar ver med en symfoni av kvalitetsviner och ro-

bust gastronomi. Drefter njuter vi av lyxiga bubblor i romantiska Champag-

ne med Reimskatedralen och bubblornas pernay. Det franska sprket har

samma ord fr skl och hlsa. Sant!

Avresor: 3/9, 10/9, 17/9, 24/9, 8/10

9 dagar fr. 6 995:-eller boka

hos din resebyrscandorama.se 040-600 00 00Ls mer om allt som ingr och boka p

alltid med guide

en vrld av upplevelserVlkommen till

AMARONE, BAROLO & CHIANTIItalienska vinresans ABC

En rundresa fr dig som gillar norra Italiens underbara landskap och som har en frkrlek fr deras bedrande viner. Tryffellandskapet Piemonte med smktande Barolo och Barbaresco. Frfriska Venetien med

vackra Verona, Valpolicella med sina bedrande Amaroneviner. De bljande

kullarna med de sttliga cypresserna i ljuva Toscana som lockar med de

populra Chiantivinerna. En resa fr livsnjutare!

Avresor: 7/5, 9/7, 3/9, 17/9, 1/10

9 dagar fr. 6 795:-Rundresan avgr frn Malm, anslutning frn 120 orter.

Rundresan avgr frn Malm, anslutning frn 120 orter.

Traditionell tyskP sommaren uppskattar mngaen klassisk, ljus men smakrik pils-ner. Det r kanske den mlgrup-pen som lanseringen av den tyskaFeldschlchen Pilsner riktar insig p.

Att det r ett bryggeri som vr-dar anor och traditioner mrks ominte annat p figuren som pryder burken en Pichmnnel. De hade frr till uppgift att hlla nervarm kda i ekfaten len lagrades i och sedan rullade derunt faten fr att f till ett heltckande lager kda i faten.Proceduren var till fr att gra faten vatten- och lufttta. orn

Feldschlchen PilsnerNr 1324, 11,90 kronor

Alkoholsvagare lagerTjeckerna r vldens mest ldrickande folk.Merparten av den l de dricker har en ngotlgre alkoholhalt n vad vi betecknar sommellan- eller starkl.

Men att dricka alkoholsvagare l har fttspridning i mnga andra lnder

och trenden har ntt Sverige.Litovel Classic som nu

slpps p burk i Sverige re-presenterar denna tradi-tion en mycket typisktjeckisk ljus lager med enalkoholhalt p 4 procent.Balanserad beska r ut-mrkande.

Bryggeriet lutar sigmot en tradition som grtillbaka till 1200-talet,och den nuvarande an-lggningen har varit ibruk sedan 1893. orn

Litovel ClassicNr 1354, 9,90 kronor

rgngsl fr lagringDen som fascineras av l som lmpar sig fr lagring blirskert intresserad av Innis & Gunn Vintage 2015.

Den har lagrats i 100 dagar p amerikanska bour-bonfat. Efter tappning p flaska tillstts jst fr en na-turlig kolsyreutveckling.

Det r den frsta len av sitt slag under bryggeriets13-riga historia.

Vr frsta Vintage ngonsin r en mycket specielll p mnga vis, berttar Dougal Gunn Sharp,bryggmstaren och grundaren p Innis & Gunn.Denna Vintage r resultatet av vr krlek till let,och ett projekt vi arbetat med under mngar och drmt om att f gra.

50 VIN&BAR

Med denna exklusiva Vintagefirar bryggmstare Sharpven en milstolpe med