… · Web viewWord-filen kan . också hämtas här. Detta manus är också er dokumentation över hur ni svarat. Ni kan även dokumentera ert svar - innan ni skickar det

Enkt om MVG:s och MH:s VP 2017-2018 10 mars 2015

Enkten besvaras via webbformulr. Det har annan layout men samma innehll som denna fil frutom att den hr innehllssidan saknas i webbformulret.

Enkt om projekt i MVG:s och MH:s verksamhetsplaner 2017-20182

GR S HR3

Enkten besvarad av4

Information: Projekt som inte tas upp i enkten4

Nationella projekt4

Inlmnade projektfrslag som av olika skl inte tagits med i enkten5

Livsmedel5

Miljskydd6

Hlsoskydd8

vrigt9

Projektfrslag9

Typ av projekt10

Livsmedel11

DRICKSVATTEN - TEKNIK, VATTENVERK, KONTROLL11

ARTBESTMNING FISK11

URSPRUNGSMRKNING AV KTT P RESTAURANGER12

KONTROLL AV NRINGSDEKLARATION P FRDIGFRPACKADE LIVSMEDEL12

PROVTAGNING AV SALLADSMIXER I PSE13

SMSKALIGT SLAKTERI13

Miljskyddsprojekt13

AVFALLSTILLSYN - TRANSPORTER OCH SPRBARHET13

PRODUCENTANSVAR14

FILTERBOXAR/GRVATTENFILTER15

TILLSYNSKAMPANJ - KEMFLLNING15

KRETSLOPP SM AVLOPP/AVLOPPSPOLICY16

TILLSYN AV VINDKRAFTVERK16

FORDONSTVTTPOLICY - UPPDATERING17

VATTENPLANERING OCH TGRDSPROGRAMMET17

VATTENSKYDDSOMRDEN - TILLSTNDS-/ANMLNINGSRENDEN OCH TILLSYN18

LEDNINGSNT, TILLSYN19

TILLSYNSVGLEDNING/NTVERK OM SKJUTBANOR19

5-RSKONTROLL AV OLJEAVSKILJARE20

RIMLIGA KRAV P MINDRE LANTBRUK (ICKE ANMLNINGSPLIKTIGA)20

KERIER OCH BUSSBOLAG21

Hlsoskyddsprojekt22

BASSNGBAD22

BULLERMTNING22

vrigt23

SPRNGMNESPREKURSORER23

DETALJPLANER, PLANPROGRAM, INFRASTRUKTURPROJEKT24

RISKBEDMNINGAR24

PLANERING, GENOMFRANDE OCH UPPFLJNING AV TILLSYN25

KONTROLLKP AV TOBAK, FOLKL OCH RECEPTFRIA LKEMEDEL25

Lnstrffar fr livsmedelsinspektrer26

vrigt som ni vill framfra om MVG:s och MH:s verksamhet26

Enkt om projekt i MVG:s och MH:s verksamhetsplaner 2017-2018

Enkten r gemensam fr Miljsamverkan Vstra Gtaland (MVG) och Miljsamverkan Halland (MH). MVG och MH kommer att besluta om varsin verksamhetsplan, men mlsttningen r att de ska innehlla samma projekt. Drfr grs en gemensam enkt.

Vi har i bda miljsamverkan rullande tvriga verksamhetsplaner men med en rlig process fr verksamhetsplaneringen.

En mycket viktig del i den processen r denna enkt.

Enkten omfattar projekt som skulle kunna bli aktuella att genomfra 2017 eller 2018.

Nr respektive verksamhetsplan fr 2017-2018 faststlls av styrgrupperna kommer den att vara specifik fr 2017 men lite mer versiktlig fr 2018.

Varifrn kommer projektfrslagen?

Projektfrslagen i enkten kommer frn den inventering som genomfrts i bda lnen och avslutades i januari. Projektfrslag kunde d lmnas p ett webbformulr. Vi fick in hela 72 projektfrslag!

Efter det har en sllning och i vissa fall bearbetning av projektfrslagen gjorts, inklusive sammanslagning av nrstende projektfrslag. MVG:s och MH:s gemensamma beredningsgrupp har arbetat med det. Drefter har bda miljsamverkans styrgrupper granskat och beslutat om slutlig utformning innan enkten nu gr ut.

Inlmnade projektfrslag som inte tagits med

Inlmnade projektfrslag som inte tagits med i denna enkt redovisas i en lista med angivande av varfr de uteslutits nu.

Verksamhetsplanerna kommer att innehlla mer

Det finns olika uppgifter som tas om hand av MVG och MH gemensamt som en fljd av Tillsynsutveckling i Vst (TUV) som avslutades i brjan av 2014. Det handlar bland annat om chefssamverkan, utbildning i kommunikation och bemtande, Mtesplats goda exempel, kontaktpersonstrff och andra aktiviteter.

Detta innebr att ocks andra projekt eller uppgifter kommer att tas med i verksamhetsplanerna, n de som nu ingr som projektfrslag i denna enkt.

GR S HR

Svara genom att fylla i pong, kryssa fr eller skriva in text.

Text: Skriv helst betydligt kortare n vad utrymmet medger!

Enkten besvaras av: Samtliga miljkontor i bda lnen och av branschgrupper/avdelningar eller motsvarande p de bda lnsstyrelserna. Men endast ett svar per miljkontor eller motsvarande. Enkten omfattar bl.a. frgor om livsmedels-, miljskydds- och hlsoskyddsprojekt. Svaren om allt detta ska allts lmnas i ett gemensamt svar fr hela kontoret.

Hela enkten mste fyllas i vid ett tillflle. Det gr inte att brja svara och sedan terkomma och fortstta. Se drfr till att ni har ett manus dr ni frberett alla era svar innan ni brjar. Anvnd den word-fil ni ftt som visar enktens alla frgor nr ni gr ert manus. Word-filen kan ocks hmtas hr.

Detta manus r ocks er dokumentation ver hur ni svarat. Ni kan ven dokumentera ert svar - innan ni skickar det - genom att vlja Skriv ut p enktens sista sida. Missa inte sedan att skicka ert svar med knappen Skicka! som ocks finns p enktens sista sida.

ENKTEN BESVARAS SENAST 18 APRIL

Detta hnder sedan

Beredningsgruppen diskuterar resultatet p mte 25 april. Det redovisas sedan p gemensamt styrgruppsmte 20 maj d det ska bestmmas vilka projekt som ska tas med. Beslut om verksamhetsplaner ska sedan kunna tas i juni.

Fr frgor om enkten

Kontakta Lasse Lind, projektledare i MVG, [email protected]

Enkten besvarad av

Fr- och efternamn: _______________________________

Fr

kommun eller motsvarande: _________________________________

avdelning, frvaltning eller motsvarande: _________________________________

E-post: _____________________

Information: Projekt som inte tas upp i enktenNationella projekt

Dessa organiseras av centrala myndigheter. Vi frgar inte om dessa projekt i enkten, men rknar med att sttta genomfrandet i vrt ln, i de fall det handlar om tillsynsprojekt som miljkontoren kan delta i. De vi nu knner till redovisas allts hr fr knnedom samt beaktande i den egna verksamhetsplaneringen fr att mjliggra deltagande. Vi redovisar ven andra nationella projekt som vi nu knner till som mer r inriktade p information, seminarier eller liknande.

Livsmedelsverket (SLV)

Dricksvatten/vattenverk. Kursdagar 2016

Kosttillskott 2016

Material i kontakt med livsmedel 2016

Listeria monocytogenes i kallrkt/gravad fisk och skivade charkprodukter 2016

PAH i traditionellt direktrkta livsmedel 2016

Sprbarhet stersjlax 2016

Upptcka och bekmpa livsmedelsbrott 2016

Naturvrdsverket (NV)

Golfbanor, inkl. vxtskydd: Tillsynsprojekt 2018, NV, KEMI, SJV

IED: utbildningsinsatser till kommunala inspektrer 2016-2018, i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL)

PFOS/PFAS: Webinarium hsten 2016, i samverkan med Statens Geotekniska Institut (SGI)

Havs- och vattenmyndigheten (HaV)

Yrkesmssig anvndning av vxtskyddsmedel inom vattenskyddsomrde: Tillsynsprojekt 2017, HaV, SJV, KEMI, NV

Kemikalieinspektionen (KEMI)

Tillsyn av CLP-mrkning i detaljhandeln (2017)

Tillsyn av varor i detaljhandeln (2018-2019)

Tillsyn av tervunna mnen 2016

Jordbruksverket (SJV)

Vxthus: Tillsynsprojekt, tillsyn hsten 2016 SJV, NV, KEMI

BAT fr stora svin- och fjderfanlggningar: Information nr slutsatserna gjorts. 2016.

Vxtskyddsmedel: Informationsinsats om den nya dokumentationsfreskriften. 2016

Vxtskyddsmedel: Informationsinsats om den nya lagstiftningen om obligatoriska funktionstest som trder i kraft 26 november 2016. 2016.

Gdsel: Informationsinsats om nya regler fr lagring av gdsel som beslutas av regeringen. 2016

Folkhlsomyndigheten (FoHM)

Fukt och mikroorganismer: Seminarieserie 2016

Asylboenden: Vgledning, seminarieserie 2016

Lkemedelverket (LMV)

Tillsynsprojektet Barnkoll om kosmetiska produkter riktade till barn och ungdomar. 2016

Inlmnade projektfrslag som av olika skl inte tagits med i enkten

Hr listas inlmnade projektfrslag som inte tagits med i denna enkt, med kommentarer som frklarar varfr de uteslutits nu. Texterna i de inlmnade projektfrslagen har hr i de flesta fall avsevrt kortats ner.

Livsmedel

Samverkan livsmedelsinspektrer. Undvika dubbelarbete. Ta fram likartade checklistor och mallar, informationsutskick m.m. Studiebesk andra frvaltningar, skuggning.

Kommentar: Passar inte riktigt som projekt, mer fr diskussioner i ntverk.

Samsyn inom livsmedelskontrollen. Det skiljer mycket mellan de olika kontrollmyndigheterna i bedmning och hur vi anvnder sanktioner.

Kommentar: Passar inte riktigt som projekt, mer fr diskussioner i ntverk. Men MH har arbetat med denna frga, se Rapport Samsyn inom livsmedelskontroll i Halland (2012)

Tungmetaller i kosttillskott. Det kan frekomma tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver i produkterna. Det finns ett behov av provtagning. Dessa prover r dock mycket kostsamma. Systematisk provtagning, dela p kostnaderna.

Kommentar: Livsmedelsverket samordnar ett nationellt projekt med provtagning av kosttillskott 2016, visserligen inriktat p D-vitamin, men att kra tv kosttillskottsprojekt nra inp varandra verkar inte lmpligt. Livsmedelsverkets projekt planeras dessutom att fortsttas med fler aspekter p kosttillskott. Tidigare projekt r Kosttillskott (MH 2013-2014).

Information och registreringsblanketter p andra sprk. Behov av versatt informationsmaterial och ev. registreringsblanketter till andra sprk n svenska. Borde kunna tas fram gemensamt i stllet fr att varje myndighet ska lgga tid p det.

Kommentar: Frslaget br absolut vervgas nr miljsamverkan i olika projekt tar fram information och blanketter (p alla omrden dr det kan vara relevant, inte bara livsmedel). Men vi kan inte jobba med allas informationsblad etc. Generella blanketter som anvnds nationellt br centrala myndigheter kunna ta fram p olika sprk.

Vgledning fr kontroll/tillsyn av ABP. Miljsamverkans ABP-projekt 2014-2015 visade att det saknas vgledning fr kontrollmyndigheterna. Br fljas upp s att det tas fram stdmateriel fr kontroll/ tillsyn.

Kommentar: ABP = Animaliska biprodukter. Vi bedmer inte detta som realistiskt, p.g.a. regelverkets komplexitet och drmed resursbehov. Istllet kan det vervgas att gra en frnyad framstllan till centrala myndigheter om bttre vgledning. Brev till Jordbruksverket 2013 finns under projekt Animaliska biprodukter (MVG 2014-2015)

Miljskydd

Tillsyn grventreprenrer. Tillsyn vid enskilda grventreprenader, eller tillsyn av flera entreprenrer vid strre projekt? Vad r bst och hur lggs det upp? Behov av att flja upp hur informationsverfring sker i alla led, kunskapen hos dem som slutligen gr arbetet, om masshantering, hnsyn till vatten m.m.

Kommentar: Frgorna kan, i alla fall delvis, fngas upp i freslaget projekt om avfallstillsyn som finns med i denna enkt. ven det nu aktuella projektet teranvndning av avfall fr anlggningsndaml 2016-2017 samt Massor frn schakt och anlggning (MVG 2009-2010) har anknytning till detta. Tidigare vgledning finns i Entreprenrer och entreprenadverksamhet (MVG rev. 2003) som har ett avsnitt om branschen Grv- och schakt.

Uppfljning av regelverk fr cisterner och Uppdatera cisternhandledningen. Tv frslag med samma innebrd, att det r snrig lagstiftning som ocks ndrats, vgledning fr tillsynen behvs, tidigare handledning behver uppdateras.

Kommentar: Eftersom (vilket den ene frslagsstllaren ocks nmner) ytterligare regelndringar verkar vara p gng med eventuellt upphvande av Naturvrdsverkets freskrifter r det inte rimligt att planera fr ett projekt nu. Vi behver avvakta hur det blir med nya regler och vilken central tillsynsvgledning som d kommer. MVG:s, nu inaktuella, handledning frn 2003, finns hr och information om MH:s projekt 2005 finns hr. Cisterner p Naturvrdsverkets webbplats.

Uppdatera Backyard burning-info ifrn Vstra Gtaland till Halland. Hallands-anpassa fr anvndning i Halland.

Kommentar: Hr finns MVG:s material frn 2009. Vi tror ingen annan anpassning behvs n att informationsfoldern kompletteras med MH:s logga, alternativt att varje kommun lgger in sin egen logga istllet.

Dagvatten fortsttning. Fortsttning dagvatten med bedmningar fr anmlan och tillsyn av anlggningar. Vilka anlggningar frelggs, vilka bedrivs tillsyn p? Erfarenhetsutbyte?

Kommentar: Vi tror inte det r rimligt att driva ytterligare ett dagvattenprojekt nu. Hr r de senaste vi arbetat/arbetar med: Handlggarstd om dagvatten (2014, inriktning planering), Dagvatten (avslutas maj 2016, inriktning teknik och krav p rening). Dessutom finns nu HaV:s publikation Juridiken kring vatten och avlopp (2015) som ocks tar upp dagvatten. Se ven handlggarstdet Tillsyn av dagvatten (Miljsamverkan Stockholms ln 2014).

Klimatanpassade avlopp. Kunskap behvs angende hur man ska bygga avloppsanlggningar som r lngsiktigt hllbara och klarar klimatfrndringar, exempelvis grundvattenhjningar. Kunskapsutbyte, seminarium.

Kommentar: Att ha marginal fr hgt grundvatten ingr alltid vid anlggande av sm avlopp. Klimatfrndringars inverkan p sm avlopp handlar dessutom nog mer om forskning och utveckling n vad som kan rymmas i ett miljsamverkansprojekt.

Dcktvttar/dckhotell. Dcktvttar och dckhotell har blivit vanligt. Vattnet frn dessa tvttar innehller stora mngder froreningar. Vilka krav stlls? Vilka krav kan stllas p slckvattenhantering?

Kommentar: Dcktvttar tas upp i handlggarstd om utslpp till vatten frn mindre verksamheter som blir klar under vren. Projektfrslag om dcktvtt var med i frra rets enkt, men rankades d inte tillrckligt hgt fr att komma med.

Bensinstationer. Handledning i tillsynen av bensinstationer bl.a. vad gller krav p egenkontroll.

Kommentar: Knapphndig beskrivning av problem och syfte. Projektfrslag om bensinstationer har (som frslagsstllaren ocks nmner) varit med tidigare. Det har till och med varit med flera gnger i MVG:s VP-enkter utan att ngon gng rankas tillrckligt hgt. Ett nrstende omrde r fordonsverkstder fr vilket MH tagit fram vgledning (2006)

Information om hantering och transport av farligt avfall inom jordbruk. Tillsyn har visat brister i hantering av avfall i jordbruk. Exempelvis att anmlan om transport av farligt avfall inte grs, kunskaper om vad som r farligt avfall r dlig, och det frekommer eldning av balplast. Aktivitet: Informationsmaterial till lantbrukare eller tydliga rutiner fr tillsyn av avfall i lantbruk.

Kommentar: Reglerna r i och fr sig tydliga, och det finns en del informationsmaterial att utg frn fr den som vill anvnda det i tillsynen. Avfallsfrgan skulle dock kunna ing i ett projektfrslag som finns med i enkten: Rimliga krav p mindre lantbruk (icke anmlningspliktiga). Information om avfall till lantbrukare togs fram i MH:s projekt Miljtillsyn vid lantbruk (2006-2007), se ven Miljsamverkan Sydosts informationsbroschyr om verksamhetsavfall (uppdaterad 2012), samt information om avfall i LRF:s Miljhusesyn (kan laddas ner som pdf).

Kontaktyta mellan kommun och lnsstyrelse i tillsyn av lantbruk. P lantbruk r oftast miljkontor tillsynsmyndighet och lnsstyrelsen utfr kontroller av tvrvillkoren. Det finns delar dr myndigheterna kontrollerar i stort sett samma sak. Drfr viktigt med samsyn och sammarbete s att myndigheterna sger samma sak till VU och att man mellan myndigheterna utbyter kunskaper om avvikelser. Projektet syftar till att bygga en kontaktyta fr nrmare sammarbete mellan tillsynsmyndigheterna fr en totalt sett effektivare och mer likvrdig tillsyn av lantbrukets miljpverkan.

Kommentar: Vi tror frgan hellre n att drivas som ett miljsamverkansprojekt bttre kan hanteras av dem som p vra bda lnsstyrelser svarar fr tillsynsvgledning om jordbrukstillsyn, och skickar frslaget vidare till dem.

Uppskande tillsyn p kldmediehantering. Nr kldmedia lcker ut bidrar de till vxthuseffekten. Miljkontorens tillsyn bestr mest av att man handlgger rsrapporterna, med bl.a. uppgifter om lckage. Men fr att ta reda p varfr lckage sker, och vad VU gr fr att frebygga behvs tillsyn p plats fr att bedma utrustningens skick och sktsel. Det krver utbildning/vgledning fr att kunna bedmas. Vl p plats skulle ocks registerhllning m.m. kunna kontrolleras. Men lagstiftningen r snrig och en lathund skulle behvas. Som det r idag r det motigt fr enskilda miljkontor att ta tag i uppskande tillsyn p kldmediehantering.

Kommentar: Lagstiftningen hller p att revideras (den svenska) vilket mste avvaktas innan det kan bli aktuellt med projekt.

Hgfluorerade mnen. Hgfluorerade mnen r ett nytt, hgaktuellt omrde som uppmrksammas. mnena r potentiellt mycket miljstrande. Vi vet nnu inte hur vi bst bedriver en effektiv tillsyn. Utbildningsdag och handlggarstd.

Kommentar: Br vnta, eftersom vgledningar och utredningar frn NV och MSB r p gng. Hsten 2016 ordnar Naturvrdsverket ett webinarium om PFOS/PFAS.

Varutillsyn kemiska produkter i detaljhandeln och

Varutillsyn varor, leksaker och kldaffrer etc. Kommunerna behver std i denna tillsyn. Tillsynsvgledning, checklistor.

Kommentar: KemI planerar tv nationella samverkansprojekt: Tillsyn av CLP-mrkning i detaljhandeln (2017) och Tillsyn av varor i detaljhandeln (2018-2019). Det finns en del material frn Gteborgs miljfrvaltning p omrdet: Rapportbibliotek, exempelvis kemikalier i byggvaror 2016 eller vardagsrumsprojektet 2015 (den som nskar ta del av checklistor som anvnds i Gteborg r vlkommen att kontakta miljfrvaltningen). Sida dr man kan klicka sig vidare till info om kemikalier i detaljhandeln respektive kemikalier i varor, fr fretagare..

Hrfrgningsmedels miljpverkan. Det finns begrnsad kunskap och reglering av hrfrgningsmedels miljpverkan. Ta fram kunskapsmaterial om hrfrgningsmedels miljpverkan. Sedan informationskampanj. Eventuellt frska pverka fr tydligare regelverk.

Kommentar: Projektfrslaget lutar mer t forskning n vad som passar fr ett miljsamverkansprojekt. Lkemedelsverket har drivit projektet Hrfrgskoll 2014 - Samverkansprojekt med kommunerna.

VOC-tillsyn. Vi rapporterar varje r, men behver draghjlp fr att komma igng med tillsynen.

Kommentar: VOC-handledning (MVG rev. 2010) r inte helt aktuell men br i huvudsak fungera nd.

Alternativa tekniker till att skydda btbottnar mot pvxt, inga gifter i vra vatten. Frdelar, nackdelar och kostnader fr att infra ny teknik och nytt tnkande. Behver vi sanera marken p uppstllningsplatser dr man skrapat och mlat btar tidigare? Behver vi sanera och ta hand om bottenslam i smbtshamnar?

Kommentar: Frgorna br kunna tas om hand av Fritidsbtsprojekt 2 som vi ska starta i r.

Miljsamverkan Stockholms lns projekt om btbottentvtt.

tgrder mot mikroplaster i havet. Nr plast snderdelas bildas s kallad mikroplast vilket r ett stort och ganska nyligen upptckt miljproblem som hotar livet i haven. Det frvntas vxa eftersom plastavfallet i haven kar. Det norska Miljdirektoratet konstaterar att bildck r den verlgset strsta kllan till mikroplaster i havet. Det skulle drfr behvas utvecklade filter fr dagvattenbrunnar som tar inte bara olja och metaller utan ocks mikroplaster. Tillsynsmyndigheterna skulle kunna stlla krav p skydd fr dagvattenbrunnar i form av filter.

Kommentar: Vi ser projektfrslaget som lite fr smalt, och kanske fr tidigt vckt eftersom det snart kan frvntas komma mer kunskaper p omrdet.

Animaliska biprodukter - miljskydd. Tillsynsomrde som r nytt fr mnga. Lagstdshjlp, uppstart tillsyn och grepp om omrdet. r det s svrt som man tror?

Kommentar: Se kommentar ovan till projektfrslag Vgledning fr kontroll/tillsyn av ABP (sist under rubrik Livsmedel)

Granska miljrapporter. Utbildning i vad som br ing i en miljrapport. Kanske svrt med tanke p olika branscher, men avloppsreningsverk och avfallslagrande verksamheter r nskvrda.

Kommentar: Vi tror detta passar bttre fr lnsstyrelsernas tillsynsvgledning, t.ex. genom utbildningsdag, n att driva som miljsamverkansprojekt.

Hlsoskydd

Inga inlmnade projektfrslag som inte tagits med i enkten.

vrigt

Kulturutbildning. Utbildning i andra kulturer fr att undvika kulturkrockar. Bemtande, manligt/kvinnligt, bestickning, kroppssprk m.m.

Kommentar: Utbildning i kommunikation och bemtande genomfrs redan i miljsamverkans regi. En vidareutveckling, pbyggnad av den har brjat diskuteras. Dr skulle detta frslag kunna passa vl in.

Motiverande samtal och kommunikation. Fr att vi ska bli mer effektiva i vr tillsyn. Fr att vi ska kunna f hllbara frndringar av miljbeteenden. Utbildning med uppfljande coachingprojekt.

Kommentar: Kommentaren r densamma som till projektfrslaget Kulturutbildning

Effekten av tillsynen. Vi behver f bttre verktyg fr att mta effekten av tillsynen. Gr vi ngon nytta? Ta fram frslag p verktyg fr att mta effekten av det vi gr.

Kommentar: Svr frga. Knyter delvis an till frgan om nyckeltal fr tillsynsmyndigheterna. Ngot att ta upp p chefsmten? Miljsamverkan Stockholms ln arbetar med projektet Uppfljning av tillsynen (blir det ngot bttre?) som tagit fram en metod som bygger p en checklista att anvnda vid terkommande tillsynsbesk.

Se ven projektfrslaget Planering, genomfrande och uppfljning av tillsyn i denna enkt.

Utveckla tvl-portalen. Det finns behov av ett gemensamt forum fr att ka samsynen, rttsskerheten, men tvl-portalen r svrnavigerad och otydlig. Med ett bra forum skulle anvndarttheten ka.

Kommentar: Tvl-portalen kommer att utvecklas, p Lnsstyrelsen i Vstra Gtalands initiativ. Man ska d ocks se ver mjligheten att f med Halland.

Eventuell kommentar om dessa projektfrslag som inte tagits med i enkten: _________________________________________________________________________

Projektfrslag

Pongstt fljande projektfrslag med 0 - 3 fr att tas med i verksamhetsplanen dr

0 = ointressant fr oss

3 = mycket intressant.

(1 och 2 r allts mellanting mellan 0 och 3.)

Nr ni pongstter gr det utifrn vad som r viktigt fr ert arbete, och som ni bedmer viktigt fr arbetet med att n miljmlen, folkhlsomlen och livsmedelslagstiftningens ml.

Observera: Om projektet fresls omfatta en tillsynskampanj br, fr miljkontorens del, svar 3 betyda att man r beredd att delta i kampanjen.

Vid varje projekt frgar vi ocks om det r troligt att ni kan medverka i projektgruppen.

Observera: Ett ikryssat JA ska inte ses som ett absolut tagande, men vi ber er noga vervga ert svar s att vi kan utg frn att det blir ltt att bemanna en projektgrupp dr vi ftt mnga JA-svar.

Vid varje projekt frgar vi ocks om ni frordar annan inriktning av projektet n vad som hr fresls. Gr grna det! Det r viktigt att vi fr rtt inriktning p alla projekt, s de kan passa s mnga som mjligt.

Men: r det bara mindre justering av enktens frslag som ni nskar, eller om ni vill frtydliga vad ni anser om det, skriv det INTE dr. Skriv det d under Eventuell kommentar, se nsta stycke.

Vid varje projekt finns ocks mjlighet att ge en kommentar

Hr r en versikt ver alla projektfrslagen:

Livsmedel

Dricksvatten - teknik, vattenverk, kontroll

Artbestmning fisk

Ursprungsmrkning av ktt p restauranger

Kontroll av nringsdeklaration p frdigfrpackade livsmedel

Provtagning av salladsmixer i pse

Smskaligt slakteri

Miljskyddsprojekt

Avfallstillsyn - transporter och sprbarhet

Producentansvar

Filterboxar/grvattenfilter

Tillsynskampanj - kemfllning

Kretslopp sm avlopp/avloppspolicy

Tillsyn av vindkraftverk

Fordonstvttpolicy - uppdatering

Vattenplanering och tgrdsprogrammet

Vattenskyddsomrden - tillstnds-/anmlningsrenden och tillsyn

Ledningsnt, tillsyn

Tillsynsvgledning/ntverk om skjutbanor

5-rskontroll av oljeavskiljare

Rimliga krav p mindre lantbruk (icke anmlningspliktiga)

kerier och bussbolag

Hlsoskyddsprojekt

Bassngbad

Bullermtning

vrigt

Sprngmnesprekursorer

Detaljplaner, planprogram, infrastrukturprojekt

Riskbedmningar

Planering, genomfrande och uppfljning av tillsyn

Kontrollkp av tobak, folkl och receptfria lkemedel

Typ av projekt

Det finns olika typer av projekt.

Tillsynskampanj: Innebr att miljkontoren gr inspektioner/kontroller/provtagningar ute hos verksamhetsutvare under en bestmd tidsperiod. Projektgruppen tar fram underlag fr detta och sammanstller sedan det gemensamma resultatet i en rapport.

Serviceprojekt: Innebr att projektgruppen tar fram ett stdmaterial t.ex. handlggarstd, checklista, informationsmaterial eller likande. Ingen gemensam tillsynskampanj genomfrs. Hur materialet anvnds r sedan upp till varje miljkontor.

LivsmedelDRICKSVATTEN - TEKNIK, VATTENVERK, KONTROLL

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt: Utbildning som eventuellt kan kombineras med studiebesk/gemensamma inspektioner p vattenverk.

Syfte och bakgrund: Bttre kompetens vid dricksvattenkontroll. Frdjupad utbildning fr inspektrer inom dricksvattenkontrollen fr att ka kompetensen hos kontrollpersonalen. Det utbud av utbildning inom dricksvattenkontroll som finns idag r frmst grundlggande. Mnga inspektrer knner sig oskra, tycker det r svrt och upplever en brist i sin kunskap inom dricksvattenomrdet. Var ska fokus ligga vid tillsynen?

Aktivitet: Frdjupad utbildning av inspektrer omfattande bland annat teknik (brunnar, vattenverk, vattenbehandling, distribution), kontrollmetodik och revision med avseende p vattenverk och distributionsnt, HACCP, rvatten, bedmning av analysresultat. Studiebesk och gemensam tillsyn kan ing.

Kommentar: Tre frslag har hr lagts ihop till ett.

Observera: Dricksvattenseminarium 15 mars 2016 i Gteborg, (Livsmedelsverket i samarbete med MVG och MH) med frdjupning i bland annat kontrollmetodik och kontroll av

rvatten, beredning, HACCP och distributionsanlggning.

Berrd av frslaget: I vr kommun (ngon av vra kommuner) finns vattenverk: Ja__/Nej__

Omdme 0 -3:___

Det r troligt att vi kan medverka i projektgruppen:___(Ja/Nej inte s troligt)

Frordar annan inriktning av detta projekt n vad beredningsgruppen freslr, nmligen: ____________

Eventuell kommentar: _____________

ARTBESTMNING FISK

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj.

Syfte och bakgrund: Frebygga fusk. Detta r ett omrde som vi behver lgga mer krut p med tanke p den stora satsningen mot livsmedelsbedrgerier.

Aktivitet: Tillsyn, provtagning.

Kommentar: Tv frslag har hr lagts ihop till ett.

Ett projektfrslag med samma innebrd, Redlighet fisk, fanns med i frra rets enkt, det fick dock st tillbaka fr Redlighet ktt som rankades ngot hgre.

Omdme 0 -3:___




URSPRUNGSMRKNING AV KTT P RESTAURANGER

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Service- och kompetensutvecklingsprojekt

Syfte och bakgrund: Regeringen vill att ktt som serveras p restauranger och i storkk ska ursprungsmrkas. Det ska ske p frivillig vg. Vi vill ha en informationskampanj dr man exempelvis med hjlp av motiverande samtal frsker utforska och motivera verksamhetsutvarna till att brja ursprungsmrka sitt ktt p menyerna.

Aktivitet: Informationskampanj med hjlp av motiverande samtal

Kommentar: Projektet kan bli ett kompetensutvecklingsprojekt om man som frslagsstllaren freslr anvnder metoden motiverande samtal. Projektet behver i s fall ocks omfatta ngon form av utbildning/trning i metoden.

Omdme 0 -3:___




KONTROLL AV NRINGSDEKLARATION P FRDIGFRPACKADE LIVSMEDEL

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj.

Syfte och bakgrund: Syftet med projektet r att kontrollera att de nya reglerna om nringsdeklaration fljs.

Aktivitet: (inte angivet i frslaget)

Kommentar: Kortfattat beskrivet frslag, men syftet framgr nd tydligt.

Omdme 0 -3:___




PROVTAGNING AV SALLADSMIXER I PSE

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj med provtagning.

Syfte och bakgrund: Syftet med projektet r att skerstlla att sallad hller den kvalitet som utlovas. Det har blivit allt vanligare att man kper tfrdig salladsmixer p pse. Produkter anges som frdigskljda och drmed tfrdiga. Vi har erfarenhet av att temperaturen p dessa produkter oftast r hgre n vad som r rekommenderat, nr de frvaras i butik, vilket kan leda till tillvxt av bakterier.

Aktivitet: Inspektion med provtagning.

Omdme 0 -3:___




SMSKALIGT SLAKTERI

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt.

Syfte och bakgrund: Vi saknar helt vgledning nr det gller detta.

Aktivitet: Ta fram tillsynsvgledning. Projektet br bl.a. berra dricksvattenfrgan vid slakterierna.

Kommentar: Hur mnga berrs? Svaret p den frsta frgan hr fr visa det.

Berrd av frslaget: I vr kommun (ngon av vra kommuner) finns smskaligt slakteri: Ja__/Nej__

Omdme 0 -3:___




MiljskyddsprojektAVFALLSTILLSYN - TRANSPORTER OCH SPRBARHET

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj

Syfte och bakgrund: Vi utfr tillsyn p verksamheter, men vart tar avfall vgen som hmtas av transportr? Hur kan vi flja hela avfallskedjan, frn verksamhet till mottagare? Ett problem idag r sprbarheten av farligt avfall. De professionella transportrerna har en nyckelroll i att avfall hanteras korrekt. Det r en grupp av tillsynsobjekt som hamnar i skuggan mellan verksamheterna och mottagarna. Riksrevisionens rapport frn 2014 visade p brister i tillsynen av avfall. Delar av den detaljerade lagstiftningen har frndrats sedan tidigare miljsamverkansprojekt. Genom samverkan mellan kommuner kan vi frenkla sprbarheten och f hela kedjan i vr tillsyn.

Aktivitet: Tillsynskampanj.


Exempel p vra tidigare projekt om avfall r Transport av avfall (MH 2006), Verksamhetsavfall (MVG 2004) och Transportrer av farligt avfall (MVG 2003).

Omdme 0 -3:___




PRODUCENTANSVAR

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj inklusive informationsinsatser.

Syfte och bakgrund: Frgorna r kopplade till avfallslagstiftningen men r ocks en resursfrga. Producentansvaret r ett omrde dr vi har ett visst tillsynsansvar. Vi har dock aldrig gjort ngon riktad tillsyn av detta, d vi saknar vgledning fr tillsynen. Anslutningar till REPA eller annat, vi har ofta tillsyn p verksamheter, men inte p sjlva systemet och att det finns. Hur gr man? En srskild frga gller elektronikprodukter: Nr de nya reglerna (SFS 2015:1075) fr insamling av elektronikprodukter trdde i kraft den 1 oktober 2015 gav det frndringar fr de som sljer elektronik. Dels ska butiker som sljer elektronikprodukter ta emot vara enligt principen 1 mot 1. Dessutom ska strre butiker kunna ta emot mindre elektronikavfall ven om kunden inte kper motsvarande vara. Fler produkter n tidigare faller under producentansvaret. Syftet med en kampanj riktat mot frsljningsstllen av elektronikprodukter vore att dels informera om den nya freskriften och f en uppfattning om kunskapsnivn hos de som ska ta emot avfallet samt att kontrollera hur vl insamlingen fungerar i praktiken.

Aktivitet: Frslag p aktiviteter under projektet skulle kunna vara information och tillsyn p frsljningsstllen samt framtagande av handledning. Ytterligare aktiviteter skulle kunna vara att informera allmnheten om mjligheten att lmna sitt elektronikavfall hos terfrsljarna.

Kommentar: Tre frslag har hr lagts ihop till ett.

Exempel p tidigare projekt i miljsamverkan r tervinningsstationer (MVG 2008).

Omdme 0 -3:___

Frordar att projektet ska omfatta: Generellt om producentansvar___ / Srskilt om elektronikavfall ___ / Bda delarna ___




FILTERBOXAR/GRVATTENFILTER


Syfte och bakgrund: Idag finns mnga grvattenfilter (filterboxar) p marknaden och det dyker hela tiden upp nya. Kunskapsnivn kring detta r lg. Det finns inte heller ngon standard fr dessa filter. Syftet med att ha ett projekt om grvattenfilter r att f reda p hur vl de renar avloppsvattnet (kan de jmstllas med infiltration?), om de fungerar som de ska och om fastighetsgarna skter anlggningarna. En annan frga r hur frbrukade filter hanteras och komposteras.

Aktivitet: Handlggarstd med kunskapssammanstllning och bedmningsgrunder. Projektet skulle ocks kunna innebra provtagningar i flt eller tillsyn i flt med fokus p sktsel. Liknande tillsyn som fr fosforfllor och minireningsverk.


Vi har haft mnga projekt om sm avlopp, srskilt i Halland, men kanske inget som specifikt rr BDT-avlopp som detta.

Omdme 0 -3:___




TILLSYNSKAMPANJ - KEMFLLNING


Syfte och bakgrund: Vi skulle grna se ett tillsynsprojekt om kemfllning fr enskilda avloppsanlggningar. Likt det som gjordes 2015 om fosforfllor. Kunskapen om enskilda avloppsanlggningar som har kemfllning utan service knns inte jttestor. Fungerar verkligen en sdan anlggning? Vad krvs av verksamhetsutvaren fr att de ska fungera? Vi vet att processen i minireningsverk r komplicerad och krver noggrann service och kontroll fr god funktion. Hur kan d anlggningar som bygger p liknande teknik fungera?

Aktivitet: Tillsyn i flt. Samsyn om produktgruppen mellan fastighetsgare, leverantrer, anlggningsentreprenrer, slamtmningsentreprenrer och myndighet

Kommentar: Vi har haft mnga projekt om sm avlopp, srskilt i Halland, ven med teknikinriktning. Senast det om fosforfllor som avslutas nu i vr.

Omdme 0 -3:___




KRETSLOPP SM AVLOPP/AVLOPPSPOLICY

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt utgende frn frgan "Vad r kretsloppsanpassat avlopp?" Se vidare under Kommentar.

Syfte och bakgrund: Det r inte hllbart att inte teranvnda fosforn frn de sm avloppen. Idag r det oklart vad som kan betecknas som kretslopp, olika rttsfall ger olika budskap. I vilken nde ska man brja dra igng arbetet? Ska man se till att upptagningsomrdet finns frst eller tekniken eller den politiska viljan eller skapa engagemang hos allmnheten? Kan vi tillsammans arbeta fram ett gemensamt frslag? Kretsloppsarbete - en gemensam avloppspolicy fr enskilda avlopp som tar fasta p kretslopp och p s vis frenklar handlggningen av enskilda avlopp, som kan antas av politiken.

Aktivitet: Kunskapsutbyte, seminarium/frelsningar. Ta fram en gemensam avloppspolicy fr kretslopp som alla kommuner kan anvnda och/eller sammanstlla tips/goda exempel p "Hur gr man" frn kommuner som har antagit en kretsloppspolicy.


Det kanske inte r realistiskt, i alla fall p kort sikt, att f fram en gemensam policy. Men projektet skulle kunna inriktas p frgan om vad som kan avses med kretsloppsanpassade sm avlopp, bde praktiskt och juridiskt, vilket borde kunna underltta miljkontorens handlggning av sm avlopp ur ett kretsloppsperspektiv. Sammanstllning av exempel skulle ocks kunna ing.

Omdme 0 -3:___




TILLSYN AV VINDKRAFTVERK


Syfte och bakgrund: Tillsyn p vindkraftverk behvs. Det finns numera ganska mycket information om vad som behvs och krvs vid en tillstndsprvning eller en anmlan gllande vindkraftverk, men tyvrr nstan inte ngot nr det gller tillsynen av redan uppfrda verk.

Fr att kunna gra en bra tillsyn krvs att man vet hur vindkraftverk fungerar, framfrallt nr det gller modinstllning, skuggreglering och buller. Det skulle ocks vara bra att frska ta reda p mjliga stt att kontrollera ett vindkraftverks pverkan p fglar och fladdermss.

Aktivitet: Seminarium, arbeta fram gemensamt tillsynsunderlag.


Ngot om tillsyn tas upp i Vindkraftverk - Handledning fr kommunerna (MVG rev. 2010). ven MH har haft projekt om vindkraft (2009-2010)

Berrd av frslaget: I vr kommun (ngon av vra kommuner) frekommer vindkraftverk i nmnvrd omfattning (mer n ngra enstaka): Ja__/Nej__

Omdme 0 -3:___




FORDONSTVTTPOLICY - UPPDATERING

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt - aktualitetsgranskning

Syfte och bakgrund: Under flera r har miljfrvaltningar stllt krav p fordonstvtt enligt den policy som tidigare tagits fram och uppdaterats. Det r ett hgst levande och vlanvnt dokument. Detta trots att de utslppskrav som stlls ifrga om utslpp till det kommunala ntet r mildare n de krav som finns i Svenskt Vattens publikation P95 som visar p acceptabla halter av olika froreningar i vatten som slpps till det kommunala ntet. P95 hnvisar vi till vad gller utslpp frn andra verksamheter. Drfr knns det konstigt att fordonstvttar som slpper ut stora kvantiteter vatten har ftt lite av en grddfil. Det blir otydligt gentemot ansvariga fr ledningsntet och verksamhetsutvarna vad det r som gller. Drfr skulle en diskussion i frgan och en uppdatering av policyn behvas.

En srskild frga r hur en oljeavskiljare ska bedmas nr den anvnds som reningsanlggning i en fordonstvtt (vi avser inte fordonstvttar med reningsverk). r den tillrckligt bra? Vi anser inte att en 5-rskontroll av oljeavskiljare kan erstta en provtagning, den sger bara om avskiljaren r hel och tt. Hur tas prover i en anlggning utan kontinuerligt flde? Enligt policyn ska prov tas som 6 timmars samlingsprov. I 90 % av vra anlggningar finns inte flde s att detta r mjligt. Vad kan vi d godknna som provtagningsstt? Rcker ett samlingsprov som tas godtyckligt under en timma max? Och vad sger egentligen ETT prov? Frtydliga policyn!

Vi har anlggningar dr det tvttas bde personbilar och lastbilar. Hr blir det krngligt att se utslpp per fordon. Hur bedmer man hur mnga fordon som gr p en "12-metersekvivalent" eller p en "personbil"? ven i detta avseende behver policyn bli tydligare.

Aktivitet: Uppdatera policyn s att den ger svar p frgorna ovan och harmonierar med andra krav som stlls p verksamheter. Mjligen ven ett seminarium med diskussion inom mnet


Projektfrslaget tas med, trots att fordonstvttar ocks, bland mnga andra branscher, finns med i det handlggarstd som hller p att tas fram i det nu pgende projektet Utslpp till vatten frn mindre verksamheter. I det handlggarstdet kommer fordonstvttar dock inte att kunna behandlas s utfrligt som efterfrgas med detta projektfrslag.

Policyn som syftas i frslagen r Gemensam policy fr miljkrav p fordonstvtt (MVG uppdaterad 2008). Ett motsvarande dokument, med i stort samma utslppskrav, r Fordonstvttar - Sammanstllning frn samverkansmte (MH rev 2015)

Omdme 0 -3:___




VATTENPLANERING OCH TGRDSPROGRAMMET

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt

Syfte och bakgrund: Modellen fr vattenplanering som finns i MVG:s handledning frn 2013 behver uppdateras eftersom regeringen under 2016 kommer att besluta om ett nytt tgrdsprogram enligt vattendirektivet. "38-listan" kommer att frndras och utkas. Kommunerna behver samverka om hur vi uppfyller de olika delarna i programmet. Det stlls nya krav p tillsynsmyndigheten och hur pverkar det vr tillsyn?

Aktivitet: Uppdatera planeringsmodellen i MVG-handledningen och i samverkan med Lnsstyrelsen (vatten- och planenheten) informera kommunerna om modellen. Workshop och seminarium om tgrdsprogrammet.

Kommentar: Tv frslag har hr lagts ihop till ett. Det ena, som gller uppdatering av modellen fr vattenplanering, var med likartat innehll med i frra rets enkt, men rankades d inte s hgt att det kom med i verksamhetsplanen.

Vattenplaneringsmodellen finns i Vattenfrvaltningen och tillsyn enligt miljbalken (MVG 2013). ven MH har haft projekt rrande vattenfrvaltning: Metodutveckling fr tgrdande av vergdningsproblem (2010-2014) samt Vattendirektivet lantbrukstillsyn (2013-2014).

Omdme 0 -3:___




VATTENSKYDDSOMRDEN - TILLSTNDS-/ANMLNINGSRENDEN OCH TILLSYN

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt aktualitetsgranskning, eventuellt ven andra inslag.

Syfte och bakgrund: Hur ser miljkontoren p olika tillstndsgivningar eller anmlningsrenden inom vattenskyddsomrde. Arbetar vi olika? Vilka krav stlls? Hur fungerar kontakten med huvudmannen? Vilka verksamheter anser kommunerna r ok att driva inom vattenskyddsomrden och inom de olika zonerna? Ett projekt som berr alla som utfr tillsyn och har verksamheter inom vattenskyddsomrden.

En srskild frga r att lathunden avseende bekmpningsmedel behver uppdateras med information om hur simuleringsverktyget MACRO-DB kan anvndas vid prvning av tillstndsanskningar. MACRO_DB ger en mycket bttre riskbedmning vid anvndning av bekmpningsmedel i vattenskyddsomrde, n dagens mer eller mindre kvalificerade gissningar frn inspektrerna.

Aktivitet: Gemensamma trffar, studiebesk? Kommunikation med huvudman? Uppdatera lathunden med information om MACRO-DB, d.v.s. vad programmet gr, vilka indata som behvs, hur det anvnds, vad resultaten visar, styrkor/svagheter, m.m. ven en allmn versyn av lathunden och anskningsblankett kan behvas. Eventuellt ta fram utbildnings/informationsmaterial till VU s att de kan anvnda MACRO-DB sjlva, s de slipper anvnda dyra konsulter.


Lathunden som nmns r en av flera som tagits fram som komplement till MVG:s handledning Vattenskyddsomrden - faststllande och tillsyn (uppdaterad 2011). Befintlig vgledning r ocks handboken Vattenskyddsomrden - En vgledning fr tillsyn! (MH 2009)

Ett nationellt tillsynsprojekt om vxtskyddsmedel inom vattenskyddsomrden ska drivas 2017 gemensamt av HaV, SJV, KEMI och NV.

Berrd av frslaget: I vr kommun (ngon av vra kommuner) finns vattenskyddsomrden: Ja__/Nej__

Omdme 0 -3:___




LEDNINGSNT, TILLSYN


Syfte och bakgrund: Hur bedrivs tillsyn p ledningsnt, bde kommunala och i VA-freningar etc.

Aktivitet: Platsbesk med diskussion om tillsynsmetodik och fallgropar.

Kommentar: Beakta att MVG hade ett projekt om brddningar med handlggarstd och tillsynskampanj 2013-14. Aktuell information p omrdet finns i Svenskt Vattens nya publikation P110 Del 1. Avledning av dag-, drn- och spillvatten.

Omdme 0 -3:___




TILLSYNSVGLEDNING/NTVERK OM SKJUTBANOR

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt (miniprojekt)

Syfte och bakgrund: Vi behver tillsynsvgledning i mnet. Det finns en handledning frn Miljsamverkan Norrbotten. Kan vi f bekrftat att denna "gller" ven hr, s kan vi g p den.


Kommentar: Projektfrslag om skjutbanor har varit med i ngra tidigare VP-enkter (MVG), men aldrig rankats s hgt att de tagits med. Detta nya projektfrslag om skjutbanor ppnar fr en enklare typ av serviceprojekt: Granskning av och kommentarer om ett befintligt handlggarstd frn annat hll.

Berrd av frslaget: I vr kommun (ngon av vra kommuner) frekommer skjutbanor i nmnvrd omfattning: Ja__/Nej__

Omdme 0 -3:___




5-RSKONTROLL AV OLJEAVSKILJARE


Syfte och bakgrund: Hur ska vi se p 5-rskontroller som ett verktyg fr att kontrollera att inga markfroreningar orsakas eller frvrras. 5-rskontrollerna r inte enhetliga idag. De innehller inte samma data om t ex mtt och andra uppgifter. Jmfr t.ex. STOR:s och Ragnsells protokoll. Jmfr ven Statoils egen hemmafixade protokollvariant dr det inte ens framgr att de har gjort en tthetskontroll. Kan miljsamverkan pverka s att dessa protokoll ger samma information? Kan miljsamverkan ocks pverka s att 5-rskontrollen ven tar upp om oljeavskiljaren r dimensionerad fr den typ av rening som verksamheten krver. D.v.s. om oljeavskiljaren r anpassad efter den typ av verksamhet/kemikalier/emulsioner som blir p just det stllet.

Aktivitet: Tillsyn p plats - hur sker bedmning av OA? Hur kan vi se om OA r anpassad fr verksamheten? Bedmningsgrunder fr nr vi kan dma ut en OA. Hur bedmer vi 5-rskontrollerna? I vilka fall kan vi stlla krav p att verksamhetsutvaren ska byta ut sin gamla oljeavskiljare till en klass-1-avskiljare istllet fr en vanlig gravimetrisk som ftt OK enligt 5-rskontrollen?

Kommentar: Har berrts en del i tidigare projekt, bland annat samsynsdokument (sammanstllning frn samverkansmte) om oljeavskiljare (MH 2013) och kursdag om oljeavskiljare (MVG 2014). En samlad och tydlig vgledning fr miljkontoren om just 5-rskontrollen saknas nd.

Omdme 0 -3:___




RIMLIGA KRAV P MINDRE LANTBRUK (ICKE ANMLNINGSPLIKTIGA)


Syfte och bakgrund: Projektet syftar till att hjlpa inspektren att bedma rimliga krav p mindre lantbruksenheter. Hur uppnr vi strst miljnytta i frhllande till skliga och motiverade krav? Vilka krav r viktigast att stlla fr att uppn god milj?

Aktivitet: Tillsynskampanj p mindre grdar t.ex. 20-100 DE som resulterar i vgledning om rimliga krav och mest effektiva tgrder. Informationsmaterial riktat mot mindre grdar om nringslckage, effektiva tgrder fr att bidra till minskat nringslckage utifrn de krav som stlls i lagstiftningen. Sammarbete med lokala freningar/LRF, informationstrffar, kunskapsutbyte och frstelse fr varandras arbete

Kommentar: Flera projekt om jordbruk har bedrivits av bde MVG och MH, men inget som specifikt inriktats p de mindre. Frgan skulle eventuellt kunna hanteras av de befintliga ntverken fr lantbruk, men vi tar nd med frslaget hr som ett eget projekt. Om det ska bli en tillsynskampanj s passar det dessutom bst som ett miljsamverkansprojekt.

Exempel p tidigare projekt r Miljtillsyn vid lantbruk (MH 2006-2007) och Miljtillsyn p lantbruk - handledning fr miljkontoren (MVG 2007).

Berrd av frslaget: I vr kommun (ngon av vra kommuner) frekommer mindre lantbruk i nmnvrd omfattning: Ja__/Nej__

Omdme 0 -3:___




KERIER OCH BUSSBOLAG


Syfte och bakgrund: Mnga kerier och bussbolag r U-verksamheter och drmed kanske lgt prioriterade i tillsynen, eller mjligen helt frbisedda, trots att miljpverkan kan vara stor frn uppstllning, fordonstvtt, kemikaliehantering och hantering av farligt avfall m.m. Troligtvis r det mnga av verksamheterna som tvttar fordonen utanfr tvttanlggning vilket kan leda till att orenat vatten gr direkt till kommunala reningsverk eller recipient. Sjlva transportuppdragen kan ocks behva kontrolleras, srskilt om transport av frorenade massor eller av farligt avfall ingr/kan tnkas ing i verksamheten. Dokumentation och sprbarhet kan hr vara viktiga frgor att kontrollera, och detta kan knyta an till MVG:s tidigare projekt om Transporter av farligt avfall (2003) respektive Massor frn schakt och anlggning (2010). Om tillsynen av verksamheterna inte varit regelbunden kan det bidra till att knnedomen om miljlagstiftningen och verksamhetens miljpverkan r bristande, ngot som ett tillsynsprojekt frhoppningsvis kan ndra p.


Kommentar: Ett likalydande projektfrslag var med i enkt om VP 2015-16, men rankades inte hgt nog fr att komma med. En del av frgorna i projektfrslaget rr avfall, och ett avfallsprojekt finns ocks freslaget i denna enkt. Men d tillsynsuppgiften r bredare n s, har vi nd valt att ta med detta frslag om kerier och bussbolag i enkten.

Omdme 0 -3:___




HlsoskyddsprojektBASSNGBAD

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Serviceprojekt, se vidare under Kommentar.

Syfte och bakgrund: Folkhlsomyndighetens vgledning om regler, sktsel och hlsorisker av bassngbad r frn 2006. Det har hnt en del sen dess, bland annat nya typer av reningssystem med vervakningssystem och larmfunktioner och det brjar bli vanligare med ventyrsbad som medfr andra risker n vanliga bassnger.

Folkhlsomyndighetens planerade projekt fr bassngbad kan bli uppskjutet. Om det inte blir det kan det nd vara bra att ha en projektgrupp i miljsamverkan som arbetar fram bra underlag, i s fall kanske med hjlp av resultatet frn Folkhlsomyndighetens projekt. (Folkhlsomyndigheten ska se ver allmnna rd 2016-2017 och ta fram kunskapsunderlag 2016 samt se ver vrigt vgledningsmaterial 2017-2018.)

Ett projekt fr tillsyn av bassngbad skulle vara bra fr att samordna tillsynen p bassngbaden i flera kommuner. Det r ett bra stt att ta fram tydligt kunskapsunderlag och checklista som behvs fr vr tillsyn. Inspektrer kan utbyta erfarenheter och kunskap under projektet och p s stt ta fram ett bra och tydligt vgledande material.

Aktivitet: Seminarium med frelsningar (av t.ex. sakkunniga inom bassngbad, miljjurister) infr projektet och sen diskussion mellan inspektrer kring hur tillsyn ska prioriteras. Gruppen kan sedan gemensamt ta fram handlggarstd liknande det fr gym- och idrottsanlggningar och nedskrpning tillsammans med en riktigt bra checklista fr tillsynsbesk!

Kommentar: Tv frslag har hr lagts ihop till ett. Det r som anges i det ena frslaget oskert hur det blir med Folkhlsomyndighetens tillsynsprojekt om bassngbad. Men att ta fram handlggarstd kan vara vanskligt eftersom det nd relativt snart br komma nya allmnna rd frn Folkhlsomyndigheten. Projektet ska kanske drfr huvudsakligen begrnsas till en kursdag.

Berrd av frslaget: I vr kommun (ngon av vra kommuner) frekommer bassngbad: Ja__/Nej__

Omdme 0 -3:___




BULLERMTNING


Syfte och bakgrund: Ny vgledning frn SP om mtning av ljudniv i bostadsrum och skollokaler (SP Rapport 2015:02). Utbildning i mtning av ljudniv i bostadsrum och skollokaler utifrn SPs vgledning behvs.

Hur ska indikerande mtningar av industribuller genomfras och hur kan vi granska dem. Ska vi gra mtningar sjlva och s vidare?

Aktivitet: (inte angivet i frslagen)

Kommentar: Tv frslag har hr lagts ihop till ett, bda gller bullermtning, dels i inomhusmilj (hlsoskyddsprojekt), dels av industribuller (miljskyddsprojekt). Bda frslagen r dock inriktade p kompetenshjning om bullermtning, och det skulle kunna tas om hand i en kurs om bullermtning. I projekt Buller (MVG, 2011-2012) togs det fram ett antal verktygsldor fr olika slags buller.

Omdme 0 -3:___




vrigtSPRNGMNESPREKURSORER


Syfte och bakgrund: Det hr r ett nytt omrde och vi tror att mnga kommuner behver vgledning om hur eventuell tillsyn ska bedrivas. Hur mnga miljnmnder har ftt tillsynen eller r det vanligare att det hamnar hos rddningstjnsten? Var brjar vi med vr tillsyn i mnet?

Aktivitet: En vgledning. Var passar tillsynen bst? r det p miljnmnderna det passar bst? Argument fr oss som nnu inte har ftt tillsynen. Om man nu som miljnmnd har ftt tillsynen, hur lgger man upp den p bsta stt. Rd och std. Samsyn! Kanske en trff och en frelsning.


Motsvarande frslag fanns med ocks i frra rets enkt. P frgan d om man berrs genom att man har tillsyn av sprngmnesprekursorer svarade bara 3 ja, hela 17 att det inte var bestmt nnu, 11 svarade nej. Nu har det frmodligen klarnat mer om tillsynsansvaret och det r drfr rimligt att ta med frslaget igen.

Berrd av frslaget: Tillsyn av sprngmnesprekursorer ligger p oss (miljkontoret eller motsvarande), eller kommer att lggas p oss: Ja__/Nej, har lagts p eller kommer att lggas p annan funktion i kommunen__ / Inte bestmt nnu__

Omdme 0 -3:___




DETALJPLANER, PLANPROGRAM, INFRASTRUKTURPROJEKT


Syfte och bakgrund: Hur br miljkontoren hantera detaljplaner och planprogram, vad br vi titta p och ha synpunkter p? Infrastrukturprojekt har stor miljpverkan under svl byggskedet som p lng sikt nr bygget r klart. Komplicerad planeringsprocess som har stor betydelse fr bde byggprocessen och resultatet efter bygget.

Aktivitet: Framtagande av vgledningar fr svl planskeden som genomfrandedelen. Projektet skulle kunna innebra att skapa ytor fr samverkan eller skapa utrymme fr detaljfrgor ssom bullerkrav, dagvatten, frorenad mark etc. "med planglasgon p".

Kommentar: Tv frslag har hr lagts ihop till ett. Ett om detaljplaner och planprogram, ett om infrastrukturprojekt. Det r en viss skillnad i vad de bda frslagen r inriktade p, men samtidigt finns mnga berringspunkter och plangranskning kan sgas vara ett gemensamt nyckelord.

Omdme 0 -3:___




RISKBEDMNINGAR


Syfte och bakgrund: Det stlls krav p riskbedmningar i egenkontrollfrordningen. Vl fungerande riskbedmningar r ett kraftfullt redskap fr verksamheter att frebygga negativ milj- eller hlsopverkan. Vr erfarenhet r att mnga verksamheters riskbedmningar hller en dlig kvalit. Det vore intressant att jmfra hur det fungerar inom livsmedelskontrollen med tillsyn inom de olika omrdena i miljbalken.

Aktivitet: Framtagande av informationsmaterial. Tillsynskampanj som r gemensam fr bde livsmedels- och miljbalksomrdet.

Kommentar: Tidigare vgledning frn miljsamverkan om egenkontroll r bland annat handledningen Egenkontroll och systemtillsyn (MVG, reviderad 2010), den gr dock inte nrmare in p riskbedmningars genomfrande och innehll. Eventuellt skulle projektet kunna gras ganska enkelt genom att huvudsakligen gra en sammanstllning med bra exempel p riskbedmningar frn olika slags verksamheter.

Omdme 0 -3:___




PLANERING, GENOMFRANDE OCH UPPFLJNING AV TILLSYN


Syfte och bakgrund: Fr att f en bra effekt av vr tillsyn behver vi fundera p hur vi gr saker p bsta stt och varfr.

Aktivitet: Erfarenhetsutbyte. Samla goda exempel (behovsutredningar, tillsynsplaner och dokumentation av uppfljning av tillsyn). Analysera och utveckla vra arbetsstt. Chefsprojekt.

Kommentar: Stora, grundlggande och viktiga frgor, av en karaktr som vanligen inte drivs som miljsamverkansprojekt. Vi tar nd med detta frslag i enkten. I frsta hand fr att efterhra chefernas intresse fr att driva ett sdant projekt. I en projektgrupp skulle det nog nd inte enbart behvas chefer utan ocks handlggare med direkta tillsynserfarenheter.

Vi har kompletterat frslagsstllares beskrivning av aktivitet med behovsutredningar, tillsynsplaner och dokumentation av uppfljning av tillsyn eftersom vi tror r det r ngra centrala frgor fr ett sdant hr projekt.

Ett tidigare projekt, som berr planeringsdelen av frslaget, r Behovsutredningar och tillsynsplaner (MVG 2003-2005)

(Ett annat projektfrslag av chefskaraktr, Effekten av tillsynen, finns med i listan ver projektfrslag som vi valt att inte ta med i enkten, det kan frsts nd komma att realiseras inom ramen fr chefssamverkan inom MVG och MH.)

Omdme 0 -3:___




KONTROLLKP AV TOBAK, FOLKL OCH RECEPTFRIA LKEMEDEL

Beredningsgruppens frslag p typ av projekt och inriktning: Tillsynskampanj (av speciell karaktr, som framgr av projektfrslaget)

Syfte och bakgrund: Mjlighet till kontrollkp mjliggjordes den 1 maj 2014. Detta r en annorlunda tillsynstgrd mot vad vi r vana vid. Vi ska anstlla en ungdom som utfr kontrollen och ha ett system att destruera varorna ifall det blev ett kp. Utfallet av kontrollkpet ska anvndas som underlag fr att skapa en dialog mellan tillsynsmyndigheten och verksamhetsutvaren. Att gra ett gemensamt projekt med tydligt tillvgagngsstt skulle f fler kommuner att utnyttja denna mjlighet samt vervinna motstndet d det r ett annorlunda tillsynsstt. Det ger en bttre bild av hur lget ser ut i stort om tillsynen utfrs som ett projekt med en sammanstllning av resultat frn flera kommuner. Vikten av att flja ldersgrnserna och utfra lderskontroll fr dessa varor skulle komma fram mer i samhllsdebatten. Dock ligger inte alltid denna tillsyn p Miljfrvaltningarna i kommunerna.

Aktivitet: Framtagande rutiner fr denna typ av tillsyn. T ex anstllningsdokument fr en ungdom. Tillsyn under en begrnsad tid. Frslag p hur resultatet kan kommuniceras s att vi nr fram med budskapet.

Kommentar: Ngot motsvarande projekt har miljsamverkan inte drivit tidigare. r en parallell till frslaget om sprngmnesprekursorer genom att det inte r givet att tillsynen ligger p miljkontoret.

Berrd av frslaget: Tillsyn av alla eller ngot av de tre omrdena (tobak, folkl eller receptfria lkemedel) ligger p oss (miljkontoret eller motsvarande), eller kommer att lggas p oss: Ja__/Nej, allt detta har lagts p eller kommer att lggas p annan funktion i kommunen__ / Inte bestmt nnu__

Omdme 0 -3:___




Lnstrffar fr livsmedelsinspektrer

Denna frga riktar sig i frsta hand till miljkontoren i Vstra Gtaland. Lnstrffar fr livsmedelsinspektrer hlls fr nrvarande separat fr Halland och Vstra Gtalands ln. Efter ett uppehll r de frn 2016 ter med i MVG.

Ange hr frslag p teman som kan vara lmpliga att ta upp p lnstrffar framver:

Frslag 1 _______________________

Frslag 2 _______________________

Det r troligt att vi kan medverka i gruppen som planerar lnstrff 2017:___(Ja/Nej inte s troligt)

Vi sker ocks vrdkommuner fr lnstrff 2017. r ni intresserade av att vara vrdkommun? ___(Ja/Nej)

vrigt som ni vill framfra om MVG:s och MH:s verksamhet

_____________________________________________________________

1 (1)

1

(

1

)

Enkt om

MVG

:

s

och MH:s

VP 201

7

-

201

8

10

mars

201

5

Enkten besvaras via webbformulr. Det har

annan layout men

samma innehll som de

nna fil

frutom att den hr innehllssidan saknas

i webbformulret.

Enkt om projekt i MVG:s och MH:s verksamhetsplaner 2017

-

2018

................................

...........

2

GR S HR

................................

................................

................................

...................

3

Enkten besvarad av

................................

................................

................................

..........

4

Information: Projekt som inte tas upp i enkten

................................

................................

.

4

Nationella projekt

................................

................................

................................

...............

4

Inlmnade projektfrslag som av olika skl inte tagits med i enkten

................................

....

5

Livsmedel

................................

................................

................................

......................

5

Miljskydd

................................

................................

................................

......................

6

Hlsoskydd

................................

................................

................................

....................

8

vrigt

................................

................................

................................

............................

9

Projektfrslag

................................

................................

................................

.....................

9

Typ av projekt

................................

................................

................................

.................

10

Livsmedel

................................

................................

................................

.......................

11

DRICKSVATTEN

-

TEKNIK, VATTENVERK, KONTROLL

................................

..............

11

ARTBESTMNING FISK

................................

................................

..............................

11

URSPRUNGSMRKNING AV KTT P RESTAURANGER

................................

...........

12

KONTROLL AV NRINGSDEKLARATION P FRDIGFRPACKADE LIVSMEDEL

.......

12

PROVTAGNING AV SALLADSMIXER I PSE

................................

...............................

13

SMSKALIGT SLAKTERI

................................

................................

.............................

13

Miljskyddsprojekt

................................

................................

................................

...........

13

AVFALLSTILLSYN

-

TRANSPORTER OCH SPRBARHET

................................

...........

13

PRODUCENTANSVAR

................................

................................

................................

14

FILTERBOXAR/

GRVATTENFILTER

................................

................................

...........

15

TILLSYNSKAMPANJ

-

KEMFLLNING

................................

................................

.........

15

KRETSLOPP SM AVLOPP/AVLOPPSPOLICY

................................

............................

16

TILLSYN AV VINDKRAFTVERK

................................

................................

...................

16

FORDONSTVTTPOLICY

-

UPPDATERING

................................

................................

.

17

VATTENPLANERING OCH TGRDSPROGRAMMET

................................

.................

17

VATTENSKYDDSOMRDEN

-

TILLSTNDS

-

/ANMLNINGSRENDEN OCH TILLSYN

.

18

LEDNINGSNT, TILLSYN

................................

................................

............................

19

TILLSYNS

VGLEDNING/NTVERK OM SKJUTBANOR

................................

...............

19

5

-

RSKONTROLL AV OLJEAVSKILJARE

................................

................................

....

20

RIMLIGA KRAV P MINDRE LANTBRUK (ICKE ANMLNINGSPLIKTIGA)

....................

20

KERIER OCH BUSSBOLAG

................................

................................

.......................

21

Hlsoskyddsprojekt

................................

................................

................................

.........

22

BASSNGBAD

................................

................................

................................

............

22

BULLERMTNING

................................

................................

................................

.......

22

vrigt

................................

................................

................................

.............................

23

SPRNGMNESPREKURSORER

................................

................................

...............

23

DETALJPLANER, PLANPROGRAM, INFRASTRUKTURPROJEKT

................................

24

RISKBEDMNINGAR

................................

................................

................................

..

24

PLAN

ERING, GENOMFRANDE OCH UPPFLJNING AV TILLSYN

.............................

25

KONTROLLKP AV TOBAK, FOLKL OCH RECEPTFRIA LKEMEDEL

......................

25

Lnstrffar fr livsmedelsinspektrer

................................

................................

...............

26

vrigt som ni vill framfra om MVG:s och MH:s verksamhet

................................

...........

26

1 (1)

Enkt om MVG:s och MH:s VP 2017-2018 10 mars 2015

Enkten besvaras via webbformulr. Det har annan layout men samma innehll som denna fil

frutom att den hr innehllssidan saknas i webbformulret.

Enkt om projekt i MVG:s och MH:s verksamhetsplaner 2017-2018 ...........................................2

GR S HR ...................................................................................................................3

Enkten besvarad av ..........................................................................................................4

Information: Projekt som inte tas upp i enkten .................................................................4

Nationella projekt...............................................................................................................4

Inlmnade projektfrslag som av olika skl inte tagits med i enkten ....................................5

Livsmedel ......................................................................................................................5

Miljskydd......................................................................................................................6

Hlsoskydd ....................................................................................................................8

vrigt ............................................................................................................................9

Projektfrslag .....................................................................................................................9

Typ av projekt ................................................................................................................. 10

Livsmedel ....................................................................................................................... 11

DRICKSVATTEN - TEKNIK, VATTENVERK, KONTROLL .............................................. 11

ARTBESTMNING FISK .............................................................................................. 11

URSPRUNGSMRKNING AV KTT P RESTAURANGER........................................... 12

KONTROLL AV NRINGSDEKLARATION P FRDIGFRPACKADE LIVSMEDEL....... 12

PROVTAGNING AV SALLADSMIXER I PSE ............................................................... 13

SMSKALIGT SLAKTERI ............................................................................................. 13

Miljskyddsprojekt ........................................................................................................... 13

AVFALLSTILLSYN - TRANSPORTER OCH SPRBARHET ........................................... 13

PRODUCENTANSVAR ................................................................................................ 14

FILTERBOXAR/GRVATTENFILTER ........................................................................... 15

TILLSYNSKAMPANJ - KEMFLLNING ......................................................................... 15

KRETSLOPP SM AVLOPP/AVLOPPSPOLICY ............................................................ 16

TILLSYN AV VINDKRAFTVERK ................................................................................... 16

FORDONSTVTTPOLICY - UPPDATERING................................................................. 17

VATTENPLANERING OCH TGRDSPROGRAMMET ................................................. 17

VATTENSKYDDSOMRDEN - TILLSTNDS-/ANMLNINGSRENDEN OCH TILLSYN . 18

LEDNINGSNT, TILLSYN ............................................................................................ 19

TILLSYNSVGLEDNING/NTVERK OM SKJUTBANOR ............................................... 19

5-RSKONTROLL AV OLJEAVSKILJARE .................................................................... 20

RIMLIGA KRAV P MINDRE LANTBRUK (ICKE ANMLNINGSPLIKTIGA) .................... 20

KERIER OCH BUSSBOLAG....................................................................................... 21

Hlsoskyddsprojekt ......................................................................................................... 22

BASSNGBAD ............................................................................................................ 22

BULLERMTNING ....................................................................................................... 22

vrigt ............................................................................................................................. 23

SPRNGMNESPREKURSORER ............................................................................... 23

DETALJPLANER, PLANPROGRAM, INFRASTRUKTURPROJEKT ................................ 24

RISKBEDMNINGAR .................................................................................................. 24

PLANERING, GENOMFRANDE OCH UPPFLJNING AV TILLSYN............................. 25

KONTROLLKP AV TOBAK, FOLKL OCH RECEPTFRIA LKEMEDEL ...................... 25

Lnstrffar fr livsmedelsinspektrer............................................................................... 26

vrigt som ni vill framfra om MVG:s och MH:s verksamhet ........................................... 26

Documents

… · Web viewWord-filen kan . också hämtas här. Detta manus är också er dokumentation över hur ni svarat. Ni kan även dokumentera ert svar - innan ni skickar det