Heikki Nuorteva Svamspkadegörare på gran och tall 14.2.2017

© Naturresursinstitutet © Naturresursinstitutet

• Heli Viiri & Tuula Piri

• Heikki Nuorteva

• Skogsbrukets vinterdagar 14-15.2.2017

De mest betydande

svampskadegörarna

på gran och tall

© Naturresursinstitutet

Rottickorna (Heterobasidion annosum -gruppen)

- Förekommer i barrskogar på nordliga halvklotet, dock inte på

permafrostområdet

- En artgrupp: tre olika arter i Europa

- I Finland förekommer granens rotröta och tallens rotröta



Rottickorna

• Sjukdomen smittar vanligen när marken är

ofrusen till färska stubbar och körskador via

sporer som sprids genom luften

• Svampmycelet växer från ett träd till ett

annat

via rotkontakterna som finns mellan träden.

4


Tallens rotticka

(Heterobasidion annosum s.s.) -dödar tallar i grupper.

-tallar av alla åldrar och storlekar är

utsatta.

-på torra tallmoar där man inte kan byta

trädslag en kronisk sjukdom på

växtplatsen.

Foto T.Piri Foto T.Piri


Fruktkroppar av tallens rotröta

Foto: T.Piri Foto: T.Piri


Tallen förhindrar mycelet att växa uppåt

i stammen genom att producera kåda

Tallens rotröta kan identifieras

först efter fällningen i stubbens

kåd- och rötfläckar.

Foto: T: Piri

Foto: T: Piri

Foto: T: Piri


Tallens rotröta även på torvmark

År 2016 de första

observationerna

i tallbestånd på

torvmo i södra

Finland (Eura,

Yläne, Multia).

Foto: Timo Silver Finlands skogscentral


Granens rotticka

(Heterobasidion parviporum)

• Fruktkroppen vid basen av

trädet, i trädroten, gömd i

mosstäcket

• Ovansidan av fruktkroppen

smutsigt brun, undersidan

med rören gräddfärgad

eller ljusbrun, platt

• Tickorna är av varierande

storlek och form, svårt att

skilja på arterna enbart

utifrån tickan.

9

Foto: Heli Viiri


• Orsakas av granens rotröta

(90%) och tallens rotröta

(10%)

• I rötningen sönderfaller både

cellulosa och lignin

• Vanligen sträcker sig rötan till

en höjd på 3-6 m, ibland 10-

12 m

• Rötan växer inne i stammen

i medeltal 20 cm/år

• Ofta en violett ring runt det

rötskadade området (bilden)

• I granens kärnved kan rötan

växa i åratal, till och med

i tiotals år.

10

Foto: Metla

Rotröteskador på gran


Att identifiera rotrötan i granbestånd

• Granbeståndet ofta till synes i gott skick trots rotrötan och

rötan kommer fram först vid avverkningen.

• Tecken på långt hunnen röta:

– Kåda rinner längs stammen

– Kronan är utglesad

– Höjdtillväxten avtar

– Vindfällen

– I slutskedet blir det försvagade trädet utsatt för angrepp av

insekter.


Bekämpning av rotticka:

• Försök skydda ett friskt bestånd av gran eller tall

mot smitta av rottickan vid avverkningar, annars

svårt att få växtplatsen frisk igen

• Vinteravverkning, förhandsbekämpning med

bekämpningsmedel vid sommaravverkning,

minimiantal gallringar

• Byt trädslag efter slutavverkningen om möjligt

12


Trädens resistens mot rotröta:

• Tallen resistent mot granens rotröta, men som planta utsatt

när den växer nära en rötskadad granstubbe.

• Granen utsatt både för granens och tallens rotröta.

• Lövträden som rena bestånd resistenta både mot granens

och tallens rotröta. Lövträden som blandträd i ett tallbestånd

angripet av rotröta är utsatta. Aspen är mest resistent.

• Lärken utsatt både för granens och tallens rotröta.


Utbredningsområdena för granens

och tallens rotticka


Riskområdena för rotröta

15

Råd i god skogsvård

Rekommendationen är att bekämpa granens

rotröta på hela granens utbredningsområde både

på mineralmark och torvmark. Bekämpning av

tallens rotröta rekommenderas på mineralmark

söder om Lapplands landskap.

Förordning 264/2016: riskområden för

spridning av granens och tallens rotröta

är södra och mellersta delen av Finland.


När inleda stubbehandlingen på våren och

när sluta på hösten? • Lagen om bekämpning av skogsskador: Rotrötan ska bekämpas från början

av maj till slutet av november.

• Förordning (264/2016) : Avgränsning gällande lufttemperaturen.

Man behöver inte bekämpa rotrötan på riskområdet om:

1) den termiska växtperioden inte har börjat,

2) den lägsta temperaturen på avverkningsobjektet under ett avverkningsdygn är

under 0 grader Celsius,

3) hela marken är snötäckt eller

4) den lägsta temperaturen i den kommun där den skog där avverkningen sker

har varit under -10 grader Celsius i tre veckor före avverkningen.

Den termiska växtperioden börjar ofta redan i april

- det lönar sig att inleda stubbehandlingen genast när växtperioden börjar.

Trots att temperaturen har varit under noll fortsätter smittorisken om

dagstemperaturerna är höga

- det lönar sig att skjuta upp avverkningen tills dagstemperaturen stannar under

+5 grader.


Hur minimera risken för rotröta

vid sommaravverkning? • Lagstadgad stubbehandling

– Stubbehandlingen ska fylla kvalitetskriterierna.

Observera

• Stubbehandlig vid behov i röjning av plantbestånd (naturligt

uppkomna och sådda tallbestånd).

– Röjning i ett tidigt skede. Ju mindre stubbar desto mindre smittorisk

– Fördel med blandbestånd; ingen smittoriksk i gallringsstubbar av lövträd.

• Stubbehandling även i energivedsgallringar

(medeldiametern under 10 cm).

• Stubbehandling på våren genast när den termiska växtperioden

börjar.

• På hösten lönar det sig att skjuta upp avverkningen tills

dagstemperaturen stannar under +5 grader och det är köld på natten.

• Stubbehandling också i tallbestånd på torvmark. • Stubbehandling även i norra Finland för att undvika spridning av granens rotröta.


Ureapreparat

• PS-kantosuoja-2, Urea-kantokate,

Moto-urea, Teknokem kantosuoja.

• Lösningens ureahalt 300-330 g/l

beroende på produkt.

• Urean hydroliseras på snittytan, det

höjer pH-värdet så mycket att rottickan

inte kan gro.

• Skyddszonen mot vattendrag 10 m.

• Starka ureastänk kan döda växter runt

stubbarna och ändra på stubbarnas

svamparter.

• Blandningen färdig att använda.

• Hållbarhet 10 månader.

• Tål -7 köldgrader utan att frysa.

Markku Mäkelä


Pergamentsvampspreparat

• Rotstop är ett biologiskt preparat som

innehåller sporer av pergamentsvamp

(Rotstop® SC) .

• Pergamentsvampen konkurrerar med

rottickan om samma resurser. Vinnaren är

den svamp som först hinner till den färska

snittytan.

• Pergamentsvampen växer fort och sprider

sig till stubbens rötter.

• Mijövänlig.

• Kräver omsorgsfull hantering (temperatur,

renhet). Behandlingsvätskan ska förnyas

med högst 36 timmars intervall.

Pergamentsvampen har

hunnit erövra stubben före

rottickan.

Orangebrun röta orsakad

av pergamentsvamp i en

tallstubbe.

Kari Korhonen

Tuula Piri


Att förnya rötskadad gran med

gran 1(2): • 1) Om beståndet är rötskadat är också underväxten

besmittad och det lönar sig inte att använda den i förnyelsen.

Rotrötan växer långsamt i underväxtgranarna och syns inte i

fällningen trots att rötterna är angripna.

• 2) Rotrötan sprider sig till de planterade granarna

huvudsakligen via rötskadade stubbar. På områden med röta

ska granplantorna planteras 3 m från stubbarna.

• 3) Stubbtäkt kan i viss mån minska spridningen av rotröta till

följande generation, men förhindrar inte smittan helt.

20


Att förnya rötskadad gran med

gran 2(2):

• 4) Hyggesbränning minskar spridningen av rotröta

men lämpar sig sällan för granskog.

• 5) Viktigt att bekämpa ny smitta av rottickan;

vinteravverkning eller stubbehandling under den tid

rottickan sprider sporer.

21


Risken för rotröta ökar när klimatet

blir varmare

• Avverkningarna ökar under den tid marken är ofrusen.

Över 40% av averkningarna i maj-oktober när sporer

sprids och över 60% när marken är ofrusen

• Granbestånden blir äldre

• Hyggesbränning och stubbtäkt löser inte rotröte-

problemet.

• http://www.metla.fi/metinfo/metsienterveys/lahon-

torjunta/kuusi-tyvilaho.htm

22


Kortare vinter

Kortare

tjälperiod

Mera avverkningar

under den snöfria

perioden

Längre

smittotid

för sporer

Längre

växttid

för mycelet

Drivnings-

skadorna

ökar

Kortare

omloppstider

för bestånden

Träden

växer

snabbare

+ + + Mängden rotröteskador + – + +

Rottickans mycel

växer snabbare

Varmare sommar

Mera

vindar

Vindskadorna

ökar

Rottickan

producerar

mera sporer


Honungsskivlingar i Finland

• Vanlig honungsskivling och finfjällig honungsskivling

– Orsakar rotröta på granen, 5-10 % av rotrötan

– Kan röta kärnveden helt → ihålig röta, stiger inte högt upp

i stammen

– Orsakar ofta rötan tillsammans

med granens rotticka.

• Mörkfjällig honungsskivling

- Dödar tallplantor längs Stängselåsen

(Hangö udd - Luumäki) Kari Korhonen


Honungsskivlingar

• Orsakar kraftigt kådflöde vid

stambasen

• Angriper försvagade träd, tätt vitt

mycel mellan barken och veden

• Angripna träd kan avlägsnas,

honungsskivlingen kan inte utrotas

från beståndet.

25

Jouni Väkevä


• Honungsskivlingar rötar både

barrträd och lövträd

• Angriper rötterna på försvagade träd

• Angriper via stamskador, svampen

finns överallt i skogsmarken

• Sprider sig som sporer och lokalt

med hjälp av svarta bandformade

mycelrester (ritsoformer) och

transporterar med dem

näringsämnen till exempel från

stubben. Jouni Väkevä

Kari Korhonen


Klimatförändringen gagnar

honungsskivlingarna

• Torka, för mycket fukt och skuggighet utsätter träden för

honungsskivlingar

• År 2008 konstaterades i södra Finland vid kusten träd som

honungsskivlingen dödat på torra växtplatser. Orsaken är

sannolikt torkan somrarna 2002 ja 2006.

• Svårt att bekämpa honungsskivling för den sprider sig i

skogsmarken med hjälp av ritsomorfer. Skadorna kan

begränsas genom att man håller bestånden livskraftiga: ett

lämpligt trädslag av lämplig härkomst för växtplatsen och

gallringar i tid.


Blödskinn

• Orsakar ungefär 5 % av

granens rotröta

• Allmän i skadade barrträd

• Växer snabbt i granens

kärnved och förstör ofta hela

stammen

• Sprider sig inte vegetativt till

närstående träd eller till

följande trädgeneration

• I ett varmare klimat blir

drivningsförhållandena sämre

→ skadorna och

blödskinnsrötan ökar.

Kari Korhonen

© Naturresursinstitutet © Naturresursinstitutet

• Heli Viiri & Juha Kaitera

• Heikki Nuorteva

• Skogsbrukets vinterdagar 14-15.2.2017

Andra vanliga svampsjukdomar:

tallens topp- och grentorka och

knäckesjuka


Tallens knopp- och grentorka

• Knoppen död (kådig)

• Barren blir först bruna med

början från basen och böjer

sig paraplyaktigt neråt

(paraplysjuka)

• Barren senare gråaktiga och

sitter löst i toppen

14.2.2017 30


Tallen knopp- och grentorka

• På olika arter av tall, gran

lärk

• Toppskottet börjar inte

växa, cellerna invid

knoppen har dött

• Sår och stambyten i träd

av alla åldrar, veden är

gulaktig

14.2.2017 31

Timo Kurkela


• Orsakad av Gremmeniella abietina – sporsäckssvampen

• Svamparna har två-årig livscykel

• Vi känner i Finland A- ja B-typ av svampen

• På platskolorna båda sjukdomstyperna i hela landet

• A-typ i skogen i hela landet, allmän speciellt i södra Finland, i

fuktiga terrängpartier

• B-typen allmän i norra Finland i områden med djup snö,

utvecklas vanligen endast i kvistar som blir under snön.

14.2.2017 32

Tallens topp- och grentorka


Tallens knopp- och grentorka

• Ungefär ett år efter infektionen växer

det ut könlösa pyknidier i de sjuka

kvistarna, efter ytterligare ett år

könliga apothekier

• Försvårar odlingen av plantor på

plantskolorna.

14.2.2017 33

Risto Jalkanen


Faktorer som utsätter för

knopp- och grentorkan

• Regnväder gynnar svampens utveckling och spridningen

av sporer och smitta

• Rätt härkomst för plantan! För sydliga provenienser

fortsätter att växa sent på hösten och är känsliga för knopp-

och grentorkan.

• Mikroklimatet i dödisgropar som är utsatta för frost,

älvsluttningar etc. gynnar svampen och utsätter plantor,

därför är sjukdomen mycket vanlig i norra Finland

• Symtomen syns inte på plantor i vila utan först när de

börjar växa på våren.

14.2.2017

34


Bekämpning

av knopp- och grentorkan

• Vid skogsodling ska man undvika tall på utsatta områden

(fuktiga sänkor)

• Undvik att flytta provenienser från söder till norr

• Kan döda plantor eller skadan kan leda till att

plantskogen blir i underproduktion och/eller det inte

lönar sig att låta den växa vidare

• Minskar höjdtillväxten och orsakar tekniska fel.

14.2.2017 35


Klimatförändringens eventuella inverkan

på knopp- och grentorkan

• När snötäcket blir tunnare kan det minska på B-typens

knopp- och grentorka

• Epidemier förutsätter växling mellan svala och fuktiga

växtperioder tillsammans med milda vintrar: när milda vintrar

blir vanligare gynnar det svampens tillväxt under viloperioden

• I mellersta Sverige epidemier av A-typen 1999 och 2001 i

30-60- åriga tallbestånd, fortsatte till 2004. Orsaken var

fuktiga och svala somrar som i kombination med milda vintrar

gynnade spridningen av sporer under växtperioden och

tillväxten i skotten under viloperioden.

36 14.2.2017


Knäckesjukan

• Tallen värdväxt

• Aspen mellanvärd

• Smittan på försommaren när

toppskottet växer på längden

• I smittostället bildas ett gult

vårsporgömme, och skottet

kröker sig

• Skadan i toppskottet orsakar

kvalitetsfel och tillväxtförluster.

14.2.2017 37

Marja Poteri


Knäckesjukans livscykel

14.2.2017

38

R. Kasanen 2009


Knäckesjukan

• Ett par veckor efter smittan

utvecklas svampens

vårsporgömmen i tallskotten

• vårsporerna sprider sig med

vinden till aspens löv

• På asplöven bildas

sommarsporgömmen, svampen

multiplicerar sig (orangegula

sporgömmen på undersidan av

asplöven)

• På hösten innan löven faller

bildas vintersporgömmena (mörka

punkter på asplöven)

• Långvariga regn i juni gynnar

sporernas spridning till tallen

14.2.2017 39

Timo Kurkela


Klimatförändringens eventuella inverkan

på knäckesjukan

• Rikliga regn i juni gynnar svampens spridning från

asplöven till tallen.

• Högsommarens regn gynnar svampens spridning

och smitta på aspen.

• Rikligare regn under växtperioden ökar eventuellt

epidemierna i framtiden.

14.2.2017 40

.


Andra svampsjukdomar

• Skvattramrost

• Tallens gråbarrsjuka

• Phytophtora-arter (algsvampar)

• Törskate

14.2.2017 41


Törskate

• Akseli Gallen-

Kallela

• Palokärki,1893

• Ateneum

14.2.2017

42


Tack!

14.2.2017 Skogsbrukets vinterdagar, Vanda, H.Nuorteva 43

© Naturresursinstitutet 44 14.2.2017 Teppo Tutkija

Education

Heikki Nuorteva Svamspkadegörare på gran och tall 14.2.2017