Session 31 Mari Kågström

Hälsa  i  MKB – var står vi idag?

Hälsa  i  MKB – var står vi idag?

Utgångspunkt

Lagkrav MKB ska göras för vägprojekt

Hälsa ska tas med i MKB

Praktiken Hälsa är ofta försummat i MKB

Syfte

Bidra till ökade möjligheter att förbättra planerings-praktiken när det gäller hur hälsa hanteras, t.ex. uppfattas, inkluderas, beskrivs, analyseras och förmedlas, vid planering och konsekvensbedömning. Med fokus på vägplanering och

konsultens roll.

Hälsa  i  MKB  - var  står  vi  idag?

• Vad är hälsa?• Brister i hantering av hälsa i MKB• MKB:s relation till andra typer av KB• Definitionernas betydelse för planeringen

Foto: Anna AxelssonFoto: Björn Eriksson

fullständigt fysiskt,

psykiskt och socialt

välbefinnande och inte

enbart avsaknaden av

sjukdom

(WHO 1948)

Hälsa är ett tillstånd av …

Hälsa – politik och lagstiftning

• Regeringens strategi för hållbar utveckling– Miljömål– Mål för folkhälsa

• Miljöbalken – skydda mot ohälsa

• Plan- och bygglagen – planera för hälsa

Källa: Kågström (2009)Hur ska man hantera det här med hälsa? – en kunskaps-översikt om hälsans roll i konsekvensbeskrivning och transportplanering. Institutionen för stad och land rapport nr 7/2009

Brister hantering av hälsa i MKB

• Snäv definition av hälsa • Hälsa kommer in för sent i MKB-processen och

följs inte upp • Fokus på jämlik hälsa saknas• Hälsobedömningarna når inte fram till

beskrivning av hälsoutfallet

Foto: Anna Axelsson

Vad ska beskrivas i MKB?

Påverkan Effekt KonsekvensTrafik ger upphov Förändrad ljudnivå Störningtill ljud i decibel

Påverkan Effekt KonsekvensFörändrad ljudnivå Störning Hjärt-

kärlproblem

Påverkan Effekt KonsekvensStörning Hjärt-kärlproblem Sjukskrivning

Exempel buller

Faktaruta: Störande buller orsakar bland annat störd sömn och koncentrationssvårigheter. Höga trafik-bullernivåer medför även ökad risk för hälso-konsekvenser i form av hjärt- kärlsjukdomar.

Bedömning: Bullernivåerna ligger under riktvärdena. Konsekvenserna blir små.

Vad innebär det?

MKB

USA 1969

Sverige sent 1980-t

Miljöbalken

HKB

Sent 1990-t

Sverige tidigt aktiv

Två spår

SKB

USA tidigt 1970-t

Reaktion mot att sociala asp inte hanterades i MKB

Miljökonsekvenser

effekter på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, på annan hushållning med material, råvaror och energi, människors hälsa, befolkning med mera (utifrån krav i MB)

Hälsokonsekvenser

förändringar i fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande(utifrån hälsodefinition WHO 1948)

Sociala konsekvenser

varje förändring av människors sätt att leva, arbeta, leka, relatera till varandra, organisera sig för att mötas och generellt sett reda sig som medlemmar av samhället (Vanclay och Burdge 1996)

Människa i fokus

• Värdegrund

• Metod– Samhällsvetenskapligt och medicinskt– Ny kompetens i MKB-sammanhang?– Etik

Definitionen av hälsa styr

• Vad som analyseras

• Vilken metod som används

• Vilka lösningar som föreslås

Hälsa  i  planering och MKB

Mari Kågström

Doktorand, MKB-centrum, SLU

Miljöutredare Tyréns

E-post: mari.kagstrom@sol.slu.se

Tel: 018-67 25 36

Handledare:

Tuija Hilding-Rydevik, SLU

Antonis Georgelis, KI

Ulla Myhr, SLU

Källa: HKB - Ett verktyg för jämlikare hälsa. Region Skåne. (Bearbetning utifrån Dahlgrens och Whitehead)