öPu0909

10.04.23 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 1

Fortsättningskurs i Fortsättningskurs i informationssökning informationssökning

Eva Costiander-HuldénÅbo Akademis bibliotek


Begreppen Användarutbildning, Informationskompetens, ISP

Användarutbildning vid Åbo Akademi

Introduktion till Nelliportalen


Informationskompetens (IK)Informationskompetens (IK)

Information literacy (IL), myntades i USA i början av 1980-talet

Informationskompetens: förmåga att söka, nå fram till, värdera och använda information från många olika källor

Mängden information ökar – validitet, autenticitet, reliabilitet?

Olika modeller för vad man lägger in i begreppet IK och hur man mäter en informationskompetent person – vedertagen men inte okomplicerad term


Ofta använd och citerad, och kritiserad: ACRL:s standarder för informationskompetens inom högre utbildning, finns översatt till svenska och finska

5 mål: Definiera omfattningen på den information som

behövs Effektivt få fram den information som behövs Kritiskt värdera informationen och källorna Integrera informationen i den egna

kunskapsbasen Använda den effektivt för att uppnå ett visst mål Använda informatione på ett etiskt och lagligt

sätt


Christina Doyle, 1994: Information literacy in an information society. Egenskaper hos en informationskompetent person (10 punkter, bygger på standarderna men betonar inlärning)

Christine Bruce, 1997: Seven faces of information literacy in higher education. Hur uppfattar personer inom högre utbildning begreppet IK?

Två synsätt: 1. IK en räcka mätbara färdigheter som man stegvis erövrar 2. sammanhang, kontext och inte minst individens situation spelar en mycket central roll

IK mer omfattande än biblioteksinstruktion eller användarutbildning


Patricia Breivik: Information Literacy Umbrella (2001)

Computer literacy, library literacy, media literacy, network literacy, visual literacy


I o m de sociala mediernas användning har ett nytt begrepp börjat användas: transliteracy - förmågan att kunna ta del av och läsa flera medier

Patricia Senn Breivik, Elwood Gordon Gee:Higher education in the Internet age: libraries creating a strategic edge 2006

Nedskärningar kan även ge möjligheter till nytänkande

Bibliotekarierna delaktiga i lärandeprocessen Målet är att studenterna ska lära sig att kritiskt

använda källorna, hurudan är vägen (många olika sätt)

Vems ansvar är lärandet? För mycket tid går till att sköta samlingarna! Nivåanpassa undervisningen

http://books.google.com/books?id=tlmYcf371akC&source=gbs_ViewAPI&printsec=frontcover#v=onepage&q=&f=false




Fokusförskjutning inom IK-diskussionen: från standarder till kontext och samarbete mellan olika grupper inom universitet (cross-institutional collaboration)

Breivik: … too often we develop standards and suggest how things should be instead of starting by listening to the concerns of learning in the programmes and on campus…librarians on campus need to see themselves as partners and act like partners… (Köpenhamn augusti 2006)

(Biblioteks)pedagogiska frågor: hur stärka inlärningen, hur undervisa, hur använda IKT i undervisningen, hur samarbeta med lärarna, hur integrera undervisningen


Evidence based practice/librarianship = inte fokusera på resurser utan inlärning, förståelse, kunskap, baserat på empirisk forskning (Ross Todd, Rutgers State University, NJ)

I högskolesammanhang är samarbetet viktigt mellan lärare/forskare – bibliotekarier

I kommunerna samarbetet mellan skolorna/biblioteken


ISP enligt KuhlthauISP enligt Kuhlthau

Informationssökningsprocessen Man kan utgå från ISP enligt Kuhlthau –

baserat på en konstruktivistisk syn på lärande (= lärande sker inte genom överföring av fakta utan genom aktivt skapande av nya tankar)

ISP flödesschema s. 51 Schema på tidsaxel, och de stadier, känslor,

tankar och handlingar de medför s. 49


I praktiken…I praktiken…

Nationellt projekt 2004-2006http://www.helsinki.fi/infolukutaito/svenska/index.htm

Finansierades av Finlands virtuella universitet IK-kontaktpersoner vid universiteten IL-mittariryhmä, IL-PEDA-ryhmä Utvecklat en Klaara-databank med testfrågor

för att mäta IK (på finska….) i Moodle-miljö Möten, seminarier, erfarenhetsutbyten Rekommedation för integration av IK-

undervisninghttp://www.helsinki.fi/infolukutaito/svenska/diagram_svenska.pdf

http://www.helsinki.fi/infolukutaito/svenska/index.htm




ÅAÅA AU-grupp bildades 2002 vid ÅAB för bättre

koordinering av infosökkurser och biblioteksorientering

Tidigare arrangerades infosökkurser på basis av anmälan från ämnena – endast några ämnen var intresserade (mera systematiskt på Hanken)

Vi strävar till ett schema som följer de nationella rekommendationerna

Gemensam koordinering med Studiebyrån (biblioteksorientering) och Lärcentret (kurser i informationssökning) när det gäller s.k. stödfunktioner


Enligt nationella rekommendationer: 1:a året: obligatoriskt för HF, TF, ESF ca 2 h

+ test I seminariestadiet inbäddat i undervisningen Fördjupade studier: målet en mer personlig

handledning

Alternativ: Nätkursen Akademiska studiefärdigheter 3, givit goda resultat

http://moodle.vasa.abo.fi/course/view.php?id=1433

25 h arbete – senast 39 deltagare En kompromiss mellan kortkurser och ASF

borde utvecklas







ÅA-forskningÅA-forskning

Studenterna och biblioteket – en fokusgrupp-undersökning av Åbostudenternas informationsanskaffning, 1996

Heinström, Jannica: Fast surfers, broad scanners and deep divers – personality and information seeking behaviour, 2002

Ekman, Kitty: Studenters informationskompetens inom högre utbildning, 2003. Pro gradu

Sevón, Kerstin: Bibliotekarierollen i en ny utbildningsorgansiation – en studie vid fyra yrkeshögskolor, 2007

Business

öPu0909