2015-03-05

1

Ramföreläsning om Perspektiv och

utgångspunkt i Kandidatuppsatsen

DOCENT MONNE WIHLBORG, INST., FÖR HÄLSOVETENSKAPER.

Belysning av följande delar - aktivt

kunskapssökande förutsätts med fördjupning

inom de olika delarna.

• Perspektiv och utgångspunkter

• Tanken med perspektiv och utgångspunkter – varför?

• Tanken med teori – varför?

• Teori – några exempel på omvårdnadsteorier

• Centrala begrepp

• Tanken med centrala begrepp – varför?

• Fokus på människosyn & kunskapssyn

• Relation till metodval och analysprocess

• Tanken att alla delar relaterar till varandra – kan jag

argumentera och visa på att det förhåller sig så?

2015-03-05

2

Nivåer

• Perspektiv – VAD & VEM?

• Perspektiv – Forskningstraditioner - samhällssyn

VILKEN?

• Utgångspunkt – Teorier VILKEN?

• Människosyn & Kunskapssyn INNEBÖRD?

• Utgångspunkt – centrala (teoretiska) begrepp VILKA?

• Perspektiv & Utgångspunkt i relation till syfte och vald

datainsamlingsmetod och dataanalys i uppsatsen

RELATION/DESIGN?

• Central fråga i samtliga fall – VARFÖR?

Varför? - en blue print som karta – en design

- strukturvägledning (logistik i texten).

2015-03-05

3

Arkiteten ritar huset innan det byggs

Båtvarvet följer ingenjörens ritningar…

2015-03-05

4

Vad styr forskarens/undersökarens

/studiens perspektivval?

• Forskarens val av världsbild (ontologi)

• Forskarens val av vetenskapligt paradigm vilket

inkluderar;

• Forskarens val av människosyn (studiens grundsyn på

människan?) och

• Forskarens val av kunskapssyn (epistemologi)

- Framkommer i de studier ni väljer till era uppsatser &

- Framkommer i er egen studie när ni själva tydliggör

perspektiv och utgångspunkter.

Perspektiv I – VAD – ämne?

• VAD: Vilket ämne inom ett forskningsområde/intresse tex.,

Diabetes Typ 2...; Uppfattningar av hemsjukvård..;

Vård av patienter i livets slutskede...

• Perspektiv – vad gäller ämnet ger en utblick – översikt – vy

– överblick = vad vet vi om ämnet just nu??

- börja ’top-down’ – från det generella till det specifika, sök

fram forskningsresultat och beskriv allmänt samt specifikt =

dvs. i relation till ert valda problemområde.

- på så sätt positionerar ni ämnet och gör avgränsningar

(från det generella till det specifika).

• Anta en problematiserande ansats – ta fram forskning som

visar olika resultat (undvik ensidigt ’för’ eller ’emot’) dvs ge

en balanserad bild av ’the state of the art’ läget.

2015-03-05

5

Perspektiv II – VEM (individ-gruppnivå)?

• Organisationsperspektiv

• Vårdperspektiv – (interprofessionellt (inom),

tvärprofessionellt (mellan) singelprofessionellt (tex., ssk)

• Patientperspektiv

• Anhörigperspektiv

• Genusperspektiv (olika – man – kvinna – oftast utifrån en

social-konstruktivistisk utgångpunkt inkluderande

maktaspekter och (lika/olika) villkor inom levda sociala

verksamheter)

Perspektiv II -VEM

• VEM: patient – anhörig - vårdpersonal – övrig?

Från vems perspektiv vill du utgå i din studie?

• Ex: från ett patientperspektiv

• Fråga: vilket ämne?

Fråga: vilken människosyn?

Fråga: vilken forskningstradition?

Fråga: vilken omvårdnadsteori kan bli aktuell?

Fråga: vilka centrala begrepp?

• Varför: ger stöd att diskutera uppsatsens resultat i ett djupare

sammanhang – skapa djupare förståelse, jmf. med att endast

beskriva/redovisa resultaten.

• I uppsatsen skall ni argumentera för valen och att de olika

teoretiska delarna ’hör ihop’ dvs. inte är i motsatsförhållande till

varandra’, istället, stödjer varandra = ett ’logiskt relationellt’

system av antaganden och fakta.

2015-03-05

6

Perspektiv III – Vilket Paradigm?

• Paradigm – beskriver en forskningsdisciplins värdsbild –

kunskapssyn – teorier – metoder/metodologier och

traditioner (forskningskultur: hur vi förhåller oss inom

traditionen).

• Ontologi – handlar om grundläggande frågor om existens

och existensvillkor – hur varat/världen ter sig/visar sig

Grek: ’ontos’ – varande och ’logos’ lära = läran om hur

världen el. tingen är beskaffade, deras väsen betingade

drag/läran om varandet.

• Olika design: Inom ett paradigm (jämfört med annat P)

vägleds en vetenskapsuppfattning i termer om vad man

kan och bör söka kunskap om/forska om, och varför.

Perspektiv IV ngr ex på Forskningstraditioner –

& lagar/policy

Olika perspektiv på forskningstraditioner förekommer - inkluderar alltid en människosyn & kunskapssyn

• Behavioristisk traditon – fokus på beteende

• Kognitivistisk traditon – fokus på tänkande/medvetande

• Sociokulturell traditon – fokus på språk & kommunikation

• Livsvärldsfenomenologisk traditon – fokus på den ’levda

kroppens’ interaktion med omvärlden – situationen

påverkar (kroppen minns)

• Humanistisk traditon – fokus på självet (självupplevelse

och självuppfattning - självutveckling)

• Beakta även: Kompetensbeskrivning – Lagar – Policy –

Riktlinjer – etiska principer

2015-03-05

7

Förenklad bild paradigm – från det generella till det

konkreta vs från det konkreta till det generella

Positivistisk

tradition/paradigm.

Kvantitativa analyser:

Statistik

Hermeneutisk tradition/paradigm

Kvalitativa metodanalyser:

Förståelse

Förståelse &

Från det konkreta,

upptäckandets väg,

till det

allmänna/generella

/abstrakta

Från det generella,

abstrakta/principiella,

hypotesprövande, till

det konkreta/enskillda

Olika design på er ’blue-print’ – jmf;

kvantitativa och kvalitativa metodansatser

Övergripande indelning -Paradigm

Positivistisk Paradigm Humanistisk/fenomenlogisk

Paradigm

Verkligheten är objektiv: det finns en

verklig värld som bygger på

lagbundenhet

Verkligheten är subjektiv:

människans medvetande

skapar/konstruerar en social

verklighet

Forskning: oberoende av vem som

forskar, distans, utifrån perspektiv

Forskning: interagerar med den som

forskar, och deltagare, inifrån

perspektiv

Värderingar och ’felräkning’ undviks

med stöd av matematiska principer.

Subjektiva värden/erfarenheter

inkluderas (följer principer inom

kvalitativ forskning)

Deduktiva processer kvantitativ

ansats

Induktiva processer kvalitativ ansats

’Fixed design’ ’Flexible design’

Reduktionistisk människosyn Holistisk människosyn

2015-03-05

8

Utgångspunkt I - Teori

• Teori – ett välgrundat och komplext, abstrakt (logiskt

system) – uppsättning begrepp, satser (påståenden) som

förhåller sig till varandra.

• Grekiska filosofin: ’theoria’ - betyder ’att titta på’, vara

medveten om, åskåda

• Gemensamt: teorin har ett syfte, en räckvidd och en

precision och består av begrepp och deras inbördes

relationer (existens- och lagsatser).

• Olika kortfilmer angående: Litterature search and theoretical framework:

https://www.youtube.com/watch?v=VkiKK8sj_bs

Teorins syfte

• En kvalificerad gissning en förklaringsmodell

som bygger på ett logiskt resonemang - för något slags

förhållande…

• En teoretisk ram som anses förklara och beskriv något

förhållande på ett mycket bra sätt; en beskrivning som

tros ligga mycket nära sanningen samt ger förutsägelser

som kan bekräftas experimentellt.

• Alternativt skapar en förståelse för ett visst subjektivt

skede, subjektivt tillstånd, upplevelse, uppfattning i

relation till ett ’objekt’ (upplevelsen av diabetes typ 2.)

• Teorin/systemet ger en systematisk, abstrakt bild av en

viss företeelse. Jmf. Hur vi förstår ångest - Hur vi förstår

lidande -Hur vi förstår fysiska skeenden – Hur vi förstår

psykiska tillstånd – Hur vi förstår ’hastighet’ och

’tyngdkraft’.

2015-03-05

9

Teori som utgångspunkt i examensarbetet ngr ex…

• Omvårdnadsteorier

• Kommunikationsteori [perspektiv] modeller: Olika fokus och nivåer

(individ-grupp – verbal ickeverbal m m).

• Verksamhets och Organisationsteorier (Engeström/Lave/Säljö &

Taylor/scientific management; Weber/Byråkratin; Eldon/Human

relations)

• Psykosociala – psykoanalytiska teorier – [Freud & Jung]

• Evolutionsteori – Biologi/fysiologi/gener – Darwin och efterföljare...

VARFÖR?

• Kunna diskutera resultatet i examensarbetet mot en

teoretisk ’ram’.

• Ger högre grad av tolkningsmöjlighet och fördjupar

förståelsen för framtaget innehåll.

• Högre grad av generalisering (överförbarhet) av

resultatet.

• Minskar risken för ’fria spekulationer’.

• Kan vägleda den kliniska verksamheten på ett mer

strukturerat/systematiskt sätt.

2015-03-05

10

Kunskapssyn I

• Episteme – ’vetenskaplig karta’ - knowing what and

knowing why

• Techne – means and methods – dygder/etik/göra rätt -

knowing how

• Phonesis – kunskap och förhållningssätt – förmåga -

knowing that

• Jmf: Kunskaper – färdigheter – förhållningssätt (era

kursplaner)

• Epistemologi fr., grekiskans ’episteme’ > kunskap och

’logos’ > förnuft [förståelse-förhållningssätt] - kunskapsteori

• Läran om vad man kan veta och hur man kan nå kunskap.

• Repetion: Barbro Gustafssons artikel.

Kunskapstraditioner I ngr., exempel

• Rationalismen - kunskapen finns i vårt medfödda förnuft,

anser att förnuftet är den enda verkliga kunskapskällan.

Platon menade att källan till kunskap är tänkandet och

förnuftet. R. Descartes (Mä.syn: dualism – kropp & själ skilda)

’Cogito ergo sum’

• jag tänker alltså är jag

• Empirism - kunskapen kommer med erfarenheter - betraktar

erfarenheten som kunskapskälla. Vid födseln är vår själ som

en ’tabula rasa’, en ’tom tavla' som efter hand fylls med

erfarenhet. John Stuart Mill.

2015-03-05

11

Kunskapstradioner II

• Positivism - vetenskapen ska bygga på observerbara/

mätbara fakta, matematik och logik. Auguste Comte.

(Mä.syn: dualism – kropp och själ är olika entitieter.)

• Hermeneutik - läran om tolkning av verkligheten/vår

existensupplevelse Hans-Georg Gadarmer.

• Fenomenologi – läran om fenomen/upplevelsen av

fenomen. Edmund Husserl/Maurice Merleau-Ponty (Mä.

Syn: monism – kropp och själ en holistisk enhet).

Människosyn I

Människan som subjekt eller objekt

• Människan som subjekt – aktiv, autonom och självständig

• Människan som objekt – passiv mottagare och

osjälvständig

• Människan som biologisk varelse – anatomisk

konstruktion – ’arvsbiologiskt programmerad’

• Människan som både subjekt och objekt – respektera

individens självbestämmande i balans med hens

relation/beroende av andra.

• Fråga: Vilken teori stödjer vilken människosyn?

2015-03-05

12

Människosyn II

Människan och kropp-medvetande

• Dualism – kropp och medvetande är skilda entiteter

(René Descartes och rationalism – August Comte och

positivism - naturvetenskap)

• Monism – Kropp/medvetande är en holistisk enhet

(Maurice Merleau-Ponty/Edmund Husserl; fenomenologin

– Jean Paul Gustave Ricoeur/Hans-Georg Gadamer;

hermeneutik)

Människosyn III - i relation till

Omvårdnadsforskning (B. Gustafsson (2006) indelning/repetition)

(i) The reductionistic view - mechanical and materialistic view on

human nature: natural Sciences – behaviorism – biological

(ii) The action-theoretical view - dialectical and idealistic view on

human nature: the active subject, person, is assigned a crucial role

with subjective intentions… abilities, motives etc.,

(iii) The ideal-relativistic view - dialectical and idealistic view on

human nature: human being as a mental/intellectual being is

assigned a crucial role with subjective intentions, abilities, motives

etc.,

(iv) The religious view - mechanical and idealistic view on human

nature: a religious being with spiritual attributes.

(v) The cultural view - dialectical and materialistic view on human

nature: human being as a cultural being - consciousness is

determined by material circumstances – social class, culture

2015-03-05

13

Val av människosyn och kunskapssyn –

del av studiens ’blue-print’ (karta).

• Exemplet Humanistiskt perspektiv

Världsbild – människan ses som en helhet. Helheten är mer än

summan av delarna & fokus på självet

• Människosyn – möjlighet att framförallt forma sitt eget liv-

människan är ett subjekt och aktiv, autonom och självständig –

självutvecklande och skapande

• Kunskapssyn – skapa förståelse/agera är själv-initierat och

innefattar personlig växt – delaktighet.

• Metodologisk nivå – utgångspunkt i att göra den andre delaktig

och stimulera hens vilja till växt (att utvecklas), motivation,

egenväxt och utveckling, interaktion är viktiga begrepp.

• Fråga: Vilken (omv)teori är förenlig med ett humanistiskt

perspektiv?

Omvårdnadsteorier I - ex. på indelning

• Grand theory - omfattande räckvidd, förklarar/beskriver/förutser

• Middle range theory – begränsad räckvidd lägre grad av

generalisering

• Situationsbestämd [Nursing practice theory] teori med specifik

räckvidd.

• Övergripande - teorin har ett syfte, en räckvidd och en precision

och består av begrepp och deras inbördes relationer – när det

gäller omvårdnad bygger teorierna på konsensusbegreppen:

– Människa – Hälsa – Miljö - Omvårdnadens aktiviteter… på

olika sätt och med olika fokus.

2015-03-05

14

Omvårdnadsteorier II Se även Gustafsson (2006): ontologi (i-v) i relation till människosyn (i-iv)

• Behovsteorier – ex: D. Orem (tillgodose mänskliga behov)

• Interaktionsteorier – ex: K. Eriksson & I. King (samspel, ömsesidig relation)

Socio-kulturella teorier – ex: (social mångfald) M. Leininger

• Systemteorier – ex: Betty Neuman/Aaron Antonovsky (omvårdnad ’balans’

sjukdom, att ha en hög känsla av sammanhang Jmf KASAM, tillvaron som

meningsfull, begriplig och hanterbar).

• Utvecklingsteorier – ex: M. Rogers & J. Watson (med fokus på helhet mer än

summan av delarna… relational caring for self and others)

JMF: inom utvecklingspsykologin - Jean Piaget/Abraham Maslow/Carl

Rogers/Erik Erikson (med fokus på faser/stadier).

• Omsorgsteorier – Ex: J. Travelbee & P. Benner (fokus på pat upplevelser och

erfarenheter; omsorgens karaktär, förutsättningar och konsekvenser).

• JMF: Förbättringsarbete – (med fokus på förbättringskunskap – kvalitet[struktur-

process- resultat]).

En omvårdnadsteori II – en möjlig

utgångpunkt i examensarbetet

• Om uppsatsen lyfter ett syfte som är förenligt med att

personcentrerad vård (VAD&VEM?) skall utgöra en central del…

Frågor:

• Vilken forskningstradition? - kunskapssyn?

• Vilken teori – människosyn?

• Vilka begrepp?

• Vägledande: Börja med att ’identifiera’ centrala grundantaganden

inom personcentrerad vård, tex:

• Fokus på hela personen med en sjukdom, INTE fokus på

sjukdomen i person; Fokus på att anpassa vård och vårdmiljö efter

den enskilde personen; Förstå symtom och beteenden utifrån

presonens upplevelse som utgångpunkt.

2015-03-05

15

Holistisk grund i omvårdnads teorier ngr ex.

Teori Fokus

•Imogene King's Theory of Goal attainment

Janice Morse’s and Katharina

Kolcaba’s

Theory of comfort (Lidande/course of

suffering)

•Martha Rogers' Theory of Unitary Human Beings

•Nightingale's Environment Theory

•Rosemarie Parse's, Joyce Travelbee’s Human Becoming Theory

•Dorothea Orem's Self-Care Deficit Nursing Theory

•Helen Erickson's Modeling and Role Modeling Theory

•Margaret Newman's Health as Expanding Consciousness

Theory

•Jane Watson's and Patricia Benner’s Philosophy and Science of Caring, the

Humanistic Model of Nursing.

Referens: www.nurising-theory.org,hämtad150212; Mores, J.M. (2002) On Comfort and Cormforting, American J of Nurding,

100(9), 34-38; Kolcaba, K. (2010). An intorduction to comfort theory. In The comfort line. http://www.thecomfortline.com

Utgångspunkt – centrala (teoretiska)

begrepp I • Beroende av syftet med studien och därefter vilket

utgångsperspektiv tex., humanistiskt perspektiv och förenligt val av

teori tex., (Travelbee) lyfter ni även fram centrala begrepp

hämtade från Travelbees teorisystem – tex ’kommunikation’

• Ni tar utgångpunkt i den framtagna ’vetenskapliga evidens’ ni

använder som underlag i ert problemområde, samt den fördjupning

av det valda ämnet ni beskriver uppsatsens bakgrunden (state of

the art). Identifiera de nyckelord som träder fram?

• Centrala nyckelord/begrepp skall tydliggöras – ex: om syftet

handlar om ssk samtal med patienter… kan kommunikation vara

ett centralt begrepp.

• Begreppen är ’positionerade’ i en viss ämnes &

forskningstradition vilka även definiera begreppens specifika

innebörd.

2015-03-05

16

Centrala begrepp II i relation till vald teori/

perspektiv/människosyn/kunskapssyn ngr ex.

• Comfort … (enligt vald teori, vad innebär det?)

förekommer det underbegrepp?? Tex., ’relief’ ’ease’

• Lidande….Disease…Ilness…Caring…Sickness…

• Personcentrerad vård…patientcentrerad vård…enligt vald

teori, vad innebär det?

• Fenomen…enligt vald teori?

• Upplevelse … enligt vald teori?

• Kommunikation…enligt vald teori?

• Undervisning… information…definitioner enligt vald teori

eller förenlig med vald teori?

• Etiska begrepp av central betydelse ex: autonomi - enligt

vald teori och i enlighet med rådande lagstiftning?

Begreppstydlighet pga. ger olika innebörder ex; Person-centred care vs. patient-centred care

• Patient-centred care focus on the person as someone

with a disease and passiv target of medical intervention

vs

• Person-centred care (PCC) is the antithesis of

reductionism [instead being holistic in nature]. It asserts

that patients are persons and should not be reduced to

their disease alone, but rather that their subjectivity and

integration within a given environment, their strengths,

their future plans and their rights should be taken into

account (Ekman et al., 2011, ).

2015-03-05

17

Att lyfta fram ’begrepp’ från teorin ngr ex.

• Travelbees teori – framhåller bl.a. begreppen empati,

sympati, kommunikation, relation, identitet, och

’ömsesidig förståelse’ som centrala.

• Orems teori – framhåller bl.a. begreppen egenvård

närståendeomsorg som centrala.

• Erikssons teori - framhåller bl.a. begreppen ansa, leka

och lära som centrala.

Varför perspektiv och utgångspunkter?

Plattform ämnesbakgrund

& studiens blue-print:

perspektiv och

utgångpunkter

Vägledande för

datainsamlingsmetod

Vägledande för

dataanalysmetod

Stöd när studiens

resultat diskuteras

och problematiseras

Problemområde &

’kondens’ av ’state of

the art’ av valt ämne

Utveckling av

ämnet samt val

av perspektiv/

utgångspunkt.

S

T

U

D

I

E

N

S

L

O

G

I

S

T

I

K Positonerar

syftet

och visar vägen

fram

2015-03-05

18

Referenser

• Se(kurs) litteraturlista för SJS17: Sjuksköterskans professon och vetenskap II

• Eide, H. & Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation…Lund: Studentlitteratur.

• Ekman et al., (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of

Cardiovascular Nursing, journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the

European Society of Cardiology, 10 ( 4 ) s. 248-251.

• Förbättringsarbete – Vårdförbundet. Hämtad 20150218: https://www.vardforbundet.se/Min-

profession/Forbattringskunskap/Metoder-och-verktyg-for-systematiskt-forbattringsarbete/

• Fossum, B. (2013). Kommunikation, samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.

• Gustafsson, B. (2006). The Pholosophy of Science from a Nursing-Scientific Perspective.

Theoria, Journal of Nursing Theory, 15(4), pp. 31-41.

• Mores, J.M. (2002) On Comfort and Cormforting, American J of Nurding, 100(9), 34-38;

Kolcaba, K. (2010). An intorduction to comfort theory. In The comfort line.

http://www.thecomfortline.com

• Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former. Vetenskapsteori och

forskningsmetod. Stockholm: Liber.

Tack för er medverkan och deltagande i ramföresläsningen

om perspektiv och utgångspunkter – Lycka till med er

Kandidatuppsats

Docent Monne Wihlborg, Inst., för Hälsovetenskaper,

Medicinska fakulteten, Lunds universitet VT 2015