U N G D O M S S T Y R E L S E N S S K R I F T E R 2 0 0 7: 13

FREBYG

GANDE

OCH FR

MJANDE

UNGDOM

SVERKSA

MHET

UNGDOMAR, FRITID OCH HLSAEn forskningsversikt om fritidens skydds- och riskfaktorer

UNGDOMAR, FRITID OCH HLSA

2

Frord Ungdomsstyrelsen har sedan januari 2006 arbetat med flera riktade insatser kring frebyggande och frmjande ungdomsverksamhet. Dessa aktiviteter har varit kopplade till ett regeringsuppdrag kring unga i riskmiljer. Uppdraget har varit inriktat p utveckling av kompetens, kvalitet och metoder inom kommuner och ideella organisationer. I detta kompendium gr utredaren Merike Lidholm igenom aktuell forskning p fritidsomrdet, redogr fr sambanden mellan fritid och hlsa samt fritidens risk- och skyddsfaktorer. Hon tar ocks upp mjligheter och dilemman med att se fritiden som en hlsofrmjande insats fr ungdomar. Kompendiet ingr ven som kapitel i Ungdomsstyrelsens regeringsrapport Fokus 07 om ungas hlsa.

Per Nilsson generaldirektr, Ungdomsstyrelsen

3

Ungdomsstyrelsens frklaring av anvnda begrepp

Nr situationen fr ungdomar som har ngon form av problem ska beskrivas grs det ofta med ord som unga i riskzon, unga i riskmiljer, unga med riskbeteende eller utsatta ungdomar. Liknande beskrivningar grs av bostadsomrden, som ofta betecknas som missgynnade, utsatta eller som utanfrskapsomrden. Problemet med den typen av beskrivningar r att de ensidigt fokuserar p risker och inte p mjligheter. Det r viktigt att vara medveten om att skrivningarna riskerar att bli stigmatiserande. Samtidigt r det ofta angelget att belysa att det kan finnas behov av srskilda insatser fr att kompensera fr de brister som orsakar ohlsa.

I fljande text har vi anvnt dessa ord utsatt, missgynnad, riskbeteende med flera d vi inte har kunnat hitta andra ord som bttre beskriver det vi vill sga. Vr strvan r att beskriva de villkor som unga mnniskor lever under och att dessa srskilt behver uppmrksammas fr att samhllet ska kunna gra de insatser som behvs.

Texten utgr frn de risker och mjligheter som finns i unga mnniskors liv i relation till deras fritid. Unga mnniskor finns i ett sammanhang i grannskapet, i sina familjer, i skolan och bland sina vnner. Detta pverkar dem p olika stt. I familjen och omgivningen kan det till exempel finnas en mngd riskfaktorer som gr det svrt fr ungdomar att hantera sina liv. En riskfaktor i sig r inte automatiskt farligt eller negativt det r nr de blir fler som sannolikheten kar att unga far illa. Ungdomar som till exempel blir psykiskt och fysiskt misshandlade av sina frldrar, som bor i ett omrde med hg problembelastning och blir mobbade i skolan kan utveckla symptom p ohlsa.

Samtidigt finns det skyddsfaktorer som kan uppvga riskerna. Skyddsfaktorer kan till exempel vara att det finns ngon vuxen de unga kan vnda sig till, att skolan ingriper mot mobbning, att de har tminstone en nra vn, eller lyckas med ngonting i livet. De skyddande faktorerna frhindrar negativa kedjereaktioner och processer och bidrar till att utveckla motstndskraft.

Med dessa risk- och skyddsfaktorer som utgngspunkt beskrivs i denna rapport hur fritiden kan spela rollen av frebyggande och frmjande arena fr unga, utifrn aktuell forskning. Ungdomsstyrelsens frhoppning r att det som beskrivs i denna rapport kan utgra en vgledning i detta arbete.

4

Innehll

Inledning.........................................................................................................6 Fritidens mjligheter .........................................................................................7 Olika perspektiv p fritid, hlsa och social utveckling .............................................7 Vad r fritid fr unga? .......................................................................................9

Ungdomars fritidsval......................................................................................9 Fritiden har mnga aktrer ...........................................................................10 Fritidens risker............................................................................................11 Fritidsledaren - en ung profession..................................................................12

Forskning om fritid och ungas hlsa ..................................................................13 Svrt att veta vilka metoder som fungerar i fritidsarbetet..................................13 Forskningsresultat om strukturerade fritidsaktiviteter .......................................14 Frldrar och ungas fritid .............................................................................15

Utsatthet, risk- och skyddsfaktorer....................................................................16 Risker fr ogynnsam social utveckling och hlsorisker.......................................16 Att strka motstndskraft och frmja positiv utveckling ....................................18 Fritidens risk- och skyddsfaktorer ..................................................................19 Fritidsverksamhetens egna risker och mjligheter ............................................20 Att hantera problemen med ppen verksamhet p fritidsgrdar..........................21

Dilemman och utmaningar ...............................................................................23 Mngfald och tillgnglighet ...........................................................................23 Fritid som verktyg att frebygga problem .......................................................24 Fritidens roll i samverkan med frldrar, skolan och andra aktrer .....................25 Hellre breda samordnade satsningar n enstaka, tillflliga.................................26 Uppfljning och utvrdering behvs ...............................................................26

Sammanfattande synpunkter............................................................................27 Referenser och litteratur ..................................................................................28

5

6

Inledning Fritid r en betydelsefull del av ungdomars liv. I den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestmma rtt till vlfrd sgs att kultur och fritid p flera stt r viktiga fr ungas personliga vlmende och utveckling och drmed deras psykiska hlsa. Fritiden r viktig fr ungas utveckling av en egen identitet, de kan trffa likasinnade, uppleva gemenskap och prva olika aktiviteter. Fritiden r viktig ocks ur ett demokrati- och inflytandeperspektiv den kan ge ungdomar mjlighet att se hur samhllet fungerar, uppleva att de kan pverka, trning i att uttrycka sina sikter och slussas in i en strre gemenskap. Mnga fritidssysselsttningar bidrar dessutom till en god fysisk hlsa (Prop. 2004/05:2). Det finns mnga tnkbara positiva effekter av fritid och fritidsaktiviteter fr unga som brukar rknas upp i litteratur och i verksamhetsml fr fritiden. Det handlar om att ing i sociala sammanhang, att lra sig annat n det som skolan erbjuder, eget skapande och eget ansvar. En del aspekter finns det belgg fr och de tas upp nrmare i detta kapitel. Nr det gller andra finns det anledning att tro att det i varje fall kan vara positivt fr hlsa och vlbefinnande nr unga har roligt, r njda med sig sjlva och det de gr. Ungdomar definierar ofta fritid som tid som r fri frn plikter, tid som de sjlva disponerar fr krlek, nje, vnskap, vila. Fritid kan st fr det oplanerade, okontrollerade, nyckfulla eller lttsinniga, en frizon dr unga slipper ha vuxenvrldens gon p sig (Ungdomsstyrelsens utredningar 11, 1998; Ungdomsstyrelsen 2006:4). Till skillnad frn till exempel skola och socialtjnst r fritidsverksamhet inte ngon lagstiftad skyldighet fr kommunen. Det kan innebra en svrighet fr fritidsverksamheter att hvda sin existens och sina resursbehov men det ger samtidigt en frihet och flexibilitet i att definiera sina uppgifter och att anvnda resurserna. Den kommunala fritidsverksamheten r organiserad p mnga olika stt, under olika frvaltningar i sdana som omfattar all verksamhet fr barn och unga, tillsammans med kultur eller med socialtjnst. Kommunerna str fr kulturverksamhet, frilufts- och idrottsanlggningar, fritidsgrdar samt drogfria mtesplatser, som till exempel ungdomens hus och liknande. Det finns ofta ett ttt samarbete med exempelvis just skola och socialtjnst i delar av fritidsverksamheten, och ven med freningslivet. Genomgngen i detta kapitel visar att fritiden r ett viktigt omrde fr hlsofrmjande insatser. Flera av de skyddsfaktorer som forskningen identifierat r srskilt relevanta fr fritiden. Det gller dock ven vissa risker fr en negativ hlso- och social utveckling. I Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid kan man lsa att fyra av tio ungdomar vill ha mer fritid, medan tv av tio tycker att de har fr mycket. Sju av tio unga r njda med sin fritid, lite mer n en av tio var klart missnjd (Ungdomsstyrelsen 2006:4). En viktig grupp att uppmrksamma nr det gller fritid och hlsa r de kanske tre av tio ungdomar som inte r helt njda med sin fritid, framfr allt den dryga tiondel som r direkt missnjd. Vad r det som saknas eller som hindrar att de upplever sin fritid som meningsfull? Till detta kommer de unga som kanske inte sjlva r missnjda, men som ur hlsosynpunkt nd skulle behva f andra fritidsvanor, till exempel de som inte r fysiskt aktiva. Ungdomsstyrelsen har under 2006 och 2007 haft srskilda projektbidrag till frebyggande och frmjande verksamheter fr unga. Tonvikten har legat p utveckling av kompetens, kvalitet, drogfria mtesplatser och metoder inom kommunala och ideella organisationer som har verksamhet fr unga som riskerar att hamna i socialt utanfrskap. Ett antal rapporter har producerats och en utvrdering pgr av hela projektet. Mer finns att lsa p Ungdomsstyrelsens webbplats.

7

Sambanden mellan fritid och h