A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Läs intervjun i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Tillväxt – kräver mer än geologiska förutsättningarSvensk gruvnäring, sidan 4

Hög takt en förutsättning för en stark positionProspektering, sidan 5

Miljöarbete i alla faser en nödvändighetGruvdrift, sidan 8

www.alimakhek.se

När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla,reparera och förhindra kostsamma drifts stopp, eller transportera material somsnabbt och säkert måste komma på plats, har hissen en viktig roll. Våra hissarlöser vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i 65 år.

..... minskar underhållskostnaden för din anläggning!

En hiss...........

Alimak_Hek_252x40mm_Alimak_Hek_DI_252x40mm.qxd 2015-04-22 09:41 Sida 1

”Automatiseringen handlar inte om att ta bort folk”

Profilintervju

PETER BURMAN

METALLER OCH MINERALER DECEMBER 2015

LOGISTIKSJÖTRANSPORTsidan 14

UTRUSTNINGAUTOMATISERING sidan 16

KRÖNIKAN: LENNART GUSTAVSSONsidan 18

FOKUS GRUVINDUSTRIN

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledare Per Ahl FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

LULEÅ HAMN EXPANDERAR FÖR FRAMTIDEN

Luleå hamn ligger strategiskt i Östersjön och är sammankopplad med Malmbanan. Den är inte bara ett viktigt komplement till Narvik som utlastningshamn för järnmalm utan är sedan länge även viktig för regionen när det gäller andra produkter och varor.

Nu finns långt framskrida planer på att utöka hamnens kapacitet genom att möj-liggöra för större fartyg att angöra hamnen. Bakom detta står bland annat EU, Luleå stad, Svenska staten och LKAB.

– Fördjupningen innebär att lastvikten för fartygen kan ökas upp till 200 000 d.w.t. sommartid respektive 80 000 d.w.t

vintertid, vilket ger minskningar i transport-kostnader på uppemot 35 procent, säger Henrik Vuorinen, VD, för Luleå Hamn AB.

Bakgrunden är bland annat den ökande malmproduktionen genom öppnandet av flera nya gruvor. Då räcker inte kapaciteten på Malmbanan mot Narvik till.

– Vi ser även en stor potential i att kunna blir en större regional hub och bredda verksamheten med ökad transport av nya godsslag och på sikt få andra företag att eta-blera sig i regionen. Om allt faller väl ut kan muddringsarbetet börja 2017 och driftstart för den uppgraderade hamnen år 2020.

Luleå Hamn | Strömörvägen 9, 974 37 Luleå | www.portlulea.com

Hanteringen av åtta miljoner gods årligen gör Luleå till en av Sveriges fem största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Trots isbeläggning från januari till maj så är hamnen öppen och i full drift året om tack vare isbrytare och lokala isbrytande bogserbåtar. Hamnens mo-derna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Luleå Hamn anlöps varje år av omkring 600 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton.

I och med projektet Malmporten kommer Luleå hamn få en betydande kapacitetsökning både vintertid och sommartid. Den kraftigt upp- graderade hamnen öppnar även möjligheter att attrahera ytterligare verksamheter till regionen.

ANNONS

Hur Sverige har blivit en av världens modernaste gruvnationer är ingen

framgångssaga. Tvärtom. Det är en berättelse om motgång. Tusen år av utmaningar under och ovan jord har gjort oss till dem vi är idag – en gruvnäring i världsklass.

Allt vi har omkring oss är sådant som växer eller kommer från jord-skorpan. Det låter som en självklar-het, men det tål att tänka på. För kan vi inte odla fram det vi behöver måste vi med andra ord bryta det.

Vi kommer dock i närtid att se förändrade konsumtionsmönster, andra sätt att äga saker och produk-ter som i betydligt högre grad är designade för återanvändning och återvinning. Allt för att åstadkomma så resurssnåla och klimatsmarta lösningar som möjligt när vi rör oss mot en mer och mer cirkulär ekonomi. Den rika världen behöver driva på i de här frågorna.

Den svenska gruv- och mineral-branschen är en viktig del av den här utvecklingen och kommer även fortsättningsvis att vara forsknings- och innovationsstark för att ta fram de bästa produktionsprocesserna där ny teknik möjliggör effektivare utnyttjande av fyndigheter med allt mer miljösmarta metoder. En ökande del av metallförsörjningen

04 Nuläge Den svenska gruvnäringen

05 Prospektering Ekonomi

08 Miljö och klimat Gruvdrift

10 Profilen Peter Burman

12 Aktuellt Riskanalys

14 Logistik Sjötransport

16 Utrustning Automatisering

18 Krönikan Lennart Gustavsson

Trevlig läsning!Niklas Jangtorp

Projektledare

10 12

FOKUS GRUVINDUSTRINProjektledare Niklas Jangtorpniklas.jangtorp@smartmediaagency.seVdMarcus CarloniRedaktionschef Cindy Ahrnewald

Text Cindy Ahrnewald, Waldemar Ingdahl, Emilia Radow IngvarsonOmslagsbild Tomas Westermark Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email redaktion@smartmediaagency.seWebbwww.smartmediapublishing.com

Läs mer om...

Läs ledaren i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

kommer att komma från recirkulerat material.

Men hur vi än räknar så komme r det att behövas primära resurser under många generationer framöver. Inte minst för att tillgodose behovet hos de miljoner människor som står i begrepp att resa sig ur fattigdom. Varför skulle inte de vilja ha tillgång till en tvättmaskin, en smartphone eller en bil? Det krävs helt enkelt att vi tillför resurser in i det cirkulära systemet.

Sverige är Europas största gruvnatio n, med 43 procent av EU:s metall-malmsutvinning (2013). Det samlade exportvärdet är 2,2 procent av BNP. Samtidigt står landet för en stor del av världens export av maskiner och utrustningar inom branschen. Svenska Sandvik och Atlas Copco har tillsammans 60 procent av världsmarknaden på underjordsutrustning. En stor del av deras utvecklingsarbete sker här i Sverige.

För att även fortsättningsvis ligga långt framme med forskning och innovation är det viktigt för Sverige att ha en långsiktig interna-tionell samverkan. Det är också helt avgörande för framtiden för vårt erfarna gruvkluster med prospekte-rare, mineralproducenter, maskin-tillverkare och serviceföretag. Att

vara i världsklass kräver välutbildade människor men inställningen i bran-schen att ständigt utmana sig själv skapar också kreativa individer.

En viktig förutsättning för en hållbar gruvnäring är att lagar, regler och skatter är ändamålsenliga och att myndighetsutövning sker på ett långsiktigt och effektivt sätt. Tillståndsprocesser måste vara rätts-säkra och robusta samt att beslut ska kunna tas inom en rimlig tidsrymd. Där finns förbättringspotential.

Den svenska gruv- och mi-neralnäringen är ansvarsfull och verksamheter ska naturligtvis även i framtiden bedrivas med respekt för den omgivning och det samhälle som den verkar i. Det speciella med näringen är att fyndigheterna ligger där de ligger, lokaliseringen av mi-

neralen kan inte ändras, det måste vi kunna förhålla oss till. Det kräver därför särskilt socialt hänsynsta-gande till det lokala samhället och till miljön.

En annan konsekvens är att gruv- och mineralnäringen av det skälet ofta arbetstillfällen på landsbygd. Det är vi stolta över – att bygga Sverige.

En berättelse om tusen år av ut-maningar har gjort vår gemensam-ma kamp för global välfärd till en framgång. Sverige har en gruvnäring i världsklass. n

Hur vi än räknar så kommer det att behövas primära resurser under många generationer framöver.

En gruvnäring i världsklass

Per Ahl, vd SveMin

Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Industri, december 2015 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, UmeåWebb www.fokusgruvindustrin.se

Med marknadens bästa totalerbjudande och med en logistik i världsklass får du allt inom verktyg, maskiner, förnödenheter, personligt skydd, rör & rördelar, teknisk armatur, pumpar och industri el levererat till dig. Enkelt, rationellt och lönsamt.

DIN KOMPLETTA INDUSTRILEVERANTÖR

www.ahlsell.se

VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDENS INDUSTRILEVERANTÖR, REDAN IDAG!

ALLT FRÅN ETT STÄLLE!

!""#"$%&'%()(*+,,%'"-.$/01%+)232451"--666+ (2+)7237+2666+28+2

Sheer power. That’s Volvo Penta. Robust, fuel efficient industrial diesel engines that keep

running even in the toughest conditions. Easy to install, operate and maintain. A powerful

partnership you can trust all the way from the drawing board throughout the operational life

of your application. Quick access to off-the-shelf parts wherever you are. Easy contacts for

service and support across the world – powering your business.

www.volvopenta.com/industrial

105-565 kW

a powerful partnership

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

4 Nuläge Den svenska gruvnäringen FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Tillväxt kräver mer än goda geologiska förutsättningar

Volvo FH och Volvo FH16 med hytt anpassad för transporter under jord. Hytthöjden är låg samtidigt som du behåller komforten och motorstyrkan från Volvo FH. Specialanpassat luftintag och hyttaksskydd ingår.

För bästa körbarhet och bränsleförbrukning kan du köra med vår uppskattade växel-låda I-Shift.

Banbrytande Volvo Dynamic Steering (VDS) kan nu även kombineras med dubbla framaxlar och minskar drastiskt de krafter som krävs för att styra lastbilen. Utmanande körning blir enklare och säkrare samtidigt som påfrestningarna på nacke och axlar minskar.

Läs mer på volvotrucks.se

volvo - en arbetshäst i gruvan

DI gruvindustrin.indd 1 2015-11-20 15:45:43

Sveriges tre starka gruvregioner, norra Norrland, Bergslagen och Gotland, spelar en betydande roll för EU:s råvaruförsörjning och Sverige är en viktig producent av i synnerhet av järn, koppar, bly, silver och zink.

Den stora tillgången på järnmalm, höga tekniknivån, väl utbyggda infrastrukturen och de professionellt verksamma indivi-derna, gör Sverige till en konkur-renskraftig gruvnation.

Det svenska investerings-klimatet med politisk stabilitet, ett väl fungerande skattesystem och etablerade juridiska processer, är ytterligare faktorer som bidrar till en positiv svensk gruvnäring. Men för att gruvbranschen ska kunna bli en framtidsbransch krävs mer.

Viktiga fokusområden för SverigeFör att Sverige ska kunna behålla sin position som en av Europas vikti-gaste gruvnationer, krävs en fortsatt god tillgång på arbetskraft, en god infrastruktur för hantering av gods, väl fungerande tillståndshantering och en konkurrenskraftig energiför-sörjning. För en ökad tillväxt måste kapaciteten såväl som effektiviteten inom dessa områden förbättras avsevärt.

I Svemins Tillväxtvision för den svenska gruvbranschen menar man att för att kunna tillgodose arbets-kraftsbehovet måste framförallt befolkningen i Kiruna, Pajala och Gällivare – orter som ligger nära befintliga gruvor och nya projekt, öka kraftigt. Befolkningstillväxt-

takten motsvarar idag -1,1 procent per år, medan det framtida behovet identifieras till +3,5 procent. Särskilt utmanande ses rekryteringen av ingenjörer och andra högutbildade till gruvindustrin.

Vad gäller infrastrukturen så står gruvnäringen idag för en stor del av Sveriges godstransporter. Infrastrukturutmaningarna som identifieras i Tillväxtvisionen skiljer sig beroende på region. Men i norra Norrland – där gruvexpansionen också väntas vara störst sett till produktionsvolym, täcker dagens järnvägssträckor med planerad kapacitetsökning endast en tredjedel av det framtida transportbehovet. I de fall där järnväg inte är tillgänglig sker gods transport med hjälp av lastbil på allmän väg, vilket är ett avsevärt sämre alternativ ur miljö-, säkerhets- och kostnadsperspektiv.

Beträffande tillståndshanteringen så är variationen i handläggnings-tid stor och förutsägbarheten låg, vilket får indirekta konsekvenser för investeringsklimatet. Samarbetet i handläggningsprocessen mellan gruvbolag, administrativa enheter, mark- och sakägare och domstol bör också förbättras för att processen ska kunna bli mer effektiv, utan att äventyra rättsäkerheten.

Gruvindustrin är en energiin-tensiv industri. Energi står för cirka 10-20 procent av bolagens kostnader och med de senaste decenniernas energipriser – som stigit snabb-are i Sverige än i konkurrerande gruvländer, samt osäkerheten kring

framtida energikällor, väntas kost-naderna öka ytterligare. Tillgång till inhemska, konkurrenskraftiga energikällor identifieras därmed som viktig faktor för att möjlig-göra de goda mineraltillgångar som Sverige har.

Gemensamma nämnare för framgångAndra länder har visat att gruvbran-schen kan växa snabbt. Genom att titta på deras utmaningar och lära sig av deras arbete, samt identifiera vad som gör dem mer framgångs-rika än andra regioner, kan svensk gruvnäring öka sin globala andel på marknaden.

Alla de framgångsrika gruvre-gionerna har av naturliga skäl olika utgångspunkter och förutsättningar men gemensamt för samtliga är att de med ett långsiktigt förändrings-fokus bedriver ett arbete baserat på innovativt tänkande och ett starkt samarbete mellan berörda besluts-fattare.

Australien är ett exempel på en framgångsrik region som aktivt satsat på gruvnäringen. Med ett fokuserat arbete har de uppnått en fem gånger högre produktionstakt procentuellt sett än den svenska gruvnäringen och lyckats vända en negativ trend; antalet sysselsatta har ökat med 200 procent sedan år 2003.

Sverige har inte tagit tillvara på den kraftiga ökningen i efterfrågan på metaller. Men med våra specifika

förutsättningar och begränsningar kan vi parallellt med en kunskap om hur andra nationer skapat framgång inom gruvnäringen, möta våra ut-maningar och skräddarsy lösningar för gruvbranschen i samarbete med nationella och regionala myndighe-ter, berörda kommuner och närlig-gande branscher. Därmed skulle vi kunna lyckas skapa den tillväxt som marknadsefterfrågan möjliggjort.

Källor: Svemin.se – Tillväxtvision för den svenska gruvbranschen,

Miljonytta.se – Gruvindustrin – en tillväxtmotor för Sverige

Svemins Tillväxtvision för den svenska gruvbranschen menar att Sverige med sitt goda inves-teringsklimat och sin mineralrika berggrund har utomordentliga förutsättningar att trefaldiga sin gruvproduktion innan år 2025, vilket skulle skapa mer än 50 000 nya arbetstillfällen.

Källa: Svemin.se

Smart fakta

För att Sverige ska kunna behålla sin position som en av Europas viktigaste gruvnationer, krävs en fortsatt god tillgång på arbetskraft, en god infrastruktur för hantering av gods, väl fungerande tillståndshantering och en konkurrenskraftig energiförsörjning.

Ur Swemins Tillväxtvision

Idag råder stor efterfrågan på metaller och mineraler. Metaller är genuina kretslopps­material och används i hela samhället. Även mineralmarknaden växer kraftigt. Sverige ligger i framkant när det kommer till att geologiskt kunna möta efterfrågan på metaller och mineraler och tillsammans med sitt goda investeringsklimat finns utomordentliga för­utsättningar att bli en global, framgångsrik gruvnation. Men för att kunna möta den volym som efterfrågas krävs en effektiv industri med förutsättningar för en expansiv tillväxt.TEXT CINDY AHRNEWALD, EMILIA RADOW INGVARSON

FOTO

SH

UTT

ER

STO

CK

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE Ekonomi Prospektering 5

– Att nedgången i prospekteringen inte har varit lika stor i Sverige som i jämförelse med många an-dra gruvnationer, beror främst på att en stor del av prospekteringen har skett av de stora etablerade företagen LKAB och Boliden. De hade troligen detta i planerna redan år 2014 och att de fortsät-ter prospekteringen bygger på att båda bolagen har visioner att öka

Under de senaste två åren har den globala gruvprospekteringen fallit med nära 50 procent. I Sverige har nedgången varit mer begränsad. Vad beror detta på? Hur konkurrerar Sverige med den övriga världen och vad kan vi förvänta oss framöver?

Smart Media ringde upp Linda Wårell, biträdande professor i national­ekonomi vid Luleå Universitet, LTU.TEXT EMILIA RADOW INGVARSON

Hållbarhet och nya tekniker är mallen

• Bedöms omfatta 60 – 100 Mton vid 1-1,25 % kopparekvivalenter

• Bygger på en omfattande databas: bland annat 245 borrhål, 33 610 meter borrkärnor

• Inledande resultat från pågående borrkam-panj stödjer bedömningen: tydlig och ytnära mineralisering

• Omfattar två bearbetningskoncessioner, Svartliden och Eva (ansökt) samt under-sökningstillstånd i Arvidsjaurs kommun, ny koncessionsansökan under 2016

• Jämförelse mellan olika projekt, se tabellen

COPPERSTONEPROJEKTET – ETT AV SKANDINAVIENS STÖRSTA OBEROENDE KOPPARPROJEKT

Svärdvägen 21 182 33 Danderydwww.copperstone.se

Jämförelse Mineraltillgång,klassning kton Cuekv (%)*

Aitik (DB, Boliden)**

KändIndikeradAntagen

222 0001 421 000

226 000

0,230,230,21

Kylylathi (UJ Boliden)**

KändIndikeradAntagen

1 2002 800

500

1,080,982,38

Pyhäsalmi (UJ First Quantum) Känd 8 036 0,79

Nussir (UJ Nussir) Totalt 66 000 1,15

Viscaria (UJ Avalon)*** Totalt 54 860 1,05

COPPERSTONE Exploration target 60 000 – 100 000 1,0 – 1,2

DB = Dagbrott, UJ = underjorsbrytning * Kopparekvivalenterna (värdemetaller i förekomsten omräk-nade till koppar) är beräknade utan hänsyn till utbyten och smältkostnader med samma förutsättningar som för Copperstone 2014** Mineraltillgångar ex mineralreserver; *** Ex Discovery zone; Källor: www.boliden.com, www.fi rstquantum.com; www.nussir.no, www.avalonminerals.com.auCopperstone Resources AB är noterat på NasdaqOMX First North. För mer information, se www.copperstone.se

Aktuellt

Agerar dragspel när gruvindustrin utvecklas

Trenden att lägga ut arbeten på en-treprenad har under ett antal år gjort det möjligt för maskinentreprenörer att utveckla sina verksamheter. Med sin flexibilitet, sina innovativa lös-ningar och sin specialistkompetens agerar företagen dragspel när gruv-industrin gasar eller bromsar. För entreprenören är det livsviktigt att vara steget före och anpassa sin stor-lek efter svängningarna i branschen. En utmaning för företagen som ofta lärt sig den hårda vägen. Maskin-entreprenören är värd all respekt för sin kompetens och förmåga att ställa om i stort och smått.

ME-företagens målsättningMaskinentreprenörerna, ME, är arbetsgivar- och branschorganisatio-nen för entreprenadmaskinföretag i gruvsektorn. Medlemsföretagen i ME omfattas av kollektivavtal med IF Metall, Gruventreprenadavtalet.

Antalet ME-företag verksamma inom gruvindustrin har på 17 år ökat från 13 företag med totalt 100 an-ställda till cirka 90 företag med totalt 2 000 anställda. Företagen växer och blir större – ME:s största medlemsfö-retag finns inom gruvnäringen och är centrala aktörer i branschen.

Som arbetsgivarpart tecknar ME branschanpassade kollektivavtal med de fackliga organisationerna. I kommande avtalsförhandlingar 2016 har parterna ett gemensamt ansvar för att fortsatt utveckla gruvnäringen som en attraktiv arbetsgivare med framgångsrika företag. Gruventre-prenadavtalet är branschens nyaste och modernaste kollektivavtal, fram-förhandlat av ME – IF Metall 2012.

I kommande avtalsrörelse är vill-koren för förläggning av arbetstiden alltid en fråga som är av stor bety-delse. Bra regler på detta område är väsentligt för alla parter; för att möta beställarens krav på produktionstakt, kvalitet och kostnadsnivå, likväl som företagens effektiva nyttjande av maskinresurser. För medarbetaren innebär det god arbetsmiljö, eko-nomi och balanserade skiftschema anpassade till livssituationen.

ME-företagens utveckling fortsätter med målsättningen att vara leverantörer av kompetens och flexibilitet inom gruvnäringen. Maskinförare är ett framtidsyrke och ME satsar stort på branschens framtida kompetensförsörjning genom kompetenshöjande kurser och egna skolor.

Inom gruvindustrin har utvecklingen de senaste åren varit gynnsam för maskinentreprenörer. I nuläget med sjunkan­de mineralpriser har entreprenören fått dra i handbromsen för att möta en vikande efterfrågan. Framtidstron finns kvar, det gäller att övervintra till det vänder. TEXT REDAKTIONEN

brytningen. De har också haft flera goda år bakom sig och har pengar att satsa.

– Framöver tror jag dock inte att prospekteringen i Sverige kommer att skilja sig nämnvärt från andra länders prospektering. Vi kan nog förvänta oss att den svenska pro-spekteringen minskar.

– Sverige är visserligen en ledande malmproducent i Europa

Efterfrågan på mineraler och metaller i tillväxtländerna ligger fortfarande på en betydligt högre nivå idag jämfört med för tio år sedan.

Linda Wårell

och anses av många tillhöra ett av världens mest lovande områden för nya fynd av malm, men på global nivå är vi fortfarande väldigt små. Malmfyndigheter i Australien och Sydamerika är betydligt större än vad motsvarande är i Europa, säger Linda Wårell.

Fortsättning på nästa sida …

Linda Wårell, biträdande professor i nationalekonomi, LTU

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

6 Prospektering Ekonomi FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

TEXT EMILIA RADOW INGVARSON

Den 14-16 juni 2016 arrangeras Euro Mine Expo, en internationell mötesplats för gruvnäringen.

Jaana Tengman, nu är det dags för femte omgången, vilka nyheter planeras?– Bland annat en ny scen i Iron Hall som kommer användas för konferens och seminarier. Själva utställningen koncentrera s till två hallar, vilket vi tror ger bäst upplevelse för besökare såväl som delegater och utställare. Antale t utställare planeras till cirka 200 stycken. Vi har även lite ny teknik, som ska göra det möjligt att bättre exponera utställarna via webben och underlätta planering-en för besökarna. Hur ser intresset ut? – Trots konjunkturläget så inves-terar många företag för framtiden. Det satsas på marknadsföring och nätverkande då det blir allt viktigare att hitta nya kunder och partners, samt att hålla sig uppdaterad om vad som sker i om världen. Euro Mine Expo är ett sätt att skapa ett bredare nätverk och nå tusentals personer. Många ser den möjligheten varför mer än halva utställningsytan redan är bokad. Vad ser ni fram emot?– Förutom en rejäl vinter, att fort-sätta bygga en viktig mötesplats för gruvnäringen.

Hallå där …

… Jaana Tengman, projektledare på Euro Mine Expo

Att prospekteringen skulle försvinna för en tid, det tror emellertid inte Linda Wårell.

– Efterfrågan på mineraler och metaller i tillväxtländerna ligger fortfarande på en betydligt högre nivå idag jämfört med för tio år sedan. Även om prospekteringen troligtvis inte kommer att motsvara de 2011 och 2012:s nivåer, kom-mer de sannolikt inte heller att falla till de låga nivåer som figurerade i början av 2000-talet.

Ändliga metaller fortsätter att ökaIntresset för att utvinna metall-ler från rivna byggnader, omodern teknisk utrustning, soptippar och infrastruktursystem växer. Många forskare menar att återvinning av förbrukade metaller blir allt viktigare för att säkra framtidens resursförsörjning och föreslår därför att Sverige borde satsa på att gå från att vara ett gruvproduktionsvänligt land till att bli världsledande inom metallåtervinning.

– Jag tycker inte att det finns en motsättning mellan dessa. Det vill säga, det borde rimligen gå bra att både satsa på gruvproduktion sam-tidigt som landet satsar forsknings-medel på att bli världsledande inom metallåtervinning, fortsätter Linda Wårell.

En nationell satsning på en arbets-intensiv verksamhet som metal l-återvinning skulle potentiellt kunna skapa arbetstillfällen över hela landet. Dock så anser Linda Wårell att metallåtervinning enbart är ett komplement till den nuvarande industrin.

– Återvinning av metaller kom-mer sannolikt att bli allt viktigare i framtiden parallellt med att tekniken för att utvinna metaller utvecklas. Jag har dock svårt att tro att denna utveckling helt kommer att ersätta exempelvis malmen i stålfram-ställning, säger Linda Wårell och fortsätter:

– Det finns en fortsatt hög efter-frågan på stål i världen i och med att fler länder i världen utvecklas, som exempelvis Indien och flertalet afrikanska länder. Detta innebär att det även fortsättningsvis kommer att krävas malm för ståltillverkning.

– I de mer utvecklade länderna minskar dock malmbehovet dels på grund av att det finns mer stål att återvinna, men även i och med att utvecklingen i dessa länder drivs av en ökad tjänstesektor.

Nya teknikerStudier visar på att modern prospek-tering i hög takt är en förutsättning för att Sverige ska kunna behålla sin starka position på den fortsatt väx-

Det borde rimligen gå bra att både satsa på gruvproduktion samtidigt som landet satsar forskningsmedel på att bli världs­ledande inom metallåtervinning …

Linda Wårell

ande globala mineralmarknaden.Detta har Luleå Tekniska Universitet tagit fasta på och driver ett forsknings-projekt som studerat hur berggrunden en gång i tiden skapades. Förhoppningen är att kunna få en mer exakt bild av hur malmfyndigheten under Gällivare/Malmberget faktiskt ser ut. I pro-jektet rekonstrueras den geologiska historien med speciellt fokus på den strukturella utvecklingen av regionen, för att försöka förstå den geologiska utveck-lingen av malmfyndigheterna. Från hur de bildats till hur de sedan deformerats till sin nuvarande form och position.

3D-modellering och 4D-model-lering, den fjärde dimensionen som fokuserar på tid, kompletterar nu mätningarna som fås fram via traditionella provborr-ningar. Med ny teknik och ett kreativt tänkande skapar man en process som kan defi-niera omfånget på en malmkropp djupt under jord.

Metoden används även för att hitta nya fynd. Genom att titta på den historiska utvecklingen kan man få en rätt bra upplysning om var man kan hitta större malmkroppar, det vill säga om man förstår hur malmer bildas är det lättare att hitta nya. n

… fortsättning från föregående sida

4

2

3

Pampalo SouthNew mineralized zone discoveredT-930: 2m@3.9g/t AuT-936: 3m@3.8g/t Au

1

4

Potential i guldEndomines startade gruvdrift 2011 och har utvecklats till ett gruvbolag med fokuserad och väl fungerande gruvproduktion. Centrum för verksamheten är Pampalo underjordsgruva med anrikningsverk, väl positionerat längs den 40 km långa Karelska Guldlinjen i östra Finland.

Bolaget har från start av gruvdrift producerat sammanlagt 3,5 ton guld motsvarande i storleksordningen 60 kg guld per månad. Detta motsvarar således över 700 kg guld i årstakt. Endomines har under 2015 ge-nomfört framgångsrik prospektering i Pampalo underjordsgruva på nivån 500-700 meter. Detta kommer att vara fortsatt fokus för prospektering under det kommande året. Bolaget kommer under det kom-mande året att fokusera på selektiv gruvdrift med fokus på att bryta och anrika cirka 125 000 ton malm med hög ingående guldhalt, både inom ti-digare kända områden i Pampalo och

inom områden bekräftade i prospek-tering under 2015. Målsättningen är att optimera Bolagets guldproduktion med hänsyn till rådande nivå för guld-priset och att öka produktionen med stigande guldpris. Endomines planerar att genomfö-ra en företrädesemission av aktier på högst 70,8 MSEK för att, förutom att generellt förstärka bolagets likvida medel och fi nansiella bas, disponeras för selektiv gruvdrift med samtidig prospektering i Pampalo med närlig-gande fyndigheter med sikte på fram-tida utökad guldproduktion. Prospekt planeras offentliggöras i slutet av de-cember 2015.

T-960: 12m@3.8g/t Au,incl. 1m@21.8g/tT-932: 3m@6.5g/t AuT-972: 4m@6.0g/t AuT-934: 1m@63.2g/t Au, and 9m@4.4g/t Au, incl. 1m@21.9g/t AuT-942: 6m@10.6g/t AuT-968: 4m@11.2g/t Au,incl. 1m@31.2g/tT-943: 10m@3.5g/t AuT-954: 7m@5.1g/t AuT-917: 17m@3.2g/t AuT-916: 7m@12.2g/t Au

1

3

5

Hosko

Kuivisto

Pampalo

Rämepuro

MuurinsuoEllinsuo

KorvilansuoKuittila

Karelian Gold Line

Kälviä

Kivimaa

Porkkonen2

5

T-1011: 4m@11.5g/t AuT-1023: 6m@13.6g/t Au, incl. 1.0m@50.9g/t AuT-986: 1m@18.1g/t AuT-985: 6.1m@9.6g/t AuT-988: 1m@11.5g/t AuT-862: 6m@3.5g/t AuT-965: 2m@54.8g/t Au, incl. 1m@108g/t AuT-977: 4m@6.8g/t AuT-976: 5m@3.0g/t AuT-997: 3m@14.5g/t AuT-981: 5m@5.0g/t Auincl. 1.0m@15.1g/t Au

T-993: 2m@11.9g/t AuT-994: 3m@8.0g/t AuT-1004: 7m@3.4g/t AuT-1006: 10m@18.2g/t Au,incl. 5m@33.7g/t AuS3: 2.6m@4.3g/t AuT-982: 2m@15.8g/t Au,incl. 1m@29.6g/t AuT-921: 4m@4.5g/t Auand 1.1m@9.0g/t AuT-1003: 10m@3.6g/t Au,incl. 1.0m@25.9g/t AuT-1007: 8m@7.2g/t AuT-989: 3.0m@6.7g/t Au, incl. 1.0m@14.8g/t AuT-922: 4m@6.7g/t Au and 9m@5.6g/t AuT-910: 6m@5.3g/t Au

• Erfarenhet sedan 1880

• Personlig service

• Agentur för bl.a. Bridon och Plarad

www.carlstahl.se

MomentdragareHydraulik

Gruvlinor

med sprängning”

• Projektering• Utredningar• Riskanalys• Byggledning• • • Spräng- och bergteknisk

rådgivning

Voith Turbo Safeset

Ökad säkerhet och maximal prestanda

Våra friktionsbaserade momentbegränsare, processförbättrare och fasta

förband används i anläggningar för utvinning av naturresurser världen över.

Genom att skydda värdefull utrustning och skapa bättre flyt i produktions­

processen bidrar våra produkter även till ökad säkerhet.

Krossanläggningar, tunnelborrmaskiner och annan utrustning som används i

gruvindustrin är långsiktiga investeringar. Precis så är det med våra kopplingar

också. De går att lita på. De håller vad de lovar. År efter år. Vår egenutvecklade

friktionslösning ger unik precision över tid.

Med 35 års erfarenhet av momentbegränsning vet vi vad vi talar om.

Gå in på voith.com/safeset/mining

eller scanna koden för att läsa mer.

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

8 Miljö och klimat Gruvdrift FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Miljöarbete i gruvans alla faser är en nödvändighet

”Den som icke sett Stora Koppar-berget, har icke sett Sverige”, är ett gammalt talesätt om Falu koppar-gruva, en gruva som väl illustrerar gruvindustrins för- och nackdelar.Falu Koppargruva var under sin stor-hetstid en av Sveriges främsta gruvor och gruvbrytningen pågick i mer än tusen år. Men även om gruvan visats upp som en av Sveriges främsta industriella framgångar, så ligger den bakom en omfattande miljöförstöring och har varit föremål för stora ras.

Gruvhålet har fortsatt att påverka den omkringliggande miljön i mo-dern tid. År 1992 – i samband med att gruvan stängdes – beslutade man om finansierade efterbehandlings-åtgärder. Åtgärder som fungerat väl, om än inte perfekt.

Strikt regelverk kring gruvdrift och miljöModern gruvdrift utövar betydligt mindre påverkan på miljön än histo-risk gruvdrift och att lämna gruvor utan täckning som Falu Koppargruva, får inte längre förekomma i Sverige.

Vid anläggningen av en ny gruva så måste hälso- och miljöeffekterna prövas av Mark- och miljööver-domstolen i Svea Hovrätt. Natur-vårdsverket kallas in av domstolen för ett yttrande och för att bedöma planen för att minimera påverkan på skyddade områden och arter.

En viktig faktor i prövningen är huruvida gruvföretaget avsatt tillräck-lig ekonomisk säkerhet för att kunna återställa gruvmarken med omnejd när driften upphört, då bolaget är ansvarig hela gruvans hantering: Från uppstart, över drift, till nedläggning och eftersanering. I detta ingår att lämna det efterbehandlade områ-det i sådant skick att det inte krävs fortsatt underhåll av marken. Efter att prövningen beviljats är det emellertid upp till bolagen att verka för en sådan miljövänlig brytning som möjligt under tillsyn av Länsstyrelserna.

Gruvindustrins miljöpåverkan idagÄven om stora förbättringar har skett under de senaste årtiondena, så påverkas fortfarande miljön. Främst

Kopplingar för ökad produktionTEXT WALDEMAR INGDAHL

Gruvor har svåra arbetsförhål-landen för maskiner. Driftstopp är ett stort problem för arbetsmiljön, produktiviteten, effektiviteten och lönsamheten. När kopplingar över-för drivmoment måste det därför ske problemfritt.

Momentbegränsande kopp-lingar och komponenter överför kraften genom friktion och hög-tryckshydraulik och löser ut och bryter förbindelsen mellan motor och växellåda vid överbelastning.

– Gruvor har svårkontrollerade processer och dyra maskiner så det är extremt viktigt att beräkna konstruktionen rätt. 90 procent av våra kopplingar görs kundan-passade, säger Håkan Westberg produktchef på Voith Turbo Sa-feset som utvecklar och tillverkar momentbegränsande kopplingar och komponenter.

Skiljer sig åt i komplexitetHåkan Westberg ser en allt större efterfrågan på kopplingar som kla-rar att glida längre utan att koppla ifrån driften vilket minimerar pro-duktionsstörningar vid temporära överlaster.

– Där har vi redan en produkt som länge använts inom pappers-industrin och som vi nu anpassar för gruvindustrin.

En annan trend är anpassningen till ”sakernas internet” och högre automatisering. Fler sensorer med återkoppling till operatörerna ef-terfrågas för att övervaka koppling-arna och kunna anpassa driften.

– Vi utvecklar en helt ny platt-form för kopplingsövervakning där vi redan har lanserat en första enklare variant, en mer avance-rad version lanseras under andra kvartalet 2016, avslutar Håkan Westberg.

Aktuellt

i form av damm, buller, ingrepp i landskapsbilden, men också i form av föroreningar av luften, jorden och sediment från fossila bränslen, samt läckor av kväve från odetonerade sprängämnen och cyanid från guld-brytning. I Sverige beräknas avfallet till nästan 100 miljoner ton årligen och globalt mellan 15 000 till 20 000 ton per år.Gruvindustrin står dessutom för

nära två procent av Sveriges elen-ergianvändning och då gruvorna ofta ligger en bit från tätorterna, så påverkas miljön ytterligare av transporter av människor och malm till och från gruvorna.

Den svenska gruvnäringen har dock potential att bli ett föregångs-land vad gäller hanteringen av miljö- och klimatfrågor och det finns flera aktörer i alla faser av gruvans utveckling som arbetar extensivt för en hållbar utveckling. Att motverka

slitage under gruvans drifttid genom att sätta slitstål som skyddar skopor-na hos hjullastare och grävmaskiner i gruvorna, är ett sätt.

– Stålets kvalitet påverkar miljön. Framförallt under framställningen. Dessutom, ju hårdare stål desto längre livslängd, vilket medför en minskad miljöpåverkan då produktionen minskar, säger Erik Sollén marknads-chef för slitstål på Olofsfors.

– Det är en fråga om livslängd kontra pris. Slitstål med hårdhet 500 brinell håller längre, men har ett högre pris. Men om man jämför livslängd och pris så lönar det sig att köpa högre kvalitet säger Erik Sollén.

Sufidmalmerna – viktiga för samhälletÄven om gruvnäringen påverkar miljön så är det en teknisk näring i framkant som genererar resurser tillbaka till samhället. Till exempel i form av arbetstillfällen nära orter med begränsade arbetsmöjligheter. Men kanske framförallt i form av de metaller som krävs för att samhäl-let kunna upprätthålla nuvarande levnadsstandard.

Det är speciellt sulfidmalmerna, med brytvärda mängder av metalle r som zink, bly, koppar, guld och silver, som är viktiga för metallför-sörjningen. Brytning i sulfidsmalms-gruvor kan dock medföra försurning vilket är ett stort miljöproblem. Potentiellt störst miljöpåverkan har sura metallhaltiga lakvatten i gruvavfall som innehåller järnsulfi-der. Försurningen är både kostsam att behandla och svår att kontrollera och kan i avfallsupplag (områden som är avgränsade för tillfällig eller permanent deponering av avfall) förekomma i hundratals år eller längre. För att förhindra att sulfider oxiderar täcks därför ofta avfalle t i efterbehandlingen, alltså efter gruva n tagits ur drift.

– Ett exempel som brukar lyftas fram är Stekenjokk i Västerbottens län. Där fungerar efterbehandlingen, som bygger på vattentäckning, bra, men en svag punkt är dammstabi-liteten som kräver underhåll, säger Björn Öhlander, professor i tillämpad

Sedan Falu Koppargruva öppna-des för allmänheten år 1970, så har nära två miljoner besökare tagit hissen ner i gruvan. År 1992 upphörde brytningen och gruvans storhetstid fick ett definitivt slut. Sedan 2001 är Falu Koppargruva ett Unesco världsarv tillsammans med Falun och Kopparbergslagen. I och med utnämningen, kan det historiska gruvavfallet inte åtgärdas genom täckning eller bortschaktning. Istället har åtgärder vidtagits för att minska grundvattenflödet genom gruvavfallet och för att samla upp lakvatten i sett sys-tem av dräneringsledningar.

Smart Fakta

Det är speciellt sulfidmalmerna, med brytvärda mängder av metaller som zink, bly, koppar, guld och silver, som är viktiga för metallförsörjningen. Brytning i sulfidsmalms­gruvor kan dock medföra försurning vilket är ett stort miljöproblem.

Gruvdrift påverkar miljön i vatten, sediment, jord och biota, men de största miljöskadorna är direkt relaterade med historisk gruvdrift. Med ett systematiskt miljöarbete under såväl som efter gruvans livstid och modern driftteknik, kan emellertid gruvnäringens miljöpå­verkan minska och miljön återställas efter gruvans livstid.TEXT CINDY AHRNEWALD, WALDEMAR INGDAHL

geologi vid Luleås Tekniska Univer-sitet, LTU.

Efterbehandling – gruvbolagets ansvarStörst miljöpåverkan har de histo-riska avfallsupplagen som tidigare lämnats utan täckning.

Men att gräva upp och forsla bort stora gruvavfall skulle bli väldigt dyrt och är ofta miljömässigt olämpligt. Därför täcks även gamla avfallsupplag. En vanlig efterbe-handlingsmetod är jordtäckning – avfallet täcks med en jord som är tillräckligt tät för att förhindra att syre och vatten når avfallet.

– Kristinebergsgruvan är ett exempel på att situationen blivit mycket bättre med jordtäckning, dock utan att fungera perfekt, säger Björn Öhlander.

– Ytterligare metoder för att neutralisera gruvavfallet på plats behöver dock utarbetas. På LTU stu-derar vi just nu hur avfall från andra industrier skulle kunna användas vid efterbehandling, hur man kan dra nytta av till exempel rötslam, aska, slagg och pappersavfall, avslu-tar Björn Öhlander.

Läs mer om gruvindustrins utma-ningar och ansvar i Lennart  Gustavssons krönika, sidan 18.

Björn Öhlander, professor i tillämpad geologi, LTU

Erik Sollén marknadschef för slitstål, Olofsfors

FOTO

SH

UTT

ER

STO

CK

Håkan Westberg, produktchef Voith Turbo Safeset

ANNONS ▼▼  ANNONS

BRÄNDA RESURSER

Det finns många utmaningar kopplade till

dagens hantering av glykolavfall. Glykol som har använts i förbränningsmotorer innehåller tungmetaller, och i det glykolavfall som sam-las upp efter avisningen av flygplan hittar man vanligen kadmium.

– Flera kommuners avloppsreningsverk har slutat att ta emot glykol från flygplatser eftersom det är kontaminerat med kadmium, vilket gör att man inte kan återföra verkets rötslam till jordbruket utan att miljön tar skada. På Recyctec kan vi filtrera bort kad-miumet. På sikt kanske vi till och med kan förädla det också.

Glykolhaltigt avfall som tas om hand tas vanligtvis till förbränning. Det är enligt

50 MILJONER LITER I AVLOPPET

Text Nanna Brickman

GLYKOL – EN AV industrins mest populära ingredienser. Den används i värme- och kylsystem i fastigheter/industri/fordon och för att isa av flygplan. I kylarvätska och glass, i polyester och i PET-flaskor.

Även insamlingen av glykolavfall är haltande. Man beräknar att enbart en tredjedel av EU:s använda glykol faktiskt tas till förbränning. Resten, hela 50 miljoner liter per år, går rakt ut i naturen.

Göran Ahlquist en otillräcklig återvinnings-metod eftersom glykol – särskilt sorter med högt vattenvärde – har ett lågt energivärde. Förbränningen är alltså mer destruktion av farligt avfall än det är energiåtervinning, och nyttan vi får ut av glykolen tar slut vid förbränningen.

– Genom att återvinna glykolen i stället för att bränna den gör vi miljön en väldig tjänst, dessutom är det otroligt bra för in-dustrierna som är i konstant brist av glykol. Både ekologiskt och ekonomiskt är detta ett stort framsteg.

Göran Ahlquist

– Glykol har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbar i naturen. Men det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan där-för orsaka syrebrist i vattendrag och grund-vatten, säger Göran Ahlquist.

UTBILDNING: Marinofficer, BSc och

MBA.

INTRESSEN: sport, miljö och resor.

– Recyctec jobbar mycket nära med avfallsbranschen och det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga. Det märker folk av, och det gör vårt jobb väldigt mycket lättare.

I dagsläget arbetar Recyctec på att arbeta fram sätt för att öka det totala omhänder-tagandet av glykolavfall samt att befästa sin plats på den svenska och nordiska markna-den. Det senare har enligt Göran Ahlquist varit överraskande lätt.

TITEL: VD på Recyctec Holding AB.

”Det här är en klockren symbios mellan det kom-mersiella och det miljövänliga.”

– Glykol är alltid en bristvara. Och jag kan inte svära på att det är sant, men en av våra kunder säger att bristen blir särskilt akut just kring sommar-OS, eftersom det säljs så många Coca-Cola-flaskor då, säger Göran Ahlquist, vd på företaget RecyctecHolding AB (publ).Eftersom glykol utvinns ur råolja är det en ändlig resurs, och företaget Recyctecs affärsidé bygger på just det. Stora aktörer lämnar in sina glykolrester till dem och efter att de har renat glykolen, via en process som är ”hemlig men baserad på konventionella filtreringstekniker”, går den att använda på nytt. Glykolen säljs då vidare till kemiföretag som tar den tillbaka till marknaden.

– Vi har tagit fram en teknik som i stort sett gör den här ändliga resursen helt åter-vinningsbar. Det finns inte många liknande tekniker runtom i världen, särskilt med ett så rent slutresultat som vi får fram.

Bränna glykolen? Nu kan du återvinna den!Ny svensk teknik gör det möjligt att återvinna använd glykol till en helt återställd produkt. Med Jönköpingsföretaget Recyc-tecs reningsprocess spar man på världens ändliga resurser och räddar miljön från skadliga tungmetaller.

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

10 Profilen Peter Burman FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Peter Burman – kopplar upp gruvindustrin mot framtiden

www.veolia.se

Vi hittar guld vad ni än bryterVi identifierar och förvandlar era resurser till ekonomiska och miljömässiga vinster genom att:• Tillvarata synergierna mellan energi, vatten, restprodukter och underhåll• Optimera era försörjningssystem efter rådande produktionsförhållanden

Veolia är världsledande på att omvandla resurser till konkurrenskraft. Vi är väletablerade i Sveriges malmregioner och verksamma i många gruvområden globalt. Vår ambition är att stärka Sveriges gruvnäring och minska dess påverkan på miljön.

– Jag föddes i en gruvstad. Det är ibland lätt att glömma att Skellef-teå är en sådan, men gruvor sätter sin prägel. Min far arbetade på Rönnskärsverken och min farbror arbetade länge på Boliden, och de talade om sina jobb. Det gav mig en fascination för stora maskiner och ett tidigt datorintresse.

– Datatekniklinjen vid Luleå Tekniska Universitet, LTU, var ett bra val. Jag gick en inriktning som handlade om tung industri och data. Den gavs bara under ett eller två års tid och vi läste om drivsystem och hållfasthetslära i kombination med datautbildningen. Sett i efterhand på industrins utveckling så var utbild-ningen mycket användbar.

– Efter studierna arbetade jag med processtyrning av anrikning hos Boliden. Efter det så blev det tele-kombranschen i 17 år hos Ericsson,

Erisoft och Ascom. Sedan år 2012 är jag tillbaka på Boliden. Det kändes verkligen som att komma hem.

Var det då som trådlösa nätverk började slå igenom?– Det var vid samma tidpunkt som Boliden startade sitt Wifi-projekt. Det möjliggjorde utvecklingen av ett positioneringssystem som Mobilaris tagit fram. Systemet gör gruvor säk-rare och kan bestämma position för varje fordon, person och utrustning i en gruva. Det görs genom telefoner eller särskilda taggar som kan följas. Det är ett jätteskojigt projekt att följa där Boliden och LKAB hjälper med sitt kunnande, med att köpa den för-sta kommersiella versionen och att sätta systemet i drift i Kristineberg och Kirunavaraa.

– Det finns integritetsfrågor kring att spåra personer och fack-

föreningarna kom med flera riktigt goda idéer. De föreslog att systemet skulle öppnas upp så alla kan se vad de andra i gruvan gör, både arbetare, förmän och gruvledning. En annan klok idé från facket var att ingen data får lagras, det är bara realtids-data som används. Undantaget är en krypterad ”svarta lådan” om vad skett vid en olycka som kan spelas upp i efterhand med fackets godkän-nande. Det stärker tilliten genom att bygga upp gemensamma normer för säkerheten.

Gruvan blir en alltmer uppkopp-lad miljö med en ny standard för trådlösa nätverk och man pratar om framtidens produktiva och säkra gruva. Men fungerar tråd-lösa nät i gruvor i praktiken?– Radiotrafik fungerar bra i gruvor. Det finns liten interferens av vå-gorna i tunnlarna, ingen störande väderlek och stabil temperatur. Det handlar mer om att tillämpa trådlösa nät än komma med helt nya lösningar. Det är samma nät som används vid skrivbordet på kontoret som i gruvan.

– Det finns en kul bild på mig, som fotades i smyg, där jag står och jobbar på och läser mejl på min laptop nere i gruvan. Vi talar fortfa-rande om kontrollrummet som en plats, när det snarare är en funktion som i princip kan läggas upp på en gruvarbetares padda. Det kommer att förändra hur arbetet organiseras och ge fler möjligheter åt gruvarbe-tarna själva att planera. Vi befinner oss precis vid en tröskel för tekniken som anställda och företagsledning har ett bra tillfälle att diskutera.

Vad innebär 5G och PIMM?– Boliden är unika i sin satsning på trådlösa nätverk i gruvorna. 5G är världens modernaste nät, vilket behövs när våra fyra underjordsgru-vor i Sverige tillsammans har 2 000 accesspunkter. För automatiseringen och fjärrstyrningen är 5G viktig för att kunna minska latensen i data-kommunikationen. Det gäller också att minska energiförbrukningen i

batterierna hos sensorer, som till exempel mäter temperatur eller bergspänning.

– 5G handlar om högre hastighet och om skivade nätverk, där flera olika användare kan köpa in sig. En tillverkare kan köpa nät för att un-derhålla uppkopplade föremål och även fjärrstyra dem för felsökning. Räddningstjänsten skulle kunna använda sin egen trådlösa kommu-

Peter Burman är projektledare för Gruvautomationsprogrammet vid Boliden och aktuell med pilotprojektet för utveckling av 5G­tekniken i gruvor, Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining, PIMM.För Smart Media berättar han att det är möjligt att läsa mejl 1 000 meter under jord, om gruvans framtida robotar och svarta låda, samt hur intresset för gruvan och gruvteknik föddes.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Automatiseringen handlar inte om att ta bort folk, utan om att ta bort dem från pro­duktionsområdet. Det är en väldig skillnad.

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE Peter Burman Profilen 11

Peter Burman – kopplar upp gruvindustrin mot framtiden

Minskat mekaniskt slitage

TEXT WALDEMAR INGDAHL

Inom alla industrier påverkar mekaniskt slitage och korrosion utrustningens underhållskostna-der, tillgänglighet och livslängd, och därmed företagets ekonomi. Att motverka slitage handlar ofta om att hitta rätt material. Men för gruvindustrin ser marknaden an-norlunda ut.

– Efterfrågan har förändrats. Tidigare var materialen viktigast. Nu är det underhållet – efterfrågan handlar om funktion, säger Mats Björkgren, styrelseordförande för Hardface.

Leif Gustafsson, vd, instäm-mer i att slitageförebyggande är en kunskapsfråga.

– Starka slitskydd och material som keramer, kromkarbidplåt, olika sorters svetsmaterial och volframkarbid är viktiga. Men en slitagekarta skapar en förståelse för var i processen mekaniskt slitage finns och därifrån kan man göra en estimerad kalkyl.

Stor ekonomisk betydelseEn slitagekarta ger kunskap om vil-ka metoder som bäst lämpar sig för att exempelvis fästa och reparera slitskydd, speciell limningsteknik och olika termiska sprutmetoder. Initialkostnaden styr ofta valet, men det gäller att bedöma vad som ger lägsta totalkostnad.

– Vår kunskap och våra leveran-törers lyhördhet ger oss möjlighet till benchmarking för att förebygga och hålla rätt underhållsintervall, liksom utbilda och konsulta företa-gen, säger Leif Gustafsson.

Namn: Peter Burman

Ålder: 51 år

Född: Skellefteå

Utbildning: Datatekniklinje n med inriktning industriell elektronik vid Luleå Tekniska Universitet

Bor: Skellefteå

Familj: gift och fyra barn

Intressen: ”Typisk norrlänning, att vara ute i skogen och jobba. Vara i min sommarstuga och köra snöskoter och fyrhjuling.”

Smart fakta

Maskinentreprenörerna

Mathias Fors, förhandlingschef mathias.fors@me.se

Per-Erik Markström, bitr förhandlingschef per-erik.markstrom@me.se

www.me.se

Maskinentreprenörerna – det självklara valet för entreprenörer i

gruv- och anläggningsmaskinbranschenarbetsgivarinformation • branschkunskap • entreprenadjuridik

• branschanpassade utbildningar • medlemsrabatter

Aktuellt

Hardface styrelse med Leif Gustafsson längst till vänster och Mats Björkegren längst till höger.

nikation, vilket inte går under jord idag. 5G kan koppla dem sömlöst.

– PIMM är en testbädd för att prova tekniken. Går det att lösa kom-mersiellt hur flera aktörer och un-derleverantörer kan dela på samma privata industriella nät och skydda infrastrukturens säkerhet? Osäkerhet kring integriteten för produktionsda-ta har gjort att molntjänster inte slagit igenom lika mycket inom industrin.

Människor versus robotar, kom-mer robotarna ta över jobben?– Automatiseringen handlar inte om att ta bort folk, utan om att ta bort dem från produktionsområdet. Det är en väldig skillnad. I huvud-gångarna behövs människor för att arbeta med service och underhåll. Det är i den sista farliga biten in mot brytningen av malmen som robotar gör nytta. Då behöver man inte förstärka berget lika mycket. Robotar kan användas för att hämta in skadade robotar.

I framtiden kommer svenska gruvor genom automatiseringen kunna producera mer och dra nytta av skalfördelar, då man kan gräva på större djup och även i sämre berg utan att behöva riskera att männ-iskor skadas.

– Vi att arbeta mer med utbild-ning genom teknik för förstärkt verklighet. Arbet aren är kopplad till en expert och guidas med instruk-tioner i synfältet genom hjälmen. Tekniken finns redan tillämpad och kan ge mer kunskap och överblick till arbetaren. De kommer kunna lära sig av experterna och utföra mer komplicerade arbetsuppgifter på egen hand.

Läs mer om automatisering och PIMM på sidan 16.

Vi befinner oss precis vid en tröskel för tekniken som anställ­da och företagsledning har ett bra tillfälle att diskutera.

Läs intervjun i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

FOTO

TO

MA

S W

ES

TER

MA

RK

/BO

LID

EN

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

12 Aktuellt Riskanalys FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Lyhördhet ger smart serviceTEXT LARS CARLÉN

Motorerna i dagens gruvnäring innehåller många komponenter och är tekniskt avancerade. Gruv-miljön innebär stora påfrestningar för motorerna. Det finns gruvor som ligger allt från två kilometer under markytan till tre kilome-ter över. I gruvorna förekommer extrem hetta, kyla, damm och korrosion.

Motorutvecklingen går fort och för att kunna underhålla och reparera motorerna krävs aktuell kunskap för att undvika dyra stopp när motorerna blir stående. Volvo Penta har tillsammans med Boli-den tagit fram ett serviceupplägg för detta där Volvo Penta utbildar Bolidens personal så att de kan klara av den mesta servicen av mo-torerna själva istället för att behöva ringa efter personal från Volvo Pentas serviceverkstäder.

‒ Det låter inte komplicerat, men eftersom det inte har gjorts tidigare i branschen är det kanske inte så enkelt i praktiken, säger Peter Karlsson som är försäljningsansva-rig för industrimotorer i Europa på Volvo Penta.

Vikten av att arbeta förebyggandeDet är viktigt att arbeta förebyg-gande, så att service görs innan komponenter blivit helt utslitna och maskinen blir stående och orsakar driftsstopp. Att använda komponenter med hög hållbarhet har stor betydelse. Mycket service görs i intervaller, till exempel olje-byten.

‒ Den skickliga serviceperso-nalen brukar kunna upptäcka det som håller på att bli problem innan det blir problem och vet utifrån erfarenhet ungefär vilken livslängd olika komponenter har, avslutar Peter Karlsson.

Aktuellt

Peter Karlsson, försäljningsansvarig industrimotorer Europa Volvo Penta

Den skickliga servicepersona­len brukar kunna upptäcka det som håller på att bli problem innan det blir problem

Säkerhet – ett kulturarbete

På sextiotalet var det mycket vanligare med allvarliga olyckor i svenska gruvor jämfört med idag. Numera är allvarligare olyckor i gruvor sällsynta och säkerheten fortsätter att förbättras. Mycket tack vare smarta innovationer och att företagsledningarna idag har det yttersta ansvaret för säkerheten. TEXT LARS CARLÉN

Peter Uvemo är sälj- och mark-nadschef på Grindex som tillverkar dränkbara elektriska pumpar. Under många år i branschen har han på nära håll följt hur de svenska gru-vorna och deras underleverantörer blivit allt bättre på säkerhet.

‒ Jag har också besökt många gruvor utomlands, till exempel i Sydafrika och Ghana och har blivit imponerad av det höga säkerhets-tänkandet, säger Peter Uvemo.

Kommunikation är A och OSäkerhet i gruvorna handlar först och främst om att det ska vara säkert att vistas i gruvorna. Det struktu-rerade arbete som moderna gruvor gör för att säkerställa att alla som åker ner i gruvorna har tagit till sig kunskap för att inte äventyra säker-heten, är viktigt.

Innan en person tillåts åka ner i en gruva behöver han eller hon genomgå en säkerhetsutbild-ning. Utbildningen kan bestå av en informativ film och därefter ställs frågor som säkerställer att personen

har tagit till sig informationen om kravet att ha på sig hjälm och vad som gäller för de gruvområden man får röra sig inom.

Då arbetskraften i en gruva ofta utgörs av människor från flera länder med olika modersmål, är det vanligt att säkerhetsutbildningen genomförs på flera språk.

– Det är också viktigt att skyltar och instruktionsböcker är utfor-made så att alla som vistas i gruvan förstår informationen, konstaterar Peter Esko, som arbetar med gruvsä-kerhet på Inspecta, som bland annat certifierar gruvor i Norden.Peter Esko poängterar vikten av att

vara uppmärksam på faror som kan uppstå på grund av att människor har skilda erfarenheter och språk men konstaterar också att det har skett stora förbättringar de senaste 15 åren, framförallt vid anlitandet av konsulter från andra länder.

‒ Numera är konsulter från till exempel Polen, Estland och Lettland

väldigt medvetna om lokala lagar och regler när de åker till ett annat land och arbetar i gruvnäringen. Dessutom har många konsulter som

kommer hit ytterligare erfarenhet från länder som Holland, Frankrike eller Tyskland och har därmed ofta kunskap om säkerhetsrutinerna från flera länder, säger Peter Esko.

Gammal kunskap rostar sällanDet fortlöpande arbete som ar-betsgivarna utför tillsammans med skyddsombuden är viktigt för att se potentiella risker i en gruva. Genom incidentrapportering går det att förebygga allt fler risker. Även den utrustning och de maskiner som används i en gruva utformas utifrån ett högt ställt säkerhetstänk.

Peter Esko säger att mycket av kunskapen om vad som krävs för att utrustningen i en gruva ska vara säker går långt tillbaka.

‒ En trycktank är uppbyggd på samma sätt idag som för 50 år sedan. Om den är i gott skick är den

inte farlig för att den är gammal. På liknande sätt är det även med utrust-ning som hissar.

‒ När en detalj som ett handtag konstrueras för användning i en gruva utformas det så att det ska gå att lyfta maskinen flera gånger dess egen vikt utan att handtaget lossnar, säger Peter Uvemo och fortsätter att förklara att detta för att om en maskin i gruvan täcks av sten eller fastnar i lera så blir maskinen så tung att ett normalt handtag skulle ge vika.

Avancerad elektronik och teknikEn starkt bidragande orsak till det lägre olycksantalet är dagens maskiner som allt oftare styrs med en mer avancerad elektronik och en utvecklad teknik som medger fjärrstyrning och därmed minskar antalet människor som behöver vistas i området när brytning sker. Sensorer som varnar om mängden gas, damm eller vattennivån bli för hög, har också haft stor betydelse för det minskade antalet olyckor.

Men all ny utrustning innebär nya utmaningar. Innan ny utrust-ning börjar användas utförs en riskanalys med målet att eliminera riskerna. Modern utrustning som exempelvis en robot behöver ett avgränsat område där den arbetar och information att sluta arbeta om en människa kommer till området, så att inte människan skadas. På samma sätt måste maskinerna vara programmerade att följa säkerhets-kraven. Till exempel får de inte slå ut varandra eller påverka säkerhets-system som exempelvis gasvarnare, så att de slutar fungera.

En trycktank är uppbyggd på sam­ma sätt idag som för 50 år sedan. Om den är i gott skick är den inte farlig för att den är gammal.

Peter Esko

Peter Esko, försäljningschef, Inspecta

När en detalj som ett handtag konstrueras för användning i en gruva utformas det så att det ska gå att lyfta maskinen flera gånger dess egen vikt utan att handtaget lossnar.

Peter Uvemo

Peter Uvemo, sälj- och marknadschef, Grindex

I pumpar kan man installera elektronisk kommunikations-utrustning som automatiskt signalerar till en sambands central när pumpen stannar.

FOTO

GR

IND

EX

FOTO

GR

IND

EX

FOTO

LU

LE

ÅFO

TOG

RA

FER

NA

FOTO

OS

MA

N Ç

INA

R

Kundanpassad doseringsutrustning för gruvindustrin

Tomals noggranna och tillförlitliga multiskruvdoserare säkerställer funktionen på reagensanläggningen och reningsprocessen för flera olika kemikalier såsom PAX, IBUX, Dextrin, Natriumdikromat, Kop-par-, Zink-, Järnsulfat, Nasfroth, Kalk och Polymer. I våra leveranser ingår även storsäckstömmare, lagringsbehållare, blandningstankar, pumpstativ, pneumatiska transporter, automatikskåp med PLC-styrning för att ge dig kompletta skräddarsydda leveranser.

TOMAL AB, BOL 110 S-311 65 VESSIGEBRO www.tomal.se

Tel. 0346-71 31 00 Fax. 0346-71 31 39 info@tomal.se

ISO 9001:2008 Quality Certificate

Tomals utrustning till gruvan i Garpenberg: anrikning av zink, koppar, bly, guld och silver.

Certifierade enl

EN 1090-1

WATER TECHNOLOGIES

VA-Ingenjörerna, en del av Veolia Water Technologies. Samma Företag – Fler Teknologier.

Med gruvprojekt och referenser runt om i världen och mer än 150 års erfarenhet av hantering och rening av gruvvatten, havsvatten, processvatten, avloppsvatten samt dricksvattenproduktion har vi kompetensen att samarbeta med ert företag för att möta de ökande kraven. www.vaing.se www.veoliawatertechnologies.se Tel. 046-18 21 50, info@vaing.se

Världsledande och naturlig samarbetspartner

Vi hjälper gruvindustrin att växa smart och hållbart!

schneider-electric.com/se

Vi erbjuder lösningar som bidrar till ökad lönsamhet och maximal säkerhet – från systemdesign och modernisering till energi- och hållbarhetstjänster. Öka säkerhetenÖka produktionssäkerheten och säkerställ era resurser. Effektivisera driftenSäkra arbetsmiljön för dina medarbetare, optimera resurseffektiviteten och öka produktiviteten. Optimera värdekedjanOptimera alla steg, från gruva till hamn, och för-bättra det övergripande affärsresultatet.

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

14 Logistik Sjötransport FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Tillsammans får vi ditt företag att växa!

Oavsett om du är stor, liten, nystartad eller väletablerad har vi bra tjänster som passar för dig och dina kunder.

TEXT EMILIA RADOW INGVARSON

Skärpt miljöreglering och ökade krav på resursåtervinning gör tra-ditionell gruvvattenrening ohållbar på lång sikt.

Veolia Water Technologies Sverige forskar och utvecklar olika lösningar för vattenbehandling och resursåtervinning genom hela gruvans livscykel.

Vad händer inom ert område? – Vi fortsätter att arbeta med vår egen forskning och produkt- och processutveckling inom filtrering, samt biologisk reduktion av kväve. I de egna laboratorierna bedriver vi också försöksverksamhet för vatten.

– En ny lansering vi tror mycket på är MetClean – en unik process för reduktion av tungmetaller utan produktion av slam. Det som bildas är istället granuler med en torrhalt på uppemot 90 procent och som dessutom är inerta. Me-toden gör att tungmetaller, lösta i vattnet, såsom exempelvis arsenik, zink och nickel reduceras med upp emot 99 procent från olika typ-er av gruvvatten, men även övrigt industriellt avloppsvatten.

Hur ser ni på framtiden?– Vi fortsätter att satsa globalt och utveckla våra tekniker. Efterfrågan på gruvvattenreningstjänster tror vi kommer att öka i takt med att gruvindustrins sociala ansvar ökar, så framtiden tror vi starkt på!

Hallå där …

… Magnus Nilsson, KAM Mining & Minerals Veolia Water Technologies AB, VA-ingenjörerna

Transportkedjans delar blir allt mer integrerade

I gruvindustrin råder tuff global konkurrens och det ställs högre och högre krav på logistiken. Kunderna förväntar sig allt miljövänligare och säkrare transporter och vill gärna i realtid kunna spåra var frakten finns. TEXT LARS CARLÉN

FOTO MARIA ÅSEN

För att logistikföretagen ska kunna uppfylla gruvindustrins höga krav spelar IT en central roll. Allt fler sensorer installeras både i gruvorna och i transportledet och sensorerna kopplas samman med analysverktyg. Tack vare moderna IT-lösningar får företagen i gruvindustrin varnings-signaler som gör att problem som skulle ha orsakat dyra driftstopp och förseningar numera ofta kan åtgärdas innan de uppstår. Moderna IT-lösningar gör det också möjligt att arbeta långsiktigt med att ana-lysera och planera transporterna så att dessa blir kostnadseffektiva och smidiga.

Kompetensbehoven förändrasLuleå hamn är en betydelsefull hubb i transporterna för basindustrin för norra Sverige och Finland. Hamn-chefen Henrik Vuorinen har de senaste femton åren följt de omfat-tande förändringar som har skett i logistiken för basindustrin. Det är en utveckling som fortsätter och fler förändringar sker parallellt.

För Luleå hamn påverkar det täta samarbetet med LKAB införandet av ny teknik. LKAB är idag ett mycket

högteknologiskt företag. Trots att gruvnäringen är en framtida tillväxtbransch räknar Luleå hamn inte med att det kommer att bli fler anställda i hamnen åren framöver utan det kommer ungefär vara lika många anställda som idag. Däremot förändras arbetsuppgifterna löpande på grund av IT:s ökande betydelse vilket påverkar personalbehovet. Exempelvis blir det för elektrikerna allt viktigare med kunskap om styr-

och reglerteknik jämfört med att som tidigare i större utsträckning ha hanterat mer traditionella arbets-uppgifter som att dra elkablar.

På en hamn krävs en långsiktig syn på investeringar. Det går inte att stressa fram teknikinvesteringarna.

‒ När Luleå hamn investerar i teknik måste det vara den allra senaste tekniken, för vi kanske an-vänder den i 30 år, säger Henrik Vuorinen.

Även om Luleå hamn skyndar ganska långsamt med att installera ny teknik har mycket hänt. Exem-pelvis är kranarna som används här semiautomatiska, vilket innebär att skopan styrs manuellt för att hämta lasten, medan den övriga hantering-en när skopan lyfts upp och töms sker automatiskt. Henrik Vuorinen tror att det i framtiden kan bli så att en förare att manövrerar flera kranar från ett kontrollrum.

I stora delar av världen är vägarna och järnvägarna hårt be-lastade. Därför kommer antagligen en allt större del av transporterna så småningom att gå sjövägen.‒ För många aktörer är sjötranspor-ter ett oskrivet kort. Många tror att det krävs otroliga volymer och är oflexibelt, men det stämmer inte, säger Henrik Vuorinen.

Klimatsmarta innovationerDe olika delarna i transportked-jan för gruvindustrin blir allt mer integrerade. Det som sker är att

olika aktörerna i allt högre utsträck-ning kan följa på vilken plats godset är vilket gör att logistiken blir ef-fektivare. Henrik Vuorinen menar att spårbarheten har störst betydelse för de riktigt långa transporterna, till exempel när gods ska från Kina till Sverige. Vuorinen tror att det inom en snar framtid även kommer att vara möjligt att spåra bulktranspor-ter på stora fartyg.

Parallellt med integrationen fortsätter miljökraven på transpor-terna att öka. Miljöarbetet inom transportsektorn innefattar aspekter. En sådan är att i planeringen av en djuphamnsdel i Luleå hamn satsar hamnen på att installera den mo-dernaste reningstekniken som finns. De ökade miljökraven kan även medföra att naturgas blir ett vanligt drivmedel inom en snar framtid.

‒ På forskningssidan händer mycket kring drivmedel och även solenergi och batterier kan ganska fort komma att få en stor betydelse, för att ersätta dagens båtbränsle, säger Henrik Vuorinen.

Henrik Vuorinen, hamnchef Luleå Hamn

För många aktörer är sjö­transporter ett oskrivet kort. Många tror att det krävs otroliga volymer och är oflexibelt, men det stämmer inte.

Henrik Vuorinen

FOTO

LU

LE

Å H

AM

N

INTERNATIONALTRADE FAIR & CONFERENCESKELLEFTEÅ, SWEDENJUNE 14-16, 2016

www.euromineepxo.com

NEW BUSINESS OPPORTUNITIESAT THE HEART OF EUROPE’S MINING INDUSTRYGOLD SPONSORS: PARTNER: ORGANIZER:

Hardface verkar för ökad lönsamhet i svensk industriDet gör vi med moderna slitmaterial och hållbara lösningar för minskat mekaniskt slitage främst inom gruvindustri, värmeverk, massa- och processindustri. Vi erbjuder konsulttjänster, utbildning, lösningar och en bred portfölj av slitmaterial som minskar slitage, effektiviserar underhållsarbetet och i slutänden förlänger drifttider och minskar oönskade produktionsstopp. Det är en god grund för ökad lönsamhet.

Box 133, 691 23 Karlskogainfo@hardface.se | www.hardface.se

Förlängd drifttidoch färre stopp medhållbara lösningarför mekaniskt slitage

annons_di.indd 1 2015-11-13 15:54

Mer än kalk, ansvar för en hållbar samhällsutveckling!

Kalk är en miljöprodukt som renar vårt dricksvatten, neutraliserar försurade sjöar och vattendrag, förbättrar

lantbrukets skördar och ger oss starka, friska djur.Kalk förbättrar miljön inom industrin genom att rena rökgaser

och avlägsna svavel eller andra skadliga komponenter. Kalk ingår i många produkter i ett modernt samhälle.

Vill du vara med och göra skillnad för miljön och för ett hållbart samhälle? Kontakta oss för mer information!

Nordkalk är norra Europas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter för bl a miljövård, pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt lantbruk.

För ett hållbart nyttjande av naturresurser

Sverige har stora tillgångar på framtidens metaller och mineral. För en hållbar ut-vinning krävs kunskap om naturen, om de geologiska förhållandena och om gröna utvinningsmetoder. Följ utvecklingen på www.sgu.se

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

For the whole story, please visit our YouTube channel.

Outotec provides leading technologies and services for the sustainable use of Earth’s natural resources. As the global leader in minerals and metals processing technology, we have developed many break-through technologies over the decades for our customers in metals and mining industry. We also provide innovative solutions for industrial water treatment, the utilization of alternative energy sources and the chemical industry. www.outotec.com

16 Utrustning Automatisering FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Genom att öka produktiviteten och förbättra säkerheten för personalen med automatisering stärks konkurrenskraften. Fler maskiner kopplas mot varandra i ett ”sakernas internet”.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Automatisering länkar samman gruvan

Uppkopplade industriella pro-cesser och fordon är två av de snabbast växande segmenten av ”sakernas internet” (Internet of Things).

Enligt Connected Things rap-porten 2015, beräknas det år 2018 att finnas cirka 35 miljoner uppkopplade saker i Sverige. Digitaliseringen av industrin i Sverige beräknas kunna bidra med 30 miljarder kronor per år i ökade intäkter fram till år 2020, enligt Telia och Arthur D. Littles rapport om Digital Transformation. Deltagare i PIMM är ABB, Boliden, Ericsson, Luleå Tekniska Universitet, SICS Swedish ICT, Volvo CE, Wolfit AB samt Telia.

Källa: Telia.se

Smart fakta

Prospekteringsinsatser och teknikutveckling har möjliggjort expansionen av Bolidens gruva Garpenberg, som idag räknas till en av världens mest kostnadseffektiva gruvor.

Automatisering ökar produktiviteten och förbättrar säkerheten när färre människor behöver vistas under jord och kan medföra en mångdub-bel ökning av kapaciteten, om en operatör sköter och övervakar flera maskiner samtidigt.

Graden av automatisering i gruv-branschen är internationellt sett inte så hög – kostnaderna för arbetskraft understiger med råge kostnaden för maskiner. Svenska gruvor har dock arbetat med automatisering i årtionden då gruvorna generellt har en lång livslängd parallellt med en relativt dyr arbetskraft. I Kirunagru-van räknar man till exempel med att bryta malm i flera hundra år.

Effektivisering kvalitetssäkrarStyrsystem som övervakar hela pro-duktionsprocessen – från stenkross till blästring, och ger kontrollrum-met i gruvan en realtidsvisualisering av gruvan som helhet, är ett sätt att öka automatiseringen i en gruva.

Genom att bedöma varje steg i pro-cessen kan arbetet planeras över tid och man undviker flaskhalsar.

Ett exempel på detta är Bolidens Garpenbergsgruvan där ett styrsystem kopplar samman gruvans vattenhantering, malm-krossar, transportband, gruvspel för människor och anriknings- och pump stationer. Systemet styr även fläktarna och ventilationen i gruvan, och optimerar fläktarnas hastighet vilket sparar energi.

Utmaningar med en ökad digitaliseringPå tekniksidan syns allt fler själv-ständiga sensorer, kameror och fjärr-styrda maskiner, som spelar en stor roll inom automatiseringsprocessen. Men i takt med ett minskat behovet av människor under jord, en ökad automation och fjärrstyrning samt förebyggande av underhåll genom fjärrdiagnos, ökar kravet på en fung-erande IT och mobil infrastruktur.

– Det samlas in mer data idag än vad vi kan hantera, viktig data som utgör underlag vid optimering av till exempel tiden som gruvan står still efter sprängning och tiden det tar att lasta maskinerna med exakt rätt mängd malm för att hålla nere slitaget och minska underhållet. De svenska gruvorna ligger dock i framkant, under den senaste sju åren har underjordsnätverk med Wifi-uppkoppling blivit standard, säger Oscar Lundhede, produktchef på Atlas Copco.

– Teknologin idag förbättrar sä-

FOTO

BO

LID

EN

kerheten och ger större kontroll. Svå-righeten ligger i att koppla de olika systemen med varandra, instämmer Eilert Johansson, research- och pro-jektchef på SICS Swedish ICT, som arbetar med projektet PIMM – Pilot for Industrial Mobile Communica-tion in Mining, där man använder nästa generations mobilnätsteknik, 5G, för att koppla upp och fjärrstyra maskiner och fordon i gruvan.

– Tanken med 5G är att man ska slippa prognostisera. Genom att samla all data från maskiner och tekniska hjälpmedel sätter man en gemensam standard. Det första provet sker sommaren 2016, avslutar Eilert Johansson.

Det samlas in mer data idag än vad vi kan hantera, viktig data som utgör under lag vid optime­ring.

Oskar Lundhede

Teknologin idag förbättrar säkerheten och ger större kontroll … Tanken med 5G är att man ska slippa prognostisera.

Eilert Johansson

FOTO

SIM

ON

PA

UL

IN

Oskar Lundhede, produktchef, Atlas Copco

Eilert Johansson, research- och projektchef, SICS Swedish ICT

TEXT EMILIA RADOW INGVARSON

Sveriges geologiska undersök-ning, SGU, startade under 2014 ett tvåårigt projekt för att skanna 230 000 meter av de totalt tre miljoner meter borrkärna som finns lagrade i SGU: s borrkärnearkiv i Malå.

Helge Reginiussen, berätta om borrkärneskanningsprojektet? – Borrkärnorna skannas direkt i sina lådor med infraröd teknik. Man mäter alltså hur ljus i olika våglängdsområden reflekteras från borrkärnans yta. Målet är att skapa en databas med optiska och infraröda reflektansdata från olika bergartstyper, mineraliseringar och malmtyper.

Vad kan man använda det till? – Man kan skapa en objektiv avbildning av företeelser som inte är synliga för ögat. En jämförelse med infraröda reflektansspektra kan göra det möjligt att identifiera borr-kärnans mineralogiska samman-sättning. SGU kommer att publicera data som både kan användas direkt samt data som kräver vidare bear-betning och kalibrering mot kända spektra för mineralidentifikation. Prospekterings- och gruvbolag, forskare med flera kommer därmed att få tillgång till ny data som kan ge ökad förståelse för berggrunden och malmer i Sverige. Med bättre kunskap om geologiska och malm-bildande processer kan man möjlig-göra ett mer effektivt nyttjande av landets mineralresurser.

Hallå där …

… Helge Reginiussen, statsgeolog och projektledare för SGU:s borrkärneskanningsprojekt

Vi  levererar  alla  typer  av  transportörer    för  bulkgodshantering  som  t.ex.:•  Skruvtransportörer•  Bandtransportörer•  Skraptransportörer•  Cellmatare•  Spjäll•  Askkrossar•  Pneumatisksändare    •  Silos  mm.

NOXOR  AB,  Box  279,  701  45  ÖREBROTel:  019-­21  90  60  Fax:  019-­10  42  17www.noxor.se  info@noxor.se

VI  HAR  ÖVER  25  ÅRS  ERFARENHET    AV  BULKHANTERING

Normet Scandinavia ABSvetsarevägen 2771 42 LudvikaSverigeT. +46 240 59 18 00

Normet Norway ASSilovegen 202100 SkarnesNorwayT. +47 476 66 476

www.normet.com

FOR TOUGH JOBS UNDERGROUND

NORMET_141105_imageAd_Natural Resources_w123xh177

Ett miljöprojekt i det mineralrika Filippinerna www.deltaminerals.se

Emission pågår. Teckningstid 19 nov - 9 dec. Delta Minerals AB är ett svenskt, globalt miljöföretag, kommersiellt lönsamt som bidrar till en förbättrad miljö. Vi gör nu en emission för att vidareutveckla verk-samheten. Vi hoppas att du också vill investera i en lönsam verksamhet, till gagn för miljön och lokalbefolkningen på Filippinerna. Välkommen att delta!

DI Fokus Gruvindustri Dec 2015.indd 1 2015-11-23 10:30

Du, jag, hon, han, vi, ni, de …Sotkamo Silver är det första gruvbolag i Finland

som har startat upp en miljöarbetsgrupp tillsammans med lokala intressenter.

SOTKAMO SILVERKajanalands ELY-central – Sotkamo kommun – Tipasoja fiskeriförening –

Tipasoja byförening Sapsoperä byförening – Sotkamo naturskyddsförening – Kajanalands social- och hälsomyndighet

– Forststyrelsen (Hiidenportti nationalpark) – UPM

www.silver.fi

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

18 Krönikan Lennart Gustavsson FOKUSGRUVINDUSTRIN.SE

Vilka bilder finns av gruv-näringen?

• Är det en kraftigt miljöstörande ålderdomlig näring eller en viktig verksamhet i teknisk framkant där vår del av världen har stora möjligheter till utveckling?

• Kränker gruvnäringen ur-sprungsbefolkningen eller är det en näring som strävar efter konstruktiva lösningar?

• Tar gruvnäringen lätt på miljö-utmaningarna eller har man ambitioner att ligga i framkant vad gäller miljöarbete?

• Skapar näringen bara kort-variga arbetstillfällen eller är det en uthållig bransch som skapar arbetstillfällen inom både kunskaps- och tjänstesektorn?

• Stjäl gruvnäringen naturrikedo-mar från oss eller genererar den resurser tillbaka till samhället?

Först och främst måste vi alla kanske enas om att ett modernt samhälle behöver metaller. Det är svårt att tänka sig någon verksamhet där inte metaller på ett eller annat sätt är inblandade. Uttrycket ”If it´s not grown it has to be mined” stämmer väldigt väl.

Vad som sedan är viktigt att notera är hur vi kan använda metall-ler på ett smart sätt. Ett klokt sätt är att vi använder metaller om och om igen. För det är ju på det viset att metaller inte försvinner utan kan användas gång på gång. I det sammanhanget kommer återvinning in. Vi måste utveckla system inom vilka vi ser till att metaller återvinns.

Branschmöjligheter och utmaningar

Råvaror bygger Europa –byggnorrbotniabanan.nuEU:s råvaruförsörjning behöver säkras. Barentsregionen är Europas skafferi. Här finns råvarorna!

• Gruvorna i Sverige producerar för cirka 20 miljarder per år.

• Detta förädlas för cirka 500 miljarder i landet och ytterligare 500 miljarder i Europa.

• Av Europas järnmalm produceras 88 procent i norra Sverige.

• Handeln med råvarurika nordvästra Ryssland har enorm utvecklingspotential.

• Norrbotniabanan möjliggör transporter till och från Kina.

Vi kan till exempel bygga vidare på den höga kompetens vi har inom återvinningen av elektronik där ex-empelvis Rönnskärsverken utanför Skellefteå är världsledande.

Det behövs också nyproduktion. I ett modernt samhälle är det själv-klart att vi vill ha datorer, smarta telefoner, vindkraftverk, järnvägar, fordon med mera, samtidigt som övriga världen också vill ta del av en utveckling mot bättre livsvillkor. Förhoppningsvis kan man undvika en del av de misstag som vi i väst-världen gjort i vårt samhällsbygge, men likväl finns det ett behov av nyproduktion av metaller. Vi kan förhoppningsvis förmedla en del av de erfarenheter, såväl positiva som negativa, till de som nu bygger framtida samhällen.

Sverige har enligt min mening stor potential att vara ett föregångsland vad gäller tillämpning av ny miljö-teknik, efterbehandlingsmetoder, personalpolitik och hantering av motstående intressen, inom gruv-näringen.

Detta ger möjlighet att de tre förutsättningarna för en hållbar utveckling (ekonomisk, social och ekologisk) samverkar. Det skapar konkurrenskraft och arbetstillfällen, samtidigt som värdefulla naturvär-den och turism, rennärings- och fri-luftsintressen kan samverka, bevaras och utvecklas. Kort sagt – tre bollar i luften samtidigt.

Det handlar om att utveckla kunskap om olika intressens verklig-het. Det handlar också om att kunna föra diskussioner och samråd med

en viss ödmjukhet. Låt mig kort kommentera de olika bilder som jag inledningsvis beskrev:

• Branschen måste bli bättre på att visa att man är en modern näring i framkant med en mängd intres-santa och utvecklande jobb. En bransch som siktar framåt.

• Branschen måste ödmjukt han-tera olika motstående intressen. Detsamma gäller alla andra verk-samheter. Ett bra sätt är att öka kunskapen om varandras verklig-het och verkligen prata med varandra och inte om varandra.

• Branschen står för stora mängder av den totala mängd avfall som företag och hushåll genere-rar. Samtidigt finns minst 250 nedlagda verksamheter med koppling till gruvverksamhet. Att hantera miljöfrågor på ett klokt och framåtsyftande sätt är en stor

utmaning för branschen. I sig kan det utgöra en stor framtida konkurrensfördel. Miljökraven kommer inte att bli lägre.

• Branschen kan visa vägar på hur man bygger långsiktig hållbarhet. Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet måste gå hand i hand. De kunskaps- och tjänsteföretag som finns knutna till branschen måste synliggöras och tydligare få en lokal och regional närvaro. I detta sammanhang är det natur-ligtvis avgörande att branschen kan, vill och tydligt törs arbeta med jämställdhetsfrågorna. Här är det också av stor betydelse att de fackliga organisationerna aktivt och konkret medverkar.

• Branschen måste ta en diskussion med det omgivande samhället om det ömsesidiga ansvaret att bidra till utveckling. Naturligtvis krävs ett lokalt/regionalt accep-

terande för att bedriva gruvverk-samhet. Dialogen med samhället måste utvecklas även om man tycker att man nått långt. Det kan komma att krävas ett nytt sätt att arbeta med; det som ibland kallas CSR, Corporate Social Respon-sibility.

En av gruvnäringens stora utmaningar är att kunna visa på den betydels e man har för olika former av utveck-ling. Det handlar inte enbart om gruvproduktion även om den utgör navet. Det handlar om att kunna synliggöra dels det moderna sam-hällets behov av metaller, dels att visa på den världsledande kunskaps- och tjänsteindustri som på ett eller annat sätt tillhör branschen.

Vi behöver fler mötesplatser där olika intressen möts. Dialogen och förmågan att prata med varandra och inte om varandra är en avgör-ande faktor för framgång. n

FOTO

PE

R A

AD

STE

N

Läs krönikan i mobilen! FOKUSGRUVINDUSTRIN.SELennart Gustavsson, ordförande Georange

HARD WORK HAS A NAME

KÖR BRUXITE SOM EN HÅRDING.

OCH FÅ JOBBET GJORT.

www.olofsfors.seTel: 0930-311 40E-mail: order@olofsfors.se Make your own way

Hållbart 16 mm, perfekt vid grushyvling

SHARQ P300 HD

www.olofsfors.se

Hållbart 16 mm, perfekt vid grushyvling

SHARQ

www.grindex.se • marketing@grindex.com

En bra investering avgörs inte av priset, utan av driftkostnaden. Därför tillverkar vi pumpar för det som verkligen räknas: Lång drifttid, mindre behov av övervakning och minimerade kostnader för underhåll och reservdelar.

För att kvalitet lönar sig i det långa loppet.

En bra investering märks i det långa loppet. Det är det våra pumpar är gjorda för.

YE

AR

S

1 9 4 0 - 2 0 1 5

GRINDEX

Vi lyfter allt...

www.scantruck.seLasse +46 722 403 106

Anker +46 722 403 101

Scantruck är officiel importör av Manitou i Sverige

Rejlers har lång erfarenhet av uppdrag mot gruvindustrin.Vi erbjuder en risk- och sårbarhetsanalys på din anläggning. Läs mer på rejlers.se

Den extra kraften, en motor i projektet. Som ökar farten, hittar lösningarna och får fl er att jobba bättre

tillsammans. Som bidrar med kompetens och en vision om hur saker och ting kan förbättras.

Vi växer snabbt och är en av Nordens stora teknikkonsulter med 2 000 medarbetare som arbetar

med energi, bygg och fastighet, infrastruktur och industri. Våra konsulter erbjuder tekniska lösningar

och system för att effektivisera, automatisera och utveckla processer och produkter.

Hos oss möter du specialiserade ingenjörer med bredd, spets och inte minst energi som skapar

resultat! Vi kallar det Energized Engineering – det fi nns hos Rejlers. rejlers.se