Grupp 1 Luft

Belindas frågor: Ozon

Ozon

Vad är ozon och hur fungerar ozonet i atmosfären?

Ozon är en gas som är som ett tunt lager med moln i atmosfären men ozon finns också i den luften vi andas in. Ozonet som finns i atmosfären är från början vanligt syre som har den kemiska beteckningen O2 som finns i atmosfären men när solens strålar som också kallas ultravioletta strålar träffar syret bildas det ozon.

Vägen till ozonet börjar först med att UV-strålarna träffar syret(O2) när syreatomerna träffas av strålarna blir de fria från varandra(O1) men sedan kan de fria syret slå ihop sig men en syrgasmolekyl som sagt består av två syreatomer och då har en ozonmolekyl bildats och har beteckningen O3.

Ozonets främsta och viktigaste uppgift är att skydda oss från de farliga UV-strålarna. Om ozonlagret inte hade funnits hade liv inte kunna existerat och när ozonlagret tunnas ut har människor större chans att få ögonsjukdomar och cancer.

Ozon finns inte bara uppe i atmosfären eller det marknära ozonet som bildas av kolväte och kväveoxiderutsläppen utan gasen används också till andra saker också.

Ozonet används också till andra saker än i ozonskiktet och den marknära ozonet. Här är några exempel.

Ozonet används till blekning av textilprodukter och pappersmassor

Ozonet används till rum/saker som luktar illa för att få bort stanken, Ex. Soprum och fordon med röklukt.

I många delar av världen används ozonet som klor åt dåligt dricksvatten.

Ozonet används också till att bryta ner kolbildningar i läkemedel och smörjmedel

Det bryter ner bakterier, mögel, jäst och insekter på mat.

Vad är marknära ozon, hur fungerar den och vad är skillnaden mellan de olika ozontyperna?

Ozonskiktet är bra för livet på jorden eftersom det skyddar mänskligheten från farliga ultravioletta strålar men ozonet nära marken är inte alls bra. I avgaserna som finns i ex. bilar, mopeder, fartyg, gräsklippare, fyrhjulingar och bussar finns det olika kväveoxider och kolväten.

När avgaserna släpps ut och solens strålar skiner på kväveoxiderna och kolvätena bildas de en kemisk reaktion så syret i luften blir till ozon. Vedpannor med dålig förbränning och ved som är sur kan också ge enorma utsläpp av kväveoxider och kolväten som ger marknära ozon och också försurning.

Det är väldigt skadligt för miljön eftersom den marknära ozonet skadar växternas klyvöppningar och klorofyllet. Den marknära ozonet förstör också skogen och de som odlas av bönderna växer sämre. Fler exempel på vad som händer när den kemiska reaktionen bryter ut är att material kan förstöras. Gummi och plats blir ex. mindre hållbara och inte lika elastiska och vi människor och djurens slemhinnor och luftrör kan med skadas.

Vad är freoner, vad gör de och hur påverkas miljön av det?

Freoner är gaser som förstör ozonlagret och de gaser som är vanligast och skadar mest ozonskiktet är CFC men man brukar faktiskt kalla dem för freoner. Freonerna innehåller fluor, kol och används till att ex. Hålla uppe kylan i kyl och sprayburkars drivgas.

Idag har man dock andra metoder för hur man ska kyla ner kyl och frys. Två exempel är kompressorvärmepump för att stöta ut värmen från kylskåpet och kylklampar för att kyla ner kylen.

Freoner är extremt farliga för ozonlagret eftersom att ifall en enda CFSmolekyl åker ut i luften och stiger upp till atmosfären kan flera tusen ozonmolekyler dö. Dock så tar det tiotals år för CFSmolekylerna att stiga upp till ozonskiktet. Alltså de freonerna som släpps ut idag påverkar mänskligheten och miljön upp till hundra år efter.

Hur kan vi enklast minska kolväte och kväveoxiderutsläppen och vad har de för följder för mänskligheten?

Danielles frågor Växthuseffekten

Vad är växthuseffekten?Växthuseffekten har fått sitt namn genom att det funkar som ett växthus. Solen skickar värmestrålar som kommer till jorden, värmer upp och kommer sen inte ut genom atmosfären eftersom det ligger ett skikt av koldioxid runt jorden. Det blir varmare och varmare på jorden och isarna börjar smälta och det blir mer och översvämningar o naturkatastrofer.

Vad är bra och dåligt med det?

Det som är bra med växthuseffekten är att medeltemperaturen på jorden stiger. Det är bra därför att om den inte hade funnits hade medeltemperaturen på jorden varit ca -18 o C istället för +15 o C för då skulle vattnet frysa och marken bli till is vilket skulle göra så att växter, djur och människor kunna leva.

Det som är dåligt med den ökade växthuseffekten är att när jorden värms upp blir även vattnet (H2O) uppvärmt. När vatten blir varmt utvidgar det sig (blir större) och stiger. Om jorden blir varmare smälter även polarisarna och det gör att vattennivån blir ännu högre. Om temperaturen på jorden fortsätter att stiga kommer vattennivån till slut bli så hög att vissa öar kommer att försvinna under vatten, t.ex Maldiverna.

En annan sak som inte är bra med växthuseffekten är att när det blir för varmt på jordklotet kommer marken, vattnet och växterna att torka ut och då finns det inget som människor och djur kan leva på då kommer vi också att dö ut.

Hur kan man förhindra växthuseffekten?Vi i Sverige har blivit väldigt duktiga på att hushålla, särskilt med hushållsavfall. Vi har minskat hushållsavfallet från 1 380 000 ton till 380 000 ton från år 1994 till år 2004

Det skulle vara bra om alla människor kunde ha sin egen återvinning som ex: kompost för då behöver man inte slänga lika mycket skräp, som sedan bara bränns upp och då blir det massa koldioxid som släpps ut i luften. Man kan också ta cykeln eller gå till skolan för att förhindra att alla gaser kommer ut.

Grupp 2 Vatten

David S’s frågor: Vatten- fördelning och betydelse

Hur är vattnet fördelat över jorden?

Jordens yta är täckt av 71% vatten. Av det vattnet är 97% saltvatten. Våra hav innehåller nästan alla saltvatten, men lite av det finns i saltvattensjöar. Några exempel på saltvattensjöar är döda havet och aralsjön. Tre procent av vattnet som finns på jorden är sötvatten. Det vill säga vatten utan salt. När man tänker på sötvatten tänker man på sjöar och floder och annat ytvatten. Men ytvatten står för bara 0,0009% av allt vatten som finns på jorden! Resten av färskvattnet finns i form av glaciärer som står för ca 68% av färskvatten och grundvatten som står för ca 30% av färskvattnet. Vatten finns även i atmosfären som vattenånga och regn.

Vad händer med vattnet på vår jord i och med globaluppvärmning?

Global uppvärmning orsakar en störning i vattnets kretslop. Det blir varmare och då avdunsar mer och mer vatten. Det leder till torka i en del områden och översvämning i andra.

Översvämningarna beror ofta på ökad regn och smältning av glaciärer. Men forskare räknar med att havsnivåerna kan höjas med en meter inom 100 år. Den här höjningen beror delvis på att glaciärerna smälter, men ochså på att temperaturen ökar. Vatten tar upp mer rum när det är varmt, därför blir havsnivån högre när temperaturen blir varmare. Enligt vissa beräkningar skulle havsnivån höjas med 7 meter om grönlands inlandsis skulle smälta. Om hela antarktisk skulle smälta skulle havsnivån troligen höjas med över 65 meter!

Höjning av havsnivån har stora effekter på människor världen om. Med bara en meters vatten stigning skulle flera städer hamna under vatten och många öar skulle försvinna. En sån händelse skulle orsaka miljontals flyktingar som måste hitta nya hem. (som i sin tur kan orsaka konflikter om markområden...) När havsvattnet stiger orsakar det inte bara översvämning. Havsvattnet skulle sipra ner in i grundvattnet och kontaminera det. Många mäniskor skulle bli utan dricksvatten och grundvattnet i det området skulle förbli salt.

Golfströmmen

Vad tror du skulle hända om golfströmmen inte fanns... / Vad har gulfströmmen för betydelse?

Gulfströmmen är en stor ström som går runt om hela världen. Vatten i gulfströmmen värms upp vid Indien, Afrika, eller vid USA. Det varma vattnet fortsäter sedan upp till nordatlanden där den tappar sin värme och fortsätter till baka ner och kyler ner andra delar av världen. Det är viktigt för nora europa att gulfströmmen tappar sitt värme i nordatlanten. När den gör det så värms luften upp och temperaturen i de nord europeiska länderna blir varmare. Utan gulfströmmen skulle bland annatt Sverige vara flera grader kallare.

Varför stannade gulfströmmen delvis kan det hända igen?

Den senaste isåldern påbörjades troligen för att golfströmmen stannade. Det skede igenom att glaciärerna i nordamerika smälte till en gigantisk sjö. En isvall brast och all vatten kom rusandes ut i golfströmmen. Det gjorde att gulfströmmen stannade och ingen varmluft kom till europa ifrån nordatlanten. Europa svalnade till och det blev en till isålder.

Nu finns det inte is kvar i nordamerika men isen på grönland kan ha samma effekt. Forskare tror inte att grönlands glaciärer kan stoppa gulfströmmen, men det kan troligen hända att glaciärerna smälter. Om de gör det kommer temperaturen i europa sjunka med flera grader, däremot blir det inte en isålder.

Det finns en till orsak till att golfströmmen skulle stanna. Smältvatten ifrån grönlant och nord och sydpolerna släpper ut mängder med sötvatten ut i havet. Gulfströmmen fungerar om havsvattnet förblir tillräkligt salt. Men när dett kommer stora mängder sötvatten i havet sjunker saltkoncentrationen. Det orsakar att vattnet blir lättare och det stiger upp till ytan då saktar vattnet ner gulfströmmen.

Frågor- Sofia E

Vad har vattnet för speciella egenskaper?

1. Vattnets molekyler består av en syre atom och två väte atomer. Alla vattenmolekyler kan binda sig till 4 andra molekyler, men uppe vid ytan finns inga andra sådana molekyler att binda till. Då får den 1 av de 4 molekylerna nöja sig med att binda sig till en luftmolekyl istället. Då uppstår en stark yta som vissa föremål kan flyta på, tex insekter och lätta föremål. Det kallas ytspänning. Vatten har även en annan kraft kallad kapillärkraft, vilket gör att vattnet kan ”klättra” upp för ett smalt glasrör eller tex på glasets väggar. Det fungerar även i små sprickor i marken och i trädstammar.

Hur fungerar kretsloppet och vad har det för betydelse?

2. Vatten i sjöar och hav avdunstar hela tiden utan att vi märker det. Vattenångan stiger upp i luften och kyls ner till mycket små lätta vattendroppar som samlas i moln. När de molnet blir så pass tungt faller de ner som regn, men om det är tillräckligt kallt blir det snöflingor. En del av regnet faller direkt ner i sjöar, bäckar och hav, och en del rinner ner i marken och blir till underjordisk grundvatten. Det mesta som hamnar på marken hinner avdunsta innan det rinner ut i sjöarna mm.

I städerna och andra samhällen försöker man klara sig så långt som möjligt på grundvatten.

Grundvattnet finns till mesta dels i våra rullstensåsar. Vattnet cirkulerar hela tiden och samma vatten som vi dricker kan till exempel vara det vatten som Columbus seglade på till Amerika. Allt vatten används om och om igen, och går runt i kretsloppet.

Svantes frågor: Försurning

Vad är försurning?

Försurning innebär att pH-värdet i vattnet är lägre än vad det skulle ha varit utan mänsklig påverkan. Försurningsproblemen är i huvudsak en effekt av två olika former av mänsklig påverkan.

Den ena sammanhänger med förbränning av fossila bränslen, främst i utlandet. Då släpps svaveloxid och kväveoxid upp i luften. Det blandar sig med regnet ger upphov till sur nederbörd som främst drabbar sjöar och vattendrag i områden med hård berggrund och tunt jordtäcke.

Den andra betydande formen av försurning uppträder i anslutning till marker med naturligt högt innehåll av svavel som i och med landhöjningen friläggs och syresätts. När dessa områden påverkas via odling eller grävningsarbeten påskyndas de naturliga processerna och syresättningen av marken leder till en försurning av avrinnande vatten.

Hur påverkar försurningen miljön?

Skog

Skogen påverkas på många sätt av en försurning. Gaser och sura partiklar samlas upp av barr, grenar och blad. Träd tål svaveldioxid upp till en viss mängd. De gör de eftersom de faktiskt behöver en viss mängd svavel för att kunna bygga upp nya celler. Om det sker naturligt kommer detta svavel att hämtas upp via rötterna. Olika träd har olika stort behov av svavel. Hur mycket svavel de behöver bestäms av terräng, klimat och jordart. Också förekomsten av andra luftföroreningar påverkar huruvida de kan tåla svaveldioxid eller ej. Om en stor mängd svaveldioxid koncentreras till ett litet område av t.ex. granar kan de gå en mycket snabb död till mötes, det kan faktiskt vara så lilla att de dör inom ett par timmar. Om de utsätts för en minde mängd kan träden få kroniska skador och hindras från att växa. Hos lövträden kan röda, bruna eller gula fläckar uppstår på bladen, Kanterna på bladen kan även rulla i hop sig. Det är inte heller ovanligt att en förtidig lövfällning sker. Hos barrträden kan barrfällning och missfärgade barr bli konsekvensen. Svaveldioxiden tar sig in i bladen eller barren genom de fina porer genom vilka växterna andas (klyvöppningarna). Men det kan även ta sig in genom växthuden. Hos växterna drar i hop sig och tillslut koagulerar den. Klorofyllet bryts också ner, och därför kan växterna inte i samma utsträckning utnyttja solenergin. En av de växter som påverkas kraftigt redan vig låg försurning är lavarna. Att de påverkas så kraftigt beror på att de inte har några rötter utan får allt vatten direkt genom kroppen. De försvinner ofta snabbt från träden i försurade områden, de lavar som växer på stenar och berg är dock lite mer tåliga. Många insekter är beroende av lavarna eftersom de lägger sina ägg i dem.

SjöarPrecis som med skogen så tål olika typer av sjöar försurning bättre än andra. De känsligaste sjöarna ligger vid västkusten, sydsvenska höglandet och Bergslagen. Anledningen till att just dessa områden är starkt utsatta är att de har en kalkfattig berggrund. Höga halter av tungmetall har påträffats i många försurade sjöar. Man vet inte helst säkert varför detta har uppträtt men man misstänker att det är därför att den sura nederbörden löser ut det kvicksilver som naturligt finns i berggrunden. När vattnet blir surt så ändras ekosystemet i sjöarna och det kan leda till att kvicksilvret omfördelas.Alla delar i sjöns ekosystem påverkas av försurning. Det som främst påverkas är dock syreupptagning, näringsomsättning och genomsläpplighet i cellmembranen. När organismerna inte lever i rätt surhetsgrad så kan flera viktiga saker störas och t.o.m. förstöras så till den grad att djuret i fråga dör. Kretsloppet rubbas då, och går det riktigt illa kan hela ekosystemet åka ur balans.Svampar och bakterier fungerar som nedbrytare i sjöar. Men när vattnet försuras så ökar antalet svampar och bakterierna minskar. bakterier är mer effektiva när det gäller nedbrytning och därför så saktas nedbrytningshastigheten ner. Det leder till att näckrosblad, löv och liknande blir liggande på botten länge. Ett lager av svamphyfer och trådalger bildas på botten och växter som vanligtvis skulle växa där, trängs undan, eller trasslas in i lagret.Växtplankton är viktiga för att liv i en sjö ska kunna existera, dessa minskas kraftigt i en sjö som är sur, även djurplankton försvinner i en försurad sjö. I en sjö är försurningen som minst påtaglig vid botten. Trots detta störs bottenfaunan i en försurad sjö. Många av de djur som fungerar som fiskföda försvinner redan vid låga försurningshalter.Det leder till att de måste rubba ekosystemet genom att söka föda på andra ställen. Flodkräftan är också ett djur som drabbats av försurningen, även snäckor och musslor dör snabbt vid försurning, på vissa ställen har pärlmusslan t.o.m. helt dött ut.Det kanske viktigaste djuret i sjön, ur ekonomisk synpunkt är fisken. Hur snabbt olika fiskarter dör vi försurning varierar kraftigt. Ett sätt att se om en sjö börjat försuras är om man iakttar en massa döda mörtar. Dessa dör nämligen i ett tidigt skede av försurningen. När försurningen kommer till pH 5,5 så minskar fortplantningsförmågan hos mörten. När detta sker så finns inte lika många mörtar kvar som kan konkurrera om maten och därför växer de som finns kvar sig stora, Om en sjö har många stora mörtar, kan alltså detta även vara ett tecken på att försurning skett i sjön.Men det är inte enbart mörtar som påverkas på detta sätt storleksmässigt utan det gäller även andra fiskar. Rödingen är en annan fisk som är känslig. Det är den beroende på att fiskens levnadsmiljö är i sjöar som kraftigt missgynnas av försurning. Andra laxfiskar har också minskat kraftigt i älvar och forsar. Gädda och abborre tål försurning ner till 5,0 och 4,5 pH sedan börjar även de påverkas negativt. Ålen som föds i havet och klarar sig därför länge i en försurad sjö eftersom att den genomlever sin känsligaste period på ett annat ställe än det försurade.Jag har redan nämnt att fortplantningsförmågan minskar hos fiskarna i en försurad sjö. När fiskarna gradvis försvinner så kan stora mängder av virvelbaggar och buksimmare upptäckas. det beror att det inte finns lika många fiskar kvar att livnära sig på dem. Även fåglar som vanligtvis skulle ha rört sig runt sjön för att äta av fisken försvinner.Men det är inte endast fiskar och bakterier som påverkas av försurningen. Groddjur försvinner också gradvis. Deras rom kan inte kläckas normalt i en försurad sjö.Man kan känna igen en försurad sjö på det klara vattnet och avsaknaden av växter. Att vattnet är klart beror på att växt- och djurplankton som skulle ha varit där och försämrat sikten försvunnit.

Metall

Korrosion är när en rad olika kemiska reaktioner leder till nedbrytning av en metal. Korrosion är beroende av hur fuktigt det är i luften. När det på metallytan läggs ett tunt skikt med vatten så bryts den gradvis ner. Men efter ett tag bildas det ett skyddande skikt på metallen som förhindrar en ytterligare nedbrytning, ett så kallat rostskydd. Ett ex på ett sådant skikt är rost. Om svaveldioxid kommer i kontakt med detta så får inte ämnena längre någon skyddande effekt utan korrosionshastigheten ökar. Alltså bli skadorna på metaller större i försurade områden.

3. Vad är kalkning?

Kalkning är en metod som länge använts för att höja pH-värdet i försurade sjöar. Det är en av de två metoder som finns för att stoppa försurningen. Den ena är att minska utsläppen och det andra sättet är att kalka.Man kan dock inte betrakta kalkning som en varaktig lösning på problemet utan endast som något som kan fördröja försurningsprocessen något. Ett av de stora problemen med kalkning är att det behövs på många ställen, men det är inte många som är villiga att finansiera projektet. Kalkning går till så att man släpper ner finmald kalksten i sjöarna, vattendrag och tillrinningsområden, Kalken upplöses precis som den gör i kalkrika marker och vattnets surhet minskas.Det finns flera olika sorters kalk, naturlig kalk, bränd och släkt kalk och avfallskalker, men den naturliga kalken , medför minst risker och är därför den metod som mest används. Det finns två sätt att kalka bäckar på. Antingen lägger man kalket direkt på botten eller så bygger man en kalkbrunn i den så kallade bäckfåran. En kalkbrunn bygger man på så sätt att vattnet leds ner i en brunn av cement eller plåt. Sedan gör vattentrycket att en omrörning automatiskt sker och det kalkhaltiga vattnet forsar över kanten.När man kalkar sjöar kan man antingen göra det vintertid genom att lägga ut kalket på isen. på så sätt undviks en surhetschock när all is smälter. Men på sommaren är det lättare att sprida kalken i hela sjön. Det gör man antingen med båt, eller helikopter.

Cicis frågor: Rent vatten

Hur renas vattnet?

Grundvatten har bildats genom att regnvatten runnit ner genom marken. Vattnet har filtrerats genom jord och sand och är därför alldeles klart och nästan fritt från bakterier. Oftast behöver det inte renas alls.

Ytvatten har inte filtrerats naturligt och är därför mer förorenat. Därför renas yttervattnet i flera olika steg innan det kommer till våra vattenkranar.

När ytvatten förs in i vattenverk passerar det först ett galler som silar bort stort skräp som slam och vattenväxter. Efter de tar man bort småpartiklar och bakterier genom att hälla ett klibbigt, geléaktigt ämne i vattnet. Partiklarna fastnar i gelén så att det bildas klumpar som sjunker till botten. Klumparna kallas flockar och metoden heter därför flockning.

Vattnet får sedan passera genom ett tjockt lager sand. Sanden filtrerar bort de föroreningar som fortfarande finns kvar. Tillslut häller man ett bakteriedödande medel i vattnet. Oftast innehåller medlet klor eller föreningar med kloratomer. Ibland använder man även ozon.

Ibland behöver man en extra rening. Om det behövs gör man också en luftning av vattnet. Då ”sprayas” vattnet genom ren luft så att illaluktande gaser och koldioxid försvinner.

Vissa delar av Sverige har hårt vatten och det betyder att det finns mycket kalcium, magnesium och järn upplöst i det.

Hur kontrolleras vårt dricksvatten?

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Utan vatten skulle vi människor bara överleva 3-4 dagar. För att vi ska kunna vara säkra på att vattnet som kommer ur kranarna är bra tar kommunen regelbundet prover på vattnet. Vatten är faktiskt det livsmedel som kontrolleras mest i Sverige.

Kommunen kontrollerar att vattnet är klart, att det smakar och luktar gott och att det inte finns farliga bakterier. Det är Statens Livsmedelsverk som bestämmer vilka regler som gäller. Det är väldigt ovanligt att man blir sjuk av dricksvattnet i Sverige.

Om vattnet ändå ser konstigt ut hemma hos dig är det ofta järn eller mangan som missfärgat vattnet. Järn kan lossna från rostiga vattenledningar och ger ofta ett brunt vatten medan mangan ofta upptäcks som små svarta klumpar i vattnet.

Det hjälper nästan alltid att låta kranen spola några minuter. Skulle vattnet fortfarande se, lukta eller smaka konstigt kan du ringa kommunen så tar de ett vattenprov.

Kan vattnet bli för rent?

Ja, Vattnet kan bli för rent En viss mängd bakterier och salter är bra för kroppen. Rätt sorts salter gör dessutom att vattnet smakar bättre. Fel sorts salter, som man blir sjuk av eller som gör vattnet grumligt, tas bort på vattenverket.

Helt rent vatten kallas destillerat vatten och innehåller inga av de salter och mineraler som kroppen behöver.

Destillerat vatten är dyrt och smakar inte gott. Man kan till och med bli sjuk av alltför rent vatten.

Ollivers frågor: Avloppsvatten

1. Hur fungerar mekanisk rening?

Avloppsvattnet passerar ett galler när det kommer fram till reningsverket. Alla föremål som folk har spolat ner förhindras att passera av gallret. Exempel på saker som spolas ner är bomullstops, papper och bindor. När vattnet passerat gallret når det sandfånget. Där skiljs sand, grus och tyngre partiklar från vattnet. I sandfånget blåses luft genom vattnet precis så mycket att endast tyngre partiklar sjunker till botten och pumpas bort från vattnet.

2. Hur fungerar biologisk rening?

När vattnet passerat den mekaniska rening delas vattnet upp i olika bassänger. I dessa bassänger rensas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganismer. Mikroorganismerna bryter ner allt organiskt material samt omvandlar de kvävet till kvävgas som förs upp i vår atmosfär.

3. Hur fungerar kemisk rening?

När vattnet lämnat bassängerna så når den kemiska reningen. Där tillsätts kemikalier i vattnet för att rena vattnet från fosfor, som är ett grundämne som påverkar övergödning. Kemikalierna drar till sig all fosfor och klumpar ihop sig för att sedan sjukna till botten av bassängen där de enkelt kan skrapas ihop och pumpas vidare till en särskild slambehandlingsdel.

Grupp 3 Jord

Marias frågor Övergödning

Vad beror övergödning på?

Övergödning uppstår när det släpps mycket näringsämnen i sjöar eller hav. Det beror på att det har blivit för mycket fosfor eller kväve i vattnet. En hel del av kväve och fosfor kommer från älvar och vattendrag som sedan hamnar i havet. Det börjar med att konstgödsel som innehåller fosfor tillförs på åkrarna men tas inte upp av växterna. Då följer det med regnvattnet ut i älvar och sjöar och tillslut ut i havet. När näringsämnena kommer till vattendrag orsakas övergödning och igenväxning.

En fjärdedel tillförs via älvar kring öster sjön och västerhavet från naturliga källor. Resten som tillförs alltå tre fjärdedelar orsakas av människan. Orsakerna från människan är utsläpp från reningsverk, industrier och läckage från jordbruksmark och skogsmark. När man gödslar för mycket på jordbruksmark med konstgödsel uppstår det övergödning. Det beror på att man gödslar för mycket med konstgödsel och istället kan man försöka att gödsla mindre med konstgödsel så uppstår det inte övergödning.

Hur påverkas havet av övergödning?

När det släpps för mkt närinsämnen i havet kallas det för övergödning. Det beror på att det har blivit för mycket fosfor och kväve i vattnet. Om man släpper ut avloppsvatten med fosfor i börjar det växa i havet. Växtplankton och vass börjar växa, alger eller blågröna bakterier förökar sig i stora mängder. Det beror på att växterna behöver näring för att växa och då får de för mycket näring som gör att de växer för mycket och blir gigantiska. När de har växt mer än vad de behöver tar de upp för mycket syre som gör att det blir syresbrist i haven. Och vad beror syrebrist på?

Jo det är så att nedbrytningen av alger och plankton behöver mycket syre. När syret tar slut går nedbrytningen långsamare. Döda delar från alger och plankton börjar bilda en tjock hinna på botten av havet istället för att brytas ner till små partiklar. Fiskarna dör också när syret tar slut i havet. Mycket av våran mat försvinner då och en del djur som också äter fisk får inte heller någon mat.

Hur påverkas vi av övergödning i havet?

En del av kvävet som läcker från åkermarken hamnar i grundvattnet. Kvävet som kommer till grundvattnet är i form av nitrat. Nitrater är salter av nitratjonen som är en sammansatt jon. Höga halter av nitrat påverkar hälsorisker för människor som hämtar dricksvatten från brunnar. De särskilt utsatta är spädbarn för att de är känsliga för nitrat. Spädbarn som dricker brunnsvatten med höga halter av nitrat i får syrebrist i blodet. Äldre människor kan få akuta problem med mag- och tarmsystemet. Vattnet kan också röka risken för cancer, påverka njurarna, skelettet och tänderna. Detta påverkar alla som har egna brunnar men inga reningsverk. Alla som bor i stan har reningsverk som renar vattnet från nitratet som kommer från åkermarken. När vattnet har renats skickas det till våra vattenkranar.

I havet och sjöarna blir det syrebrist pågrund av att det blir för mycket fosfor och kväve. När syret tar slut dör fiskarna. När fiskarna dör tar en del av människans mat slut. En del djur äter också fisk. När djurens mat tar slut blir det svårare för de att överleva eftersom de inte har mycket mat att välja mellan. Men för oss människor är det mycket lättare för vi har mycket annat vi kan välja mellan.

Idas frågor: Kretslopp

Förklara kvävets betydelse och beskriv kvävets kretslopp inom näringskedjan.

Kvävet har betydelse i havet, för finns det för mycket kväve blir det ökad algblomning. Att det ökar är för att näringen som kommit ut i havet (via sopor oftast) inte räcker till alla organismer. Kväve finns i alla proteiner, därför är det viktigt att få i sig kväve. Ärtväxter är bra på att ta upp kväve från luften.

Kväve har även betydelse i kretsloppet då den ingår i fotosyntesen. Kvävet finns klorofyllet som är en del av fotosyntesen som finns i växter, en växt är en producent som producerar näring. Förstahandskonsumenten, den som bara äter producenter, äter upp växten, och får då alltså i sig kvävet som fanns i växten. Andrahandskonsumenten äter upp förstahandskonsumenten, och får då också i sig kvävet som fanns i förstahandskonsumenten. Sedan äter toppkonsumenten upp andrahandskonsumenten och får då i sig kvävet som fanns i andrahandskonsumenten. Sedan, när toppkonsumenten ger ut avföring så hamnar kvävet i jorden. Där bildas en ny växt, en ny fotosyntes kommer till och så upprepas kvävets kretslopp i näringskedjan.

Skillnaden mellan betydelsen och kretsloppet är att betydelsen betyder hur kvävet spelar roll i naturen. Kretsloppet beskriver hur kvävets gång i näringskedjan går till.

Vad är typiskt för ett ekologiskt jordbruk?

Att handhavet med djur och odlingen ska ske så naturligt och fritt som möjligt, det är huvudsaken med att ha ett ekologiskt jordbruk. Vissa bekämpningsmedel är tillåtna, så länge de inte har framställts syntetiskt. Odlingssystemet som de har, att växterna inte ska besprutas utan växa av sig själva leder till färre skördar men det kompenseras genom högre priser och stöd från EU:s jordbruksstöd, så att de inte förlorar pengar på det.

Att djurhållningen är bra, alltså att man behandlar djuren bra. Behandlar man djuren på rätt sätt genom att ge dem foder utan tillsatser och låter de vara ute fritt mår de bättre och den mat som kommer/blir av djuren blir av bättre kvalitet.

Att stallgödseln används som näring till jorden, så istället för att lägga pengar på gödsel använder de sin egna och kan då använda pengarna till något annat, tex. Rusta upp boxarna korna står i på vintern.

Att man ska märka maten som kommer från jordbruket så att man vet att man äter ekologiskt.

Om man skulle ta bort ett ekologiskt jordbruk från miljön skulle allt som växer bli besprutat och de gifter som kommer fån besprutningen påverkar luften runt om oss, och påverkas luften med gifter kommer syret påverkas vilket resulterar till att alla kretslopp som innehåller syre påverkas. Eftersom gifterna kommer till luften stannar de där, och det kommer även påverka människor i framtiden. Det kretslopp som finns mellan sol och vatten, där den varma luften (där gifter från besprutningar finns) hjälper vattnet att stiga, alltså hamnar gifterna från luften till vattnet. Hamnar gifter i vatten kan det regna ut över växter som knappt hunnit växa, och när de vuxit en bit och besprutas för att växa mer har de redan en liten dos gift i sig. Regnet som innehåller gift regnar även ned i sjöar där fiskar, som är en mat vi inte besprutar, får i sig gifter och på så sätt kan vi människor få i oss gifter från mat som egentligen inte kan besprutas. Därför är det viktigt att det finns ekologiska jordbruk så att besprutningar kan minska så mycket som möjligt, eftersom besprutningar kort sagt påverkar både luft och vatten, vilket i sin tur påverkar vår mat.

Säg 3 tungmetaller och hur de är farliga för miljön/kroppen.

· Bly

De föroreningar som bly ger ut lagras i människokroppen och kan genom en blyförgiftning ge fosterskador, njurskador eller skador på det centrala nervsystemet. Bly från blyhagel hamnar i näringskedjan i och med att fåglar tror det är mat, vilket förgiftar fåglar. Bly framställsfrån blymalm, som finns i gruvor.

· Kvicksilver

Kvicksilver har en egenskap att dess joner blockerar svavelatomer som är viktiga och finns i många proteiner. Vid långvarig förgiftning får man skador på mag- &tarmkanalen och njurarna. Kvicksilver blockerar även viktiga atomer hos enzymer (en viktig protein som finns i kroppen) och är därför skadlig redan vid intag av låga halter kvicksilver. Kvicksilverångor skadar alla miljöns organismers funktioner, och är därför farlig för miljön också. Kvicksilver kommer ut genom ångorna från krematorium.

· Kadmium

Kadmium binds till svavelbildningar och hämnar vissa enzymer, kadmium finns även i mat tex. Svampar som fått i sig kadmium från jorden, eftersom de giftiga ångorna hamnat i jorden. Och det är när kroppen får i sig för mycket än vad kroppen tål som det leda till njurproblem och skelettdeformationer. Kadmium kommer ut genom ångor från industrier, men också genom konstgödsel.

Kadmium är extra farligt eftersom det är lätt att få i sig det, eftersom ångorna från industrier hamnar i jorden där vi sår och skördar en del av vår mat. En människa som jobbar på en industri, där kadmiumångor kommer ut, andas in sådana ångor på jobbet, och får också i sig kadmium från mat som kommer från jorden, tex. Potatis. Det blir mycket lättare att denna människas njurar inte klarar av den halt kadmium som personen får i sig, vilket resulterar till njurporblem.

Julias frågor-Jordbildning

Vad är ett mineral?

De flesta mineral är kemiska föreningar som oftast innehåller syreatomer, kiselatomer och aluminiumatomer. Sten är en blandning av olika mineraler.

Vad heter de två sorternas jord och vad består dom av?

Det finns två olika sorters jord, mineraljord och organisk jord.

· Mineraljord finns långt ner i marken, precis över berggrunden och består av eroderat mineral, det vill säga sten och berg som smulats sönder av vind och vatten.

· Högre upp finns den organiska jorden, den består av döda växter och djur som förmultnad som blir till organisk jord.

Beskriv kretsloppen för mineraljord och organisk jord

Mineraljord och organisk jord har var sitt kretslopp.

Organisk jord: Den organiska jordens kretslopp tar cirka 10-20 år och går till så att mikroorganismerna bryter ner jorden till små molekyler som kan lösa sig i vatten. Växterna kan sedan suga upp den och använda den som näring. Sedan när växterna dör har kretsloppet börjat om.

Mineraljord: Mineraljordens kretslopp tar flera miljoner år och börjar med att regnvattnet spolar bort jord från marken så att den hamnar på sjö & havsbotten. Den packas ihop och förvandlas sedan till sten och berg genom det hårda trycket.

Jordskorpans olika plattor rör sig och pressar upp nya berg. Med tiden lossnar de nya bergen bitvis ner till mineraljord och sedan börjar det om.

Grupp 4 Energi- Icke förnyelsebara energikällor

Zoes frågor: Kärnkraft

Vad skapar en härdsmälta för konsekvenser för omgivningen?

Områden runt reaktorn blir obeboeliga på grund av strålning. Mark går inte att odla på då den förstörts. Människor och djur kan få sjukdomar såsom cancer, av strålningen. Människor och foster kan växa fel, få missbildningar och tumörer. Strålningen kan sprida sig över stora områden med hjälp av vind och vatten. Strålningen kommer finnas kvar under extremt lång tid.

Varför sker en härdsmälta?

En härdsmälta sker om reaktortanken tillåts överhettas. Det kan ske när kylsystemen inte fungerar, när personal som sköter kedjereaktionens accelerering och reaktortankens tryck inte gör vad de borde göra, eller något helt enkelt är defekt. Kedjereaktionen går inte att kontrollera och reaktortanken blir så varm, och trycket så högt, att den exploderar eller delar av den smälter och fattar eld.

Vad har kärnkraft för effekt på miljön, utan att en härdsmälta har haft effekt?

Med en kokvattenreaktor kommer det radioaktiva uranet ut i systemet där energin utvinns. Sker läckage kommer gasen ut i allmänheten, sker det i kondensatorn kommer ämnet ut i vattendrag. Gasen kan också lätt ta sig ut genom turbinen. Radioaktivitet är farligt och dåligt för både människor, djur och natur. För att driva ett kärnkraftverk krävs det uran. Uran har vi mycket av i Sverige, dock så skadar det miljön att utvinna det så att det kan användas för kärnkraft. Efterbehandlingen av uranet efter användning är också farlig, uranet måste förvaras långt ner i berggrunden för att man ska vara säker på att det inte ska skada människor. Det tar flera tusen år för att bli ofarligt.

David L’s frågor: Radioaktivt Avfall

Vad är radioaktivt avfall?

Radioaktivt avfall är ''rester'' när man gör el-energi i kärnkraftverk. Det är extremt farligt för allt levande (inklusive natur). Det är farligt just får att det innehåller strålning som håller sig kvar i många år. Om man skulle stå i strålningen i bara en minut så skulle man dö. Man brukar ta radioaktivt avfall och lägga det i stora bunkrar och sedan förvarar det i många år. Alla länder förvarar avfallet på olika sätt beroende på vilka naturtillgångar dom har.

I framtiden planerar man i Sverige att lägga i kapslar av koppar och sedan lägga ner det långt långt ner i berggrunden som ett slutförvar.

Becquerel är ett mått på radioaktivt sönderfall per sekund. Det finns gränsvärden som anger vad som är farligt för människor. Tex i ett bostadshus får det radioaktiva sönderfallet inte gå över 200 Becquerel. Om värdet går över Becquerel gränsen kan det bli farligt för hälsan (med tiden) och då får man komma på saker för att minska värdet tex ventilera hela huset.

Är allt radioaktiv avfall lika farligt?

Nej. Det finns tre olika slags radioaktiva avfall. Låg, Medel och Hög Aktivt avfall.

Lågaktivt avfall

Är inte lika farligt som dom andra avfallen. Lågaktivt avfall kommer ifrån sjukhus, kärnkraftverk osv och kan vara skyddskläder och sopor. Avfallet är inte allvarligt och därför behöver det förvaras säkert i ca 20-40 år.

Medelaktivt avfall

Medelaktivt avfall finns oftast i filter och sånt som används för att fånga upp alla radioaktiva ämnen i reaktorvattnen i kärnkraftverken. Det är farligare än lågaktivt avfall och förvaras mer säkert och behöver längre tid för att bli bättre.

Högaktivt avfall

Är mycket farligt. Det finns mest i använt kärnbränsle som innehåller klyvningsprodukter vilket är extremt farligt för kroppen. Man måste göra flera olika saker med avfallet tex kyla det. Sedan måste man lägga det i supersäkert förvar i minst 100 000 år!

Mauros frågor: Fossila bränslen

Vad är fossila bränslen?

Fossila bränslen är naturgas, olja och kol. De bildades för flera miljoner år sedan när djur och växter dog. När de dog så hamnade de på botten av hav och sjöar. År senare så hade de täckts med jord, sand och grus. Eftersom det blev så mycket jord, sand och grus över de döda växterna och djuren så blev det ett väldigt högt tryck och temperaturen steg drastiskt. Många år senare under denna höga temperatur så blev dem tillslut omvandlade till ett material som man kan göra olja av, en slags sten.

Nya fossila bränslen bildas hela tiden, till och med vi själva kan skapa det men det tar ju flera miljoner år för att bli det rätta materialet. De fossila bränslen som används idag är ungefär 50 till 500 miljoner gammalt. När vi förbränner dem i kraftverk så släpps miljontals år gammalt koldioxidKol, olja och naturgas kallast oftast för icke förnybara energikällor eftersom de bildas så extremt långsamt och vi använder mer än vad som bildas.

Olja

Olja är kanske det viktigaste fossila bränslet. Utan olja skulle vi inte kunna använda bilar, båtar och flygplan. Oljebolagen letar just nu efter en ersättning till oljan.

Kol

Kol är väldigt billigt att utvinna och är därför väldigt populärt att använda som bränsle och i industrier.

Naturgas

Naturgas är en blandning av gaser, mestadels metangas som man hittar i sprickor i marken tillsammans med olja. Naturgas är en viktig energikälla för industrin för att det främst används för kraftverk och värmeverk. Bussar i Sverige drivs till exempel av detta också.

Torv

När växter och mossor dör av syrebrist så bildas torv. Det används oftast med kol och biobränsle. Det är dock en väldigt liten användning av torv och liten andel energi som kommer från torven.

Hur påverkas miljön av fossila bränslen

Den största påverkan av miljön är utvinningen av uran i marken, då det finns risk för strålning. Slutförvaring av kärnbränsle och kärnavfall påverkar även vår miljö. Slutförvaring är en metod då man placerar kärnavfall 500 meter djupt under markytan. Kärnkraft påverkar även havsmiljön genom att ge utsläpp till luftföroreningar. Detta leder till högre vatten temperatur i haven.

Försurning av mark och sjö

Användningen av fossila bränslen, alltså användningen av bilar, båtar och flygplan, industrier är den främsta anledningen till det mesta kolutsläppet, svavelutsläppet och kvävedioxidutsläppet i vårt land. De sprids via vinden och det tar ca 1 dag – 1 vecka för utsläppen att nå marken och orsaka försurning i marken och även hälsoproblem hos djur och människor.

När en sjö blir försurad betyder det att det är mer vätejoner som åker in i sjön än ut ur den. Surheten ökar och pH-värdet sjunker.

Detta sker genom att sura regndroppar har åkt in i marken och dragit med sig försurat material från marken in i vattnet. Markförsurning påverkar därmed vattenförsurningen. Regnet innehåller svaveloxider och kväveoxider tack vare utsläppen av de vid användning av fossila bränslen. Svaveloxider och kväveoxider bildar salpetersyra i luften.

Hur påverkas växthuseffekten av fossila bränslen?

Jorden fungerar ungefär som ett växthus. Soltrålar som kommer in i jordens atmosfär ska egentligen åka tillbaka ut i rymden men tack vare förbränningen av fossila bränslen släpper vi ut koldioxid i atmosfären som förhindrar ljusstrålarna och värmestrålarna att åka tillbaka ut i rymden. Eftersom vi har hållit på med förbränning av fossila bränslen i över 200 år nu så har detta lett till att all koldioxid har samlats som ett lager i atmosfären som inte tillåter ljuset och värmen att åka ut igen och då stiger jordens temperatur. Temperaturen stiger långsamt men säkert.

Uttunning av ozonlagret

Ozonlagret är ett lager runt jorden som skyddar oss mot UV-strålar (Ultravioletta strålar) från solen. Ozonlagret kan faktiskt inte försvinna helt men kan tunnas ut tillräckligt mycket för att skapa katastrofer. Till exempel risken för hudcancer ökar eftersom kroppen tar emot mer UV-strålning, större öknar, översvämningar, samt ekosystemet drabbas rejält. Mängden plankton minskar i vårt ekosystem, om det händer så minskar tillgången till fisk.

Orsaker till denna uttunning ozonlagret är utsläppen av växthusgaser. Den farligaste för ozonlagret är koldioxiden. Koldioxiden skadar inte i små mängder. Ozonlagret skulle aldrig tunnas ut för att vi andas ut koldioxid. Men om många mängder släpps ut som vid förbränningen av fossila bränslen, när vi kör bil, båt eller flygplan.

Vad kan vi göra för att förhindra detta?

Det finns ju dock miljövänligare alternativ som vi människor kan använda. Till exempel miljö vänliga bilar såsom el bilar. Eller åka kollektivt, alltså buss eller tåg.

Jaels frågor: Fotosyntes och förbränning

Vad skulle hända om vi tog bort alla växter ifrån jorden?

Växter har något som kallas för fotosyntes, det är när växterna använder ljus och omvandlar koldioxid och vatten till druvsocker och syre. Alla gröna växter har ett ämne som kallas för klorofyll och det är det ämnet som ger dem deras gröna färg, klorofyllet är väldigt viktigt eftersom att det tar upp energi från solljus. På växtens blad sitter det små öppningar som kallas klyvöppningar, de släpper in koldioxid och släpper ut syre. Så växten tar in koldioxid från luften och tar upp vatten från jorden, med energin från solljuset sker sedan en kemisk reaktion och det bildas druvsocker och syre. Växten använder sedan druvsockret som energi för att växa och för att lagra energi.

Människor och djur har ingen fotosyntes och kan inte skapa egen energi, därför måste vi äta växter för att få i oss det. När vi andas in syre och sedan äter en växt så börjar förbränningen i våra celler som också kallas för cellandning, druvsockret sönderdelas till koldioxid och vatten. Energin som fanns i druvsockret frigörs och den omvandlas till rörelse- och värmeenergi så att vi kan röra på oss och hålla oss varma.

Alltså är växter och levande varelser beroende av varandra, vi äter, får i oss druvsocker och andas in syre, då bilas koldioxid, vatten och energi. Sen andas vi ut koldioxiden som sedan växterna tar in och sedan släpper ut syre. Det går i ett kretslopp.

Så utan växter med fotosyntes så skulle vi dö, eftersom att vi inte skulle få något syre, och för att maten skulle ta slut. Sen så skulle det ha betydligt mycket mer följer för jorden om vi skulle ta bort alla växter eftersom att det skulle påverka klimatet på massa olika sätt. Till exempel så motverkar växter den globala uppvärmningen eftersom de tar in koldioxid.

Varför släpper bilar ut så mycket koldioxid?

Allt som lever innehåller kol, och när döda växter och djur ligger under högt tryck och värme väldigt länge så omvandlas de till kol, gas och olja. Oljan pumpar sedan vi människor upp ur berggrunden för att göra om den till bränsle för att vi ska kunna köra bilar och andra olika bensindrivna fordon. När vi sedan åker med bilen så förbränns bensinen och släpper ut kolatomer, alltså koldioxid som har varit bundna i oljan.

Hur kommer det sig att det finns mycket fler producenter än tredjehandskonsumenter?

Eftersom att producenterna gör sin egna energi med hjälp av fotosyntesen, de använder sedan själva ca 85 procent av energin för att kunna växa. När förstahandskonsumenten sedan äter av producenten finns bara ca 15 % av energin kvar , därefter går ca 85% av den energin åt för att skapa värme och rörelseenergi till förstahandskonsumenten. Andrahandskonsumenten får sedan bara i sig ca 15 % av den energin som förstahandskonsumenten fick i sig, och då går 85% procent av den energin åt till värme och rörelseenergi, och sen likadant med tredjehandskonsumenten. Det är alltså väldigt mycket energi som hela tiden går förlorad. Så om en andrahandskonsument äter en förstahandskonsument så får den inte i sig lika mycket energi som förstahandskonsumenten fick i sig när den åt av producenten. Så tredjehandskonsumenten måste äta fler djur eftersom det är så mycket energi som gått förlorad.

Grupp 5 Förnyelsebara energikällor

Michaels frågor: Biobränslen

Vad är biogas?

Det finns organiska material som bryts ner av bakterier som inte har någon närvaro av syre.

Det finns några exempel på vad som är organiska ämnen är, gödsel, slam från reningsverk, hushållsavfall och växter. Det finns en speciell gas som bildas i biogas och det kallas metan.

Vi får dessutom ett bra jordförbättringsmedel för att när gödsel, växter eller rent huhållasavfall bryts ner får man ett bra jordförbättringsmedel.

Biogas kan användas till uppvärmning i värmeverk och sedan finns det biogas för drivmedel för bussar, de som har biogas istället för bensin eller diesel är bra för miljön, det finns vissa nya bilar som har biogas och de nya stadsbussarna drivs utav biogas.

Är etanol bara alkohol?

Etanol är en alkohol som finns i vin, öl, cider och starksprit.

Etanol är en ren och färglös vätska med en äcklig och stark lukt. Etanol försvinner lätt och avger då brännbara gaser.

Etanol används för olika sorts saker som, bränsle till bilar, campingkök (spritkök), lösningsmedel, bakteridödande tvättsprit i sjukvården och råvara i den kemiska industrin.

Etanol är gjord av jäsning utav socker, när socker äts utav jästsvamparna för att kunna få energi så avger de etanol och det blir koldioxid som avfall. Efter att jäsningen så kan man skapa ren etanol genom detillation.

¨Eftersom man kan framställa etanol ur olika växtmaterial är det ett förnybart bränsle i motsats till fossila bränslen, som bensin och diesel.¨

Är det bra för miljön att det finns återvinning?

Återvinning är när man slänger saker och sedan gör dom till något nytt ex, du krossar ditt glas och sedan blir det ett nytt glas det kallas återvinning. Det finns vissa material som man bara slänger och vissa gör man en återvinning på som är gammalt material.

Återvinning är bra för att man kan göra gamla saker till nya saker istället för att använda nytt material hela tiden och det är inte så bra för miljön, det är därför det finns återvinning för att kunna spara mera material. Återvinning är bra för miljön fva ner massa med saker för att få det är att man behöver inte riva ner massa med material för att man har gammalt material som man gör till nytt.

Mathildas frågor: Energi från solen

1. Vad är skillanden mellan solceller och solvärme?

Solceller förflyttar elektronerna medan solvärme gör så att elektronerna rör sig snabbare.

2. Vad används vindkraft till?

Vinkraft används till att utvinna energi från vinden.

3. Varför behöver man förstöra stora naturområden för att bygga dammar med vatten i?

Man måste förstöra stora naturområden för att dammen suger upp vatten från rötterna där bland annat träd har stått tidigare, och eftersom träd behöver vatten så när man river träden så finns fortfarande vatten kvar och så suger dammen upp det vattnet och stryper åt vattenflödet.

Gustafs frågor: Fusionskraft och energi från jordens inre

Vad är fusion och hur används det?

Vad är jordvärme och hur används det?

Vad är bergvärme och hur används det?

Fusion:

Det finns tre olika kategorier av fusion som är kända för människan idag. De tre är: fusion i stjärnor, fusion i kärnvapen och fusion som energikälla på jorden. Fusion är när två stycken lätta atomer slås ihop och blir en tyngre. Det vanligaste är att väte slås ihop till helium. När de två atomkärnorna sammanfogas så blir det energi över. Detta sker eftersom att de lättare kärnorna tillsmamman bär på mer energi än den tunga.

Fusion i stjärnor

Fusion är energikällan i alla stjärnor och därmed vår egen sol. Det finns redan 10^22 fusionsreaktorer i universum, det vill säga en i varje stjärna. Om vi mäniskor skulle lära oss att hantera fusion så skulle vi få en energikälla som aldrig tog slut.

Fusion är som fission fast tvärtom, här utvinns energin genom att två atomkärnor slås ihop istället för att delas. I fusion avges energi när två lätta atomkärnor kopplas ihop till en större. Solens lyskraft och värme bygger på att atomkärnor krockar i hög hastighet och smälter samman. Kärnorna består av tunga varianter av det enkla grundämnet väte, det vill säga deuterium och tritium.

Stora mängder energi utvinns i när de två kärnorna kolliderar. Den enda restprodukten är helium som redan finns i vår luft. Helium är mer stabilt än vad deuterium och tritium är, och därför behövs de mindre energi för att hålla samman en heliumatom än att hålla samman deuterium och tritiumatomer. Den energi som blir över är den som används i kärnreaktorer.

Det krävs en väldigt hög temepratur för att det ska kunna bli fusion. I solen räcker det med att det blir mellan 10-15 miljoner ºC men här på jorden skulle det krävas 100 miljoner ºC . Det behöver bli så pass varmt för att gas ska övergå till plasma.

Fusion i kärnvapen

Fusion är tätt sammankopplat till kärnvapen. Kärnvapen är bomber, missiler och robotar som använder kärnladdningar. De är dem starkaste och mest förödande vapen som finns därför att de använder några av de mäktigaste krafter som idag är kända av människan. Man kan tro att atombomber är kopplade till fusion med det stämmer inte riktigt. Det som utlöser en atombomb kallas fission.

Vätebomber får energi från fusion. Detta är ett av världens absolut kraftiga vapen. Världens kraftigaste kärnvapen var en vätebomb som byggdes i Ryssland på 60-talet. Denna vätebomb fick namnet Tsarbomben. Tsarbomben var en tresstegsvätebombe. Detta innebär att bomben utlöses i tre stadier. Det börjar med fission, sedan fusion och sist fission igen. Detta var i alla fall grundtanken men eftersom att bomben då hade en sprängverkan på 100 megaton trotyl (TNT) så bytte man ut det sista stadiets uran mot bly. Detta gjorde så att fusionsstadiet steg och utgjorde då 97% av bombens energi. Bomben hamnade tillslut på en sprängverkan av 50 megaton trotyl. Då kan man tänka på att 1kg trotyl motsvarar ca 4,2 megajoule. En megajoule motsvarar den ungefära rörelseenergin hos ett fordon som väger 1 ton och färdas ien hastighet på 160km.

Tsarbomben vägde 26 ton och var 8 m lång samt 2 m i diameter. Provsprängningen skedde på Severnysjön i norra ishavet. Detanationen sågs och kändes i Finland, även i Sverige där fönster till och med krossades.

Fusion som energikälla på jorden

Länge har man sett fusion som en en önskvärd energikälla på jorden. Detta främst för att fusion inte leder till några utsläpp av växthusgaser, det finns oerhörda mängder potentiellt bränsle, anläggningarna kan byggas utan att allt för mycket påverka den omgivande miljön, samt att avfallet är betydligt mer lätthanterligt än den kärnkraft som bygger på fission.

Tritium görs av deuterium och litioum finns i havet och räcker i flera miljoner år. 25 gram av bränslet räcker till en genomsnittseuropés livsförbrukning av energi. Detta innebär att bränslet har högre energidensitet än något annat naturligt bränsle som människan känner till idag.

Hittills har man inte kunnat visa att man kan utvinna mer energi genom fusion än vad som tillförs. Att bedriva forskning inom fusion är dyrt. Bara reaktorn ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor), kommer att kosta drygt 100 miljarder kr att bygga om man bestämmer sig för att använda den. En kommersiellt gångbar reaktor som drivs på deuterium och tritium kommer producera betydligt mer högenergetiska neutroner än vad man sedan tidigare har erfarenhet av. Det kommer orsaka aktivering och slitage i omgivande strukturer. För att klara detta så behöver den materialvetenskapliga sidan utvecklas. Ett annat problem som kan uppstå är bränslets “hölje” då det brinner. De partiklar som är resultatet av en fusionsreaktion har betydligt högre rörelseenergi än de omgivande bränslepartiklarna, vilket kommer resultera i instabilitet.

Jordvärme:

Jordvärme är en form av energi som lagras överst i marken. Det brukar inte finnas längre ner än 1m. Energin kommer från solevärmen som lagras i marken under våren, somaren och hösten. Man använder jordvärme i första hand för att få värme och varmvatten i mindre bostadshus. Då gräver man ner en plastslang som innehåller en speciell vätska. Vätskan värms upp av solvärmen som finns i marken. Sedan leds vätskan till en värmepump som värmer vattnet samt elementen i huset.

Jordvärme är rätt så vanligt i Sverige men inte i andra länder. Man kan också blanda ihop jordvärme med geotermisk energi. Denna form av energi kommer från jordens inre medan jordvärme kommer från solen.

Bergvärme:

Bergvärme innebär att man utvinner värme ur grundvattnet. Det gör man genom att borra ett hål på ca 50-200 meters djup i berggrunden. Man för sedan ner en dubbelvikt “kollektorslang”. Denna slang är fylld med en frostskyddsvätsk som fångar upp värmen som finns naturligt i marken. Vätsan åker sedan upp ur hålet och leds in i bergvärmepumpen. Vätskan intrigerar med pumpen, ett köldmedium (ett ämne med väldigt låg kokpunkt) ocn en kompressor. Inne i pumpen skapas sedan värme när köldmediet förångas. Det är den värmen som förs ut i huset. Vätskan som fanns i slangen återanvänds och processen återupprepas.

Det som är bra med en bergvärmepump är att man med hjälp av den faktiskt utvinner värme ur naturens resurser. Man behöver alltså inte använda så mycket el, olja eller andra resurser som förstör miljön, utan man använder resurser som redan finns där och som är förnyelsebara.

Livs frågor:

Vad är det det för skillnad på ved och pellets?

Pellets är rester av ved och andra trämaterial som är sammanpressade till en extremt kompakt liten ”träbit” medans ved är när man sågar ner ett träd och delar upp det i mindre bitar för att elda med. Ved används mer för privat bruk.

Jespers frågor: Vattenkraft

Hur utvinner man energi ifrån ett vattenkraftverk?

Dammen håller tillbaka vattnet och håller vattennivån jämn. Därför får man ett högt tryck när vattnet strömmar ner in i inloppet och ner till turbinen som börjar rotera. Turbinen sitter ihop med en generator som börjar rotera. När generatorn roterar får man rörelseenergi omvanlad till elektriskt energi. Sedan höjer (omvandlar) en transformator spänningen så den kan färdas längst ledningsnätet utan att ledningarna blir varma och förlorar massor av energi. Sedan fortsätter elektriciteten till en transformatorstation som sänker spänningen så att bostäder och arbetsplatser kan använda elen.

Vilka fördelar och nackdelarna finns i ett vattenkraftverk runt om i världen?

Fördelar

Nackdelar

Vatten kan lagras och användas i precis den mängd som behövs för stunden. Det är lätt att reglera vattenkraften.

Naturen förstörs när dammen är på plats för att den ska fyllas med vatten och då tar det massor av plats av naturen. Erosionen kan påverka naturen (forma den) genom strömmar och vågor.

Vattnet tar alldrig slut, man kan använda det om och om igen.

Fiskarna kan inte simma igenom vattenkraftverket.

Man kan använda vattenkraftverken om och om igen.

Bor man nära ett vattenkraftverk så kan det låta mycket

Inga koldioxid utsläpp

Billig elektricitet

Varför har vattenkraft så stor betydelse i det svenska samhället?

Vattenkraften producerar mycket el och billig el. Vattenkraften behövs inte bytas ut på ett tag till skillnad när det gäller kärnkraft där kommer uranen att ta slut någon gång. Vattenkraften kommer aldrig att ta slut så länge vattenkretsloppet håller igång det vill säga: Havet värms upp av solen som sedan blir moln. Sedan kommer molnen till bergen där snön och regnvattnet tillsammans rinner ner till sjön eller en annan vattensamling. Vid sjön kan det finnas ett vattenkraftverk som gör elektricitet av vattnet när det rinner igenom. På så sätt försvinner vattnet aldrig tack vare kretsloppet. Dessutom har Sverige en hård och bra bergsgrund och som inte eroderas (vattenströmmar/vågor som kan forma landytan). Tack vare det kan vi ha dammar. Vattenkraftverken står för 45% av elekriciteten i Sverige.

Allmänt:

Hur många vattenkraftverk finns det i Sverige samt hur många är små/stora vattenkraftverk?

Det finns 1 800 vattenkraftverk i Sverige. 1600 bekantas småaktiga, de producerar mindre el. Det finns drygt 200 stora vattenkraftverk och de producerar mer el än de mindre vattenkraftverken. De flesta finns i Norrland eftersom det finns många älvar och berg i Norrland så kan de bygga flera vattenkraft verk än i mellan Sverige där det bor fler människor. De flesta av vattenkraftverken är stora i Norrland och där finns även den största vattenkraftverket i Sverige Harsprånget med en längd på 1 400 m.

Grupp 6 Naturresurser

Megans frågor: Ekosystem i balans

1.Vad är producenter och konsumenter?

Svar: Längst ner i näringskedjan så finns producenterna. Det är växter eller aljer som får sin energi genom solen och förvandlar det till druvsocker och syre. Ovanför har vi Konsumenter som äter växter eller andra djur. Det finns växtätare (primärkonsumenter)som kan vara t.ex. en hoppkräfta, köttätare (sekundärkonsumenter) t.ex. en löja, köttätare (fjärdehandskonsumenter) eller toppkonsumenter (sistahandskonsumenter) t.ex. en fiskgjuse.

2. Förklara hur en näringskedja fungerar.

Svar: En näringskedja visar näringens transport genom ekosystemet. Den börjar alltid med en producent, vanligen en växt eller alg. Nästa steg är en växtätare, en primärkonsument. Växtätaren äts av en sekundärkonsument. Den kan i sin tur bli uppäten av en tertiärkonsument.

3.Förklara kort vad en näringsväv är.

Svar: En näringsväv är sammanknutna näringskedjor. Det vill säga ett rådjur äter inte bara en sorts växt utan flera olika och äts av många olika pedatorer som också äter andra djur än rådjur.

Ellinors frågor: ? Livsmiljöer i fara

Runt om i världen försämras miljön vi lever i. Arter utrotas, giftiga ämnen släpps ut, vatten förorenas och regnskog huggs ned. Naturen har ett komplicerat samspel där varje växt och djur har en mening och uppgift. Ansvaret ligger i våra händer, det är vi människor som påverkar naturen.

Djuren och naturen har tillsammans ett komplicerat samspel där varje växt, djur eller insekt har en betydelse. För att detta samspelet ska fungera måste miljön de lever i vara varierad. Det finns mycket mera arter i en naturskog än i en odlad skog, detta på grund av att den odlade skogen ofta växer i samma takt och ger en enformig livsmiljö. Naturskogen däremot ger en varierad livsmiljö av både döda och levande träd i olika åldrar. Det kan leva upp till 350 olika arter i en död gran. För att bevara ur skogen och förhindra att utrota arter görs det olika insatser, exempelvis sparas sträckor av naturskog i den odlade skogen. Det finns även en del naturreservat, som skyddar och bevakas av naturskyddsvårdare.

Stora områden med en och samma art kallas monokulturer. På samma sätt som arter utrotas i de odlade skogarna minskar även mångfalden på grund av monokulturer. Det är ännu ett sätt att göra miljön onaturlig och utforma naturen efter våra egna behov. Naturen är beroende av variation och olika livsmiljöer medan vi människor vill tjäna pengar och tid. Våran mänskliga aktivitet ger en obalans i naturen

Ungefär sju procent av världens yta är regnskog. Trots den inte allt för stora ytan bidrar regnskogen med boplats till mer än hälften av alla jordens arter.

I nuläget huggs en stor del av regnskogen ned för att få virke och plantager. Detta förstör både utrotar arter och förstör våran miljö. När träden avverkas omvandlas den stora delen kol i stammen till koldioxid. Cirka en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp kommer från avverkningen av regnskog. Vi är beroende av regnskogen i många olika syften. Exempelvis fungerar den som ett översvämningsskydd genom att som en tvättsvamp dra åt sig vatten för att sedan successivt släppa ut det igen. Detta motverkar torka och förhindrar översvämningar. I regnskogens unika miljö växer även en hel ämnen som används i mediciner. Människor som lever i u-länder är ännu mer beroende av regnskogens egna kurer, i de mer rikare länderna har man hittar sätt att efterlikna vissa ämnen på kemisk väg.

Almas frågor: Hållbar utveckling

1. Förklara begreppen lokal och global när de gäller hållbar utveckling.

Ett lokalt problem är ett lite mindre problem som är lätt att ”fixa” eller ”rätta till” inget som omfattar hela jorden.

Globalt är motsatsen alltså det är ett större kanske livshotande problem som påverkar hela världen.

2. Vad ska man göra för att minska mängden sopor?

Istället för att köpa nya kläder när de går sönder kan man försöka laga dem. Man kan välja varor från butikerna med enklare förpackningar. Laga inte mer mat än vad som går åt.

3. Berätta vad olika miljömärkningar har för betydelser.

Svanmärket får användas på varor där tillverkaren har visat att både sättet de gör varan på och återvinningen är miljövänlig. Du kan hitta svanmärket på tex papper, rengöringsmedel, kläder

Bra Miljöval sitter på varor som har blivit testade och godkända av Naturskyddsföreningen. Om man vill veta vilka varor som är märkta med det märket kan man gå in på köpguide.

Returpilar betyder att varan kan återvinnas och om de sitter på miljöfarliga produkter betyder de att produkten inte ska slängas bland andra sopor som tex batteri.

Grupp 7: Avfall

Kikis frågor: PLAST

Kan på något sätt Termoplast bli till härdplast eller är det två helt olika plaster?

Nej termoplast kan inte bli härdplast. Dom båda har helt olika kokpunkter och är helt två olika plaster. Det är motsatser till varandra. Det är två olika grupper. Termoplast är en plast som man kan smälta ner med värme och sedan forma hur man vill så länge den är varm. När det svalnat kan man inte böja materialet. Vilket då låter logiskt. Men däremot är härdplast omöjligt att böja och forma. Varför går det inte att smälta? Jo det beror att en polymer tvär binds kemiskt och blir fast och det blir då omöjligt att smälta även när man använder värme är det onödigt. Plasten är gjord för att inte smälta.

Hur återvinner man nylon ?

Nylon görs till tunna trådar som är töjbara. Dom är väldigt väldigt tunna och kan användas i strumpor eller töjbart tyg. Då är det så att när man återvinner nylon gör man en material-återvinning vilket då är när man återvinner material som till exempel kläder och elektroniska grejer. Det finns ju tre olika typer av återvinning. Vi har Material , kemisk och energisk återvinning. Med nylon gör man en material-återvinning. Du gör som vanligt att man kastar gamla byxor och sedan blir det nya byxor av det.

Vad är kemisk,Material och energisk återvinning ?

Material-återvinning är då det polymera materialet i produkten tas till vara för att tillverka samma produkt eller en helt annan produkt. Exempel på detta är förbrukade plaströr som samlas in, Bräns ner och blir nya rör, eller kasserade PET-flaskor som används för tillverkning av fleecetröjor.

Kemisk-återvinning är av att material-återvinningen så kan man då gå vidare till kemiskåtervining. Då plastet bearbetas kemiskt till baskemikalier, monomerer eller kolväte som i sin tur blir till nya produkter. Denna tekniken finns nästan för det mesta i Tyskland och lite länder omkring. Men denna tekniken är fortfarande ny så vi har mer att lära oss om den här tekniken för att den ska kunna erbjuda möjligheter till ökad återvinning i framtiden.

Och vid energi-återvinning tar man till vara på det höga energiinnehållet som finns inbyggt i plastmaterialen och använder det för produktion av elektricitet eller värme. Det här är ett utmärkt alternativ i de fall då miljöpåverkan som uppstår vid materialåtervinning är större än miljövinsten. Eftersom att plast är gjord av olja så är värmeinnehållet i plast ganska högt. Om vi energiåtervinner plast sparar vi på naturresurser som olja,gas och kol.

Du kan även ställa frågorna :

Vad är skillnaden mellan kemisk-återvinning och energi-återvinning ?

Vad är plast för ämne? Är det ett grundämne?

Emmas frågor: Återvinning & sopsortering

1. Varför är det så viktigt att vi källsorterar?

Det är viktigt att vi källsorterar för det är då material i vårt avfall kan användas på nytt. Det är svårt att skilja på alla olika material när det är blandat och därför måste vi källsortera. 90 % av vårat avfall innehåller material som kan återanvändas och bara 10 % hamnar på soptippen eller eldas upp. Källsorterar vi så kan våra tidningar bli till nya tidningar istället för att nya träd skördas ned. När vi källsorterar så bidrar vi till materialåtervinningen som spelar en viktig roll i det hållbara samhället. Materialåtervinning gör så att mängden orört material minskar och vi sparar energi.

2. Vad kan vi göra för att minska avfallet och för att det ska kunna behandlas på rätt sätt?

Vi måste källsortera så att materialet kan återvinnas och så att det farliga avfallet ska tas hand om på rätt sätt. Vi kan tänka på att välja varor i enklare förpackingar och inte köpa nya produkter hela tiden. Vi måste börja återanvända och minska konsumtionsmängden. Vi kan sluta slänga våran mat och börja äta rester. Vi kan också försöka välja produkter med miljömärkning som svanemärket eller bra miljöval.

3. Vad menas med producentansvar och hur kan producenterna göra för att minska avfallmängden?

Med producentanvar menar man att producenterna själva har ansvaret för att samla in deras material när det blivit sopor. De som tillverkar kan också ta ansvar för att minska mängden avfall genom att förpacka sina produkter i så lite material som möjligt. Vid tillverkning av maskiner och apparater borde man redan vid tillverkningen tänka på att det ska vara lätt att skilja ut alla olika material när produkten skrotas.

4. Vilka miljöfaror ser du med sopptipp och förbränning och vad är fördelarna?

Simons frågor: Tungmetaller

Vilka skador kan bly ge?:

Skadar på det centralsnervsystemet och kan ge fosterskador.

Användning av Kadmium i batterier förbjöds år 2004 pga av giftigheten, vilka metaller använder man istället för Kadmium?:

Nickel-metallhydrid- & Litium-jon batterier

Vad händer om en bit bly kommer in i kretsloppet?:

Blommorna och svampar plockar upp fabrikens, avgaser bly utsläpp . Blommorna/svampar i sin tur blir uppätna av t.ex en ko och vi människor som senare äter kon och kroppen av kon bryts ner i marken och då börjar maskarna äta på kroppen och skickar vidare näringen (som har innehåller bly) till blommorna,, svampar och grönsaker. Och vi äter ofta grönsaker tillsammans med t.ex kött och köttet vi äter innehåller hög blyhalt så vi får den kombinerade blyhalten av grönsakerna och köttet i kroppen och eftersom lyet är giftigt så får vi/våra foster, när vi dör så händer det samma sak som med kon.

Antons frågor: Organiska miljögifter

Fråga 1: Vad är närings pyramiden?....

Det är en pyramid som visar hur mycket miljögifter olika djur får i sig när de äter andra djur. Pyramiden är bildad så att producenter är längst ned och topp konsumenter längst. Pyramiden visar också hur mycket energi som förloras när en topp konsument ska äta någonting..

Fråga 2: Vad är anrikning?....

Anrikning är processen som närings pyramiden visar.

Fråga 3:Vad är DDT?....

DDT är en miljögift som används för att döda insekter, den finns i gamla el transformatorer och att bekämpa malaria genom att bespruta myggen så att de dör.

�

�