Infr NP i kemi

Kemi r vetskapen om mnenInfr NP i kemiArbetsomrden i kemiGrundlggande kemimnena omkring ossKemiska freningarSyror och baserKolfreningarNringslraVardagskemiPeriodiska systemetMetaller och elkemi

Var finns kemiMatlagningLkemedelTvlPlastKlderosvEld och brandFr att det ska brinna behvs tre saker: Syre Vrme Brnnbart mneOm ett saknas eller tas bort kan det inte brinnaNr man slcker en eld anvnder man oftast vatten.Ska man slcka brnnande olja ska man tcka ver elden. OBS! Slck absolut inte med vatten.

mnens egenskaperAlla mnen kan vara i tre aggregationsformerFast - flytande - gasNr ett mne r fast str atomerna nstan still.Nr ett mne r flytande far atomerna runt i mnet.Nr ett mne r i gas form lttar atomerna frn mnet.

mnenGrundmnen r mnen som bara bestr av en slags atomer.Kemiska freningar r mnen som bestr av tv eller flera olika slags atomer.En molekyl bestr av tv eller flera atomer.Vissa mnen r tyngre n andra. Fr att kunna jmfra behvs det lika mycket av varje mne tex 1cm3. Detta kallas fr densitet. Vill man rkna p detta r formeln massan/volymen.Ex. Om man jmfr lika mycket guld med lika mycket vatten har guld hgre densitet.BlandningarLsningarEn blandning dr mnena som ingr, har delas upp i sm bitar att vi inte kan se dem. En lsning r klar och genomskinlig. De lsta partiklarna hller sig svvande i vtskan. T.ex. vatten och salt i pastavattnet. Om man tillstter fr mycket salt blir lsningen mttad. Det gr inte lsa allt s lite salt blir kvar p botten.Fr att lsa mer kan man vrma blandningen.Gaslsning En blandning av flera gaser som r lsta i varandra, t.ex. luft. Gaser kan ocks lsa sig i vtskor, t.ex. kolsyrat vatten.Lika lser lika. En minnesregel som berttar att mnena i en lsning har vissa kemiska likheter som gr att de lser sig. T.ex. s kan oljebaserad frg spddas med lacknafta.

Andra blandningarSlamning En slamning r grumlig. Det r en blandning av fasta partiklar och en vtska. Partiklarna lser sig inte, utan de faller till botten (sedimentera) eller stiger upp till ytan. T.ex. lerigt vatten.Emulsion En blandning av tv vtskor som inte kan lsa sig i varandra. Sm droppar av den ena vtskan hller sig svvande i den andra vtskan i form av sm droppar. Ofta r den ena en fet vtska och den andra vattenliknande. T.ex. vatten och olja.Aerosol Sm droppar av en vtska eller sm korn av ett fast mne som r blandade med en gas. T.ex. sprayfrg. Legering En fast blandning av olika metaller som har smlts samman fr att f andra egenskaper n vad metallerna har var fr sig. T.ex. koppar + tenn = brons

Olika stt att skilja mnen tSedimentering Skiljer slamningar Filtrering Skiljer slamningarIndunstning Skiljer lsta mnen, T.ex. salt frn havsvattenDestillering Skiljer lsta mnen, T.ex. bensin frn roljaKromatografi Skiljer olika molekyler i en blandning frn varandra.

AtomenAtomen bestr av protoner, elektroner och neutroner.Nr en atom avger eller tar upp elektroner bildas joner. Joner r laddade. De r antingen positiva eller negativa.

ReagensFr att se om ett provrr innehller vtgas kan man tnda p och d lter det pang eller pjupp.Fr att se om en behllare innehller syrgas stter man ner en gldande trsticka. Brjar stickan brinna innehller behllaren syrgas.Fr att se om ngot innehller koldioxid leder man ner det i kalkvatten som d blir grumligt vitt.SyrorSyror r mnen som har ett pH-vrde mellan lgre n 7Syror smakar surt och r frtande.De tre starka syrorna r saltsyra, svavelsyra och salpetersyra.Andra exempel r mjlksyra, ttiksyra och ppelsyra.Utspdda syror r utblandade med vatten och r inte lika frtande.SIV syra i vatten. (spdning)Regn r ofta surt. Det blir det pga alla froreningar och utslpp av industrin.

BaserBaser r mnen som har ett pH-vrde strre n 7.Baser r frtande och lser fett.Ngra baser r natriumhydroxid och ammoniak.Baser ingr i mnga rengringsmedel.Hjlper mot stressade (sura) magar.

NeutraltOm pH-vrdet r neutralt har det vrdet 7.Rent vatten r neutralt. Om man blandar en bas och en syra med varandra kan det bli neutralt.SalterSalter bestr av positiva och negativa joner. Den positiva jonen r ofta en metall.Ex p salter r:koksalt (NaCl)Kopparsulfat (CuSO4)

LuftLuft bestr till strsta del, 78 %, av kvvgas.Syre r ungefr 21 % av luften. Syrgas har beteckningen O2Ozon finns hgt uppe i atmosfren, O3Ozon hindrar UV-strlningen att n jorden.I luften finns ocks en liten mngd koldioxid, CO2Koldioxiden pverkar vxthuseffekten. Nr vi anvnder fossila brnslen bildas koldioxid. Fr mycket koldioxid gr att strlningen har svrt att ta sig ut ur atmosfren. Det blir varmare p jorden.Kolmonoxid har samma effekt och bildas nr bensinen brinner i bilar. Kolmonoxid r dremot giftigt, det blockar de rda blodkropparna frn att ta upp syre.

Vatten, H2OAllt liv innehller vatten.Vatten r som tyngst vid +4 C (temperaturen p botten)Is flyter, har lgre densitet n vattenVatten har ytspnning. Det gr tex att skrddare kan g p vatten.Ytspnningen kan brytas med tex diskmedel.Det behvs mycket energi fr att vrma upp vatten. Nr det vl r uppvrmt s hller det vrmen lnge.Vattnets kretslopp drivs av solen.

Hllbar utvecklingMiljpverkan kan vara snabb eller lngsamFrsiktighetsprincipen Inga ingrepp i naturen innan man gjort en bedmning om hur det kan pverka.Storleksordning - Hur mycket det finns av ett mneFrsurning (utslpp i luften av svaveldioxid och kvvedioxid)Vxthuseffekt (utslpp av koldioxid och metan)Kretslopp vatten, kolvergdning (hamnar i vattendrag, sjar och hav).Kolets kemiVad har plast, olja och tr gemensamt? Jo, de innehller kol.Kol finns rent i tre former i naturen. Diamant, Grafit och Fullerener.Kolvten bestr av kol och vte. Ex: Metan, Etan, PropanFossila brnslen r mnen som kommer frn vxter och djur som levde fr flera miljarder r sedan. (Rolja, stenkol, naturgas)Roljan raffineras och fraktioneras och blir mnga olika kolvten. (t.ex. bensin, fotogen, asfalt)

AlkoholerExempel p alkoholer r metanol, etanol, glykol och glycerolAlkoholer r ofrgade, ofta giftiga och lsliga i vatten och brnnbaraDe har en OH-grupp (syre vte)Metanol kallas ocks trsprit och r mycket giftigtEtanol finns som brnsle i bilar men ocks som rusningsdryck.Glykol anvnds i bilar s kylarvtskan inte ska frysaGlycerol finns i tvlar och ger fukt t huden.Organiska syror och estrarOrganiska syror r tex mjlksyra, ttiksyra, citronsyra.En ester r nr en alkohol och syra har reagerat med varandra.Estrar anvnds fr att smak och lukt stta lsk och godis. Det finns ocks i nitroglycerin som r ett sprngmne.NringsmnenDe tre viktigaste nringsmnena rKolhydrater minsta delen kallas druvsocker och det r den som kroppen kan ta upp. Ger oss energiProteiner minsta delen kallas aminosyror. Bygger upp kroppenFetter de minsta delarna r glycerol och fettsyror. Ger oss energi.

PlasterAlla plaster innehller kol och vte.Plast har ftt namnet efter att det r formbart (plastiskt) nr det tillverkas.Hrdplast r hrd. Bindningarna r s hrda att vrme inte klarar av att bryta de. Ex. elkontakterTermoplaster r mjuk och kan smlta om de blir fr varma. Plastkassar r tillverkade av termoplast.PVC - innehller ven klor. Det finns i stuprr, avloppsrr, bilkldslar.PET Den r stark i lngdriktningen och svag i tvrriktningen. Tv lager p varandra t olika hll ger en bra stabilitet. Anvnds i lskflaskor.Teflon r vattenavvisande och bestr av kol och klor. Anvnds i klder och stekpannor.

KompositmaterialTex kevlar och woodplasticcompositeD anvnder man de bsta egenskaperna hos olika material fr att skapa ett fantastiskt material.Glasfiberarmerad plast mnga btar r tillverkade av det.Kevlar r en form av nylon. Finns i skottskra vstar, hjlmarWoodplasticcomposite r sgspn och plast. Finns i bryggor, rcken , altaner