Klimatneutrala företag - Naturskyddsföreningen · 2015. 6. 9. · ökat tempo i klimatarbetet på nationell nivå, varför det också är viktigt att premiera de företag som arbetar

Svenska Naturskyddsföreningen ❘ Rapport

Klimatneutrala företag – risker och möjligheter

Text: Jessica Henryson, Westander Publicitet & Påverkan Projektsamordning och textgranskning: Ylva Rylander, SNF Layout: Anders Friström, SNF Omslagsfoto: Fredrik Karlsson/SNF Tryck: EO print AB, Stockholm 2006 Varunummer: 9075 ISBN: 91 558 6981 5 Svenska Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm www.snf.se E-post: [email protected]

Åsögatan 115 ● Box 4625 ● 116 91 Stockholm Telefon 08-702 65 00 ● Fax 08-702 08 55

www.snf.se ● [email protected]

Varunummer: 9075 ISBN: 91 558 6981 5


- 1 -

FÖRORD

Klimatfrågan är en rättvisefråga och en framtidsfråga. Sverige är ett av de få länder i världen där BNP ökar samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar. Vårt land har en unik situation med god ekonomi, bra tekniska lösningar och hög miljökompetens. Här finns en stor möjlighet att exportera klimatmässigt bra lösningar och dessutom tjäna pengar på det.

Vägen till framgång ligger i satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och minskat transportbehov. Politiker behöver en pådrivande opinion från allmänhet och företag för att fatta kloka beslut. Sveriges företagsledare kan därför spela en mycket viktig roll genom att ta sitt ansvar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Flygindustrin måste bära kostnaderna för sin fulla klimatpåverkan, bilindustrin behöver utveckla och marknadsföra klimatsnåla bilar till företag och konsumenter, el- och kraftindustrin behöver investera i förnybar energi. Energieffektivisering borde vara en självklarhet för företagen, något som både ekonomi och klimat vinner på.

SNF uppmanar företag att göra det som går redan idag: välj Bra Miljöval-märkt el, anta en klimat-smart resepolicy, välj klimatsnåla bilar och energisnåla produkter och tjänster. I samband med dagens klimatengagemang har många olika typer av ”klimatneutrala” koncept växt fram för hur utsläppen kan minskas. Det finns risker och möjligheter med dessa olika koncept och Svenska Naturskyddsföreningen publicerar därför denna rapport som avser ge vägledning för företag när det gäller att minimera utsläppen av växthusgaser.

SNF tackar Naturvårdsverket som har finansierat rapporten och Jessica Henryson, Westander publicitet och påverkan, som skrivit faktadelen i rapporten. SNF hoppas att Du och ditt företag har nytta av vår kartläggning och våra rekommendationer som syftar till att höja kvaliteten i klimatarbetet!

Svante Axelsson, Generalsekreterare, Svenska Naturskyddsföreningen


- 2 -

INNEHÅLL

Förord.....................................................................................................................................................................1 Sammanfattning...................................................................................................................................................3 Inledning ................................................................................................................................................................5 1. Klimatneutral – en växande trend ...............................................................................................................7

Hur fungerar det? ......................................................................................................................................7 2. Olika typer av utsläppskrediter....................................................................................................................9

Kyotoprotokollets flexibla mekanismer .................................................................................................9 Frivilliga utsläppsreduktioner ...............................................................................................................11 Priset på utsläppskrediter .....................................................................................................................12 Diskussion ................................................................................................................................................13

3. Klimatneutralitet internationellt .................................................................................................................17 Tjänster för klimatneutralitet .................................................................................................................17 Klimatneutrala företag, tjänster och evenemang.............................................................................22

4. Klimatneutralitet i Sverige..........................................................................................................................26 Tjänster för klimatneutralitet .................................................................................................................26 ”Klimatneutrala” företag, tjänster och evenemang..........................................................................31

5. Slutsatser ......................................................................................................................................................34 Generella slutsatser av kartläggningen .............................................................................................34 SNF:s ståndpunkter och slutsatser....................................................................................................34


- 3 -

SAMMANFATTNING

Under senare tid har allt fler företag börjat kalla sig eller sina tjänster för ”klimatneutrala”. Luftfarts-verket, Statoil, Saltå Kvarn och Respect Europes program för företag i Stockholm, Malmö och Helsing-borg är några svenska exempel. Vinter-OS i Turin och Fotbolls-VM i Tyskland är exempel på stora internationella evenemang som kallas klimatneutrala. För privatpersoner finns en uppsjö av erbjudanden att kompensera sina utsläpp, allt från flygresor till bröllop.

Begreppet ”klimatneutral” används av företag som inte lyckats minska sina utsläpp av koldioxid helt och hållet men som vill göra någon form av kompensation för de utsläpp som företaget faktiskt orsakar. Eftersom de flesta verksamheter fortfarande medför växthusgasutsläpp, försöker företagen komplettera sitt klimatarbete med att minska sin klimatpåverkan genom att till exempel köpa utsläppsrätter från det europeiska handelssystemet eller utsläppskrediter från projekt som minskar växthusgasutsläppen i en annan del av världen.

En farhåga i sammanhanget är att denna typ av kompensation kan flytta fokus från att genomföra åtgärder som minskar utsläppen i den egna verksamheten. Kompensation som ett komplement till egna åtgärder kan vara en positiv klimatåtgärd, medan kompensation som ett alternativ till egna utsläppsreduktioner kan ha negativ klimatnytta.

Flertalet av de företag och organisationer som idag arbetar för att bli klimatneutrala framhåller att kompensationen är det sista steget i ett systematiskt arbete för att minska sin klimatpåverkan. Generellt kan sägas att arbetet inleds med att verksamhetens utsläpp av växthusgaser inventeras. Därefter genomförs åtgärder för att reducera de egna utsläppen. De utsläpp som inte kan elimineras kompenseras genom uppköp av utsläppskrediter. Mycket kan dock skilja åt i genomförandet av samtliga tre steg, vilket naturligtvis påverkar resultatet.

Det finns också flera olika typer av kompensationsåtgärder och utsläppskrediter att välja mellan. En typ är utsläppsrätter från det europeiska handelssystemet. En annan typ är utsläppskrediter från så kallade JI-projekt, som innebär att utsläppsreduktionen åstadkoms genom ett specifikt projekt i ett industriland som omfattas av Kyotoprotokollet. En tredje typ är utsläppskrediter från så kallade CDM-projekt, som innebär att utsläppsreduktionen åstadkoms genom ett projekt i ett utvecklingsland. JI- och CDM-projekt kan också genomföras utan att officiellt registreras som sådana projekt och då kallas utsläppskrediterna för VER. Slutligen finns andra typer av reduktionsprojekt som genomförs helt utanför Kyotoprotokollets ramverk.

De projekt som ligger till grund för utsläppskrediterna kan också ha olika inriktning, med olika stor total klimatnytta. Projekt som innebär effektivare energianvändning eller användning av förnybar energi är positiva när de bidrar till tekniköverföring och hållbar utveckling i utvecklingsländer. Projekt som ökar upptaget av koldioxid, till exempel trädplanteringar, har en oklar nytta för klimatet och bidrar inte till att lösa den viktigaste orsaken till klimatförändringar – användningen av fossila bränslen.

I denna rapport utgiven av Svenska Naturskyddsföreningen beskrivs konceptet ”klimatneutralitet” samt dess för- och nackdelar. Ett antal frågor besvaras: Hur arbetar företag och organisationer för att bli klimatneutrala? I vilken utsträckning gör de åtgärder i den egna verksamheten och hur stora utsläpp kompenserar man för? Vilken typ av utsläppskrediter används vid kompensering? Vilka tjänster erbjuds företag som vill bli klimatneutrala? Det viktiga är att flera av de olika koncepten ökar incitamenten till ett ökat tempo i klimatarbetet på nationell nivå, varför det också är viktigt att premiera de företag som arbetar mer ambitiöst än andra.


- 4 -

Svenska Naturskyddsföreningen vill med denna rapport ge en guide till hur föreningen bedömer olika typer av kompensationsåtgärder för de utsläpp av växthusgaser som företaget inte lyckats undvika. Sammanfattningsvis bedömer SNF olika åtgärders klimatnytta i följande prioriteringsordning: I första hand ska de egna utsläppen minskas i den egna verksamheten genom effektivare energianvändning och övergång till förnybara energikällor. I andra hand ska utsläppen minskas genom EUs handel med utsläppsrätter. I tredje hand ska utsläppen minskas genom projekt för förnybara energikällor eller energieffektivisering i EU-länder och i fjärde hand ska utsläppen minskas genom projekt i tredje världen med vissa undantag. Denna bedömning grundar föreningen på sin långvariga erfarenhet av miljöarbete samt sitt samarbete med ca 40 miljöorganisationer runt om i världen. SNF anser att ett långsiktigt och ambitiöst klimatarbete är en förutsättning för att framgångsrika företag ska uppfattas som trovärdiga genom att ta ansvar för kommande generationer.


- 5 -

INLEDNING

I takt med att klimatfrågan får allt mer uppmärksamhet i media och på den politiska dagordningen har företag och organisationer ökat sitt engagemang och börjat vidta åtgärder för att minska sin klimat-påverkan. Några vill gå steget längre och kalla sig – eller sina produkter och tjänster – för ”klimat-neutrala”. Dessa företag och organisationer kompenserar för de utsläpp som uppkommer i verksam-heten genom att köpa utsläppskrediter från projekt som minskar utsläppen någon annanstans. De företag som på frivillig grund vill bli ”klimatneutrala” ska inte förväxlas med företag som obligatoriskt ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter och som fått gratis tilldelning av utsläppsrätter för att täcka hela eller stora delar av sina utsläpp.

Principen att kompensera för utsläpp som uppstår på en plats genom minskade utsläpp på en annan, ligger i linje med de överenskommelser som träffats inom ramen för Kyotoprotokollet. De länder som har åtagande att begränsa sina utsläpp kan uppfylla dessa genom att investera i projekt i en annan del av världen och tillgodoräkna sig de utsläppsreduktioner som uppnås. Kyotoprotokollet anger dock att denna möjlighet bara får användas för att nå en begränsad del av ett lands utsläppsåtagande. Kyotoprotokollet anger också att de så kallade flexibla mekanismerna, som är en form av styrmedel inom Kyotoprotokollet, bara får användas för att nå en begränsad del av ett lands utsläppsåtagande. Merparten av utsläppsminskningen ska ske genom nationella åtgärder. Skälet till detta är bland annat att det är industriländerna som hittills i störst uträckning bidragit till klimatförändringen och att dessa länder därför har ett särskilt stort ansvar att minska sina utsläpp. Sverige har genom beslut i riksdagen valt att uppnå det svenska klimatmålet genom egna åtgärder i Sverige utan att genom de flexibla mekanismerna minska utsläppen i andra länder.

En verksamhet bidrar till utsläpp, varför systemperspektivet är mycket viktigt att beakta när begreppet ”klimatneutral” används. Både direkt och indirekta utsläppskällor bör räknas med vid inventeringen. Dessutom är det ofta företagen själva som marknadsför sig som ”klimatneutrala”. Inget regelverk eller rutiner finns idag för att granska verksamheter som anger sig vara ”klimatneutrala”. Därför bör uttrycket ”på väg mot klimatneutralitet” att föredra. Som vägledning kan vi utgå från riksdagens beslut som anger att Sveriges klimatmål ska uppnås endast genom åtgärder i Sverige. Egna minskningar värderas alltså högre av riksdagen än olika former av kompensationshandlingar och dessutom går de att följa upp genom en tredjepartskontroll vilket ökar företagens trovärdighet.

Samma problemställning gäller vid frivillig kompensation av ett företag som vill vara ”klimatneutralt”. Även om sådan kompensation inte tillgodoräknas i några officiella redovisningar av ett lands utsläpp, är frågan om fördelningen mellan egna åtgärder och köpta utsläppsreduktioner centrala . Så länge en verksamhet medför utsläpp av växthusgaser, bidrar den till klimatförändringen – även om utsläppen kompenseras genom utsläppskrediter. Men till dess att alla utsläpp reducerats, kan kompensation som ett komplement till egna åtgärder vara en mycket positiv klimatåtgärd, medan kompensation som ett alternativ till egna utsläppsreduktioner kan ha negativ klimatnytta. En annan viktig fråga är vilken typ av kompensationsåtgärder som väljs och i vilken utsträckning dessa bidrar till att nå det övergripande målet om en globalt sett minskad klimatpåverkan.

I denna rapport görs en kartläggning av begreppet klimatneutralitet. Hur arbetar företag och organisationer för att bli klimatneutrala? I vilken utsträckning gör de åtgärder i den egna verksamheten och hur stora utsläpp kompenserar man för? Vilken typ av utsläppskrediter används vid kompensering? Vilka tjänster erbjuds företag som vill bli ”klimatneutrala”?


- 6 -

• I avsnitt 2 ges först en inledande beskrivning av begreppet ”klimatneutral”, dels för att belysa i vilken utsträckning som konceptet används och dels för att kortfattat beskriva vad som konkret avses med ”klimatneutralitet”.

• I avsnitt 3 beskrivs olika typer av utsläppsrätter och utsläppskrediter samt några för- och nackdelar med olika krediter.

• I avsnitt 4 och 5 ges exempel på internationella och svenska företag och organisationer som är verksamma inom området.

• I avsnitt 6 sammanfattas några slutsatser av kartläggningen samt Svenska Naturskyddsföreningens reflexioner och rekommendationer.


- 7 -

1. KLIMATNEUTRAL – EN VÄXANDE TREND

Begreppet ”klimatneutral” började dyka upp utomlands under 2003, men det är först under det senaste året som utvecklingen tagit fart på allvar och också nått Sverige. I början av 2006 meddelade Luftfartsverket att de skulle bli Sveriges första klimatneutrala statliga verk. Statoil lanserade under våren ett program där man försöker göra personalens tjänsteresor är klimatneutrala. DHL började erbjuda ”klimatneutrala frakter” och Saltå Kvarn ”klimatneutrala livsmedel”. Respect Europe startade under hösten handlingsprogrammen ”Klimatneutralt företag” och ”Klimatneutralt arrangemang” för företag i bland annat Stockholm, Malmö och Helsingborg.

Utomlands finns ännu fler exempel. Brittiska HSBC, en av världens största banker, anger sig vara klimatneutral, liksom Frankfurter Rundschau, en av Tysklands största dagstidningar, och alla som köper en ny Landrover erbjuds att klimatneutralisera utsläppen från de första 3 000 milen, bara för att nämna några exempel.

De internationella klimatförhandlingarna i Montreal hösten 2005, vinter-OS i Turin våren 2006 och Fotbolls-VM i Tyskland sommaren 2006 är några exempel på internationella ”klimatneutrala” evene-mang. I Sverige genomförde Stockholms stad och det globala nätverket ICLEI i maj 2006 en klimat-neutral tredagars klimatkonferens.

Det finns också koncept för privatpersoner att försöka bli mer klimatneutrala. Det finns ett stort antal ideella organisationer och vinstdrivande företag som erbjuder tjänster som möjliggör för privatpersoner att i viss mån kompensera sina utsläpp från aktiviteter som till exempel flygresor och bröllop.

Hur fungerar det?

Begreppet klimatneutral innebär att företagen vill göra något åt de utsläpp av växthusgaser som de inte lyckats ta bort i den egna verksamheten. Eftersom de flesta verksamheter faktiskt medför växthusg-asutsläpp vill företagen göra en ”second best” lösning i väntan på att minska de egna utsläppen ytterligare. I praktiken innebär det ofta att företaget (den som vill bli mer klimatneutral) köper så kallade utsläppskrediter som motsvarar den aktuella mängden växthusgaser. Utsläppskrediterna skapas genom projekt som minskar utsläppen av växthusgaser, ofta i utvecklingsländer. Projekten kan handla om energieffektivisering eller övergång från fossila till förnybara bränslen, men också om projekt som ökar upptaget av koldioxid, till exempel trädplanteringar. I avsnitt 3 beskrivs olika typer av utsläppskrediter närmre.

En farhåga som lyfts fram i sammanhanget är att kompensation av utsläppen flyttar fokus från att genomföra åtgärder som minskar utsläppen i den egna verksamheten. Flertalet av de företag och organisationer som idag arbetar för att bli mer klimatneutrala, eller erbjuda mer klimatneutrala tjänster, framhåller därför att kompensationen är det sista steget i ett systematiskt arbete för att minska sin klimatpåverkan. Generellt kan sägas att arbetet inleds med att verksamhetens utsläpp av växthusgaser inventeras. Därefter genomförs åtgärder för att reducera de egna utsläppen. De utsläpp som inte kan elimineras kompenseras genom uppköp av utsläppskrediter.

Mycket kan dock skilja företagen åt i genomförandet av samtliga tre steg, vilket naturligtvis påverkar resultatet.


- 8 -

Inventering av växthusgaser Inventeringen av växthusgaser är grundläggande både för att systematiskt kunna minska de egna utsläppen och för att kunna kompensera för rätt mängd utsläpp. I de flesta fall innebär en avgränsning till koldioxid att den klart övervägande delen av utsläppen omfattas, men i vissa fall där andra växthusgaser (t ex metan och lustgas) står för en större andel kommer en mindre andel med i inventeringen. Användning av el och värme samt egna transporter är ofta ”uppenbara” utsläppskällor som tas med i inventeringar av en verksamhets utsläpp och kallas för direkta utsläppskällor. Men en verksamhet ger också upphov till indirekta utsläpp, till exempel hos underleverantörer och personalens resor till och från arbetet. Omfattningen av inventeringen, liksom kvaliteten på de beräkningar som används vid inventeringen, avgör hur stor andel av utsläppen som det faktiskt registreras vid inventeringen och som företagen kompenserar. Det är mycket viktigt att ha ett systemperspektiv och beakta både den indirekta och direkta utsläppskällan vid inventeringen med syfte att täcka in alla utsläpp vid inventeringen.

Åtgärder för att minska de egna utsläppen De svenska utsläppen av växthusgaser måste minska, därför är det viktigt att verksamheter först minskar sina egna utsläpp så mycket som möjligt, innan de återstående utsläppen kompenseras genom olika åtgärder. Det är viktigt att företag i Sverige visar att det är möjligt att minska utsläppen eftersom det påverkar andra företag inom EU och chansen att uppnå ländernas gemensamma Kyoto-mål. Olika verksamheter kan ha helt olika ambitionsnivåer och krav på kostnadseffektivitet när det gäller att genomföra egna åtgärder som minskar utsläppen.

Kompensation för återstående utsläpp Grundläggande för att utsläpp ska anses vara kompenserade är att de utsläppskrediter eller mot-svarande som köps i kompensationssyfte, verkligen innebär att faktiska utsläppsreduktioner har uppnåtts. Olika systemperspektiv och beräkningssätt ligger till grund för hur företag beräknar sina utsläpp och därmed kompensationsåtgärder. Det är därför ofta svårt att jämföra resultat mellan olika företag och få en överblick över faktisk utsläppsreducering. Det finns också många olika effekter och konsekvenser att värdera när det gäller olika typer av utsläppskrediter och dessa beskrivs närmre i avsnitt 3.


- 9 -

2. OLIKA TYPER AV UTSLÄPPSKREDITER

Det finns en mängd olika typer av utsläppskrediter som kan användas för att kompensera för egna utsläpp. I det följande beskrivs olika utsläppskrediter och i avsnitt 3.4 diskuteras några för- och nack-delar med olika utsläppskrediter. Samtliga utsläppskrediter motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter1.

Kyotoprotokollets flexibla mekanismer

I Kyotoprotokollet definieras tre stycken så kallade flexibla mekanismer; Internationell handel med utsläppsrätter, Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) och Gemen-samt genomförande (Joint Implementation, JI). De flexibla mekanismerna är en form av styrmedel som syftar till att minska utsläppen från de länder som skrivit under Kyotoavtalet. Syftet skiljer sig mellan de tre olika mekanismerna, men kortfattat ska mekanismerna påskynda utveckling av ny energiteknik till tredje världen (CDM) samt möjliggöra utsläppsreducerande åtgärder där marginalkostnaden är lägst. Dessa två olika syften är ofta motstridiga varför det är viktigt att analysera vilket av dessa mål som olika företag värderar högst. Den totala utsläppsreduktionen är det viktigaste när det gäller att bromsa klimatförändringen, inte vad det kostar per ton att minska utsläppen.

Handel med utsläppsrätter Internationell handel med utsläppsrätter innebär att länder med åtagande enligt Kyotoprotokollet kan begränsa sina utsläpp genom att sinsemellan handla med sin tilldelade utsläppsmängd (AAU)2. Denna handel sker mellan parter till Kyotoprotokollet under den första åtagandeperioden 2008-2012.

Green Investment Scheme (GIS) Flera av länderna i östra Europa har på grund av nedgång i ekonomin under nittiotalet en tilldelad utsläppsmängd som är betydligt högre än de faktiska utsläppen. Detta överskott brukar kallas ”Hot air” och skulle kunna säljas till länder som inte klarar sina åtaganden, vilket skulle undergräva Kyoto-protokollets trovärdighet. För att öka acceptansen för mellanstatlig utsläppshandeln, har ett system som påminner om JI och CDM utvecklats; Green Investment Scheme (GIS). GIS är ett sätt för länder att konkretisera handeln med utsläppsrätter genom att inkomsterna av handeln med AAU öronmärks för investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser eller medför andra positiva miljöeffekter. Landets styre sköter kontrollen av att pengarna används till det de är öronmärkta för. Av potentiella försäljare har Bulgarien och Lettland kommit längst i fråga om utvecklandet av GIS-system.3

Handel med utsläppsrätter inom EU Den internationella handeln med utsläppsrätter enligt Kyotoprotokollet ska inte förväxlas med den EU-gemensamma handel som inleddes med en ”försöksperiod” 2005-2007.

1 Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid, HFC, PFC och SF6) som med hänsyn till de olika gasernas påverkan på klimatet kan räknas om till koldioxidekvivalenter för att kunna jämföras 2 Den tilldelade utsläppsmängden benämns Assigned Amount Units, AAU 3 Finska regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utsläppshandel


- 10 -

Det europeiska handelssystemet innebär att anläggningar inom energisektorn och energiintensiv industri tilldelats ett visst antal gratis utsläppsrätter, som vardera motsvarar ett ton koldioxid, för varje år under försöksperioden. Anläggningar som släpper ut mindre koldioxid än antalet tilldelade utsläpps-rätter, kan sälja dessa till anläggningar som har underskott av utsläppsrätter. I Sverige fördelades för 2005-2007 totalt 23,2 miljoner ton per år, varav 22,5 avsåg utsläppsrätter till drygt 700 anläggningar och 0,7 miljoner reserverades för nya deltagare.4 Inom EU fördelades totalt drygt två miljarder utsläpps-rätter till cirka 11 500 anläggningar.5 Enligt den preliminära fördelningsplanen för perioden 2008-2012 ska utsläppsrätter motsvarande 25,2 miljoner ton koldioxid fördelas till svenska anläggningar. Av dessa avser 20,2 miljoner ton de befintliga anläggningarna i systemet, 2,0 miljoner ton avser anläggningar som tillkommer till följd av en utvidgning av systemet och 3,0 miljoner ton avsätts som en reserv till nya anläggningar.6 De europeiska utsläppsrätterna benämns EAU (Emission Allowance Unit).

Praktiskt sköts handeln via ett elektroniskt system som i Sverige administreras av Energimyndigheten. Vem som helst kan öppna ett konto hos myndigheten och via detta köpa utsläppsrätter och äger då rätten och kan sälja den vidare. Det förekommer vissa regler för minimiköp av rätter för privatpersoner hos Energimyndigheten samt en viss administration kring detta. En privatperson, eller ett företag som inte omfattas av utsläppshandeln, kan genom att köpa utsläppsrätter och annullera dessa ta bort den mängden koldioxid från handelssystemet och därmed förhindra att utsläppet äger rum. Svenska Natur-skyddsföreningen underlättar för privatpersoner att köpa utsläppsrätter på sin hemsida och SNF garan-terar att den mängd som sålts inte utnyttjas för utsläpp.

CDM CDM har varit ett viktigt argument för att få utvecklingsländerna att skriva under Kyotoprotokollet. CDM innebär att länder med åtagande att begränsa sina utsläpp (industriländer) genom investeringar i projektverksamhet i länder som inte har åtaganden enligt protokollet (i huvudsak utvecklingsländer) får tillgodoräkna sig utsläppsminskningar för att uppfylla sina egna åtaganden. Projekt inom ramen för CDM syftar inte bara till att minska eller undvika utsläpp av växthusgaser, utan även till tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad samt en hållbar utveckling i det land där investeringen sker. Värdlandet ska tillstyrka att projektet bidrar till hållbar utveckling innan projektet kan godkännas och registreras som CDM-projekt. Ett omfattande regelverk och administrativ process omger CDM för att säkerställa att angivna utsläppsreduktioner nås (se avsnitt 3.4.1). Projekten måste registreras och godkännas av CDM-styrelsen som tillsatts av FNs klimatkonvention. De utsläppskrediter som genereras av CDM-projekt benämns certifierade utsläppsminskningar (Certified Emission Reduction, CER).

CDM-krediter kan köpas både av länder för att uppfylla landets åtagande enligt Kyotoprotokollet och av företag för att uppfylla åtagande enligt den europeiska utsläppshandeln7. Även företag eller organisationer som vill bli klimatneutrala kan köpa CDM-krediter och annullera dem.

JI JI bygger på samma principer som CDM, men innebär att projektverksamheten sker i samarbete mellan två länder som båda har åtaganden enligt Kyotoprotokollet, det vill säga industriländer. Eftersom projekten genomförs i industriländer ställs inte särskilda krav på att projekten ska bidra till hållbar utveckling i värdlandet. JI kan ske på två sätt, enligt ”spår-1” eller ”spår-2” Under spår-1 sker projekt-

4 Sveriges nationella fördelningsplan avseende utsläppsrätter år 2008-2012 http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/97/71/f0ebf564.pdf 5 Energimyndighetens webbplats, http://www.energimyndigheten.se/WEB/STEMEx01Swe.nsf/F_PreGen01?ReadForm&MenuSelect=7EDE1E26198B1B4CC1256E4C0047CC8C 6 Sveriges nationella fördelningsplan avseende utsläppsrätter år 2008-2012, http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/97/71/f0ebf564.pdf 7 Det s.k. Länkdirektivet reglerar användningen av CER, se Prop. 2005/06:184, Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan http://www.regeringen.se/sb/d/5968/a/60782


- 11 -

godkännande och överföring av utsläppskrediter enligt överenskommelse mellan inblandande länder utan granskning av FN:s klimatkonvention. Detta är möjligt eftersom båda länder har åtagande att begränsa sina utsläpp och att det därför blir ett ”nollsummespel”. Spår-1 förutsätter dock att båda länder uppfyller vissa kriterier avseende inventering och rapportering av växthusgaser. Ännu uppfyller inga länder samtliga dessa kriterier och under tiden måste projekten genomföras enligt spår-2. Detta innebär att projekten genomförs och övervakas enligt ett regelverk liknande det som gäller för CDM. De utsläppskrediter som genereras av JI-projekt benämns utsläppsminskningsenheter (Emission Reduction Unit, ERU) och handlas på samma sätt som CDM-krediter.

Krediter från sänkor Länders åtagande enligt Kyotoprotokollet kan också uppfyllas genom kolsänkor. En kolsänka skapas när upptaget av koldioxid i träd och mark är större än den mängd växthusgaser som avges på grund av till exempel avskogning, skogsbränder eller naturlig nedbrytning. Nettoupptaget skapar så kallade sänkkrediter (Removal Units, RMU) och ett särskilt regelverk styr hur de får användas. Det veten-skapliga kunskapsläget är idag oklart om hur stor den faktiska klimatnyttan är av olika former av kolsänkor.

Även JI och CDM kan genomföras som sänkprojekt, men utsläppskrediterna kallas då fortfarande för ERU respektive CER.

Frivilliga utsläppsreduktioner

Verifierade utsläppsreduktioner Det omfattande regelverket för CDM innebär att administrationskostnaderna blir relativt höga. Dess-utom måste en avgift betalas för att projektet ska registreras som ett CDM-projekt och för att CER:s ska kunna utfärdas. För mindre projekt kan dessa kostnader bli höga i relation till den utsläpps-minskning som åstadkoms. I de fall utsläppsreduktionerna inte ska användas för att uppfylla åtagande enligt Kyotoprotokollet, utan endast för frivilliga ändamål kan istället ”verifierade utsläppsreduktioner” (Verified Emission Reduction, VER8) skapas. VER innebär att samma metoder och dokumentation som för CDM används i hela genomförandeprocessen, men att projektet inte registreras hos CDM-styrelsen. Eftersom projekten varken registreras eller certifieras enligt några kriterier, är dock osäker-heten högre om projekten verkligen uppfyller kraven enligt CDM.

VER-projekt kan även genomföras med avsikten att längre fram registrera det hos CDM-styrelsen. Världsbanken definierar i sina analyser av kolmarknaden skillnaden mellan VER och CER främst som en fråga om var den affärsmässiga risken ligger. Vid köp/försäljning av CER är det projektutvecklaren som tar risken och kostnaden för att projektet ska godkännas av CDM-styrelsen. Vid köp/försäljning av VER är det köparen som tar denna risk och kostnad.9

Övriga utsläppsreduktioner Det finns ett stort antal aktörer som driver utsläppsminskande projekt, eller som förmedlar utsläpps-krediter från sådana projekt, till företag, organisationer och privatpersoner som vill bli klimatneutrala eller av andra skäl vill minska sin klimatpåverkan. Dessa projekt kan genomföras helt i enlighet med regelverket för CDM eller JI och genererar då utsläppskrediter som kan användas för att uppfylla både obligatoriska och frivilliga åtaganden. Andra projekt görs helt utanför Kyotoprotokollets ramar och genererar då utsläppskrediter som enbart används för att uppfylla frivilliga åtagande. Graden av kontroll

8 Ibland uttyds förkortningen VER som Voluntary Emission Reduction 9 State and Trends of the Carbon Market 2006, Världsbanken, maj 2006


- 12 -

av projekten och uppnådda utsläppsreduktioner varierar från låg till i princip samma omfattning som Kyotoprotokollets regelverk. Oftast benämns dessa utsläppskrediter ER (Emission Reduction).

Priset på utsläppskrediter

Som framgått av tidigare resonemang finns en mängd olika utsläppskrediter på marknaden. En viktig skillnad mellan de olika krediterna är graden av kontroll att den angivna utsläppsreduktionen verkligen uppnås. En hög grad av kontroll innebär ett högre pris på krediten. En annan faktor som påverkar priset är projekttypen. Projekt som är dyra att genomföra i förhållande till utsläppsreduktionen ger ett högre pris på utsläppskrediten. För CDM och JI finns flera osäkerheter, bland annat huruvida projektet kommer att godkännas av styrelsen, som påverkar priset. Priset regleras i köpekontraktet där också risken fördelas mellan säljare och köpare. I princip gäller att ju senare i processen som affären görs upp, desto mindre är riskerna och desto högre är priset.

Inom den europeiska utsläppshandeln påverkas priset av tillgång och efterfrågan på utsläpps-rätterna, vilket i sin tur styrs av bland annat väder och bränslepriser, men också av olika aktörers förväntningar om framtida priser. Under 2005 och i början av 2006 steg börspriset på europeiska utsläppsrätter kontinuerligt från omkring 7 euro till 30 euro. Efter rapporter om ett stort överskott av utsläppsrätter sjönk priset till omkring 12 euro i slutet av april. Sedan dess har priset i huvudsak varierat mellan 12 och 17 euro och i slutet av oktober 2006 var priset drygt 12 euro.10

Priset på CDM-krediter (CER) följer i viss mån priset på utsläppsrätter, men ligger generellt väsentligt lägre, vilket återspeglar riskerna som är förknippade med CDM och att det i viss mån är köparnas marknad. Priset varierar dock kraftigt beroende på projekttyp. Handel av CER sker ofta i bilaterala kontrakt som inte offentliggörs och därför finns ingen klar bild av priset. Världsbanken gör dock årligen en analys11 av marknaden där uppskattade genomsnittliga priser redovisas. Enligt den senaste analysen, som publicerades i maj 2006, steg det genomsnittliga priset12 från cirka $7 (5,6 euro) under 2005 till $11,6 (9,6 euro) under de första tre månaderna 2006. Variationen är dock stor och intervallet uppskattas av Världsbanken till mellan $2 och $24 (1,7-20 euro). Hur prisraset på de europeiska utsläppsrätterna i april har påverkat priset på CER är oklart. Det finns även en (liten) andrahandsmarknad för CER, där priset är högre eftersom riskerna är mindre. Under de första tre månaderna 2006 var priset i intervallet $21-$27 (17-22 euro).

Det genomsnittliga priset på JI-krediter (ERU) under årets första tre månader var $7,18 (5,96 euro), med ett intervall på $4-$7,5 (3,3-6,2 euro). Världsbanken bedömer att skälet till att priset är lägre än för CER är oklarheter kring regelverket för JI.

Priset på VER låg enligt Världsbanken analys i intervallet omkring $4-$6 (3,3-5 euro), medan priset på ER låg i intervallet $0,7-$ 9,4.

10 www.pointcarbon.com 11 State and Trends of the Carbon Market 2006, Världsbanken, maj 2006 12 Omräkning till euro enligt genomsnittlig växelkurs för respektive period (0,8 under 2005 och 0,83 under jan-maj 2006)


- 13 -

Benämning och prisintervall och handlad volym för olika typer av utsläppskrediter13

Utsläppskredit Benämning Förkortning Pris- intervall

(euro/ton)

Volym1 [miljoner ton

CO2) Internationell utsläppsrätt

Tilldelad utsläppsmängd (Assigned Amount Unit)

AAU _ _

Europeisk utsläppsrätt Utsläppsrätt (Emission Allowance Unit)

EAU 12-17 202,5

CDM Certifierad utsläppsminskning(Certified Emission Reduc-

tion)

CER 1-22 75,6

JI Utsläppsminskningsenhet (Emission Reduction Unit)

ERU 3-6 3,3

Verifierade projekt Verified Emission Reduction VER 4-6 0,08 Övriga projekt Emission Reduction ER 1-10 1 Första kvartalet 2006

De företag och organisationer som säljer utsläppskrediter till privatpersoner och företag som vill bli

klimatneutrala (se avsnitt 4.1 och 5.1) har också ett stort intervall på sina priser. Enligt en samman-ställning av EcobusinessLinks varierar priset från strax under 4 euro till cirka 25 euro.14 Även här beror prisvariationen på vilken typ av kredit som avses, men också på vilken marknad man vänder sig till. Amerikanska och australiska aktörer erbjuder generellt ett lägre pris eftersom efterfrågan i dessa länder, som inte har undertecknat Kyotoprotokollet, är lägre.

Diskussion

I det följande diskuteras vikten av regelverk samt några för- och nackdelar med olika typer av utsläpps-krediter. Först förs en generell diskussion om vikten av regelverk, implementering och tredjepartkontroll. Sedan förs ett resonemang kring CDM-principen, det vill säga möjligheten för i-länder/företag att tillgodoräkna sig utsläppsreduktioner som sker i utvecklingsländer.

Regelverk och kontroll De olika typerna av projektbaserade mekanismer omges av olika former av regelverk och olika grader av kontroll. I dagsläget är det komplicerat att skapa sig en tydlig överblick över effekterna eftersom Kyotoprotokollet trädde i kraft så sent som år 2005. Tidsperspektivet är viktigt både när det gäller åtgärder för att minska utsläppen samt hur väl de olika projektbaserade mekanismerna fungerar i praktiken. Det är bråttom att minska utsläppen, men det får inte resultera i nya miljöproblem. Det är viktigt att tänka på framför allt de långsiktiga utvecklingseffekterna när det gäller länder i tredje världen. Implementeringen av t ex utsläppshandelssystemet genomfördes på olika sätt i olika länder samt under ett mycket kort tidsintervall. Mot denna bakgrund finns det fortfarande brister i dessa olika regelverk och dessutom krävs omfattande kunskap för att sätta sig in i hur väl dessa mekanismer fungerar i praktiken. Det är också svårt att få en övergripande bild över vilka totala utsläppsminskningar som uppnås eftersom nationer, företag och EU arbetar mot olika målnivåer och räknar utsläppsnivåer från olika basår och med olika systemgränser.

13 State and Trends of the Carbon Market 2006, Världsbanken, maj 2006, utom för utsläppsrätter där källan är Point Carbon. 14 http://ecobusinesslinks.com/carbon_offset_wind_credits_carbon_reduction.htm


- 14 -

Generellt om CDM En grundläggande farhåga kring CDM, som bland annat fördes fram i SNFs rapport ”Ren utveckling eller ren illusion”15, handlar om att i-ländernas åtaganden om att minska sina utsläpp redan är mycket låga i förhållande till vad som behövs för att dessa länder ska komma ner till en utsläppsnivå som är långsiktigt hållbar och förenlig med en rättvis fördelning. Att i-länderna dessutom får tillgodoräkna sig minskningar som åstadkoms i länder utan åtaganden innebär att de överenskomna utsläpps-minskningarna krymper i det egna landet. Farhågan har dock inte samma relevans när det handlar om frivilliga initiativ för klimatneutralitet, eftersom utsläppsreduktionerna då inte tillgodoräknas i ett i-land.

Den kritik som framförts är att systemet är mycket byråkratiskt samt att det är svårt att urskilja de projekt som skulle bli av även om det inte blivit registrerade som CDM-projekt. Utvärderingarna om vilka projekt som registreras som CDM-projekt visar att det är mycket billiga projekt som inte innebär överföring av modern ny teknik till tredjevärldens länder. Dessutom har projekten ofta en negativ inverkan för lokalbefolkningen, vilket inte är syftet med projekten.

CDM motiveras till stor del med att utsläppsreduktioner ska kunna åstadkommas där det är mest kostnadseffektivt, och att det i allmänhet är mycket billigare att åstadkomma utsläppsminskningar i utvecklingsländerna. Det finns dock en risk att CDM innebär att åtgärder i industriländerna, som ändå kommer att bli nödvändiga, skjuts på framtiden vilket i sin tur riskerar att försena arbetet med att utveckla lösningar för industriländernas omställning16. Risken är även relevant när det handlar om frivilliga initiativ och understryker vikten av att verksamheter som siktar på att bli klimatneutrala i första hand har fokus på åtgärder för att minska de egna utsläppen. Det svenska nationella målet, att minska utsläppen med 4 procent till 2008-2012 jämfört med 1990, ska enligt nuvarande formulering uppnås utan utnyttjande av de flexibla mekanismerna. Skälet till detta anges vara behovet av att påskynda den nödvändiga omställningen på nationell nivå och att visa att industriländerna går i täten i kampen mot klimatförändringarna.

En andra grundläggande fråga kring CDM gäller hur man säkerställer vilka utsläppsreduktioner som ett enskilt CDM-projekt leder till. Det handlar dels om hur man beräknar projektets utsläpp i förhållande till de utsläpp som skulle ha skett utan projektet, det så kallade referensscenariot. Antalet genererade utsläppskrediter motsvarar differensen mellan projektets utsläpp och utsläppen i referensscenariot. Om projektet exempelvis innebär investering i ett vindkraftverk blir det stor skillnad i mängden utsläpps-krediter om referensscenariot antas vara elproduktion baserad på kol eller naturgas. Men det handlar också om hur man avgör huruvida projektet skulle ha kommit till stånd även utan CDM (projektets additionalitet). Om projektet ändå skulle ha genomförts, av till exempel ekonomiska, lagtekniska eller andra skäl, har inga ytterligare utsläppsreduktioner åstadkommits än de som ändå skulle ha uppnåtts. Om ett industriland tillgodoräknar sig denna utsläppsreduktion minskar den utsläppsreduktion som skulle åstadkommas genom Kyotoprotokollet. Det bör noteras att ett projekt som inte additionellt inte ska godkännas som CDM-projekt enligt regelverket. I SNFs rapport ”Spruckna illusioner”17, som sammanfattar erfarenheterna av CDM till 2004, anges dock att det i flera fall kan ifrågasättas om projekten inte hade genomförts även utan CDM som drivkraft. Det konstateras även att många av de projekt som dittills genomförts knappast bidragit till hållbar utveckling i värdlandet och inte inneburit någon nämnvärd teknikspridning.

En tredje risk med CDM är att utvecklingsländer kan undvika att införa striktare miljöregler. Enligt regelverket för CDM ska referensscenariot ta hänsyn till vilken utveckling som kan förväntas till följd av exempelvis hårdare miljölagstiftning. Om miljölagstiftning införs som till exempel begränsar använd-ningen av kol för elproduktion, kan knappast kol (enbart) antas vara ett referensscenario för projekt

15 Ren utveckling eller ren illusion – Sverige och klimatkonventionens CDM, Göran Eklöf, Svenska Naturskyddsföreningen 2004 16 Ren utveckling eller ren illusion – Sverige och klimatkonventionens CDM, Göran Eklöf, Svenska Naturskyddsföreningen 2004 17 Spruckna illusioner – CDM i praktiken, Göran Eklöf, Naturskyddsföreningen 2005


- 15 -

inom elproduktion. Eftersom det ligger i säljarens (utvecklingslandets) intresse att projektet genererar så många utsläppskrediter som möjligt kan således intresset att införa striktare miljöregler påverkas negativt.

Mot bakgrund av den kritik som riktats mot CDM, lanserade Världsnaturfonden WWF 2003 en ”Gold Standard” för CDM-projekt. Standarden kompletterar riktlinjerna för CDM och förser projekt-utvecklarna med verktyg för att säkerställa att vissa kriterier uppfylls. För projekt som certifieras enligt Gold Standard ställs högre krav på projektets additionalitet och på att projektet verkligen bidrar till hållbar utveckling i värdlandet. Gold Standard finns även för JI-projekt. I maj 2006 lanserades även en Gold Standard för frivilliga projekt, vilket är en förenklad version av Gold Standard för CDM.

För- och nackdelar med olika utsläppskrediter Vilken typ av utsläppskrediter bör man satsa på som klimatneutral? Det finns flera möjligheter och det finns olika för- och nackdelar med varje typ.

Europeiska utsläppsrätter Tilldelningen av utsläppsrätter inom EU anses av många vara för generös. Genom att någon som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter frivilligt köper en utsläppsrätt minskar i praktiken utsläppen inom denna så kallade ”utsläppsbubbla” i motsvarande grad. Om tillräckligt många gör det – till exempel i en strävan att bli klimatneutrala – kan priserna på utsläppsrätter dessutom öka något, vilket gör det mer lönsamt för företagen att investera i energieffektivisering och förnybar energi. Andra fördelar med europeiska utsläppsrätter är att det är tydligt för köparen att en utsläppsrätt verkligen motsvarar ett ton koldioxid och att det finns en klar prisbild (se avsnitt 3.3). Generellt har EU:s utsläppshandelssystem ett omfattande regelverk och kontrolleras dessutom av ländernas regeringar samt av EU-kommissionen. De verksamheter som omfattas av EUs utsläppshandel är också skyldiga enligt lag att följa de bestämmelser som satts upp kring handeln. Gör de inte det får de betala böter. Denna kontrollapparat gör att SNF anser att för företag som inte omfattas av utsläppshandeln är det bättre att köpa utsläppsrätter inom EU än att genomföra CDM-projekt i tredje världen eller andra mindre välkontrollerade kompensationsåtgärder.

En möjlig kommunikativ nackdel med utsläppsrätterna är att det inte finns en tydlig koppling till ett specifikt projekt, vilket innebär att köparen inte kan se och kommunicera den konkreta effekten av den köpta utsläppsrätten. Om det vid handelsperiodens slut fortfarande finns ett överskott av utsläppsrätter kommer dessutom effekten av köpet att vara mer osäker. Att minska mängden utsläppsrätter sätter dock fokus på vad som är viktigast i Kyotoavtalet, att minska utsläppen i den rika världen.

CDM CDM är en del av Kyotoprotokollets ramverk och det finns en omfattande kontrollmekanism som ska säkerställa att utsläppsreduktionerna uppnåtts. CDM kan bidra till tekniköverföring, kapacitetsupp-byggnad och hållbar utveckling i utvecklingsländer. En nackdel med CDM är att kontrollprocessen är dyr vilket kan hindra små projekt i de fattigaste länderna där behovet är stort.

JI JI är liksom CDM en del av Kyotoprotokollets ramverk och kontrollmekanismer säkerställer att utsläpps-reduktionerna uppnåtts. Utsläppsreduktioner sker i industriländer, vilket ligger i linje med tanken att industriländerna ska gå före i kampen mot klimatförändringar. JI bidrar dock inte till tekniköverföring eller kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländer.

VER Eftersom VER inte registreras hos CDM-styrelsen blir kostnaderna lägre, vilket möjliggör genom-förandet av små projekt som inte genererar tillräckligt många utsläppsrätter för att motivera de högre


- 16 -

kostnaderna för CDM-projekt. En nackdel är att kontrollgraden är något lägre än för CDM och att det inte finns något register över genomförda projekt.

ER Köp av utsläppskrediter som inte certifieras eller verifieras enligt principerna för CER och VER kan stödja småföretag som på egen hand driver projekt som minskar utsläppen, men som inte har resurser att följa de mer komplicerade regelverken. Nackdelen är den lägre kontrollnivån.

För- och nackdelar med olika projekttyper Det finns en mängd olika typer av projekt som kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. För företag som vill bli klimatneutrala bör en grundläggande utgångspunkt vara att projekten har stark additionalitet – det vill säga att utsläppen minskar utöver vad som hade hänt utan det aktuella projektet. För att Kyotoprotokollets intentioner ska vara uppfyllda bör dessutom projekt i utvecklingsländer, förutom att minska utsläppen, också bidra till tekniköverföring, kapacitetsuppbyggnad och hållbar utveckling i värdlandet. Projekt som innebär effektivare energianvändning eller användning av förnybar energi har ofta goda förutsättningar att uppnå detta.

Ett exempel på projekt som bara har en begränsad nytta, utöver utsläppsminskningen, är så kallade industrigasprojekt. Dessa projekt kan avse destruktion av växthusgasen HFC23, som är en biprodukt vid tillverkning av köldmedia. Projekten är enkla att genomföra och levererar stora mängder utsläpps-krediter till låga priser (under 1 euro per ton), men bidrar inte till någon nämnvärd utveckling. Utsläpps-krediter från några få industrigasprojekt i Kina, Indien och Sydkorea stod 2005 för 58 procent av all handel med utsläppskrediter från CDM-projekt.18

En projekttyp som ofta ifrågasätts är så kallade sänkprojekt som ökar upptaget av koldioxid, till exempel trädplanteringar. Även om det står helt klart att avskogning är en viktig orsak till klimatförändringen, framförs kritik bland annat för att lagringen vid trädplantering bara är tillfällig och för att det finns risk att skogen brinner upp eller skövlas. Det finns en vetenskaplig osäkerhet om hur mycket kol olika typer av vegetation binder och hur kolbindningen ska beräknas. Det finns även en risk att skogsplantager medför negativa konsekvenser i form av förlust av jordbruksmark, folkomflyttning, försvårande av landreformer och påverkan på vattenförsörjningen. Det är också oklart hur mycket koldioxid som binds när träden växer i relation till markandningen som avger koldioxid. Till exempel kan marken avge mer koldioxid än vad som binds på vissa mullrika marker. En grundläggande kritik från SNF är att plantering av skog inte bidrar till att lösa den viktigaste orsaken till klimatförändringar – användningen av fossila bränslen. Åtgärder för att främja upptag i kolsänkor kan därmed inte ersätta nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser utan som ett mindre brakomplement.

18 State and Trends of the Carbon Market 2006, Världsbanken, maj 2006


- 17 -

3. KLIMATNEUTRALITET INTERNATIONELLT

I det följande beskrivs hur marknaden för klimatneutralitet ser ut i vår omvärld. Först beskrivs några företag och organisationer som erbjuder andra möjlighet att bli klimatneutrala, det vill säga företag som förmedlar utsläppskrediter och i vissa fall även hjälper till att beräkna företagens utsläpp och ger råd för hur de egna utsläppen kan minska. Därefter ges några exempel på klimatneutrala företag och evene-mang. Informationen är hämtad från de olika aktörernas webbplatser.

Tjänster för klimatneutralitet

3C Climate Change Consulting, Tyskland Det tyska företaget 3C Climate Change Consulting19 har sedan 2003 specialiserat sig på tjänster inom klimatområdet och arbetar bland annat med analyser av koldioxidmarknaden och utveckling av JI- och CDM-projekt. Som komplement erbjuder man även tjänster för att klimatneutralisera företag och evenemang. Man delar in tjänsterna i fyra kategorier; frivilliga överenskommelser (t.ex. klimatneutrala flygresor), evenemang (t.ex. konferens, workshop), sponsring (t.ex. sport- eller kulturevenemang) samt produkter och tjänster (t.ex. klimatneutrala resor och logistik).

I samarbete med certifieringsorganet Tüv Süd tog 3C i juni 2006 fram en ”kvalitetsstandard” för klimatneutralisering kallat Climate Neutral Protocol. Företag som arbetar enligt standarden får använda en särskild märkning. Protokollet omfattar följande fem steg:

Steg 1 – Undersök vilka utsläpp som kan undvikas eller reduceras. För att säkerställa hög tro-värdighet framhålls att reduktion av de egna utsläppen alltid ska vara det första steget mot klimat-neutralitet. 3C rekommenderar att ett miljöledningssystem implementeras för att identifiera utsläpps-källor och reduktionsåtgärder.

Steg 2 – Beräkna mängden kvarvarande utsläpp som ska kompenseras för. Utsläppen beräknas enligt vedertagna metoder och alla faktorer som påverkar utsläppen ska beaktas. Beräkningar och systemgränser redovisas på ett transparant sätt och ska vara heltäckande och konservativa.

Steg 3 – Välj ett kompensationsprojekt. 3C understryker vikten av att kompensationsprojekten har hög ekologisk integritet och kräver att utsläppsreduktionens storlek och projektets ekonomiska och miljömässiga additionalitet20 verifieras av tredje part. Projekt inom förnybar energi och energi-effektivisering anses särskilt lämpade för klimatneutralisering.

Steg 4 – Köp utsläppskrediter av hög kvalitet. Utsläppskrediterna köps direkt från projektutvecklaren i transparenta köpeavtal.

Steg 5 – Annullera utsläppskrediterna. Alla utsläppskrediter måste annulleras så att det inte finns risk att de används igen. Utsläppskrediter från JI- och CDM-projekt (ERU och CER) annulleras i det officiella nationella registret medan VER:s annulleras genom process som övervakas av tredje part.

19 http://www.3c-company.com/news_en.htm 20 Med ekonomisk additionalitet avses att projektet inte hade kunnat genomföras utan intäkten från försäljning av utsläppskrediter. Med miljömässig additionalitet avses att projektet medför lägre utsläpp än referensscenariot.


- 18 -

Företaget redovisar på sin webbplats ett tjugotal företag och organisationer som man samarbetat

med för att klimatneutralisera utsläpp. Bland annat nämns Fotbolls-VM i Tyskland 2006, svenska Luft-fartsverket, den tyska banken HSBC, Toyota Motor Europe och återförsäkringsbolaget Munich Re.

MyClimate - The Climate Protection Partnership, Schweiz MyClimate – The Climate Protection Partnership21 – är en ideell organisation som förutom i Schweiz också finns representerade i Tyskland och USA. MyClimate hjälper både företag som frivilligt vill bli klimatneutrala och företag som behöver utsläppskrediter för att uppfylla obligatoriska åtaganden.

MyClimate stödjer enbart projekt inom förnybar energi eller energieffektivisering. Kolsänkor, som exempelvis trädplantering, godkänns inte. Samtliga projekt genomförs i enlighet med regelverket för CDM. Man ställer höga krav på additionalitet och på att projekten bidrar till hållbar utveckling i enlighet med kriterierna för Gold Standard. Vissa projekt registreras hos CDM-styrelsen och genererar därmed certifierade utsläppskrediter (CER) som även kan användas för att uppfylla obligatoriska åtaganden. Mindre projekt registreras av ekonomiska skäl inte. MyClimate menar att utsläppsreduktionen måste vara minst 5 000 ton för att administrationskostnaderna för CDM ska vara rimliga. Dessa oregistrerade så kallade VER-projekt övervakas av oberoende ackrediterade kontrollorgan. Prisuppgifter för olika utsläppskrediter anges inte på webbplatsen.

Privatpersoner erbjuds att köpa ”MyClimate ticket” för att neutralisera flygresor. På webbsidan finns en enkel kalkylator som beräknar utsläppen för en flygresa mellan valfria flygplatser. Kostnaden för att

21 http://www.myclimate.org/index.php?lang=en


- 19 -

neutralisera utsläppen från flygresor är 24 euro per ton. Denna siffra kan jämföras med den svenska bensinskatten.

På webbplatsen nämns elva byggföretag, kemiföretag, arkitekter, konsultfirmor etcetera som blivit

klimatneutrala med hjälp av MyClimate. Nio företag uppges klimatneutralisera sina flygresor genom MyClimate, däribland OS-kandidatstaden Madrid. Därutöver nämns 25 företag, ideella organisationer och offentliga verksamheter som klimatneutraliserat olika delar av sin verksamhet samt 28 konferenser och andra evenemang som klimatneutraliserats

Climate Care, England Climate Care22 bildades 1998 och erbjuder klimatneutralisering genom en rad projekt runt om i världen som drivs i egen regi. Projekten finns inom förnybar energi, energieffektivisering och trädplantering. Climate Care menar att trädplantering inte kan ses som en lösning på klimatfrågan, men anger att omkring 20 procent av de årliga nettoutsläppen av växthusgas beror på avskogning och skogsbränder. Därför investeras just 20 procent av den totala summan i trädplanteringar. Trädplanteringen sker i Uganda. Kunder betalar till projektportföljen och inte till ett enskilt projekt.

22 http://www.climatecare.org


- 20 -

Climate Care genomför bara projekt i utvecklingsländer för att säkerställa att dubbelräkning av

utsläppsreduktioner inte kan ske. Endast projekt som inte skulle ha kunnat genomföras utan stöd från Climate Care övervägs. Arbetet granskas av en oberoende styrelse som består av miljöforskare och representanter för bland annat WWF och Forum for the Future.

På webbplatsen finns kalkylatorer för privatpersoner som kan användas för att göra schablon-mässiga beräkningar av utsläpp från bilkörning och boende. För företag finns kalkylatorer för att beräkna utsläpp flygresor och andra utsläpp från verksamheten (el, värme, resor, etc). På webbplatsen ges också råd om hur privatpersoner kan reducera sina utsläpp inom områden som resor, boende och livsmedel. Man kan också köpa klimatneutrala presenter via webbplatsen, som till exempel koldioxidreduktion för ett bröllop med 150 gäster och en flygresa för brudparet.

Priset för en utsläppsrätt är £7,50 (cirka 11,2 euro). För 2004 redovisar Climate Care att omkring 60 procent av priset går till projekten.

Climate Care samarbetar med över 100 företag och organisationer som listas på webbplatsen. Bland annat märks British Airways, BP, British Gas, Guardian Newspapers och Lonely Planet Travel Guides.


- 21 -

Solar Electric Light Fund, USA Solar Electric Light Fund (SELF)23 är en ideell organisation som grundades 1990 för att introducera och utveckla solenergi i utvecklingsländer. SELF finansierar och installerar solcellssystem huvud-sakligen för enfamiljsbruk där elnätet inte finns utbyggt i bland annat Indien, Bhutan, Benin, Senegal, Nigeria och Brasilien. Solcellerna ersätter fotogen och diesel. När det gäller klimatneutralisering vänder sig SELF främst till privatpersoner, som genom att gå med i ”Carbon Neutral Club” hjälper till att finansiera verksamheten.

Ett solcellssystem som kostar 400 dollar minskar koldioxidutsläppen med cirka 6 ton under en sin

livslängd på 20 år. Genom att SELF i stället använder pengarna i en lånefond kan 6,6 system finansieras vilket betyder att 40 ton koldioxid reduceras. SELF erbjuder därmed klimatneutralisering för 10 dollar per ton.

SELF skiljer mellan två typer av neutralisering; hård och mjuk. Med hård avses att den inbetalda summan direkt investeras i ett projekt som ger mätbara koldioxidreduktioner. Med mjuk avses att den inbetalda summan kan användas för att till exempel anställa en medarbetare som påverkar lagstiftning som medför minskade utsläpp eller arbetar med informationsinsatser. Effekterna av mjuk finansiering kan vara väl så stor som hård, men är inte mätbar på samma sätt.

23 www.self.org/cnc.asp


- 22 -

På webbplatsen finns länkar till externa beräkningsverktyg där kunden kan beräkna hur stora utsläpp man vill neutralisera. Därefter görs inbetalningen till SELF. Det finns ingen information om hur utsläpps-reduktionerna verifieras eller hur processen övervakas.

Klimatneutrala företag, tjänster och evenemang

HSBC – klimatneutral bank I september 2005 blev brittiska HSBC – en av världens största banker med kontor i 76 länder – den första större klimatneutrala banken24. Deras ”Carbon Management Plan” består av tre faser, där den första är att reducera de egna direkta utsläppen, den andra är att minska indirekta utsläpp genom att köpa el från förnybara källor och den tredje är att kompensera för återstående utsläpp. Koncernens målsättning är att minska de egna utsläppen med 5 procent till 2007.

Som en ”testkörning” kompenserade HSBC för sina utsläpp under sista kvartalet 2005 genom att köpa utsläppskrediter motsvarande 170 000 ton koldioxid. Huvuddelen av utsläppskrediterna kommer från ett JI projekt som certifierats enligt Gold Standard och som avser en vindkraftpark på Nya Zealand. En mindre mängd kompenseras genom ett projekt i Australien där avfall komposteras för att minimera metanläckage. Projektet drivs inom ramen för det australiska programmet ”Greenhouse Friendly” där utsläppsreduktionen verifieras av en oberoende part som godkänts av den australiska klimat-myndigheten25. Det tredje projektet administreras av 3C (se avsnitt 4.1.1) och är beläget i Tyskland där djurspillning omvandlas till biogas. Resterande utsläppsmängd kompenseras genom ett projekt i Indien där biobränslen ersätter fossila bränslen för elproduktion. För det sistnämnda projektet anges inte hur utsläppsreduktionen verifieras.

För 2006 kommer utsläppskrediter motsvarande cirka 460 000 ton koldioxid att köpas in, bland annat genom 3C.26 Som jämförelse motsvarar detta drygt 15 procent av det svenska klimatmålet till 2008-2012.

Brittiska regeringen I Storbritannien ska flygresor som företas av regering, departement och centrala myndigheter från april 2006 till april 2009 kompenseras genom en ”Government Carbon Offsetting Fund”. Beslutet fattades av premiärminister Tony Blair i samband med lanseringen av en strategi för hållbar utveckling i mars 2005. Fonden innehåller en portfölj av utvalda CDM-projekt, med fokus på projekt inom förnybar energi och energieffektivisering som tydligt bidrar till en hållbar utveckling.27

Även utsläpp från möten relaterade till brittiska ordförandeskapet för G8 under 2005 kompens-erades genom utsläppskrediter. Vid beräkning av utsläppen inkluderades utsläpp från flygresor, lokala transporter, hotell och konferensanläggningar. Totalt beräknades utsläppen uppgå till 10 000 ton, vilket kompenseras genom utsläppskrediter från Gold Standard CDM-projekt i Afrika. På motsvarande sätt ska utsläppen kopplade till det brittiska ordförandeskapet i EU under andra halvan 2005 komp-enseras.28

I juni 2006 meddelande miljöministern att även alla fastigheter som inrymmer verksamhet för regering, departement och myndigheter ska vara klimatneutrala senast 2012. I kommunikationen

24 http://www.hsbc.com/hsbc/csr/environment/hsbc-and-climate-change/carbon-neutrality 25 Australian Greenhouse Office http://www.greenhouse.gov.au/ 26 http://www.3c-company.com/klimaneutral_hsbc_en.htm 27 http://www.defra.gov.uk/environment/climatechange/carboncost/carbon-offsetting/presidency.htm 28 http://www.defra.gov.uk/environment/climatechange/carboncost/carbon-offsetting/index.htm


- 23 -

understryks att utsläppen först inventeras och reduceras så långt som möjligt och att återstoden sedan kompenseras. Totalt beräknas neutraliseringen motsvara 2,9 miljoner ton koldioxid.29

British Airways – klimatneutrala flygresor British Airways samarbetar med Climate Care (se avsnitt 4.1.3) för att erbjuda sina kunder att flyga klimatneutralt.30 På British Airways webbplats finns en kalkylator där resenären kan beräkna hur stora utsläppen blir mellan två flygplatser och vad det skulle kosta att neutralisera utsläppen. Kunden betalar sedan in summan till Climate Care. Som exempel kostar en tur och returresa från England till Madrid fem pund att neutralisera, och en tur och returresa till Johannesburg kostar 13.30 pund.

Informationen om klimatneutralisering är inte lättillgänglig på British Airways webbplats. En resenär som inte aktivt söker denna information kan gå igenom hela bokningsprocessen utan att få reda på möjligheten att klimatneutralisera sina utsläpp.

BP Target neutral – klimatneutrala bilresor I augusti 2006 lanserade BP tjänsten “Targetneutral”31 som innebär att bilförare kan kompensera för de koldioxidutsläpp som drivmedelsförbrukningen ger upphov till. På webbplatsen finns en kalkylator där

29 http://www.defra.gov.uk/news/latest/2006/climate-0612.htm 30 http://www.britishairways.com/travel/climateimpact/public/en_gb 31 www.targetneutral.com


- 24 -

kunden anger bilmärke, modell, bränsletyp, årlig körsträcka och bränsleförbrukning. Baserat på angivna uppgifter beräknas de årliga utsläppen och vad det kostar att neutralisera dessa.

För närvarande går inbetalningarna till fyra projekt i Indien. Tre av projekten innebär att biobränslen ersätter fossila bränslen och ett projekt är ett vindkraftverk. Tillsammans uppges projekten minska koldioxidutsläppen med 14 000 ton per år, vilket anges motsvara utsläppen från cirka 3500 bilar. Det uppges att projekten genomförs enligt procedurer som överensstämmer med Kyotoprotokollets regel-verk och att utsläppsreduktionerna verifieras av oberoende tredje part. Det framgår inte om projekten registreras som CDM-projekt.

En oberoende ”advisory and assurance panel” med bland andra grundaren av Forum for the Future och förre chefen för Jordens vänner övervakar programmet.

På webbplatsen finns information om klimatfrågan och varför bilismen är en del av problemet samt tips om ur den enskilde kan minska sina utsläpp i tre steg – reducera, ersätt, neutralisera. Under rub-riken ”reducera” ges tips hur bränsleförbruken kan minimeras genom exempelvis sparsam körning och rätt däcktryck. Under rubriken ”ersätt” ges exempel på bränslesnåla bilar, men även information om olika bränslen, oljor och däck.

OS i Turin 2006 – klimatneutralt sportevenemang Vinter-OS i Turin i februari 2006 blev det första klimatneutrala olympiska spelet. Genom programmet HECTOR, HEritage Climate TORino, ville organisatörerna dels skapa uppmärksamhet kring klimat-frågan och dels kompensera för de växthusgasutsläpp som spelen orsakade.

Spelens utsläpp beräknades genom att titta på antal och typ av deltagare, energibehov för arenor och boende, transporter inom OS-området samt internationella transporter. Totalt beräknas utsläppen


- 25 -

uppgå till 120 000 ton. Enligt spelens webbplats kompenserades utsläppen genom investeringar i energieffektivisering, förnybar energi och trädplanteringar, både inom OS-området och runt om i världen i enlighet med Kyotoprotokollets regelverk.32

32 http://www.torino2006.org/ENG/OlympicGames/spirito_olimpico/hector.html


- 26 -

4. KLIMATNEUTRALITET I SVERIGE

I det följande beskrivs hur marknaden för klimatneutralitet ser ut i Sverige. Först beskrivs några företag och organisationer som erbjuder andra möjlighet att bli klimatneutrala, det vill säga företag som förmedlar utsläppskrediter och i vissa fall även hjälper till att beräkna företagens utsläpp och ger råd för hur de egna utsläppen kan minska. Därefter ges några exempel på klimatneutrala företag och evenemang. Information är huvudsakligen hämtad från företagens/organisationernas webbplatser, i vissa fall kompletterad med information som framkommit i samtal med berörda företag.

Tjänster för klimatneutralitet

Miljöbörsen Miljöbörsen33 bildades 2005 i samband med införandet av EU:s direktiv om handel med utsläpps-rätter, och är ”en marknadsplats för företag och människor som vill investera i personliga utsläppsrätter i mindre kvantiteter”. Miljöbörsen säljer utsläppsrätter till företag som inte omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter och som är för små för att kunna handla på de europeiska börserna, men som ändå vill kompensera för företagets utsläpp.

Tanken är att om många köper utsläppsrätter så kan priset påverkas och industrin tvingas betala ett högre pris för sina utsläpp, vilket motiverar snabbare investeringar i miljövänlig teknik och en minskad energianvändning.

Det finns tre alternativ för att köpa utsläppsrätter genom Miljöbörsen, där det tredje är det som är aktuellt för företag/personer som vill vara klimatneutrala: 1. Köp på lång sikt för att påverka marknaden. Utsläppsrätterna förvaltas av miljöbörsen och löptiden

på kontrakten förnyas ständigt genom köp och försäljning över handelsperioderna. Detta ses som ett kollektivt sparande där flera tillsammans ökar inflytandet på marknaden.

2. Köp på kort sikt som en investering. Utsläppsrätterna kan köpas och säljas under aktuell handels-period som en privat investering, liksom man köper och säljer aktier.

3. Köp för att ”nolla belastningen på miljön”. Utsläppsrätterna köps upp av miljöbörsen som ansvarar för att utsläppsrätten inte kommer ut på marknaden igen och kan användas för utsläpp av industrin. Utsläppsrätterna förfaller efter handelsperiodens slut och blir då värdelösa.

Köparen väljer själv hur många utsläppsrätter han eller hon vill köpa. Aktuellt dagspris på utsläpps-rätter fås vid förfrågan. Köparen betalar via bankgiro och får då ett ”personligt utsläppscertifikat”. Alla personliga utsläppscertifikat registreras på ”Gröna listan” som miljöbörsen administrerar.

33 www.miljoborsen.se


- 27 -

Consitio Klimatbalans Consitio Klimatbalans34 bildades 2005 och säljer neutralisering av koldioxid till företag, organisationer och privatpersoner. På sin webbplats ger Klimatbalans en rad enkla tips om hur man kan minska de egna utsläppen. Det finns också en enkel kalkylator för att beräkna koldioxidutsläpp från användning av el, fjärrvärme, bensin och villaolja samt resor med bil, tåg och flyg.

Neutraliseringen sker genom investeringar i trädplanteringsprojekt eller genom köp av europeiska utsläppsrätter. När det gäller trädplantering, samarbetar Klimatbalans med Trees for the Future35, en organisation som arbetat med trädplanteringsprojekt sedan början av 1970-talet. De projekt som kunder kan investera i genom Klimatbalans är belägna i Honduras och Senegal.

Vid beräkning av trädplanteringarnas förmåga att absorbera koldioxid räknas endast den mängd som träden absorberar under sina 40 första levnadsår, eftersom förmågan att absorbera koldioxid avtar med stigande ålder på trädet. För att säkerställa att minst den angivna mängden koldioxid neutraliseras, och för att gardera mot skogsbränder eller andra oförutsedda händelser, planteras 20 procent fler träd än vad det enskilda neutraliseringslöftet kräver. Dessa träd planteras inom ett annat projekt än det som kunden valt för att på så sätt sprida riskerna.

34 www.klimatbalans.se/ 35 www.treesftf.org/main.htm


- 28 -

En revisionsbyrå verifierar och kontrollerar att trädplanteringen sker i den överenskomna omfatt-

ningen. Revisionsbyrån kontrollerar även köpen av utsläppsrätter. Kunden får ett certifikat med den neutraliserade koldioxidmängden specificerad. Varje år ska en rapport över mängden såld och neutra-liserad koldioxid sammanställas.

Koldioxidneutralisering genom trädplantering kan köpas för 90 kronor per ton eller i ”lösvikt” för 9 öre per kilo. Man kan även köpa 8,8 ton (som anges vara den mängd en svensk i medeltal släpper ut per år) för 704 kronor (8 öre/kg). Om man i stället väljer europeisk utsläppsrätt (motsvarande ett ton koldioxid) kostar dessa 200 kronor hos Klimatbalans.

På webbplatsen anges tre företag som köpt klimatneutralisering via Klimatbalans; Protek Projekt-styrning AB, Asfaltsblomman miljö och rättviseguide samt Exergi B(y)rån.

U&W [you&we] – ZeroMission Konsultfirman U&W [you&we] lanserade den 31 maj 2006 en tjänst kallad ”ZeroMission” för företag och organisationer som vill arbeta strategiskt med sin klimatpåverkan.36 U&W erbjuder sina kunder en helhetslösning som omfattar framtagning av klimatstrategier, klimatanalyser, klimatmål och åtgärds-program som konkret minskar klimatpåverkan. De återstående utsläppen neutraliseras genom träd-

36 Pressmeddelande från U&W, http://www.newsdesk.se/pressroom/uw/pressrelease/view/102265


- 29 -

planteringsprojekt i Uganda och Mexiko i samarbete med Edinburgh Centre for Carbon Management, ECCM. Kunder är bland annat Saltå Kvarn, Ekobanken och Folksam.

Trädplanteringsprojekten drivs inom ett system som kallas Plan Vivo, ett certifieringssystem för verifierbar kolbindning samt för att säkerställa en hållbar utveckling hos små familjejordbruk. ECCM och andra samarbetspartners verifierar att projekten genomförs enligt uppställda kriterier och att den angivna bindningen av koldioxid uppnås.

U&W framhåller att neutralisering är en åtgärd som tas till när kundens utsläpp av växthusgaser inte

kan minskas mer och ett sätt att vinna tid till dess att man kan stoppa resten av utsläppen. U&W skriver också på sin webbplats att kritik mot klimatneutralisering i många fall är befogad, men menar att projekten som ZeroMission erbjuder utöver kolbindning ger en ökad social välfärd för familjejordbrukare och en positiv ekologisk påverkan. Ett viktigt syfte med trädplanteringen är att ett stort antal familjer får virke, ved, skugga och frukter av den nya skogen. Träden återbeskogar tidigare förstörd mark samt binder vatten och motverkar erosion.

Svenska Naturskyddsföreningen Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, säljer via sin webbplats europeiska utsläppsrätter till privat-personer, kommuner eller företag som vill bidra till att minska utsläppen av koldioxid. SNF använder inte begreppet klimatneutral och uppmuntrar inte till att köpa utsläppsrätter i syfte att kompensera för sina egna utsläpp.37

37 http://skarv.snf.se/snf/co2/index.asp


- 30 -

Skälet är i stället att SNF anser att tilldelningen av utsläppsrätter i det europeiska handelssystemet

är för generös. Genom att någon som inte omfattas av handelssystemet köper en utsläppsrätt så minskar utsläppen inom den så kallade ”utsläppsbubblan” i motsvarande grad. Effekten av detta är att priserna på utsläppsrätter kan öka något, vilket gör att det blir mer lönsamt för företagen att investera i energieffektivisering och förnybara bränslen. SNF menar också att den uppköpta volymen utsläpp visar att det går att minska mängden utsläppsrätter utan att företagen får några större problem, vilket är ett argument för att påverka EUs politiker så att de minskar tilldelningen nästa gång som utsläppsrätter ska delas ut.

Utsläppsrätterna ägs av SNF men den som köper får möjlighet att skriva ut ett värdebrev som innebär att SNF garanterar att de antal ton koldioxid som köpts inte utnyttjas för utsläpp. Man kan köpa en halv, en, två, fyra eller tio utsläppsrätter och priset är 350 kronor styck. En del av summan går till att stödja SNFs klimatarbete.

På webbplatsen anges också: ”Glöm inte bort att köp av utsläppsrätter bara är ett komplement till det viktigaste av allt – att minska de egna utsläppen genom att ända beteende och köpa smart teknik!”


- 31 -

”Klimatneutrala” företag, tjänster och evenemang

Luftfartsverket –statligt verk Luftfartsverket, LFV, beslutade i början av 2006 att bli Sveriges första klimatneutrala statliga verk. Arbetet med att bli klimatneutralt drivs bland annat genom medlemskap i nätverket BLICC (Business Leaders Inititativ on Climate Change), vars syfte är att långsiktigt och på bred front minska företagens klimatpåverkan. Medlemmarna i BLICC förbinder sig att inventera sina utsläpp av växthusgaser enligt en internationellt vedertagen metod kallad Greenhouse Gas Protocol, som också legat till grund för den nya standarden (ISO14064) om hur man beräknar utsläpp av växthusgaser. Baserat på inventeringen genomförs åtgärder för att minska utsläppen. Några exempel på åtgärder som Luftfarts-verket genomfört är inköp av el från förnybara källor, miljöbilar, övergång till biobränsle för uppvärmning av terminaler, tankställe för biogas på Stockholm-Arlanda samt användning av syntetisk diesel i bussar. Luftfartsverket arbetar också med olika samarbetspartners för att minska utsläppen från resor till och från flygplatserna.38

Luftfartsverket anger att målet är att gå mot en verksamhet utan koldioxidutsläpp, men till dess att det uppnåtts kompenseras för de utsläpp som inte kunnat elimineras genom att stödja projekt som minskar utsläppen i utvecklingsländer. Luftfartsverket samarbetar med 3C (se avsnitt 4.1.1) och köper utsläppskrediter från ett vindkraftprojekt i Kina, ett bioenergiprojekt i Sydafrika och ett trädplanterings-projekt i Costa Rica. Samtliga projekt uppfyller kraven för CDM, men kommer inte nödvändigtvis att registreras som CDM-projekt. Samarbetspartnern 3C ställer höga krav på additionalitet och tredjepartsverifiering och flera av projekten uppfyller kriterierna för Gold Standard.

Folksam –försäkringsbolag Folksam berättade i ett pressmeddelande den 13 oktober 200639 att man beslutat att göra hela sin verksamhet klimatneutral. I pressmeddelandet anger Folksam att man redan har minskat koldioxidut-släppen med över 50 procent och att utsläppen bara kan reduceras marginellt de närmaste åren. Som exempel på åtgärder som genomförts nämns att man minskat bilåkandet, valt tjänstebilar utifrån ett miljöperspektiv, styrt om resandet från flyg till tåg och övergått till Bra Miljöval-el i fastigheterna.

För att kompensera för de återstående koldioxidutsläppen ska Folksam plantera träd i Chiapas i Mexico och Bushenyi i södra Uganda, via U&W:s tjänst ”ZeroMission” (se avsnitt 5.1.3). För att neutra-lisera utsläppen för 2005 på cirka 4 700 ton planteras träd på en yta motsvarande 80 fotbollsplaner (baserat på beräkningen att mellan fem och tio träd binder ett ton koldioxid). Kostnaden blir cirka 600 000 kronor, vilket motsvarar knappt 130 kronor per ton. Folksam framhåller att avsikten är att planteringarna, förutom kolbindningen, ska återbeskoga mark och bidra till ökad ekologisk och social mångfald i odlingsområdena.

Folksam menar att trädplanteringen är en metod att etablera klimatneutralitet utan att tappa i tempo. På längre sikt planerar Folksam att ”permanenta sin klimatneutralitet” genom delägarskap i nya vind-kraftverk.

Saltå Kvarn –livsmedel Saltå Kvarn i Järna maler mjöl från biodynamisk spannmål och tillverkar livsmedel baserade på eko-logiska råvaror. Under våren 2006 bestämde sig företaget för att deras produkter dessutom skulle vara klimatneutrala. I den egna verksamheten har man ersatt olja och el för uppvärmning med havreskal som

38 Informationsmaterial från Luftfartsverket, ”Klimatneutralitet och LFV”, februari 2006 39 Pressmeddelande från Folksam, http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/109603


- 32 -

blir över från produktionen av havregryn. Nu eldas omkring 400 ton havreskal per år i en särskild havre-skalspanna.40

Nästa steg är enligt företaget att kompensera för utsläppen som sker vid de långväga transporterna av produkterna. I ett första skede ska utsläpp från transporter av fikon från Turkiet kompenseras genom trädplanteringsprojekt i Uganda. Import av 100 ton fikon per år ger utsläpp av cirka 22 ton koldioxid, vilket neutraliseras genom trädplanteringar på 2000 kvadratmeter. Kostnaden för neutraliseringen uppgår till 125 kronor per ton. Enligt företaget är målet att kompensera för samtliga utsläpp på sikt.41

Respect Europe –företag och evenemang Respect Europe driver ett handlingsprogram kallat ”Klimatneutrala företag” som erbjuder en metodik för att beräkna och minska en verksamhets utsläpp av koldioxid. Programmet riktar sig till grupper av företag eller enskilda företag/organisationer. De utsläpp som inte kan elimineras kompenseras med hjälp av inköp av utsläppsrätter eller utsläppskrediter. Programmet trycker dock på att utsläppen i första hand ska reduceras i den egna verksamheten. I Stockholm erbjuds programmet i samarbete med Stockholms stad och deltagande företag är bland andra ETC, Hässelby golf, Ogeborgs golvagentur, Stockholms stads miljöcentrum och Taxi kurir.

Programmet startade i september 2006 och de deltagande företagen erbjuds tre halvdagars work-shops som kombineras med individuell rådgivning till de enskilda företagen. Den första workshopen fokuserar på hur företagen kan inventera och beräkna sina utsläpp. Till hjälp får företagen ett beräkn-ingsprogram. Den andra workshopen handlar om hur företagen kan minska sina utsläpp. Den avslutande workshopen handlar om hur man kompenserar för återstående utsläpp. Företagen erbjuds en meny där varje företag kan välja om man vill kompensera sina utsläpp genom att köpa utsläppsrätter eller genom att köpa utsläppsminskningar från CDM- eller JI-projekt. Exakt vilka projekt som är aktuella är inte fastställt ännu, men utgångspunkten är att det ska vara projekt som leder till effektivare energianvändning eller som innebär övergång till förnybar energi. Enligt Respect Europe kommer höga miljömässiga och etiska krav att ställas på de valda kompensationsprojekten och i mån av tillgång kommer CDM Gold Standard, eller motsvarande kvalitetskrav, att erbjudas.

Deltagande företag kommer att få hjälp med att kommunicera sitt klimatarbete och de åtgärder som görs för att minska utsläppen av växthusgaser. Företagets klimatarbete ska på sätt bli en del av före-tagets marknadsföring. Genom att kommunicera goda exempel är det också tänkt att spridnings-effekter ska uppnås.

Motsvarande program bedrivs även i samarbete med Malmö stad och Helsingborgs stad och startar upp i fler städer. ”Klimatneutrala företag” bygger på erfarenheter från arbetet inom företagsnätverket BLICC (Business Leaders Initiative on Climate Change). Det finns även ett motsvarande program kallat ”Klimatneutrala arrangemang”.

Volvo –fordonsfabriker AB Volvo lanserade i september 2005 ”världens första koldioxidfria fordonsfabrik”.42 Det var Volvo Last-vagnars fabrik i Tuve som avsågs. Volvo använder inte begreppet klimatneutral och deras ansträng-ningar för att bli ”koldioxidfria” har en annan inriktning än övriga företag som presenteras i denna rapport. För Volvos del handlar det inte om att kompensera för sina utsläpp genom att köpa utsläppskrediter från projekt som minskar utsläppen någon annanstans, utan i stället om investeringar i anslutning till de egna fabrikerna. Volvos ambition är att på sikt göra alla tillverkningsfabriker koldioxidfria.

I Tuve bygger Volvo, i samarbete med Göteborg Energi, fem stora vindkraftverk och en ny bio-bränsleanläggning i anslutning till fabriken. När fabriken inte utnyttjar den framställda elen och värmen

40 www.saltakvarn.se 41Artikel i Lantbrukets affärstidning, http://www.atl.nu/Article.jsp?article=34794 42 Pressmeddelande från Volvo http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/10942


- 33 -

fullt ut, kommer överskottsenergin att distribueras vidare via fjärrvärme- och elnätet. Både vind-kraftverken och den nya biobränsleanläggningen beräknas stå klara någon gång under 2007.

I februari 2006 meddelade Volvo Lastvagnar att även fabriken i Belgien ska bli koldioxidfri. I an-slutning till fabriken kommer tre vindkraftverk och en ny biobränsleanläggning att byggas för att förse fabriken med el och värme, som inte tillför koldioxid till atmosfären.43

I mars påbörjades arbetet med att även göra hyttfabriken i Umeå koldioxidfri. I samarbete med Umeå universitet och Umeå Energi inleddes då en förstudie för att utveckla en process som ska ersätta gasol med lokalt producerad biosyntesgas.44

Stockholms stad/Iclei –konferens Stockholm stad har som en del av sitt miljöprogram sedan 1995 genomfört handlingsprogram som kommer att minska koldioxidutsläppen med mer än 25 procent till 2006 räknat från 1990. På sin webbplats skriver man att ”med tanke på klimatfrågans höga prioritet, är staden redan beredd att ta nästa steg - att avveckla fossila bränslen i Stockholm till 2050”. Inför 2007 ska staden formulera en strategi och ett åtgärdsprogram för att öka takten mot noll CO2-utsläpp.45

Som en del i arbetet mot noll CO2-utsläpp genomförde Stockholms stad och det globala nätverket ICLEI (International Council for Local Environmental Initiatives) i maj 2006 en konferens i tre dagar om lokalt klimatarbete; NOLL-konferensen CO2 – A future with zero CO2 emissions. Syftet var att diskutera det senaste inom energieffektivitet, förnybar energi, hållbara resor och transporter, hållbar konsumtion och anpassning till klimatförändringar samt att inspirera fler städer att ta fram mål och handlingsplaner för att kraftfullt minska utsläppen av koldioxid.

Konferensen hade som mål att vara klimatneutral, vilket innebar att arrangörerna köpte utsläppskrediter som motsvarade den mängd koldioxid som konferensen i sig bidrog till. Enligt webbplatsen gick pengarna till solpaneler för varmvatten och takisolering med mera i en kåkstad i Kapstaden i Sydafrika. Alla konferensgäster uppmanades dessutom att gå, cykla, åka tåg, åka kommunalt eller att samåka i en miljöbil till konferensen.46

43 Pressmeddelande från Volvo http://www.volvo.com/group/sweden/sv-se/newsmedia/pressreleases/2006/vtc_belgium.htm 44 Pressmeddelande från Volvo http://pnt.volvo.com/pntclient/PressRelease.aspx?pubid=2044 45 http://www.miljo.stockholm.se/ext/klimat/vaxthuseffekten/klimatkonferens_omstockholm.asp 46 http://www.miljo.stockholm.se/ext/klimat/vaxthuseffekten/klimatkonferens.asp


- 34 -

5. SLUTSATSER

Generella slutsatser av kartläggningen

• De företag som idag kallar sig ”klimatneutrala” framhåller att kompensationsåtgärder är ett komplement till egna reduktioner. Företagen har sedan tidigare ofta ett miljö- och klimatarbete och ser arbetet mot klimatneutralitet som ytterligare ett steg på vägen.

• Risken att ”klimatneutralitet” flyttar fokus från egna åtgärder bedöms i dagsläget inte som oroväckande stor om företagen har långsiktiga mål för hur de egna utsläppen skall minska. ”Klimatneutrala” företag kan förvänta sig att deras klimatarbete granskas extra noggrant, vilket bidrar till att hålla kvar fokus vid egna åtgärder.

• Det stora utbudet av olika typer av kompensationsåtgärder och utsläppskrediter innebär att köparen själv måste ha en uppfattning om vilken typ av kompensationsåtgärd som har störst total klimatnytta. Många företag saknar sannolikt kunskap eller resurser att göra denna bedömning.

• Företagen som erbjuder utsläppskrediter har olika inställning till vilken typ av krediter som är att föredra. Vissa företag förespråkar projekt i utvecklingsländer för att bidra till tekniköverföring, medan andra menar att projekten i första hand bör göras i industriländer. Flera företag anser att trädplantering inte är lämpligt som kompensationsprojekt, medan andra enbart säljer sådana krediter.

• Utgångspunkter och erfarenheter skiljer sig åt mellan företagen som erbjuder utsläppskrediter och hjälp att åstadkomma ökad ”klimatneutralitet”. Några av företagen har arbetat med frågorna under lång tid och har stor kunskap om projektverksamhet. Dessa företag lägger också ofta stor vikt vid projektens faktiska klimatnytta och verifierbarhet. Vissa av företagen betonar att egna åtgärder för att minska utsläppen ska genomföras i första hand och ger tips om hur utsläppen kan minska, medan andra enbart säljer utsläppskrediterna.

SNF:s ståndpunkter och slutsatser

Dagens produktions- och konsumtionsmönster leder till ohållbart stora utsläpp av växthusgaser. Industriländernas åtaganden om att minska sina utsläpp enligt Kyotoprotokollet är emellertid mycket låga i förhållande till vad som behövs för att dessa länder ska komma ner till en utsläppsnivå som är långsiktigt hållbar och förenlig med en rättvis fördelning. Därför är det mycket glädjande att allt fler företag vill ta ett ökat miljöansvar och höja tempot i klimatarbetet.

SNF menar att vår klimatpåverkan i första hand ska minska genom att Sveriges egna utsläpp sänks, och i andra hand genom minskningar inom EU eller på andra håll i världen. I SNFs vision är effektivare energianvändning den viktigaste åtgärden för att minska utsläppen, vid sidan av ökad användning av förnybar energi. SNFs ståndpunkt är därför att Sverige och EU ska uppnå sitt Kyoto-åtagande utan kompensation eller utnyttjande av flexibla mekanismer och sänkor. Detta är också den officiella hållningen i Sveriges klimatpolitik idag. Det står också allt mer klart att utvecklingsländerna bara


- 35 -

kommer att gå med på ett internationellt klimatavtal om den industrialiserade delen av världen visar att det går att frikoppla den ekonomiska tillväxten från utsläppen av växthusgaser.

I linje med den svenska politiken anser SNF att utsläppsreduktioner i – eller genom investeringar av – företag i första hand ska ske i Sverige, i andra hand inom EU och i tredje hand i utvecklingsländer. Ytterligare orsaker till denna ståndpunkt förklaras närmare i SNF:s klimatpolicy samt SNF:s rapporter ”Ren utveckling eller ren illusion” och ”Spruckna illusioner – CDM i praktiken.”

Kostnadseffektivitet används ibland som argument för att göra billiga åtgärder i andra länder hellre än utsläppsreduktioner i Sverige. Detta argument är emellertid mycket statiskt. För att uppnå en reduktion av växthusgaser på cirka 75-85 procent till 2050 måste vi i vår del av världen ändra våra konsumtions- och produktionsmönster på ett avgörande sätt. Vi kan inte komma undan detta långsiktiga åtagande och det finns därför ingen anledning att skjuta ”klimatkloka” investeringar på framtiden bara för att det för tillfället är billigare att t ex köpa en utsläppsrätt från något annat företag. Det som är kostnadseffektivt på kort sikt kan visa sig var mycket kostsamt på lång sikt. Men allt kan förstås inte göras över en natt och väl använt kan olika kompensationssystem vara positiva i ett övergångsskede. Därför är Svenska Naturskyddsföreningen mycket positiv till företag som gör allt de kan för att minska utsläppen av växthusgaser i den egna verksamheten och därtill är villiga att göra något ”kompenserande” för de utsläpp de inte lyckats eliminera på kort sikt.

Begreppet ”klimatneutral” är redan relativt etablerat men kan enligt vår mening bli vilseledande. Det betyder strikt tolkat att ett företags verksamhet inte skulle ha någon nettoeffekt alls på klimatet Inget företag befinner sig ens i närheten av detta idag. Neutralitet uppfattas dessutom ofta som ”likvärdigt som” egna minskningar. Det finns alltså stora risker med att använda ett sådant begrepp i reklam och allmän information. Därtill kan begreppet också legitimera en ohållbart klimatpåverkande verksamhet och bli ett avlatsbrev för att ”det nu inte går att minska mera”. Ett ytterligare problem är att vissa åtgärder på väg mot klimatneutralitet inte garanterar vad de lovar, såsom osäkra kolsänkor. En mer rättvisande formulering borde istället vara ”på väg mot koldioxidfri/klimatneutral” verksamhet.

Det är oerhört viktigt att företag som vill visa på höga klimatambitioner lyfter fram tydliga och tidsbestämda klimatmål för den egna verksamheten. Annars finns risken att man till exempelvis ”neutraliserar” flygresorna med olika mekanismer i ställer för att minska på antalet resor och efterfråga flygbolag som utvecklar ny effektivare teknik.

Ett sätt att öka incitamenten i den egna verksamheten kan vara att fokusera på miljökostnaden av de egna utsläppen som ett komplement till fokus på antalet kilo koldioxid. Om företagen köper ”utsläppsrätter/krediter” i en sådan mängd att kostnaden motsvarar den energi- och koldioxidskatt som egentligen skulle ha betalats om hela miljökostnaden varit inberäknad i priset för de utsläppsgenererande aktiviteterna, så skapas tydliga incitament för egna åtgärder. För till exempel flygresor är klimateffekten ca 3 gånger större än om utsläppen av koldioxid hade skett på marken. Skulle man jämställa beskattningen mellan biltrafik och flygtrafik skulle den generella koldioxidskatten (91 öre per kg CO2) därför multipliceras med en faktor tre. För en resa mellan Stockholm och London, enligt detta resonemang, skulle man alltså behöva köpa utsläppsrätter ca 1800 SEK. Enligt detta synsätt handlar det alltså inte om att kompensera för den faktiska klimateffekten utan om att få ett system som ger bättre incitament, att räkna med ett ”klimatpris” i företagets egna ekonomiska beslut. Om de egna utsläppen blir mer lönsamma att åtgärda minskar risken för att kompensationshandlingarna konkurrerar ut de egna åtgärderna.

Utsläppsreduktioner i utvecklingsländer kan dock vara positiva i den mån de bidrar till tekniköverföring och till att utvecklingsländerna inte bygger upp strukturer som medför samma beroende av fossila bränslen som industriländerna har. Om företagen fokuserar på billiga projekt, som t ex industrigasprojekt som genomförs i form av CDM-projekt, så blir det ingen tekniköverföring värt namnet. En långsiktig kostnadseffektivitet nås bäst om de egna utsläppen minskas kontinuerligt, inte om vi tvingas minska utsläppen mycket snabbt senare.


- 36 -

Frivilliga kompensationsåtgärder i utvecklingsländer som till exempel genomförs av ”klimatneutrala” företag, tillgodoräknas inte utsläppsreduktionerna i industriländernas/Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention. Det finns därmed ingen direkt konflikt mellan sådana frivilliga kompensationsåtgärder och att industriländerna/Sverige ska klara sina obligatoriska åtaganden genom åtgärder i det egna landet. SNF anser därför att utsläppskrediter från projekt i utvecklingsländer kan användas under vissa förutsättningar.

Som vägledning kan vi utgå ifrån riksdagens beslut som anger att Sveriges klimatmål ska uppnås endast genom åtgärder i Sverige. Egna minskningar värderas alltså högre av riksdagen än olika former av kompensationsåtgärder. De går dessutom att följa upp genom en tredjepartsrevision, vilket ökar företagens trovärdighet.

Som en sammanfattande reflektion över företags, organisationer och myndigheters sätt att arbeta med att bli föregångare i klimatarbetet vill SNF ge följande rekommendationer.

a) Åtgärder som SNF anser kan användas som kompensationsåtgärder under vissa förutsättningar: 1. Utsläppsminskningar ska i första hand ske genom åtgärder i den egna verksamheten. Först om

de egna utsläppen reduceras så långt som möjligt bör kompensationsåtgärder genomföras. Det är ett absolut krav att företagen lägger fast en tydlig tidsbestämd plan för hur verksamheten skall minska de egna utsläppen av växthusgaser. Endast så blir kompensationshandlingarna trovärdiga.

2. I andra hand bör europeiska utsläppsrätter nyttjas. Köp av europeiska utsläppsrätter innebär att denna mängd koldioxid tas bort från det europeiska handelssystemet och att priset på utsläppsrätter kan öka. Dessutom registreras rätterna i ett nationellt register, och medlemsländernas tilldelning och faktiska utsläpp kontrolleras av EU-kommissionen. En brist med detta är dock att alltför många utsläppsrätter delats ut.

3. I tredje andra hand utsläppskrediter från JI-projekt. JI-projekt ligger i linje med utgångspunkten att utsläppen ska minska i industriländerna. Det finns dock viss osäkerhet om den faktiska klimatnyttan.

4. I fjärde hand kan utsläppskrediter från CDM-projekt användas under vissa villkor. Projekten ska ha stark ”additionalitet”, det vill säga leda till utsläppsreduktioner som inte hade uppnåtts utan projektet, samt avse förnybar energi eller energieffektivisering. Kriterierna för Gold Standard avseende projekttyp (förnybar energi eller energieffektivisering), additionalitet, bidrag till hållbar utveckling och lokalt deltagande bör vara minimikrav. SNF anser dessutom att en ny ”diamantstandard” bör utvecklas för att säkra nyttan av projekten, inte minst när det gäller den lokala delaktigheten, teknikutvecklingen och det generella bidraget till en hållbar utveckling. Med tanke på erfarenheter av komplexiteten i biståndsprojekt finns det all anledning att nyttja biståndets erfarenheter och rutiner. Kompenserande klimatåtgärder får inte leda till att en konflikt med andra utvecklingsmål i utvecklingsländerna skapas. De får inte ske till priset av minskade möjligheter till försörjning och välfärd i dessa länder.

5. I femte hand kan frivilliga projekt som inte officiellt registreras som JI- eller CDM-projekt (så kallade VER-projekt) användas. Projekten ska verifieras av en oberoende tredje part med erfarenhet från regelverken för JI och CDM och med hög grad av transparens. Samma krav bör ställas på dessa som på CDM-projekt när så är tillämpligt.

b) Åtgärder som SNF inte anser bör användas som kompensationsåtgärder:

6. Trädplantering är ofta en positiv åtgärd i sig, men kan inte anses vara en kompensationsåtgärd. Det viktigaste skälet är att trädplantering inte bidrar till att lösa den viktigaste orsaken till klimatförändringen – användningen av fossila bränslen. Dessutom råder det fortfarande stor osäkerhet kring hur mycket koldioxid som faktiskt binds. Därtill uppstår ofta lokala sociala och markrättsliga problem när stora områden skall beskogas bara för att västvärlden inte kan uppnå


- 37 -

hållbara utsläppsnivåer. Åtgärder för att främja upptag i kolsänkor kan därför inte med dagens kunskap ersätta nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.

7. Så kallade industrigasprojekt kan inte anses vara en kompensationsåtgärd eftersom de inte bidrar till tekniköverföring eller övergång från fossila bränslen till förnybar energi.

8. Koldioxidlagring kan inte anses vara kompensationsåtgärder eftersom de dels förskjuter fokus och investeringar från verkliga utsläppsminskningar, dels är synnerligen osäkra i ett klimatperspektiv.

Bilaga: SNF:s krav avseende CDM för uppfyllande av obligatoriska åtaganden • Regeringen bör inte anslå några pengar till statliga investeringar i nya CDM-projekt om inte tydliga

riktlinjer för projekten finns formulerade. I riktlinjerna ska anges att minst samma krav på utvecklingseffekt, miljögranskning och deltagande skall ställas som om det hade rört sig om ett svenskt biståndsprojekt. Projekten ska begränsas till investeringar i sol-, vind- och bioenergi samt effektivisering.

• Den fortsatta diskussionen om CDM i framtiden måste bygga på en gedigen oberoende utvärdering av hur mekanismen verkligen fungerar. Regeringen bör ta initiativet och inkludera de konkreta svenska erfarenheterna av CDM genom energimyndighetens och Prototype Carbon Found’s program och inkorporera resultaten av de svenska forskningsprogram som granskar CDM.

• De stora volymer CER som industrigasprojekt inom CDM genererar, i kombination med de låga kostnaderna, gör det än mindre attraktivt att använda mekanismen för investeringar i förnybar energi och andra projekt med tydliga utvecklingseffekter. Sverige bör därför verka för att det i framtiden inte ska vara möjligt att få industrigasprojekt godkända i CDM. Det är dock mycket viktigt att dess utsläpp reduceras genom annan finansiering. Sverige bör även verka för att begränsa möjligheterna att registrera metangasprojekt som är knutna till utvinning av kol och olja.

• I enlighet med att regeringen antagit en Politik för global utveckling, PGU, bör regeringen också initiera en översyn och analys av olika kanaler där Sverige bidrar eller kan bidra till energiinvesteringar, energianvändning och energiforskning i utvecklingsländerna.


- 38 -

Documents

Klimatneutrala företag - Naturskyddsföreningen · 2015. 6. 9. · ökat tempo i klimatarbetet på nationell nivå, varför det också är viktigt att premiera de företag som arbetar