0

Metoder för

processorienterat

arbetssätt

2015-01-09

I detta dokument beskrivs processen med att starta upp ett processteam för fortsatt processorienterat arbetssätt . De verktyg som texten hänvisar till finner du på webbplatsen: http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeId=42417

1

Innehåll Varför processorientrat arbetssätt? ........................................................................................................ 2

Vad är en process? .................................................................................................................................. 2

Steg 1A – Identifiera verksamhetens processer i en systemkarta .......................................................... 3

Steg 1B – Prioritera processer som ska kartläggas .................................................................................. 4

Steg 2A – Utse personer till processteam ............................................................................................... 5

Steg 2B – Planera kartläggning ................................................................................................................ 6

Steg 3 – Börja processarbetet - första mötet .......................................................................................... 7

Steg 4 – Kartlägga .................................................................................................................................... 8

Steg 5 – M ål och mätetal ........................................................................................................................ 9

Steg 6 – Prioritera förbättringsområden ............................................................................................... 10

Steg 7 – Dokumentera och kommunicera ............................................................................................. 11

Steg 8 – Fortsätta processarbetet ......................................................................................................... 12

Steg 9 – Förbättringsarbete ................................................................................................................... 13

Praktisk vägledning ................................................................................................................................ 14

Steg 1A – Identifiera verksamhetens processer ................................................................................ 14

Steg 1B – Prioritera processer som ska kartläggas ............................................................................ 14

Steg 2A – Identifiera personer till processteam ................................................................................ 15

Steg 2B – Planera kartläggning .......................................................................................................... 15

Steg 3 – Börja processarbetet – första mötet ................................................................................... 15

Steg 4 – Kartlägg ................................................................................................................................ 15

Steg 5 – Mål och mätetal ................................................................................................................... 16

Steg 6 – Prioritera förbättringsområden ........................................................................................... 16

Steg 7 – Dokumentera och kommunicera ......................................................................................... 16

Steg 8 – Fortsätta processarbetet ..................................................................................................... 16

Steg 9 – Förbättringsarbete ............................................................................................................... 17

Referenser ............................................................................................................................................. 18

Tips på litteratur .................................................................................................................................... 18

Ordlista .................................................................................................................................................. 19

2

Varför processorientrat arbetssätt?

• Samsyn - Gemensam bild av mål och arbetsflöde

• Kundfokus - Endast aktiviteter som ger mervärde

• Minskad variation - Samma behandling oavsett vårdgivare

• Systemsyn - Insikt om den egna insatsens plats i helheten

• Ökad säkerhet - Alla lämnar ifrån sig rätt saker

• Ökad effektivitet - Handläggning kan standardiseras

• Planering förenklas - Eliminerar dubbelarbete och kvalitetsbristkostnader

Vad är en process?

En process består av samverkande aktiviteter som steg för steg skapar värde och leder till ett

mätbart resultat för kund/vara eller tjänst.

Alla processer har en kund - intern eller extern. Processer är repetitiva, d.v.s. de kan

genomföras många gånger. Processen har tydlig avgränsning med en väl definierad början

och ett väl definierat slut.

Det ska tydligt framgå:

• vem/vad som är kund/vara

• vad som ska åstadkommas

• hur det ska ske

• vilka resultat som förväntas

• En process kan vara t.ex:

• En behovsgrupp/åldersgrupp (äldre, barn, flyktingar)

• En patientgrupp (DRG-grupp, diagnosgrupp, symtomgrupp)

• Administrativ (personal/ekonomi/vårdadministration)

• Serviceinriktad (kost/drift/försörjning)

Främsta uppgiften med processorienterat arbetssätt är att driva förbättringsarbete i ett

kundorienterat perspektiv. Ofta krävs samverkan över organisationsgränser.

Verksamhetens chefer har yttersta ansvaret för resultat och resurser.

3

Steg 1A – Identifiera verksamhetens processer i en systemkarta

Systemkartan är en grund för en gemensam bild av verksamheten. Den synliggör vilka processer

som finns i verksamheten, deras namn och koppling till varandra. Systemkartan delas upp i

ledningsprocesser, huvudprocesser och stödprocesser.

När systemkartan är klar kan den fungera som ett verktyg för processledning och ett stöd vid

prioriteringar.

Ledningsprocesser

Har till uppgift att vara pådrivare och ta besluta om verksamhetens mål och strategier, planera, styra,

förbättra och följa upp verksamheten.

Huvudprocesser

Är vanligen ett fåtal övergripande definierade processer som tillsammans verkställer

verksamhetens/organisationens verksamhetsidé. Huvudprocesserna ska täcka in hela verksamheten.

I varje huvudprocess kan det ingå ett flertal delprocesser.

Huvudprocess = Kardiologi; Delprocess = förmaksflimmer, hjärtsvikt

Huvudprocess = Obstetrik; Delprocess = graviditet/förlossning, det nyfödda barnet

Stödprocesser

Har till uppgift att ge stöd till verksamhetens huvudprocesser.

T.ex. personal, IT, ekonomi, labb, röntgen.

Processverktyg, steg 1A: Systemkarta

4

Steg 1B – Prioritera processer som ska kartläggas

Det kan vara svårt att börja arbeta med alla verksamhetens processer samtidigt. Därför behöver de

prioriteras utefter vilken/vilka processer som är viktigast att börja med. I detta steg behöver följande

frågor besvaras

• Vilka är verksamhetens processer? (Utgå från systemkartan från steg 1.)

• Vilken/vilka processer ska prioriteras och varför? (Till hjälp finns metoderna "Prioritering av

processer" och "Multiröstning")

• Verksamhetsledningen utser processledare. Vilka ska ingå i processteamet?

• När ska arbetet genomföras?

• Hur gör vi processarbetet tydligt prioriterat?

• Hur finner vi tid för möten i processteamet?

Processverktyg, steg 1B: Prioritering av processer; Multiröstning

5

Steg 2A – Utse personer till processteam

Uppdrag/ansvar för processteamet:

• Kartlägga och beskriva processen

• Driva förbättringsarbete som berör processen

• Kontinuerligt (minst 1ggn/år) följa upp och utvärdera processens mål

• Årligen revidera processens dokument

• Årlig genomgång med verksamhetschef och klinikledning avseende hur processen fungerar,

resultat, aktuella förbättringar, resursbehov etc.

• Regelbundet följa upp vad som händer i omvärlden och som berör processen

• Ansvara för att alla berörda medarbetare informeras om aktuella riktlinjer och rutiner runt

processen.

Processägare

Verksamhetsledningen är processägare och kan vara t.ex. verksamhetschef, styrgrupp, ledningsgrupp

på olika nivåer. Det är processägarens ansvar att utse processledare och ge denne ett tydligt

uppdrag.

Processledare

I samverkan med verksamhetsledningen formar processledaren ett tvärprofessionellt processteam av

medarbetare från processens olika delar. Processledaren ansvarar för kartläggning, utveckling och

uppföljning av processen. Processledaren bör vara en person som har stort engagemang och driv att

förbättra processen.

Processteam

Det bör vara en tvärprofessionell grupp med cirka 4-7 personer. Den bör bestå av olika funktioner

som är väl förtrogna med processens alla steg oberoende av verksamhetsgränser.

Processverktyg, steg 2A: Mall för dokumentation – rollfördelning i teamet

6

Steg 2B – Planera kartläggning

För att kunna genomföra alla nödvändiga steg effektivt krävs planering.

Omfattningen av processarbetet ska inte underskattas. Beräkning av tidsåtgång och uppgift om när

kartläggningen ska var klar är viktigt. För att arbetet ska bli effektivt och inte tappa tempo krävs att

deltagarna får avsatt tid för att medverka i arbetet och gärna att mötesträffarna kommer relativt tätt.

Processens storlek och detaljeringsgraden avgör hur lång tid kartläggningen tar.

• Inför varje möte skickas dagordning ut så att alla kan komma väl förberedda till mötet.

Använd mall för dagordning/minnesanteckning.

• Varje möte dokumenteras - anteckningarna publiceras.

• Inför första mötet är det bra att gå igenom verktyget mall för Tidplan/arbetsgång.

• Arbetet blir mer effektivt om en person som redan har erfarenhet av processarbete finns

med som handledare vid framför allt uppstarten.

Processverktyg, steg 2B: Mall för dagordning/minnesanteckning; Mall för tidplan/arbetsgång

7

Steg 3 – Börja processarbetet - första mötet

Vid första mötet rekommenderas en genomgång av verksamhetens systemkarta för att underlätta

förståelsen för vilken del i verksamheten man ska arbeta med.

Processledaren klargör förväntningar och syfte med arbetet för processteamet. Det är viktigt att

gemensamt definiera mål för processen.

Punkter att gå igenom vid första mötet, använd mall för Processbeskrivning:

• Den/de processer som ska kartläggas

• Bakgrund/fakta - vilken fakta finns runt processen?

• Definiera kund/vara

• Mål/syfte med processkartläggningen

• Var startar och slutar processen

• Vilka samarbetspartner finns?

• Hur kan vi inhämta synpunkter från kunder?

• Hur detaljerad ska kartläggningen vara?

• Tider för de närmaste mötena, använd mall för Tidplan/arbetsgång

• Det är viktigt att alla deltagare i processteamet är närvarande vid alla möten för att få samma

information och kunskap.

Insamling av information

Inför nästa möte då processkartläggningen börjar på allvar bör man samla in relevant information.

Om det finns steg i processen som inte är representerade i processteamet bör någon person med

den kunskapen inbjudas eller information samlas in.

Visualisering av processer

Eftersom en viktig del i processarbetet är att praktiskt kartlägga processerna gäller det att ha ett

verktyg till hjälp. Det kan vara både ett IT-verktyg eller papper och penna. När papper och penna

används är det bra att ta kontakt med person som kan överföra detta till ett elektroniskt dokument

för publicering.

Processverktyg, steg 3:

Mall förtidplan/arbetsgång

Mall för dokumentation Processbeskrivning.

Mall för Dagordning/minnesanteckning

8

Steg 4 - Kartlägga

Varje möte startar med genomgång av föregående minnesanteckningar. Vid genomgången fångas

eventuella idéer och kommentarer sedan förra mötet. Håll alltid syftet med kartläggningen i åtanke

så att ni inte kartlägger fel saker. Förbättringsidéer som framkommer under arbetets gång skrivs in i

mall för handlingsplan, aktivitetsplan.

Kartläggning av processen

Nedan beskrivs hur kartläggningen kan gå till. Detta kan göras med post-it-lappar eller direkt i ett IT-

stöd. Eventuellt får man träffas flera gånger för att fullfölja kartläggningen.

• Fokusera alltid på kundens/varans väg genom processen.

• Börja med att namnge aktiviteterna. Formulera i verbform, tänk gärna ett ”att” före

meningen, skriv ner en aktivitet i taget, t.ex. ”registrera remiss”.

• Gå igenom aktiviteterna gemensamt så att alla förstår innebörden.

• Ordna aktiviteterna i kronologisk tidsordning.

• Skriv vid varje aktivitet vem som är inblandad, vilka dokument/vilken information som är

aktuell. Man kan även hänvisa till t.ex. datasystem, kliniska riktlinjer, rutiner eller andra

informationskällor. Om de saknas/ej är aktuella leder detta till förbättringsarbeten.

Sammanfattning av dagens kartläggning. Denna görs för att deltagarna ska kunna dela upp arbetet

med att se över eventuella ändringar och hämta in information som saknas till nästa möte.

Dokumentation av kartläggningen med hjälp av IT-stöd ska göras så snart som möjligt efter mötet

och publiceras på intranätet.

Fastställ processkartan. Här går man igenom processkartan för att validera och verifiera att den är

korrekt. Under arbetets gång har processkartan varit ett utkast men i detta steg blir den godkänd av

processteamet.

Parallellt med kartläggning bör också registrering ske av förbättringsförslag och idéer. Det kan gälla

något som behöver kollas upp till nästa gång eller genomföras senare. Fastna inte i långa

diskussioner.

Processverktyg, steg 4:

Mall för Dagordning/minnesanteckning

Mall för Handlingsplan och aktivitetsplan

Flödesschema

Personcentrerad processkartläggning

9

Steg 5 - Mål och mätetal

I detta steg används processkartan för att hitta mätetal som följer upp processens mål.

Det bör finnas mål och mätningar ur flera perspektiv. Mätetal ska sättas nära kunden/patienten. De

ska kunna jämföras med de bästa resultat som finns redovisade i liknande processer från andra

sjukhus/verksamheter (kvalitetsregister; Öppna jämförelser etc.) eller från studier. En del mätetal

kan även vara till för egna jämförelser.

Utgå från värdekompassens fyra perspektiv. Ta ett perspektiv i taget.

Ställ gärna följande frågor:

• Vad vill vi uppnå? Vad är vårt mål?

• Vad ska vi mäta? Hur säkerställer vi att målet uppfylls?

• Hur ska vi mäta? Vilken mätmetod ska vi använda?

• Rita in mätpunkter i processkartan.

Processverktyg, steg 5: Värdekompass; Mätmatris

10

Steg 6 - Prioritera förbättringsområden

Nu är det dags för sammanställning av de risker, förbättringsförslag och idéer som kommit fram

under kartläggningen. Dessa kan nu kategoriseras/grupperas.

När denna sammanställning är klar är det dags att börja prioritera och ta fram förslag på vilka

förbättringsområden som är angelägna att arbeta med.

Tänk på att prioritera förbättringsområden som är:

• högriskområde

• viktiga för kund/vara

• viktiga för alla i gruppen att arbeta med

• något som ni själva kan påverka

• möjligt att se resultat av inom rimlig tid (ca 6 mån)

Processverktyg, steg 6: PICK-graf; Multiröstning

11

Steg 7 - Dokumentera och kommunicera

När processkartläggningen är klar och man tagit fram mål och mätningar för processen och

förbättringsarbeten är prioriterade ska detta dokumenteras i en skriftlig rapport som kan

kommuniceras till exempelvis verksamhetsledningen och andra som berörs av processen.

Processverktyg, steg 7: Mall för dokumentation – Processbeskrivning.

12

Steg 8 – Fortsätta processarbetet

Processteamet är en styrgrupp för processens arbete och har en övergripande funktion att se till att

processen kontinuerligt utvecklas, utvärderas och följs upp.

Det ligger även på processteamets ansvar att ta fram och redovisa till verksamhetsledningen de

mätningar, förändringar och förbättringsarbeten som genomförts under året.

13

Steg 9 - Förbättringsarbete

Grundtanken är att arbeta med ständiga förbättringar. Att arbeta processorienterat innebär

fokusering på kundens behov och förståelse för att varje del i processen bidrar till resultatet.

Utifrån identifierade förbättringsområdena initieras förbättringsarbeten. Inspiration till

förbättringsarbeten kan även komma från andra håll exempelvis rapporterade avvikelser,

publikationer, jämförelser med andra eller idéer som kommer från medarbetare. De planerade

förbättringsaktiviteterna ska dokumenteras och kan med fördel publiceras på intranätet så alla har

möjlighet att se vad som pågår.

Mätningar behöver göras i ett förändringsarbete för att se om vi är på rätt väg och om de

förändringar som testas verkligen leder till förbättringar. Mätningar kan ske över en avgränsad

tidsperiod då nya förbättringsidéer testas.

Mätningar behöver göras i ett förändringsarbete för att se om vi är på rätt väg och om de

förändringar som testas verkligen leder till förbättringar. Mätningar kan ske över en avgränsad

tidsperiod då nya förbättringsidéer testas.

14

Praktisk vägledning

I detta stycke finns arbetsgången beskriven ur ett exemplifierande och berättande förhållningssätt.

Steg 1A – Identifiera verksamhetens processer Möte – cirka 2 timmar.

En tvärprofessionell grupp där ledningspersoner ingår identifierar sina processer och för att få stöd

och hjälp bjuder de in metodstödjare för introduktion och genomgång av metoddokumentet. Efter

introduktion genomförs en brainstorm där var och en funderar och skriver ner på post-it-lappar vilka

processer de arbetar med. Härefter sätts post-it lapparna upp på whiteboard och diskuteras

gemensamt. Diskussionen leder fram till att gruppering kan ske och på så sätt identifieras

huvudprocesserna.

Mötet avslutas med att nästa mötesdatum bestäms.

Till nästa möte sammanställs post-it-lapparna, som blir underlag för systemkarta och diskussion vid

nästa möte.

Materialet publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla.

Möte – cirka 1 timme.

Vid möte 2 går man igenom sammanställningen och huvudprocesserna skrivs in i systemkartan. De

post-it-lappar som inte passar in under huvudprocesserna diskuteras och placeras in i systemkartan.

Mötet avslutas med att deltagarna får i uppdrag att till nästa möte fundera på vilka processer som

ska prioriteras.

Materialet publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla.

Steg 1B - Prioritera processer som ska kartläggas Möte – cirka 1 timma.

Gruppen beslutar vilken/vilka processer som man ska börja kartläggas och när arbetet ska starta. De

diskuterar vilka professioner som ska ingå i processteamet, vem som ska vara processledare, hur tid

skapas och hur förutsättningar för arbetet ska se ut.

Materialet publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla.

15

Steg 2A - Identifiera personer till processteam Aktivitet

Processledaren formar ett tvärprofessionellt processteam (i samverkan med

verksamhetsledning/handledare), 4-7 personer, från processens olika delar. De tänkta

teammedlemmarna tillfrågas och informeras om uppdrag och ansvar.

Steg 2B – Planera kartläggning Aktivitet

Inför första teammötet förbereder processledaren sig med att gå igenom metoddokumentet med

mallar, göra en preliminär tidplan för arbetet och skickar ut en inbjudan/dagordning till

processteamet. Handledare bjuds in som stöd vid första mötet.

Steg 3 – Börja processarbetet – första mötet Möte: ~3 timmar

För att processteamet ska få samma bild av verksamheten presenteras framtagen systemkarta. Syftet

med kartläggningen diskuteras och vilka spelregler som gäller (arbetssätt/möteskultur).

Processledaren presenterar den preliminära tidplanen. God framförhållning är en framgångsfaktor

och för att hela teamet ska kunna delta i arbetet bokas redan nu mötestider in.

Med utgångspunkt från mallen ”Processrapport” påbörjas arbetet.

Innan mötet avslutas bestäms vilken information som behöver tas fram till nästa möte. Ansvar för

detta fördelas inom teamet och dokumenteras i minnesanteckningarna. Teamet ser att nästa möte

behöver akutmottagningen (samverkanspartner) bjudas in då denna del i processen ska diskuteras.

Dokumentationsansvarig, som är duktig på att hantera IT-verktyg, får i uppdrag att förbereda sig så

att hon kan dokumentera direkt vid nästa möte. Teamet har ambitionen att dokumentationen ska

vara så klar som möjligt när mötet avslutas.

Dagordning/minnesanteckning och arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla.

Steg 4 - Kartlägg Möte: Ett till fyra mötestillfällen (kan variera beroende på processens omfattning), ~2 timmar/möte

Processledaren går igenom föregående mötesanteckning och följer upp beslut. Teamet påbörjar

kartläggning av processen med hjälp av flödesschema utifrån insamlat material. Under detta arbete

kommer tankar, idéer och förbättringsförslag, dessa skrivs ner i mall ”Handlingsplan / Aktivitetsplan”

för att prioriteras när kartläggningen är klar.

I verktyget ”Processrapport” hänvisar man till dessa dokument.

Dagordning/minnesanteckning och arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla.

16

Steg 5 - Mål och mätetal Möte: ~1 timma

För att hitta mätetal tittar teamet på hela flödet. Det är viktigt att hitta bra och enkla mätetal som

visar på en väl fungerande process ur verktyget ”Värdekompassens” fyra perspektiv, kliniskt,

funktionellt, tillfredsställese och kostnader. Teamet använder sig av metoden ”brain-storm”.

Kliniska mätetal kan fångas i eventuella kvalitetsregister.

För att veta vem som ansvarar för respektive mätetal fylls verktyget ”Mätmatris” i.

I verktyget ”Processrapport” hänvisar man till dessa dokument.

Dagordning/minnesanteckning, processrapport och eventuellt arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida, tillgängligt och transparent för alla.

Steg 6 - Prioritera förbättringsområden Möte: ~1 timma

Teamet samlas för att prioritera vilka förbättringsområden som bör genomföras först. Mötet

resulterar i en handlingsplan som ska förankras i verksamhetens ledningsgrupp.

I verktyget ”Processrapport” hänvisar man till dessa dokument.

Dagordning/minnesanteckning och arbetsmaterial publiceras på intranätet/processida som arbetsmaterial, tillgängligt och transparent för alla.

Steg 7 - Dokumentera och kommunicera Aktivitet

Skriftlig rapport sammanställs av processledaren som sedan lämnas tilll verksamhetens

ledningsgrupp. (Vid önskemål kan processledaren bjudas in för en muntlig presentation på ett

ledningsgruppsmöte.)

Steg 8 – Fortsätta processarbetet Aktivitet

Processarbetet är förankrat i verksamhetens ledningsgrupp, Medarbetarna informeras om

kartläggningen, var dokumenten finns tillgängliga och hur de ska användas som stöd i det dagliga

arbetet.

Processteamets uppgift är att fortsatt utveckla processen, minst två möten per termin planeras. En

gång om året lämnas en årsrapport till verksamhetsledningen. I årsrapporten beskrivs det arbete som

genomförts under året men även planering och önskemål inför kommande år.

Den skriftliga årsrapporten i kombination med muntlig presentation ger en bra diskussion om fortsatt

utveckling. Processledaren återkopplar beslut som fattas till processteamet.

Årsrapporten och beslut publiceras på intranätet, tillgängligt och transparent för alla.

17

Steg 9 - Förbättringsarbete Aktivitet

Hela tiden fångas förbättringsarbeten upp genom exempelvis rapporterade avvikelser, publikationer,

jämförelser med andra eller idéer som kommer från medarbetare. Dessa prioriteras i ”Handlingsplan

/ aktivitetsplan” (se steg 8) och dokumenteras i olika förbättringsverktyg.

18

Referenser

"Processbaserad verksamhetsutveckling - Varför - Vad - Hur?"

Anders Ljungberg & Everth Larsson

SIQ

Landstinget Halland – metoddokument, Region Skåne

Tips på litteratur

Bästa möjliga varje gång - Professionell kunskap och förbättringskunska - broar till bättre

vård (Qulturum)

Mats Bojestig, Anette Petersson

När tiden inte räcker till - en handbok i tillgånglighet (Qulturum)

Margareta Strindhall, Anette Pettersson, Sune Andreasson, Göran Hendriks

The Improvement Guide

Thomas "Tom" Nolan, Gerald Langley, Kelvin Nolan, Lloyd Provost och Clifford Norman.

Sjukvårdens Huvudprocesser Budskap och verktyg

Jörgen Striem (SKL)

Processbaserad verksamhetsutveckling

Anders Ljungberg & Everth Larsson

Att genomföra strategiska förbättringar

Thomas W Nolan

Kartläggning av kliniska processer, CeHis

19

Ordlista

Delprocess Process som har identifierats som en del av en huvudprocess.

Flöde Här synonymt med "process"

Flödesschema Standardiserat sätt att göra en grafisk beskrivning av en process med givna

symboler som står för olika saker i beskrivningen.

Huvudprocess Övergripande nivå av en process. Kan brytas ned i delprocesser.

Kund Den/de som är kunder till processen. Kan vara en patient, resenär, elev,

konsertbesökare, annan organisation, annan enhet etc.

Ledningsprocess

Rör beslut och skapar förutsättningar för verksamhetens mål och strategi. Den

medverkar till verksamhetens styrning och ledning. Ledningsprocessen hanterar

utvärdering, utveckling och förändring av verksamheten.

Process

En kedja av samverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall, i syfte att

uppnå ett bestämt och mätbart slutresultat för en kund.

Är en samling aktiviteter som har ett gemensamt mål och är länkade till

varandra i ett flöde.

Processbeskrivning

Någon form av beskrivning som används för att kommunicera vad, hur, när och

vem i en process. En processbeskrivning kan göras på flera olika sätt: i löpande

text, grafiskt (processkarta), genom film, foto eller ljud.

Processteam

Tvärprofessionell arbetsgrupp vars uppgift är att tillsammans med

processledaren kartlägga processen, ta fram mål och mätningar samt identifiera

förbättringsområden. Deras uppdrag är även att initiera och utvärdera

aktiviteter i processen inom de identifierade förbättringsområdena.

Processgruppen ska innehålla medarbetare med skiftande kompetenser från

olika verksamheter. Medlemmarna rekryteras utifrån kompetens och intresse,

inte för att representera. Det kan vara av värde att ha med patient, anhörig

eller deras företrädare.

Processkarta En grafisk beskrivning av en process. Kan skapas med olika symboler t.ex.

flödesschema. Kan skapas med eller utan IT-stöd.

Processkartläggning Aktivitet då en processkarta tas fram.

20

Processledare Person vars uppgift är att leda arbetet med identifierad process på ett

strukturerat sätt för ständig utveckling.

Processägare Processägaren är den person som är ytterst ansvarig för att processen utvecklas

och kontinuerligt utvärderas och förbättras.

Samarbetspartner Annan person, organisation, verksamhet som den egna verksamheten

samarbetar med i en eller flera delar av processen.

Stödprocess

Är processer vilka är viktiga för att stödja huvudprocesserna. En stödprocess har

inte direktkontakt med slutkunden men är en förutsättning för att övriga

processer ska fungera effektivt.