Moment 9 Del 1 - Våld mot kvinnor

Moment 9 Socialtjnsten; Brottsoffer

Del 1 Vld mot kvinnor och olika typer av vld

Vrd- och omsorgsarbete 2 Moment 9 Norrkping

Lrare: Andreas Roup Del 1 Vld mot kvinnor

Moment 9 Socialtjnsten; Bro1soer

SyFe: A1 lra sig om socialtjnstens insatser i samhllet och upptcka nr allt inte str r1 ;ll. Ml: A1 f de kunskaper som krvs fr a1 kunna ge e1 go1 bemtande, ge god vrd och omsorg ;ll vrdtagare som rkat ut fr bro1.

Planering Moment 9, Vecka 9

Dag Momentdel Omrde Sidor i boken

Onsdag Del 1 Vld mot kvinnor och olika typer 193 196 av vld

Torsdag Del 2 Utsa1a grupper, barn som blir 196 - 198 vi1ne och Socialtjnstens roll



Moment 9 Bro1soer Bakgrund Socialtjnsten har ansvar fr a1 ge std ;ll bro1soer och ;ll bro1sorens anhriga. De skyldigheter sin socialnmnden har mot bro1soer regleras i socialtjnstlagen: Till socialnmndens uppgi5er hr a7 verka fr a7 den som utsa7s fr bro7 och dennes nrstende fr std och hjlp. Socialnmnden skall srskilt beakta a7 kvinnor som r eller har varit utsa7a fr vld eller andra vergrepp av nrstende kan vara i behov av std och hjlp fr a7 frndra sin situa@on. Socialnmnden skall ocks srskilt beakta a7 barn som bevi7nat vld eller andra vergrepp av eller mot nrstende vuxna r oer fr bro7 och kan vara i behov av std och hjlp. Socialtjnstlagen betonar socialtjnstens skyldighet a1 ge std ;ll kvinnor som utsa1s fr vld av en nrstende och ;ll barn som blivit vi1ne ;ll vld i familjen.



Jobba inom vrden Anmlningsplikt? Vi som arbetar inom vrden har inte anmlningsplikt nr det gller vuxna individer. Dock behver vi knna ;ll tecken p fysiskt, psykiskt och sexuellt vld inom nra rela;oner om barn nns i familjen. De1a eUersom Socialtjnstlagen (SoL) krver a1 vi gr orosanmlningar ;ll Socialtjnsten vid vld hemma i familjen ven om barnen inte r utsa1 fr vldet. Socialtjnstlagen anger a1 barnen r oer ven om de bara ser vldet uYras p sin mamma eller pappa. Drmed r det er lagliga plikt a1 gra orosanmlan om ni stter p pa;enter som visar tecken p vld hemma oavse1 om pa;enten r e1 barn som utsa1s fr vldet eller om pa;enten r mamman/pappan som ni vet har barn hemma.



Vld mot kvinnor - FN

Mns vld mot kvinnor r e1 stort samhllsproblem. Det r ocks e1 hlsoproblem, e1 av de strsta hoten mot kvinnors liv och hlsa. Enligt FN innebr vld mot kvinnor: Varje knsrelaterad vldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande fr kvinnor, samt hot om sdana handlingar, tvng eller godtyckligt frihetsbervande, vare sig det sker i det oentliga eller privata livet.



Vld mot kvinnor Vilka drabbas? Vld mot kvinnor r en bro1slig handling. Det r ocks en krnkning av den kroppsliga integriteten och kvinnors grundlggande friheter och r_gheter. Det r inte ngra srskilda kvinnor som drabbas. Vld mot kvinnor frekommer i alla ldrar och inom alla samhllsgrupper. Det gr inte a1 i frvg se vilka mn som slr eller kommer a1 brja sl. En del av dem r oknda fr kvinnan. OUast r det dock frga om en man som p ngot s1 str kvinnan nra, oUa hennes make, sambo eller familjemedlem. Det r svrt a1 gra bedmningar av hur vanligt det r med mns vld mot kvinnor. Mrkertalet r srskilt stort vid bro1slighet dr oer och grningsman knner varandra och nr vldet sker i hemmet. OUa har paret barn ;llsammans vilket medfr a1 mnga kvinnor drar sig fr a1 gra en polisanmlan.



Vld mot kvinnor Sta;s;k

r 2011 gjordes cirka 28 000 anmlningar av misshandel mot kvinnor ver 18 r. I 60 % av fallen har den misstnkte och oret en nra rela;on. Enligt BR r det ungefr 1/5 fall av vld i nra rela;oner som anmls ;ll polisen. De esta renden som anmls leder inte ;ll tal.



Vld mot kvinnor Hur det oUa startar I rela;oner dr det frekommer vld nns vldet sllan med frn brjan. Rela;onen brjar med frlskelse och krlek, precis som i de esta frhllanden. Senare frndras rela;onen stegvis. OUa pratar man om en normaliseringsprocess, dr bde mannen och kvinnan ;ll slut ser vldet som ngot ofrnkomligt och normalt. I brjan av rela;onen kan mannen stlla krav som verkar oskyldiga. Med ;den frndras frhllandet och mannens kontroll och vld kar. Kvinnan anpassar sig och frsker undvika konikter genom a1 g med p mannens krav. Kvinnan kan bli allt mer isolerad frn omvrlden. Hon ger upp sina sociala kontakter och slutar gra saker p egen hand. Mannen kanske frbjuder henne a1 tra slkt och vnner. Det leder ;ll a1 kvinnan blir nne mer beroende av sin partner.

Det kan ta lng ;d innan mannen anvnder fysiskt vld frsta gngen. Motstnd frn kvinnans sida leder oUa ;ll kat vld. Det r vanligt a1 mannen vxlar mellan a1 vara aggressiv och vldsam ;ll omtnksam och krleksfull. Han r en person som bde slr och trstar.



Vld mot kvinnor Ber1elser

Helena Berggren har skrivit en handbok fr kvinnor som utsa1s fr hot och vld i nra rela;on. I boken nns citat frn kvinnor som levt i destruk;va frhllanden. En kvinna beskriver brjan av si1 frhllande p fljande s1: I brjan var det sm saker a7 jag trodde a7 jag inbillat mig allt i e5erhand. Det kunde @ll exempel vara a7 maten smakade kons@gt, a7 skorna stod i fel ordning i hallen, a7 jag bad honom a7 ta med soporna ut med fel tonlge. Jag frstod inte hur han kunde bli s arg.



Vld mot kvinnor Fysisk misshandel Mns vld mot kvinnor kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt: Fysisk misshandel kan innebra allt frn rlar och knuar ;ll stryptag, sparkar, knivhugg och mordfrsk. Det som utmrker vld i en nra rela;on r a1 det upprepas oUa och stndigt nns dr som e1 hot. OUast kan det vara svrt a1 se tecken p fysisk misshandel eUersom kvinnan grna dljer blmrken, sr och skador frn sin omgivning. Ibland kan det vara a1 mannen vljer a1 utva det fysiska vldet p omrden som normalt s1 tcks av klder.

Vi som arbetar inom vrden br vara uppmrksamma p om en kvinna tcker omrden med klder trots opassande u;frn rs;d eller pltsligt ndrar sin kldsel frn vad personen normalt s1 br. Pltsligt anvndande av solglasgon och a1 bra luva som tcker ron r vanligt fr a1 dlja bl;ror och skador frn rlar.



Vld mot kvinnor Psykisk misshandel Psykisk misshandel kan ocks se mycket olika ut. Det kan handla om olika typer av krnkningar, hot om fysiskt vld, isolering och kontroll. Det psykologiska vldet kan ocks innebra a1 hot riktas mot barn eller andra nrstende ;ll kvinnan. Psykisk misshandel kan ocks innebra a1 stndigt bli krnkt, kri;serad och ifrgasa1 av sin partner. Den hr typen av misshandel kan vara svr a1 upptcka eller a1 s1a ord p. Den kan leda ;ll a1 kvinnan lngsamt bryts ned och tappar si1 sjlvfrtroende. I svra fall leder den psykiska misshandeln ;ll fysiskt sjlvskadebeteende och sjlvmord. Tecken p psykisk misshandel kan vara a1 kvinnan brjar nedvrdera sig sjlv i strre utstrckning n ;digare, ursktar sig oUare fr a1 inte umgs med vnner och slkt, ter sig nedstmt, ngesYylld, synliga skrsr, ambivalens, blir nedringd och SMS:ad av sin man fr a1 hlla koll p vad kvinnan gr och vilka hon umgs med.



Vld mot kvinnor Sexuellt vld Sexuellt vld innebr a1 tvingas ;ll sexuella handlingar mot sin vilja. Det behver inte vara penetrerande (vaginalt/analt) sex utan innefa1ar ven oralsex, s;mulering av mannens penis mot kvinnans vilja och berring/frsk ;ll s;mulering av kvinnans kropp mot hennes vilja. Det kan innebra a1 mannen vldtar kvinnan eller krver sex direkt eUer a1 han misshandlat henne. Det kan ocks innebra a1 kvinnan vertalas ;ll sexuella ak;viteter eUer psykiskt vld, det vill sga a1 kvinnan gr med p sexuella handlingar trots a1 hon egentligen inte vill. Vik;gt r a1 frst a1 alla sexuella handlingar som sker mot ngons vilja betecknas som vldtkt, sexuellt vld eller sexuellt utny1jande i svensk lag. Sexuellt vld frekommer oUa i rela;oner dr mannen misshandlar kvinnan fysiskt. Det svra med sexuellt vld r a1 det sllan nns tecken som visar specikt p sexuellt vld. OUa nns det med i bilden om personen visar tecken p fysisk eller psykisk misshandel.

Documents

Moment 9 Del 1 - Våld mot kvinnor