Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och

Inflationsmål

Inflation

Riksbankens uppgifter

Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

Upprätthålla ett fast

penningvärde

Penningpolitik Finansiell stabilitet

Vad är inflation?

De flesta känner säkert till att inflation handlar om stigande priser.

Men alla prisökningar är inte inflation: Om exempelvis oljereserverna blir knappare kan

oljepriset stiga. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation.

För att vi ska tala om inflation ska det vara en ökning av den allmänna prisnivån, det vill säga alla priser i ekonomin ska öka.

Om regeringen exempelvis höjer momsen kommer priserna att stiga. Man brukar också skilja på engångshöjningar av den allmänna prisnivån och inflation.

För att det ska vara inflation ska ökningstakten i den allmänna prisnivån förändras.

Definitioner

Inflation innebär ”en allmän stegring av prisnivån” (penningvärdet urholkas)

Deflation innebär att den allmänna prisnivån sjunker

Stagflation innebär att både inflationen och arbetslösheten stiger

2% inflation

Ju högre inflation, desto mindre är löneökningen värd

Månadslön 4% nominell löneökning

2 % real löneökning

20.000:- 800:-

20.000:-

20.000:

-

400:-

400:-

+ -

Hur uppstår inflation?

Centralbanken kan öka utbudet av pengar Utbud och efterfrågan på pengar – ökar mängden sedlar

mer än produktionen av varor och tjänster, urholkas penningvärdet

Jämför med värdemynt där den ädla metallen späds ut Kostnadsinflation

Flaskhalsar Löneökningar större än produktivitetstillväxten

Förväntningar Beteende Svåra att bryta Oberoende centralbank

Importerad inflation

Kronan

Inflationspusslet

BNP Räntor Växel-

kurser Oljepris ...mm

BNP Räntor Produktivit

et Resurs-

utnyttjande

Löner...mm

Internationell

utveckling

Internationell

utveckling

Svensk konjunkt

ur

Övrigt

Inflations-förväntning

ar

Skatter och

subventioner

$£

€¥

Spelar det någon roll om inflationen är hög eller låg? Låg och stabil inflation

lättare att förutse - skapar inte så mkt problem Skapar goda förutsättningar för god och långsiktigt

hållbar tillväxt

Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem…

Ungefär samma inflationstakt som de viktigaste handelsparterna underlättar…

Hög och varierande inflation skapar problem: Prisförhållandena mellan olika varor (relativpriser)

förändras ofta snabbt.

Svår att förutse och skapar därmed osäkerhet om framtiden:

Svårt att planera för hushåll, företag, offentlig sektor…

Omfördelning (sparare/låntagare, långa lönekontrakt)…

Större risker ger krav på högre ränta/vinst…..

….kortsiktigt/spekulativt beslutsfattande och färre investeringar

….hotar tillväxt och sysselsättning på lång sikt

Vad säger empirin om tillväxt och inflation?

Låg och stabil inflation

Goda förutsättningar för hög och stabil tillväxt

I Sverige har lägre inflation…

…gått hand i hand med högre tillväxt

…Men det tog tid innan förväntningarna konvergerade mot målet

Anm. Penningmarknadsaktörer, Prosopera, Realtidsdata KPI

Olika mått på Inflation

Hur mäts inflation?

Det vanligaste och mest kända måttet på inflation är förändringen i konsumentprisindex, KPI.

Det beräknas och publiceras varje månad av Statistiska centralbyrån.

SCB ”köper” en korg av varor och tjänster varje månad.

Genom att köpa samma varor och tjänster kan man beräkna hur stora prisförändringarna på varukorgen är.

KPI ur ett historiskt perspektivÅrlig procentuell förändring

Källor: Edvinsson & Söderberg (2007) och Statistiska centralbyrån

-20

-10

0

10

20

30

40

50

KPI

Medelvärde 1790-1945: 2,1%

Medelvärde 1946-2008: 4,8%

Vad är underliggande inflation? Inflation betyder att den allmänna prisnivån

stiger: Men KPI väger samman prisökningar på olika varor.

Därför kommer prisökningar på enskilda varor, till exempel olja, medföra att KPI stiger.

Man brukar också avse en varaktig förändring i prisökningstakten när man talar om inflation:

Men KPI stiger om till exempel momsen höjs.

För att åtgärda dessa ”problem” med KPI är det därför vanligt att man rensar bort en del prisförändringar från KPI. Detta brukar kallas för underliggande inflation eller kärninflation.

Olika mått på underliggande inflation

KPIF: KPI med fast bostadsränta

Exkluderingsmått: KPIFxe KPIF där energipriserna viktats ur Andra exempel är HIKPxe och HIKPxel

Trimmade mått: Trim85 Ett mått där de undergrupper med högst respektive

lägst förändringstakt viktats ur (i detta fall 7,5% ur varje ”svans”)

Omviktade mått: Und24 Ett mått där de olika undergrupperna har fått nya

vikter, i förhållande till sina respektive standardavvikelser

Underliggande inflationÅrlig procentuell förändring

Varför KPIF?

Riksbankens inflationsmål är uttryckt i termer av KPI

KPI inkluderar en räntekostnadskomponent som består som mäter hushållens kostnader för egnahemsboende

När Riksbanken tex höjer räntan i syfte att dämpa inflationen blir den direkta effekten att KPI stiger

KPIF = KPI med fast ränta

KPIF exkluderar således effekten av ränteförändringar och används som ett kompletterande mått till KPI

Reporäntan, KPI och KPIFProcent, Årlig procentuell förändring

Reporäntan påverkar räntekostnaderna

Räntekostnaderna påverkar KPI

Analysen kompletteras därav med KPIF

Inflationsmålet




penningvärde


Inflationsmålet Den 15 januari 1993 annonserade Riksbanken att

penningpolitiken skulle inriktas mot att uppnå prisstabilitet:

Men när den fasta växelkursen övergavs hade kronans värde mot andra valutor försvagats (deprecierats) kraftigt samtidigt som det skett en del förändringar i indirekta skatter.

Därför angav Riksbanken att målet för penningpolitiken skulle börja gälla först från och med 1995.

Inflationsmålet är sedan dess definierat som att den årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent.

Varför just två procent?

En för hög inflation är skadlig för ekonomin.

En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling.

Men en alltför låg inflation är inte heller bra. Ett alltför lågt inflationsmål ökar risken för deflation, det vill

säga att den allmänna prisnivån faller. För att undvika deflation finns det därför skäl att sätta

inflationsmålet till ett positivt tal.

Att det blev just 2 procent beror på att inflationen var ungefär 2 procent när inflationsmålet introducerades. Dessutom var detta i linje med inflationsmålen i andra industriländer

Penningpolitik-

Flexibel inflationsmålspolitik




penningvärde


Flexibel inflationsmålspolitik i praktiken

Utan att åsidosätta inflationsmålet bör penningpolitiken även inriktas på att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktiga utvecklingsbanor.

Givet trovärdighet för långsiktig prisstabilitet kan räntan användas till att:

Stabilisera inflationen kring målet Stabilisera resursutnyttjandet, alltså produktionens och

sysselsättningens avvikelse från potential (”GAP”)

Den penningpolitiska avvägningen

Inflationen över måletArbetslösheten högre

än långsiktigt hållbar nivå

Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken räntebana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande

Transmissions-mekanismen

Från reporäntan till “sluträntor”

Förväntningar på penningpolitik

Räntor på stats-obligationer

Räntor på bostads-obligationer m.m.

Räntor till hushåll och företag

- Ju längre löptid- och ju högre kreditriskDesto mer avviker räntorna från styrräntan (reporäntan)

Genomsnittliga räntor till hushåll och företag samt reporäntanPer cent

Anm: avser nya avtal. Sista preliminära observationen är ett snabbestimat.

Vi påverkar ekonomin med hjälp av räntan…

Reporäntehöjning (eller förväntningar om en sådan)

Lägre förväntad lönsamhet hos företag,

Lägre förmögenhetsvärden

Minskad efterfrågan

Lägre inflation

Marknadsräntorna stiger

Starkare krona

Minskadkonsumtion

Minskade investeringar

Inflationsförväntningar

Minskad export –

ökad import

Lägre importpriser

KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

Ökat sparande

Svårare få krediter – lägre investeringar och

konsumtion

Framåtblickande

penningpolitike

Penningpolitiken verkar med fördröjning och bygger på prognoser

Penning-politiskt

beslut

MålPrisstabilitet

Indikatorer och prognoser

MedelReporStående in- och utlåning

Transmissionsmekanismen

Räntebesluten baseras på prognoser Penningpolitiken påverkar den ekonomiska

utvecklingen med viss fördröjning

Prognoser för framtida inflation, BNP och sysselsättning mm är mycket viktiga

Men kom ihåg! Allmänhetens förväntningar (prognoser) påverkar också utvecklingen i ekonomin => Riksbankens trovärdighet viktig

Riksbankens prognos för reporäntan

Prognoser baserade på oförändrad reporänta marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt

2005) Riksbankens egen prognos för reporäntan (fr.o.m. feb

2007)

Fördelar med en egen prognos Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser Resonemang och avvägningar blir tydligare Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential

att påverka marknadsräntorna

En prognos – inget löfte!

Prognos, inte ett löfte

Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata.

Källa: Riksbanken

Räntebeslut och kommunikation

6 penningpolitiska möten per år Presskonferens dagen efter varje möte Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två

veckor efter mötet

Prognoser publiceras efter alla 6 mötena 3 Penningpolitiska rapporter (PPR) 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU)

Därutöver publiceras: Tal, Ekonomiska kommentarer, PoV-artiklar, redogörelse för penningpolitiken (RPP), mm

Sammanfattning penningpolitiken i Sverige

Lagom låg inflation – mål på 2 procent

Självständig Riksbank

Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande)

Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet

Documents

Penningpolitik och Inflationsmål