Embed Size (px)
Citation preview
Vad är PBL?
Varför PBL?
Hur gör man?
7 September 2010 3
Vad är PBL?
� PBL är en pedagogisk metod som är baserad
på att studenten lär sig genom att själv aktivt
utforska omvärlden. Den studerande ska söka
svar på de frågor han/hon själv ställer utifrån
ett givet fall.
7 September 2010 4
Varför PBL?
7 September 2010 5
Varför PBL?
� PBL utvecklades på läkarutbildningen vid ett universitet utanför
Toronto i slutet på 1960-talet.
� En lärare vid namn Borrow observerade att när läkarstudenter efter 4
års teoretiska studier kom ut på praktik kunde de inte omsätta sina
teoretiska kunskaper och de hade glömt mycket.
� Som svar på detta införde Borrow ett system där studenterna istället
för att läsa ämnesvis istället fick patientfall där de var tvungna att ta
reda på den kunskap som behövdes för att förstå och lösa fallet.
7 September 2010 6
Hur gör man?
7 September 2010 7
Hur gör man?
� Arbetet i PBL utförs i basgrupper och genom självstudier.
� Klassen delas in i basgrupper om mellan 6-8 studenter, (se
gruppindelning).
� Undervisningen utgår ifrån ett fallexempel, inom PBL benämnt
utgångspunkten. Utgångspunkten ska vara något studenten känner
igen men som samtidigt “triggar” studenten till att vilja veta mer.
� Vid basgruppsträffarna finns alltid en basgrupphandledare med.
7 September 2010 8
Att komma igång
� Basgruppen väljer en ordförande och en sekreterare
� Utgångspunkten delas ut- vanligtvis en bild eller en text (se exempel)
� En mall på PBL-modellen delas ut som beskriver de steg ni ska arbeta
utifrån ”De 7 stegen” (se exempel)
� Basgrupphandledaren svarar inte på frågor utan hjälper till att skapa
frågor vid behov
1 september 2010Namn Efternamn 9
Modellen 7 steg
7 September 2010 10
Exempel på fallbeskrivning
Albert som är 75 år har länge haft en muskelsjukdom. Han ramlade
hemma för två månader sedan och fick då en spricka i bäckenet. Han
går nu med rollator i sin servicelägenhet där det finns en sambo, Anna
78 år som är ålderdomssvag. Albert vistas mest i sängen, men har
svårt att komma upp för att gå på toaletten.
1 september 2010Namn Efternamn 11
Modellen 7 steg
7 September 2010 12
Steg 1: Ta fram fakta ur utgångspunkten
� Gruppen bli bekant med fallet som läses högt.
� Begrepp uttryck och termer förklaras vid behov.
� Sekreterare skriver upp fakta från utgångspunkten på en tavla eller
större block
� Ordförande ser till att alla kommer till tals och stämmer av.
7 September 2010 13
Steg 1: Exempel på fakta i texten
Albert som är 75 år har länge haft en muskelsjukdom. Han ramlade hemma för två
månader sedan och fick då en spricka i bäckenet. Han går nu med rollator i sin
servicelägenhet där det finns en sambo, Anna 78 år som är ålderdomssvag. Albert
vistas mest i sängen, men har svårt att komma upp för att gå på toaletten.
� Man 75 år
� Rörelsesvårigheter sedan en tid till följd av muskelsjukdom
� Ramlat
� Spricka i bäckenet
� Går med rollator
� Har svårt att resa sig ur sängen för att gå på toaletten
� Det finns en sambo, Anna, ålderssvag
7 September 2010 14
Steg 2: Identifiera problemen
� Vad behöver studeras och förklaras närmare?
Albert som är 75 år har länge haft en muskelsjukdom. Han ramlade hemma för två
månader sedan och fick då en spricka i bäckenet. Han går nu med rollator i sin
servicelägenhet där det finns en sambo, Anna 78 år som är ålderdomssvag. Albert
vistas mest i sängen, men har svårt att komma upp för att gå på toaletten.
”att han inte kan byta från liggande till sittande ställning och kanske
tvärtom”
7 September 2010 15
Steg 3: Hypoteser om samband
� ”BRAINSTORMA” – era tankar ska söka förklaringar till de problem som
upptäcktes i steg 2.
� Släpp tankarna fria och låt alla komma till tals.
� Lista de idéer som kommer upp. Relevans diskuteras i nästa steg- inte här!
� Syftet med brainstorming är att deltagarna ska locka fram vad de redan vet så
de kan bygga ny kunskap på redan befintlig genom att fördjupa, modifiera,
nyansera och sätta in de gamla kunskaperna i nya sammanhang.
7 September 2010 16
Steg 3: Exempel på hypoteser om samband
”att han inte kan byta från liggande till sittande ställning och kanske tvärtom”
� Sprickan i bäckenet
� Muskelsjukdom
� Åldersvaghet
� Rädsla att falla på nytt
� Trött på livet, vill lämnas ifred
� Anna orkar inte hjälpa honom
7 September 2010 17
Steg 4: Systematisk inventering
� Det som kommit fram granskas kritiskt och hypoteserna struktureras.
� Exempel: En av deltagarna vill veta vad det kan vara för en
muskelsjukdom och en annan hur rädsla för att falla hindrar en person
från att gå.
7 September 2010 18
Steg 5: Formulera frågor och kunskapsmål
� Formulera frågor som ska lösa problemen. Frågorna utgör
studiemålen som var och en av medlemmarna ska läsa in sig på.
� Exempel:
� 1) Vilka sjukdomar ger rörelsesvaghet?
� 2) Hur går det psykologiskt till att rädsla för att falla hindrar en person
från att gå?
19
Sammanfattning steg 1-5
*Man 75 år*Rörelsesvårighetersedan en tid till följdav muskelsjukdom*Ramlat*Spricka i bäckenet*Går med rollator*Har svårt att resa sig ur sängen för attgå på toaletten
*Det finns, ensambo, Anna,ålderssvag
Fakta i texten Problem
*Att han inte kan byta från liggande till sittande ställning och kanske tvärtom
Hypoteser samband
”brainstorming”*Sprickan i bäckenet*Muskelsjukdomen*Ålderdomssvaghet*Rädsla att falla på nytt*Trött på livet, vill lämnas ifred*Anna orkar inte hjälpa honom
Brainstorming Granskas kritiskt
Frågor att besvara
1. Vilka sjukdomarger rörelsesvaghet?
2. Hur går det till psykologiskt att rädsla för att falla hindrar en person att gå?
7 September 2010 20
Steg 6. Information inhämtas och bearbetas
� Samtliga gruppmedlemmar inhämtar kunskap
på egen hand för att söka svar på gruppens frågor.
� Alla frågor ska besvaras av respektive student.
Därigenom säkerställs en mångsidighet av svar
och olika typer av kunskap kan värderas mot varandra.
� Användbara källor: Kurslitteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter,
föreläsningar och internet.
� Glöm inte bort att vara källkritisk!
7 September 2010 21
Steg 7: Redovisning av resultat
� Basgruppen samlas igen och varje student redogör för sina resultat
� En diskussion förs om varje bidrag
� Har frågorna besvarats?
� Vad har man lärt sig?
� En referenslista från varje student ska lämnas in till
basgrupphandledaren där alla källor är listade
