Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas

Tekniska anvisningar 52HB

System för medicinsk gas

Skapad: 2001-05-16 Uppdaterad: 2021-09-09

sid 2 av 10

Informationssäkerhetsklass: K1

Processägare Processledare/Uppdateringsansvarig Kvalitetssamordnare Skapat Senast ändrat Godkänt Fastighetsdirektör Akutsjukhus Specialist medicinska gaser Kvalitetschef 2001-05-16 2021-09-09 2021-09-09 Kod Text

Mall reviderad: 2019-10-02

Innehåll

52.HB System för medicinsk gas............................................................................. 3

1. Inledning ..................................................................................................... 3

2. Projektering ................................................................................................ 5

2.1 Upphandling av projektör med erforderlig kompetens ................................. 5

2.2 Förutsättningar för projektering .................................................................. 5

2.3 Granskning av handlingar ............................................................................ 5

3. Produktion .................................................................................................. 6

3.1 Upphandling av entreprenör med erforderlig kompetens ............................. 6

3.2 Entreprenad ................................................................................................ 6

3.3 Entreprenadbesiktning, Säkerhetskontroll och överlämnande ...................... 7

3.4 Relationshandlingar .................................................................................... 8

4. Förvaltning .................................................................................................. 8

4.1 Årlig driftkontroll ........................................................................................ 8

4.2 Drift ............................................................................................................ 9

5. Bilagor ....................................................................................................... 10

T sid 3 av 10




Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas

52.HB System för medicinsk gas

1. Inledning I 5 Kap 2§ Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) anges: ”Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges.” Standardisering av lokaler, rumsfunktioner och tekniklösningar medför effektivare och säkrare vård, samt långsiktigt hållbara, robusta och ändamålsenliga vårdfastigheter. Styrdokument fastigheter är styrmedel för att säkerställa lokaler för god vård – att lagkrav följs, att krav avseende patientsäkerhet uppfylls och att arbetsmiljön i lokalen är god – en gemensam standard som ska gälla för fastigheter förvaltade av Locum. Styrdokumenten kan även tillämpas för inhyrda lokaler.

Region Stockholm har uppdragit åt Locum AB att förvalta och utveckla de medicinska gasanläggningarna i de vårdfastigheter som ägs av Region Stockholm. Locum AB har i den egenskapen att tillhandahålla rutiner för uppdraget.

Locum AB:s styrdokument medicinska gaser är en del av Locum AB:s ledningssystem och anger vilken gemensam teknisk standard som ska gälla inom fastigheter förvaltade av Locum AB. Styrdokumentet är ett stöd för alla som arbetar åt Locum AB. Det är även ett hjälpmedel för att säkerställa att lagkrav och regler tillämpbara för fastighetsförvaltning inom aktuellt teknikområde efterlevs.

Styrdokument Medicinska gaser ska användas som förvaltnings-, projekterings- och entreprenadanvisningar vid ny-, om- och tillbyggnader av gasanläggningar för medicinska gaser.

T sid 4 av 10




Lagstiftning I den tekniska infrastrukturen på sjukhus och vårdinrättningar ingår ofta gasanläggningar med syfte att tillförlitligt tillhandahålla medicinska gaser i den omfattning som krävs. Varje teknikdisciplin omfattas av lagar och regelverk, arbete med medicinska gaser fordrar dock särskild aktsamhet då systemen ofta betjänar livsuppehållande behandlingar inom sjukvården.

En medicinsk gasanläggning är ett komplett system som omfattar gasförsörjningskällor, armaturer, rörsystem och gasuttag på de ställen där medicinska gaser eller överskottssystem används. En medicinsk gasanläggning klassas som medicinteknisk produkt, klass IIa enligt Bilaga VIII Förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter (MDR). Medicinska gaserna är klassade som läkemedel eller medicinteknisk produkt.

Om inte den medicinska gasanläggningen är CE-märkt av en kommersiell tillverkare, är det varje vårdgivare definierad enligt Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 2 kap 3 § som är ansvarig tillverkare enligt Förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter (MDR), förutsatt att villkoren enligt artikel 5.5 i MDR är uppfyllda.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Gaser (AFS 1997:7), Anestesigaser (AFS 2001:7), Provning med över- eller undertryck (AFS 2006:8), Maskiner (AFS 2008:3), Tryckbärande anordningar (AFS 2016:1) – se 2, 6 och 9 §§ avseende villkor för tillämpning, Användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3) ska följas.

Rörledningar för medicinska gaser är undantagna från CLP-förordningen, se Arbetsmiljöverkets Vägledning till kemireglerna Vägledning för tillämpning av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19, ändrad i AFS 2014:43, AFS 2017:4 och AFS 2018:2, Version 7 juni 2018.

Gasanläggningar och i gasanläggningar ingående el komponenter samt arbete med elektriska installationer ska följa Elsäkerhetsverkets föreskrifter, bl.a. Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda (ELSÄK-FS 2008:1), Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektrisk utrustning (ELSÄK-FS 2016:1).

Utöver dessa finns det även ytterligare lagar och föreskrifter som riktar sig till vårdgivare.

T sid 5 av 10




2. Projektering

2.1 Upphandling av projektör med erforderlig kompetens Projektör av medicinsk gas ska ha minst godkänd grundkurs "Centralgasanläggningar för medicinska gaser” TIFU AB, m.fl. Utbildningen ska vara validerad och godkänd av KIWA.

Projektör ska ha kunskap om och tillgång till aktuella myndighetsföreskrifter, standarder samt ha tillägnat sig detta styrdokument.

Se Bilaga 1 – Krav vid projektering.

2.2 Förutsättningar för projektering För genomförande fordras kommunikation mellan projektledning, projektör, driftentreprenör, granskande certifierad besiktningsman, hos vårdgivaren aktuella vårdverksamheter och medicinsk teknik, samt i tillämpliga projekt även Locum AB:s teknikspecialist medicinska gaser och därigenom även lokal gaskommitté.


2.3 Granskning av handlingar Förutom projektgruppen ska även Locum AB:s teknikenhet och ramavtalad leverantör för gasbesiktningar för aktuell anläggning granska. Granskningen ska ske före det att handlingarna går ut som förfrågningsunderlag/arbetshandling.

Projektören svarar för att tillställa projektledare protokoll från granskning samt relevant projektdokumentation.


T sid 6 av 10




3. Produktion

3.1 Upphandling av entreprenör med erforderlig kompetens För genomförande av gasentreprenader ska endast entreprenör med dokumenterad kompetens för arbeten på sjukhus anlitas.

Entreprenörens personal ska uppfylla kraven på att arbetsledaren ska ha minst godkänd grundkurs "Centralgasanläggningar för medicinska gaser” TIFU AB, m.fl. Utbildningen ska vara validerad och godkänd av KIWA. Montör ska ha erforderliga utbildningar. Lödare ska inneha intyg för genomgången kurs i skyddsgaslödning, samt avlagt godkänt prov i Hårdlödning – Lödarprövning SS EN-ISO 13585. Svetsare ska vid orbitalsvetsning vara kvalificerade enligt SS-EN ISO 14732, svetsprocedurerna (WPQR) ska vara kvalificerade enligt SS-EN ISO 15614-1 och svetsdatabladen (WPS) ska vara framtagna enligt SS-EN ISO 15609-1. Svetsare ska vid manuell TIG-svetsning vara kvalificerade enligt SS-EN ISO 9606-1, svetsprocedurerna (WPQR) ska vara kvalificerade enligt SS-EN ISO 15614-1/SS-EN ISO 15613 och svetsdatabladen (WPS) ska vara framtagna enligt SS-EN-ISO 15609-1.

Se Bilaga 2 – Krav på entreprenör och byggledning.

3.2 Entreprenad Om ändringar av granskade och godkända arbetshandlingar måste utföras, ska samråd med projektets organisation och vid behov besiktningsman ske.

Tryck- och täthetsprovning ska ledas utav ett av SWEDAC för ändamålet ackrediterat kontrollorgan. Beställarens kontrollant ska ges tillfälle att närvara.

Samordning mellan rör- och el-entreprenörer måste ske så att el- och gasinstallationer följer tekniska krav.

Entreprenören upprättar beroende på entreprenadform underlag för relationsritningar eller färdiga relationsritningar. Dessa ska överlämnas till beställaren enligt överenskommelse. Besiktningsman ska ha tillgång till ritningar och övriga för entreprenaden relevanta handlingar i god tid inför slutbesiktningstillfället.

Se Bilaga 2 –Krav på entreprenör och byggledning.

T sid 7 av 10




3.3 Entreprenadbesiktning, Säkerhetskontroll och överlämnande Locum AB:s ramavtalade och kvalitetssäkrade leverantörer för gasbesiktningar ska utföra entreprenadbesiktningar och säkerhetskontroller av medicinska gasanläggningar.

Efter varje nyinstallation, ombyggnad, underhåll, reparation eller längre nedstängning av en medicinsk gasanläggning, ska en säkerhetskontroll utföras, innan en användningstillåtelse kan upprättas.

Locum AB:s säkerhetskontroll, säkerställer att kontroll utav för medicinska gasanläggningen väsentliga säkerhetsfunktioner utförs inför överlämnande till förvaltning. Säkerhetskontroll är en förutsättning för att ansvar för förvaltning och drift av medicinska gasanläggningar kan tas.

Kallelsen till säkerhetskontroll ska ske minst 10 dagar i förväg, besiktningsmannen kallar entreprenadens parter, driftorganisation och i förekommande fall observatör från vårdgivarens organisation.

Se Bilaga 7 – Formulär och Bilaga 10 – Säkerhetskontroll.

Vårdgivarens kontrollprogram Vårdgivarens kontrollprogram ska inte förväxlas med Locum AB:s säkerhetskontroll. Om vårdgivaren är ansvarig tillverkare enligt MDR artikel 5.5. och har ett kontrollprogram, även benämnt säkerhetsbesiktning, kan ett eventuellt genomförande av detta avtalas i varje enskilt projekt. Omfattning och detaljer ska innan eventuellt avtal tecknas, stämmas av med Locum AB:s teknikenhet för att säkerställa Locum AB:s och anlitade leverantörers förmåga att tillmötesgå punkter i kontrollprogram. Detta innebär ofta kontroller genom hela projektets produktion.

Kallade är enligt vårdgivarens kontrollprogram specificerade funktioner. Exempelvis Verksamhetschef och representanter för: Anestesi, Apotek, Medicinsk teknik, Driftansvarig, Beställare, Entreprenörer, berörd Vårdverksamhet m.m. samt i vissa fall leverantörer (medicinska försörjningsenheter, gasförsörjningskällor, o.s.v.). I de fall hyresgästerna köper in utrustning ska representanter även för denna utrustning kallas.

T sid 8 av 10




3.4 Relationshandlingar Relationsritningar ska omgående upprättas, detta gäller alla projekt, även där t.ex. bara ett gasuttag tas bort, eller något enstaka rum kompletteras med gasuttag. Projektledare ansvarar för att relationsritningar upprättas och överlämnas till ritningsarkiv.

Det är krav på att gasinstallationer ska vara relationsritade.

Det är relationshandlingar som ska uppdateras och inte arbetsritningar.

På ritningar får ej andra VVS installationer än gas finnas.

Drift- och underhållsdokumentation ska upprättas.

4. Förvaltning

4.1 Årlig driftkontroll Locum AB:s ramavtalade och kvalitetssäkrade leverantörer för gasbesiktningar ska utföra årlig driftkontroll senast inom ett år efter projektets överlämnande till förvaltning. Vanligtvis sammanfaller det med vårdgivarens ibruktagande enligt MDR Artikel 2.29.

Besiktningsman ska använda det av Locum AB fastställda formulär för årlig driftkontroll.

Protokoll från kontrollen ska i enlighet med Locum AB:s krav levereras i digital form samt till Locum AB:s webbaserade databas för besiktningar.

Se Bilaga 9 – Årlig driftkontroll.

Rörsystem och tryckkärl för medicinska gaser omfattas enligt AFS 2017:3 om krav på fortlöpande tillsyn, beroende på media och teknisk konstruktion ställs även krav på att återkommande kontroll utförs av kontrollorgan.

Årlig kvalitetskontroll ska utföras på varje produktionslina för lokal tillverkning av medicinsk luft (även benämnd andningsluft), så att krav uppfylls enligt Svensk läkemedelsstandard (SLS) utarbetad av Svenska Farmakopékommittén och Läkemedelsverket.

Läckagekontroll på lustgas och anestesiutrusning ska utföras minst var tolfte månad enligt AFS 2001:7.

T sid 9 av 10




4.2 Drift Hos driftentreprenörens personal ska minst en ur arbetsstyrkan uppfylla kravet på att ha minst godkänd grundkurs "Centralgasanläggningar för medicinska gaser” TIFU AB, m.fl. Utbildningen ska vara validerad och godkänd av KIWA. Teknisk kunskap inom teknikområde medicinska gasanläggningar är en förutsättning för säker drift av systemen.

I driftentreprenörens åtaganden ska ingå:

• Delta i lokala samverkans forum avseende gashantering för hyresvärd och hyresgäster, vanligen benämnd gaskommitté (vanligtvis 2 ggr/år).

• Inneha kompetens för tillverkning av andningsluft på plats (se gällande utgåva av Svensk Läkemedelsstandard).

• Vara besiktningsmannen behjälplig vid den årliga driftkontrollen.

• Aktivt medverka vid säkerhetskontroller.

• Aktivt medverka vid analystagning på lokalt producerad andningsluft och instrumentluft.

• Tillse att service på i anläggningen ingående komponenter (kompressorer, tankar, tömningscentraler, tryckövervakare m.m.) utförs enligt tillverkarens (Atlas Copco, AGA, Aspira, QMT m.fl.) anvisningar, vanligtvis årligen. Service ska utföras av tillverkaren eller av tillverkaren anvisat serviceföretag.

• Utfärda tillstånd för avstängningar och manövrering av anläggningsdelar i den medicinska gasanläggningen i samverkan med berörda verksamheter.

T sid 10 av 10




5. Bilagor Förteckning över bilagor:

Bilaga 1 – Krav vid projektering

Bilaga 2 – Krav vid entreprenader

Bilaga 3 – Tryckprovning

Bilaga 4 – Märkning

Bilaga 5 – Tilläggskrav och förtydliganden till SS-EN ISO 7396-1:2016

Bilaga 6 – Larmfunktion i vårdverksamhet

Bilaga 7 – Formulär: Arbetstillåtelse, Användningstillåtelse, Intyg Säkerhetskontroll

Bilaga 8 – Loggböcker: Tömningscentraler, Kompressorcentraler

Bilaga 9 – Årlig driftkontroll

Bilaga 10 – Säkerhetskontroll

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 1 – Krav vid projektering

sid 1 av 4





Krav på projektör Projektör av medicinsk gas ska ha minst godkänd grundkurs "Centralgasanläggningar för medicinska gaser” TIFU AB, m.fl. Utbildningen ska vara validerad och godkänd av KIWA.

För samtliga i projektgruppen ingående aktörer gäller krav på kunskap om och tillgång till aktuella myndighetsföreskrifter, produktstandarder samt att ha tillägnat sig “Styrdokument Medicinska gaser”.

Projektering Berörda vårdgivare ska underrättas om projektet.

Projektör ska får kontaktuppgifter till berörda vårdverksamheter och driftentreprenör för fastigheten. Förutsatt att villkor enligt MDR artikel 5.5. uppfylls, ska vårdgivaren tillse att ansvarig person för tillverkning av medicinteknisk produkt ingår i projektgruppen.

Innan projektering startar ska projektör erhålla skriftliga uppgifter från vårdgivarens tillverkningsansvarige, vanligtvis resurs på MTA (medicinteknisk avdelning) – om tekniska designförutsättningar, dimensionerande underlag (vilka gassorter, antal gasuttag i rum samt antal tryckövervakare och nödavstängningar, erforderliga gasflöden, kapacitet, m.m.), eventuella krav enligt vårdgivarens kontrollprogram, etc. Dessa uppgifter ska korrespondera med de behov som verksamheter uppgivit och krav enligt RFP (rumsfunktionsprogram).

Det är av största vikt att person ansvarig för tillverkning i vårdgivarens organisation i god tid tillställer projektören nödvändiga uppgifter. Uppgifter ska vara relevanta och anpassade till respektive skede i byggprojektet. Om inte uppgifter nödvändiga inför respektive skede i byggprojektet överlämnas till projektör, riskerar projekteringen att bli bristfällig och inte möta de krav som ställs på medicinska gasanläggningar. Vårdgivarens ansvarig för tillverkning svarar för att så inte sker.

Riskhantering för medicinteknisk produkt svarar ansvarig tillverkare för, vanligtvis vårdgivaren. Projektets övriga parter, leverantörer, konsulter och entreprenörer bidrar enligt eventuella avtal. Denna riskhantering ska inte jämföras med riskhanteringen för byggprojektets genomförande, vilken projektets organisation svarar för.

Uppgifter om gasförsörjningskällor, distributionssystem och drifttryck ska inhämtas från driftentreprenören.


sid 2 av 4




Beskrivningar Tekniska beskrivningar ska i klartext ange krav och eventuella kravreferenser som gäller i entreprenaden. Syfte är att säkerställa likvärdighet i anbud och kvalitetsnivå på slutprodukten. En teknisk beskrivning som endast består av hänvisningar riskera att få konflikt mellan krav. Exempelvis krav på personals kvalifikationer för arbeten i anläggningar för medicinska gaser, om hur avstängningar sker, materialkrav, dokumentation som entreprenaden tar fram, om märkning och skyltning samt förläggning el-gas.

Skriv in gällande och för entreprenaden relevant information i erforderlig omfattning, ej endast som hänvisning till detta styrdokument, etc.

Beskrivningen ska även innehålla att:

• Arbetsledare ska ha minst godkänd grundkurs "Centralgasanläggningar för medicinska gaser” TIFU AB, m.fl. Utbildningen ska vara validerad och godkänd av KIWA.

• Montör ska vid lödning inneha giltigt intyg på lödarprövning och avlagt godkänt prov i Hårdlödning – Lödarprövning SS EN-ISO 13585.

• Montör ska vid lödning inneha giltigt intyg på kurs i skyddsgaslödning (Linde, Aspira m.fl.).

• Montör ska vid orbitalsvetsning vara kvalificerad enligt SS-EN ISO 14732, svetsprocedurerna (WPQR) ska vara kvalificerade enligt SS-EN ISO 15614-1 och svetsdatabladen (WPS) ska vara framtagna enligt SS-EN ISO 15609-1. Montör ska vid manuell TIG-svetsning vara kvalificerad enligt SS-EN ISO 9606-1, svetsprocedurerna (WPQR) ska vara kvalificerade enligt SS-EN ISO 15614-1/SS-EN ISO 15613 och svetsdatabladen (WPS) ska vara framtagna enligt SS-EN-ISO 15609-1.

• Montör ska vid svetsning inneha giltigt intyg på kurs i att svetsa med skyddsgas (inert gas).

• Montörernas intyg avseende personals kvalifikationer tillsammans med teknisk dokumentation enligt teknisk beskrivning så som tryck- och täthetsprovningsintyg och intyg avseende rörens renhet, etc. överlämnas till entreprenadbesiktningen.

• Montörer ska inneha giltigt certifikat för heta arbeten.

• Ange att avstängning av gassystemen ej får ske utan föregående skriftlig teknisk arbetstillåtelse (ansök hos driftentreprenör) och att säkerhetskontroll utförs samt användningstillåtelse utfärdas före driftsättningen.

• Samordning mellan el- och gasinstallationer ska ske.

• Under PN.31 anges att kopparrör ska vara hårdbearbetade och med kapillärtoleranser enligt SS-EN 13348.

• Gränsvärdet för tvättade och skyddsproppade rör ska anges.

• Under fogning av rör anges krav på hårdlödning utan flussmedel, lödning utförs med nitrogen som skyddsgas.


sid 3 av 4




• Under YTB.15261 anges hur märkning ska ske.

• Under YTC.15261 anges hur provning ska ske, ange också vilken behörighet som krävs (ex. SWEDAC).

• Under U anges vid installation av TRÖ (tryckövervakare) krav på reservutrustning bestående av 2-stegsregulatorer, gasflaskkärra och fasta nycklar. Gasflaskor ska ej köpas av entreprenören utan rekvireras genom sjukhusets transportavdelning.

• Ange krav på avbrottsfri, vilströmskontrollerad kraft för enheternas kraftförsörjning används.

• För fler krav, se Bilaga 5, Tilläggskrav till SS-EN ISO 7396-1:2016.

Ritningar Börja med preliminärt flödesschema och dimensionering med gällande beräkningsunderlag.

Ta kontakt med besiktningsman vid projektstart för att ej hamna på fel uppslag.

Använd för aktuell fastighet gällande benämningar och förkortningar på ritningar och i beskrivning.

Relationsritning alternativ demonteringsritning ska alltid medfölja bygghandlingar så att entreprenör har full information avseende vilka kringliggande installationer som berörs av entreprenadarbetena.

Relationsritningar ska alltid utföras som gasritningar och visa all installation för medicinska gaser. Eventuella reservgassystem redovisas på separat relationsritningar.

Granskning Efter att projektör genomfört egenkontroll ska förutom projektgruppen, även Locum AB:s teknikenhet och ramavtalad leverantör för gasbesiktningar för aktuell anläggning granska. Granskningen ska ske före det att handlingarna går ut som förfrågningsunderlag/arbetshandling.

Projektör svarar för att ta kontakt med besiktningsman som projektledare anvisar (vanligtvis Locum AB:s ramavtalade leverantör för gasbesiktningar för aktuell anläggning).

Projektör ska tillställa protokoll från granskning samt all relevant dokumentation vilken utgjort underlag för projektering till projektledare.

OBS! Dokumentation jämte granskningsutlåtande utgör underlag för entreprenadbesiktningar och kontroller.


sid 4 av 4




Checklista JA NEJ Projektör av medicinsk gas ska ha minst godkänd grundkurs "Centralgasanläggningar för medicinska gaser” TIFU AB, m.fl. Utbildningen ska vara validerad och godkänd av KIWA.

Projektör har kunskap och tillgång till aktuella föreskrifter, normer, standarder och Locum AB:s styrdokument.

Projektör har inhämtat erforderliga skriftliga uppgifter från medicinteknisk avdelning och driftentreprenör.

Inom projektet har samordning skett med övriga projektörer, bl.a. elprojektör avseende förläggning el-och gassystem, uttagscentraler, larm m.m.

Projektör har infört krav i handlingar enligt Styrdokument Medicinska gaser.

Handlingar har granskats av projektgruppen samt Locum AB:s teknikenhet och ramavtalad leverantör för gasbesiktningar för aktuell anläggning (certifierad gasbesiktningsman). Projektör har åtgärdat eventuella granskningsanmärkningar.

Samordning har skett mellan fasta installationer och av nyttjaren ev. upphandlad sidoentreprenad som t ex anestesicentraler.

Projektören har upprättat relationshandlingar med av entreprenören lämnad relationsunderlag som grund

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 2 – Krav vid entreprenader

sid 1 av 4





Entreprenörens arbetsledare ska före arbetets igångsättning visa intyg för projektledning på att ha minst, godkänd grundkurs "Centralgasanläggningar för medicinska gaser” TIFU AB, m.fl. Utbildningen ska vara validerad och godkänd av KIWA.

Entreprenörens montörer ska ha gällande kursintyg/kompetensbevis:

• Montör ska vid lödning inneha giltigt intyg på lödarprövning och avlagt godkänt prov i Hårdlödning – Lödarprövning SS EN-ISO 13585.

• Montör ska vid lödning inneha giltigt intyg på kurs i skyddsgaslödning (Linde, Aspira m.fl.).

• Montör ska vid orbitalsvetsning vara kvalificerad enligt SS-EN ISO 14732, svetsprocedurerna (WPQR) ska vara kvalificerade enligt SS-EN ISO 15614-1 och svetsdatabladen (WPS) ska vara framtagna enligt SS-EN ISO 15609-1. Montör ska vid manuell TIG-svetsning vara kvalificerad enligt SS-EN ISO 9606-1, svetsprocedurerna (WPQR) ska vara kvalificerade enligt SS-EN ISO 15614-1/SS-EN ISO 15613 och svetsdatabladen (WPS) ska vara framtagna enligt SS-EN-ISO 15609-1.

• Montör ska vid svetsning inneha giltigt intyg på kurs i att svetsa med skyddsgas (inert gas).

• Montörer ska inneha giltigt certifikat för heta arbeten.

• Intern alternativt extern kurs på genomgång av: generella tekniska kravdokument för medicinska gasanläggningar, med tanke på vad som är nödvändigt för att montören ska kunna utföra en godkänd/säker anläggning.

Entreprenören ska under arbetets gång tillse att arbetena utförs enligt gällande föreskrifter och entreprenadhandlingar.

Tryckprovning med gas – För tryckprovning med gas ska entreprenören vara ackrediterad av SWEDAC eller anlita ackrediterat kontrollorgan för att utföra tryckprovning.

Vid avstängning av det medicinska gassystemet – Vid avstängning av det medicinska gassystemet ska skriftlig begäran till driftentreprenören om detta ske, minst 10 dagar före planerad avstängning räknat från när, driftentreprenören fått vetskap om avsättningen.

Avstängning av det medicinska gassystemet får ej ske, utan utfärdad teknisk arbetstillåtelse.


sid 2 av 4




Innan anläggningen åter får driftsättas, ska först en säkerhetskontroll utföras och en användningstillåtelse utfärdas.

Säkerhetskontroll. Innan entreprenören anmäler till säkerhetskontroll ska:

• Anläggningen (eller etappdel) ha genomgått kontroll/checklista med skriftligt protokoll utan sådan anmärkning som gör att besiktningen ej kan bli godkänd.

• Tryck- och täthetsprovning ska vara utförd med godkänt resultat.

• Rörmärkning och skyltning ska vara utförd. Finns tryckövervakare ska reservgasflaskor och regulatorer vara på plats. (Gäller även i vissa fall för nödförsörjnings-låda).

Följande handlingar ska finnas framme:

• Montörernas kompetensbevis avseende personals kvalifikationer för hårdlödning/svetsning, heta arbeten, kursintyg för arbeten med medicinska gasanläggningar, etc.

• Teknisk dokumentation enligt teknisk beskrivning så som tryck- och täthetsprovningsintyg och intyg avseende rörens renhet, etc.

• Intyg på att avstånd mellan el- och gasledningar är minst 50 mm.

• Intyg att belastningsprov har utförts för medicinska försörjningsenheter (takpendlar osv.).

• Relationsritning eller underlag för upprättande.


sid 3 av 4




Exempel: Egenkontrollplan Egenkontrollplan ska vara objekts- och projektanpassad för att säkerställa att kravställd kvalitetsnivå på slutprodukten levereras. Egenkontrollplan ska minst innehålla följande:

Verksamhetslista med rumsnummer och verksamhet för varje rum där medicinska gaser installeras, (rörledningar, tömningscentraler, kompressoranläggningar, tryckvakter, nödavstängningslådor, vårdrums-paneler, takcentraler, gasuttag, osv.) Littnr. ex. G1, GU 1, NAV3, TRV 1 som framgår av ritningar och beskrivning, samt antal i resp. rum. Det ska även finnas med ritningsnummer på den ritning där rumsnumret ingår.

Lokal Verksamhet Ritning Littnr Antal Ex. 329 Gasuttagsventil 2-22-G-14 GU 1 2

Ex. 301 Nödavstängning 2-22-G-14 NAV 3 1

Materiallista som visar: Littnr. Verksamhet, Benämning och Fabrikat.

Littnr Verks. Benämning Fabrikat Ex. NAV 3 NAV Nödavstängningsventiler AGA Mediline

Ex. GU 1 GU Gasuttagsventil Aspira Medical

Kontroll/checklista med ritningsnr. lokal, littnr. antal, verksamhet där kontrollpunkterna anges med enkel förkryssning. Det ska finnas plats för ev. anm. Det ska vidare dateras och signeras av den som utfört kontrollen.

Ritning Lokal Littnr. Antal Verksamhet Ex. 2-22-G-14 329 GU1 2 GU Gasuttagsventil

301 NAV 3 1 NAV Nödavstängningsventiler

301 G1 - Medicinska gaser

Litt GU1 Litt NAV 3 Litt G1 � Fastsättning � Fastsättning, uppsatt i våg � Upphängning

� Avstånd till eluttag � Avstånd till eluttag � Rörmärkning

� Rätt märkning � Gassort i rätt ordning � Hylsor, fogning

� Styrspår i läge KL 12 � Ventilerna rätt märkta � Läckagekontroll

� Läckagekontroll � Läckagekontroll � Tryckprovning

� Ren gas � Skylt med rätt text uppsatt

� Rätt gas

� Motskylt till NAV Kontrollen utförd av

Ort och datum

Underskrift

Namn-förtydligande

Anm


sid 4 av 4




Checklista JA NEJ Arbetsledare entreprenör medicinsk gas, ska ha minst godkänd grundkurs "Centralgasanläggningar för medicinska gaser” TIFU AB, m.fl. Utbildningen ska vara validerad och godkänd av KIWA.

Montörernas kompetensbevis avseende personals kvalifikationer för hårdlödning.

Montörernas kompetensbevis avseende personals kvalifikationer för svetsning.

Montörernas giltiga kursintyg för skyddsgaslödning av medicinska gasanläggningar / skyddsgas vid svetsning.

Montörernas certifikat för heta arbeten.

Ackreditering för tryckprovning från SWEDAC.

Montörernas kursintyg på genomgången kurs för arbeten med medicinska gasanläggningar.

GAS entreprenaden använder en objekts- och projektanpassad egenkontrollplan under produktion från start till färdigställande. (Kan även vara aktuellt med samordning av andra discipliner som påverkar gasentreprenaden, ex. EL, VVS och STYR.)

Skriftlig begäran om avstängning i medicinska gassystemet sker minst 10 dagar före begärd avstängningstid hos driftentreprenören.

Framtagande av övrig teknisk dokumentation enligt teknisk beskrivning så som tryck- och täthetsprovningsintyg, intyg avseende rörens renhet, intyg på att avstånd mellan el- och gasledningar är minst 50 mm, intyg att belastningsprov har utförts för pendlade (ex. takhängda) medicinska försörjningsenheter (pendlar), underlag för relationsritningar eller färdiga relationsritningar, etc.

Märkning utförd av byggentreprenören: Normalt märks samtliga rum upp med rumsnummerskyltar som anges på A-ritningar. Placeras ofta på dörrfoder eller dylikt. I samtliga rum som har gasuttag, ska dessa skyltar ha rumsnummer med ca: 15 mm höga versaler.

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 3 – Tryckprovning

sid 1 av 3





För tryckprovning med gas ska entreprenören vara ackrediterad av SWEDAC eller anlita ett ackrediterat organ för att utföra tryckprovning. Se AFS 2006:8.

Beställarens kontrollant ska ges tillfälle att närvara.

Tryckprovningen ska genomföras i överensstämmelse med kraven i Locum AB:s styrdokument och aktuella entreprenadhandlingar.

Utbyggda rörsystem skall hållas separerade från befintliga rörsystem under installation och tryckprovning. En enda avstängningsventil mellan de två systemen anses inte utgöra en acceptabel separation.

Vissa kontroller av täthet och tryckprovning kan också vara nödvändiga att utföra före installationer döljs.

Före tryckprovning frånkopplas eller avstängs apparater, som av säkerhetsskäl eller av skaderisk inte får utsättas för provtrycket, t.ex. tryckmätare och ejektorer.

En separat tryckkälla skall användas för varje gassystem och endast ett gassystem får provas åt gången. Det är inte tillåtet att sammankoppla system för olika gaser.

Tillkommande delar skall tryckprovas före inkoppling till befintligt system.

Som tryckmedia ska endast andningsluft användas. Rörsystem ska efter utförd tryckprovning och täthetskontroll, renspolas med andningsluft från gasflaska, eller med den specifika gassorten för rörsystemet.

Tryckprovning ska ske under 15 minuter och lokalerna ska då vara utrymda. Endast personal som utför tryckprovning tillåts närvara.

Täthetskontroll ska ske vid högsta drifttryck under 6–24 timmar.

Läcksökning utförs som egenkontroll innan tryckprovning utförs med ett tryck av 0,5-1,5 bar.


sid 2 av 3




Arbetsbeskrivning (exempel):

• Vid inkopplingsstället ansluts slang, instrument mm för tryckprovning.

• Vårdavdelning samt rum och utrymmen där rörledning sätts i tryck utryms och avlyses med anslag ”Tillträde förbjudet Tryckprovning av medicinsk gasanläggning pågår”.

• Trycket släpps på till 0,1 bar varvid läckagekontroll görs. Därefter fortsätter höjningen av trycket stegvis.

• När trycket minst 10 bar (eller högre, om det högsta tryck som tillverkaren tillåter multiplicerat med koefficienten 1,43 (AFS 2016:1) är högre än 10 bar) är uppnått ska trycket stå i 15 minuter under tryckprovningen. Efter denna tid sänks trycket till 6 bar och tillträde till de avlysta enheterna tillåts igen. Anslag nertages och gasflaskan frånkopplas.

• Trycket 6 bar står mellan 6–24 timmar i regel från kl 16.00 till morgonen efter kl 08.00, då kontrollant godkänner täthetskontrollen.

Därefter släpps trycket ner till 0 bar och inkoppling till ordinarie gasnät kan ske.

Ledningar ska ovillkorligen renspolas med för ledningen aktuell gas för att få bort tryckmedia samt rester av skyddsgas (nitrogen).

Efter detta ska AV/NAV (ventiler/nödavstängningslådor) stängas av och får öppnas först när säkerhetskontroll ska utföras.

Medicinteknisk utrustning får ej anslutas till gasuttag före godkänd säkerhetskontroll och av tillverkaren stipulerad kontroller utförts och godkänts.

Förslag på intyg om provtryckning, se nästa sida.


sid 3 av 3




INTYG OM TRYCKPROVNING

Anläggning:

Tryckprovning har omfattat:

Tryckmedia:

Tryckprovning: bar, under minuter.

Läckagetest och läcksökning:

bar.

Trycket hölls kvar under:

tim och minuter.

TRYCKLÖST SYSTEM INNAN ÖVERKOPPLING TILL ORDINARIE GASFÖRSÖRJNING: JA

Datum för tryckprovningen:

Entreprenör:

Ansvarig arbetsledare:

Provningen utförd av:

Ort och datum:

UTLÅTANDE:

Tryckprovningen Godkännes Godkännes ej

Täthetskontrollen Godkännes Godkännes ej

KONTROLLANT:

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 4 – Märkning

sid 1 av 9





Bilaga 4 – Märkning, kompletterar uppgifter i Bilaga 5 - Tilläggskrav och förtydliganden till SS-EN ISO 7396-1:2016. Se kommentarer till SS-EN ISO 7396-1:2016 avsnitt 10 Marking and colour coding.

Skyltar ska vara utförda i vit gravyrisolit med svart text. Skyltar för apparater ska skruvas fast på respektive enhet.

Innan skyltar tillverkas ska entreprenören upprätta en skyltlista med förslag till märkning och i god tid översända densamma till beställaren.

Inom kompressorrummet ska flödesschema uppsättas.

Skyltning av avstängningsventiler och nödavstängningsventiler Vid nödavstängningslådor ska skylt med följande text uppsättas:

Exempel:

I samtliga rum med gasuttag ska det vid ingångsställe uppsättas en skylt med text som hänvisar till var nödavstängningsventilerna är placerade.

Vid förväxlingsrisk ska det vid varje gasuttagsställe uppsättas en skylt med text som hänvisar till var nödavstängningsventilerna är placerade. Vid flera nödavstängningslådor inom samma verksamhetsområde numreras dessa löpande.

Exempel:

NÖDAVSTÄNGNING Versaler 12 mm FÖR MEDICINSKA GASER Versaler 8 mm BETJÄNAR OP-RUM 5 (1-234) Versaler 5 mm 1


sid 2 av 9




Skyltning av tryckvakter och tryckövervakare Vid Tryckvakt eller tryckövervakare ska skyltning ske enligt följande:

Exempel:

Exempel:

Observera! Rumsnummer ska skrivas i ordningsföljd.

Vid förväxlingsrisk ska tryckvakter numreras löpande.

Skyltning av larmenheter Vid samtliga enheter för larm ska skyltning ske om vilket system som övervakas.

Skyltning av strömförsörjningsaggregat omfattar även uppgift om apparatens namn samt vilken central och säkringsgrupp den är ansluten till.

Skyltning av batterier ska redovisa livslängd och installationsdatum.

Larm från tryckvakter eller tryckövervakare skyltas enligt följande:

NÖDAVSTÄNGNING 1 Versaler 12 mm

FÖR MEDICINSKA GASER Versaler 8 mm ÄR PLACERADE I KORRIDOR (1-234) Versaler 5 mm

TRYCKVAKT 1 Versaler 12 mm

FÖR GYN.OP-AVDELNING Versaler 8 mm BETJÄNAR RUM 1-234, 1-235, 1-326, Versaler 5 mm 1-327

TRYCKÖVERVAKARE 1 Versaler 8 mm

FÖR VÅRDAVDELNING 123 Versaler 5 mm BETJÄNAR RUM 1-234, 1-235, 3-126, 3-127 Versaler 5 mm


sid 3 av 9




Exempel:

Märkning av rörledningar

Ordinarie distributionssystem: Alla rörledningar för ordinarie distributionssystem för medicinska gaser, ska utöver krav i detta dokument även märkas med kompletterande märkning med textremsa, typ klisteretikett, som anger den rörbeteckning som förekommer på gasritningarna.

Färgen på denna märkning ska överensstämma med gasens färg enligt SS 8752430 och vara typ klisteretikett.

Exempel: G1, G2, G3, L1, L2, L3 o.s.v. Versaler ca 12 mm

Märkning av avstängningsventiler och nödavstängningsventiler Alla ventiler ska vara märkta med gassortens namn enligt SS 8752430.

Utöver denna märkning ska samtliga ventiler märkas av entreprenören enligt separat upprättad ventil- och rumsförteckning för medicinska gaser.

Där det förekommer huvudavstängningsventiler ska dessa ventiler även förses med skylt i klartext som anger betjäningsområde.

Exempel: BETJÄNAR BYGGNAD 04 Versaler 12 mm

Märkning av systemenheter för larm Systemenheter för larm, dvs. larmtablåer, slavlarm, nätaggregat, etc. ska märkas så att övervakat system framgår. Märkning av enheter med art och ursprung på matande kraft ska ske enligt aktuellt sjukhusobjekts lokala standard.

Märkning utförd av byggentreprenören: Normalt märks samtliga rum upp med rumsnummerskyltar som anges på A-ritningar. Placeras ofta på dörrfoder eller dylikt. I samtliga rum som har gasuttag, ska dessa skyltar ha rumsnummer med ca: 15 mm höga versaler.

FEL TRYCK / SYSTEM Versaler 5 mm

MEDICINSKA GASER Versaler 5 mm


sid 4 av 9




RESERVGASSYSTEM OBS! Samtliga skyltar ska vara utförda av gul gravyrisolit med svart text. Skyltar för apparater ska fastskruvas på resp. enhet. Innan skyltar tillverkas ska entreprenören upprätta en skyltlista med förslag till märkning och i god tid översända densamma till beställaren.

Märkning Alla rörledningar för reservgassystem för medicinska gaser, ska utöver krav i detta dokument även märkas med kompletterande märkning med textremsa, typ klisteretikett, som anger den rörbeteckning som förekommer på gasritningarna. Ovanstående text kompletteras med ytterligare text RESERVGAS.

Exempel: G1R, G2R, G3R, L1R, L2R, L3R o.s.v. Versaler ca 12 mm


sid 5 av 9




Exempel Tryckvakt med slavregulator för lustgas:

Ovanstående skylt ska placeras intill samtliga i entreprenaden ingående Tryckvakter. Minsta mått HxB, 150x130 mm. Skyltarna ska utföras av gul gravyrisolit med svart text. Skyltarna ska skruvas fast. Versaler ska ha den höjd detta underlag visar. Ungefärliga avstånd mellan texten enligt ovan. Skyltens bredd blir vad texten kräver.

OBS! All text på skylten ska vara med fet stil.

RESERVGAS ÅTGÄRDER VID INKOPPLING AV RESERVGASSYSTEM OBS! KONTROLLERA FÖRST VILKEN GAS SOM LARMAT INNAN DU STÄNGER RESP. ÖPPNAR AKTUELLA AVSTÄNGNINGSVENTILER. ÖPPNA DÖRREN TILL TRYCKVAKTEN VID GASLARM – ANDNINGSOXYGEN: STÄNG VENTIL AV 1 ÖPPNA VENTIL AV 2 VID GASLARM – LUSTGAS: STÄNG VENTIL AV 3 ÖPPNA VENTIL AV 4 VID GASLARM – ANDNINGSLUFT: STÄNG VENTIL AV 5 ÖPPNA VENTIL AV 6 VID ÅTERGÅNG TILL NORMALDRIFT UTFÖRES ÖPPNING RESP. STÄNGNING AV VENTILER I OMVÄND ORDNING


sid 6 av 9




Exempel Tryckövervakare:

Ovanstående skylt ska placeras intill samtliga i entreprenaden ingående Tryckövervakare. Minsta mått HxB, 130x130 mm.

Skyltarna ska utföras av gul gravyrisolit med svart text. Skyltarna ska skruvas fast.

Versaler ska ha den höjd detta underlag visar. Ungefärliga avstånd mellan texten enligt ovan.

Skyltens bredd blir vad texten kräver.


RESERVGAS ÅTGÄRDER VID INKOPPLING AV RESERVGASSYSTEM OBS! KONTROLLERA FÖRST VILKEN GAS SOM LARMAT INNAN DU STÄNGER RESP. ÖPPNAR AKTUELLA AVSTÄNGNINGSVENTILER. ÖPPNA LUCKAN TILL TRYCKÖVERVAKARE VID GASLARM – ANDNINGSOXYGEN: STÄNG VENTIL AV 1 ÖPPNA VENTIL AV 2 VID GASLARM – ANDNINGSLUFT: STÄNG VENTIL AV 3 ÖPPNA VENTIL AV 4 VID ÅTERGÅNG TILL NORMALDRIFT UTFÖRES ÖPPNING RESP. STÄNGNING AV VENTILER I OMVÄND ORDNING


sid 7 av 9




Exempel Tryckvakt med slavregulator för andningsoxygen:

Ovanstående skylt ska placeras intill samtliga i entreprenaden ingående Tryckvakter. Minsta mått HxB, 130x130 mm.


Versaler ska ha den höjd detta underlag visar. Ungefärliga avstånd mellan texten enligt ovan. Skyltens bredd blir vad texten kräver.


RESERVGAS ÅTGÄRDER VID INKOPPLING AV RESERVGASSYSTEM OBS! KONTROLLERA FÖRST VILKEN GAS SOM LARMAT INNAN DU STÄNGER RESP. ÖPPNAR AKTUELLA AVSTÄNGNINGSVENTILER. ÖPPNA LUCKAN TILL TRYCKVAKTEN VID GASLARM – ANDNINGSOXYGEN: STÄNG VENTIL AV 1 ÖPPNA VENTIL AV 2 VID GASLARM – ANDNINGSLUFT: STÄNG VENTIL AV 3 ÖPPNA VENTIL AV 4 VID ÅTERGÅNG TILL NORMALDRIFT UTFÖRES ÖPPNING RESP. STÄNGNING AV VENTILER I OMVÄND ORDNING


sid 8 av 9




Exempel: Skyltar för avstängningsventiler vid tryckvakter:

Skyltarna ska utföras av vit eller gul gravyrisolit med svart text beroende på om ordinarie- eller reservsystem betjänas. Skyltarna fästes i ventilvredet med exempelvis stripes. Versaler ska ha den höjd detta underlag visar. Skyltstorlek ca: 25 mm i diameter.

OBS! All text på skylten ska vara med fetstil.

AV 1 AV 2

AV 3 AV 4

AV 5 AV 6

För O2

För N2O

För AL


sid 9 av 9




Exempel: Skyltar för avstängningsventiler vid tryckövervakare:

Skyltarna ska utföras av vit eller gul gravyrisolit med svart text beroende på om ordinarie- eller reservsystem betjänas. Skyltarna fästes i ventilvredet med exempelvis stripes. Versaler ska ha den höjd detta underlag visar. Skyltstorlek ca: 25 mm i diameter.

OBS! All text på skylten ska vara med fetstil.

Exempel:

Ovanstående skylt ska placeras på luckan framför ventilerna


Versaler ska ha den höjd detta underlag visar. Ungefärliga avstånd mellan texten enligt ovan. Skyltens bredd blir vad texten kräver.


AV 1 AV 2

AV 3 AV 4

För O2

För AL

”AVSTÄNGNINGSVENTILER Versaler ca: 20 mm

FÖR RESERVGASDRIFT” Versaler ca: 20 mm

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 5 - Tilläggskrav och förtydliganden till

SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 1 av 31




Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 5 - Tilläggskrav och förtydliganden till SS-EN ISO 7396-1:2016

Bilagans nödvändighet följer av att SS-EN ISO 7396-1:2016 bygger på en ISO-standard. Således är det lägsta acceptanskriterier i ett internationellt sammanhang som beskrivs. Sverige har haft reglering av teknikdisciplinen medicinska gaser sedan 1970-talet, bl.a. har det i Sverige kravställts mycket renare rör, nationell standard för gaskopplingar, etc. samt att byggkraven så som rörupphängning, märkning, brandcellsgenomföringar mm som bl.a. beskrivs i VVS AMA är mycket mer rigorösa.

Standarden är som standarder brukar vara, skrivna så att de vänder sig till EN tillverkare som ska ta helhetsansvar för produkten. Det kan inte Locum AB:s upphandlade entreprenörer eller konsulter göra, om de inte är tillverkare för produkten. Likaså behöver kontraktshandlingar i form av administrativa föreskrifter (AF) och tekniska beskrivningar (TB) formulera krav, så det tydligt framgår vem som gör vad och när. Exempelvis kravställning utav svenska gasuttag och märkningar, då detta inte framgår av internationell standard.

I standardens text förekommer på flera ställen texten ”regional or national regulations” vilket översätts till ”regionala eller nationella bestämmelser”. Läsaren ska uppmärksammas på att det inte är Regioner (tidigare Landsting) som avses, utan regioner i form av handelsområden, områden med gemensam lagstiftning, osv.

I standardens text förekommer termen tillverkare på flera ställen. Om gasanläggningen byggs som en egentillverkad medicinteknisk produkt är det vårdgivaren som är tillverkare. Det förutsätter att vårdgivaren identifierar aktiviteter och affärsförhållanden som kräver särskilda skrivningar i avtal och rutiner utifrån aktuell situation.

Standarden SS-EN ISO 7396-1:2016 ska läsas med nedan följande tekniska tilläggskrav. Vid strängare krav nedan, har dessa företräde framför standardens lägre krav i originaltexten (avsnitt och bilagor i SS-EN ISO 7396-1:2016):


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 2 av 31




1 (*) Scope 2 Normative references 3 Terms and definitions 4 General requirements 4.1 (*) Safety 4.2 (*) Alternative construction 4.3 Materials 4.3.6 Rör och rördelar som kommer i kontakt med aktuell gas ska levereras rena och skyddade från kontaminering innan installation och under installation. Rör ska vid leverans vara tätproppade i båda ändar. Rördelar ska levereras individuellt förseglade. Komponenttillverkaren ska styrka, genom intyg, att rör och rördelar före monteringen är rengjorda samt fria från olja, fett samt partiklar på rörens invändiga yta. Den totala mängden kolväteföroreningar får inte överstiga 2,5 mg/m² invändig yta. Med rördelar avses böjar, T-rör, reduceringar och muffar. Rostfritt syrafast stål i rör kan användas.

4.4 System design 4.4.1 General Vid driftstörningar eller tillfälligt avbrott i gastillförseln ska portabel gasflaskreserv eller reservgassystem enbart kopplas in till avdelning med tryckvakt eller tryckövervakare eller annan för ändamålet avsedd inkopplingspunkt, där larmgivare och tryckmätare övervakar drifttrycket. Reservens storlek fastställs i samråd med verksamhet. Om reservgasflaskor används förvaras de lämpligen vid tryckvakt eller tryckövervakare. Tryckregulatorerna av tvåstegstyp för gasflaskorna ska vid förbrukning vara inställda för samma drifttryck, som gäller för gasanläggningen. Tvåstegstyp krävs för att kunna leverera ett jämnt tryck till systemet oberoende av flöde och tryck i gasflaska.

4.4.2 Extensions and modifications of existing pipeline systems 5 Supply systems 5.1 System components 5.2 General requirements 5.2.1 Capacity and storage 5.2.2 Continuity of supply 5.2.2 Dimensionering av distributionssystemet ska ske i samråd med vården. Hänsyn bör tas till det maximala gasbehovet för såväl den totala verksamheten som för enskilt vårdrum och patientplats. Uppgifterna dokumenteras för att senare ingå i projektering, upphandling, provning och godkännande av installationen. Distributionssystem dimensioneras efter maximalt tillåtet flöde av 25 m/s i rörsystem.

5.2.3 Primary source of supply 5.2.4 Secondary source of supply 5.2.5 Reserve source(s) of supply


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 3 av 31




5.2.6 Means of pressure relief 5.2.6.1 Utlopp från säkerhetsventiler för alla gaser förutom luft ska avslutas genom separata rörledningar till det fria utanför byggnaden och, om möjligt, minst 3 meter ovanför marken. Den fria rörändan avslutas ca 10 cm från väggen på ett säkert vis med hänsyn tagen till ispropp i röröppning, ex. med en s.k. droppnäsa.

5.2.6.3 Säkerhetsventiler ska dimensioneras så att de öppnar vid ett inställt avsäkringstryck motsvarande maximalt högsta beräkningstrycket. En säkerhetsventil ska ha så stor avblåsningsförmåga att avsäkringstrycket inte överskrids med mer än 10%, se i övrigt AFS 2016:1. Säkerhetsventiler ska vara utförda med lättverk för enkel kontroll av öppningsfunktionen (gäller inte för kryogena gaser). Aktuellt öppningstryck ställs in och anges med skylt på ventilen, varefter inställningsanordningen plomberas.

5.2.7 Maintenance supply assembly 5.2.8 Pressure regulators 5.2.9 (*)Ozone Sterilizers 5.3 Supply systems with cylinders, cylinder bundles or high-pressure reservoir(s) 5.4 Supply systems with cryogenic or non-cryogenic vessels 5.4.1 Den tillgängliga gasvolymen på sjukhuset vid en given tidpunkt dvs. lokala förråd, avtalad försörjning från leverantörer samt externa beroenden ska beslutas utifrån verksamhetens behov samt risk- och sårbarhetsanalys.

5.4.4 Om gastanken är försedd med anordning som möjliggör fjärravläsning av tankens innehåll ska tillverkaren och gasleverantören dokumentera villkoren för gaspåfyllning.

5.5 Supply systems for air 5.5.1 General requirements 5.5.1.2 Backventilens funktion ska vara lätt att kontrollera. Backventiler ska vara lätt utbytbara.

5.5.2 Supply systems with air compressor(s) 5.5.2.2 Kompressorer Kompressorer ska uppfylla SS-ISO 8573-1:2010 klass 0 och testade enligt testmetod ”B1 - fullflödestest”, samt del 5 mätning av oljedimma. Det är viktigt att beakta de eventuella risker olika kompressorer kan medföra såsom, bakterietillväxt i smörjvatten för keramiska skruvkompressorer och bränngaser från packningsmaterial. Om kompressorenheten är vattenkyld och köldbärare används, ska inte etylenglykol användas, då det vid ett läckage av kylvätska kan förorena andningsluften. Kompressorerna ska kunna driftprovas separat och helt oberoende av varandra. Återstart av kompressor ska ske automatiskt efter strömavbrott. Rörledningar, som kan bli så uppvärmda att risk för personskada föreligger, ska isoleras eller förses med beröringsskydd. Kompressorerna ska anslutas till skilda säkringsgrupper, separatmatade från olika kraftförsörjningar och deras startmetod bör väljas efter elnätets dimensionering.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 4 av 31




Efterkylare Om efterkylaren inte är inbyggd i kompressorn ska följande uppfyllas: Varje kompressor ska förses med efterkylare av korrosionsbeständigt material. För att hindra överföring av maskinljud och vibrationer bör vid behov ledning mellan kompressor och utgående ledning vara försedd med flexibel högtrycksslang. Termometer ska finnas för kontroll av den kylda tryckluftens temperatur. Efterkylare ska förses med automatisk kondensvattenavskiljare. Lämpligen sker avtappning med tidsstyrd automatik.

Luftbehållare Försörjningssystemet för andningsluft och instrumentluft ska vara försedd med minst en luftbehållare per produktionslina. Dvs. lika många som antal kompressorer/torkar. Dessa ska vara inkopplade med avstängningsventil så att behållarna kan stängas av för översyn och besiktning utan driftsstörning. Luftbehållare ska förses med tryckmätare, som ansluts via uttag med strypdys samt ventil för provtagning och anslutning av kontrolltryckmätare. Kondensvattenavledare ska finnas. Dessa ska vara försedda med larmutgång som kan skicka larm om felfunktion. Luftbehållare får inte placeras utomhus. För användning och kontroll av trycksatta anordningar gäller AFS 2017:3. För konstruktion, tillverkning och bedömning och överensstämmelse för tryckbärande anordningar och aggregat gäller AFS 2016:1 eller 2016:2.

Tryckluftstork Tryckluftstorkaggregat ska ha automatik för drift och vara försedd med automatisk avtappning av kondensatet. Respektive gasförsörjningskälla med luftkompressor ska ha minst en tryckluftstork, exempelvis med tre försörjningskällor bestående av tre kompressorer ska minst tre tryckluftstorkar finnas. Larm ska finnas när mängden vatten överskrider 67 ml/m3 med max 20%.

Filter I kompressoranläggning ska efter varje tryckluftstork finnas en filterenhet bestående av: ett förfilter, ett aktivt kolfilter, ett partikelfilter. Filterenheten ska vara placerad mellan avstängningsventiler, och vara åtkomlig för service, se bilaga A. Filterenheten ska vara dimensionerad för att klara filtreringsgraden vid beräknat flöde, tryck och temperatur för gasanläggningen. Filterenhetens filtreringsgrad ska lägst motsvara klass 1 i SS-ISO 8573-1. Provuttag ska finnas för kontroll av luftens renhet efter filterenheten.

5.5.2.4 Användning av kompressorteknik för att framställa medicinsk luft (andningsluft) och instrumentluft ska vara oljefri.

5.5.2.5 Varje kompressor inklusive luftbehandlingsenheter ska kunna försörja hela systemkonstruktionsflödet vid det tillfälle då en enhet underhålls och ett första felfall inträffar. En daggpunkts- och en CO-larmgivare kan alternativt vara inbyggd i respektive efterbehandlingsutrustning.

Tillägg till Anm. 2 c) Ska vara tre kompressorenheter med tre tankar och tre torkar och filtreringsenheter för att uppnå tre av varandra oberoende produktionslinor.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 5 av 31




5.5.2.6 Om kompressorer bara används för instrumentluft, ska systemet innehålla minst två kompressorer som vardera kan leverera hela systemkonstruktionsflödet.

5.5.2.12 Luftintag till kompressorer ska även uppfylla krav enligt bilaga B.3.3 Luftintag till kompressor.

5.5.3 Supply systems with proportioning unit(s) 5.6 Supply systems with oxygen concentrator(s) 5.6.1 General requirements 5.6.2 Primary source of supply 5.6.3 Secondary source of supply 5.6.4 Reserve source of supply 5.6.5 Specifications for oxygen 93 5.6.6 Oxygen concentrator unit 5.6.7 Oxygen 93 reservoirs 5.6.8 Oxygen analysers 5.6.9 Local filling of permanently attached high-pressure reservoir(s), acting as reserve source of supply 5.7 Supply systems for vacuum 5.8 Location of supply systems 5.9 Location of cylinder manifolds 5.10 Location of stationary cryogenic vessels 6 Monitoring and alarm systems 6.1 General 6.2 Installation requirements 6.3 Monitoring and alarm signals 6.3.1 General För tömningscentraler, stabilisatorer, distributionssystem, tryckvakter och tryckövervakare ska signalmanometrar enligt SS-EN 837-1 användas för att övervaka/larma för felaktigt tryck. Se även bilaga 6 - Larmfunktion i vårdverksamhet.

6.3.2 Auditory signals 6.3.4 Emergency and operating alarm characteristics 6.3.5 Information signals 6.3.6 Remote alarm extensions 6.4 Provision of operating alarms 6.5 Provision of emergency clinical alarms 6.6 (*) Provision of emergency operating alarms 6.6 Tömningscentral ska ha larmgivare och manometrar eller motsvarande med brytande kontakgivare, som utlöser larm vid följande situationer: A-larm: Oavsiktligt tömd eller avstängd reservgassida. A-larm: Felaktigt högt tryck efter högtrycksregulator. A-larm: Felaktigt högt eller lågt utgående drifttryck från tömningscentralen. B-larm: Växling av driftsida. För tömningscentral, som är ansluten till anläggning för flytande oxygen, tillkommer följande: A-larm: Felaktigt högt eller lågt tryck från tankanläggningen. Larmtablå som visar uppkommen felaktighet ska även finnas i gascentralrum.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 6 av 31




7 Pipeline distribution systems 7.1 Mechanical resistance 7.2 Distribution pressure 7.3 Low-pressure hose assemblies and low-pressure flexible connections 7.4 Double-stage pipeline distribution systems 8 Shut-off valves 8.1 General 8.2 Service shut-off valves 8.3 Area shut-off valves 8.3.8 Om gasuttag används som inloppsanslutning för nödsituationer som till exempel nödförsörjning och underhåll ska dessa uppfylla krav enligt SS 8752430.

8.3.10 Vid installation av nödavstängningsventiler ska tillverkarens (vårdgivarens) riskanalys avgöra om det är acceptabelt utan larmfunktion som avgör om högt eller lågt systemtryck finns nedströms ventilen. T.ex. om de ersätts med micro-brytare på nödavstängningsventiler för tidig upptäckt.

Enligt svensk praxis har gasanläggningar ofta byggts med komponenterna tryckvakter, tryckövervakare och nödavstängningsventiler. Dessa används för larm- och nödförsörjning samt för akut nödavstängning utav del av gassystemen. Denna systemdesign har visat sig fungera väl för svenska förhållanden och förklaring av komponenterna behövs för att komplettera begreppen i standarden.

Tryckövervakare Vid driftstörningar eller tillfälligt avbrott i gastillförseln ska portabel gasflaskreserv eller nödgassystem enbart kopplas in till avdelning med tryckövervakare eller annan för ändamålet avsedd inkopplingspunkt, där larmgivare och tryckmätare övervakar drifttrycket. Reservens storlek fastställs i samråd med verksamhet. Tryckövervakare ska finnas nedströms gruppavstängningsventiler för alla avdelningar. Tryckövervakaren ska innehålla avstängningsventiler och inkopplingsmöjligheter för berörd reservgas. Inkopplingsmöjlighet för reservgas kan vara via ventil och ett fast rörsystem endast avsett för reservgasförsörjning. Tryckövervakaren ska innehålla funktion för larmsignal för lågt/högt drifttryck och manometer med möjlighet att avläsa drifttrycket enligt SS-EN 837-1. Ventiler ska vara placerade i samma ordningsföljd som gasuttagen (från vänster till höger / uppifrån ned): oxygen, lustgas, medicinsk luft, instrumentluft, medicinsk koldioxid, övriga gaser. Tryckregulatorerna av tvåstegstyp för reservgasflaskorna ska vid förbrukning vara inställda för samma drifttryck, som gäller för gasanläggningen. Tvåstegstyp krävs för att kunna leverera ett jämnt tryck till systemet oberoende av flöde och tryck i gasflaskan. Reservgasflaskorna förvaras lämpligen vid tryckvakt eller tryckövervakare. Tryckövervakare ska ha fasta röranslutningar uppifrån och vara försedda med 2 st gasuttag för reservgasmatning från gasflaska för vardera gassort.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 7 av 31




Tryckvakt Enskilda verksamheter kan som alternativ till tryckövervakare ha gasanläggningen försedd med en eller flera tryckvakter som säkerställer ett lägre drifttryck för lustgas än för andningsoxygen i verksamhetens gasuttag och har automatisk avstängning av lustgasen vid oxygenbortfall. I övrigt samma krav som för Tryckövervakare.

Nödavstängningsventil För varje enskild gas ska nödavstängningsventil finnas nedströms tryckövervakare/tryckvakt och direkt utanför varje enskilt operationsrum med tillhörande förberedelse- och avvecklingsrum, intensivvårdsrum eller motsvarande samt vårdavdelning. Storleken av de områden som betjänas av varje avstängningsventil för sådant område bör bedömas med riskanalys i enlighet med harmoniserad standard. Nödavstängningsventil ska vara av typ snabbstängande genom exempelvis 90° vridning av ett vred. Nödavstängningsventiler ska vara logiskt placerade så att betjäningsområdet klart framgår. Principen för stängning av nödavstängningsventil ska framgå, exempelvis med hjälp av en tydlig symbol. Nödavstängningsventiler placeras väl skyltade i plomberade, lätt öppningsbara skåp eller lådor. Dessa ska vara försedda med genomskinlig frontlucka, utförd så att ventilvreden är helt synliga. Öppet och stängt läge för alla ventilvred ska tydligt framgå vid okulär kontroll. Nödavstängningsventilen ska förses med larm för högt och lågt systemtryck nedströms ventilen alternativt larm för manövrering av nödavstängningsventilen (ventillägesindikering), tillverkarens (vårdgivarens) riskanalys avgör om dessa larmfunktioner ska integreras för nödavstängningsventilen. Nödavstängningsventiler ska vara placerade i samma ordningsföljd som gasuttagen (från vänster till höger / uppifrån ned): oxygen, lustgas, medicinsk luft, instrumentluft, medicinsk koldioxid, övriga gaser.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 8 av 31




9 Terminal units, gas-specific connectors, medical supply units, pressure regulators and pressure gauges 9.1 Gasuttagen, samt dess märkning och identifieringsfärg, ska uppfylla svensk standard SS 8752430 och vara i form av självstängande snabbkopplingsventil. Om gasutsug och gasutlopp har separata ledningar behöver ventilen inte vara självstängande. Om gasuttag som är försett med självstängande serviceventil och/eller filter ska tryckplatta eller täcklock vara märkt med text eller symbol, som visar detta. Gasuttag är försett med serviceventil och filter, ska dessa vara lätt demonterbara för underhåll och rengöring. Gasuttag på vägg placeras gasuttag lämpligen 1,5 m ovan golv och med ett centrumavstånd på minst 200 mm. Gasuttag ska placeras i ordning från vänster eller uppifrån: oxygen, lustgas, medicinsk luft, instrumentluft, medicinisk koldioxid, gasutsug, gasutlopp, övriga gaser. För medicinska försörjningsenheter kan annan ordningsföljd godtas. Gasuttag för teknisk luft ska vara oförväxelbart med gasuttag för medicinsk gas. För att undvika belastning av gasuttag bör en skena för upphängning av medicinteknisk utrustning monteras under gasuttagen. Olika profiler av skenor förekommer. Det rekommenderas att vårdverksamheten väljer en enhetlig profil för skenor. Uttag för elektriska apparater som placeras vid gasuttag ska hålla ett avstånd till gasuttaget på 200 mm. Detta omfattar inte komponenter där kortslutningseffekten begränsats till 10 VA eller komponenter som uppfyller kraven i SS-EN 60079-14.

9.2 Gasspecifika kopplingar och gasuttag ska uppfylla SS 8752430. Svensk standard uppfyller krav på gasspecificitet och ISO 9170. Svensk standard ger möjlighet att flytta medicinteknisk utrustning fritt mellan vårdenheter inom Sverige.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 9 av 31




10 Marking and colour coding Se även Locum AB:s styrdokument, Bilaga 4 – Märkning, som kompletterar uppgifter i Bilaga 5 - Tilläggskrav och förtydliganden till SS-EN ISO 7396-1:2016.

10.1 Marking 10.2 Colour coding 10.2 Om färgkodning används för rörledningar ska den uppfylla kraven i SS 8752430.

Märkning av rörledningar Alla rörledningar ska märkas med märktejp med varaktig vidhäftning, som anger namn på respektive gassort, samt med märkning, som anger gasens strömningsriktning.

Märkning ska finnas intill avstängningsventiler, vid avgreningar och riktningsändringar, före och efter väggenomföring eller skiljevägg samt vid gasuttag. Avståndet mellan märkningarna får inte överstiga 10 meter. Från en punkt mellan två märkningar ska det vara möjligt att se minst en märkning. Text och andra symboler ska ha sådan form, storlek och placering, att de kan uppfattas av en person med normal synskärpa (korrigerad vid behov) på minst 1,0, som står 1 meter från märkningen vid en belysning på 215 lux. Bokstäver utförs i något typsnitt av typen ”grotesk” och ha en höjd av minst 12 mm. För att undvika förväxling under montage ska rörledningarna märkas omedelbart vid uppsättning. Ventiler, regulatorer och övriga komponenter ska förses med skyltar, som med tydlig text anger namn på gassort samt text eller annan märkning, som identifierar betjäningsområdet. Märkning av rör, kopplingar och uttag för teknisk luft får inte vara densamma som för medicinsk luft (andningsluft). Röret ska färgmärkas efter installation med flödesriktning och media. För ytterligare information om utförande av märkning se VVS AMA.

Märkning av gasuttag Gasuttag ska vara märkt med gassort och färg enligt SS 8752430. Bokstäver ska utföras i något typsnitt av typen ”grotesk” och ha en höjd av minst 2,5 mm.

Märkning av avstängningsventiler och nödavstängningsventiler Alla avstängnings- och nödavstängningsventiler ska vara märkta med gassortens namn. Ventilförteckning ska upprättas med ventilnummer enligt gällande objekts märksystem, angivande placering och betjäningsområde.

Märkning av drifttrycksregulatorer Alla drifttrycksregulatorer ska vara märkta med betjäningsområde t.ex. hus och klinik.

Skyltning All text på skyltar ska vara lätt avläsbar på säkert avstånd.

Skyltning av tömningscentral På utsidan av dörr till tömningscentral ska finnas varnings- och förbudsskyltar med följande texter: ”Gasbehållare - Förs i säkerhet vid brandfara”, ”Obehöriga äga ej tillträde”, ”Gascentralrum”.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 10 av 31




På ut- och insidan av dörr till gascentralrum ska finnas förbudsskylt med följande text och symbol enligt svensk standard: ”Förbud mot öppen eld och rökning”, Intill dörr till tömningscentral ska skylt finnas, som anger var nyckel förvaras. På utsida av dörr för nödutgång ska även finnas skylt med text ”Nödutgång. Får ej blockeras” samt ”Dörren ska vara låst”.

Skyltning av anläggning för komprimerad luft Anslutna rörledningar till kompressor, som kan bli så uppvärmda att risk för personskada föreligger, ska förses med varningsskylt med exempelvis texten ”Varning. Rörledningen kan ha hög temperatur”. Kilremsskydd för kompressor ska förses med skylt, som med tydlig text anger att kompressorn startar automatiskt samt att skyddet inte får tas bort, förrän strömmen till kompressorn brutits. Dörr till kompressorrum ska förses med skyltar ”Kompressorcentral för andningsluft” samt ”Obehöriga äga ej tillträde”. Intill dörr till kompressorrum ska skylt finnas, som anger var nyckel förvaras.

Skyltning av tankanläggning för flytande oxygen Tankanläggning för flytande oxygen ska vara märkt med skyltar med följande information: ”Tankanläggning för flytande oxygen”, ”Obehöriga äga ej tillträde”, ”Rökning förbjuden”, ”Förbud att parkera/ställa fordon inom märkt område eller närmare än 5 meter från anläggningen” (gäller ej tankbil för påfyllning), ”Risk för köldskador vid beröring av anläggningsdelar”, ”Dörr förses med skylt med angivande om var nyckel förvaras”, ”Dörren får ej blockeras”.

Skyltning av avstängningsventiler och nödavstängnings ventiler Text och andra symboler ska ha sådan form, storlek och placering, att de kan uppfattas av en person med normal synskärpa (korrigerad vid behov) på minst 1,0, som står 1 meter från märkningen vid en belysning på 215 lux. Bokstäver utförs i något typsnitt av typen ”grotesk” och ha en höjd av minst 12 mm. Intill nödavstängningsventiler eller nödavstängningslådor ska det finnas kemiskt-, mekaniskt- och åldersbeständiga och väl fastsatta skyltar, som anger gassort för respektive ventil samt betjäningsområde.

Övriga ventiler Alla övriga ventiler ska ange betjäningsområde eller vara försedda med littera för identifiering på ritning och ventilförteckning.

Verksamhetslokaler med gasuttag I samtliga lokaler med gasuttag ska det vid ingångstället uppsättas skylt med text som hänvisar till var nödavstängningsventil är placerad.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 11 av 31




11 Pipeline installation 11.1 General För koppar gäller krav enligt: Fogens överlapp skall vara minst 3 gånger minsta godstjocklek. Lodet skall fylla upp skarven till 70 % (Utformnings av försörjningssystem för gas Utgåva 2, Avsnitt 2.3, Svetskommissionen). Fog utgörs av anläggningsyta mellan fabrikstillverkad rördel och rör. Lödfogen vara lödfog om minst 3 ggr godstjocklek, dessutom gäller att minst 70 % av fogen ska vara fylld av utflutet lödmaterial med anläggning. Lödfog enligt PNU.3 Kapillärlödning av kopparrör med fabrikstillverkad rördel ”… Rördel ska monteras till rör så att mothåll erhålls.” (VVS AMA, Svensk Byggtjänst). Det är alltså inte tillåtet att skarvdel enbart till viss del används utan hela skarvdelens längd ska användas. För dimension dy ≥42mm skall 10 % av fogarna röntgas på plats av för ändamålet ackrediterat kontrollorgan. Urval och omfattning på kontroll med röntgen enligt YTC.15 Kontroll av svetsfogar med radiografering (VVS AMA, Svensk Byggtjänst). Digital röntgenteknik förordas.

Andra metalliska material än koppar kan erfordra att andra krav ställs. För syrafast rostfritt stål skall orbitalsvetsning användas för sammanfogning. Operatörerna ska vara kvalificerade enligt SS EN 1418, svetsprocedurerna (WPQR) ska vara kvalificerade enligt SS EN ISO 15614 1 och svetsdatabladen (WPS) ska vara framtagna enligt SS EN ISO 15609 1. Bockning av kopparrör tillåts inte i installationer.

11.1.1 Krav på att arbetsledare hos installatör godkänts på minst grundutbildning medicinska gaser. Utbildning validerad och godkänd av kontrollorgan.

11.1.2 Rengöring och avfettning av rörledningar och rördelar får inte utföras på installationsplatsen. Rör och rördelar som kommer i kontakt med aktuell gas ska levereras rena och skyddade från kontaminering innan installation och under installation. Rör ska vid leverans vara tät proppade i båda ändar. Rördelar ska levereras individuellt förseglade. Entreprenören ska styrka, genom intyg, att rör och rördelar före monteringen är rengjorda samt fria från olja och fett på invändig yta. Den kvarvarande mängden kolväteföroreningar får inte överstiga 2,5 mg/m2 invändig yta. Med rördelar avses böjar, T-rör, reduceringar och muffar.

11.1.5 Krav för utförande av elinstallationer finns i svensk standard SS 436 40 00 samt tilläggskrav i detta dokument.

11.1.7 Liggande fördelningsledningar i t.ex. försörjningskulvert ska installeras åtkomliga och synliga men så att de inte kan skadas av t.ex. transportfordon. Vertikala fördelningsledningar ska förläggas i rörschakt eller rörslitsar. Om rörledningar är dragna i mark ska dessa dras i kulvert eller dränerad kanal försedda med borttagbara lock. Kulverten eller kanalen ska motstå förväntad mekanisk åverkan. Rörledningen ska vara försedd med avstängningsventiler i båda ändar av kulverten. Om det finns risk för att kryogen gas kan stängas in mellan ventilerna ska röret vara försett med säkerhetsventil. Rörledningar i byggnader ska vara inspekterbara. Rörledningar får inte gjutas in i vägg-


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 12 av 31




eller takgenomföringar. Rörledningar i väggar ska vara inspekterbara, förläggas vertikalt och företrädesvis uppifrån för att minska risken för skador på rörledningar från borr eller spik. Om sådan risk ändå beräknas föreligga, ska skydd monteras för rörledningarna. Inspekterbarhet kan erhållas genom öppningsbar slits eller inspektionslucka. Skruvade byggskivor uppfyller inte kravet på inspekterbarhet. För att skydda rörledningar ska dessa vid vägg- och takgenomföring förses med skyddshylsa i samma material som rörledning. Skyddshylsa ska gå ca 5 mm utanför färdig yta. Hylsan ska muras eller gjutas fast samt packas mellan rör och hylsa. Hylsans innerdiameter bör vara minst 10 mm större än rörets. Väggenomföring ska utföras med skilda håltagningar för elledningar och gasledningar. Väggenomföring för rörledning från gascentralrum till ansluten byggnad ska ha gastätt utförande. Oskyddade rörledningar ska inte installeras i rum med speciella faror, t.ex. där brännbart material förvaras eller där brandfarlig verksamhet förekommer. Om en sådan installation är omöjlig att undvika ska rörledningen installeras i en inneslutning som förhindrar att gas strömmar in i rummet i händelse av läckage. Rörledningen ska i dessa fall även skyddas av en inneslutning som motsvarar brandklass EI60. Rörledningar får inte förläggas i hisschakt, panncentral, transformatorstation eller ställverk. Brandtätning utförs enligt VVS AMA och rörgenomföring som genombryter brandcellsskiljande byggnadsdel ska utföras så att byggnadsdelens brandtekniska klass bibehålls. Vald brandtätning eller brandtätningssystem för rörgenomföring ska ha påvisats uppfylla föreskriven brandteknisk klass. Rör ska centreras i hål, tillräcklig fogbredd med avseende på tätningssystem.

11.2 Pipeline supports 11.2.1 Krav enligt VVS AMA ska följas.

11.2.3 För att minska risken för krypströmmar från byggnadskonstruktioner leds vidare genom rörledningar, ska rörupphängningar förse med elektrisk isolerade klämmor/svep.

11.3 Pipeline joints 11.3.1 Kompressions- och skärringskopplingar får inte användas. Fogning av kopparrör ska utföras genom hårdlödning med fosforkopparlod enligt kapillärmetoden och utan flussmedel. Dock kan det vid lödning av mässing/koppar vara nödvändigt att använda kadmiumfritt silverfosforkopparlod. Hårdlödning ska utföras med lämplig skyddsgas, exempelvis nitrogen inuti rörledningen. Skyddsgaslödning ska utföras av person med erforderlig utbildning och lödarprövning enligt SS-EN ISO 13585 Hårdlödning. Lod ska vara kadmiumfritt. Med kadmiumfritt menas mindre än 0,025 % v/v. Där isärtagbara förbindningar är nödvändiga ska kopplingarna vara utförda för hårdlödning och med plantätande anslutning för tätningselement av material, som är kompatibelt med mediet samt med fixering för tätningen, som förhindrar flytning av denna. Kompressions- och skärringskopplingar ska inte användas enligt SS-EN ISO 11197. Isärtagbara förbindningar får förekomma endast på ställen där de enkelt kan


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 13 av 31




inspekteras och täthetskontrolleras. Tätning av gängförband med t.ex. teflontejp bör undvikas eftersom gängtejpen försämrar elledningsförmågan. Används gängtejp måste den vara kompatibel med gasen. Detta ska säkerställas med intyg eller certifikat från komponenttillverkaren. Svetsning av rostfritt/syrafast stål bör i huvudsak utföras med automatisk TIG-svetsning (orbital). Endast i de fall automatisk svetsning inte kan utföras, är manuell TIG-svetsning ett alternativ. Vid orbitalsvetsning ska operatörerna vara kvalificerade enligt SS-EN 14732, svetsprocedurerna (WPQR) ska vara kvalificerade enligt SS-EN ISO 15614-1 och svetsdatabladen (WPS) ska vara framtagna enligt SS-EN ISO 15609-1. Vid manuell TIG ska operatörerna vara kvalificerade enligt SS-EN-ISO 9606-1, svetsprocedurerna (WPQR) ska vara kvalificerade enligt SS-EN-ISO 15614-1/SS-EN-ISO 15613 och svetsdatabladen (WPS) ska vara framtagna enligt SS-EN-ISO 15609-1.

11.3.2 Tillverkarens (vårdgivarens) riskhantering bör besvara: För kopparrör, krav på kvalitets-/bedömningsnivå såsom fyllnadsgrad, överlapp, insticksdjup på hårdlödning, dock bör minst klass B enligt SS-EN ISO 13585 uppfyllas. För rör av rostfritt stål, krav på kvalitets-/bedömningsnivå för svetsning och nivå på svärtning: Svetsfogen ska uppfylla kraven i SS-EN 5817 acceptansgräns B. Missfärgning av oxider invändigt kan bedömas med hjälp av till exempel: ASME BPE-MP 2019 ”Discoloration Acceptance Criteria for Welds and Heat-Affected Zones on Mechanically Polished UNS S31603 Tubing”.

11.4 Extensions and modifications of existing pipeline systems 11.4.3 Ventilen ska vara stängd och proppad under den tid som systemet är öppet mot omgivning.

12 Testing and commissioning 12.1 General 12.1 Tillverkarens (vårdgivarens) kontrollprogram ska inte förväxlas med Locum AB:s säkerhetskontroll. Om vårdgivaren är ansvarig tillverkare enligt MDR artikel 5.5. och har ett kontrollprogram, även benämnt säkerhetsbesiktning, kan ett eventuellt genomförande av detta avtalas i varje enskilt projekt. Omfattning och detaljer ska innan eventuellt avtal tecknas, stämmas av med Locum AB:s teknikenhet för att säkerställa Locum AB:s och anlitade leverantörers förmåga att tillmötesgå punkter i kontrollprogram. Detta innebär ofta kontroller genom hela projektets produktion.




SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 14 av 31




12.2 General requirements for tests 12.3 Inspections and checks before concealment 12.4 Tests, checks and procedures before use of the system 12.5 Requirements for inspections and checks before concealment 12.5.1 Inspection of marking and pipeline supports 12.5.2 Check for compliance with design specifications 12.6 Requirements for tests, checks and procedures before use of the system 12.6.1 General 12.6.1.3 Tryckprovning ska utföras enligt AFS 2006:8, AFS 2017:3, AFS 2016:1. Endast andningsluft får användas som tryckmedia. Anbringa under minst 15 minuter ett kontrolltryck som är det högsta tillåtna trycket (PS) multiplicerat med koefficienten 1,43. Dock lägst 10 bar för medicinska gaser och 12 bar för instrumentluft.

12.6.1.4 Täthetskontroll rekommenderas under minst 6 timmar, beroende på volym och teknisk utrustning. Längden för testperiod ska bedömas, fastställas och dokumenteras.

12.6.1.5 Tryckprovning ska utföras enligt AFS 2006:8, AFS 2017:3, AFS 2016:1. Endast andningsluft får användas som tryckmedia. Anbringa under minst 15 minuter ett kontrolltryck som är det högsta tillåtna trycket (PS) multiplicerat med koefficienten 1,43. Dock lägst 10 bar för medicinska gaser och 12 bar för instrumentluft.

12.6.1.6 Tryckprovning utförs enligt AFS 2006:8, AFS 2017:3, AFS 2016:1. Endast andningsluft får användas som tryckmedia. Anbringa under minst 15 minuter ett kontrolltryck som är det högsta tillåtna trycket (PS) multiplicerat med koefficienten 1,43. Dock lägst 10 bar för medicinska gaser och 12 bar för instrumentluft.

12.6.2 (*) Tests of area shut-off valves for leakage and closure and checks for correct zoning and correct identification 12.6.3 Test for cross-connection 12.6.4 Test for obstruction and flow 12.6.5 Checks of terminal units and NIST, DISS or SIS connectors for mechanical function, gas specificity and identification 12.6.6 Tests or checks of system performance 12.6.7 (*) Tests of pressure-relief valves 12.6.8 Tests of all sources of supply 12.6.9 Tests of monitoring and alarm systems 12.6.10 Test for particulate contamination of pipeline distribution systems 12.6.11 Tests of the quality of medical air produced by supply systems with air compressor(s) 12.6.12 Tests of the quality of air for driving surgical tools produced by supply systems with air compressor(s) 12.6.13 Tests of the quality of medical air produced by supply systems with proportioning unit(s) 12.6.14 Tests of the quality of oxygen 93 produced by supply systems with oxygen concentrator(s) 12.6.15 Filling with specific gas 12.6.16 Tests of gas identity 12.6.17 Verification of restart after power supply failure 12.7Statement of compliance to this part of ISO 7396 13 Information to be supplied by the manufacturer


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 15 av 31




13.1 General 13.2 Instructions for installation 13.3 Instructions for use 13.4 Operational management information 13.5 “As-installed” drawings 13.6 Electrical diagrams


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 16 av 31




Annex A (informative) Schematic representations of typical supply systems and area distribution systems Bilaga A som bara är informativt i standarden är ersatt med principschema som illustrerar försörjningskällornas uppbyggnad, särskilt kompressorer som här har tre helt av varandra oberoende produktionslinor med möjlighet till bypass mellan komponenter vid service- och underhållsarbeten. Distributionssystem är olika uppbyggda beroende på tillverkarens preferenser och lokala förutsättningar, varför dessa måste anpassas till varje objekt och inte generaliseras som i standarden.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 17 av 31





SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 18 av 31





SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 19 av 31





SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 20 av 31





SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 21 av 31





SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 22 av 31




Annex B (informative) Guidelines for location of cylinder manifolds, cylinder storage areas and stationary vessels for cryogenic or non-cryogenic liquids Bilaga B som bara är informativa riktlinjer i standarden, är ersatt med krav vilka är etablerade inom gasbranschen i Sverige, dessa är primärt baserade på Spri Råd 6.1 samt SIS HB 370 utgåva 1, 2 och 3. Ytterligare krav kan tillkomma, exempelvis lokal räddningstjänst, arbetsmiljöverkets bestämmelser samt gas- och utrustningsleverantörer.

Lokaler för gascentraler och kompressorcentraler samt uppställningsplats för tankanläggningar B.1.1 Gascentraler Gascentralrum bör placeras lätt åtkomligt för in- och uttransport av flaskor och flaskpaket. Dörr till gascentralrum ska öppnas utåt och vara lätt att öppna inifrån utan nyckel. Stora gascentralrum bör ha en extra nödutgång för snabbutrymning. Tömningscentral, som utgör en begränsad del av gasanläggningen, kan placeras inom en avdelning, t.ex. en gasanläggning för medicinsk koldioxid på exempelvis en operationsavdelning. Samråd om lokaliseringen bör ske med gasleverantör och den lokala räddningstjänsten. Gascentralrum ska utföras som brandsäkert rum i lägst klass EI 60. Inga medicinska gaser klassas som brandfarliga, men vid anslutning till annan byggnad ska ytterväggen ha en sådan hållfasthet att den vid en explosion ger efter före innerväggarna, Rummet ska vara så rymligt att utrustningen lätt kan betjänas. Takhöjden ska vara minst 2,4 m. Golvet ska vara av betong eller liknande oorganiskt material. Det ska vara slätt och utan brunnar, där gas kan ansamlas. Rör för olja eller brännbara gaser, huvudledning för elförsörjning samt rök- eller ventilationskanaler eller andra installationer som inte tillhör den medicinska centralgasanläggningen får inte dras genom gascentralrum.

B.1.2 Ventilation Gascentralrum ska vara försett med reglerbara till- och frånluftsöppningar, som inte får vara stängbara. Till- och frånluftsöppningarna placeras diagonalt i vägg vid golv respektive tak. Öppning vid golv förläggs på sådan höjd över marknivå att den inte täcks vid normalt snöfall. Öppningarna ska vardera utgöra minst 3 promille av rummets totala golvyta, dock minst 500 cm2. Ventilationsöppningarna ska förses med nät av korrosionsbeständigt material med en masktäthet på 3–5 mm.

B.1.3 Temperaturförhållanden Gascentralrum bör hålla en rumstemperatur om ca +20°C. I gascentralrum med lustgas och koldioxid får temperaturen inte understiga +16°C och i gascentralrum med enbart medicinsk oxygen får temperaturen inte unders-stiga +10°C. Kontrollera även med sjukhusapotek och gasleverantören om särskilda krav ställs.

B.1.4 Elinstallationer För elinstallationer i medicinska utrymmen ska SS 4364000 Elinstallationer i byggnader - Avsnitt 710 Medicinska utrymmen följas. I tillämpbara fall bör SS-EN 60079-14 Explosiv atmosfär - Del 14: Konstruktion, val och utförande av elinstallationer.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 23 av 31




Den elektriska anläggningen inom gascentralrummet samt larmanordningen för tömningscentralen ska vara av dammtätt utförande i minst IP65.

Kraftförsörjning

Kompressorer för andningsluft, övervakningssystem och larmsystem samt elektriskt styrda gasförsörjningskomponenter ska vara anslutna till redundant elektriskt reservkraftsystem (s.k. viktig last, prioriterad last e.d.)

Larmsystem ska kunna larma även vid avbrott i ordinarie reservkraftförsörjning. Batteribackup ska vara övervakad för laddningslikriktarfel och batteriövervakning.

El-anslutningar, uttag

Eluttag får inte förekomma inom gascentralrum. Uttag för elektriska apparater som placeras vid gasuttag ska hålla ett avstånd till gasuttaget på 200 mm. Detta omfattar inte komponenter där kortslutningseffekten begränsats till 10 VA eller komponenter som uppfyller kraven i SS-EN 60079-14.

Belysning

Strömställare för belysning ska monteras utanför gascentralrum. Inom gascentralrum ska kapslingsklass för armaturer vara av minst IP65. Detta omfattar inte komponenter som uppfyller kraven i SS-EN 60079-14. Belysning vid apparatskåp och gascentralapparater ska uppnå minst 300 lux.

Kanalisation

Genomföringar för elledningar i gascentralrum ska vara gastäta.

Ledningsnät

Rörledningar och elektriska ledningar ska dras i skilda fack eller åtskiljas mer än 50 mm. Kablar i t.ex. försörjningskulvert ska installeras åtkomliga och synliga men så att de inte kan skadas av t.ex. transportfordon. Kablar för larmhantering ska vara vilströmsövervakade.

Potentialutjämning

Rörsystemets ledningar ska potentialutjämnas vid utgång ur tömningscentral respektive kompressorrum. Potentialutjämningsledare ska vara gul/grön isolerad mångtrådig ledare med minsta area av 16 mm2 (RK) och ansluta till närmast matande elcentrals potentialutjämningsskena. Anslutningar ska märkas vid rör och i el-central. Rörledningar och ventiler ska vara metalliskt förbundna med varandra samt i övrigt så utförda att de olika delarna står i elektriskt ledande förbindning med varandra. Ekvivalent area ska vara minst 16 mm2 Cu. Rör för medicinska gaser får inte användas som skyddsjordning för annan utrustning. Potentialutjämning ska i övrigt utföras enligt ELSÄK-FS 2008:1. Vagabonderande strömmar kan minskas genom isolerad upphängning av rör.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 24 av 31




B.1.5 Utrustning Vid brandfara ska gasflaskor och flaskpaket lätt kunna föras i säkerhet. På skylt uppsatt intill gascentralrummets dörrar ska anges var nyckel förvaras. I gascentralrummet ska också finnas: utrustning för läcksökning, t.ex. godkänd läcksökningsvätska för tryck upp till 200 bar, gnistfria fasta nycklar för till- och frånkoppling av gasflaskor, dammfritt förvarade reservpackningar för gasflaskanslutning, handbrandsläckare av godkänd typ med instruktion, batteridriven handlykta uppsatt på dörrens insida, skyddshandskar.

B.2.1. Lokalisering av tankar för flytande oxygen Anläggning för flytande oxygen ska placeras utomhus, på plats där risk inte föreligger för farlig upphettning, t.ex. från brand i närliggande lokaler. Anläggningen ska placeras lätt åtkomlig för vattenbegjutning. Anläggningen får inte placeras under eller på annat sätt i farlig närhet av elektrisk luftledning. Oxygentanken och tillhörande förångare ska inhägnas med ett minst 2,5 meter högt, obrännbart stängsel så att den är oåtkomlig för obehöriga. Övre delen av stängslet förses med taggtråd/motsvarande. Stängslet placeras anläggningen har fri passage runt om är möjlig. Följande minimiavstånd från tankens mantel erfordras: 6 m från allmän gång- eller körväg: 12 meter från tomtgräns, högspänningsinstallationer, arbetslokal och förråd/motsvarande med brandfarliga varor. På grund av risken för ansamling av oxygen får fördjupningar, t.ex. nedstigningshål, kabeltrummor eller avloppsbrunnar inte finnas inom ett avstånd av 12 meter från tankens mantel.

Utförande:

Tak och sidoväggar på tankanläggning får inte hindra åtkomlighet, avdunstning av utläckande oxygen eller vattenbegjutning vid brand.

Två utgångar som vardera ska vara öppningsbara utåt och får inte blockeras. De ska hållas låsta utifrån men vara lätta att öppna inifrån utan nyckel. Intill utgång ska skylt finnas, som anger var nyckel finns.

Tankanläggning ska placeras på platta av betong eller liknande oorganiskt och icke poröst material. Plattan ska vara så utförd att den medger snabb avdunstning av eventuellt utläckande flytande oxygen samt i övrigt uppfylla räddningstjänstens och gasleverantörens krav.

• Tankanläggningens fundament ska hållas rent från brännbart material.

• Tank för flytande oxygen ska vara försedd med lätt avläsbar mätare för tankinnehåll.

• På tank ska det finnas dubbla säkerhetsventiler med växelventil för den tanken.

• Säkerhetsventil ska anordnas så att risk inte uppkommer vid igenfrysning. Förångaren med ansluten rörledning får inte förses med avstängningsventiler så att flytande oxygen kan innestängas i systemet. Om detta ändå är nödvändigt av t.ex. Drifttekniska skäl, måste säkerhetsventil finnas efter förångare.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 25 av 31




• Tryckregulator för stabilt tryck från tankanläggning ska finnas mellan kallförgasare och drifttrycksregulator.

• Rekommenderat utgående tryck från tankanläggning till distributionsledningens drifttrycksregulator(-er) är 8–12 bar (800–1200 kpa) och får vara högst 16 bar (1600 kpa).

• Rörledning från tankanläggningen in till vårdgivare ska vara skyddad mot avsiktlig eller oavsiktlig åverkan. Skyddet kan bestå i att röret är draget i kulvert, i täckt dike eller i annan täckande lösning.

B.2.2 Uppställning för tankbil En särskild uppställningsplats för tankbil ska anordnas. Denna plats bör ha beläggning av betong och vara så utförd att eventuellt utspillt oxygen kan avdunsta och återgå till atmosfären. Asfalt eller annat organiskt material får inte användas inom ett avstånd av 5 meter från tankanläggningens stängsel. Vid påfyllning av oxygentanken ska uppställningsplatsen vara avspärrad för obehöriga. Den ska vara så belägen att tankbilen är skyddad från påkörning av andra fordon. Avspärrningar ska vara så arrangerade att tankbilen alltid har fri utfart.

B.2.3 Brandutrustning Av lokal brandmyndighet anvisad släckningsutrustning ska finnas lätt tillgänglig och klar att användas vid påfyllning av oxygen. Brukaren ska dessutom iaktta de speciella säkerhetsföreskrifter som anges i avtal med gasleverantören.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 26 av 31




B.3.1 Kompressorcentraler (kompressorrum) B.3.2 Lokalutformning • Rum för luftkompressorer med tillhörande utrustning får på grund av brand- och

tändningsrisk inte kombineras med gascentralrum.

• Dörr till kompressorrum ska vara låst. På dörren anges var nyckel finns.

• Kompressorrummet ska vara utrustat med separat ventilationssystem med luft direkt utifrån. Separat frånluftsfläkt startas respektive stoppas via rumsgivare. Luftintag ska förses med uteluftsspjäll med minbegränsning. (text tillagd)

• Luften till kompressorrummet ska filtreras med filter motsvarande lägst G 3 enligt SS-EN 779 (Ny klassificering av filter finns.)

• Temperaturen får inte beräknas överstiga +40 °C och inte understiga +10 °C, eller i enlighet med leverantörens anvisningar.

• Kompressorrummet ska utföras som egen brandcell med brandteknisk klass EI 60.

• Luftkompressorer kan ställas upp i rum, som är avsedda även för andra maskiner och apparater, under förutsättning att kompressordriften inte störs. De får dock inte placeras i samma rum som reservkraftaggregat, ställverk för elkraft eller kompressoranläggning för kylaggregat.

B.3.3 Luftintag till kompressor • Luftintaget ska placeras så att så ren och partikelfri luft som möjligt erhålls. Risk för

intag av hälsofarlig eller retande gas, t.ex. avgaser från förbränningsmotorer, får inte föreligga. Intaget placeras så att hög lufttemperatur undviks. Minsta höjd från marknivå till luftintagets underkant ska vara tre meter.

• Luftintaget förses med regnskydd och korrosionsbeständigt nät med maskvidd 3–5 mm. Avståndet till avluftsöppning från ventilationsanläggning eller avloppsluftare ska vara minst 10 meter.

• För större kompressorer ska luftintag och kanal utföras separat, direkt utifrån, i hela sin längd till varje kompressors luftintag. För kompressorer, som vardera erfordrar maximalt ca 1 m3 per minut, kan luftkanalen göras gemensam för tre kompressorer.

• Kanal ska utföras av obrännbart material (inte plast).

• Kompressorns anslutning till luftkanalen ska vara flexibel så att vibrationer inte överförs.

• Vid anslutning till varje kompressors luftintag ska finfilter av lägst klass M 5 enligt SS-EN 779. Filter ska vara lätt bytbart och vara försett med tryckfallsindikator som kan överföra larm till anläggningens larmtablå.

• I det fall kompressorerna är utrustade med flera luftintag ska luftintagen placeras så långt från varandra som möjligt för att minska risken för luftkontaminering vid brand eller dylikt.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 27 av 31




B.4.1 Förråd för gasflaskor för vårdenheten I förråd för gasflaskor för medicinska gaser (utanför centralgasrum), får endast gasflaskor förvaras. Flaskor för olika gassorter förvaras åtskilda och de olika platserna ska vara tydligt märkta med gassort och storlek. Fyllda och tömda gasbehållare ska förvaras helt åtskilda och respektive plats ska vara tydligt märkt för att undvika förväxling. Utrymmet ska vara svåråtkomligt för patienter och allmänhet. Endast behörig personal ska ha tillträde till gasförrådet. Det ska finnas utarbetade hanteringsrutiner. Gasflaskförråd ska vara väl ventilerade med tilluft och frånluft, och får inte användas för förvaring av brännbart material eller brännbara gaser. Förrådsutrymmen för gasflaskor ska lämpligen vara skyddade under tak för att trygga att gasflaskorna bibehålls i ett säkert, skyddat och rent tillstånd. Utrymmet ska märkas med varningsskylt ”Gasflaskor förs i säkerhet vid brandfara” samt uppgift om det antal gasflaskor och innehållsvolym, som får förvaras i rummet.

B.4.2 Lokala förråd för gasflaskor Samma krav som förråd för gasflaskor för vårdenheten gäller. Bedömningen om gasförrådets maximalt tillåtna omfattning betingas av:

• den stora explosionsrisken för gasbehållare under högt tryck utgör en fara för sjukvårds- och släckningspersonal vid brand. Utrymmet ska märkas med varningsskylt.

• hanteringssvårigheter vid stort antal gasflaskor

• faror vid hantering såsom risk för stjälpning. Mängden tillgänglig gas, både vid normal drift och nöddrift, ska dimensioneras enligt verksamhetens behov samt specificeras i riskanalys (sårbarhetsanalys). I Sverige historiskt riktvärde är att maximal volym inte bör överskrida 25 m3 fri gas (vid atmosfärstryck).


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 28 av 31




Annex C (informative) Example of procedure for testing and commissioning Bilaga C som endast är informativ i standarden beaktas ej då det är ansvarig tillverkare som beslutar om kontrollprogram för produkten.

Vårdgivarens kontrollprogram ska inte förväxlas med Locum AB:s säkerhetskontroll. Om vårdgivaren är ansvarig tillverkare enligt MDR artikel 5.5. och har ett kontrollprogram, även benämnt säkerhetsbesiktning, kan ett eventuellt genomförande av detta avtalas i varje enskilt projekt. Omfattning och detaljer ska innan eventuellt avtal tecknas, stämmas av med Locum AB:s teknikenhet för att säkerställa Locum AB:s och anlitade leverantörers förmåga att tillmötesgå punkter i kontrollprogram. Detta innebär ofta kontroller genom hela projektets produktion.




SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 29 av 31




Annex D (informative) Typical forms for documenting compliance of the pipeline systems for compressed medical gas and vacuum Bilaga D som endast är informativ i standarden beaktas ej. Se tillägg till Bilaga C.

Förordning (EU) 2017/745 samt nationella myndighetsföreskrifter krav ställer dokumentation. Läsare av standarden ska inte missledas att tro att ifyllande av informativa formulär enligt standardens bilaga D motsvarar adekvat underlag för att upprätta en förklaring om överrensstämmelse enligt Förordning (EU) 2017/745 artikel 5.5. och Bilaga I - ALLMÄNNA KRAV PÅ SÄKERHET OCH PRESTANDA.


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 30 av 31




Annex E (informative) Temperature and pressure relationships Annex F (informative) Risk management checklist Annex G (informative) Operational management Bilaga G som endast är informativ i standarden beaktas ej. Organisatorisk struktur i Region Stockholm gäller.

Annex H (informative) Rationale Annex I (informative) Rationale for compressor hazards Annex J (informative) Considerations for implementation and use of oxygen 93 Annex K (informative) Manufacture of medical gases on site, Responsibility for medical gas quality Annex ZA (informative) Relationship between this European Standard and the Essential Requirements of EU Directive 93/42/EEC on Medical devices Bibliography


SS-EN ISO 7396-1:2016

sid 31 av 31




Kompletterande information om Anestesigasevakuering Krav för system för evakuering av anestesigasöverskott specificeras i SS-EN ISO 7396-2. Standarden omfattar olika tekniska lösningar som förekommer internationellt. Text nedan utgör kompletterande information och tekniska krav för i Sverige vanligt förekommande typ av överskottssystem för anestesigasöverskott. Överskottsutsug av anestesigaser är avsedda att reducera exponering för anestesigaser och förgasade anestesimedel i arbetsmiljön. Se Arbetsmiljöverkets Anestesigaser (AFS 2001:7). Överskottssystemet för anestesigasöverskott anslutes till anestesigasutrustningens uppsamlingssystem och består vanligtvis av: Snabbkoppling för gasutsug eller gasutlopp enligt SS 8752430, drivenhet (överskottsejektor), rörsystem för bortledning av anestesigasöverskott utanför byggnaden. Utsläppet från slutdelen för evakuering av gasöverskott ska ske till byggnads utsida eller till ventilationsanläggnings frånluftskanal, om denna evakuerar direkt till byggnads utsida.Om utloppsledning drages till byggnadens utsida bör utloppet placeras så att andra ventilationsöppningar etc. inte kontamineras och vara utformad så att isproppar inte kan bildas vintertid från den utströmmande fuktiga utsläppsgasen. Fast förlagd ledningsdimension ska vara minst 22 millimeter, då mindre rördimensioner kan ge upphov till missljud i rörsystemet. Varje gasuttag för gasevakuering bör ha separat rör för den evakuerade gasen. Anslutning av rörledning till ventilationsanläggning ska vara utförd så att inga störande ljud uppstår vid drift. Det kan vara lämpligt att förlägga rörändan inne i ventilationskanalen och med ett visst avstånd från ventilationsöppningen i den berörda lokalen. Drivenheten består vanligtvis av en speciellt utformad, tryckluftsdriven ejektor, (överskottsejektor). Drivenhet till överskottssystem för anestesigasöverskott ska enbart vara avsedd för evakuering av anestesigasöverskott. Det ska finnas anordning för att användaren enkelt ska kunna justera drivenhetens sugkapacitet. Det ska finnas en indikering som anger för användaren om drivenheten är i drift eller inte. Kopplingar och märkning för anslutningar för gasutsug- eller gasutlopp ska vara enligt SS 8752430. Slangmontage för medicinska gaser ska vara enligt SS-EN ISO 5359 men med kopplingar och märkning enligt SS 8752430.

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 6 – Larmfunktion i vårdverksamhet

sid 1 av 3





SS-EN ISO 7396-1:2016 samt andra standarder som hänvisas till beskriver hur larmsystem för medicinska gaser ska fungera. Någon fullständig beskrivning med avseende på detaljer ges inte i varför denna bilaga fungerar som kompletterande anvisning för larmsystems funktionalitet. Det vill säga presentation av larm, larmkvittering, samverkan med andra system, etc.

Vikt läggs på de larm som genereras och presenteras i anslutning till vårdverksamhet, t.ex. larm anslutet till tryckvakt/tryckövervakare.

Larmsystem ska vara anpassat till rutiner och krav för aktuell anläggning. Larm från tryckvakt/tryckövervakare presenteras så att larmets art framgår, det vill säga om det är högt respektive lågt drifttryck samt vilken/ vilka gaser som larmar, etc. Larm presenteras på larmtablå (huvud-larmenhet) placerad intill övervakad enhet samt på slavenheter placerade vid sjuksköterskeexpedition samt rum med kritisk vård, operationsrum, intensivvård, etc. Både akustiskt och optisk signal ska avges vid larm. Elkraft ska vara av prioriterad typ.

Larm kan även presenteras i andra system som komplement, t.ex. som klartextmeddelande i kallelsesignalsystem. Detta får inte ersätta system med larmtablå och slavlarm.

Möjlighet till kvittering av larm ska finnas vid larmtablå och slavenheter. Kvittering av larm ska endast tysta akustisk signal. Optiskt larm ska endast upphöra då larm återställts, dvs. då avvikelse ej längre föreligger. Kvittering av larm är endast möjlig på larmande enheter. Vid kvittering på huvudenhet ska samtliga enheters akustiska larm upphöra. Kvittering på slavenhet ska endast tysta akustiskt larm på aktuell slavenhet. Förnyat larm ska återstarta akustiskt och optiskt larm.


sid 2 av 3




I texten används följande definitioner:

Avvikelse: Händelse som uppvisar felaktig eller oönskad funktion och som ska generera systemlarm

Händelse: Företeelse, förändring eller aktivitet i det tekniska systemet

Larm: Process som initieras av händelse och villkor enligt förutsättningar stipulerade i larmsystem.

Larmtablå (huvudenhet): Enhet i larmsystem överordnad slavenhet för presentation av larm.

Kvittera: Bekräftande av larmmeddelande. Kvittering betyder inte att larm är åtgärdat utan endast att larmmeddelande är uppmärksammat och bekräftat.

Slavlarm (slavenhet): Enhet underordnad huvudenhet i larmsystem för presentation av larm.

Återställa: Deaktivering av larm. Larm återställs endast då orsak till larm (avvikelse) ej föreligger.


sid 3 av 3




Larmscenarier för tryckvakt respektive tryckövervakare Vilka händelser som kan föranleda larm styrs av övervakat system (centralgasanläggning) samt larmsystemets uppbyggnad/konfiguration. Nedan ges exempel på larmscenarier.

Generellt gäller att larmsystem ska implementeras för att tydlighet i information och användarvänlighet prioriteras utifrån riskanalys vilken tillgodoser behov för verksamhet och teknik.

Avvikelse Larm

Felaktigt drifttryck (för högt eller för lågt tryck)

Akustiskt och optiskt larm på samtliga larmenheter (larmtablå och slavlarm) i larmsystemet.

Optiskt meddelande om trycket är för högt eller för lågt samt vilken gassort som larmar.

Kvittering av larm tystar endast akustisk signal. Optisk signal kvarstår på samtliga enheter till dess att larm återställts och kvitterats.

Akustisk signal återställs utan kvittering om normala driftförhållanden infinner sig under larmprocess.

Förlorad kontakt mellan larmtablå och slavlarm

Akustiskt och optiskt larm på larmtablå och aktuellt slavlarm.

Optiskt meddelande om systemfel.

Kvittering tystar endast akustiskt signal.

Larm återställs utan kvittering då normala driftförhållanden föreligger.

Avbrott kraftmatning

Akustiskt och optiskt larm på larmtablå och slavlarm.


Kvittering tystar endast akustisk signal.

Larm återställs utan kvittering då normala driftförhållande föreligger.

Låg spänning backupbatteri larmtablå

Akustiskt och optiskt larm på larmtablå.


Kvittering tystar endast akustisk signal.

Larm återställs utan kvittering då normala driftförhållanden föreligger.

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 7 – Formulär: Arbetstillåtelse, Användningstillåtelse,

Intyg Säkerhetskontroll

sid 1 av 5




Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 7 – Formulär: Arbetstillåtelse, Användningstillåtelse, Intyg Säkerhetskontroll

Ur patientsäkerhetsaspekt ska alltid dokumenterade beslut om arbete med medicinska gaser utfärdas och distribueras till berörda aktörer. Kravet gäller ingrepp på befintliga anläggningar för medicinska gaser och idrifttagande av system efter ombyggnad, driftavbrott eller nybyggnad.

Inget ingrepp på anläggningar för medicinska gaser som kan påverka gasförsörjningen, t.ex. en avstängning får ske utan att en Arbetstillåtelse utfärdats.

En Användningstillåtelse delges berörd verksamhet då den medicinska centralgasanläggningen har genomgått säkerhetskontroll och godkänts. Ska inte förväxlas med ev. kontrollprogram hos vårdgivare med syfte att godkänna produkten för ibruktagande enligt MDR Artikel 2.29.

Efter genomfört arbete med medicinska gasanläggningar ska alltid en säkerhetskontroll ske. Till protokoll bilägges lämpligen ett Intyg Säkerhetskontroll. Detta kan t.ex. var aktuellt då det av krav på snar återgång till drift, efter kortare ingrepp i anläggningen inte föreligger tid att bilägga komplett dokumentation från säkerhetskontroll till användningstillåtelsen.

ARBETSTILLÅTELSE Arbetstillåtelse för tekniskt ingrepp eller avstängning av medicinska gaser.

Sjukhus/vårdenhet: ..................................................................................................................................

Byggnad:.......................................... Plan: ............... Avd.: .......................................................................

Berörda verksamheter: .............................................................................................................................

Berörda rum/utrymmen ...........................................................................................................................

Beställare: ............................................................ Projekt-/arbetsorder nr: ............................................

Projektör: ............................................................. Entreprenör: ..............................................................

Arbetstillåtelsen avser: Nyinstallation Ombyggnad Underhållsarbete

Arbete som skall utföras: ..........................................................................................................................

Avstängningen berör följande gaser: Andningsoxygen Lustgas Andningsluft

Instrumentluft Koldioxid Annan gas:............................

Avstängningstid fr.o.m. datum ………....……...... Kl: ………..…… t.o.m. datum ………...…….…..Kl: ……………..

Provisorisk lösning krävs JA NEJ

Gasuttagen skall under avstängningstiden betraktas som trycklösa även om tryck kan förekomma i uttagen på grund av arbetstekniska skäl. Utrustning får EJ vara inkopplad i uttagen.

Inkoppling av armatur och utrustning i gasuttagen får ej ske före det att skriftlig ANVÄNDNINGSTILLÅTELSE utfärdats.

Jag har tagit del av ovanstående och ger härmed ARBETSTILLÅTELSE för tekniskt ingrepp i centralgasanläggningen enligt ovan. Jag ombesörjer även att berörd personal blir informerad om innebörden av detta driftavbrott, samt ser till att erforderlig reservgas med utrustning finns tillgänglig under den tid driftavbrottet pågår.

Datum inlämnad begäran: ............................................................................ ............................................................................. (Senast 10 dagar före avstängning) Entreprenör godkänd för medicinska gasinstallationer/ombud

Datum godkännande begäran: ............................................................................ ............................................................................. Medicinskt ansvarig chef/ombud (för berörda verksamheter)

............................................................................ ............................................................................. Medicinteknisk chef/ombud (hos ansvarig tillverkare)

............................................................................ ............................................................................. Driftteknisk chef/ombud

Efter utförda arbeten ombesörjer den drifttekniske chefen, eller dennes ombud, för att en ANVÄNDNINGSTILLÅTELSE för centralgasanläggningen utfärdas.

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 7 – Formulär: Arbetstillåtelse, Användningstillåtelse,

Intyg Säkerhetskontroll

sid 3 av 5



Rutiner för: Arbetstillåtelse för tekniskt ingrepp eller avstängning av medicinska gaser

1. Entreprenör/tekniker som önskar avstängning av gas i det medicinska centralgassystemet skall inkomma med formulär ” Arbetstillåtelse för tekniskt ingrepp eller avstängning av medicinska gaser” till drifttekniske chefen, eller ombud för denne, minst 10 dagar före avstängningsdag.

2. Drifttekniske chefen kontrollerar att entreprenören/teknikern är godkänd för arbeten i det medicinska gassystemet enligt Locums styrdokument, vilket är ett krav för att utfärda arbetstillåtelse.

3. Tillsammans går parterna ovan igenom vilka gaser som skall stängas samt vilka enheter som blir berörda av denna avstängning.

4. Drifttekniske chefen kontaktar berörda verksamheter och medicin-tekniska chefen om godkännande av begärd avstängning, enligt respektive vårdgivares rutiner (så att enheter som blir utan gas från det centrala systemet får erforderliga reservgasflaskor och utrustning till dessa under avstängningstiden). Ev. behov av gaser under avstängningen ska dokumenteras (gassort, mängd fri gas och flödesbehov).

5. Drifttekniske chefen kontrollerar att certifierad besiktningsman för medicinska gasanläggningar har skickat ut kallelse för säkerhetskontroll till begärd arbetstillåtelse och att tid för besiktning kan göras inom den tid som arbetstillåtelsen gäller.

6. Drifttekniske chefen utfärdar arbetstillåtelse och meddelar, så snart som möjligt innan begärd avstängningsdag, den entreprenör/tekniker som begärt arbetstillåtelsen.

7. Drifttekniske chefen ombesörjer att avstängning av gassystemet sker.

8. Arbetet utförs.

9. Säkerhetskontroll utförs och gasen släpps på.

10. Intyg för säkerhetskontroll skrivs och vid godkännande utfärdas Användningstillåtelse för idrifttagande av medicinska gaser.

11. Bekräftad användningstillåtelse meddelas berörda enheter som åter kan använda det centrala systemet för medicinska gaser.

12. Reservgasflaskor och utrustning, om sådan använts under avstängningstiden enl. pkt. 4, återställs.

ANVÄNDNINGSTILLÅTELSE Användningstillåtelse för idrifttagande av medicinska gaser.

(Förklaring eller försäkran enligt MDR avses ej, endast tekniskt idrifttagande avses.) Efter godkänd säkerhetskontroll enligt Locum AB:s styrdokument medicinska gaser bilaga 10.

Sjukhus/vårdenhet: ..................................................................................................................................

Byggnad:.......................................... Plan: ............... Avd.: .......................................................................

Berörda verksamheter: .............................................................................................................................




Efter utförda arbeten i centralgasanläggningen med ARBETSTILLÅTELSE

daterad ............................................................................... kan härmed anläggningen för ovanstående

anläggning godkännas för idrifttagande.

Godkänd säkerhetskontroll datum: ..........................................................................................................

För kännedom: ............................................................................ ............................................................................. Besiktningsman certifierad KIWA, Nr. Entreprenör godkänd för medicinska gasinstallationer/ombud

............................................................................ ............................................................................. Medicinskt ansvarig chef/ombud (för berörda verksamheter) Medicinteknisk chef/ombud (hos ansvarig tillverkare) Drifttekniske chefen, eller dennes ombud, ombesörjer för att berörd personal på respektive avdelning eller enhet får information om att gasanläggningen åter får användas och att eventuella reservgasflaskor med utrustning kan återställas. ............................................................................ Driftteknisk chef/ombud

INTYG FÖR SÄKERHETSKONTROLL

Intyg för säkerhetskontroll av medicinsk centralgasanläggning. Enligt Locum AB:s styrdokument medicinska gaser bilaga 10.

Sjukhus/vårdenhet: .................................................................................................................................

Byggnad: .......................................... Plan: .............. Avd.:.......................................................................

Berörda verksamheter: ............................................................................................................................




Säkerhetskontroll avser: Nyinstallation Ombyggnad Underhållsarbete

Arbete som har utförts: ............................................................................................................................

Berörda gaser: Andningsoxygen Lustgas Andningsluft

Instrumentluft Koldioxid Annan gas: ...........................

Närvarande: ............................................................................ ........................................................................... Besiktningsman certifierad av KIWA, Nr. Beställare/ombud

............................................................................ ........................................................................... Entreprenör/ombud Driftteknisk chef/ombud

............................................................................ ........................................................................... Övriga Övriga

............................................................................ ........................................................................... Övriga Övriga

Utlåtande över säkerhetskontroll utsänds senast datum: …………………………………… ..........

Objektet godkänt för idrifttagande Objektet underkänt, får EJ tagas i drift Datum för säkerhetskontroll: ................................................................................................................... .................................................................................................................................................................. Besiktningsman certifierad av KIWA, Nr.

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 8 – Loggböcker:

Tömningscentraler, Kompressorcentraler

sid 1 av 5




Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 8 – Loggböcker: Tömningscentraler, Kompressorcentraler

Funktioner och förhållanden för drift av anläggningar för medicinska gaser samt produktion av medicinska gaser ska dokumenteras.

Loggböckerna ska förvaras i direkt anslutning till de delar av anläggningen som de är applicerbara på.

Loggböckerna för tömningscentraler och kompressorcentraler är tänkta att fånga upp de parametrar som skall kontrolleras regelbundet. Instruktion för förande av loggbok återfinns i manualerna till respektive loggbok.

LOGGBOK (Från Locums Styrdokument, Medicinska gaser)

LOGGBOK FÖR TÖMNINGSCENTRALER År Andningsoxygen avlästa tryck (bar)

Byte

Lustgas avlästa tryck (bar)

Byte

Skiftn. av reg.

Rums- Avisning Larm- Städn. Datum Tank V-sida H-sida Mellan TC Stabbe flaskor / paket

V-sida H-sida Mellan TC flaskor / paket

O2 N2O

temp. tankanl. prov utförd Sign.

Anm./Övrigt: Avisning förångare och rörledningar

Paket gasflaskpaket i ramp Flaskor gasflaskor i ramp Rumstemp min 16°C för N2O, min, 10°C för O2

H-sida höger ramp Skiftn. av reg. samtliga regulatorer, både N2O och O2 Ink. Tank där tankanläggning finns Stabbe drifttrycksstabilisator finns ej alltid där

tankanläggning saknas Larmprov kontroll att larm går till driftpersonal Städning gascentral och tankanläggning

Mellan växlingstryck TC tömningscentral N2O lustgas V-sida vänster ramp

O2 andningsoxygen

Manual: Loggbok för tömningscentral

Detta är en allmän beskrivning för tömningscentraler för andningsoxygen och lustgas. Samtliga anläggningar har ej tankanläggning eller lustgas-central, i dessa fall skall motsvarande rutor ej ifyllas.

Datum skriv i vid varje rondering eller vid åtgärdande av fel osv.

Tank där tankanläggning för flytande oxygen finns skrivs aktuellt tryck in.

V-sida tömningscentralens vänstra ramp där gasflaskor eller flaskpaket inkopplats.

H-sida tömningscentralens högra ramp där gasflaskor eller flaskpaket inkopplats.

Mellan manometern för växlingstryck mellan rampsida i drift och rampsida i reserv.

TC tömningscentralens utgående tryck

Stabbe reduceringsstation för att ta ner trycket till drifttryck. Kan saknas där tankanläggning ej finns.

Skiftn. av reg.

samtliga regulatorer skall normalt skiftas från driftläge till reservläge en gång i månaden.

Rumstemp får ej understiga +16°C där lustgasanläggning finns respektive +10°C för oxygenanläggning.

Avisning tankanl.

skall ske vid större påisning av rörledning och förångare vid tank för flytande oxygen. Utförs vid behov.

Larmprov larm provas c:a 2 gånger/år. Det är viktigt att kontrollera att larm går till driftdator, jour och drifttekniker.

Städning gascentralrum och tankanläggning skall hållas rent och städas vid behov.

Sign. signeras av den person som utför kontrollen/åtgärden.

Anm./övrigt här antecknas sådant som är noterbart och ej inryms i ovanstående.

LOGGBOK (Från Locums Styrdokument Medicinska gaser)

Anm./Övrigt: AL andningsluft

Kylfläkt luftbehandlingsanläggning DD vätskeuppsamlande- och

partikelfilter LB luftbehållare

EK efterkylare PD vätskeavskiljande- och partikelfilter IL instrumentluft Prim. tryck före regulator Inluft intagsluft kompressor Rum lokaltemperatur K kompressor Rumsluft luftbehandlingsanläggning KT kyltork/adsorptionstork QD aktivt kolfilter

LOGGBOK FÖR KOMPRESSORCENTRALER År Drifttimmar

Temperaturer (°C)

Avlästa tryck (bar)

Skiftn. Dräneringar manuella

Filterbyte

Larm- Städn. Datum K1 K2 K3 EK1 EK2 KT1 KT2 Rum Prim. IL AL av reg. K EK LB KT QD PD DD Inluft Rumsluft Kylfläkt prov utförd Sign.

Manual: Loggbok för kompressorcentral

Detta är en allmän beskrivning för kompressorcentraler för andningsluft och instrumentluft. Samtliga anläggningar har ej alla föreskrivna punkter, i dessa fall skall motsvarande rutor ej ifyllas.

Datum: skriv i vid varje rondering eller vid åtgärdande av fel osv.

K: samtliga anläggningar har ej tre kompressorer.

EK: kan vara luft- eller vattenkyld.

KT: kan vara kyltork eller adsorptionstork.

Rum: rumstemperatur får ej överstiga +40°C.

Prim.: det tryck som kompressorerna ger mellan tillslag och frånslag, vilket där emellan varierar.

Dräneringar: samtliga manuella dräneringar kontrolleras vid rondering.

Filterbyten: skall ske vid behov och minst en gång om året.

QD/PD: är ofta ett kombinationsfilter.

Rumsluft: filter i rummets tilluftkanal.

Kylfläkt: filter i kanal eller före kylfläktar.

Larmprov: larm provas c:a 2 gånger/år. Det är viktigt att kontrollera att larm går till driftdator, jour och drifttekniker.

Städning: kompressorcentral- och luftbehållarerum skall hållas rent och städas vid behov.

Sign.: signeras av den person som utför kontrollen/åtgärden.

Anm./övrigt: här antecknas sådant som är noterbart och ej inryms i ovanstående.

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 9 – Årlig driftkontroll

sid 1 av 2





Locum AB:s ramavtalade och kvalitetssäkrade leverantörer för gasbesiktningar ska utföra årlig driftkontroll senast inom ett år efter projektets överlämnande till förvaltning. Vanligtvis sammanfaller det med vårdgivarens ibruktagande enligt MDR Artikel 2.29.

Besiktningsman ska använda det av Locum AB fastställda formulär för årlig driftkontroll.

Protokoll från kontrollen ska i enlighet med Locum AB:s krav levereras i digital form samt till Locum AB:s webbaserade databas för besiktningar.

Rörsystem och tryckkärl för medicinska gaser omfattas enligt AFS 2017:3 om krav på fortlöpande tillsyn, beroende på media och teknisk konstruktion ställs även krav på att återkommande kontroll utförs av kontrollorgan. Bl.a. för rörledningar i klass B enligt AFS 2017:3, krävs fortlöpande tillsyn enligt 4 Kap 17§.

Utöver årlig driftkontroll ska även årlig kvalitetskontroll utföras på varje produktionslina för lokal tillverkning av medicinsk luft (även benämnd andningsluft), så att krav uppfylls enligt Svensk läkemedelsstandard (SLS). SLS är utarbetad av Svenska Farmakopékommittén och Läkemedelsverket.

Läckagekontroll på lustgas och anestesiutrusning ska utföras minst var tolfte månad enligt AFS 2001:7. Överskottsutsugens kapacitet ska också kontrolleras i enlighet med AFS 2001:7.

Årlig driftkontroll ska ske med början senast inom ett år efter säkerhetskontrollen.

Komponenttillverkarnas instruktioner för service och kontroll ska beaktas.

Årlig driftkontroll utgör en del av riskhanteringens krav på övervakning och översyn i enlighet med MDR.

Den årliga driftkontrollen ska inledas med en genomgång av föregående protokoll och noteringar över genomförda åtgärder på anläggningen sedan föregående års driftkontroll, t.ex. utförda reparationer, förebyggande underhåll och eventuella ändringar i anläggningens utförande. Denna genomgång avgör den årliga driftkontrollens omfattning.


sid 2 av 2




Totalt ska den årliga driftkontrollen med vederbörlig hänsyn till nyligen utförda kontroller omfatta hela anläggningen enligt följande där det är tillämpligt:

• Dokumentation; protokoll från senaste årlig driftkontroll om sådan genomförts, utlåtanden från säkerhetskontroller, serviceprotokoll, analyscertifikat egenproducerade gaser, relationsritningar, drift- och underhållsinstruktion.

• Gasförsörjningskällor; tankanläggningar, gascentraler, kompressorcentraler, koncentratorer, lokalernas utförande och skick, styr- och övervakningssystem, etc.

• Rörsystem; rör/armaturer, ventiler, märkning och skyltning, gasuttag, potentialutjämning, medicinska försörjningsenheter.

Täthetskontroll av rörledningssystemen vid drifttryck. Läckagetestmedel får inte användas vid läckagekontroll av gasuttag.

Den årliga driftkontrollen ska protokollföras och redovisa:

• kontrollerade och provade delar av gasdistributionssystem;

• konstaterade felaktigheter och brister;

• datum för kontrollens utförande;

• namn på person som genomfört kontrollen;

• namn på personer som biträtt vid driftkontrollen.

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas Bilaga 10 - Säkerhetskontroll

sid 1 av 17





Inledning I denna bilaga ges exempel och rekommendationer om hur väsentliga anläggningsdelar och komponenter kontrolleras och funktionsprovas, vari även ingår skyldighet att dokumentera kontrollens omfattning, avlästa tryckvärden och utförda funktionskontrollmoment. Kontroller ska anpassas till aktuell teknisk lösning. Ej godtagbara avvikelser samt eventuella fel och brister antecknas som anmärkning i utlåtandet. Utöver exempel nedan, kan myndighetskrav föranleda särskilda kontroller.

Locum AB:s ramavtalade och kvalitetssäkrade leverantörer för gasbesiktningar ska utföra entreprenadbesiktningar och säkerhetskontroller av medicinska gasanläggningar.

Efter varje nyinstallation, ombyggnad, underhåll, reparation eller längre nedstängning av en medicinsk gasanläggning, ska en säkerhetskontroll utföras, innan en användningstillåtelse kan upprättas.

Säkerhetskontroll ersätter inte entreprenadbesiktningens kontroll mot avtalad leverans.

Locum AB:s säkerhetskontroll, säkerställer att kontroll utav för medicinska gasanläggningen väsentliga säkerhetsfunktioner utförs inför överlämnande till förvaltning. Säkerhetskontroll är en förutsättning för att ansvar för förvaltning och drift av medicinska gasanläggningar kan tas.

Kallelsen till säkerhetskontroll ska ske minst 10 dagar i förväg, besiktningsmannen kallar entreprenadens parter, driftorganisation och i förekommande fall observatör från vårdgivarens organisation.

SS-EN ISO 7396-1:2016 beskriver under avsnitt 12 (Testing and commissioning) vilka kontroller som en tillverkare ska utföra. Det är ansvarig tillverkare som ska bestämma och ta fram ett kontrollprogram. Det är nödvändigt att kontroller anpassas till aktuell teknisk lösning.

Vårdgivarens kontrollprogram ska inte förväxlas med Locum AB:s säkerhetskontroll. Om vårdgivaren är ansvarig tillverkare enligt MDR artikel 5.5. och har ett kontrollprogram, även benämnt säkerhetsbesiktning, kan ett eventuellt genomförande av detta avtalas i varje enskilt projekt. Omfattning och detaljer ska innan eventuellt avtal tecknas, stämmas av med Locum AB:s teknikenhet för att säkerställa Locum AB:s och anlitade leverantörers förmåga att tillmötesgå punkter i kontrollprogram. Detta innebär ofta kontroller genom hela projektets produktion.


sid 2 av 17





Dokumentation Dokumentation på kravuppfyllelse ska överlämnas. Av utlåtandet ska framgå att relevant dokumentation granskats. Det kan i förekommande fall innebära att entreprenörer och leverantörer ska överlämna (exempel nedan):

• Dokumentation över egenkontroller.

• Intyg om ackreditering för vissa kritiska mätningar, t.ex. Provning med tryck.

• Protokoll över tryck- och täthetsprovningar och intyg att andningsluft använts vid dessa kontroller.

• Intyg över att svetsning och/eller hårdlödning utförts med skyddsgas och av personal med behörighet för hårdlödning och utbildning i skyddsgaslödning för aktuell dimension och/eller svetsning beroende på material och metoder.

• Renhetsintyg för rör, rördelar och armaturer, att samtliga rörledningar och rördelar som ingår i gasanläggningen levererats rengjorda samt skyddsemballerade.

• Ett intyg, som bekräftar att invändig förorening i rören av olja eller fett inte överskrider gränsvärdet 2,5 mg/m2 samt att rörsystemen är renblåsta med andningsluft.

• Intyg för kontroll att utrustning med flexibel gasledning är utförd enligt gällande standard, för låga tryck SS-EN ISO 5359 och för höga tryck SS-EN ISO 21969.

• Kvalificerade svetsprocedurer och svetsdatablad.

• Intyg att innan kompressoranläggningarna inkopplats till distributionssystemen och tagits i drift har andningsluft analyserats.

• Analyscertifikat som visar att kvalitetskrav enligt SLS uppfylls för andningsluft,

• Intyg att tankanläggning med förångare samt luftbehållare för kompressoranläggningarna och eventuellt andra förekommande tryckkärl har besiktigats och godkänts för idrifttagande.

• För tankanläggning ska intyg lämnas att rörledningen mellan förångare och drifttrycksregulator är tryck- och täthetskontrollerad på föreskrivet sätt.

• Intyg om genomfört belastningsprov för takhängda medicinska försörjningsenheter.


sid 3 av 17




• Intyg från entreprenör eller av denne anlitad entreprenör att anordning för takinfästning och fixtur för takpendlar samt montage mot bjälklag av dessa och fixturen är så utförd och dimensionerad att utrustning avsedd att monteras på takinfästningen och fixturen inte orsakar överskridande av tillåtna gränsvärden för förekommande belastningar (se SS-EN ISO 11197).

• Underlag för relationsritningar.

• Teknisk dokumentation, drift- och underhållsdokumentation samt i förekommande fall bruksanvisning för installerad utrustning.

• Ett intyg att leverantörer av installerade komponenter och utrustning är informerade om att det nu är ansvarig tillverkaren (vårdgivaren) som är adressat för uppdateringar, säkerhetsinformation och återkallelser.

Kontroll av övrig teknisk dokumentation finns och uppfyller krav samt är läslig och lätt att förstå:

• Installationsritningar för gas och el.

• Sammanställning av tekniska data med angivande av fastställda drift- och öppningstryck för alla säkerhetsventiler.

• Instruktioner för drift, tillsyn och underhåll.

• Tekniska data och driftinstruktioner för övervaknings-, larm- och styrsystem.

• Instruktioner för inkoppling av gasflaskreserv och reservgassystem.


sid 4 av 17




Kontroll av lokaler för gascentraler Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Gascentralrummets placering, utformning, takhöjd, golv, nödutgångar m.m.

• Lämplig transportanordning finns för bortforsling av gasflaskor eller flaskpaket i händelse av brandfara.

• Ventilation, uppvärmning och belysning.

• Alla genomföringar till ansluten byggnad är gastätt utförda.

• Eventuell nödutgång leder till fri utrymningsväg.

• Lös utrustningen i gascentralrummet överensstämmer med förteckning.

• följande skyltar finns uppsatta: – skylt på utsidan av gascentralrummets dörr med text ”Gascentralrum” – skylt intill gascentralrummets dörr med angivelse om var nyckel till gascentralrummet förvaras – förbudsskyltar på in- och utsidan av dörren avseende rökning och öppen eld – varningsskylt på utsidan av dörren med text ”Gasflaskor. Förs i säkerhet vid brandfara” – förbudsskylt på utsidan av dörren med text ”Obehöriga äga ej tillträde”.

Kontroll förvaring av gasflaskor Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Förvaringsutrymmet för gasflaskor, bl.a. krav för läkemedelsförråd.

• Gasflaskreserv för tryckövervakare kan uppställas vid eller nära tryckövervakare.

• Gasflaskor är uppställda utan stjälprisk.

• Transportanordning för gasflaskor finns i förvaringsutrymmen.

• Varningsskylt finns på utsidan av dörren till förvaringsutrymmet med texten ”gasflaskor. Förs i säkerhet vid brandfara”.

• Att förvaringsutrymmet är ventilerat genom till- och frånluft.

Kontroll av tömningscentral Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Skötsel- och driftinstruktioner finns uppsatta intill respektive tömningscentral.

• Antalet gasflaskor för vardera driftsidan överensstämmer med underlagshandlingarna.


sid 5 av 17




• Gasflaskor är uppställda mot vägg eller ramp samt fastsatta så att stjälprisk inte föreligger.

• De flexibla högtrycksanslutningarna till samlingsröret har längdöverskott och är försedd med säkerhetswire.

• De flexibla högtrycksanslutningarna är försedda med märkning, som möjliggör spårbarhet.

• Det finns avstängningsventil med backventil och filter vid anslutning till tömningscentral.

• Avstängningsventil, backventil och filter är lätt utbytbara.

• Alla backventiler är funktionsprovade (varning! Tryckavlasta alltid högtrycksanslutning till backventil, innan den lossas eller efterdrags).

• Tömningscentralen växlar driftsida vid avsett tryck kontrolleras för båda driftsidorna genom funktionsprov.

• Larm utlöses vid växling av driftsida.

• Larm utlöses, när endera driftsidan är avstängd och gasflasktrycket sjunkit till nära hälften, när den andra sidan är i drift. För lustgas till ca 40 bar (4000 kPa).

• Larm utlöses om tömningscentralens drifttryck är för högt eller för lågt.

• Säkerhetsventilernas utlopps utförande.

• Säkerhetsventilerna inte läcker i stängt läge.

• Samtliga högtryckmätarhus är utförda med tryckavlastning. Avläs och notera inställda gränsvärden för givarna på samtliga tryckmätare och givare.

Läges ändra givarna till utlösning av larm vid gränsvärdena och kontrollera därvid att:

• Larmen utlöses som A- eller B-larm på larmtablå för tömningscentral samt att de överförs till bevakad övervakningscentral

• Kontakter har brytande funktion när larm utlöses.

• Återställ alla givare till det noterade ursprungliga läget och kontrollera att inga larm kvarstår

• Kontrollera vidare att:

• A) alla ventiler är ställda i läge för normal drift

• B) utgående rörledningar är skyddsjordade samt att skylt finns med text enligt.


sid 6 av 17




Redovisa i utlåtandet gränsvärden när larm utlöses, säkerhetsventilernas öppningstryck, drifttryck för förstastegsregulatorn, trycket när växlingen av driftsida sker samt drifttrycket från tömningscentralen.


sid 7 av 17




Kontroll av försörjningssystem för flytande oxygen Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Tank med förångare är uppställd och inhägnad.

• Tankanläggningen är uppställd så, att den ej kan upphettas vid t.ex. Brand i närliggande lokaler.

• Tankanläggningen ej är placerad under eller nära elektrisk luftledning.

• Avståndet från stängslet till allmän gång- eller körväg är minst 5 m.

• Stängslets höjd är min 2,5 m samt att det är utfört av obrännbart material och att det finns taggtråd på stängslets övre del.

• Avståndet till tomtgräns, arbetslokal och förråd för brandfarliga varor är minst 10 m.

• Inga fördjupningar, avloppsbrunnar eller dylikt finns inom en radie av 10 m från tanken.

• Tankanläggningen är uppställd på platta av hårt, obrännbart underlag, asfalt eller annat organiskt material inte finns inom ett område av 5 meter från tankanläggningens stängsel.

• Fri passage är möjlig runt tank och förångare.

• Grindarna för utgångar är lätt öppningsbara inifrån utan nyckel och att grindarna öppnas utåt.

• Eventuella tak och väggar inte kan hindra vattenbegjutning vid brandfara.

• Grindarna är låsta samt att skylt finns, som anger var nyckel förvaras

• Tanken är utrustad med mätare, som visar tankens innehåll.

• Erforderliga skyltar är uppsatta.

• Backventilen mellan tank och drifttrycksregulator stänger i backriktning.

• Utgående tryck för tankanläggningen och till den för tankanläggning och tömningscentral gemensamma drifttrycksregulatorn och stängningstrycket för slutregulatorn i tömningscentral inte understiger 1 bar (100 kpa) (vid lägre tryck kan gasflaskorna i tömningscentralen bli tömda intermittent). Notera och avläs respektive tryck.

• Säkerhetsventilernas öppningstryck och notera tankens tryck.

Läs av och notera inställda larmgränser för högt och lågt drifttryck från tankanläggningen. Ställ om lägesgivarna så att larm utlöses. Kontrollera att:


sid 8 av 17




• larm indikeras vid brytande kontaktfunktion och överförs till bemannad övervakningscentral. återställ lägesgivarna till noterade värden och kontrollera att inga larm kvarstår.

• tryckmätarna är tryckavlastade.

• notera avläst drifttryck för distributionssystemet och redovisa i utlåtandet avlästa tryck, säkerhetsventilernas öppningstryck, inställda larmgränser för drifttrycket samt omfattningen av utförd granskning och kontroll.

Kontroll av uppställningsplats för tankbil Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Uppställningsplats för tankbil och avspärrningarna är utförda enligt avsnitt.

• Brandsläckningsutrustning finns.


sid 9 av 17




Kontroll av lokaler för luftkompressorer Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Eventuella maskiner i kompressorrummet inte stör kompressordriften eller är så placerade att åtkomligheten vid underhåll och reparation försämras.

• Kompressorrummet är helt avskilt från och utan dörr till gascentralrummet.

• Ventilationssystemet är separat och med luftintag direkt utifrån luftintagets filter motsvarar lägst G-3.

• Eventuell frånluftfläkt startas och stoppas av rumsgivare.

• Kompressorrummets brandklass är EI 60.

• Ventilationssystemet har reglerutrustning, så att temperaturen i kompressorrummet inte kan överstiga +40°C eller understiga +10°C.

• Dörrar till kompressorrummet kan låsas samt att skylt finns vid utsidan av dörren, som anger var nyckeln förvaras.

• Dörren har skyltar med texten ”kompressorrum för luft” och ”obehöriga äga ej tillträde”.

Kontroll av kompressorenhet med ingående tillbehör Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Skötsel- och driftsinstruktioner finns uppsatta på lämplig plats i kompressorrummet.

• Kompressorenheten med ingående komponenter är korrekt monterad.

• Utgående rörledningar är skyddsjordade samt att skylt finns.

• Flödesschema finns uppsatt samt att anläggningens komponenter är så märkta att de kan identifieras i flödesschemat.

• Luftintaget för kompressorerna är utfört enligt punkt och att det har separat luftintag direkt utifrån med obruten, separat förbindelse till varje kompressor.

• Kanalen är flexibelt ansluten till kompressorernas luftintag samt att vibrationer inte överförs till kanalen, när kompressorerna är i drift.

• Finfilter i luftintaget är av lägst klass M-5 och lätt utbytbart.

• Anslutningen till efterkylaren är flexibel och att vibrationer inte överförs vid drift samt att termometer finns för den kylda tryckluften och att automatisk dränering finns.


sid 10 av 17




Notera avlästa tryck i luftbehållarna, när kompressorerna stoppat automatiskt och när respektive kompressor återstartar. Notera säkerhetsventilernas öppningstryck. Kontrollera att:

• Säkerhetsventiler inte läcker i stängt läge.

• Samtliga tryckmätare är tryckavlastade.

• Luftbehållare är utförda med automatisk dränering.

• Torkar är försedda med automatik för drift.

• Alla förekommande filter i rörsystemet efter luftbehållarna är lätt utbytbara samt försedda med ventil på såväl in- som utloppssida.

• Att alla a- och b-larm enligt avsnitt indikeras på apparatcentralen och överförs som a- eller b-larm till bevakad central på tekniska avdelningen eller motsvarande bevakad plats.

• Att skylttexterna för signalindikatorerna överensstämmer med registrerat larm.

• Att signalindikator är tänd vid tillkopplad och släckt vid frånkopplad nätspänning.

• Utlöst larm kvarstår, till dess larmorsaken är avhjälpt, att det ej kan stängas av på annat sätt, samt att givarna har brytande kontaktfunktion när larm utlöses.

Utför kontroll enligt följande:

• Invald kompressor startar och stoppar automatiskt vid de tryck som avlästs på luftbehållarna enligt ovan.

• Låt invald kompressor starta vid tillslagstryck, sänk trycket på luftbehållarna och kontrollera vid vilket tryck den andra kompressorn startar.

• Växla baskompressor och upprepa samma prov. Notera avlästa tryck.

• Notera inställda värden för alla a-larm för kompressorerna och kontrollera att kompressorerna stoppar automatiskt, när dessa a-larm ställs om till larmgräns.

Efter utförda kontroller återställs alla larmgränser till överensstämmelse med leverantörens igångsättningsprotokoll. Redovisa i utlåtandet tryck som avlästs enligt anvisningarna ovan.


sid 11 av 17




Kontroll av märkning och förläggning av rörledningar från gascentralrum och kompressorrum Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Att ritningar och flödesscheman är i överensstämmelse med anläggningens utförande.

• Att rörledningar, ventiler, regulatorer och övriga komponenter i rörsystemen, är märkta.

• Utförande på ledningsförläggning i kulvert etc.

• Att huvudledning för andningsluft och instrumentluft har dränageuttag.

Kontroll av drifttrycksregulator Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Skylt finns, som anger funktion eller benämning samt betjäningsområde, t.ex. Klinik, hus etc.

• Inkommande tryck till drifttrycksregulatorn är minst 2 bar (200 Pa) högre än utgående drifttryck.

• Avläs och notera inställda larmgränser på kontakttryckmätaren. Ändra gränslägena så att larm utlöses.

Kontrollera att:

• respektive larm överförs till bevakad manövercentral inom tekniska avdelningen

• gränslägeskontakterna har brytande funktion när larmet utlöses. Återställ gränslägena på kontakttryckmätaren till noterade lägen och kontrollera att: a) larmet ej kvarstår, b) kontakttryckmätaren har tryckavlastning för tryckmätarhuset, och c) funktionsprov visar att regulatorerna är utförda för växeldrift samt att drifttrycket är detsamma för båda regulatorerna.

Koppla in en av regulatorerna för drift och notera drifttrycket. Kontrollera:

• Utförande på säkerhetsventilens utlopp för drifttrycksregulator för andningsoxygen eller lustgas.

• Att läckage inte finns från säkerhetsventilen vid normal drift. Redovisa i besiktningsutlåtandet säkerhetsventilens öppningstryck, avläst drifttryck och inställda gränsvärden för larm.


sid 12 av 17




Kontroll av nödavstängningsventiler Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Ventilerna är synligt monterade bakom genomskinlig frontlucka och att de är placerade så att betjäningsområdet klart framgår.

• Ventilerna är monterade i angiven ordningsföljd.

• Öppet och stängt läge för ventilvreden tydligt framgår.

• Ventilerna är märkta med gassort.

• Varje nödavstängningsventil har skylt, som anger betjäningsområde.

• Ventilfunktion och skylt överensstämmer med ritningsunderlag och märkningen med betjänande rumsenhet.

• Skylt är uppsatt intill nödavstängningsventilerna med text: ”får användas av behörig personal eller i nödsituation”.

• Nödavstängningsventilerna inte läcker i stängt läge.


sid 13 av 17




Kontroll av gasuttag Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Att gasuttagen är fast monterade, så att de ej kan lägesförändras

• Att ventilinsatsens styrspår i gasuttaget är monterat i läge kl 12.

• Att gasuttagets täckbricka är utförd med text som anger gassortens svenska namn samt rätt märk- och kontrastfärg.

• Att gasuttag för gasutlopp eller gasutsug är märkta med text som anger funktionen.

• Att gasuttag som är försett med s.k. serviceventil är märkt på tryckplatta eller täckkåpa med text eller symbol, som anger detta.

• Att gassorten överensstämmer med märkningen för gasuttaget genom analys med gasanalysator.

• Att gasuttagens drifttryck för respektive gassort överensstämmer med vad som fastställts för verksamheten.

• Att inget mottryck uppstår vid inkoppling till gasutlopp, när avsedd utrustning ansluts till gasuttaget. För gasutlopp kontrollera oförväxelbarheten.

• Med mättolk att alla gasuttag är försedda med oförväxelbar anslutning.

• Att inga partikelföroreningar finns i gasen vid fullt flöde genom handelsnormal ansluten till gasuttaget.

Av utlåtandet skall tydligt kunna utläsas i vilken rumsenhet, avdelning, våningsplan och hus, kontrollerat gasuttag är placerat. För varje gasuttag skall finnas notering om att gasuttaget är kontrollerat.


sid 14 av 17




Kontroll av tryckvakt för andningsoxygen – lustgas Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Tryckvakt är inkopplad för avdelningen enligt installationsritningen och flödesschemat.

• skylt finns, som anger betjäningsområde och att instruktion finns uppsatt intill.

• Reservgasflaskor försedda med tvåstegsregulatorer och placerade i gaskärra.

• Gasslangar för inkoppling av reservgas, försedda med oförväxelbara och korrekt märkta handelskopplingar finns och är anslutna till dummy-uttag på gaskärra.

Avläs drifttrycken för samtliga gassorter och kontrollera att kontakttryckmätarna är utförda med tryckavlastning för tryckmätarhuset. Anslut kontrolltryckmätare till respektive gasuttag. Avläs och kontrollera att installerade tryckmätare är rättvisande. Kontrollera att drifttrycket för N2O efter tryckvakten förhåller sig till trycket för O2 som 4:5 i absolut tryck. Stäng ventilen för inkommande O2, stäng nödavstängningsventilen för N2O och O2 till samtliga verksamhetsrum utom ett. Sänk trycket för O2 efter tryckvakten till 0,3 bar (30 kPa). Släpp ut lustgas från gasuttag i detta rum tills flödet är noll (led lustgasen ut ur rummet på miljösäkert sätt). Om lustgasen inte blir avstängd, sänk O2-trycket tills stängning erhålls. Avläs O2-trycket på kontrolltryckmätaren, när lustgasen är avstängd. Kontrollera att tryckmätaren för N2O i tryckvakten visar noll. Stäng nödavstängningsventilen för N2O till rummet, där gasutsläpp gjordes och anslut kontrolltryckmätaren till gasuttaget för O2. Öppna försiktigt ventilen för O2 och öka O2-trycket till 1 bar (100 kPa). Avläs drifttrycket för N2O på kontakttryckmätaren i tryckvakten och öka O2-trycket stegvis med 1 bar (100 kPa) till fullt drifttryck. Notera alla tryckändringar. Avläs och notera utgående drifttryck för N2O för varje ökning av O2-trycket. Kontrollera att de avlästa värdena förhåller sig som 4:5, lustgas till oxygen, vid absolut tryck. Notera inställda gränsvärden på kontakttryckmätarna för respektive gassorter. Ställ om en gränslägeskontakt i taget och kontrollera att larm för indikerat fel utlöses på larmtablå på bevakad plats samt inom verksamhetens rumsenheter.

Kontrollera att larmet utlöses när gränslägeskontakten bryter. Återställ samtliga gränslägeskontakter till noterat läge och kontrollera att inga larm kvarstår. Kontrollera att drifttrycket för gasflaskreservens tryckregulatorer är detsamma som inkommande drifttryck till gruppregulatorn. Koppla in gasflaskreserven och kontrollera att funktionen är utan anmärkning. Koppla sedan bort gasflaskreserven. Kontrollera att alla ventiler inom gruppregulatorn är ställda i rätt driftläge samt att gasslangarna för gasflaskreserven är infästa i tryckvakten på lämpligt sätt eller direktanslutna till respektive gasflaskregulator. Stäng luckan för gruppregulatorn och kontrollera att tryckmätarna är avläsbara. Öppna verksamhetsrummens nödavstängningsventiler som varit stängda under funktionskontrollen. Kontrollera att text och larmpunkt stämmer.


sid 15 av 17




Kontroll av tryckövervakare Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Tryckövervakare är inkopplad för avdelningen enligt ritning och flödesschema

• Skötselinstruktion och skylt som anger gassorternas namn samt betjäningsområde finns uppsatt intill tryckövervakaren.

• Ventilerna är försedda med skyltar, som anger gassortens namn.

• Öppet och stängt läge för ventilvreden tydligt framgår, att gasslangar för reservgas är märkta med gassortens namn eller identitetsfärg och utförda med oförväxelbara handelskopplingar.

Utför följande funktionsprov för varje gassort:

• Stäng avstängningsventilen för inkommande gas.

• Sänk trycket genom utsläpp av gas från gasuttaget.

• Kontrollera att larm utlöses vid inställt gränsvärde.

• Notera trycket när larm utlöses på larmtablå på bemannad plats.

• Koppla in gasflaskreserven och kontrollera att larmet bryts.

• Kontrollera att gasflaskreservens tryck är samma som vid normaldrift.

• Koppla bort gasflaskreserven och öppna ventilen för inkommande gas.

• Ställ om gränslägeskontakten på tryckmätaren till larm för högt drifttryck.

• Kontrollera att larm utlöses på larmtablå på bemannad plats när kontakten bryter.

• Återställ gränslägeskontakten i ursprungligt läge och kontrollera att larmet ej kvarstår.

• Kontrollera att tryckmätarhusen är utförda med tryckavlastning.

• Stäng frontluckan och kontrollera att tryckmätarna är avläsbara genom luckfönstret.


sid 16 av 17




Kontroll av utsugssystem för anestesigasöverskott Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Inga felkopplingar till andra rörsystem föreligger.

• Upphängningsdonen för rörledningarna är korrekt utförda.

• Utloppsdelen har tillräcklig dimensionering.

• Utsläppet av gasöverskott sker på ett säkert sätt till ventilationsanläggningens frånluftskanal eller till byggnadens utsida.

• Drivkällans utsugskapacitet är tillräcklig.

• Kontinuerlig indikering finns, som anger att överskottssystemet fungerar.

• Märkningen följer reglerna.

Kontroll av medicinsk försörjningsenhet (uttagscentral, vårdrumspanel) Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Medicinska försörjningsenheten uppfyller krav enligt EU-förordning och EU-direktiv (CE-märkt).

• Medicinska försörjningsenheten är korrekt installerad och att inga knickbildningar finns i flexibla slangsystem.

• Utförande och märkning av anslutning mellan rörsystemet och den medicinska försörjningsenheten.

• Tätheten efter installation är tillfredsställande.

• Rätt gassort föreligger vid den medicinska försörjningsenhetens (uttagscentralens) samtliga gasuttag.

• Beräkningsunderlaget för tak/vägginfästning är godtagbart. Utför provbelastning vid behov.

• Elinstallation kontrolleras mot utsatta delar.


sid 17 av 17




Tryckprovning och täthetskontroll av gasanläggningen Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Utför tryckprovning.

• Utför täthetskontroll av rörinstallationen.

Kontroll av anläggningens prestanda Kontrollera att följande är utfört enligt krav:

• Att vårdenhetens distributionssystem och reservsystem uppfyller kapacitetskrav angivna i beräkningsunderlag och upphandlingshandling.

• Flödeskapacitet i enskilda gasuttag, enskilda rum och hel verksamhetsdel. Genomfört prov dokumenteras i provningsprotokoll.

• Kontrollmät distributionssystemets drifttryck vid nollflöde.

• Applicera gasförbrukande provningsanordningar (ejektorsugar, ventilatorer, anestesiapparater m.m.) I gasuttagen och genomför kontrollen med en gassort i taget med provningsflöde, som motsvarar de beräknade flödena.

• Fördela provningsanordningarna så som angetts i beräkningsunderlaget.

• Läs av drifttrycket och kontrollera att detta efter stabilisering inte sjunkit mer än 0,3 bar.

• Bibehåll provningsförhållanden enligt tidigare (eller enligt beräkningsunderlaget), stäng av inkommande matning till verksamhetsdelen och koppla in reservgasflaskan, när larm för lågt gastryck utlösts.

• Kontrollera på tryckgivaren att drifttrycket återgår till normalt värde inom två minuter. Notera drifttiden för reservgasflaskan vid angivet flöde.

Documents

Tekniska anvisningar 52HB System för medicinsk gas